FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

2 DET HÄR ÄR FOLKTINGET Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland, med uppdrag att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Folktinget verkar över politiska gränser, och alla riksdagspartier med svensk verksamhet deltar i arbetet. Verksamheten styrs av lagen om Folktinget. Vi arbetar för att stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. Det betyder samtidigt att vi verkar för en levande tvåspråkighet och för ett tolerant språkklimat. Du hittar oss på folktinget.fi, facebook.com/folktinget eller på pärmbild: niklas gerkman grafisk form: chribbe aarnio / kråka design

3 INLEDNING Verksamhetsåret har varit fyllt med utmaningar för det svenska språket i Finland och Folktingets roll har varit viktigare än någonsin. Flera stora reformer är under beredning och många av dem med genomgripande konsekvenser för svenskans framtid. Det här gäller till exempel vård- och regionförvaltningsreformen, tingsrättsreformen och de reformer som genomförs inom yrkesutbildningen. Folktingets uppgift att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter har tagit sig uttryck på många olika sätt. Folktinget har hörts i riksdagens utskott, avgett utlåtanden och skrivelser till ministerier och riksdagsutskott, arrangerat möten med ministrar, andra ledande politiker samt tjänstemän vid ministerier. Folktingets agerande i olika politiska frågor har möjliggjorts tack vare det värdefulla arbete som görs i Folktingets olika utskott och på folktingskansliet. Regeringen har arbetat vidare med flera reformer och vissa lagförslag har redan behandlats i riksdagen. Den så kallade jourreformen behandlades under hösten i riksdagen. Trots att grundlagsutskottet i sitt utlåtande påpekade att regeringens förslag inte tryggade de språkliga rättigheterna, valde regeringspartierna i riksdagen att godkänna jourreformen med ett mycket löst formulerat löfte om att Seinäjoki ska kunna erbjuda jour på svenska. Folktinget hördes i grundlagsutskottet och stod också i kontakt med landets president. När president Sauli Niinistö stadfäste lagen bifogade han ett uttalande där han konstaterade att svenskspråkig service måste garanteras i Seinäjoki innan någon patient kan hänvisas dit. Diskussionen om svenskans ställning i den finska skolundervisningen var fortsatt aktuell. Undervisnings- och kulturministeriet har i linje med riksdagens tidigare beslut utrett möjligheterna till regionala försök där det obligatoriska andra inhemska språket kunde ersättas med ett Flera stora reformer är under beredning och många av dem med genomgripande konsekvenser för svenskans framtid. annat språk. Folktinget har betonat att dessa försök är problematiska då de försätter eleverna i ojämlik position inför kommande studie- och yrkesval. Folktinget har därför krävt att det alltid ska vara möjligt för en elev att välja svenska. Det här kravet framfördes också till den beredande ministern Sanni Grahn-Laasonen i samband med den rundabordsdiskussion som ordnades i riksdagen och som Folktinget sammankallade till. Nationalspråksstrategin Folktinget har i rollen som ständig sakkunnig i nationalspråksnätverket, som har som uppgift att övervaka verkställandet av nationalspråksstrategin, noggrant följt upp att olika myndigheter har genomfört de åtgärder som de enligt strategin är förpliktade till. Nationalspråksnätverket har fortsatt att använda ett uppföljningsinstrument för Kommunikationsminister Anne Berner inledde den allmänpolitiska debatten på Folktingets session. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 att bättre kunna följa upp att de åtgärdsförslag som ingår i nationalspråksstrategin faktiskt förverkligas i praktiken. Ministerierna är förpliktade att rapportera om vilka åtgärder som vidtagits och uppföljningsinstrumentet indikerar var implementeringsprocessen står. Landskapet Åland Folktinget har intensifierat kontakterna med de åländska myndigheterna och fört diskussioner med lantrådet Katrin Sjögren och övriga ministrar bland annat kring hur vi kan trygga svensk service i samband med den pågående vård- och regionförvaltningsreformen. Folktinget har också i sitt arbete lyft upp det akuta behovet av svenskspråkig utbildning för jourhavande vid nödcentraler och räddningsmanskap, en annan fråga som är av stort intresse för Åland. Ekonomi I början av året konstaterade Folktingets styrelse att verksamheten måste anpassas till den nya verkligheten med