MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÅVC BRILLINGE

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÅVC BRILLINGE

2 UPPDRAG , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Uppsala Vatten och Avfall AB Eleonora Barck-Holst Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Karin Johansson Johanna Thurdin Marcus Flodman Tyréns AB Sturegatan Borlänge Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 SAMMANFATTNING Uppsala Vatten planerar att bygga en ny återvinningscentral (ÅVC) i Brillinge nära utfarten från Bärbyleden mot E4. Vid ÅVC:n kommer det även finnas en kretsloppspark med försäljning av begagnade saker. På ÅVC:n kommer privatpersoner och företag att kunna lämna grovavfall. Privatpersoner kommer även att kunna lämna farligt avfall, som t ex hushållskemikalier. Högst ton avfall per år kommer att tas emot på anläggningen. Platsen där ÅVC:n ska byggas är nu en grönyta med Lerdammsparken i norr, Bärbyleden i söder och E4 i öster. De bostäder som ligger närmast platsen är på Wivalliusgatan, drygt 300 m därifrån. Det finns inga särskilt utpekade naturvärden i området, men de åar (Samnan, Sävjaån och Fyrisån) som tar emot dagvatten från området är känsliga och skyddsvärda. Det har därför gjorts en särskild dagvattenutredning som har kommit fram till förslag på hur dagvatten ska tas om hand. Regnvattnet som faller inom området kommer att infiltreras i marken genom att man till exempel lägger genomsläpplig asfalt och bygger nedsänkta växtbäddar vid sidan av körytorna. Efter att vattnet har infiltrerats och renats kommer det att avledas till det kommunala dagvattennätet som har sitt utlopp i Fyrisån. Vattendragens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas negativt. Inom området för blivande ÅVC och kretsloppspark har miljötekniska markundersökningar utförts. Syftet har varit att utreda föroreningssituation i mark och grundvatten inför kommande schaktarbeten, så att dessa kan utföras utan risk för spridning av eventuella föroreningar. Undersökningen visade att påvisade ämnen inte förekommer i halter som utgör någon risk för miljön. Området ligger precis utanför ett riksintresse för kulturmiljö, anläggningen bedöms innebära en liten negativ påverkan på landskapsbilden. Påverkan på friluftsliv och rekreation bedöms bli liten. Trafikökningen på tillfartsvägarna kommer att bli måttlig, fordon till och från ÅVC:n beräknas utgöra ca 15 % av trafiken på den närmaste vägen, Österleden. Infarten kommer att utformas så att eventuell köbildning till ÅVC inte ska påverka trafiken på Österleden. Buller från trafiken är idag ett problem i området eftersom flera stora trafikleder går relativt nära bostadsområden. ÅVC:n kommer att bidra till en trafikökning, som bedöms innebära en liten försämring av bullersituationen för boende nära de större trafiklederna. Verksamheten bedöms inte överskrida riktvärden för verksamhetsbuller. Det kommer att vidtas en rad skyddsåtgärder för att förebygga olyckor som trafikolyckor, fallolyckor och läckage av kemikalier. En brand i anläggningen skulle kunna innebära uppkomst av hälsoskadlig brandrök. Anläggningen kommer därför att utformas så att brandskyddsnormer uppfylls och släckutrustning kommer att finnas tillgänglig. Uppförande av en ny ÅVC med kretsloppspark innebär god hushållning med naturresurser eftersom återanvändning och återvinning främjas. Sammantaget bedöms konsekvenserna för miljö och hälsa av den planerade verksamheten som små. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Beställare: Uppsala vatten och avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 3()

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BAKGRUND TILLSTÅNDSPROCESS ENLIGT MILJÖBALKEN OMRÅDESBESKRIVNING PLATSEN HISTORIK PLANFÖRHÅLLANDEN NÄRLIGGANDE BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NATURVÄRDEN KULTURVÄRDEN OCH LANDSKAPSBILD YTVATTENFÖREKOMSTER GRUNDVATTENFÖREKOMSTER MARKFÖRHÅLLANDEN PLANERAD VERKSAMHET UTFORMNING AV ANLÄGGNINGEN ICKE-FARLIGT AVFALL FARLIGT AVFALL ÅTERBRUKET DAGVATTEN ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIVA LOKALISERINGAR MILJÖKONSEKVENSER OCH FÖRESLAGNA SKYDDSÅTGÄRDER UTSLÄPP TILL VATTEN MARKFÖRORENINGAR UTSLÄPP TILL LUFT LANDSKAPSBILD OCH KULTURMILJÖ NATURMILJÖ BULLER TRAFIK OLYCKSRISKER NEDSKRÄPNING, SKADEDJUR FRILUFTSLIV BYGGTIDEN Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Beställare: Uppsala vatten och avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 4()

5 5.12 HUSHÅLLNING MED NATURRESURESER MILJÖKVALITETSMÅL BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN FRISK LUFT GIFTFRI MILJÖ LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖKVALITETSNORMER MKN FÖR LUFT MKN FÖR BULLER MKN FÖR VATTENKVALITET SAMLAD BEDÖMNING... 9 SAMRÅD EGENKONTROLL... BILAGOR 1. Planritning, , preliminär layout 2. Miljöteknisk markundersökning, Tyréns Dagvattenutredning, WRS/ Tyréns, Riskmatris 5. Bullerutredning, Tyréns Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Beställare: Uppsala vatten och avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 5()

6 1 INLEDNING 1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande Kontaktperson sökande Konsult Kontaktperson konsult Uppsala Vatten och Avfall AB Eleonora Barck-Holst Tyréns AB Johanna Thurdin Fastigheter Brillinge 2:2 och Brillinge 4:4 Markägare Punkt enligt miljöprövningsförordningen Uppsala kommun och BAKGRUND Det kommunala bolaget Uppsala Vatten och Avfall AB (benämns härefter Uppsala Vatten) ansvarar för vattenförsörjning, avlopp och avfallshantering i Uppsala kommun. I takt med att befolkningen i kommunen växer, liksom kraven på resurshushållning, måste bolagets service till medborgarna vad gäller avfallshantering utökas och Uppsala Vatten planerar därför att anlägga en ny återvinningscentral (ÅVC) inom Uppsala tätort. I dagsläget finns tre stycken ÅVC:er inom Uppsala tätort och under de senaste åren har de mottagna avfallsmängderna hos dessa ökat med över 30 %. Etableringen av den nya ÅVC:n är en del av den strategiska planen att det ska finnas fyra stora ÅVC:er i Uppsala tätort, en i varje hörn av staden. I anslutning till den nya ÅVC:n kommer det att finnas en kretsloppspark för mottagning och försäljning av second hand-varor. ÅVC:n kommer att ta emot ca ton icke farligt avfall per år samt ca 300 ton farligt avfall (FA), dock max 50 ton mellanlagrat FA per tillfälle. Arbetet med ändring av detaljplanen för området pågår. 1.3 TILLSTÅNDSPROCESS ENLIGT MILJÖBALKEN Mellanlagring av avfall räknas som miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd från länsstyrelsen. De prövningskoder som är aktuella för denna ÅVC är och 90.50, vilka finns beskrivna i Miljöprövningsförordningen (2013:251) 29 kap, 2 och gäller för mellanlagring av icke-farligt avfall då mängden avfall vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton gäller för mellanlagring av farligt avfall om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till: 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall Mängden lagrat farligt avfall får dock inte vid något tillfälle överstiga 50 ton. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Beställare: Uppsala vatten och avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 6()

7 Som en del i tillståndsprövningen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram och bifogas ansökan. Till grund för MKB-arbetet ligger samrådsprocessen, där möjligheter finns för myndigheter, närboende och andra berörda att lämna synpunkter och inspel på vad som bör tas upp i MKB:n. 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 PLATSEN Brillinge ligger intill E4 vid norra infarten till Uppsala. Området avgränsas av Österleden i sydväst, Bärbyleden i sydost och E4 i nordost, se Figur 1. Det intilliggande bostadsområdet Nyby byggdes under och 80-talen. Den nya dragningen av E4 blev klar och sedan dess har ett stort handelsområde vuxit upp vid utfarten till E4. Öster om E4 finns jordbruksmark och ingen samlad bebyggelse. Platsen där ÅVC:n ska byggas utgörs idag av gräsbevuxna kullar som har byggts upp av överskottsmassor från vägbyggen i närheten. Norr om den planerade ÅVC:n finns en skogsdunge och ett av Uppsala kommuns snöupplag, se Figur 2. ÅVC Brillinge Figur 1. Översiktskarta hämtad från Länskartor. ÅVC Brillinge Figur 2. Närområde Brillinge ÅVC, hämtad från Länskartor. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 7()

8 Figur 3. Vy mot sydväst från planerat ÅVC-område. Jordvall mot Bärbyleden, i bakgrunden E4:an. Figur 4. Vy mot söder från planerat ÅVC-område. Jordkullar i förgrunden, i bakgrunden Råbyvägen. 2.2 HISTORIK I den södra delen av området har det funnits en lertäkt. I täkten bröts torrskorpelera (ovan grundvattenytan) till ett närbeläget tegelbruk mellan åren 1948 och Efter att täktverksamheten avslutades har marken bland annat använts för halkkörning, som gokartbana, snöupplag samt för upplag och krossning av asfalt Eftersom det inte är ovanligt att gamla lertäkter har fyllts igen med diverse avfall har Uppsala Vatten låtit göra en miljöteknisk undersökning av marken inför etableringen av en ÅVC på platsen. Resultat från markundersökningen redovisas i kapitel samt i bilaga 2. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 8()

9 2.3 PLANFÖRHÅLLANDEN Med anledning av den planerade återvinningscentralen behövs en ny detaljplan för det aktuella området. Planarbetet är påbörjat och planen beräknas kunna antas i början av Utformningen och beskrivningen av verksamheten kommer att vara samma i planärendet och i tillståndsärendet. Den detaljplan som nu gäller för området är BÄRBYLEDEN etapp 3, nr 03/20022 från I denna är det aktuella området indirekt beskrivet med benämningen området söder om Lerdammsparken, i ett stycke med rubriken Friytor, naturområden och ny bebyggelse : Delar av Lerdammsparken och området söder därom formas genom uppläggning av överskottsmassor från vägbygget. Gångstigar anordnas och de friväxande trädplanteringarna utökas En ny översiktsplan för Uppsala antogs I planen redovisas att tre nya ÅVC ska etableras i Uppsala, lokaliserade till områdena kring Gränby (Brillinge), Fyrislund och Gottsunda. ÅVC:n i Gränby/Brillinge ska utvecklas till en kretsloppspark med särskilt fokus på återanvändning. Även i den förra översiktsplanen från 2010 fanns behovet av nya ÅVC:er beskrivet och samma tre områden fördes fram som lämpliga lokaliseringar. Planer på en ny ÅVC i detta område har därmed funnits länge, se även kapitel 4.2 om alternativa lokaliseringar. 2.4 NÄRLIGGANDE BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER De närmaste bostäderna ligger vid Wivalliusgatan, ca 320 m från ÅVC-verksamheten. Mellan bostäderna och ÅVC:n finns vägar, parkeringar, en rondell och gröna ytor, se Figur 5. Sydväst om den planerade anläggningen ligger Willys stormarknad och i sydöst finns ett stort, nybyggt handelsområde samt en bensinmack. Snöupplag Wivalliusgatan Willys Circle K Handelsområde Figur 5. Placering av ÅVC samt närmaste bostäder och verksamheter. ÅVC-området markeras ungefärligt. Handelsområdet är nu mer bebyggt än vad fotot visar. Flygfoto från Eniro. 2.5 NATURVÄRDEN Det finns inga riksintressen för naturvård, naturreservat, nyckelbiotoper eller andra naturvärden registrerade av Skogsstyrelsen i närområdet. Skogsdungen och Lerdammsparken norr om platsen där ÅVC:n planeras kan anses ha ett värde som biotop för flora och fauna genom lokaliseringen i kanten av ett relativt tättbebyggt område. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 9()

10 2.6 KULTURVÄRDEN OCH LANDSKAPSBILD RIKSINTRESSE VAKSALA Den aktuella platsen ligger strax utanför ett riksintresse för kulturmiljövård, Vaksala C. Fram tills Uppsalas nya översiktsplan antogs omfattade riksintresset även den aktuella platsen för ÅVC:n, men gränsen har reviderats i den nya planen. Inom riksintresset Vaksala finns omfattande fornlämningsmiljöer; grav- och boplatsområden med stensättningar, skärvstenshögar, röjda ytor och terrasseringar från främst bronsåldern. Det finns även gravfält från äldre och yngre järnåldern samt runstenar. I riksintresseområdet ingår också Vaksala medeltida kyrka, tiondebod och prästgårdsbyggnader m.m. (Källa: Översiktsplan, Uppsala kommun) FORNLÄMNINGAR Det finns ett stort antal kulturminnen och fornlämningar registrerade i riksantikvarieämbetets e-tjänst Fornsök, se Figur 6. Precis intill den nya ÅVC:n fanns en numera borttagen boplats från stenålder/ bronsålder/ järnålder som beskrivs enligt följande i riksantikvarieämbetets databas: Boplats, undersökt och borttagen. Inom ett ca 500 x 100 m (NV-SÖ) stort område iakttogs skärvsten, vid arkeologisk utredning år Tillägg dnr : Med anledning av planerad gång- och cykelväg i anslutning till ny sträckning av Bärbyleden, Utförde Upplandsmuseet en särskild utredning 2004, inom hela den förmodade fornlämningens yta. Området har enligt rapport genomgått förundersökning 2003 för VA-ledning, varvid inget av antikvariskt intresse framkom. Inte heller vid den 2004 företagna utredningen kunde några lämningar iakttagas. Lämningen undersökt och borttagen, eftersom området schaktats för ny anslutning till Bärbyleden Andra markerade fornlämningar nära den planerade ÅVC:n är bland annat flera stensättningar från bronsålder/järnålder vid det nya köpcentrumet sydost om ÅVC:n, ett gränsmärke, en bosättning och en borttagen hällristning. Inom grönområdet nordväst om ÅVC:n finns en bevarad hällristning. ÅVC Brillinge Borttagen boplats Figur 6. Utsnitt från riksantikvarieämbetets e-tjänst Fornsök. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 10()

11 2.7 YTVATTENFÖREKOMSTER I närheten av verksamheten finns ytvattenförekomsterna Samnan, Sävjaån och Fyrisån, vilka idag är recipienter för dagvatten från det aktuella området, se Figur 7. Dagvatten från den blivande ÅVC:n leds via Uppsala kommuns dagvattennät till recipient Fyrisån. Samnan ÅVC Brillinge Fyrisån Sävjaån Figur 7. Naturliga recipienter för området idag är åarna Samnan, Sävjaån och Fyrisån. Dagvatten från den blivande ÅVCn leds via Uppsala kommuns dagvattennät till recipient Fyrisån. Karta hämtad från Länskartor. 2.8 GRUNDVATTENFÖREKOMSTER Den aktuella verksamheten ligger inom grundvattenförekomsten Sävjaån-Samnan, se Figur 8. Området ligger inte inom vattenskyddsområde. Enligt Uppsala kommuns sårbarhetskarta är grundvattnets sårbarhet för föroreningar låg. ÅVC Brillinge Figur 8. Grundvattenförekomsten Sävjaån-Samnan. Karta hämtad från Vatteninformationssystem för Sverige (VISS). Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 11()

12 2.9 MARKFÖRHÅLLANDEN Enligt SGU:s jordartskarta utgörs den naturliga marken i området för planerad ÅVC av glacial och postglacial lera. Det är enligt jordartskartan omkring 400 meter till närmaste ställe där genomsläppliga jordarter förekommer naturligt eller berg i dagen påträffas. En geoteknisk undersökning på den aktuella platsen utförd av Tyréns våren 2017 visade att det översta jordlagret består av en fyllning främst innehållandes lera, med inslag av silt, sand och grus. Även tegel och växtdelar förekommer i fyllningen. Fyllningens mäktighet varierar i undersökningspunkterna mellan några decimeter upp till och med 4 meter. Fyllningen underlagras av lera med inslag av silt. Lerlagrets mäktighet varierar och sträcker sig i vissa borrpunkter ner till 16 meters djup. Därefter följer morän på berg. Tre grundvattenrör installerades och grundvattennivån i två av dem låg vid mättillfället mellan 7 och 10 m under markytan (motsvarande + 16 m enligt RH 2000). Ett rör var torrt FÖRORENAD MARK Det är känt att det har funnits en lertäkt inom det aktuella området, se kapitel 2.2. Eftersom det förr förekom att liknande lertäkter fylldes igen med diverse skräp efter att brytningen av lera upphört, har frågan om eventuella markföroreningar inom området diskuterats bland annat på samrådsmötet med länsstyrelsen. I maj 2017 genomfördes en miljöteknisk markundersökning av området. Provtagning av jord utfördes i 14 punkter och jordprover från olika djup analyserades på laboratorium. Undersökningsrapporten bifogas i bilaga 1. Inget i den genomförda undersökningen tyder på att åtgärdsbehov föreligger med anledning av föroreningar i mark. Gällande riktvärde för den aktuella typen av markanvändning är MKM, mindre känslig markanvändning. Inga analyserade halter i jorden överskred riktvärdet för MKM och de flesta analyserna låg även under riktvärdet för KM, känslig markanvändning, som exempelvis används för bostadstomter. Utbredningen av den före detta lertäkten har inte kunnat fastställas exakt, men det förefaller troligt att den sträckt sig ungefär 100 meter in på ÅVC-området från rondellen Bärbyleden-Österleden. 3 PLANERAD VERKSAMHET 3.1 UTFORMNING AV ANLÄGGNINGEN Återvinningscentralen i Brillinge kommer att bestå av två delar, en ÅVC-del där allmänheten kan lämna olika typer av avfall samt en återbruksdel. Återbruksdelen ska ligga närmast infarten så att de som ska besöka återbruket inte måste passera genom ÅVC-delen. Inom återbruksdelen planeras för två byggnader som kommer att inrymma försäljning av second hand-varor samt annan verksamhet, exempelvis ett café. Planerad utformning av anläggningen illustreras i Figur 9 och i bilaga 1. Mellan byggnaderna skapas ett avgränsat torg där det enligt planerna kan bli uteservering, lekyta och planteringar. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 12()

13 Figur 9. Layout över anläggningen, Ritningen återfinns även i bilaga 1. ÅVC-delen är ordnad så att det ska bli ett så smidigt flöde som möjligt genom anläggningen. Kunder som ska lämna avfall på ÅVC-delen kommer in från vänster i Figur 10. Om de har farligt avfall, elavfall eller saker till återbruket kan de stanna i p-fickor vid byggnaderna på förgården. Kunder med grovavfall kör rakt fram upp på rampen och de kunder som inte har grovavfall kan svänga direkt till vänster mot utfarten, utan att passera rampen. På rampen ska det finnas fyra körfält, så att körfälten närmast containrarna kan användas för avlastning utan att körfälten i mitten blockeras. Vägarna ska vara tydligt utmärkta så att allmänheten håller sig inom avsedda områden och inte kan råka köra in på rangerytorna. infart till ÅVCdelen utfart från ÅVC-delen Ramp Byggnad med mottagning av FA och elektronik Rangeryta Figur 10. Skiss ÅVC-delen, utformningen kan komma att ändras. Privatpersoner kör enligt orange streckad linje. På var sida om rampen finns containrar. På rangerytorna kommer privatpersoner inte att vistas. obs att bilden är vriden så att norr inte är uppåt i bild. Markytan inom anläggningen planeras att sänkas till ungefär samma nivå som innan massorna från vägbyggena tillfördes. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 13()

14 3.2 ICKE-FARLIGT AVFALL På den planerande anläggningen kommer mottagning och mellanlagring av sorterat icke-farligt avfall från hushåll och företag att ske. Avfallet kommer att sorteras i olika fraktioner och läggas i avsedd container eller behållare av avfallslämnarna, t ex: trä, sten, betong, gips, däck, resårmöbler, metall, wellpapp, matfett, brännbart grovavfall, trädgårdsavfall, kläder och textil. För mer information om de avfallstyper som kommer att tas emot, mängder och förvaringssätt, se Tabell 1. Ytterligare avfallsslag kan komma hanteras i framtiden. Mindre sorteringsarbeten kan eventuellt bli aktuellt i syfte att få renare materialfraktioner och förenkla transporter. Exempel på sådan hantering kan vara borttagande av däck från fälg eller separering av glas från fönsterramar. Mottagningen och mellanlagringen av de olika avfallsfraktionerna kommer huvudsakligen att ske i containrar. Uppsala Vatten räknar med att högst ton avfall kommer att lämnas in till anläggningen årligen. På anläggningen kommer även avfall som idag omfattas av producentansvar att tas emot, som förpackningar av glas, metall, papper, plast och tidningar. Ansvar för förvaringskärl och borttransport av avfallstyper som omfattas av producentansvar är den som har det uppdraget i enlighet med förordningen om producentansvar för förpackningar (2014:1073) och förordningen om producentansvar för returpapper (2014:1074), i dagsläget är det Förpacknings- & tidningsinsamlingen (FTI). Tabell 1. Avfallstyper och uppskattade mängder som förväntas komma in till Brillinge ÅVC Avfallsfraktion Förvaring Uppskattad mängd Brännbart grovavfall Container 3000 ton Däck Container 200 ton Gips Container 500 ton Sten och betong Container 2500 ton Trä Container 5000 ton Trädgårdsavfall Container 2000 ton Metall Container 1500 ton Resårmöbler Container 1000 ton Fallfrukt Container 100 ton Tidningar Container 500 ton Glasförpackningar Container 500 ton Plastförpackningar Container 300 ton Metallförpackningar Container 50 ton Pappersförpackningar Container 250 ton Wellpapp container 800 ton Kläder och textilier Behållare 300 ton Matfett Behållare/fat 8 ton Borttransport av fulla containrar kommer att ske dagligen. Så kallat säck- och kärlavfall, det vill säga hushållens brännbara avfall och matavfall kommer inte att tas emot eller hanteras inom anläggningen. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 14()

15 3.3 FARLIGT AVFALL I Tabell 2 finns en sammanställning av typer och uppskattade mängder av farligt avfall som förväntas komma in till anläggningen. Mängden farligt avfall som lagras inom anläggningen kommer inte vid något tillfälle att uppgå till 50 ton. I bilaga 4 till avfallsförordningen (SFS 2011:927) finns en förteckning med koder för olika typer av avfall. Det farliga avfall som kommer att tas emot på Brillinge ÅVC är sådant som redovisas i följande kapitel i bilaga 4, avfallsförordningen (SFS 2011:927): Kapitel 13 - Oljeavfall och avfall från flytande bränslen Kapitel 16 - Avfall som inte anges på annan plats i förteckningen Kapitel 17 Bygg och rivningsavfall Kapitel 20 - Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall Tabell 2. Typer och ungefärliga förväntade mängder av farliga avfall till Brillinge ÅVC Avfallsfraktion Förvaring Uppskattad mängd Elektriska och elektroniska produkter, inkl lysrör, glödlampor, vitvaror och kylmöbler Behållare inomhus, undantaget vitvaror och kyl/frys som förvaras utomhus på tät hårdgjord yta 2000 ton Lösningsmedelsbaserat färgavfall Behållare inomhus 80 ton Vattenbaserat färgavfall Behållare inomhus 400 ton Blybatterier Behållare inomhus 150 ton Oljeavfall Behållare inomhus 60 ton Surt eller alkaliskt avfall Behållare inomhus 10 ton Småbatterier Behållare inomhus 15 ton Bekämpningsmedel Behållare inomhus 5 ton Fogskum Behållare inomhus 5 ton Trycksatta behållare (aerosoler och Utomhus i avsedda 10 ton mindre gasolflaskor) behållare/burar, ej publikt. Förpackad asbest Täckt behållare 40 ton Mottagning och förvaring av farligt avfall kommer att ske i en av byggnaderna och förvaring kommer att ske enligt tabell 2. I Figur 11 finns en preliminär rumsindelning som illustrerar hur byggnaderna planeras att användas. Allt flytande farligt avfall, kemikalier och elektronik kommer att förvaras inne i huset på täta ytor som möjliggör uppsamling vid eventuellt spill. Flytande farligt avfall kommer dessutom att förvaras invallat eller försett med uppsamlingstråg. Vitvaror, kylar och frysar kommer att mellanlagras utomhus på tät hårdgjord yta. Enbart personal kommer att ha tillgång till den del av FA-huset där farligt avfall mellanlagras. Borttransport av farligt avfall för slutligt omhändertagande kommer att ske vid behov, ca 2 ggr per vecka. För att effektivt och säkert kunna transportera det farliga avfallet kommer utbildad personal utföra viss sortering och förpackning av det farliga avfallet i FA-huset. Hanteringen kommer att innebära att flytande fraktioner, exempelvis spillolja, hälls samman till större kärl. Det impregnerade trä som klassas som farligt avfall, exempelvis slipers och kreosotbehandlat trä, tas i dagsläget inte emot på någon av de befintliga ÅVC-centralerna i Uppsala. Kunderna hänvisas istället till Hovgårdens avfallsanläggning. Detta förfarande planeras även gälla för Brillinge ÅVC. Det är möjligt att fler avfallsslag kommer att klassas som farligt i framtiden. Uppsala Vatten föreslår därför att det ansökta tillståndet medger mottagning av eventuellt tillkommande fraktioner av farligt avfall efter anmälan till tillsynsmyndigheten. Lokalerna kommer att vara anpassade för förvaring av farligt avfall, vilket innebär att ventilation och brandskydd kommer att anpassas enligt gällande riktlinjer. I Figur 11 finns en preliminär ritning över byggnaden där farligt avfall ska förvaras. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 15()

16 3.4 ÅTERBRUKET Kunder kan lämna föremål som kan komma till nytta för någon annan till återbruket. Vid infarten till ÅVC-delen finns möjlighet att lämna sådant som kan återanvändas. Försäljning av föremål kommer att ske vid återbruket, kretsloppstorget. Viss reparation och rengöring av inlämnade föremål kan bli aktuellt. Utrymme för föremål tillåterbruket Omklädningsrum, WC Elektronikavfall Fläktrum Farligt avfall Figur 11. Preliminära ritningar över rumsindelning i de två byggnaderna på ÅVC-delen. 3.5 DAGVATTEN BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Det område som ska bebyggas med ÅVC och kretsloppspark består idag av grönytor där en del av dagvattnet infiltrerar i marken. Infiltrationskapaciteten är dock inte tillräcklig utan en del dagvatten avrinner till den anslutande skogen och en del till Trafikverkets dagvattenbrunnar för E4 och Bärbyleden. Det lilla skogspartiet har enligt uppgift från Uppsala kommun blivit betydligt blötare sedan schaktmassor från bygget av E4 och Bärbyleden lades upp runt omkring den. I skogspartiet leds det dagvatten som inte infiltrerar via ett dike till en dagvattendamm i östra delen av skogsdungen. Från snöupplaget väster om skogen sker avrinning till separata dammar, vilket därmed inte påverkar flödena från ÅVC-området. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 16()

17 Det dagvattnet som avleds idag leds, via diken och dammar, huvudsakligen mot Trafikverkets pumpstation vid trafikplats Bärbyleden. Från pumpstationen leds vattnet till den naturliga ytvattenrecipienten Samnan (södra delen), som rinner ut i Sävjaån ca 10 km sydost om ÅVCområdet. Sävjaån rinner i sin tur ut i Fyrisån i södra delen av Uppsala. Möjligen avleds en del av dagvattnet mot norra delen av Samnan, som rinner ut i Fyrisån, ca 2,5 km nordväst om ÅVCområdet PLANERADE ÅTGÄRDER FÖR DAGVATTEN Brillinge ÅVC är planerad för att bli en demonstrationsanläggning för grön dagvattenhantering. För att omhänderta dagvattnet föredras gröna innovativa lösningar. En dagvattenutredning har genomförts under hösten 2016, se bilaga 3. Målsättningen för utredningen var att uppfylla kommunens övergripande mål för dagvattenhantering: Bevara vattenbalansen Skapa en robust dagvattenhantering skador på enskilda och allmänna intressen ska undvikas Ta recipienthänsyn möjliggöra god status i recipienten Berika stadslandskapet Dessutom skulle Uppsala Vattens krav på att minst 20 mm nederbörd ska kunna omhändertas, fördröjas och renas inom området uppfyllas. Dagvattenutredningens förslag (bilaga 3) bygger på att ytorna inom ÅVC-området designas för att infiltrera maximal mängd dagvatten, för att uppnå önskad fördröjning och lokalt omhändertagande. Grundprincipen är att inget dagvatten ska avledas från området utan att först passera en grönyta eller dylikt. Avledning kommer efter fördröjning och rening att ske till Uppsala Vattens dagvattennät. Fördröjning och rening kan uppnås med bland annat följande åtgärder: nedsänkta växtbäddar genomsläppligt material på körytor, infiltrationsstråk intill körytorna, parkeringsytor med gles stenläggning eller genomsläpplig asfalt. I Figur 12 visas exempel på nedsänkta växtbäddar. I Figur 13 och Figur 14 visas exempel på andra dagvattenlösningar. Figur 12. Exempel på nedsänkta växtbäddar. Foton: WRS Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 17()

18 Figur 13. Exempel på parkering med genomsläpplig beläggning. Foto: WRS Figur 14. Exempel på utformning av en damm som fungerar som uppsamling av dagvatten. Foto: WRS Alla ytor där avfall förvaras kommer att vara hårdgjorda. Avrinnande vatten från asfaltsytorna kommer att avledas till markväxtbäddar och dagvattendammar och vidare till det kommunala dagvattensystemet, se dagvattenutredningen, bilaga 3. Slutlig recipient för Uppsala Vattens dagvattennät är Fyrisån. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 18()

19 4 ALTERNATIV 4.1 NOLLALTERNATIV Enligt miljöbalken ska den verksamhet som ansökan gäller jämföras med ett nollalternativ, vilket ska beskriva vad som händer om tillstånd inte ges. Nollalternativet i detta fall är att Brillinge ÅVC med kretsloppspark inte byggs. Det medför att befintliga ÅVC:er får en allt högre belastning av ökade avfallsmängder när staden växer. För boende i den nordöstra delen av Uppsala blir det längre transporter till närmaste ÅVC, jämfört med om ÅVC Brillinge skulle komma till stånd. Att kretsloppsparken inte kommer till stånd skulle sannolikt innebära att saker som skulle kunna återanvändas istället slängs som avfall. I nollalternativet är det rimligt att anta att platsen kommer att vara obebyggd under ett eller ett par år till. På sikt bedöms det dock som mycket troligt att en yta som denna kommer att exploateras. 4.2 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR ÅVC I KOMMUNALA ÖVERSIKTSPLANER Uppsala Vatten har sedan början av 2000 sökt en lämplig placering för ytterligare minst en ÅVC i Uppsala. I den kommunala översiktsplan som antogs 2010 konstaterades att det behövs fyra stora ÅVC inom Uppsala tätort för att upprätthålla en väl fungerande hantering av hushållens grovavfall. ÅVC:n i Librobäck ansågs då ha ett bra läge och borde kompletteras med tre nya ÅVC i Gränby, Gottsunda och Fyrislund. Med dessa fyra lokaliseringar skulle en bra spridning över kommunen uppnås även med beaktande av kommande utvecklingsområden. I Figur 15 nedan markeras de utvecklingsområden som beslutades i ÖP 2010 tillsammans med planerade lägen för de fyra ÅVC som skulle behövas för att betjäna hela Uppsala tätort. Befintlig ÅVC i Librobäck Figur 15 Utvecklingsområden (streckade områden), en befintlig ÅVC samt planerade lägen för nya ÅVC (blå stjärnor). Karta från Uppsala Vatten med underlag från ÖP Den nyligen antagna ÖP 2016 slår än en gång fast att tre nya ÅVC ska etableras i staden; Gränby, Fyrislund och Gottsunda. ÅVC i Gränby ska utvecklas till en kretsloppspark med särskilt fokus på återanvändning. I Figur 15 markeras Gränby-lokaliseringen med den nordöstra av de blå stjärnorna, på en plats som ligger nära den nu aktuella lokaliseringen för ÅVC Brillinge. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 19()

20 4.2.2 KRITERIER FÖR LOKALISERING AV ÅVC Översiktsplanen anger ett område inom vilket en ny ÅVC ska byggas. För att bedöma lämpligheten av en specifik plats inom detta område kan kriterierna i Tabell 3 användas. Kriterierna är huvudsakligen hämtade från Manual för utformning av återvinningscentraler, Avfall Sverige Rapport U2013:09. Ofta finns det inte en plats som är optimal ur alla aspekter utan en avvägning mellan olika problem och skyddsvärden måste göras. Tabell 3. Kriterier för lokalisering av ÅVC, samt kommentarer gällande ansökt läge (Brillinge) Kriterier Tillgång till ledig mark Tillgänglighet för besökare Tillgänglighet för tunga fordon för hämtning av sorterat avfall Avstånd till närboende Skyddsvärden som t ex skyddad natur, kulturminnen, känsliga vattendrag och grundvattenförekomster mm. Landskapsbild/ stadsbild Markförutsättningar (grundläggning, markförorening) Förutsättningar för dagvattenhantering Klimatanpassning (platsens lämplighet vid stora regnmängder, hög grundvattennivå, stark vind och snö) ÅVC Brillinge Marken ägs idag av Uppsala kommun Platsen har mycket hög tillgänglighet med bil från flera väderstreck via E4, Bärbyleden och Österleden. En cykelväg som ansluter till ÅVC:n planeras. Mycket god tillgänglighet. Drygt 300 m mellan närmaste bostad och ÅVC-delen (FA-byggnad, ramp, vitvaror). Inga registrerade naturvärden, nära riksintresse kulturmiljö, nära grundvattenförekomst. Dagvattenavrinning mot skyddsvärda recipienter. Skydd av yt- och grundvatten kommer att uppnås genom planerade skyddsåtgärder. Känslig landskapsbild Vaksala kyrka mm, se kapitel Geotekniska förhållanden bedöms tillräckligt goda för etablering. Miljöteknisk markundersökning har genomförts och visar att föroreningshalterna är låga, se kapitel 2.9. Förutsättningarna för lokalt omhändertagande är dåliga p g a täta jordar. Lokal förbehandling följd av påkoppling på kommunalt dagvattennät bedöms kunna fungera väl. Bedöms fungera väl med den föreslagna dagvattenhanteringen, enligt inledande översiktlig bedömning Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 20()

21 4.2.3 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Flera olika lokaliseringar har varit aktuella under den tid som Uppsala Vatten har letat efter en bra plats för en ny ÅVC. De förslag som har varit mest intressanta redovisas i Tabell. 4 och ungefärliga lägen illustreras i Figur 16. Tabell. 4 Platser som tidigare utretts i sökandet efter en ny plats för ÅVC i närområdet. Alternativ lokalisering Kommentar 1 Gränby centrum /cirkusplatsen Kommunen valde att prioritera bostäder och marknadsplats inom området. 2 Öster om E4 Bra tillgänglighet men läget bedöms problematiskt med avseende på landskapsbilden. Ligger inom riksintresse kulturmiljö. Kommunen vill undvika stora etableringar öster om E4 av hänsyn till kulturmiljön. En annan nackdel är att jordbruksmark skulle tas i anspråk, vilket är negativt från hushållningssynpunkt. 3 Vid Gränby vattenverk Bra att samordna likartade verksamheter. Dock ansågs utrymmet inte tillräckligt och vattenverket behöver yta för framtida expansion. 4 Vaksala-Eke Industrihus 5 Hovgårdens avfallsanläggning Fördel att samordna med industriell verksamhet med avseende på påverkan på kulturlandskapet. Nackdel med ett större avstånd från staden, eftersom denna ÅVC med kretsloppspark kommer ha verksamhet som ska vara tillgänglig även för medborgare utan bil. Hovgården är en befintlig avfallsanläggning med deponi och liten ÅVC, vilket skulle innebära fördelar vad gäller t ex vidaretransport av avfall. Nackdel med långt avstånd från staden och ingen tillgänglighet för icke bilburna medborgare. Problematisk trafiksituation eftersom personbilar måste samsas med mycket tung trafik på samma tillfartsväg. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 21()

22 ÅVC Brillinge Figur 16. Alternativa lokaliseringar som har utretts. Numrering enligt Tabell. 4, men Hovgården (nr 5) ligger utanför kartan (längs väg 288 mot nordost). Tillgängligheten för bilburna besökare och för lastbilar bedöms vara god för alla föreslagna alternativ utom nummer 5, som ligger för långt från stan för att ha ett bra läge ur detta perspektiv. Med avseende på eventuella störningar för närboende (trafik, buller) skulle antagligen alternativ 2, 4 och 5 vara mest lämpliga. En stor nackdel är dock att dessa alternativ inte är lättillgängliga för kommunmedborgare utan bil. Kretsloppsparken ska inspirera till ett mer hållbart samhälle där kollektivtrafik, gång och cykling är självklara delar. Påverkan på naturvärden och förutsättningar för dagvattenhantering har inte undersökts specifikt för de alternativa lokaliseringarna, men det kan konstateras att en lokalisering vid ÅVC Brillinge bedöms som lämplig med avseende på dessa aspekter. Avseende påverkan på landskapsbild/stadsbild bedöms ÅVC Brillinge vara bäst tillsammans med alternativ 3, 4 och 5. Vid alternativ 1 och 3 bedöms det inte finnas tillräckligt med utrymme för ÅVC med kretsloppspark. Sammantaget bedöms ÅVC Brillinge vara den mest lämpliga lokaliseringen av de alternativ som Uppsala Vatten har tittat närmare på. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 22()

23 5 MILJÖKONSEKVENSER OCH FÖRESLAGNA SKYDDS- ÅTGÄRDER 5.1 UTSLÄPP TILL VATTEN Dagvatten som uppkommer inom ÅVC-området ka bli påverkat av biltrafiken, på samma sätt som allt vägdagvatten blir; t. ex. via slitage från däck samt läckage av olja och drivmedel. Avfallshanteringen kan också bidra till föroreningar i dagvattnet, genom att regnvatten som rinner genom avfall i en container eller på marken blir förorenat av de ämnen som finns i avfallet. De skyddsåtgärder som är viktiga när det gäller dagvatten är dels förebyggande åtgärder som att farligt avfall som kan förorena vatten ska förvaras inomhus eller i behållare, exempelvis kryoboxar, och avhjälpande åtgärder som rening av det dagvattnet som uppkommer inom anläggningen. Det finns idag väletablerade rutiner för de förebyggande åtgärderna: att hindra spill av farligt avfall, frekvent städning av området samt krav på förvaringskärl och transportfordon. De åtgärder som föreslås för att dagvattnet ska tas om hand och renas innan det går ut i det kommunala dagvattennätet finns beskrivna i kapitel 3.5 och i bilaga BEDÖMNING Hantering, förvaring och transport av farligt avfall kommer att utföras enligt etablerade regler och rutiner, vilka bedöms innebära ett fullgott skydd mot läckage som kan påverka dagvattnet. Av det dagvatten som bildas inom området bedöms i princip allt vatten kunna fångas upp av det planerade dagvattensystemet. Mäktigheten av lerlagret ligger på minst 10 meter och den gamla lertäkten har inte varit djupare än 3-4 m under markytan. Lerlagret bedöms således vara tillräckligt för att hindra spridning av föroreningar till underliggande akvifer och friktionsjord. Reningseffekten med de föreslagna metoderna för dagvattenrening bedöms klara de uppsatta målen (se kapitel 3.5.2) och därmed bedöms miljökonsekvenserna som mycket små. 5.2 MARKFÖRORENINGAR Att etablera en ny verksamhet där det finns förorenad mark kan, om det handlar om höga halter, innebära att de som utför markarbeten eller arbetar i verksamheten exponeras för föroreningarna. Dessutom finns en risk att spridningen av föroreningar via till exempel grundvattnet ökar när man rör om i marklagren och om infiltrationen av dagvatten tilltar. En miljöteknisk markundersökning har genomförts med anledning av att det har funnits en gammal lertäkt på platsen, se kapitel Resultaten från markundersökningen redovisas i bilaga BEDÖMNING Den utförda markundersökningen visade att halterna av föroreningar i jorden är låga. Inga halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning, MKM, har påträffats och därmed bedöms det inte finnas någon risk för exponering av skadliga föroreningar för de som arbetar i verksamheten eller besökare. Dagvatten kommer att tas omhand enligt de principer som redovisas i kapitel Eftersom den naturliga jorden består av mycket tät lera är det inte sannolikt att dagvatten infiltrerar ner genom naturlig mark. I princip allt dagvatten bedöms komma att passera genom det anlagda dagvattensystemet och därifrån ledas till det kommunala dagvattennätet. Med hänvisning till jordens täthet samt att föroreningshalterna i fyllningen har konstaterats vara låg, bedöms det inte föreligga någon risk att den planerade verksamheten orsakar spridning av några föroreningar i marken. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 23()

24 5.3 UTSLÄPP TILL LUFT Miljöskadliga utsläpp till luft kan uppkomma genom avgång av flyktiga kemiska ämnen i t.ex. lack, färg, lösningsmedel och bensin. Sådana avfall måste därför förvaras i slutna kärl och hanteras enligt särskilda rutiner. Med användning av gängse skyddsåtgärder för förvaring av kemikalier ska risken för miljö- eller hälsoskadliga utsläpp vara minimal. En annan typ av utsläpp till luft är illaluktande gas från nedbrytning av organiskt avfall, t.ex. ruttnande trädgårdsavfall, fallfrukt eller matavfall. Matavfall kommer inte tas emot på anläggningen. Avfall som lämnas i behållare för förpackningsavfall är svårt att kontrollera och risken med dålig lukt avhjälps främst genom täta intervall för tömning av behållarna. Utsläpp till luft från trafik är ett mycket stort miljöproblem globalt och kan i städer även vara ett lokalt problem för såväl hälsa som naturmiljö BEDÖMNING Flytande farligt avfall kommer endast att förvaras inomhus i lämpliga behållare och därmed bedöms risken för utsläpp av flyktiga kemikalier som mycket liten. När det gäller mottagning av fallfrukt är det viktigt att borttransport av den frukt som lämnas in sker så ofta att det inte hinner uppstå luktproblem. Förutsatt att borttransport av detta organiska avfall sker ofta bedöms luktproblem kunna undvikas. Inte heller dålig lukt från behållarna för förpackningsinsamling bedöms bli något problem, om normala rutiner för tömning och borttransport följs. De utsläpp av koldioxid som orsakas av trafik kan begränsas genom att en ÅVC placeras så att resvägen för de som ska betjänas av anläggningen blir så kort som möjligt och med så få stopp som möjligt. För denna miljöaspekt är det således främst relevant att jämföra med nollalternativet; vart skulle avfallslämnarna ha åkt om denna ÅVC inte fanns? Det skulle också vara relevant att jämföra med alternativa lokaliseringar. Denna jämförelse diskuteras även i kapitel 0, med slutsatsen att den aktuella lokaliseringen har ett mycket bra läge med avseende på transportavstånd, för de som ska betjänas av anläggningen. Den ansökta verksamheten bedöms innebära en positiv påverkan på koldioxidutsläppen, eftersom de totala transportavstånden blir kortare än i nollalternativet och alternativa lokaliseringar. Den planerade verksamhetens läge underlättar också för icke bilburna kunder att besöka anläggningen. Lokalt i Brillinge kommer etableringen att leda till ökad trafikmängd och därmed även ökade utsläpp av avgaser jämfört med nuläget. Jämfört med nollalternativet bedöms det inte bli någon väsentlig skillnad, eftersom det är sannolikt att någon annan verksamhet, t ex handel, i så fall skulle etableras på platsen. 5.4 LANDSKAPSBILD OCH KULTURMILJÖ Brillinge ligger i kanten av ett gammalt kulturlandskap med mycket höga värden. Landskapsbilden var en av de viktigaste frågorna i länsstyrelsens yttrande inför den detaljplaneprocess som pågår parallellt med ansökan om miljötillstånd. Platsen ligger i anslutning till riksintresset Vaksala, vilket medför att särskild hänsyn har tagits i planeringen av läge och utformning, så att verksamheten inte ska störa i landskapet. Enligt förslaget till utformning av den nya ÅVC:n kommer markytan inom anläggningen att sänkas till ungefär samma nivå som innan massorna från vägbyggena tillfördes. Insynsskydd mot E4 och Bärbyleden kommer att utformas på ett sådant sätt att det tar hänsyn till kulturmiljön. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 24()

25 5.4.1 BEDÖMNING Platsen där ÅVC:n planeras ligger strax utanför riksintresset för kulturmiljövård och utformningen ska därför anpassas så att den inte stör värdena inom riksintresseområdet. Detta torde gälla även övrig nyetablering av bebyggelse längs E4:an, varför frågan måste ses främst som en planfråga och inte direkt som en fråga som berör tillståndet för miljöfarlig verksamhet. ÅVC:n bedöms utgöra en förhållandevis mindre påverkan på landskapsbilden och kulturmiljön än övriga byggnader som exempelvis handelsområden med stormarknader. Under förutsättning att bebyggelse över huvud taget ska tillåtas i denna del av Uppsala, bedöms påverkan från ÅVC:n därmed som liten. 5.5 NATURMILJÖ Det finns inga registrerade skyddsvärden som kan påverkas av etableringen. I en stad kan dock alla grönytor anses fylla en funktion för biologisk mångfald och en möjlighet för viss flora och fauna att etableras BEDÖMNING Det aktuella markområdet bedöms ha ett mycket lågt värde som biotop och för den biologiska mångfalden. Marken som ska bebyggas har byggts upp för bara några år sedan av överskottsmassor från vägbygget och består till största delen av gräsytor. Etableringen ger ingen nämnvärd påverkan. 5.6 BULLER En bullerutredning har genomförts för att beräkna konsekvenserna av den nya verksamheten, utredningen bifogas i bilaga 5. Buller från verksamheten som t ex lastning av containrar och tömning av olika typer av avfall har beräknats, liksom trafikbuller från de fordon som beräknas köra till och från anläggningen. Slutsatsen i utredningen är att gällande riktvärden för ekvivalent buller vid bostäder inte kommer att överskridas avseende verksamhetsbuller (Naturvårdsverket, rapport 6538, Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller) Trafikökningen på Österleden till följd av etableringen beräknas leda till en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med mindre än 1 dba. Enligt en bullerutredning från Uppsala kommun överskrids riktvärdet för trafikbuller redan idag vid berörda bostäder. Trafikflödena på Österleden och andra vägar som berörs av trafik till och från ÅVC:n idag är så höga att den totala ljudnivån inte kommer att påverkas märkbart av den tillkommande trafiken till ÅVC:n BEDÖMNING En del av bostäderna som angränsar till Bärbyleden och Österleden utsätts idag för buller från trafiken som överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Etableringen av Återvinningscentralen kommer att påverka bullernivån främst genom att den bidrar till en trafikökning på Österleden. Ökningen är visserligen liten, eftersom en skillnad på 1 dba inte kan uppfattas av örat. Trafiken till ÅVC:n utgör dock bara en liten del av flödet i området och det tillkommer undan för undan nya etableringar av handel i området. 5.7 TRAFIK Den nya återvinningscentralen kommer att medföra tillkommande trafik på tillfartsvägarna. Enligt en prognos som Uppsala Vatten och Avfall har gjort räknar man med max 800 besökare till ÅVC:n och kretsloppsparken per dygn, dvs 1600 fordonspassager eftersom varje bil åker in och sedan ut igen. Till detta kommer ca 40 passager av tunga fordon. De tunga fordonen är lastbilar som kommer och hämtar det inlämnade avfallet. Tillfartsvägarna till den planerade ÅVC:n är stora och relativt starkt trafikerade. ÅVC:n nås via E4, Bärbyleden, Österleden söderifrån samt i mindre utsträckning Österleden norrifrån. I Tabell 5 redovisas hur trafikflödet på de aktuella vägarna såg ut vid de senaste mätningarna, Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 25()