ett statsunderstöd som är euro lägre än tidigare, och styrelsen godkände därför en lista med sparåtgärder som hade beretts av folktingskansliet under folktingssekreterarens ledning. Trots det lägre statsunderstödet visar bokslutet ett överskott på ca euro. Att överskottet blev större än budgeterat beror på att lönekostnaderna blev lägre bland annat på grund av att tjänsten som ekonomisekreterare varit obesatt sedan maj och att personalen tog ut en del av semesterlönen i ledig tid. Berättelse om motionerna från sessionen 2016 Motion 1 om svenskans ställning inom högskoleundervisningen Folktinget skickade i början av juni ut en förfrågan, om de planerade/förverkligade nedskärningarna och hur de påverkar den svenskspråkiga undervisningen, till universitet och högskolor som har undervisning på svenska. Sex av åtta tillfrågade universitet och högskolor besvarade Folktingets frågor. I svaren kunde en oro för att inbesparingarna på sikt kommer att drabba kvaliteten på högskoleutbildningen och forskningen skönjas. I svaren framkom också att stora nedskärningar redan gjorts inom administrationen. Om det är möjligt att bevara den nuvarande bredden av utbildningsmöjligheter som högskolorna erbjuder på svenska är oklart. En del av högskolorna ansåg att de nedskärningar som redan genomförts drabbar de studerande, medan andra högskolor ansåg att studerande inte ännu kommer att känna av dem. Högskolorna meddelade att de gör sitt yttersta för att studerande och forskning inte ska drabbas mer än nödvändigt av de framtida inbesparingarna, men samtidigt konstaterade de att finansieringen för till exempel forskning inte längre är självklar. Högskolorna var inte säkra på hur de kommer att klara sig i den internationella konkurrensen, när anslagen för forskning och undervisning minskar. I svaren konstaterades ytterligare att de nedskärningar som redan gjorts kommer att vara bestående, även om den ekonomiska situationen för högskolorna skulle förbättras i framtiden. Motion 2 om integration på svenska och motion 3 om möjlighet att integreras även på svenska Folktinget ska arbeta för att bevaka och främja integrationen på svenska i Finland genom att hjälpa de personer som kontaktar Folktinget med att informera dem om vilken instans de kan vända sig till för att få rådgivning om integration på svenska. Förutom detta ska Folktinget också ansvara för ett forum där aktörer inom integration på svenska kan utbyta erfarenheter. Dessutom ska Folktinget förverkliga ett stormöte, vart både aktörer som arbetar med svensk integration som de nyanlända inbjuds. Folktinget har bevakat och främjat integrationen via rundabordsdiskussionerna som Folktinget ordnat, samt genom att delta i olika tillställningar och diskussioner. Folktinget har informerat om rätten till att integreras på svenska och om de nyanländas rätt till att använda svenska i kommunikationen med myndigheterna. År 2016 ordnades de första finlandssvenska integrationsdagarna, som riktade sig till såväl de som arbetar med integration på svenska som nyanlända. Motion 4 om svenskan i kommersiella sammanhang Motionen lyfter fram att det är allt svårare att få service på svenska inom den privata sektorn och tar också fasta på att den svensktalande befolkningen alltför ofta utgår från att det inte går att få betjäning på svenska, och därför avstår från att tala sitt modersmål. På grund av den stora arbetsbördan på folktingskansliet, som är ett resultat av de stora reformer som är under beredning kombinerat med ett minskat statsunderstöd till Folktinget, har det inte funnits kapacitet och resurser att utarbeta det handlingsprogram för att stärka svenskan i kommersiella sammanhang som motionärerna efterlyste. Folktinget har däremot aktivt följt med och agerat när det befunnits en risk att de språkliga rättigheterna skulle ha åsidosatts i samband med att myndigheter har bolagiserat serviceverksamhet, t.ex. har vi kontaktat Trafi och Ajovarma. Folktingets språkskyddssekreterare har också varit i kontakt med privata aktörer när personer kontaktat Folktinget och påpekat bristande service på svenska. Många av frågorna har berört Finlands 100-årsjubileum och det faktum att många bolag har valt att inte informera om sina jubileumssatsningar på två språk. Folktinget har påpekat att det är viktigt att bolaget också uppmärksammar den finlandssvenska befolkningen och att temat för jubileumsåret faktiskt är Tillsammans. Motion nr 5 om att garantera vård på svenska i vårdreformen Enligt motion 5 ska Folktinget också i framtiden arbeta för att grundlagens betydelse iakttas i vårdreformen, för att den tvåspråkiga jourverksamhet som finns i nuläget inte 4 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