26 Tabell 5. Trafikflöden på omgivande vägar, värden uppmätta 2016 på uppdrag av Uppsala Kommun och Trafikverket. ÅDT är årsmedelvärdet av antal fordon/ dygn) Väg ÅDT (fordon/dygn) Andel tung trafik (%) Österleden väster om korsningen med Råbyvägen Österleden öster om korsningen med Råbyvägen E4:an * 10 Bärbyleden * 10 *Värde uppmätt 2015 När Återvinningscentralen och kretsloppsparken är klara beräknas trafiken till dessa utgöra ungefär 15 % av trafiken på Österleden och andelen tung trafik på Österleden beräknas öka från 7 till 7,7 %. Maximal trafikbelastning på Österleden beräknas idag infalla under vardagar mellan kl. 16 och 17. När det gäller trafiken till ÅVC och Kretsloppspark beräknas maxbelastningen infalla senare under vardagar och framförallt undre helger. Exempelvis utfördes en trafikräkning under en vecka vid Librobäcks ÅVC, och det visade sig att maxitimmen med 100 besökande fordon inföll på söndagen kl En utredning av kapaciteten på Österleden har kommit fram till att det inte beräknas bli någon risk för köbildning vid infarten till ÅVC:n. Infartsvägen till Brillinge ÅVC och kretsloppspark kommer att göras dubbelfilig och extra lång för att motverka köbildning ute på Österleden. Vid beräkningen antogs ett tillskott på 500 trafikrörelser till och från ÅVC under max-timmen för Österleden (vardag kl ) BEDÖMNING De nya trafikflödena mot återvinningscentralen bedöms inte komma att orsaka köer eller ökade trafikproblem på Österleden. Buller från trafiken diskuteras i kapitel 5.6. Den negativa påverkan som ökad trafik medför på grund av etablering av ny ÅVC i området bedöms som liten. Uppförandet av en ÅVC i Brillinge bedöms innebära minskad trafik på andra vägavsnitt i kommunen, framförallt tillfartsvägarna till de befintlig ÅVC i Librobäck. 5.8 OLYCKSRISKER Olyckor är oplanerade händelser som kan leda till negativa konsekvenser för hälsa eller miljö utanför anläggningen eller för besökare på anläggningen. Arbetsmiljörisker för personalen på anläggningen tas däremot inte upp i denna MKB eftersom de inte omfattas av miljöbalken utan av annan lagstiftning. I det här kapitlet redovisas både möjliga olyckor utanför anläggningen som indirekt skulle kunna påverka människor inom ÅVC:n, och olyckor inom ÅVC:n som kan påverka besökare, allmänheten utanför anläggningen eller miljön SKYDDSÅTGÄRDER OCH BEDÖMNING OLYCKA UTANFÖR ANLÄGGNINGEN Eftersom E4 och Bärbyleden är utpekade som primära transportleder för farligt gods ska särskild vikt läggas vid olycksrisker med farligt gods, när en etablering sker inom 150 m från vägarna. En riskutredning har utförts med syfte att titta på vilken risk en bilolycka med farligt gods på E4 skulle kunna innebära för de som vistas på ÅVC:n. De slutsatser som drogs i denna utredning har använts i planering och projektering av byggnader och anläggningsdelar. När utformningen av anläggningen har utformats enligt förslag i riskutredningen bedöms risken för negativa konsekvenser som mycket liten. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 26()

27 5.8.2 SKYDDSÅTGÄRDER OCH BEDÖMNING OLYCKOR INOM ANLÄGGNINGN I bilaga 4 redovisas en riskmatris med bedömning av olika typer av olyckor. De olyckor som bedöms utgöra störst risk är trafikolycka utanför anläggningen, med fordon som ska till eller från anläggningen, läckage från arbetsmaskiner samt brand. Trafikolyckor inom anläggningen bedöms relativt sannolika, men inom anläggningen bedöms konsekvenserna bli låga eftersom alla fordon måste hålla låg hastighet. Fallolyckor skulle visserligen kunna vara riktigt farliga med extrem otur, men enligt erfarenhet från ÅVC:er i drift bedöms permanenta fallskydd på rampen utgöra ett fullgott skydd. Skyddsåtgärder för att förhindra spill och läckage av flytande eller gasformiga kemikalier är dels att personalen i ÅVC:n har god utbildning och dels att sådant avfall alltid förvaras i utrymmen som är anpassade för verksamheten, se kapitel 3.1. Om spill ändå skulle uppstå kommer saneringsutrustning och tätningsmattor för dagvattenbrunnar att finnas tillgängliga för att skadan snabbt ska kunna begränsas. Inbrott på ÅVC:er är relativt vanliga trots att allt material som förvaras där har kastats bort som avfall. Det kan vara elektronik som lockar eller bara möjligheten att förstöra. ÅVC:n kommer att vara inhägnad och låst när anläggningen är obemannad och stöldbegärligt material som exempelvis småelektronik kommer att förvaras inomhus. Med de föreslagna skyddsåtgärderna bedöms de beskrivna olycksriskerna som små SKYDDSÅTGÄRDER OCH BEDÖMNING BRAND Brand i avfall kan innebära stor miljöskada genom att avfallet vid brand kan avge miljö- och hälsoskadlig gas. Släckningen kan dessutom orsaka utsläpp av förorenat släckvatten. Byggnaden kommer att utföras enligt gällande riktlinjer för utrymmen där farligt avfall förvaras. Byggnader står minst 8 meter ifrån varandra, vilket uppfyller kraven på säkerhetsavstånd enligt BBR. Brandskyddet kommer att uppfylla gällande krav och bedöms som gott. Områdets dagvattenlösningar bedöms ha möjlighet att omhänderta eventuellt släckvatten efter en brand. 5.9 NEDSKRÄPNING, SKADEDJUR Städning inom ÅVC:n kommer att ske kontinuerligt under öppettiderna för att motverka nedskräpning och vinddrift samt skapa en trevlig miljö för kunderna. Transporter ut från anläggningen av avfallscontainrar som kan ge upphov till nedskräpning, sker med nätade eller täckta tak. Planerade städrutiner bedöms komma att fungera väl. Förekomst av måsfåglar, kråkfåglar, råttor och andra skadedjur förknippas i stort sett uteslutande med avfall som innehåller matavfall, slaktavfall eller annat lätt nedbrytbart avfall. Med god kontroll av inkommande avfall bedöms risken med skadedjur som mycket liten FRILUFTSLIV Norr om platsen för den planerade ÅVC:n finns en liten skog och den så kallade Lerdammsparken vilka utgör promenadområden och utflyktsmål för närboende. Även de gräsbevuxna kullarna där ÅVC:n planeras används idag för rekreation, dock i mindre omfattning än skogen och Lerdammsparken. Etableringen av ÅVC:n kommer att innebära att grönstråket mellan bostadsområdet och E4:an naggas i kanten, men Lerdammsparken i den norra delen påverkas inte. Gräsytan där ÅVC:n ska byggas ligger i hörnet mot motorvägen och Bärbyleden, vilket gör att området idag är starkt påverkat av buller och utsikt mot vägområden. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 27()

28 BEDÖMNING Den del av grönområdet som tas i anspråk för ÅVC och kretsloppspark bedöms ha ett relativt lågt värde som frilufts- och rekreationsområde. Påverkan på detta intresse bedöms därför som liten BYGGTIDEN Byggtiden kommer att innebära risk för störningar orsakade av bland annat transporter av byggmaterial och buller. Dagvattnet från området skulle kunna påverkas av schaktning och snabb avrinning innan dagvattensystemet är färdigställt. Bygget förväntas medföra ett massöverskott som sannolikt inte kan återanvändas inom anläggningen. Vid återanvändning av överskottsmassor kan en anmälan till tillsynsmyndigheten komma att krävas om massorna innehåller föroreningar BEDÖMNING De störningar för människor som kan uppkomma under byggtiden är tillfälliga och bedöms därför som acceptabla. Masshanteringen bedöms inte ge några miljökonsekvenser då denna förutsätts ske i enlighet med gällande regler HUSHÅLLNING MED NATURRESURESER Brillinge ÅVC med kretsloppspark kommer genom sin service gentemot kommunens invånare att bidra till ökad återanvändning och återvinning och därmed främjas en långsiktigt god hushållning med såväl material som energi. 6 MILJÖKVALITETSMÅL Regeringen har fastställt 16 miljömål. Dessa ska fungera som vägledning i arbetet med en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De nationella miljömål som kan komma att beröras av den aktuella verksamheten redovisas nedan. Definitioner av miljömålen är hämtade från miljömålsportalen, som förvaltas av Naturvårdsverket. För varje miljömål redovisas definitionen av det aktuella miljömålet samt en kommentar om hur den ansökta verksamheten bedöms påverka det uppsatta målet. 6.1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Kommentar: Etableringen av ÅVC:n innebär transporter till och från anläggningen, men samtidigt kommer delar av kommunens invånare att få närmare till en ÅVC och därmed kortare transportsträckor jämfört med nollalternativet. En viktig aspekt vid val av plats var möjligheten att nå anläggningen med cykel eller till fots. ÅVC:n främjar återbruk, vilket är positivt från klimatsynpunkt. Sammantaget bedöms etableringen av ÅVC:n ha en positiv inverkan på miljömålet. 6.2 FRISK LUFT "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Kommentar: Precis som för miljömålet Begränsad klimatpåverkan kan det ökade antalet transporter under byggskedet tillfälligt påverka miljömålet negativt, men på längre sikt bedöms påverkan på miljömålet vara positiv jämfört med nollalternativet. Avfall som innehåller flyktiga ämnen förvaras inomhus eller i anpassade behållare och bedöms inte ha någon betydande inverkan på miljömålet. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 28()

29 6.3 GIFTFRI MILJÖ Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Kommentar: Förorenat dagvatten kan uppkomma från verksamheten, men avhjälps genom föreslagna metoder för dagvattenrening, se bilaga 3. Syftet med återvinningscentralen och kretsloppsparken är att främja och öka återvinning och återanvändande vilket minimerar spridandet av farliga ämnen till miljön. Sammantaget bedöms påverkan på miljömålet som positiv. 6.4 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG "Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas." Kommentar: Genom effektiva dagvattenlösningar förhindras att föroreningar når känsliga recipienter. Miljömålet bedöms därför inte påverkas i någon större grad av anläggningen. 6.5 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Kommentar: Anläggningens dagvattenlösningar i kombination med ett påtagligt lerlager i marken vid anläggningen ger grundvattnet ett gott skydd. Miljömålet bedöms därför inte påverkas av verksamheten i någon större utsträckning. 6.6 GOD BEBYGGD MILJÖ "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Kommentar: Verksamheten bidrar till service gentemot kommunens invånare genom en nära, välordnad och tillgänglig avfallshantering och en långsiktigt god hushållning av resurser. Trafiksituationen kommer att försämras något och även bullret. Huvudskälet till en ökad trafikbelastning i området beror främst på Uppsala expansion med exempelvis utvecklingen av handelscentrum, sportcentrum och nya bostadsområden. Trafikrörelserna som uppstår på grund av ÅVC-verksamheten utgör endast en liten el av den totala trafikbelastningen i området. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 29()

30 7 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5:e kapitel. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm, MKN, är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns idag MKN för buller, luft och vattenkvalitet. 7.1 MKN FÖR LUFT GÄLLANDE NORMER För luft finns det miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/kväveoxider, partiklar, marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. För de flesta miljökvalitetsnormer för luft är det kommunerna som ansvarar för att kontrollera luftkvaliteten så att normerna följs. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, ska ett åtgärdsprogram tas fram. Det har inte utförts några beräkningar på hur luftkvalitén i området kan påverkas av ÅVC:n, men det bedöms som högst osannolikt att ÅVC:n skulle kunna leda till överskridande av någon MKN. 7.2 MKN FÖR BULLER Miljökvalitetsnormen för buller regleras genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. MKN för buller är en slags målsättningsnorm. I förordningen skriver regeringen Det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Med omgivningsbuller menas ett oönskat och skadligt utomhusljud från vägar, järnvägar, flyg, industrier, skjutfält, motorsport, byggarbetsplatser och andra anläggningar. Primärt är det kommuner och myndigheter som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Det fråntar dock inte verksamhetsutövare från skyldigheten att genom sin egenkontroll sträva efter att begränsa bullerstörningar. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. I den del av Uppsala där den nya ÅVC Brillinge kommer att uppföras finns, enligt Uppsala kommun (se kapitel 5.6), problem med att riktvärden för trafikbuller överskrids längs de stora trafiklederna. Överskridandet av riktvärdet kan ses som en indikation på att åtgärder kan krävas för att säkerställ att bullret inte långsiktigt medför skadliga effekter på människors hälsa, dvs för att MKN ska anses vara uppnådd. Etableringen av en Återvinningscentral bidrar till trafikbullret i området. Eftersom det har skett en snabb expansion av verksamheter i Brillinge sedan den nya sträckningen av E4 tillkom, vore det lämpligt att Uppsala kommun utreder möjliga bullerskydd eller andra åtgärder för att få ner bullernivåerna vid bostäder och därmed säkerställa att MKN uppnås. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 30()

31 7.3 MKN FÖR VATTENKVALITET MKN FÖR YTVATTEN Sävjaån och Fyrisån är klassade som ytvattenförekomster enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det innebär att vattenmyndigheten har beslutat om statusklassningar och miljökvalitetsnormer, MKN, för dessa vattendrag. I Figur 17, Figur 18 och Figur 19 markeras hur vattendragen är indelade i vattenförekomster. Figur 17. Vattenförekomsten Sävjaån. Där södra delen av Samnan rinner ut. Hämtat från VISS. Figur 18. Vattenförekomsten Sävjaån, den västra delen som rinner ut i Fyrisån. Hämtat från VISS. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 31()

32 Figur 19. Vattenförekomsten Ekoln-Sävjaån, (mellan Sävjaån och Mälaren). Hämtat från VISS. I Tabell 6 nedan finns en sammanställning av aktuella klassningar och MKN. Samnan är endast klassad som övrigt vatten vilket innebär att det inte finns någon statusklassning för denna å. Tabell 6. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Klassning 2009 eller senare arbetsmaterial Sävjaån - SE (östra delen, där Samnan rinner ut) MKN Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus (exkl Kvicksilver) Måttlig ekologisk status Utslagsgivande kvalitetsfaktorer är Näringsämnen och Hydromorfologisk påverkan. Den uppströms liggande sjön Funbosjön har otillfredsställande ekologisk status på grund av övergödning och vattendraget är starkt påverkat av framförallt morfologiska förändringar. God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 Sävjaån - SE (västra delen, som rinner ut i Fyrisån) Ekologisk status Dålig ekologisk status 2009 God ekologisk status 2027 Måttlig ekologisk status enligt arbetsmaterial 2013 Den utslagsgivande kvalitetsfaktorn är Påväxt - kiselalger, som klassar vattendraget till måttlig status. Näringsämnenas bedömning visar samma status. Fiskindexet VIX klassar åns status som dålig. Detta beror sannolikt på den stora hydromorfologiska påverkan som Sävjaån utsätts för. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx 32()

33 Kemisk ytvattenstatus (exkl Kvicksilver) Rådande miljöproblem i Sävjaån är övergödning och hydromorfologisk påverkan. God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 Fyrisån Ekoln - Sävjaån - SE (mellan Sävjaån och Mälaren) Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus (exkl Kvicksilver) Måttlig ekologisk status Den utslagsgivande faktorn är totalfosforvärdena, som har en ekologisk kvot på 0,43. EK-värde under 0,5 beskriver att uppmätta fosforhalter är mer än dubbelt så höga som beräknade bakgrundshalter. Det innebär att vattendragssträckan har måttlig status för näringsämnen. Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus BEDÖMNING Eftersom marken under anläggningen består av tät lera bedöms det föreslagna dagvattensystemet ha mycket god uppsamlingsförmåga och i princip allt dagvatten som bildas inom området kommer därför att ledas till det kommunala dagvattennätet efter rening. Den enda recipient som mottar dagvatten från anläggningen blir således Fyrisån. Vattenförekomsterna Samnan och Sävjaån kommer att få ett något minskat tillflöde från det aktuella området, men det finns ingen risk för påverkan på vare sig ekologiska eller kemisk status. Utslagsgivande kvalitetsfaktor för ekologisk status i Fyrisån är fosforhalten och för kemisk status främst uppmätta höga halter av antracen och kvicksilver. Dagvattenbehandlingen som föreslås och beskrivs i bilaga 3 har utformats för rening av såväl näringsämnen som andra förekommande ämnen i dagvattnet. Det renade dagvattnet bedöms inte riskera att påverka halterna av fosfor, antracen eller kvicksilver i Fyrisån och inte heller riskera att leda till försämring av någon annan kvalitetsfaktor MKN FÖR GRUNDVATTEN I databasen VISS, Vatteninformationssystem Sverige, finns ett stort antal grundvattenmagasin klassade med namn, nummer och status samt annan information. Det aktuella området ligger inom grundvattenförekomsten Sävjaån-Samnan. I Tabell 7 redovisas klassning och MKN för vattenförekomsten. Se grundvattenförekomstens utsträckning i Figur 8. Tabell 7. Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomst enligt VISS. Sävjaån-Samnan - SE Kemisk status grundvatten God kemisk grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus 2015 Kvantitativ status God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus 2015 Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx ()

34 7.3.4 BEDÖMNING Den planerade verksamheten kommer att etableras på ett mäktigt lerlager vilket innebär att transporten av dagvatten ned till grundvattnet är i princip obefintlig. Risken för negativ påverkan på MKN för grundvattenförekomsten bedöms därför som obefintlig. 8 SAMLAD BEDÖMNING I Tabell 8 sammanställs bedömningarna av de identifierade miljöaspekterna. Konsekvenserna för miljö och hälsa av den planerade verksamheten bedöms sammantaget som små. Tabell 8. Sammanställning av bedömningar Miljöaspekt Utsläpp till vatten Markföroreningar Utsläpp till luft Landskapsbild och kulturmiljö Naturmiljö Buller Trafik Olycksrisker Nedskräpning, skadedjur Friluftsliv Byggtiden Hushållning med naturresurser Miljömål Miljökvalitetsnormer Bedömning Planerad dagvattenhantering bedöms komma att fungera väl och klara de uppsatta målen för reningseffekt. Miljökonsekvenserna bedöms som mycket små. Inga höga halter har påträffats och det bedöms inte finnas någon risk för ökad spridning av föroreningar i marken. Mycket marginell ökning av utsläpp lokalt men totalt sett minskade utsläpp när fler kunder får nära till en ÅVC. Mycket liten påverkan på landskapsbilden. Ingen påverkan. Verksamheten bedöms inte överskrida riktvärden för verksamhetsbuller. ÅVC:n kommer att bidra till trafikökning som bedöms innebära en liten försämring av bullersituationen för boende nära de större trafiklederna. Liten påverkan Utformningen av anläggningen samt rutiner för hantering och förvaring av farligt avfall innebär att riskerna för olyckor bedöms som små och acceptabla. Mycket liten påverkan. Grönområde tas i anspråk, liten påverkan. Eventuella störningar bedöms som små och acceptabla. Positiv påverkan genom att återanvändning och återvinning främjas. Små positiva och negativa konsekvenser. Möjligheten att uppnå MKN för vattendrag och grundvatten bedöms inte påverkas negativt. MKN för luft och buller bedöms inte riskera att överskridas till följd av den planerade ÅVC:n. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx ()

35 9 SAMRÅD Samråd har hållits med länsstyrelsen i Uppsala och miljöförvaltningen i Uppsala den 17 januari Efter myndighetssamrådet, den 21 februari 2017, beslutade länsstyrelsen att den planerade verksamheten inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har också hållits med särskilt berörda, genom att informationsblad delades ut till boende i bostadsrätts-föreningarna Vivalla och Bläckhornet i maj Samrådsunderlag har även skickats till närliggande fastighetsägare/verksamhetsutövare och myndigheter. Information till en bredare allmänhet har skett genom annonsering i press samt genom information på Uppsala Vattens hemsida. Samrådet varade fram till och med den 8 juni. En samrådsredogörelse återfinns i bilaga till ansökan. 10 EGENKONTROLL Uppsala Vatten har sedan flera år tillbaka ett bolagsgemensamt avvikelse- och verksamhetsledningssystem som stöd för att kunna utföra och vidareutveckla sitt miljö- och kvalitetsarbete. Rutiner för städning och skötsel av anläggningen samt hantering av farligt avfall och kemikalier kommer att upprättas. Provtagningsbrunn eller dylikt kommer att installeras för att möjliggöra provtagning av utgående dagvatten från ÅVC:n. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\MKB ÅVC Brillinge docx ()

36

37 MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING KRETSLOPPSPARKEN BRILLINGE Jordmassor som grävts upp för karaktärisering och provtagning. Foto Tyréns AB RAPPORT

38 UPPDRAG , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Titel på rapport: Miljöteknisk markundersökning Status: Koncept Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Uppsala Vatten Lars Holm Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Karin Johansson Jennifer Espling Charlotta Bergqvist REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG Tyréns AB Mäster Ahls gata Västerås Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

39 SAMMANFATTNING En återvinningscentral (ÅVC) ska anläggas på fastigheten Brillinge 2:2 i Uppsala. Tyréns har på uppdrag av Uppsala Vatten utfört en miljöteknisk markundersökning i syfte att klargöra riskerna med eventuella markföroreningar inom området för planerad ÅVC. Undersökningen har omfattat provtagning av jord i sju provgropar och sju borrpunkter samt provtagning av grundvatten i två grundvattenrör. Inget i den genomförda undersökningen tyder på att åtgärdsbehov föreligger med anledning av föroreningar i mark. Föroreningsnivåerna som uppmätts är mestadels under Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Lerlagret under fyllningsmassorna bedöms vara tillräckligt mäktigt och intakt för att hindra spridning av föroreningar till underliggande akvifer och friktionsjord. Utbredningen av den före detta lertäkten har inte kunnat fastställas exakt, men det förefaller troligt att den sträckt sig ungefär 100 meter in på ÅVC-området från läget för rondellen Bärbyleden-Österleden. Fyllning som innehåller rivningsrester och förbränningsrester kan ställvis vara förorenad i halter över KM. Den bör hanteras som potentiellt förorenad. Fyllning som utgörs av lera, sten och tegelbitar bedöms inte vara förorenad i samma omfattning. Haltgränser för mindre än ringa risk överskrids dock, vilket innebär att fyllningen kan återanvändas under förutsättning att det anmäls till miljökontoret och godkänns. Inför kommande markarbeten rekommenderar Tyréns att kompletterande provtagning utförs i syfte förklassificera överskottsmassor och säkerställa korrekt masshantering. Dessa provtagningar bör inkludera analys av metaller, PAH och PCB. I händelse av att schaktning ska göras så djupt att länshållningsvatten uppkommer bör entreprenören i förväg ha en plan för hur eventuella föroreningar i vattnet ska hanteras. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 3(15)

40 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING FÖRORENINGSSITUATION OCH STRATEGI FÖRORENINGSSITUATION PROVTAGNINGSSTRATEGI BEDÖMNINGSGRUNDER BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR JORD BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR MARKVATTEN UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR LABORATORIEANALYSER AVVIKELSER RESULTAT BEDÖMNING REKOMMENDATIONER REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Inventering av förorenad mark Brillinge 2:2 Bilaga 2 Provpunktsritning Bilaga 3 Fältanteckningar från jordprovtagning Bilaga 4 Fältanteckningar från vattenprovtagning Bilaga 5 Sammanställning av utförda laboratorieanalyser Bilaga 6 Laboratoriets analysrapporter Tyréns AB Mäster Ahls gata Västerås Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