5 skärs ned på och att den svensk- och finskspråkiga befolkningen ska ha likvärdig tillgång till vård på eget språk. Folktinget har aktivt arbetat för dessa frågor i såväl kontakter till politiker och tjänstemän, utlåtanden och höranden. Folktinget har bland annat betonat en oro för att den offentligt producerade vården kommer att urholkas i och med valfriheten, vilket antagligen drabbar de svenskspråkiga, som ofta är bosatta i mindre kommuner, mer. Valfriheten kommer inte heller i en lika hög grad att omfatta de svenskspråkiga av samma orsak. Folktinget har också efterlyst en grundlig språklig konsekvensbedömning i utlåtandet gällande social- och hälsovårds- och landskapsreformen. I utlåtandet lyfts också upp frågan om ett påverkansorgan för minoritetens språk. Organet borde vara en Nämnd för minoritetens språk med verklig makt att påverka och med insyn och inflytande i landskapets beslutsfattande. Folktinget besökte Nylands Förbund och förändringsdirektör Markus Sovala informerade utskottet om att en svensk anordnardirektör i Nyland utreds, vilket Folktinget välkomnar och uppmuntrar. Motion nr 6 om ett vårdområde med svenska som majoritetsspråk i Österbotten Folktinget har jobbat mycket aktivt för att Vasa centralsjukhus ska ha fulljourstatus även i framtiden. Folktinget har haft flera möten med ledande politiker och tjänstemän, bland dem familje- och omsorgsminister Juha Rehula och understatssekreterare Tuomas Pöysti. Vi har vänt oss med ett brev till regeringspartiernas partiledare och också till president Niinistö. Dessutom har Folktinget gett utlåtanden och deltagit i höranden samt skrivit pressmeddelanden där vikten av att få svenskspråkig service i samband med sjukvård framhållits starkt. Speciellt viktigt är vård på eget språk för personer som har särskilda behov till följd av till exempel minnessjukdom eller funktionsnedsättning. Folktinget har i uttalanden lyft upp vikten av landskapens ansvar för att avtala om hur man ska ordna samarbetet kring den svenskspråkiga socialvården, speciellt då det gäller personer med särskilda behov, så som personer med funktionshinder. Folktinget kommer att stöda landskapen i den här processen hur den svenskspråka socialvården ska ordnas. Folktinget fortsätter att aktivt följa med regeringens beredning av reformen, inklusive förändringar i jourverksamheten och likvärdig rätt till social- och hälsovård på svenska och finska. Motion nr 7 om underlåtenhet att följa språklagsstiftningen Enligt sessionens beslut ska Folktinget arbeta för att myndigheternas föreskrifter innehåller information om språkets betydelse i klientplaner och i planer för egenkontroll. Folktinget har påbörjat arbetet med två skrivelser, vilka inom en snar framtid kommer att sändas till de berörda parterna. I skrivelsen gällande klientplaner lyfter Folktinget upp vikten av att man redan i klientplanen beaktar hur vården ska kunna förverkligas på svenska för en svenskspråkig patient. Klientplanen görs ofta upp i samarbete mellan olika vårdgivare och det är av yttersta vikt att alla vårdgivare i samarbetskedjan är medvetna om deras skyldighet att ge service på svenska i en tvåspråkig kommun, vilket Folktinget också kommer att lyfta upp i sin skrivelse. I lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) framgår det entydigt att rätten till socialvård av god kvalitet och gott bemötande innefattar klientens rätt till service på eget språk. I den andra skrivelsen, gällande planen för egenkontroll som kommer att riktas till Valvira, kommer Folktinget därför att lyfta upp betydelsen av att klientens språk nämns i Valviras föreskrift om planen för egenkontroll. Folktinget samlades till Session i Helsingfors i april. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 FÖRVALTNING Förvaltningsutskottet verkade aktivt kring den nya landskapsreformen och jobbet med reformen av socialoch hälsovårdsstrukturerna som ska ligga som grund för övriga reformprojekt inom förvaltningen. Folktingets förvaltningsutskott samlades till tre möten och följde med de reformarbeten som regeringen presenterade. Se kapitlet om social- och hälsovård för mer om reformen av socialoch hälsovården samt arbetet som den svenskspråkiga referensgruppen som Folktinget och Kommunförbundet bildade år 2015 fortsatt med. Förvaltningsutskottet har arbetat i oförändrad form. Landskapsreformen Förvaltningsutskottet fick i april ta del av Benjamin Strandbergs, sakkunnig i kommunalekonomi på Kommunförbundet, presentation om beredningen av reformen av statsandelssystemet i och med vård- och regionförvaltningsreformen. Den basservice som förs över från kommunerna till landskapen gör att hela kommunalekonomins kostnader och inkomster flyttas över till landskapen. Det här påverkar också Åland, då de åländska kommunerna blir tvungna att sänka sin beskattning så att den totala skattegraden inte ska stiga. Kommunernas statsandelssystem betyder i fortsättningen att ca 90 procent ska gå till undervisnings- och kulturverksamhet. Strandberg konstaterade att mycket ännu är öppet, till exempel hur ändringarna ska kompenseras för, kommunernas framtida statsandelssystem och beräkningsgrunder, skattetakets definition och tidslängd. Bolagiseringstvånget är den största frågan i de nya riktlinjerna. Därför är det viktigt att utreda kopplingen till konsumentskyddslagstiftningen och hur de språkliga rättigheterna ska kunna tryggas. Bolagiseringen i förhållande till offentlig makt måste följas med. Övergångsförvaltningen, som endast kommer att bestå av tjänstemän, kan vara ett problem för det svenska. För att göra beslutsfattandet mer demokratiskt bör där finnas även politiskt tillsatta representanter. Reformen är mycket omvälvande för hela den statliga förvaltningen. Då nya organisationsstrukturer skapas har Folktinget erfarenhet av att den språkliga minoritetens ställning är utmanande. Förslaget att splittra de nuvarande service- och myndighetsstrukturer till förmån för inrättandet av landskapens serviceinrättningar nationella servicecenter leder till en märkbar försämring för de språkliga rättigheterna och invånarnas möjligheter att få god service på svenska. Det bästa sättet att trygga den svenskspråkiga servicen är att i någon form bevara de strukturer som nu kan ge service på båda språken. Folktinget förutsätter därför att landskapen inom ramen för sin självstyrelse ska kunna avgöra den interna organiseringen så att landskapen har större frihet att välja att bevara svenskspråkiga strukturer. Folktinget krävde i ett utlåtande att förslaget justeras så att de språkliga rättigheterna ska garanteras för befolkningen i Österbotten och Mellersta Österbotten. Kravet var att Vasa centralsjukhus är ett av de sjukhus som ansvarar för fullskalig jourverksamhet dygnet runt. Folktinget kritiserade lagförslaget hårt. Det saknades en grundlig bedömning av de språkliga konsekvenserna. Bedömningen tar inte fasta på den faktiska situationen som den är i Seinäjoki och man har inte bedömt de språkliga konsekvenserna för de regionala sjukhus (Raseborgs, Åbolands, Borgå och Malmska sjukhusen) vars verksamhet kringskärs kraftigt. Regeringen har inte heller beaktat att språkbarriären är en allvarlig risk för patientsäkerheten särskilt inom akutvården då missförstånd på grund av bristande kommunikation kan få allvarliga följder. Tingsrättsreformen Justitieministeriet fortsatte arbetet med tingsrättsreformen och presenterade ett par versioner där förslaget var att minska antalet tingsrättsorter till 20 från det nuvarande 27. Flera tvåspråkiga tingsrätter påverkas: Karleby, Borgå och Raseborg tingsrätter dras in och Mellersta Öst- 6 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

7 erbottens och Österbottens tingsrätter sammanslås. Österbottens tingsrätts majoritetsspråk ändras från svenska till finska. Reformförslaget kritiserades på bred front bland annat för att de språkliga rättigheterna försummas. Folktinget kunde inte godkänna att den enda domkrets på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk ändras. Beslutet har konsekvenser som sträcker sig långt utöver tingsrättens arbetsspråk och personalens språkkunskaper. Folktinget förutsatte att kanslierna i Borgå och Raseborgs tingsrätter bevaras. Folktinget tog i ett flertal tillfällen starkt ställning mot ändringsförslagen i reformen i utlåtanden, skrivelser och höranden. Behörighetsvillkor för polisförvaltningen och nedläggning av magistratsenheterna i Vanda och Lojo De strukturella omorganiseringarna i polisförvaltningsreformen har försvagat beredskapen att trygga polisservice på svenska, speciellt med tanke på förändringarna i lokalpolisens verksamhetsområden. Det är viktigt att upprätthålla språkkunskaperna inom polisväsendet eftersom polisväsendet är skyldigt att inom den egna verksamheten beakta finländarnas språkliga rättigheter. Folktinget gav ett utlåtande om nedläggningen av magistratsenheterna i Vanda och Lojo. Efter nedläggningen skulle Nylands magistratsenheter ha enheter i Helsingfors, Esbo, Borgå, Raseborg och Hyvinge. Folktinget ansåg att Finansministeriet hade gjort en bra bedömning över de språkliga konsekvenserna av nedläggningsförslaget och motsatte sig inte förslaget. Ordnande av räddningsväsendet Inrikesministeriet bad inte, vilket Folktinget ifrågasatte, om utlåtande av Folktinget om förslaget till lag om ordnande av räddningsväsendet. Folktinget gav därför ett utlåtande i ärendet på eget initiativ. Finländare upplever den bristande svenskspråkiga servicen genom otillräckliga språkkunskaper inom tvåspråkiga nödcentraler, svaga språkkunskaper hos räddningspersonalen och nödmeddelanden riktade till allmänheten med en svenska översättning som är oförståelig. Grundorsakerna verkar vara brist på svenskspråkig utbildning inom flera av räddningsväsendets viktiga yrkesgrupper, vilket innebär att personer med kunskaper i svenska inte intresserar sig tillräckligt för utbildning inom räddningsväsendet. Bristen på utbildning har lett till att räddningsväsendets personal också inom landets mera svenskspråkiga regioner allt mer blivit enspråkigt finsk. Samservicelagen och förvaltningens gemensamma stödtjänster för elektroniska tjänster Syftet med ändringar i samservicelagen är att på lika villkor i hela landet främja tillgången på kundservice som ges av de offentliga förvaltningsmyndigheterna och att förbättra effektiviteten i myndigheternas verksamhet. Tanken är att skapa förutsättningar för att de statliga och kommunala kundservicefunktionerna ska kunna skötas som samservice. Den kommun som fungerar som uppdragstagare för samservicen kan sköta både kommunala och statliga myndigheters uppgifter. Kunden har alltid rätt att använda antingen finska eller svenska med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommuner. Folktinget ansåg att kundens språkliga rättigheter bör regleras i lag, inte endast i ett avtal. Information som statliga och tvåspråkiga kommunala myndigheter riktar till allmänheten ska ges på finska och svenska. Folktinget förutsätter att alla elektroniska tjänster som utgör en del av de statliga myndigheternas eller tvåspråkiga kommunernas tjänster fungerar fullständigt på två språk. När tjänsterna planeras och utvecklas måste det därför finnas klara strategier för hur de digitala systemen ska byggas upp, så att de båda språkgruppernas rätt till service och information på eget språk tillgodoses. Utlåtanden 19.2 Utlåtande om planen om nedläggning av magistratsenheterna i Vanda och Lojo 3.5 Utlåtande om rapporten om behörighetsvillkor för polisförvaltningen 17.5 Utlåtande om ändringar i samservicelagen 31.5 Utlåtande om förvaltningens gemensamma stödtjänster för elektroniska tjänster Utlåtande om ordnande av räddningsväsendet FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 UTBILDNING Utbildningsutskottet har som uppgift att bevaka utbildningsfältet och -situationen i Svenskfinland samt att ta initiativ i olika utbildningsfrågor. Utskottet håller kontakt med statliga och kommunala myndigheter som är verksamma inom utbildningssektorn. Dessutom följer utskottet med vad som sker inom undervisningen i svenska som det andra inhemska språket i de finskspråkiga skolorna. Rundabordsdiskussion Det regionala försöket med att ersätta den obligatoriska svenskan med ett annat språk diskuterades vid rundabordsdiskussionen i riksdagen i april som sammankallades av Folktinget. Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen deltog. I diskussionen framkom att ett försök medför en mängd olika laglighetsproblem och problem exempelvis med uppföljningen av försöket, vilka ännu inte fått sin lösning. Folktinget framhöll att det alltid ska vara möjligt att läsa svenska. I december meddelade minister Grahn-Laasonen att försöket kommer att omfatta endast några kommuner. Andra frågor som berördes under rundabordsdiskussionen var tidigareläggningen av språkundervisningen i den grundläggande utbildningen och behovet av en svensk enhet inom Utbildningsstyrelsen också efter sammanslagningen av Utbildningsstyrelsen och CIMO. Yrkesutbildningsreformen Folktingssekreteraren och biträdande folktingssekreteraren träffade i juni kanslichef Anita Lehikoinen på undervisnings- och kulturministeriet för