41 1 BAKGRUND En återvinningscentral (ÅVC) ska anläggas på fastigheten Brillinge 2:2 i Uppsala. I Figur 1 nedan återges en layoutbild från den förstudie som utförts av Tengboms arkitekter. Anläggningsarbetena kommer att omfatta schakt för gator, ledningar, byggnader, ramper och dagvattensystem. Det är sedan tidigare känt att f.d. lertäkter finns i området. Lertäkterna är igenfyllda med avfall och rivningsmassor som kan vara förorenade. Figur 1. Bild från Tengboms förstudie, Återvinningscentral med kretsloppspark, Brillinge 2:2. Tyréns har på uppdrag av Uppsala Vatten & Avfall AB utfört en inventering av verksamheter som kan ha bidragit till att förorena marken i området, se Bilaga 1. Utifrån inventeringens resultat konstaterades kunskapsluckor avseende föroreningar i mark och risker som eventuellt kan kopplas till dessa. För att klargöra riskerna och ge förslag på eventuella åtgärder beslöts att utföra en miljöteknisk markundersökning. Föreliggande rapport redogör för resultatet av denna undersökning. Undersökningen har i huvudsak utförts i enlighet med den provtagningsplan som upprättades under våren 2017 (Tyréns 2017) och kommunicerades med miljökontoret i Uppsala under mars Några mindre avvikelser från provtagningsplanen redovisas i avsnitt SYFTE Undersökningens övergripande syfte är att få större kunskap om föroreningssituationen så att anläggandet av återvinningscentralen kan utföras på ett sätt som inte medför spridning av eventuella föroreningar. I avsnitt 4.1 redogörs närmre för vilka konkreta frågeställningar som undersökningen avser att besvara. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 5(15)

42 3 OMRÅDESBESKRIVNING I nuläget utgörs området av en gräsyta med kullar, vallar och enstaka trädgrupper. Området avgränsas i sydväst av Österleden, i sydöst av Bärbyleden och åt nordöst av E4:an. Nordväst om det planerade ÅVC-området är ett skogsparti. Söder om Bärbyleden ligger ett handelsområde med livsmedelsaffärer, snabbmatsrestauranger och en drivmedelsstation. På andra sidan E4:an vidtar jordbruksmark. Mot Bärbyleden och Österleden ligger jordvallar, se Figur 2 och Figur 3. Figur 2. Vy mot sydväst från planerat ÅVC-område. Jordvall mot Bärbyleden, i bakgrunden E4:an. Figur 3. Vy mot söder från planerat ÅVC-område. Jordkullar i förgrunden, i bakgrunden Råbyvägen. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs marken i området för planerad ÅVC av glacial och postglacial lera. Det är enligt jordartskartan omkring 400 meter till närmaste ställe där genomsläppliga jordarter förekommer naturligt eller berg i dagen påträffas. Jorddjupet i det aktuella området är meter enligt SGU:s interpolerade jorddjupskarta. Enligt fältanteckningar från undersökningar (Bjerking 2012) är jorddjupet 4-11 m. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 6(15)

43 4 FÖRORENINGSSITUATION OCH STRATEGI 4.1 FÖRORENINGSSITUATION I Tyréns inventeringsrapport (se Bilaga 1) redogörs för ÅVC-områdets historik samt genomförda undersökningar och kontrollprogram etc. Baserat på inventeringen gjordes en initial bedömning av föroreningssituationen. Denna bedömning utgör grund för provtagningsstrategin som redovisas i det följande avsnittet 4.1. Nedan redogörs för den på förhand förmodade föroreningssituationen. Vallarna och högarna som idag kan ses på platsen antogs kunna vara överskottsmassor från anläggandet av Bärbyleden 2005 (Miljöförvaltningen, ). Enligt uppgift från Lars Holm på Uppsala Vatten kan det även vara överskottsmassor från anläggandet av E4. ÅVC-området utgörs till stor del av igenfyllda lertäkter. Fyllnadsmassorna bedömdes kunna vara av liknande beskaffenhet som massorna som undersöktes i anslutning till Bärbyleden (Bergsäker 2005) inom samma f.d. täkt. Föroreningar i form av metaller och petroleumkolväten konstaterades förekomma i dessa massor. Täktfyllningen utgörs delvis av avfall från och 70-talet. Det bedömdes därför som tänkbart att avfallet i lertäkten utöver ovan nämnda föroreningar även kunde innehålla ämnen som PCB, tjära, lösningsmedel etc. Gasbildning och hög urlakning av närsalter från deponerat material bedömdes som mindre sannolikt eftersom inget tyder på att organiskt avfall och hushållsavfall deponerats i någon betydande omfattning. I tidigare undersökningar nämns att sulfidlera förekommer inom ÅVC-området, och att detta kan bidra till att sänka markens ph och mobilisera föroreningar. Lakvattenprovtagningar som utförts (Geoveta 2009) påvisar dock inte avvikande ph. Förhöjda halter av metaller indikerades inte heller i Geovetas provtagningar. Det bedömdes därför som mindre troligt att sulfidlera förekommer i en omfattning som gör att ph-faktorn får betydelse vid kommande anläggningsarbeten och hantering av vatten inom området, men att det borde verifieras. 4.2 PROVTAGNINGSSTRATEGI Undersökningen genomfördes enligt en riktad strategi. Det innebär att provpunktsplacering och analyser valts utifrån den förmodade föroreningssituationen som redovisas ovan. Provpunkternas placering avgjordes också utifrån vilka spridningsscenarion som kan bli aktuella i samband med schakt och anläggande av ÅVC. Till exempel skulle dräneringar och dagvattenlösningar kunna skapa nya spridningsvägar för eventuella föroreningar i ytligt markvatten. Vid inventeringen identifierades ett antal frågeställningar avseende markföroreningar och spridningsrisker. I Tabell 1 nedan återges frågeställningarna samt på vilket tillvägagångssätt som inom undersökningen använts för att besvara dem. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 7(15)

44 Tabell 1. Frågeställningar och tillvägagångssätt. Frågeställning Tillvägagångssätt Finns föroreningar i fyllningsmassorna som är upplagda på området? Kan utbredningen av den igenfyllda lertäkten verifieras? Hur förorenade är fyllningsmassorna i den igenfyllda lertäkten? Finns förorenat markvatten i den igenfyllda lertäkten? Förekommer extrema ph-värden till följd av sulfidlera? Fyra provgropar grävdes i vallar och kullar på olika delar av området. Massorna karaktäriserades okulärt med avseende på jordart och materialsammansättning. Samlingsprov från varje provgrop togs ut för analys av metaller och petroleumkolväten inkluderat PAH. Utöver detta blandades ett samlingsprov av fyllningsmaterial från samtliga fyra provpunkter. Samlingsprovet analyserades med screeninganalys för att upptäcka eventuell förekomst av okända föroreningar. Samlingsprovet analyserades även med avseende på PFAS. Skruvborrning i åtta punkter samt provgropsgrävning i tre punkter utfördes i syfte att närmre kartlägga förekomst av fyllningsmassor och täktens utbredning. Prov från fyllning togs ut i de fyra provgropar och borrpunkter som bedömdes vara belägna inom den igenfyllda täkten (Ty06, Ty09, Ty14, Ty15). Samlingsprov från fyllningen i varje provtagningspunkt analyserades med avseende på metaller och petroleumkolväten inkluderat PAH. Ett samlingsprov blandades även av fyllningsmaterial från samtliga provpunkter. Samlingsprovet analyserades med screeninganalys för att upptäcka eventuell förekomst av okända föroreningar. I en av borrpunkterna som bedömdes vara belägen inom täkten (Ty15) installerades grundvattenrör för provtagning av markvatten. Vattenprov som togs ut från grundvattenrör analyserades med screeningsanalys. I samband med provtagning av markvatten utfördes fältanalys med avseende på ph. I fält gjordes ingående bedömning av lerans karaktär. 5 BEDÖMNINGSGRUNDER 5.1 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR JORD Riktvärden är ett hjälpmedel för utvärdering av förorenade områden och indikerar föroreningsnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö. För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM), (Naturvårdsverket, 2009). Dessa tillämpas för bedömning av föroreningshalter i jord. Halter av PFAS i jord har jämförts med preliminära riktvärden från Statens Geotekniska Institut (SGI 2015). Masshantering kommer att bli aktuellt i samband med anläggningsarbetena och överskottsmassor kommer att uppstå. Anläggningar som tar emot förorenad jord använder vanligen Naturvårdsverkets generella riktvärden för klassificering av jordmassorna. De generella Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 8(15)

45 riktvärdena är dock ursprungligen avsedda för initial bedömning av risker vid känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Andra bedömningsgrunder som tillämpas i samband med masshantering är haltnivåer för mindre än ringa risk (NV 2010) och branschorganisationen Avfall Sveriges haltgränser för klassificering av massor som farligt avfall (Avfall Sverige 2007). Mindre än ringa risk (MRR) anger en nivå under vilken jordmassor kan användas fritt (d.v.s. utan anmälan till tillsynsmyndighet) inom andra områden, t.ex. om de uppstår som överskott i samband med schaktarbeten. 5.2 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR MARKVATTEN Provtagningen av markvatten syftar främst till att kontrollera ifall föroreningar finns och riskerar att spridas via dagvattensystem eller genom avledning av länshållningsvatten i samband med schakt. Skyddsobjekt blir då dagvattenrecipient / ytvatten. Bedömningsgrunder för markvatten har valts med utgångspunkt från detta. Uppmätta värden för ph har jämförts med Göteborgs Stads lokala riktvärden för utsläpp till dagvatten, där ph-värden inom intervallet 6-9 accepteras (Göteborgs stad 2008). Uppmätt konduktivitet jämförs med ett begränsningsvärde som tagits fram av VA-huvudmän i bland annat Uppsala kommun (RTK 2009). Begränsningsvärdet för konduktivitet (500 ms/m) anger en nivå som inte medför skador på dagvattennätet. För jämförelse anges även SLV:s dricksvattenkriterier (SLV 2001) för dricksvatten som är tjänligt med anmärkning (250 ms/m). Halter av alifatiska och aromatiska kolväten jämförts mot SPBI:s branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPBI, 2011, reviderad 2012). Riktvärdet som tillämpas i föreliggande rapport avser grundvatten med avseende på miljörisker för ytvatten. Metallhalter har jämförts med dagvattenriktvärden som tillämpas av miljökontoret i Uppsala kommun. Dessa riktvärden kommer från Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret (RTK 2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Riktvärdet avser Nivå 2, utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. Halter av PFAS har jämförts med preliminära grundvattenriktvärden från Statens Geotekniska Institut (SGI 2015) som avser skydd av ytvatten. 6 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Fältundersökningen utfördes enligt Tyréns interna rutiner och följde SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (Rapport 2:2013). Det innebär att krav ställs på dokumentation, rengöring, provtagning och provhantering. I sju av de 14 provpunkterna utfördes provtagning av jord med hjälp av grävmaskin och i resterande punkter med provtagningsskruv monterad på bandvagn Provgroparna grävdes ner till drygt tre meters djup, skruvborrning utfördes ner till mellan tre och sex meters djup. I Bilaga 2 återfinns en provpunktsritning. Provtagningsnivåerna delades in efter materialets karaktär i syfte att ge en samlad bild av fyllningens föroreningsinnehåll. Prov togs även ut från naturlig lera under fyllningen, för att se ifall leran var ren och ifall föroreningar i fyllningen därmed kan avgränsas vertikalt. Prov lades i diffusionstät plastpåse. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med eventuella andra iakttagelser beträffande färg, lukt och jordens sammansättning. Fältanteckningar från jordprovtagning återges i Bilaga 3. Proverna förvarades mörkt och kallt i fält samt under transport till laboratoriet. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 9(15)

46 För provtagning av markvatten installerades två grundvattenrör (PEH-rör) i punkterna Ty10 och Ty15, 50 mm diameter med en meters filter i botten. Grundvattenrören säkrades mot inläckage av dag- och ytvatten genom tätning med bentonit runt röret i markytan. Vattenprover togs ut ca en vecka efter installationen av grundvattenrören. Grundvattenproverna togs ut med en peristaltisk pump efter omsättning av vattnet. Vattenproverna förvarades mörkt och kylda i av laboratoriet anvisade provkärl innan och under frakt till laboratoriet. I samband med provtagning av vatten utfördes fältanalys av konduktivitet, temperatur och ph. Anteckningar från vattenprovtagning och resultat av fältanalyser redovisas i Bilaga 4. Samtliga provtagningspunkter samt grundvattenrör mättes in med GPS. Inmätningen gjordes i RH 2000 höjdsystem samt i Sweref i plan. Undantaget är provpunkterna Ty14 och Ty15 som lades till vid skruvborrprovtagningen efter att utsättningen utförts. Dessa provpunkter har mätts in med måttband från närliggande provpunkter och därefter förts in på provpunktsritningen. 6.1 LABORATORIEANALYSER För analyser anlitades ALS Global som är ackrediterat laboratorium för miljöanalys. I Tabell 2 och Tabell 3nedan redovisas antalet analyser som utfördes inom ramen för undersökningen. Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) har under senare år upptäckts i schaktmassor där det inte förväntas förekomma i Uppsala. PFAS har inte analyserats i någon av de tidigare utförda undersökningar som Tyréns har tagit del av i samband med inventeringen av området. Förekomst av PFAS kan ha stor betydelse för vilka försiktighetsåtgärder som krävs vid schakt och vattenhantering. Ett vattenprov och ett samlingsprov från fyllningen analyserades därför med avseende på PFAS. Tabell 2. Analyserade vattenprov. Analys antal Omfattning Screening 3 Metaller, petroleumkolväten, PCB, klorerade pesticider, klorerade alifater, klorbensener, klorfenoler, BTEX, PAH PFAS 1 PFOS och PFOA Tabell 3. Analyserade jordprov. Analys antal Omfattning PAH 14 PAH L, PAH M och PAH H Petroleumkolväten 1 Alifatiska och aromatiska kolväten samt BTEX Metaller 14 Arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin, zink Screening 3 Metaller, alifatiska, aromatiska och polycykliska aromatiska kolväten (PAH), BTEX, PCB, klorerade pesticider, klorerade alifater, klorbensener, klorfenoler PFAS 1 PFOS och PFOA 6.2 AVVIKELSER Undersökningen har i huvudsak utförts i enlighet med den upprättade provtagningsplanen. Följande avsteg har gjorts: Provtagning av markvatten i provgrop har inte utförts eftersom inget vatten ansamlades i groparna. Vattennivåerna i mark var generellt låga vid provtagningstillfället på grund av att nederbörden under lång tid varit mindre än normalt. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 10(15)

47 Två provpunkter (Ty14 och Ty15) lades till för att försöka få jordprov från den gamla lertäkten, samt för att få ett grundvattenrör placerat i f.d. täkt. Vid tre provpunkter mer än planerat undersöktes marken med hjälp av grävmaskin i stället för skruvborr. Provgropsgrävningen gav en bättre bild av fyllningens sammansättning än vad skruvborrning skulle ha gjort. 7 RESULTAT Resultat av utförda fältanalyser, samt fältanteckningar från vattenprovtagning redovisas i Bilaga 4. I Tabell 4 nedan redovisas fältanalyser jämfört med bedömningsgrunder som anges i avsnitt 5. Tabell 4. Fältanalyser av markvattenprover jämfört med bedömningsgrunder. Provpunkt Parameter Enhet Bedömningsgrund Uppmätt värde Ty10 konduktivitet µs/cm 5000/2500 1,1 ph 6-9 7,5 Ty15 konduktivitet µs/cm 5000/2500 3,1 ph 6-9 6,9 Som framgår av Tabell 4 ovan är de uppmätta värdena för konduktivitet lägre än de bedömningsgrunder som använts för jämförelse. Bedömningsgrunderna avser nivå som inte medför skador på dagvattennätet (5000 µs/cm) och för dricksvatten som är tjänligt med anmärkning (2500 µs/cm). Uppmätt ph ligger inom det intervall som accepteras enligt bedömningsgrunden för dagvatten. I de analyserade jordproven detekterades föroreningshalter över riktvärde för KM i sju av 14 analyserade prov. Inte i något prov överskreds riktvärde för MKM. Resultaten från analys av markvatten påvisar endast överskridande av tillämpat jämförvärde i prov från Ty10, där RTK:s riktvärde för zink och bly överskreds förhållandevis marginellt. I Bilaga 5 återges en sammanställning av samtliga utförda laboratorieanalyser av jord och markvatten. Analysresultaten jämförs med de bedömningsgrunder som anges i avsnitt 5. Laboratoriets analysrapporter i original återfinns i Bilaga 6. 8 BEDÖMNING I detta avsnitt redovisas bedömning avseende de frågor som undersökningen avser att besvara. Finns föroreningar i fyllningsmassorna som är upplagda på området? Analyserna av jordprov från material i fyllningsmassorna på området påvisar generellt föroreningshalter underskridande KM. Att kobolt och nickel överskrider KM-riktvärdet i några prov ska inte ses som att materialet är förorenat. Naturliga bakgrundshalter i Mälardalen med omnejd överskrider ofta KM-riktvärdet med avseende på dessa metaller. Detta gäller i synnerhet i finkorniga material som leror. I provgropen Ty11 i kullen längs mot E4 påträffades rivningsrester och bränt material. I prov från det materialet överskreds KM-riktvärdet med avseende på kadmium, bly och zink samt PAH. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 11(15)

48 I skruvborrpunkterna Ty14 och Ty15 påträffades fyllning med betydande inslag av svart material, trä, porslin, kol, tegel och glas. Halterna av bly och zink samt PAH i uttagna prov överskred KM. Sammanfattningsvis bedöms fyllning inom området som innehåller rivningsrester och förbränningsrester kunna vara förorenad i halter över KM. Fyllning som utgörs av lera, sten och tegelbitar bedöms inte vara förorenad i samma omfattning. Haltgränser för mindre än ringa risk överskrids dock, vilket innebär att fyllningen inte kan återanvändas fritt utan anmälan. Vid screening av ett samlingsprov från fyllningsmassorna detekterades PCB i en halt av 0,0047 mg/kg TS vilket är under KM-riktvärdet som ligger på 0,008. Det ska dock påpekas att halterna i samlingsprovet inte ska ses som representativa för koncentrationen i massorna, utan endast som en indikation på att ämnet förekommer. Ämnesgrupper som inte påträffades vid screeningen av material från fyllningsmassorna är klorerade kolväten, klorbensener, klorfenoler, BTEX, styren, MTBE, DDT och bekämpningsmedel. Utbredning av igenfylld lertäkt I de flesta provpunkterna påträffades naturlig mark, antingen direkt under gräsmatta eller under vallar och högar med externt tillförda massor. Den nordvästra delen av området bedöms inte ha varit lertäkt. I tre provpunkter (Ty06, Ty14 och Ty15) påträffades fyllning som till sin karaktär och/eller sett till djupet mycket väl överensstämmer med den täktfyllning som beskrivs i Bergsäkers rapport från I några andra provpunkter påträffades fyllningsmassor eller rivningsmassor, men djupet och materialets sammansättning liknade inte den täktfyllning som beskrivs i Bergsäkers rapport. Den före detta täkten bedöms kunna ha sin utbredning från rondellen Bärbyleden- Österleden och ungefär 100 meter in i planerat ÅVC-område. Se illustration i Figur 4 nedan. Figur 4. Mörkgul markering anger ungefärlig utbredning av område som troligen utgörs av f.d. täkt och där fyllning finns djupare än tre meter under bedömt naturlig marknivå. Ljusgul markering utgör område där fyllningsmassor eller rivningsmassor påträffats i vissa punkter i vallar och högar, men som troligen inte är f.d. täkt. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 12(15)

49 Hur förorenade är fyllningsmassorna i den igenfyllda lertäkten? I ett prov från det synbart mest förorenade materialet i f.d. lertäkt (Ty15_1,5-3,0) överskrids KMriktvärdet med avseende på PAH-H och bly. Provet hade inslag av sten, kol och tegel. Ämnesgrupper som inte påträffades vid screeningen av material från täktfyllningen är PCB, klorerade kolväten, klorbensener, klorfenoler, BTEX, styren, MTBE, DDT och bekämpningsmedel. Metaller, PAH och oljekolväten detekterades i screeningen. Finns förorenat markvatten i den igenfyllda lertäkten? Markvatten som provtagits i anslutning till fyllning i den igenfyllda lertäkten innehåller föroreningar. Tungmetaller, kvicksilver, PAH, MTBE och oljekolväten har detekterats vid screeninganalys av markvattenproven. Genomförda analyser påvisar dock endast ett marginellt överskridande av ett av det tillämpade jämförvärdena - RTK:s riktvärde för zink och bly i Ty10. Halterna ska tolkas med försiktighet då de endast representerar ett enskilt provtagningstillfälle, medan jämförvärdena avser årsmedelhalter. Ämnen och ämnesgrupper som inte påträffades i screeninganalysen är DDT, PCB, klorbensener, klorfenoler, styren, klorerade alifater och PFAS. Förekommer extrema ph-värden till följd av sulfidlera? I provpunkterna Ty14 och Ty15 påträffades svartfläckig lera i det som bedömdes vara täktfyllning, se Figur 5 nedan. Det kan inte uteslutas att det svarta materialet är sulfidlera. Svart lera eller svavelluktande lera påträffades inte i några andra provpunkter. Figur 5. Närbild på skruvborr med fyllning som har inslag av svart lera och tegel, provpunkt Ty14. I markvatten som provtogs i direkt anslutning till den svartfläckiga lerfyllningen var ph-värdet 6,9 vilket i sammanhanget är att betrakta som relativt neutralt. Som referens kan nämnas att avrinningsvatten från sura sulfidjordar kan ligga inom ph-intervalllet tre till fem (Geologiska forskningscentralen Karleby, Finland, hemsida uppdaterad ). Utifrån undersökningens resultat bedöms det inte som troligt att sulfidlera och extremlåga phvärden skulle förekomma i området i en omfattning som utgör problem. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 13(15)

50 Är lerlagret intakt och tillräckligt mäktigt för att hindra spridning av eventuella föroreningar till underliggande friktionsjord och grundvattenmagasin? Lerlagret inom området har en genomsnittlig mäktighet på minst 10 meter. Det bedöms vara tillräckligt för att hindra spridning av föroreningar till underliggande akvifer och friktionsjord. Det bedöms inte som troligt att verksamheter som bedrivits inom området bidragit till ett penetrera lerlagret och skapa spridningsvägar. Lertäkten i Brillinge gick endast undantagsvis djupare än två till fyra meter under markytan. Övriga verksamheter som bedrivits på området (betesmark, halkkörning, upplag, snötipp) har endast bedrivits ovan mark. Finns risk att föroreningar i markvatten sprids när ÅVC anläggs? Föroreningar i markvatten kan spridas till exempel vid avledning av länshållningsvatten som uppkommer i samband med djupare anläggningsschakter. Förorenat markvatten har påträffats i fyllningsmaterial på nivåer mellan två och fyra meters djup under bedömt naturlig marknivå. Det bedöms dock som mindre sannolikt att förorenat markvatten skulle spridas via dagvattendiken och dammar, eftersom dessa kommer att ligga i marknivå och inte vara djupare än ca 0,5 meter. Finns behov av riskreducerande åtgärder med avseende på föroreningar i mark? Inget i den genomförda undersökningen tyder på att åtgärdsbehov föreligger med anledning av föroreningar i mark. Föroreningshalterna i fyllningsmaterialet underskrider KM med undantag för de två prov som innehöll kol eller svart material. Halter av kobolt och nickel som marginellt överskrider KM i prov från lera beaktas inte som föroreningar. Dessa halter bedöms vara kunna vara naturliga för leror i regionen. 9 REKOMMENDATIONER Utifrån analysresultaten förefaller fyllning som innehåller rivningsrester och förbränningsrester vara förorenad i halter över KM. Den bör hanteras som potentiellt förorenad. Fyllning som utgörs av lera, sten och tegelbitar bedöms inte vara förorenad i samma omfattning. Haltgränser för mindre än ringa risk överskrids dock, vilket innebär att fyllningen kan återanvändas under förutsättning att det anmäls till miljökontoret och godkänns. De prov som tagits ut representerar endast en liten andel av de jordvolymer som finns inom undersökningsområdet. Ifall jord inom området ska hanteras och/eller återanvändas inom eller utanför området rekommenderar Tyréns att kompletterade provtagning/förklassificering utförs för att säkerställa korrekt masshantering. Tyréns rekommenderar att kompletterande analyser i sådana fall inkluderar metaller, PAH och PCB. Föroreningar i markvatten kan spridas till exempel vid avledning av länshållningsvatten som uppkommer i samband med djupare anläggningsschakter. I händelse av att schaktning ska göras så djupt att länshållningsvatten uppkommer bör entreprenören i förväg ha en plan för hur detta vatten ska hanteras. Planen bör förankras med miljökontoret i Uppsala kommun innan entreprenaden inleds, lämpligen inom ramen för 28-anmälan. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 14(15)