att diskutera aktuella utbildningsfrågor. Folktingets representanter påpekade åt kanslichefen att uppföljningsgruppen för yrkesutbildningsreformen saknar svensk representation. Ministeriet kompletterade senare uppföljningsgruppen med Anna Bertills, ordförande för Folktingets utbildningsutskott. Folktinget lämnade i december sitt utlåtande om förslag till lag om yrkesutbildning och lagar som har samband med den. I utlåtandet tog Folktinget upp sin oro över hur tillgängligheten till svenskspråkig yrkesutbildning ser ut i framtiden, att en konsekvensbedömning av lagförslaget, med fokus på det svenska saknas, att språkkraven för rektorer bör hållas på nuvarande nivå och att grundlagen bör följas. Anna Bertills deltog aktivt i reformgruppens möten och höll Folktinget informerat om hur arbetet med reformen framskrider. Bertills har hållit yrkesutbildningsfältet i Svenskfinland ajour med hur reformen framskrider. Strategi för den svenska utbildningssektorn i Finland Folktingets utbildningsutskott godkände, utgående från utskottsmedlemmen Petri Mäntysaaris utkast, i november en strategi för den svenska utbildningssektorn i Finland. Strategin ska fungera som ett verktyg och hjälpmedel för Folktinget i utbildningsfrågor. Den svenskspråkiga undervisningen vid våra högskolor Folktinget vände sig i maj till de svensk- och tvåspråkiga universiteten och högskolorna med en förfrågan om hur nedskärningen av anslagen påverkar den svenskspråkiga undervisningen och forskningen. Förfrågan gjordes utgående från en motion som behandlades vid Folktingets session i Helsingfors. Svaren från de svensk- och tvåspråkiga universiteten samt högskolorna sammanställdes under året i en rapport. I svaren märks en oro för att inbesparingarna på sikt kommer att drabba kvaliteten på högskoleutbildningen och forskningen. Stora nedskärningar har redan gjorts inom den administrativa sidan vid högskolorna, vilket kan försämra möjligheterna till studierådgivning och kan tvinga den studerande att i en än större utsträckning ta 8 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

9 I mars stod Samlingspartiet värd för en rundabordsdiskussion om aktuella frågor inom utbildningen. Utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen träffade representanter för Saml., SFP, SDP och KD. Folktinget skötte sekretariatsuppgiften. ansvar för sina egna studier. Huruvida det är möjligt att bevara den nuvarande bredden av utbildningsmöjligheter som högskolorna erbjuder på svenska är ännu oklart. Högskolorna gör sitt yttersta för att studerandena och forskningen inte ska drabbas mer än nödvändigt av de framtida inbesparingarna, men samtidigt konstaterar högskolorna att finansieringen för till exempel forskning inte längre är självklar. Högskolorna är inte säkra på hur de på lång sikt kommer att klara sig i den internationella konkurrensen, när medlen för forskning och undervisning fortsätter att skäras ned. 2.9 Utlåtande om grunderna för planen för småbarnspedagogik Utlåtande gällande utkast till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om allmänna bibliotek och om ändring av 2 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om utkast till förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband med den Utlåtanden och skrivelser 7.4 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om ett nytt ämbetsverk, i vilket Utbildningsstyrelsen och Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO fusioneras med varandra 17.5 Uttalande: Sammanslagen skoladministration fullkomligt oacceptabel 23.5 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om utkast till lag om privat arkivmaterial 23.5 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om utkast till lagar om Riksarkivet och om ändring av arkivlagen 11.8 Utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om förslag till regeringsproposition för temporär ändring samt ändring av lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet och ändring av 11 b i lagen om fritt bildningsarbete 17.8 Utlåtande om förslag till regeringsproposition för lag om ändring av 46 i lagen om grundläggande utbildning FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Social- och hälsovården har fortsättningsvis präglats av de många lagstiftningsreformerna som varit under beredning. Reformerna har inte bara präglat social- och hälsopolitiska utskottets verksamhet, utan också Folktingets verksamhet som helhet. Helhetsreformen av ordnandet av social- och hälsovården