51 10 REFERENSER Avfall Sverige Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:01. Daterad januari Bjerking Bergsäker Bergsäker Geoveta Göteborgs stad 2008 Naturvårdsverket PM miljöteknisk markundersökning, Brillinge 8:1 och 9:1 Uppsala kommun. Utfyllnadsområde i Brillinge. Slutrapport för geokemisk övervakning och provtagning. Alternativ behandling förorenade massor. Metall- och PAHföroreningar i fyllnadsmassor, Bärbyleden. Kontrollprogram för lakvatten i diken och brunnar. Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för avloppsvattenutsläpp till dagvatten och recipienter. Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976, 2009, rev Naturvårdsverket Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1 RTK Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. SGI Statens Geotekniska Institut (SGI) Publikation 21, Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. SGU SGU jordartskarta, hämtad från SGU SGU jorddjupskarta, hämtad från SLV Statens Livsmedelsverk FS 2001:30 SPBI SPI Rekommendation, Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, uppdaterad Tyréns Inventering av förorenad mark, Brillinge 2:2 Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\gav\272040\MG\=Arbetsarea=\MMU Brillinge\MMU för granskning\mmu justerad_je docx 15(15)

52 RAPPORT INVENTERING AV FÖRORENAD MARK BRILLINGE 2:2 Waksala Tegelbruk och tillhörande lertäkter vid Brillinge. Flygfoto från BLOM Lantmäteriet/Metria Uppsala kommun. RAPPORT

53 UPPDRAG , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Titel på rapport: Inventering av förorenad mark Brillinge 2:2 Status: Rapport Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Uppsala Vatten & Avfall AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Karin Johannson Jennifer Espling Charlotta Bergqvist REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Karin Johansson Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Charlotta Bergqvist Datum: Tyréns AB Mäster Ahls gata Västerås Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING HISTORIK GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ETC BÄRBYLEDEN, MILJÖKONTORETS ÄRENDE DNR BERGSÄKER AB BERGSÄKER AB 2005, MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, BJERKING GEOVETA FÖRMODAD FÖRORENINGSSITUATION KUNSKAPSLUCKOR BEHOV AV UNDERSÖKNINGAR KÄLLOR Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 3(11)

55 1 BAKGRUND OCH SYFTE En återvinningscentral ska anläggas på fastigheten Brillinge 2:2 I Figur 1 nedan återges en bild från den förstudie som utförts av Tengboms arkitekter. Anläggningsarbetena kommer att omfatta schakt för gator, ledningar, byggnader, ramper och dagvattensystem. Det är sedan tidigare känt att f.d. lertäkter finns i området. Lertäkterna är igenfyllda med avfall och rivningsmassor som kan vara förorenade. Inom området finns även kullar och vallar som utgörs av externt tillförda massor. Föroreningssituationen inom området bör kartläggas närmre så att anläggningsarbetena kan utföras på ett sätt som inte medför spridning av eventuella föroreningar. Figur 1. Bild från Tengboms förstudie, Återvinningscentral med kretsloppspark, Brillinge 2:2. Tyréns har på uppdrag av Uppsala Vatten & Avfall AB utfört en inventering av verksamheter som kan ha bidragit till att förorena marken i området. Inventeringens syfte är att ge en bild av markförhållanden, föroreningssituation och kunskapsluckor. Inventeringen kan därmed utgöra underlag för upprättande av provtagningsstrategi och provtagningsplan inför kommande miljöteknisk markundersökning. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 4(11)

56 2 OMRÅDESBESKRIVNING I nuläget utgörs området av en gräsyta med kullar av tillförda fyllningsmassor. Området avgränsas i sydväst av Österleden, i sydöst av Bärbyleden och åt nordöst av E4:an. Nordväst om det planerade ÅVC-området är ett skogsparti. Söder om Bärbyleden ligger ett handelsområde med livsmedelsaffärer, snabbmatsrestauranger och en drivmedelsstation. På andra sidan E4 vidtar jordbruksmark. Mot Bärbyleden och Österleden ligger jordvallar, se Figur 2 och Figur 3. Figur 2. Vy mot sydväst från planerat ÅVC-område. Jordvall mot Bärbyleden, i bakgrunden trafikplats Bärbyleden, bakom den till vänster E4. Figur 3. Vy mot söder från planerat ÅVC-område. Jordkullar i förgrunden, i bakgrunden Råbyvägen. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs marken i området för planerad ÅVC av glacial och postglacial lera. Det är enligt kartan omkring 400 meter till närmaste område där genomsläppliga jordarter förekommer eller berg i dagen påträffas. Jorddjupet i det aktuella området är meter enligt SGU:s interpolerade jorddjupskarta. Enligt fältanteckningar från undersökningar (Bjerking 2012) är jorddjupet 4-11 m. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 5(11)

57 3 HISTORIK Länsstyrelsen i Uppsala län har i samarbete med yrkeshögskoleutbildningen Miljö och förorenade områden vid VBU (Västbergslagens Utbildningscenter) i Ludvika genomfört en inventering av lertäkter i Uppsala stad (Weber-Qvarfort 2011). Historisk information om Brillingetäkterna har i huvudsak inhämtats från denna inventering. Brillingetäkterna öppnades i direkt anslutning till AB Waksala Tegelbruk, även kallat Brillinge Tegelbruk, se Figur 4 nedan. Bruket anlades År 1956 brann bruket ner men återuppbyggdes. Verksamheten bedrevs sedan fram till nedläggningen Under driftstiden förvarades eldningsolja utomhus i öppna bassänger, troligen utfördes viss oljesanering i samband med att anläggningarna revs Planerad ÅVC AB Waksala Tegelbruk Figur 4. Flygfoto från BLOM Lantmäteriet/Metria Uppsala kommun. Hämtat från den 20 feb Område för planerad ÅVC ungefärligt markerat med vit streckad linje. I Brillinge lertäkter togs ut torrskorpelera, det vill säga lera från markytan och ner till den mättade zonen ca 2-4 meter under markytan. Endast undantagsvis togs ut blötare lera från djupare nivåer. I Brillinge ska brytningen ha avbrutits på det djup där svavelhaltig littorinalera påträffades. Den planerade återvinningscentralen ligger inom lertäkt 3 och 4, se Figur 5 nedan. Täkt 3 och 4 är ca 3,5 m djupa. De är huvudsakligen fyllda med rivningsmaterial men det kan inte uteslutas att avfall tippats inledningvis. Tjuvtippning kan ha förekommit under driftstiden. I protokoll från gatunämnden nämns enligt länsstyrelsens inventering att bilar, olja, industrislam mm tippats. Täkterna användes ofta som betesmark efter att brytningen avslutats och marken återfyllts. Området för de före detta Brillingetäkterna har också använts för halkkörning, gokartbana, upplag och krossning av asfalt samt som snötipp. Platsen har även använts för uppläggning av schaktmassor. Det är troligt att högarna som idag kan ses på platsen är överskottsmassor från anläggandet av Bärbyleden 2005 (Miljöförvaltningen, ). Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 6(11)

58 Figur 5. Läget för f.d. tegelbruk och lertäkter i Brillinge. Bakgrundskarta från Länsstyrelsens inventering. Område för planerad ÅVC är ungefärligt markerat med svart streckad linje. 4 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR ETC. Nedan sammanfattas innehållet i undersökningar. som genomförts i områden som ligger intill eller i anslutning till täkterna vid AB Waksala tegelbruk och planerat ÅVC-område. 4.1 BÄRBYLEDEN, MILJÖKONTORETS ÄRENDE DNR Av ärendedokumentationen från åren 2003 och 2007 genomfördes ett flertal schaktarbeten i samband med anläggandet av Bärbyleden, trafikplatsen samt ledningsdragningar. Miljökontoret hade under perioden kontakt med inblandande konsulter och entreprenadföretag i frågor som rörde schaktkontroll och hantering av länsvatten. Av ärendedokumentationen framgår att förhöjda halter av petroleumkolväten och metaller påträffats i fyllningsmassor. I samband med schakt för vattenledning påträffades oljeförorening. Av diariet är det svårt att utläsa exakt var föroreningarna påträffades. Det finns enligt miljökontoret en stor mängd ärenden som kan innehålla information om masshantering i området. Ärendena överlappar dock varandra tidsmässigt och är inte sorterade efter fastighet. Det är därför svårt att ur diariet ta fram specifik information om masshantering och föroreningar. Tyréns har inte erhållit någon dokumentation ur diariet utöver ovan nämnda ärende. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 7(11)

59 4.2 BERGSÄKER AB 2005 I samband med schakt för anläggandet av Bärbyleden etapp 3 undersöktes fyllningsmassor i de f.d. lertäkterna vid Brillinge. Den undersökta vägsträckningen ligger direkt i anslutning till planerad ÅVC och inom samma f.d. lertäkt. Fyllningsmassorna i anslutning till Bärbyleden konstaterades bestå av rivningsrester, byggmaterial samt sten och lera. Svavelvätelukt noterades vid några tillfällen. I samband med undersökningen analyserades metaller och petroleumkolväten. I jordproverna detekterades förhöjda halter av PAH och metaller, halterna var ställvis över MKM 1. I lakvattenprover detekterades metaller, PAH samt alifatiska kolväten. Tjärasfalt påträffades. Bergsäker anger att det ytliga grundvattentrycket är mycket högt i delar av de f.d. täkterna. 4.3 BERGSÄKER AB 2005, 2. Fyllningsmassorna vid Bärbyleden undersöktes av Bergsäker i samband med schaktning. Massor vars föroreningsgrad bedömdes (okulärt) vara över MKM lades upp på två mellanlagringsdeponier på området, se Figur 6 och Figur 7 nedan. En av deponierna var täckt och innehöll övervägande metallförorenad jord. Den andra var inte täckt och innehöll både metall- och PAH förorening. Figur 6 och Figur 7. Mellanlagringsdeponierna, foto från Bergsäkers rapport I rapporten redogörs för olika tänkbara behandlingsmetoder avseende massorna. Det är av rapporten svårt att utläsa var mellanlagringsdeponierna placerades och om de ligger kvar på området. 4.4 MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, BJERKING 2012 Bjerking utförde miljötekniska markundersökningar i anslutning till Waksala Tegelbruk på fastigheterna Brillinge 8:1 och 9:1 inför byggnation av bl. a. butikslokaler. Bjerking anger att den naturliga jordarten är 4-11 m mäktig lera som underlagras av morän på berg. Jord och markvatten analyserades med avseende på metaller och PAH. Halter över KM och MKM påträffades ställvis i jord. I vattenproven detekterades metaller, PAH och alifatiska kolväten. Halterna bedömdes som förhöjda jämfört med dricksvattenkriterier, riktvärden från SPIMFAB samt holländska riktvärden. 1 Känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) är Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord. Känslig markanvändning är bostäder, förskolor, vattenskyddsområden m.m. Mindre känslig markanvändning är exempelvis industri- och gatumark. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 8(11)

60 Två jordprov och tre markvattenprov analyserades med screeninganalys. Ingen förekomst av klorerade lösningsmedel, PCB, bekämpningsmedel påvisades i screeningen. I ett vattenprov detekterades ftalat. Mindre markpartier i det undersökta området (Brillinge 8:1 och 9:1 ) schaktsanerades ner till MKM under 2013 i samband med etableringen av handelsområdet. 4.5 GEOVETA 2009 Geoveta undersökte inom ramen för ett kontrollprogram och på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen dräneringsvatten i anslutning till Bärbyleden. Dräneringsbrunnarna, se Figur 8 nedan, samlar upp lakvatten från intilliggande utfyllda områden, vilket inkluderar Brillinge 2:2 där ÅVC planeras. Dräneringsbrunnarna samlar troligen också upp vatten från körytorna. Vattnet som undersöktes leds vidare till ån Samnan. Figur 8. Översiktsbild över Bärbyleden, etapp 3. Dräneringsbrunnar markerade med rött. Källa: Geoveta. Vatten analyserades med avseende på metaller och klorerade lösningsmedel. Metallhalterna som uppmättes bedömdes vara mindre allvarliga jämfört med bakgrundshalter i svenska vattendrag. Klorerade lösningsmedel påträffades inte. Lakvattnets ph var omkring 7-8, vilket är lätt basiskt men är inte att betrakta som extremt. 5 FÖRMODAD FÖRORENINGSSITUATION Tyréns bedömning är att fyllnadsmassorna som troligen finns i ÅVC-området kan vara av samma beskaffenhet som massorna som undersöktes i anslutning till Bärbyleden. Föroreningar i form av metaller och petroleumkolväten har konstaterats förekomma i fyllningsmassor som togs bort under Bärbyleden. Det är därför troligt att dessa ämnesgrupper även finns i f.d. täkter inom det planerade ÅVC området. Det är också troligt att de återfinns i de högar som är upplagda på området. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 9(11)

61 Avfall från talet kan innehålla kemikalier och material som i dagsläget är förbjudna. Det kan därför inte helt uteslutas att avfallet i lertäkten utöver ovan nämnda föroreningar även innehåller PCB, tjära, lösningsmedel mm. Gasbildning och hög urlakning av närsalter från deponerat material bedöms som mindre sannolikt eftersom inget tyder på att organiskt avfall och hushållsavfall deponerats i någon större omfattning. Enligt uppgift från en intervju som gjordes i samband med Länsstyrelsens inventering av lertäkter har sulfidlera påträffats i närområdet. Sulfidlera som exponeras för luft kan via oxiadationsprocesser bidra till att sänka markens ph, vilket kan medföra högre urlakning av föroreningar. Mot bakgrund av tidigare undersökningar bedöms det finnas viss risk att sulfidlera förekommer inom ÅVC-området och att markens ph är lågt. Lakvattenprovtagningarna (Geoveta 2009) påvisar dock inte någon allmän försurning. 6 KUNSKAPSLUCKOR Organiska föroreningar som PCB, PFAS, vinyl, lösningsmedel m.m. har analyserats med screeninganalys i två jordprov och tre markvattenprov som tagits ut av Bjerkings söder om Bärbyleden. Screeninganalys har inte utförts på vatten eller jord från norra sidan av Bärbyleden. Det är okänt ifall dylika ämnen förekommer där. Lokaliseringen av mellanlagringsdeponierna som det redogörs för i Bergsäkers rapport (Alternativ behandling förorenade massor, 2005) är osäker. Enligt miljökontoret (telefonsamtal ) går det inte att via ärendehistoriken och diariet hitta beslut och förelägganden rörande mellanlagringsdeponierna. Ingen personal som varit inblandad i ärendet jobbar i nuläget kvar på miljökontoret. Det är därför oklart ifall förorenade massor transporterats bort eller om de finns kvar i vallar och kullar inom ÅVC-området. Ur efterbehandlings- och entreprenadsynpunkt är det en fördel att veta ifall den naturliga leran under fyllningen är ren samt dess mäktighet. Leran kan utgöra en naturlig avgränsning av föroreningarna i djupled eftersom den kan förhindra infiltration och spridning av vattenburna ämnen. Vattenburna föroreningar kan spridas till friktionsjorden och grundvattnet under leran ifall lerlagret har grävts bort, är mycket tunt eller om fyllning ligger direkt på friktionsjorden. Det är okänt hur mäktigt lerlagret är inom det planerade ÅVC-området. Dagvatten och ytligt markvatten inom de före detta lertäkterna i ÅVC-området dräneras till viss del mot brunnarna vid Bärbyleden. Vattnet leds därifrån vidare mot ån Samnan. Det är dock oklart ifall dräneringen är fullständig eller ifall täkterna delvis är vattenfyllda fortfarande. 7 BEHOV AV UNDERSÖKNINGAR Delar av ÅVC-området utgörs sannolikt av fyllda lertäkter. Det kan inte uteslutas att material i vallar och kullar inom området är täktfyllning som schaktats upp vid anläggandet av Bärbyleden. Föroreningssituationen inom området bör kartläggas närmre så att kommande anläggningsarbeten kan utföras på ett sätt som inte medför spridning av eventuella föroreningar. Miljötekniska undersökningar bör därför genomföras. Se följande sida. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 10(11)

62 De miljötekniska undersökningarna bör besvara följande frågeställningar: Finns föroreningar i fyllningsmassorna som är upplagda på området? Vilken är utbredningen av den igenfyllda lertäkten? Hur förorenade är fyllningsmassorna i den igenfyllda lertäkten? Föreligger behov av riskreducerande åtgärder med avseende på föroreningar i mark? Finns förorenat markvatten i anslutning till den igenfyllda lertäkten? Förekommer extrema ph-värden till följd av sulfidlera? Ökar risken att föroreningar i markvatten sprids när ÅVC anläggs? Är lerlagret intakt och tillräckligt mäktigt för att hindra spridning av eventuella föroreningar till underliggande friktionsjord och grundvattenmagasin. 8 KÄLLOR Bergsäker Utfyllnadsområde i Brillinge. Slutrapport för geokemisk övervakning och provtagning. Bergsäker Alternativ behandling förorenade massor. Metall- och PAH-föroreningar i fyllnadsmassor, Bärbyleden. Bjerking PM miljöteknisk markundersökning, Brillinge 8:1 och 9:1 Uppsala kommun. Geoveta Kontrollprogram för lakvatten i diken och brunnar. Miljöförvaltningen Ärendeutskrift avseende schaktarbeten, länsvatten och miljökontroll under vid Trafikantplats Bärbyleden. SGU jordartkarta, hämtad från SGU jorddjupskarta, hämtad från Weber-Qvarfort Lertäkter i Uppsala, inventering och föroreningssituation. Muntliga källor: Telefonsamtal samt med Mats Dahlén på miljöförvaltningen i Uppsala, angående upplag/ högar på Brillinge 2:2. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Koncept O:\GAV\272040\MG\=Arbetsarea=\Leverans Inventering FO \Inventering Förorenad mark Brillinge 2_2.docx 11(11)

63 ± Brillinge 2:2 Bilaga 2 - Provpunktsritning Teckenförklaring!( Provpunkter!( Ty03!( Ty08!( Ty13!( Ty11!( Ty12!( Ty10!( Ty02!( Ty04!( Ty01!( Ty09!( Ty06!( Ty07!( Ty15!( Ty05!( Ty14 Bilaga 2 Provpunktsritning POSTADRESS: Västerås, TEL: BESÖK: Mäster Ahls gata 8, KONSTR Jennifer Espling ANSVARIG Karin Johansson FORMAT A3 SKALA 1: Meter ORT DATUM Västerås BESTÄLLARE Uppsala Vatten & Avfall UPPDRAGSNUMMER RITNINGSNR

64 1(1) BILAGA 3, FÄLTANTECKNINGAR JORDPROVTAGNING Datum PG/ Skr Provpunkt Nivå (m) u.my. Jordart Anteckning Skr Ty01 0,0-1,0 F grsalet tegel 1,0-2,0 Let bed. Nat PG Ty02 0,0-0,4 F Let 2,0-3,0 Let tunt sandskikt 0,4-1,0 F stgrlet enstaka tegelbitar 1,0-2,5 F stgrlet större tegelstycken 2,5-3,0 (F) Le grå, lös 3,0-3,5 Le grå, lös PG Ty03 0,0-0,5 mulet vid sumpskog med relativt gamla träd intill 0,5-1,0 Le brun Skr Ty04 0,0-0,6 mulet PG Ty05 0,0-0,5 F Let 0,6-1,6 Le brun, vatten sipprar in i provgropen 0,5-1,0 F Le lös, brun 1,0-2,0 F Le lös, brun 2,0-3,0 F Le sisa lös brun, delvis grå med svarta strimmor, skikt av siltig sand Skr Ty06 0,0-3,0 F stlet svårborrat, inslag av sprängsten 3,0-4,0 F Let inslag av tegel 4,0-6,0 F Let stopp på sten/block på 6 meter PG Ty07 0,0-1,0 F Let plast, tegel, markduk, stenskärvor 1,0-2,0 F letsa tegel 2,0-2,5 F letsa stora stenar Skr Ty08 provpunkten utgick eftersom den var belägen i tät skog, bedömt naturlig mark PG Ty09 0,0-0,5 F stle 0,5-1,5 (F) Le brungrå, lös 1,5-3,5 (F) Le brun/grå lös, lite vatten sipprar in i gropen Skr Ty10 0,0-1,0 F Let GV-rör installerades i provpunkten 1,0-2,0 F let inslag av tegel 2,0-3,0 F Le inslag av tegel 3,0-3,3 F Le 3,3-4,0 Le PG Ty11 0,0-1,5 F stlet lite tegel 1,5-3,0 F stlet tegel, trä, sten, svart material, cement, bränd lukt Skr Ty12 0,0-1,0 F Let tegel, kolbit 1,0-2,0 letsisa ej tegel, naturligt utseende 2,0-3,0 Le lös PG Ty13 0,0-0,3 mulet Gamla träd intill 0,3-1,2 Let 1,2-1,5 Le grå, lös Skr Ty14 0,0-1,0 F Let inslag av tegel 1,0-2,0 F Let tegel, trä 2,0-4,0 F Le inslag av svartfläckig lera, tegel, vitt mjöligt material, trärester 4,0-6,0 F Le insalg av grus och tegel 5,0-6,0 Le lös, brun Skr Ty15 0,0-1,5 F st svårborrad sprängsten. GV-rör installerades i provpunkten 1,5-2,0 F Let tegel, trä, sten 2,0-3,0 F Le tegel, kol 3,0-5,4 F Le inslag av svartfläckig lera, tegel, trä, porslin 5,4-6,0 Le lös Samlingsprov bedömd täktfyllning från Ty06, Ty09, Ty14, Ty15. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC

65 BILAGA 4, FÄLTANTECKNINGAR VATTENPROVTAGNING 1(1) Uppdrag: Plats: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Brillinge, Uppsala Uppdragsansvarig: Karin Johansson Syfte med provtagning: Miljöteknisk undersökning Kontrollprogram, provomgång Annan: Beställare: Uppsala Vatten & Avfall AB Ø rör, mm Ytterdiam (innerdiam) 25 (19) 32 (25) 40 (31) 50 (41) 63 (51) 75 (61) 110 (92) Smal 4*6 mm slang Tjock 6*8 mm slang Vattenvolym per meter rör (liter) 0,28 0,49 0,75 1,32 2,04 2,85 6,65 = 0,013 l/m slang = 0,03 l/m slang Provtagning av: Grundvatten/Markvatten Ytvatten Lakvatten Annan: Bilddokumentation: Vyfoto till rapport Detaljfoto på provtagningsrör/plats Datum: Väder: Sol, 17 C Handläggare & signatur: Jennifer Espling, JE Utrustning för omsättning: Bailer Pump Annan: Omsättningsvattnet släpps till: Infiltration i mark MY GV Y C Prov-ID Ø rör (mm) A: Rörlängd totalt (m) B: Filterlängd (m) C: GV-yta (m u r ök) D: Topp-höjd (m) Vattenpelarens längd (m) Beräkn. vattenvolym (liter) Omsatt Vattenvolym (liter) Temp. ( C) ph Konduktivitet (µs/cm)* Redox (mv) Anmärkning (t ex färg, lukt, tillrinning, filtrering, labbanalys av ) Ty ,43 1,57 1, ,5 1,1 Klart, bra tillrinning A Ty ,38 1,62 1, ,9 3,1 Något grumligt B Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC

66 1(2) BILAGA 5A, SAMMANSTÄLLDA ANALYSRESULTAT FÖR JORD Halter i mg/kg TS As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Provpunkt och nivå Metod jordart FA MRR 10-0, , KM , , MKM , / 1000* 100/ 2500* 10000** / 1000*** 100/ 1000* TS_105 C Ty02_0,4-2,5 PG F stgrlet tegelskärvor och tegelbitar , , ,2 Ty02_2,5-3 PG Le grå, lös , < ,3 Ty03_0-1 PG mule bedömt naurligt , , ,1 Ty04_0-1,5 PG mulet bedömt naturligt, vatten sipprar in , < ,3 Ty05_0,5-3 PG (F ) Le brun, inslag av svarta strimmor , < ,3 Ty07_1-2 PG F letsa tegel 3 88,5 0, < ,2 Ty09_0-0,5 PG F stle , , ,7 Ty09_1,5-3,5 PG (F) Le brun/grå lös, lite vatten sipprar in , < ,2 Ty11_0-1,5 PG F stlet inslag av tegel 4 70 < < ,7 Ty11_1,5-3 PG F st Let tegel, trä, cement, svart material , , ,8 Ty13_0-1,2 PG mulet bedömt naturligt 8 78 < < ,1 Ty14_5-6 Skr Le lös, bedömt naturlig , < Ty15_1,5-3,0 Skr F Let trä, sten, tegel, kol , , Ty15_5,5-6,0 Skr Le lös, bedömt naturlig , < PG = provgrop med grävmaskin Skr = skruvborrprovtagning med hjälp av geoteknisk borrbandvagn * lättlösligt/icke lättlösligt ** krom total *** organiskt/oorganiskt

67 2(2) Petroleumkolväten Alifater Aromater PAH Halter i mg/kg TS >C16-C >C16-C Summa L Summa M Summa H Provpunkt och nivå Metod jordart FA MRR - - 0,6 2 0,5 KM MKM (C10-C) x x x TS_105 C Ty02_0,4-2,5 PG F stgrlet tegelskärvor och tegelbitar < ,3 89,4 Ty02_2,5-3 PG Le grå, lös <0.15 <0.25 < ,8 Ty03_0-1 PG mule bedömt naurligt <0.15 <0.25 < Ty04_0-1,5 PG mulet bedömt naturligt, vatten sipprar in <0.15 <0.25 < Ty05_0,5-3 PG (F ) Le brun, inslag av svarta strimmor <0.15 <0.25 < ,4 Ty07_1-2 PG F letsa tegel <0.15 <0.25 < ,8 Ty09_0-0,5 PG F stle <0.15 0,74 0,8 84 Ty09_1,5-3,5 PG (F) Le brun/grå lös, lite vatten sipprar in <0.15 <0.25 < Ty11_0-1,5 PG F stlet inslag av tegel <0.15 <0.25 < ,7 Ty11_1,5-3 PG F st Let tegel, trä, cement, svart material < ,0 84,8 Ty13_0-1,2 PG mulet bedömt naturligt <0.15 <0.25 < ,8 Ty14_5-6 Skr Le lös, bedömt naturlig 72 Ty15_1,5-3,0 Skr F Let trä, sten, tegel, kol 63 3,1 0,24 3 9,3 78,9 Ty15_5,5-6,0 Skr Le lös, bedömt naturlig 70,7 Ej detekterat: alifatiska kolväten fraktion >C5-C16, aromatiska kolväten >C8-C16, BTEX Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC

68 1(1) BILAGA 5B, SAMMANSTÄLLDA ANALYSRESULTAT FÖR VATTEN Ämne (enhet ug/l) Ty 10 GV Ty 15 GV SPI 2010 RTK 2009 Arsenik 6,2 11,3 Barium Kadmium 0,22 <0.20 0,5 Kobolt 3,77 2,97 Krom 14,2 9,6 15 Koppar 10,7 6,8 30 Kvicksilver 0,057 0,025 0,07 Molybden 4,3 5,2 Nickel 9,2 6,1 30 Bly 13,3 4,8 10 Tenn <1.0 <1.0 Vanadin 24 9,8 Zink alifater >C5-C8 <10 < alifater >C8-C10 <10.0 < alifater >C10-C12 < alifater >C12-C16 <10 < alifater >C5-C16 <20 14 alifater >C16-C <10 < aromater >C8-C10 0,14 2, aromater >C10-C16 < , aromater >C16-C <1.0 <1.0 5* PAH, summa L 0,046 0, PAH, summa M 0,16 0,31 5 PAH, summa H 0,16 0,17 0,5 bensen <0.20 < toluen <0.50 < etylbensen <0.10 < xylener, summa <0.15 0, MTBE <0.20 0, Ämnen som ej deteterats i screreninganalysen: klorerade pesticider, DDT, PCB, klorbensener, klorfenoler, styren, klorerade alifater, PFAS. *summa aromater >C10- Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC

69 Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala Tyréns AB RAPPORT nr A Författare: Tova Forkman, Jonas Andersson, Preetam C. Hernefeldt, WRS AB

70 Innehåll 1 Inledning Förutsättningar Geologi och topografi Nuvarande och historisk markanvändning Yt- och dagvatten Ytvattenrecipient Målsättning för dagvattenhanteringen Utformning efter exploatering Risk för föroreningar och riktlinjer Flödes- och belastningsberäkningar Avrinning vid befintlig situation Avrinning efter exploatering utan fördröjningsåtgärder Avrinning efter exploatering med fördröjningsåtgärder Extremregn Behov av kompletterande fördröjningsåtgärder Befintlig föroreningsbelastning och föroreningsbelastning efter exploatering utan reningsåtgärder Belastning efter genomförda åtgärder Förslag på principiell dagvattenhantering inom området Lokalt omhändertagande på fastighetsmark Körbara ytor Parkering Takyta Övriga ytor och övrig hantering av dagvattnet Höjdsättning för att möjliggöra avrinning samt motverka översvämning Avledning Effekter av föreslagen dagvattenhantering Berörda markavvattnings- och dikesföretag Slutsatser Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

71 1 Inledning Tyréns AB har av Uppsala Vatten fått i uppdrag att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och detaljplaneläggning för planerad återvinningscentral (ÅVC) på fastigheterna 2:2 och 4:4 i Brillinge, Uppsala. Tengbom har i samarbete med Uppsala Vatten genomfört en förstudie och tagit fram en situationsplan ( ) som omfattar återvinningscentral, återbruksverksamhet samt café. Tomten är i dagsläget obebyggd och ligger i anslutning till Lerdammsparken, bostadsområden samt påfarter till E4:an. Ett viktigt underlag till MKB:n är en dagvattenutredning för den planerade verksamheten. Tyréns AB har anlitat WRS AB för att utföra dagvattenutredningen. Denna rapport beskriver de förutsättningar som råder och viktiga principer för dagvattenhantering inom området. Syftet med uppdraget är att: Beräkna nuvarande och framtida flöden av dagvatten inkl. översvämningsanalys. Beräkna nuvarande och framtida föroreningsbelastning från området. Beskriva och föreslå behov och lämpliga renings- och hanteringsåtgärder för dagvattnet inom området utifrån beräknade flöden, föroreningar samt känslighet hos recipient. Lista berörda markavvattningsföretag. Ta fram en rapport som ska fungera bl.a. som samrådsunderlag vid kontakt med berörda markavvattnings- och dikningsföretag. 2 Förutsättningar Det aktuella markområdet är beläget i den norra delen av Uppsala tätort. Området består av gräsytor med en del träd- och buskplanteringar samt ett mindre skogsområde. Området avgränsas i dagsläget av Österleden i sydväst, Bärbyleden i sydost och E4:an i nordost. Nordväst om området ligger ett av Uppsala kommuns snöupplag, se Figur 2. I anslutning till snöupplaget finns även två mindre dammar. Samtliga höjdangivelser i rapporten är angivna i höjdsystemet RH Geologi och topografi I dagsläget är området rätt kulligt med marknivåer mellan ca +21 m och +25 m. Nuvarande topografi är en effekt av området användes för utplacering av överskottsmassor från bygget av Bärbyleden och nya E4:an i mitten av 2000-talet. Innan området fylldes upp utgjordes området av plana gräsytor med en marknivå på ca + 21 m. Enligt planförslaget från Tengbom planeras befintliga marknivån att sänkas till en nivå ungefär i jämnhöjd med den ursprungliga marknivån, d.v.s. ca +21 m, men med vissa nivåer på ca +24 m. Detta innebär att området kommer att ligga i jämnhöjd med befintlig skogsdunge med avskärmande bevuxna jordvallar och mur runt omkring området som kommer att bestå dels av sparade schaktmassor och dels av nya schaktmassor och ny vegetation. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

72 Enligt jordartskartan består det ytliga markskiktet huvudsakligen av fyllningsmassor och glacial och postglacial lera, se Figur 1. Figur 1. Jordartskarta från aktuellt område.utredning området markerat med svart linje.karta från: Sveriges Geologiska Undersökning 1. Då dagvattenutredningen ingår som en del i det aktuella projektet genomförs geologiska undersökningar och dylikt av Tyréns AB och beskrivs inte vidare i denna rapport. 2.2 Nuvarande och historisk markanvändning Markområdet utgjordes tidigare av åkermark. Den närbelägna skogsdungen är placerad på naturligt blöt mark (låglänt och svårdränerad mark) och har inte använts som åkermark på många år. Tomterna runt området har tidigare utgjorts av en kyrkby samt tegelbruk. Dessa finns dock inte kvar i dagsläget. I dagsläget fungerar området enbart som en grönyta. Under en del av ytan återfinns en av Vattenfall AB:s högspänningsledningar. Enligt kontakt med Vattenfall AB ligger ledningen 0,9 m under mark, dock har ingen information från höjdinmätning återfåtts. Träd och buskar bör, enligt Vattenfall AB, inte placeras inom 2 m från ledningen. 2.3 Yt- och dagvatten Då området i dagsläget uteslutande består av grönytor infiltreras en del av dagvattnet och avrinner därmed inte från området. Dock är infiltrationskapaciteten inte tillräcklig för att ta hand om allt vatten då marken utgörs av lera. Innan byggnation av E4:an och Bärbyleden var området plant och avrinning skedde till de diken som hör till dikningsföretagen i området. 1 SGU, Kartvisare jordarter. [ tusen-sv.html], hämtad Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

73 Vid byggnation av E4:an och Bärbyleden anlades även dagvattenbrunnar, dagvattenledningar och pumpstationer för att ta hand om det vatten som avrinner från vägarna till lågpunkten under motorvägsbron. De befintliga brunnarna, ledningarna och pumpstationerna ägs och sköts enligt uppgift av Trafikverket och leder vattnet till en dagvattendamm öster om E4:an. Från dagvattendammen rinner detta vatten vidare till Samnan som sedan mynnar i Sävjaån. Det vatten som inte hinner infiltreras avrinner i dagsläget dels till den anslutande skogen och dels till Trafikverkets brunnar, se Figur 2. Det finns i dagsläget inget dagvattennät i området förutom Trafikverkets ledningar. Den närmaste anslutningspunkten till Uppsala Vattens dagvattennät ligger ungefär vid planerad infart till området (se markering möjlig anslutningspunkt på Figur 2). Figur 2. Principiell beskrivning av den befintliga avrinningen från området. Den närbelägna skogen har, enligt uppgift från Uppsala kommun ( ) blivit betydligt blötare sedan schaktmassorna från bygget av E4:an och Bärbyleden lades upp runt omkring. Det beror sannolikt både på att mer ytvatten avrinner till skogen och att avrinningsmöjligheterna från skogen minskat i och med upplaget av schaktmassor. För att förbättra dräneringen så dikade kommunen ur skogen år Dagvattnet som avrinner från skogen (del av Brillinge 4:4) leds via ett dike, som löper utmed skogens hela nordvästra sida, parallellt med E4:an, till en dagvattendamm i östra delen av skogsdungen. Dagvattendammen är tänkt att fungera som ett utjämningsmagasin vid höga flöden och nivån kan regleras i en munkbrunn. Dock har inga särskilt höga vattenflöden uppkommit sedan utdikningen av skogen genomfördes. Om dagvattendammen behöver bräddas leds detta vatten i ledning till diket utmed avfarten från E4:an, som avvattnas till Trafikverkets dagvattenbrunnar (se Figur 2). Det vatten som avrinner från snöupplaget norr om utredningsområdet ska, enligt uppgift från Uppsala kommun inte påverka flödet i diket längs skogsdungen utan avleds till två separata dammar. Snöupplaget och dess tillhörande dammar ingår inte i planområdet för den planerade återvinningscentralen utan ligger utanför fastigheterna Brillinge 2:2 och 4:4. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

74 2.4 Ytvattenrecipient Slutlig recipient för dagvattnet i området är Sävjaån via ån Samnan. Samnan är enligt uppgift från Uppsala Vatten ( ) hydrauliskt överbelastad. Därför är det önskvärt att det uppkomna dagvattnet inte leds till Fyrisån via Samnan utan via befintligt dagvattennät, se Figur 2. Sävjaån som är recipient för dagvattnet från Trafikverkets damm, och således recipient för dagvattnet från området klassas som en ytvattenförekomst enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG). Ån har i Vattenmyndighetens senaste klassning bedömts ha en måttlig ekologisk status. Enligt senaste förslag till miljökvalitetsnorm ska Sävjaån uppnå god ekologisk status till år Sävjaån uppnår, enligt senaste klassning, inte god kemisk status med avseende på kvicksilver och kvicksilverföreningar samt avseende bromerad difenyleter och är i övrigt inte klassas för kemisk status. I senaste förslag till miljökvalitetsnormer framgår det att undantag gäller för kvicksilver och bromerad difenyleter och att den kemiska statusen i övrigt är god. I föreslagen dagvattenhantering kommer Fyrisån att utgöra recipient för dagvatten från området. Dagvattnet kommer att ledas via Uppsala Vattens dagvattennät till Fyrisån. Fyrisån klassas som en ytvattenförekomst enligt EU:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG). Ån har i Vattenmyndighetens senaste klassning bedömts ha måttlig ekologisk status. Enligt senaste förslag till miljökvalitetsnorm ska Fyrisån uppnå god ekologisk status till år Fyrisån uppnår inte god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), och är i övrigt inte klassad för kemisk status. I senaste förslag till miljökvalitetsnormer framgår det att undantag gäller för kvicksilver och bromerad difenyleter och att den kemiska statusen i övrigt är god. 2.5 Målsättning för dagvattenhanteringen Dagvattenhanteringen i området ska följa Uppsala kommuns dagvattenprogram vilket innebär en långsiktig dagvattenhantering där skador på allmänna och enskilda intressen ska undvikas. Utvecklingen av stad och landsbygd får inte heller försämra grundvattnets och vattendragens nivå eller status. Uppsala kommuns dagvattenprogram förespråkar även lokala lösningar för t.ex. infiltration, fördröjning och rening. Följande övergripande mål finns för Uppsalas dagvattenhantering: Bevara vattenbalansen Vattenbalansen och den befintliga grundvattennivån ska inte påverkas negativt i samband med utvecklingen av stad och landsbygd inom kommunen. Skapa en robust dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska utformas så att skador på allmänna och enskilda intressen undviks. Ta recipienthänsyn Hanteringen av dagvatten ska möjliggöra att god status uppnås i Uppsalas recipienter och att grundvattnets status inte försämras. Berika stadslandskapet Dagvattenhanteringen ska bidra till ett attraktivt stadslandskap. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

75 Uppsala Vatten arbetar för att dagvatten ska fördröjas lokalt i samband med ny- och omexploatering, inte minst för områden som ligger högt upp i det tekniska avrinningsområdet för dagvatten. Förslaget är att 20 mm nederbörd ska omhändertas, fördröjas och renas inom kvartersmark. Eftersom Uppsala Vatten är verksamhetsutövare för den aktuella ÅVC:n, så är planen att här föregå med gott exempel och skapa ett system som klarar att hantera denna nederbördsvolym. Enligt uppgift från Uppsala Vatten ( ) föredras gröna innovativa dagvattenlösningar framför tekniker som t.ex. konventionella oljeavskiljare. Brillinge ÅVC är tänkt som en demonstrationsanläggning för grön dagvattenhantering. 2.6 Utformning efter exploatering Efter exploateringen ska området rymma en återvinningscentral med återbruk. Återvinningscentralen kommer att ta emot olika typer av avfall samt farligt avfall, dock inget osorterat hushållsavfall. Hanteringen av den största mängden av avfallet kommer att ske öppet (utan tak), undantaget hanteringen av farligt avfall och elavfall. Avfallet kommer att lastas av i containrar placerade på betongunderlag längs en upphöjd ramp. Containrarna är otäckta och inte vattentäta. Snöupplag inom området kommer att ske vid området längs planerad stödmur av gabioner. Inom området kommer även finnas plats för containrar för insamling av förpackningar. Övrig yta kommer att användas som körytor, grönytor, planteringar samt gångytor, se Figur 3. Den befintliga skogsdungen kommer att finnas kvar orörd. Figur 3. Översikt över planerad exploatering, Tyréns AB I anslutning till området planeras en drivmedelsstation, den ingår dock inte i den här dagvattenutredningen. 2.7 Risk för föroreningar och riktlinjer Dagvatten från en återvinningscentral har höga föroreningshalter från uppställningsytor för containrar och trafikerade ytor jämfört med naturmark som området består av idag. Föroreningshalterna kan också vara förhöjda i takvatten på grund av stor mängd stoft som Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

76 bildas vid en sådan verksamhet, till följd av bl.a. mängden personbilar och lastbilar som trafikerar området. Avskiljning av sediment och stora partiklar i dagvattnet är prioriterat då stora mängder av föroreningarna som t.ex. metaller är partikelbundna. Området som inrymmer själva avlastningen av avfall (den östra delen av området i Figur 3) anses vara mer förorenat än övriga ytor inom området. Detta då den trafikeras av mycket lastbilar och personbilar samt att de containrar som avfallet lagras i inte är täta och dagvatten som rinner från dem kan innehålla föroreningar från det lagrade avfallet. Detta område kommer att sopas dagligen vilken minskar mängden föroreningar som följer med dagvattnet. Området som inrymmer kretsloppsparken m.m. kan anses utgöra ett mindre förorenat område, dock återfinns den största mängden parkeringsytor där vilka bidrar med en relativt stor andel av föroreningarna. Hantering av farligt avfall som kemikalier, oljor m.m. kommer att ske i slutna system, d.v.s. invallat och under tak, utan risk för läckage till dagvatten. Därmed kommer enbart diffusa utsläpp av föroreningar att ske i form av avgaser eller avrinning från de otäckta containrarna. Vid olycka kan dock farligt avfall eller bränsle från lastbilar eller personbilar läcka ut även på andra ytor och medföra ett akut utsläpp. I angivet förslag avvattnas dagvattnet främst till nedsänkta växtbäddar som kommer att behöva regenereras vid en olycka. Enligt uppgift från Miljöförvaltningen vid Uppsala kommun, vilka bedriver tillsyn av återvinningscentralerna i Uppsala, är det av vikt att hanteringen av farligt avfall separeras från dagvattenhantering på så sätt att farligt avfall inte har möjlighet att nå ut till dagvattnet. Miljöförvaltningen förespråkar även att de riktlinjer för utsläpp av dagvatten som tagits fram av det Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, även om detta inte är ett juridiskt bindande dokument, ska efterlevas. Riktvärdena jämförs med beräknade halter för aktuellt område före och efter exploatering samt med och utan dagvattenåtgärder i Tabell 12 och Tabell 13. För kontroll av efterlevnad av angivna riktlinjer krävs att provtagning eller annan kontroll av dagvatten möjliggörs. Denna kontroll bör genomföras så sent i hanteringskedjan som möjligt. Kontrollen kan bestå av t.ex. direkt provtagning, vilket dock ofta är svårt och kostsamt att genomföra, eller mer indirekta metoder som undersökning av sediment eller att använda en kontrolldamm med uppföljning av organismer. Reningstekniker för dagvattnet som uppkommer inom området bör kunna säkerställa att angivna riktlinjer efterlevs. Dock kommer föroreningsmängd och flödesmängd att variera under året beroende på nederbörd och typ av avfall som hanteras vilket gör det svårt att med säkerhet kunna ange om reningstekniken klarar av angivna riktlinjer. Verksamheten kommer att vara som mest välbesökt under månaderna april-oktober enligt uppgift från Uppsala Vatten och Avfall. 3 Flödes- och belastningsberäkningar Det område för vilket flödesberäkningar har utförts är markerat i Figur 4. Området som har använts är från en äldre illustration än den senaste men då areorna inte har ändrats och inte heller fördelningen mellan hårdgjort och grönytor bedöms förändringen mellan Figur 3 och Figur 4 vara försumbar ur dagvattensynpunkt. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

77 Figur 4. Flödes och belastningsberäkningar avser det område som har markerats med blå linje i figuren. Situationsplan från Tyréns Avrinningsberäkningarna har gjorts i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110, se Tabell 1. Utformningen efter exploatering bedöms som centrumområde och därmed är dimensionerande regn i beräkningarna ett 10-årsregn 2. Observera att siffrorna i tabellerna som presenteras är avrundande varpå angiven totalsumma inte alltid stämmer överens med de avrundade värden som presenteras i tabellerna. Tabell 1. Indata för beräkning av dimensionerande flöden. Från Svenskt Vatten, P årsregn Återkomsttid Varaktighet Regnintensitet utan fördröjningsåtgärder 120 mån 10 min 228 l/s, ha 3.1 Avrinning vid befintlig situation Flödesberäkningarna från fastigheten vid befintlig situation redovisas i Tabell 2. Areaberäkningar vid befintlig situation är baserade på underlag från ortofoto, källa GoogleMaps 3. Hela området utgörs av naturmark. Tabell 2. Avrinningsberäkningar vid befintlig situation Yta Area [m 2 ] Φ [-] AreaRed [m 2 ] Q 10 år [l/s] Q 10 år x 1,25* [l/s] Naturmark , Totalt , *Q 10 år inkl. klimatfaktor 1,25 Före exploatering uppgår den beräknade avrinningen vid ett dimensionerade 10-årsregn med varaktighet 10 minuter och klimatfaktor 1,25 till ca 70 l/s. 2 Svenskt Vatten publikation P110, Tabell GoogleMaps nedladdat Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

78 3.2 Avrinning efter exploatering utan fördröjningsåtgärder Flödesberäkningarna efter exploatering för ett scenario där inga fördröjningsåtgärder vidtas redovisas nedan i Tabell 3. Areaberäkningar är baserade på underlag från situationsplan från Tyréns AB , se Figur 4. Avrinningsberäkningarna är uppdelade i avvattning som leds från de olika ytorna. Tabell 3. Avrinningsberäkningar vid planerad situation utan fördröjningsåtgärder Yta Area [m 2 ] Φ [-] AreaRed [m 2 ] Q 10 år [l/s] Q 10 år x 1,25** [l/s] Takyta , Asfalt (väg) , Betong 610 0, Parkering 750 0, Gräs/plantering *** , Kretsloppstorg 840 0, Totalsumma ,6* *Viktad avrinningskoefficient för fastigheten (AreaRed/Area) **Q 10 år inkl klimatfaktor 1,25 ***I alternativet utan fördröjningsåtgärder är dammarna medräknande som gräsyta Efter exploatering uppgår den beräknade avrinningen vid ett dimensionerade 10-årsregn med varaktighet på 10 minuter och klimatfaktor 1,25 till ca 460 l/s. Resultaten av beräkningarna visar att de dimensionerande flödena i planområdet förväntas öka drygt sex gånger efter exploatering (Tabell 2 och Tabell 3). Ökningen av det dimensionerande flödet beror på att gräsmark omvandlas till hårdgjorda ytor. 3.3 Avrinning efter exploatering med fördröjningsåtgärder Som nämnts tidigare så är ambitionen att fördröja och rena 20 mm nederbörd inom området genom åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten. Fördröjning av 20 mm dagvatten kommer att få en stor påverkan på det dimensionerande flödet från området. Efter fördröjning av 20 mm kommer ytavrinning ske från området. Detta kommer att ske efter ca 26 minuter. Beräkning av det dimensionerande flödet har gjorts enligt ekvation 1. q dim = A red i t (ekvation 1) där q dim är det dimensionerande flödet A red är den reducerade arean (hänsyn tagen till avrinningskoefficienter) i t är den dimensionerande regnintensiteten Den dimensionerande regnintensiteten beräknas utifrån den dimensionerande rinntiden (tr) vilken i sin tur beräknas utifrån tiden det tar att fylla magasinen (t fyll) medelrinnlängden (s rinn) och avrinningshastigheten (v). Medelrinnlängden sattes till 250 m, vilket motsvarar ca halva maximala sträckan inom området, och avrinningshastigheten till 0,5 m/s vilket motsvarar avrinningshastigheten i ett dike enligt Svenskt Vatten P110. Avrinningen förväntas ske på ytan till Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

79 infiltrationstråket och sedan genom ytavrinning i infiltrationsdiket ut från området. Detta medför ett dimensionerande flöde på drygt 230 l/s i anslutningspunkten till det kommunala dagvattennätet. Se Tabell 4 för indata och resultat av beräkning. Tabell 4. Beräkning av den dimensionerande avrinningen när fördröjningsvolymerna är utnyttjade Dimensionerande avrinning när fördröjningsvolymerna är utnyttjade Tid till magasin fylls tfyll [min] 26 Medelrinnlängd srinn [m] 250 Avrinningshastighet V [m/s] 0,5 Rinntid trinn [min] 8 Dimensionerande rinntid Tr [min] Dimensionerande regnintensitet it [l/s ha] 106 Reducerad area Ared [ha] 2,2 Dimensionerande flöde qdim [l/s] 230 * I beräkningsexemplet har de nedsänkta växtbäddarna ett anpassat djup för att kunna fördröja de första 20 mm nederbörd. Om djupet anpassas kan mer än de första 20 mm fördröjas och den dimensionerande avrinningen när fördröjningsvolymerna är utnyttjade kommer därmed att minska. Beräkningen ovan är gjord utan klimatfaktor. Med klimatfaktor 1,25 ökar det dimensionerande flödet till ca 290 l/s. I beräkningen är alla grönytor (inkl. dammarna inom det medtagna området) angivna som nedsänkta växtbäddar, detta medför att alla dammar eller liknande som tillkommer kommer att möjliggöra ytterligare fördröjning och minska det dimensionerande flödet. 3.4 Extremregn Flödesberäkningar för extremregnen med en återkomsttid på 50 år och 100 år har utförts och redovisas i Tabell 6. Beräkningen bygger på samma princip som beräkning för 10-årsregnet, där magasinering av 20 mm nederbörd inom området ger en viss flödesutjämning även vid extremregn. Indata för beräkningarna redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Indata för avrinningsberäkningarna. Från Svenskt Vatten P104 Avrinning 50 år Avrinning 100 år Återkomsttid 600 mån Återkomsttid 1200 mån Varaktighet 10 min Varaktighet 10 min Regnintensitet 388 l/s ha Regnintensitet 489 l/s ha Tabell 6. Beräkning av den dimensionerande avrinningen när fördröjningsvolymerna är utnyttjade vid 50-årsregn och 100-årsregn Q 50 år** [l/s] Q 100 år ** [l/s] **Inkl klimatfaktor 1,25 Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

80 3.5 Behov av kompletterande fördröjningsåtgärder Magasinen tillhörande de föreslagna fördröjningsåtgärderna (20 mm nederbörd) förväntas vara fyllda efter 26 minuter vid ett dimensionerande 10-årsregn. Efter det kommer det dimensionerande flödet ut från området att vara drygt 230 l/s. För att ytterligare fördröja dagvattnet kan dammar anläggas vid t.ex. infarten/utfarten till området samt längs skogsdungen. Den totala magasineringsvolymen 4 för de dammarna behöver vara ca 560 m 3 om avtappningen sätts till 40 l/s. I det förslag som Tyréns AB har tagit fram, se Figur 3, är den totala bottenarean för medtagna dammar/infiltrationsstråk ca 870 m 2 och med föreslagna tillåtna vattendjup mellan 0,5-1 m blir den ungefärliga magasineringsvolymen m 3. Dammarna kan dimensioneras för att även klara av 50-års och 100-årsregn men kommer då att ta upp en större plats. Vid dimensionering för 50-årsregn respektive 100-årsregn och med en avtappning på 50 l/s, så krävs att den totala magasineringsvolymen 4 är ca m 3 respektive m 3. Då detta kräver mycket större volym än enbart fördröjning för dimensionerande 10-årsregn bör vattnet kunna avledas till den befintliga skogsdungen vid dimensionerande 50- och 100-årsregn istället. Dimensioneringen beror dock på tillåten avtappning. Den tillåtna avtappningen beror på dimensionering av Uppsala Vattens dagvattennät i den tilltänkta anslutningspunkten. Enligt Uppsala Vatten så kan avtappning sättas till 40 l/s till det befintliga dagvattennätet. 3.6 Befintlig föroreningsbelastning och föroreningsbelastning efter exploatering utan reningsåtgärder Den totala föroreningsbelastningen från dagvatten har beräknats utifrån nuvarande och framtida markanvändning i planområdet med hjälp av data från beräkningsmodellen StormTac 5. Modellen använder sig av avrinningskoefficienter och schablonhalter som är markanvändningsspecifika. I beräkningarna har de schablonhalter hämtade från StormTac använts, dessa redovisas i bilaga 1. För beräkningarna har ämnena fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, suspenderat material (SS) och olja valts ut, vilka är de ämnen som tas upp i förslag till riktvärden i Stockholms län 6. Beräkningen beskriver en framtida situation utan lokalt omhändertagande av dagvatten. Vid jämförelse med situationen före exploatering ger det en grund för att bedöma åtgärdsbehovet i det planerade området. Beräkningen av den framtida belastningen har genomförts på två sätt. I den första beräkningen (enbart omnämnd som Framtida ) har markanvändningen delats upp i olika typytor, se Tabell 3, och trafiken har angetts till 1000 bilar per dag på de asfalterade ytorna. Kretsloppstorget har angetts som marktypen Centrumområde. I den andra beräkningen ( Framtida (ÅVC) ) har istället hela området satts som återvinningscentral och data för markanvändningstypen ÅVC i StormTac har använts. Då det återfinns generaliserade schablonvärden för återvinningscentraler i 4 Svenskt Vatten, Magasinsberäkninga med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn, hämtad Larm, T. StormTac v hämtad Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

81 StormTac har hela området valts till det i den beräkningen och området har inte delats upp i olika ytor. Beräkningen visar att belastningen från området kommer att öka påtagligt i och med den förändrade markanvändningen. Den relativa ökningen skiljer sig åt beroende på vilket beräkningsscenario som används, se Tabell 7 och Tabell 8. Det är viktigt att vara medveten om att belastningen från området idag är mycket låg och att även om den procentuella ökningen av föroreningstransporten är stor, så är de totala mängderna fortfarande relativt små. Ambitionen bör dock vara att belastningen från området ska vara låg och detta kan åstadkommas med hjälp av de åtgärder som föreslås i avsnitt 4 nedan. Tabell 7. Beräknad årsavrinning och belastning av näringsämnen (P och N), partiklar (SS) och oljeföroreningar före och efter planerad exploatering utan LOD Markanvändning Areal [ha] ϕ [-] Red. Area [ha] Årsavrinning [m 3 ] P [kg/år] N [kg/år] SS [kg/år] Olja [kg/år] Nuvarande 2,57 0,1* 0, ,25 1,8 75 0,3 Framtida 2,57 0,7* 1, , ,4 Ökning +560% +460% +1190% +810% +2230% Framtida (ÅVC) 2,57 0,7* 1, , Ökning +600% +860% +980% +1310% % * Viktad avrinningskoefficient för hela området Tabell 8. Beräknad belastning av tungmetallerna bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel och kvicksilver före och efter planerad exploatering utan LOD Pb [g/år] Cu [g/år] Zn [g/år] Cd [g/år] Cr [g/år] Ni [g/år] Hg [g/år] Nuvarande , ,02 Framtida ,7 Ökning +490% +870% +1060% +680% +1770% +2200% Framtida (ÅVC) +00 % ,2 Ökning +2230% +1300% +5500% +1300% +2980% % % 3.7 Belastning efter genomförda åtgärder Föroreningsmängden från området av näringsämnen, tungmetaller, partiklar och olja förväntas öka när naturmark konverteras till en återvinningscentral. Planerad fördröjnings- och reningsanläggningar som ska hantera 20 mm nederbörd kommer dock att motverka denna ökning. I beräkningarna används schablonvärden varpå den egentliga föroreningsmängden kan komma att bli både lägre och högre än angivet. Verksamhetsområdet kommer att sopas dagligen vilket mest troligt kommer att medföra en lägre halt av föroreningar från området än vad som antagits i beräkningarna. För beräkning av föroreningsbelastning efter genomförda åtgärder har det antagits att åtgärderna består av enbart nedsänkta växtbäddar. 10 % av dagvattnet förväntas rinna förbi de nedsänkta växtbäddarna utan att passera igenom dem. I praktiken avrinner en del av vattnet direkt till infiltrationsstråk eller torra dammar där det genomgår rening. I praktiken renas även en stor del av vattnet i flera steg då vattnet leds genom nedsänkta växtbäddar till dammar eller infiltrationsstråk t.ex. Indata avseende reningsgrad i nedsänkta växtbäddar kan ses i Tabell 9. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

82 Tabell 9. Indata avseende reningsgrad för nedsänkta växtbäddar P N SS Olja Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Använd reningsgrad (%) Nedan redovisas effekten av föreslagna reningsåtgärder, se Tabell 10 och Tabell 11. I tabellerna anges dels framtida scenario om olika schablonvärden för olika ytor används och dels om hela området sätts som ÅVC enligt schablonvärdena från StormTac. Detta visar att belastningen kan variera beroende på den verkliga användningen av området och att verkligheten ligger någonstans kring angivna värden. Halterna från avrinning jämförs vidare med Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms läns landsting, se Tabell 12 och Tabell 13. De totala mängderna av föroreningar per år (kg/år) förväntas öka efter exploateringen jämfört med dagens läge, dock kommer även den totala avrinningen att öka. Tabell 10. Totala mängder av fosfor, kväve, suspenderat material och olja i det framtida planområdet (med dagvattenåtgärder) P N SS Olja kg/år kg/år kg/år kg/år Framtida planområde (med nedsänkta växtbäddar) 0, Framtida planområde ÅVC (med nedsänkta växtbäddar) 1, Tabell 11. Totala mängder av tungmetaller i det framtida planområdet (med dagvattenåtgärder) Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg g/år g/år g/år g/år g/år g/år g/år Framtida planområde (med nedsänkta växtbäddar) Framtida planområde ÅVC (med nedsänkta växtbäddar) , ,1 Tabell 12. Halter av fosfor, kväve, suspenderat material och olja i det framtida planområdet (med och utan dagvattenåtgärder) jämfört med rekommenderade riktvärde och nuvarande värden P N SS Olja mg/l mg/l mg/l mg/l Nuvarande planområde 0, ,2 Framtida planområde (utan åtgärder) 0, ,7 Framtida planområde (med nedsänkta växtbäddar) 0, ,2 Framtida planområde ÅVC (utan åtgärder) 0, Framtida planområde ÅVC (med nedsänkta växtbäddar) 0, Riktvärden 2M* 0,17 2,5 60 0,7 Riktvärden 3VU* 0,25 3, ,0 * Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

83 Tabell 13. Halter av tungmetaller i det framtida planområdet (med och utan dagvattenåtgärder) jämfört med rekommenderade riktvärden och nuvarande värden Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Nuvarande planområde , ,01 Framtida planområde (utan åtgärder) , ,07 Framtida planområde (med nedsänkta växtbäddar) Framtida planområde ÅVC (utan åtgärder) Framtida planområde ÅVC (med nedsänkta växtbäddar) , , ,6 11 0, , ,01 Riktvärden 2M* , ,07 Riktvärden 3VU* , ,1 * Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. 4 Förslag på principiell dagvattenhantering inom området Dagvattnet från området ska kunna hanteras och renas inom området i enlighet med Uppsala Vattens egna krav på verksamheter, d.v.s. möjlighet att omhänderta, fördröja och rena 20 mm nederbörd inom området, innan det släpps till befintligt dagvattennät. Det är generellt sett önskvärt att dagvatten infiltreras för att minska kostnader för avledning av dagvatten i rörsystem, men också för att bidra till grundvattenbildningen. Dock ligger området på lera med mycket begränsad infiltrationskapacitet. Det medför att rening som bygger på infiltration i den anlagda markprofilen kräver dränering i botten för att kunna avleda det renade vattnet. Det vatten som eventuellt perkolerar genom marken kommer att vara mycket rent när det når grundvattnet på grund av de mäktiga lerlagren. Vid nyexploatering är materialval för tak, fasader, armaturer etc. av mycket stor betydelse för föroreningsbelastningen på dagvattnet. Detta innebär att materialval som t.ex. koppar eller förzinkade komponenter bör undvikas. Halterna i beräkningarna i avsnitt 3 baseras på mätningar från befintliga områden. Bra materialval vid nybyggnation kan därför innebära lägre halter än jämfört med schablonvärdena. 4.1 Lokalt omhändertagande på fastighetsmark Den planerade verksamheten har en stor andel ytor som behöver vara körbara för tung trafik vilket medför att andelen ytor som kan utgöras av grön mark är begränsade. Därför krävs yteffektiva lösningar för dagvattenhantering och rening. Grundprincipen bör vara att inget dagvatten ska avledas från området utan att först passera en grönyta eller dylikt samt att det inom området ska kunna fördröjas 20 mm nederbörd. I bilaga 2 presenteras ett förslag på lokalt omhändertagande av dagvattnet på fastigheten. Området kommer att vara som mest utnyttjat under månaderna april till oktober vilket innebär månader utan större risk för låga temperaturer, snö och is. Detta medför att angivna lösningar så som t.ex. de nedsänkta växtbäddarna inte kommer riskera att vara frysta i samband med belastning av större föroreningsmängder. Observera även att gröna Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

84 lösningar där växtlighet planteras medför en bättre struktur i marken som bidrar till minskad risk för frysning Körbara ytor Dagvatten från körytorna bör avledas mot t.ex. grönytor eller nedsänkta växtbäddar. Då en stor del av ytorna behöver vara körbara kommer stora mängder dagvatten att avrinna från dem. Det vatten som avrinner från körbara ytorna inom området kan avledes till ett infiltrationsstråk längs skogsdungen samt till nedsänkta växtbäddar alternativt kan en del av vägbeläggningarna utformas som genomsläppligt material. Då vattnet inte bör ledas till skogsdungen är placeringen och utformningen av infiltrationsstråket samt höjdsättningen av området viktigt för att vattnet inte ska bräddas in i skogen vid normala flöden. Vid höga och extrema flöden, d.v.s. vid nederbörd som överstiger 10-års regn, föreslås möjlighet att brädda vattnet till skogsdungen för att undvika skador på byggnader och infrastruktur. Infiltrationstråket bör utformas som ett kombinerat svackdike och infiltrationsstråk för att möjliggöra både magasinering, fördröjning och rening, se Figur 5. Reningen uppstår när vattnet infiltrerar i marken under stråket, vilket medför att infiltrationstråk kan fånga upp en hög andel av de partikelbundna föroreningarna och också avskilja lösta föroreningar. Rening på ca % avseende partikelbundna föroreningar och partikelbunden fosfor kan uppnås. Infiltrationsstråket kan även användas som t.ex. förvaring av snö om tänkta ytor för det inte räcker till. Generellt sett krävs en yta hos infiltrationsstråket som motsvarar ca 10 % av den hårdgjorda avrinningsytan, djupet på diket och djupet på dräneringslagret är avgörande för kapaciteten hos stråket. Infiltrationsstråket kommer behöva passera högspänningsledningen vid en punkt. Antingen genomförs passeringen med en dykarledning eller så utformar diket med ett grundare djup över ledningen. Figur 5. Princip för infiltrationsstråk. Diket kan göras djupare för att även fungera som transportdike vid högre flöden. Vid högre flöden än det dimensionerande kan vattnet istället avledas med hjälp av kupolbrunnar i kanten av diket. De grönytor som är utritade i Figur 3 kan utformas som nedsänkta växtbäddar, se Figur 6 och Figur 7, för att möjliggöra magasinering, fördröjning och rening av vattnet. Då vattnet som avrinner från de körbara ytorna samt från området med återvinningscentralen Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

85 kan innehålla t.ex. mycket partiklar kan de nedsänkta växtbäddarna föregås av ett sandfång eller sedimenteringsanordning för att på så vis avskilja de fasta partiklarna för att inte växtbäddarnas porer ska sättas igen. Sandfången kan även kombineras med oljeavskiljande effekt om det är önskvärt att avskilja oljan före växtbäddarna. Om olja och sand inte avskiljs före växtbäddarna kommer detta att avskiljas i växtbäddarna och medföra ett större krav på underhåll av dem, dock kan växtbäddarna användas för avskiljning av både sand och olja. Vid eventuell olycka och utsläpp av större mängder olja krävs regenerering av de nedsänkta växtbäddarna. Figur 6. Exempel på nedsänkta växtbäddar vid vägyta. Foto: WRS Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

86 Figur 7. Exempel på inlopp för dagvatten till nedsänkt växtbädd. Foto: WRS. Nedsänkta växtbäddar har en reningskapacitet avseende partikelbundna föroreningar på upp till %. Avskiljningen av lösta metallföroreningar fungerar bäst för zink och kadmium och sämre för bly och koppar. Kapaciteten att avskilja löst fosfor är i stor utsträckning beroende av filtermaterialets egenskaper. Filtermaterial med hög fosforhalt och en högre andel finsediment bör undvikas när en hög avskiljning av löst fosfor eftersträvas. Nedsänkta växtbäddar har även förmåga att avskilja olja och organiska miljögifter från dagvattnet. Om vattnet först passerar ett sandfång eller oljeavskiljare ökar den totala reningskapaciteten av lösta föroreningar respektive olja eftersom en del av sanden och oljan istället avskiljs i steget för de nedsänkta växtbäddarna. Djupet och ytan på markbäddarna anpassas efter den dimensionerade avrinningen från anslutande hårdgjorda ytor. Generellt sett krävs en yta hos växtbädden som motsvarar ca 5 % av den hårdgjorda avrinningsytan. De växter som väljs för plantering i de nedsänkta växtbäddarna ska vara stresståliga och klara hög vattenbelastning och långa perioder av torka Parkering Dagvatten från hårdgjorda ytor så som parkeringsytor bör avledas mot t.ex. grönytor eller nedsänkta växtbäddar om plats finns för sådana hanteringssätt. Parkeringsytor kan även anläggas med någon typ av genomsläpplig beläggning. Genomsläpplig beläggning kan utgöras av grus, permeabel asfalt eller t.ex. betonghålsten, se Figur 8 och Figur 9 för exempel. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

87 Figur 8. Exempel på utformning av parkeringsplats med betongsten med glesa fogar. Foto: WRS Figur 9. Exempel på nytvättad genomsläpplig asfalt. Foto: WRS. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

88 Permeabla beläggningar fungerar dels som fördröjning och dels som rening av vatten, dock inte i första hand som magasinering. Magasinering kan dock möjliggöras om underliggande material har god porositet. Om utformningen har god porositet kan 20 mm dagvatten tas om hand på enbart 10 cm djup under ytan. Permeabla beläggningar har en reningseffekt på ca 50-90% avseende partikelbundna och lösta föroreningar. Permeabla beläggningar har även förmågan att fånga upp oljeföreningar som sedan bryts ner. Alla typer av permeabla beläggningar är inte alltid lämpliga på ytor som ska belastas med tung trafik. Förslagsvis utformas parkeringen med dels permeabel beläggning och dels med avrinningsmöjligheter även till nedsänkta växtbäddar eller infiltrationsstråk för hantering av det dagvatten som avrinner fån vägarna i anslutning till parkeringsplatsen. Besöksparkeringen kommer inte belastas med tung trafik varpå t.ex. betonghålsten alternativt grusbeläggning kan vara ett alternativ. För personalparkeringen, som ligger i anslutning till rangeringsplatser för lastbilarna föreslås att genomsläpplig asfalt används i kombination med avrinning till infiltrationsstråk eller nedsänkta växtbäddar Takyta På södersidan av taken kommer eventuellt, enligt förslag från Tengboms ritning, solpaneler att placeras. Enligt Uppsala Vatten och Avfall är så kallade gröna tak inte aktuellt för Brillinge ÅVC. Dagvatten från tak kan, via utkastare, fångas upp i nedsänkta eller upphöjda växtbäddar istället Övriga ytor och övrig hantering av dagvattnet De övriga ytorna inom området utgörs framförallt av det torg som återfinns vid kretsloppsparken och caféet. Dessa ytor behöver inte vara körbara av tunga fordon, dock av t.ex. kundvagnar. Dagvattnet från torget bör omhändertas lokalt på torget genom t.ex. skelettjordsplanteringar, nedsänkta växtbäddar eller genomsläpplig beläggning som t.ex. permeabel asfalt, för mer information om nedsänkta växtbäddar och genomsläppliga beläggningar se avsnitt respektive avsnitt Vattnet som avrinner från dessa ytor kommer inte innehålla några högre halter av föroreningar. Träd som planteras kan planteras i så kallad skelettjord. Skelettjorden består av grov makadam med stor porvolym och fungerar som fördröjning, magasinering och rening. Skelettjorden förses med bräddledning som ansluts till dagvattennätet, ex. via de föreslagna torra dammarna. För omhändertagande av dagvatten vid högre flöden eller för en ökad fördröjnings- och reningseffekt kan överdämningsytor/torra dammar utformas inom området. Vid infarten/utfarten till området samt längs skogsdungen kan dagvattnet avvattnas till torra damm om topografin och höjdsättningen tillåter, se Figur 10 och Figur 11 för exempel. Dagvatten som avrinner från vägytan vid infarten kan avvattnas direkt till en torr damm och dagvatten från infiltrationsstråket och de nedsänkta växtbäddarna kan tillföras den torra dammen via ledningar samt via ytavrinning (vid höga flöden). Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

89 Figur 10. Exempel på utformning av en torr damm/översvämningsbar yta. Foto: WRS. Figur 11. Exempel på en torr damm från Berlin. Ett exempel på hur en torr damm kan se ut efter ett regn. Foto: WRS. För möjliggörande av provtagning eller kontroll av utgående vatten från området kan en kontrolldamm anläggas, se Figur 12. Dammar kan även användas för rening av dagvattnet och samtidigt fungera som gröna oaser. Vattnet från torget vid kretsloppsparken skulle t.ex. kunna avvattnas till en damm, se Figur 13. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

90 Figur 12. Exempel från Täby på en damm som fungerar som kontrollpunkt sist i dagvattensystemet. Foto: WRS. Figur 13. Exempel på utformning av damm för uppsamling av dagvatten. Foto: WRS. Dammar och våtmarker har en reningskapacitet avseende partikelbundna partiklar på ca % beroende på dammens utformning. Dammar och våtmarker med vegetationszoner har även förmågan att avskilja fosfor och metallföroreningar mellan ca % respektive ca 60 %. Då dammen i föreslagen placering tar emot vatten som Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

91 redan genomgått rening kommer den avskiljande förmågan vara lägre vilket även medför att skötsel i form av hantering av sediment inte krävs lika ofta. Generellt sett krävs en yta hos dammen som motsvarar ca 1-2 % av den hårdgjorda avrinningsytan. Alla gröna ytor förväntas kunna omhänderta den direkta nederbörden på respektive grönyta Höjdsättning för att möjliggöra avrinning samt motverka översvämning Planområdets lägsta del ligger på ca +21 m och det föreligger inte någon risk för översvämning i samband med höga flöden i vattendrag. Samtidigt är det vid planering av området viktigt att höjdsätta byggnader så att det dagvatten som inte ryms i dagvattenanläggningarna vid häftiga regn (överskridande regn med 10-års återkomsttid) och som avbördas på gatan inte riskerar att skada byggnaderna. Vid häftiga regn som överstiger 10-års regn kan ytorna tillåtas att svämmas över, alternativt att vattnet vid de tillfällena bräddar från infiltrationsstråket till skogsdungen. Detta medför att höjdsättningen av byggnader bör vara högre än höjdsättningen av dikeskanten. För att minska behovet av att leda in vatten till skogen kan även en torr damm anläggas, se avsnitt 3.5. Tillfällig avledning av dagvatten till skogen vid regn som återkommer vart 10:e år eller mer sällan bedöms dock inte innebära att det finns risk för skador på skogen. Höjdpunkt i området bör sättas ungefär vid nerfarten från rampen vid återvinningscentralen för att vattnet sedan ska kunna avvattnas med självfall mot den befintliga dagvattenanslutningen som ligger i närheten av infarten till området. Om skillnaden i marknivå är för liten kan pumpning av vatten komma att krävas. 4.2 Avledning Då infiltrationskapaciteteten i området är låg krävs avledning av det dagvatten som uppkommer inom området. Avledning av dagvattnet bör ske till det befintliga dagvattennätet efter fördröjning och rening inom området samt efter eventuellt uppehåll i damm, våtmark eller torr damm. Avledningen bör ske via infiltrationsstråket och dammarna längs skogsdungen. Vatten från föreslagna dagvattenanläggningar (ex. nedsänkta växtbäddar) bör tillföras infiltrationsstråket och dammarna i ledning under mark för att undvika kontaminering av redan renat vatten. Alternativa avledningsmöjligheter som har diskuterats under utredningen är avledning till Trafikverkets befintliga dagvattennät (till pumpstation), avledning till skogsdungen samt avledning till befintligt dike för avvattning av skogsdungen. Efter kontakt med Trafikverket ( ) är deras bedömning att de inte har möjlighet att ta emot ytterligare vatten från området i nuläget. Detta dels då kommunen har ansvar för att ta hand om vatten från sin egen mark och dels för att Trafikverket för tillfället är inbegripna i ett överklagandeärende gällande dagvattenavrinningen från det slutförda bygget av E4:an i anslutning till området. För närvarande finns också behov av att genomföra underhåll på befintliga pumpar. Dock är det inte uteslutet att de i framtiden har möjlighet att även ta emot vatten från t.ex. Brillinge 2:2 och 4:4. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

92 Enligt mötesprotokoll från startmöte mellan Uppsala Vatten och Tyréns AB ( ) finns inte heller någon möjlighet att leda vattnet till skogsdungen. Enligt samma mötesprotokoll får dagvattnet inte heller anslutas till det kommunala spillvattennätet. Vid kontakt med Uppsala kommun ( ) angående befintligt dike och damm som avvattnar skogen och återfinns på fastigheten Brillinge 4:4 framgick det att kapaciteteten hos dike och damm inte var utredd. Detta då inga större mängder dagvatten avrunnit sedan skogen dikades ut och dammen vid platsbesök var torrlagd. Därmed är det i dagsläget osäkert om det finns möjlighet att avleda dagvatten från planerat område till befintligt dike och damm. 4.3 Effekter av föreslagen dagvattenhantering Ett system som innehåller lokalt omhändertagande för fördröjning och rening av dagvatten innebär att belastningen på Uppsala Vattens dagvattensystem när det gäller flöde och föroreningar minskar, jämfört med om inga fördröjningsåtgärder införs efter planerad exploatering. I Tabell 2 - Tabell 4 redogörs för hur de dimensionerande flödena kommer att påverkas vid exploatering samt införande av dagvattenhantering. I Tabell 7 - Tabell 13 redogörs för hur föroreningsbelastningen kommer att påverkas vid exploatering samt införande av dagvattenhantering. Observera att föroreningshalterna av olja förväntas ligga kring föreslagna riktlinjer 7. I angivna förslag för hantering av dagvattnet är inga konventionella oljeavskiljare medtagna trots detta. Det beror på att de planerade nedsänkta växtbäddarna samt även de andra åtgärdsförslagen har möjlighet att avskilja oljeföreningar från dagvattnet. Det finns två olika klasser av konventionella oljeavskiljare, klass I och klass II, där klass I medför att oljehalten i utgående vatten är mindre än 5 mg/l och där klass II medför att oljehalten i utgående vatten är mindre än 100 mg/l 8. Därmed kan inte en oljeavskiljare garantera lägre halter än 5 mg/l i utgående vatten och kommer inte garanterat leda till lägre halter olja än t.ex. alternativen med växtbäddar. 5 Berörda markavvattnings- och dikesföretag Framförallt två stycken dikningsföretag berörs av området, dessa är: Vaksala-Brillinge dikningsföretag (beteckning CK0111) Råby-Samnans dikningsföretag (beteckning C0161) Även dikningsföretaget Vedyxa-Skölsta-Eke dikningsföretag (beteckning CK0376) kan komma att beröras. Då föreslagen dagvattenhantering innebär att det vatten som avrinner från området ansluts till det befintliga dagvattennätet i Uppsala kommer dikningsföretagen i området inte att påverkas av högre flöden eller föroreningsbelastning efter genomförd 7 Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplaneoch trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. 8 SIS, Avlopp Separationssystem för lätta vätskor (t.ex. olja och bensin) Del 1: Principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll. Avloppsteknik, SIS/TK 198/AG 165. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

93 exploatering. För exploateringens påverkan på dagvattenflöden och föroreningsnivåer se avsnitt 3. 6 Slutsatser De viktigaste slutsatserna kring dagvattenhanteringen för planområdet är att: Avrinningen från fastigheten kommer att öka i och med den nya exploateringen om inte åtgärder görs för lokal fördröjning. Men en klimatfaktor på 25 % uppgår dimensionerande flöde efter exploatering till ca 460 l/s utan fördörjningsåtgärder. Med föreslagen utformning med omfattande utjämningsmagasin kommer dock en fördröjning av flödet kunna ske till betydligt lägre flöden. De totala mängderna av föroreningar kommer att öka i och med exploateringen, dock från en låg nuvarande nivå. Genom införandet av dagvattenhantering på området kan dagvattnet renas lokalt innan avledning till Uppsala Vattens dagvattennät och förväntas klara av de föreslagna riktlinjerna 9. För att undvika skador på byggnader och infrastruktur är det viktigt att området höjdsätts så att dagvattnet, vid extrema nederbördsförhållanden, kan avrinna på ytan från området till t.ex. en torr damm via ett infiltrationsstråk samt att det inte skapas instängda områden. Att jobba med fördröjning i olika led skapar även fler reningssteg för vattnet. Om det vatten som avrinner från området ska tillföras Uppsala Vattens dagvattennät kommer inte dikningsföretagen i området att påverkas av den ökade avrinningen och föroreningsbelastningen från området. 9 Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Regionplaneoch trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län. Dagvattenutredning för planerad ÅVC på Brillinge 2:2 och 4:4, Uppsala, WRS AB. Upprättad , reviderad

94 1(4) Johanna Thurdin RISKMATRIS BRILLINGE ÅVC För att kunna göra en samlad bedömning av de olycksrisker som kan förekomma i byggskede och driftskede för en ny ÅVC i Brillinge har en riskmatris tagits fram. S står för sannolikhet och graderas enligt Tabell 1. Tabell 1. Gradering av sannolikhet Sannolikhet 1 Extremt osannolikt < 1 gång per 1000 år 2 Osannolikt 1 gång per år 3 Liten sannolikhet 1 gång per år 4 Sannolikt 1 gång per 1-10 år 5 Mycket sannolikt > 1 gång per år K står för konsekvens och graderas enligt Tabell 2. Tabell 2 Gradering av konsekvens Konsekvens Allmän Hälsa Miljö Egendom 1 Små Övergående lindrigt Ingen sanering, liten <0,1 milj kr obehag utbredning 2 Många Enstaka skadade, varaktigt obehag Enkel sanering, liten utbredning 0,1-1 milj kr 3 Stora Enstaka svårt skadade, Enkel sanering, stor 1-5 milj kr svåra obehag utbredning 4 Mycket stora Enstaka döda och flera Svår sanering, liten 5-20 milj kr svårt skadade utbredning 5 Katastrof Flera döda och tiotals svårt skadade Svår sanering, stor utbredning >20 milj kr Uppdrag: Beställare: Uppsala Vatten och Avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\Riskmatris Brillinge.docx

95 2(4) I riskmatrisen nedan är risken beräknad som R= S x K, sannolikhet gånger konsekvens. Efter redovisningen i tabellform följer ett diagram där de identifierade riskerna placeras ut i färgade fält, för att ge en sammanfattande överblick över vilka risker som är allvarligast. Tabell 3 Identifierade olycksrisker samt bedömning av sannolikhet och konsekvens. Risk nr Riskobjekt S K Risk Kommentar Riskreducerande åtgärd 1.1 Trafikolycka inom området krock mellan fordon 1.2 Trafikolycka utanför området krock mellan fordon 1.3 Trafikolycka inom området med fordon som transporterar farligt avfall 1.4 Trafikolycka inom området människa blir påkörd av personbil eller lastbil 2.1 Fallolycka människa som faller ned i container eller på marken mellan containrar Trafikolyckor Körbanor utformas så att hastigheterna hålls mycket låga. Vid behov kan hastighetsbegränsningar skyltas upp Risken avser trafik som ska till eller från ÅVC och färdas t ex på Österleden Tydlig skyltning, separering av tunga fordon, bemanning med personal på rampen. Fallolyckor Fallskydd kommer finnas på rampen. Brand 3.1 Brand i byggnad Bra brandskydd i konstruktionen, inhägnad av området, släckutrustning. 3.2 Brand i fordon Släckutrustning 3.3 Brand i avfallscontainer Släckutrustning 3.4 Explosion med anledning av brand (gasol, aerosoler fyrverkerier) 3.5 Uppkomst av släckvatten God kontroll på inkommande avfall reducerar risken Dagvattensystemet har förmåga att omhänderta släckvatten. Uppdrag: Beställare: Uppsala Vatten och Avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\Riskmatris Brillinge.docx

96 3(4) 3.6 Uppkomst av giftiga rökgaser Risken minskas genom goda rutiner för att förebygga brand. Inbrott och sabotage 4.1 Inbrott Vissa typer av farligt avfall, bl a viss elektronik kan vara stöldbegärlig och spridas oaktsamt av inbrottstjuvar. ÅVC:n kommer att vara inhägnad och låst när anläggningen är obemannad och stöldbegärligt material som elektronik förvaras inomhus. 4.2 Sabotage/attentat Inhägnad av området 5.1 Spill av flytande farligt avfall vid avlämning av kund 5.2 Spill vid hämtning av farligt avfall 5.3 Läckage vid förvaring av farligt avfall 5.4 Läckage från arbetsmaskiner 6.1 Utsläpp av gaser t.ex. freon (från t.ex. kylar och frysar) 6.2 Översvämning vid extrema skyfall Spill och läckage Mottagningen av farligt avfall kommer att vara bemannad, vilket medför snabb upptäckt av eventuellt spill. Tillgängligt absorptionsmedel Småskvätt vid hantering av behållare. Spillolja kommer att fyllas i LBC-behållare, dvs töms ej via slang till tankbil. Hämtning av farligt avfall kommer att ske av kunnig personal med erforderliga transporttillstånd. Tillgängligt absorptionsmedel Flytande avfall förvaras i avsedda behållare inomhus inom invallning eller motsvarande Närvaro av personal möjliggör snabb upptäckt av eventuellt spill. Tillgängligt absorptionsmedel. Övriga risker Fördröjningsmagasin ingår i dagvattenhanteringen. Uppdrag: Beställare: Uppsala Vatten och Avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\Riskmatris Brillinge.docx

97 4(4) I diagrammet i Figur 1 nedan redovisas de identifierade riskerna enligt bedöm sannolikhet och konsekvens. Färgerna i diagrammet ska tolkas enligt nedan. Oacceptabel risk. Åtgärder krävs Signifikant risk. Åtgärder vidtas efter utredning/analys Acceptabel risk Figur 1 Diagram där de identifierade riskerna placeras ut enligt bedömd risk Sannolikhet Konsekvens Uppdrag: Beställare: Uppsala Vatten och Avfall O:\GAV\272040\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\ MKB Tillståndsansökan\Riskmatris Brillinge.docx

98 RAPPORT R BULLERUTREDNING KRETSLOPPSPARKEN BRILLINGE ÅVC

99 UPPDRAG , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Titel på rapport: Bullerutredning kretsloppsparken Brillinge ÅVC Status: Granskad handling Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Uppsala Vatten och Avfall AB Lars Holm Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Karin Johansson Emilie Olofsson Clas Torehammar Handläggare: Emilie Olofsson Datum: Handlingen granskad av: Clas Torehammar Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

100 SAMMANFATTNING Tyréns AB har av Uppsala Vatten och Avfall fått i uppdrag att bistå med rådgivning avseende omgivningsbuller inför anläggning av en ny avfallsanläggning och tillhörande kretsloppspark Brillinge ÅVC i nordöstra Uppsala. Industri- och annat verksamhetsbuller Transporter inom ÅVC- området samt buller från hantering av avfall bedöms mot Naturvårdsverkets vägledning för industri- och annat verksamhetsbuller buller, se avsnitt 2.1. Beräknade ljudnivåer från anläggningen (verksamhetsbuller) redovisas i bilaga AK01-AK3. Riktvärdena för högsta ekvivalent ljudnivå vid bostads fasad beräknas kunna innehållas. Riktvärdet för högsta maximal ljudnivå gäller endast nattetid och då bedrivs ingen verksamhet på anläggningen. Vägtrafikbuller Den ökning av trafikflöden på det allmänna vägnätet som återvinningscentralens transporter uppskattas medföra bedöms mot riktvärden för trafikbuller, se avsnitt 2.2. Området är exponerat för buller från främst E4:an, Österleden, Råbyvägen och Bärbyleden men också mindre lokalvägar. Uppsala Kommun har 2012 låtit göra en trafikbullerutredning över området, se kartan.uppsala.se. Kartan redovisar beräknade ekvivalenta ljudnivåer 2 meter över mark från både väg- och tågtrafik i kommunen. Bostäder som riskerar att exponeras för buller från återvinningscentralen och dess transporter är i huvudsak de längs Österleden nordväst om Råbyvägen. Uppsala kommuns utredning visar att gällande riktvärde för högsta ekvivalent ljudnivå för vägtrafikbuller (55 dba vid bostads fasad) överskrids redan i dagsläget på nivån 2 meter över mark vid vissa bostäder som också är aktuella i denna utredning. På högre höjd än två meter dominerar buller från E4:an vilket inte framgår tydligt i kommunens karta. Människor i området exponeras därmed redan idag av trafikbullernivåer i sådan utsträckning att det i normala fall kan utgöra grund för åtgärder. Den trafikökning som uppskattas komma av återvinningscentralen utgör en liten andel av befintliga trafikflöden och uppskattas orsaka i storleksordningen 1 dba höjning av den ekvivalenta ljudnivån från Österleden nordväst om Råbyvägen. 1 dba förändring i ljudnivå är mindre än den variation av trafikbullernivån över dygnet som kommer av den ojämna trafikfördelningen. Bullerskyddsåtgärder kan vara aktuella i området men bör projekteras utifrån den sammantagna trafiksituationen där återvinningscentralen utgör en mycket liten del. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\AK\_Text\R Bullerutredning Brillinge ÅVC_efter granskning.docx 3(10)

101 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGSBESKRIVNING BEDÖMNINGSGRUNDER INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER TRAFIKBULLER BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BERÄKNINGSPROGRAM OCH MODELLER TRAFIK ÖPPETTIDER INDATA INDUSTRIBULLER ANALYS INDUSTRIBULLER TRAFIKBULLER KOMMENTARER BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR UNDERLAG BILAGOR Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\AK\_Text\R Bullerutredning Brillinge ÅVC_efter granskning.docx 4(10)

102 1 UPPDRAGSBESKRIVNING Återvinningscentralen planeras ta emot ca ton icke farligt avfall per år samt mellanlagring av och hantering av farligt avfall (ca 50 ton per tillfälle). Återvinningscentralen beräknad motsvara en anläggning av klass B. En ny detaljplan ska tas fram för den nya återvinningscentralen. Planområdet är ca 4 hektar och utgörs av delar av fastigheterna Brillinge 2:2 och Brillinge 4:4. Markägare är Uppsala Kommun. Närmaste bullerkänslig bebyggelse utgörs av bostäder på ca 100 meters avstånd från den planerade anläggningen. Utredningen skall utgöra underlag i framtagandet av ny detaljplan och i tillståndsansökan för verksamheten, detaljplaneområdet visas i Figur 1. E4 Brillingemotet Bostäder Figur 1. Området där ÅVC:n planeras ligga är markerat i rött. Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\AK\_Text\R Bullerutredning Brillinge ÅVC_efter granskning.docx 5(10)

103 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2.1 INDUSTRI- OCH ANNAT VERKSAMHETSBULLER I Uppsala Kommuns åtgärdsprogram mot omgivningsbuller ( ) anges riktvärden för industribuller enligt Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller (Naturvårdsverkets rapport 1978:5). Denna vägledning ersattes 2015 av Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (Naturvårdsverkets rapport 6538). Den största skillnaden mellan de två förordningarna som är relevant i detta sammanhang, är att tidperioden för natt numera är kl Tidigare var den Detta innebär att ekvivalent ljudnivå dagtid blir något högre med den äldre vägledningen än med den nya. De värden som redovisas i denna utredning följer därför den gamla vägledningen. Transporter inom området samt buller från hantering av avfall bedöms mot riktvärden i Tabell 1. Tabell 1. Följande riktvärden gäller i normalfallet vid bedömning om buller från industri/verksamhet utgör en olägenhet för människors hälsa vid bostäder, förskolor och vårdlokaler. Ekvivalent ljudtrycksnivå dagtid Leq dag (07-18) Ekvivalent ljudtrycksnivå kvällstid samt på helgdagar Leq kväll (18-22) samt lör-, sön-, och helgdag (07-18) Ekvivalent ljudtrycksnivå nattetid Leq natt (22-07) Maximala ljudtrycksnivåer nattetid Lmax (22-07) Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader 50 dba 45 dba 40* dba 55 dba * Nattriktvärdet behöver ej tillämpas för utbildningslokaler Om hörbara tonkomponenter och/eller impulsartat ljud förekommer skall den tillåtna ljudnivån sänkas med 5 dba- enheter. Transporter inom området skall räknas med i anläggningen bulleremission. Trafiken på det allmänna vägnätet skall behandlas som vägtrafikbuller. Transporter får endast undantagsvis ske nattetid. 2.2 TRAFIKBULLER Den trafikökning på det allmänna vägnätet transporter till och från återvinningscentralen uppskattas ge upphov till har betraktats som en ändring av infrastruktur och bedöms mot riktvärden enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, Riksdagsproposition 1996/97:53 och dess betänkande TU7, se Tabell 2. Tabell 2. Riktvärden för trafikbuller vid om- och nybyggnation av infrastruktur samt nyetablering av industri/verksamhet. Ekvivalent A-vägd ljudnivå [dba] Maximal A-vägd ljudnivå [dba] Ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad som inte bör överskridas 55 - Ljudnivå som inte bör överskridas vid en uteplats i anslutning till byggnaden - 70 Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\AK\_Text\R Bullerutredning Brillinge ÅVC_efter granskning.docx 6(10)

104 3 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 BERÄKNINGSPROGRAM OCH MODELLER Ljudutbredning har beräknats i en digital terrängmodell med programmet SoundPLAN 7.4 från Braunstein + Berndt GmbH. Beräkningarna av trafikbuller har utförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik (SNV 4653). Beräkningsmodellen tar hänsyn till antal fordon, andel tung trafik samt hastighet. Beräkning av verksamhetsbuller har gjorts enligt Svensk Standard ISO :1996. I modellen tas hänsyn till markens höjd, om det är hård eller mjuk mark samt till avskärmning och reflexer från byggnader, skärmar mm. 3.2 TRAFIK Återvinningscentralen skall enligt uppgift från Uppsala Vatten och Avfall AB medföra en trafikökning med som mest passager av lätta fordon respektive 40 tunga fordon per dygn, fördelat mellan kl Besökare till caféet antas ingå i den mängden. Dagens trafikflöde på Österleden väster om korsningen med Råbyvägen uppgår till lätta fordon. Återvinningscentralens trafik skulle utgöra ca 15 % av det totala trafikflödet vilket innebär en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med i storleksordningen 1 dba. I dagsläget är andelen tung trafik ca 7 % av det totala flödet, återvinningscentralens tunga transporter skulle medföra att andelen tung trafik stiger till 7,7 %. Tabell 3. Trafikflöden på omgivande vägar, värden uppmätta 2016 på uppdrag av Uppsala Kommun och Trafikverket. Väg ÅDT [fd/dygn] Andel tung trafik [%] Österleden väster om korsningen med Råbyvägen Österleden öster om korsningen med Råbyvägen E4:an * 10 Bärbyleden * 10 *Värde uppmätt ÖPPETTIDER Tabell 4. Öppettider för verksamheten enligt uppgift från Uppsala Vatten och Avfall. Verksamhet Öppettider vardagar Öppettider helgdagar Inhägnad ÅVC Återvinningsstation vid infart Dygnet runt Dygnet runt Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\AK\_Text\R Bullerutredning Brillinge ÅVC_efter granskning.docx 7(10)

105 3.4 INDATA INDUSTRIBULLER I tabellen nedan redovisas de olika bullerkällor som innefattats i beräkningarna. I figuren visas deras respektive placering inom området. Fordonen inne på området har i beräkningarna antagits ha högsta hastigheten 30 km/h Trafik infart Figur 2. Respektive ljudkällas placering inom området i beräkningsmodellen. Planförslag av Uppsala Vatten och Avfall, daterat Tabell 5. Bullrande maskiner och moment som ingått i beräkningarna. Ljudkällorna antas vara i drift dagoch kvällstid 07-20). Moment Ljudkälla nr Antal händelser per dygn [st] Varaktighet per händelse [min] Avgiven ljudeffekt Lw [dba] Maximal Ekvivalent Ljudkällans höjd över mark [m] Lastning av container på lastbil , ,5 Lastbil blandad körning ,8 Tömning av metallskrot ur containrar (ej i drift kvällstid) Kund slänger glas* 4 - Intermittent 88 Påverkar inte 1,5 Kund slänger metallskrot i container* 5 - Intermittent 96 Påverkar inte 1,5 Kund slänger trä i container* 6 - Intermittent 102 * Intermittenta ljud, påverkar endast maximala ljudnivåer. Påverkar inte 1,5 Uppdrag: , Kretsloppsparken Brillinge ÅVC O:\GAV\272040\AK\_Text\R Bullerutredning Brillinge ÅVC_efter granskning.docx 8(10)