inbegripet valfrihetslagstiftningen är en av de största reformerna av samhällsservice i vårt lands historia. Social- och hälsopolitiska utskottet har inte genomgått större förändringar vad gäller sammansättning eller arbetssätt. Social- och hälsovårds- och landskapsreformen Social- och hälsovårds- och landskapsreformen aktualiserades genast under början av året då Folktinget skulle ta ställning till regeringens riktlinjer som publicerats under slutet av år Enligt förslaget skulle social- och hälsovården ordnas av 18 landskap, dock så att tre landskap skulle ordna social- och hälsovården i samarbete med ett annat landskap. Social- och hälsovården skulle i praktiken genomföras så att kunden skulle ha rätt att välja mellan offentliga, privata eller tredje sektorns producenter. Under året preciserades reformens innehåll vid ett par tillfällen och regeringen presenterade sedan ett lagpaket som innehöll bland annat utkast till lagar om ordnande av socialoch hälsovård och landskapslag. Valfrihetslagstiftningen bereddes dock separat och ingick inte i paketet. Grova riktlinjer för valfrihetslagstiftningen publicerades i form av en tjänstemannapromemoria senare under hösten. Folktinget har genom utlåtanden, höranden, skrivelser och inofficiella kanaler påverkat beredningen av reformen. Den svenskspråkiga befolkningens demokratiska påverkningsmöjligheter har bland annat uppmärksammats och behovet av en riksomfattande koordinering av viss vård på svenska och nödvändigheten med en djupgående bedömning av de språkliga konsekvenserna. Social- och hälsopolitiska utskottet har varit aktivt involverat i påverkansarbetet som gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Folktinget har under året samarbetat intensivt med Kommunförbundet inom ramen för Svenska reformgruppen, en referensgrupp som Folktinget och kommunförbundet bildat med uppgift att följa med de svenska frågorna i vård- och regionförvaltningsreformen. Reformgruppen har sammanträtt fyra gånger och man har hört flera av reformprojektets ledande tjänstemän, bland annat gällande bolagiseringstvånget, valfrihetslagstiftningen och frågor som relaterar till jourreformen. Reformgruppen har också arbetat aktivt med att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samarbete inom socialvården. Jourreformen Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i maj namnen på de 12 sjukhus som föreslogs ansvara för den fullskaliga jourverksamheten. Vasa centralsjukhus fanns inte med på listan. Istället skulle det enspråkigt finska Seinäjoki sköta sådan jourverksamhet som Vasa inte längre får ansvara för. Beslutet väckte starkt motstånd, inte bara på svenska. Folktinget reagerade genast genom att konstatera att Seinäjoki centralsjukhus inte har förutsättningar att erbjuda högkvalitativ svenskspråkig akutvård, utan att Vasa centralsjukhus bör erhålla status som fulljoursjukhus. Svenska reformgruppen vände sig i juli med en skrivelse till regeringspartiernas partiledare Juha Sipilä, Petteri Orpo och Timo Soini, samt till familje- och omsorgsminister Juha Rehula, för att uppmärksamma dem på den grundlagsproblematik som reformen av jourstrukturen medför. Som bilaga till skrivelsen bifogades ett utlåtande som Svenska reformgruppen begärt av professor Olli Mäenpää, i vilket han tar ställning till de grundläggande språkliga rättigheterna i social- och hälsovårdsreformen och i reformen av strukturer inom jouren och den specia- 10 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

11 liserade sjukvården. Mäenpää konstaterade i sitt utlåtande att förslaget till ny jourstruktur är bristfälligt bland annat när det gäller utvärderingen av Vasa och Seinäjoki centralsjukhus. Digitaliseringen Social- och hälsopolitiska utskottet uppmärksammade digitaliseringen som särskilt viktig med tanke på de språkliga rättigheterna. En skrivelse gjordes till justitiekanslern med en uppmaning om att vidta behövliga åtgärder eftersom de språkliga rättigheterna inte tillgodoses inom ramen för nationella hälsoarkivet Kanta. Samarbete med intresseorganisationer Minister Juha Rehula var gäst på den rundabordsdiskussion om vårdreformen som SFP stod värd för och som Folktinget skötte sekretariatet för. Representanter från SFP, Saml., Vf, KD och Sdp fanns på plats. Rundabordsdiskussion Frågan gällande Vasa centralsjukhus fulljoursstatus diskuterades också på en rundabordsdiskussion i riksdagen i oktober. Anna-Maja Henriksson (sfp) agerade ordförande och Folktinget skötte sekreteraruppdraget. Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (c) hade bjudits in för att redogöra för regeringens linje i jourreformen. Det diskuterades aktivt om de språkliga rättigheterna förutsätter att Vasa centralsjukhus erhåller status som fulljoursjukhus eller om de språkliga rättigheterna kan tryggas också i Seinäjoki centralsjukhus. Folktinget har fortsättningsvis samarbetat aktivt med social- och hälsovårdens intresseorganisationer. Samarbete har förts inom ramen för den intressepolitiska bevakningen av lagberedningen, särskilt vad gäller de svenska strukturerna inom socialvården. Folktinget har också för fjärde året i rad deltagit i arrangeradet av den årliga temadagen kring funktionshinder som SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder) ordnar i samarbete med bland annat Kommunförbundet, THL och det riksomfattande handikapprådet. Utlåtanden 9.2 Utlåtande om vård- och regionförvaltningsreformen 9.9 Utlåtande om reformen av strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården 9.11 Utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 UNGDOM Folktingets ungdomsutskott fortsatte att upprätthålla kontakter till ledande unga politiker i de partier som finns med i Folktinget. Utskottet träffade Vänsterförbundets ungas ordförande Anni Ahlakorpi och med det mötet har ungdomsutskottet träffat representanter för alla riksdagspartiers ungdomsförbund, förutom Sannfinländarnas. Detta trots många inbjudningar till Sannfinländarnas ungdomsförbund. Mötet med Ahlakorpi fördes i god anda och hon visade en stor förståelse för det svenska språket och Finlands tvåspråkighet. Hon betonade nyttan av att kunna svenska och tyckte att man borde börja läsa svenska ännu tidigare i de finskspråkiga skolorna. Ahlakorpi lyfte också upp den nordiska gemenskapen och vikten av kunskaper i svenska i Norden. Diskussion med president Ahtisaari I november ordnade ungdomsutskottet en After Work i festsalen G18 i Helsingfors under rubriken Vad är det för idé med svenskan i Finland?. President Martti Ahtisaari var inledare. Tillställningen samlade cirka 80 personer i publiken och president Ahtisaari lyfte i sin inledning upp bland annat fulljouren vid Vasa Centralsjukhus och svenskans betydelse i det nordiska samarbetet. Efter presidentens inledning följde en diskussion om svenskans betydelse och varför det är så viktigt att bevara svenskan i Finland. I diskussionen deltog riksdagsledamöterna Heli Järvinen (de Gröna), Wille Rydman (Saml.), Joakim Strand (sfp) och statssekreterare Samuli Virtanen (Sannf.). Debatten leddes av journalisten Sonja Kailassaari. President Martti Ahtisaari inleder Folktingets After Work och tar upp svenskan som rikedom och resurs, både i Finland men också i Norden. Statssekreterare Samuli Virtanen, riksdagsledamot Wille Rydman, president Martti Ahtisaari, moderator Sonja Kailassaari, riksdagsledamöterna Heli Järvinen och Joakim Strand diskuterar. 12 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

13 INTEGRATION AV INVANDRARE PÅ SVENSKA Folktinget sammankallade centrala aktörer till en rundabordsdiskussion för att erbjuda ett forum där de aktörer som arbetar med integration i Svenskfinland kan träffas för att diskutera och informera varandra om vad som är aktuellt, vilka frågor som borde åtgärdas och vem som gör vad. Syftet med rundabordsdiskussionerna är att utbyta information om best practice och att koordinera integrationsmöjligheterna i Svenskfinland för att undvika onödiga överlappningar. Folktinget har också fortgående informerat om de språkliga rättigheterna i integrationsprocessen och stött enskilda personer i deras kontakt till olika integrationsmyndigheter. Integrationsforumets verksamhet Integrationsforumet har hållit tre möten. På mötena har olika aktuella frågor dryftats och varje möte har inletts av experter inom integrationen i Svenskfinland. Integrationsforumet har träffat Kristina Stenman (migrationsdirektör, arbets- och näringsministeriet), Mika Helander (politices doktor, forskare), Catharina von Schoultz, Borgå Folkakademi, och Björn Wallen, direktor för Lärkkulla. Dessutom fick forumet ta del av Folktingets praktikant Karim Alhaffars berättelse där han berättade om sin väg till Finland. De finlandssvenska integrationsdagarna Folktinget ordnade, i samarbete med Kommunförbundet och Bildningsalliansen, de första finlandssvenska integrationsdagarna Integrationsdagarna ordnades på G18 och riktade sig till de som arbetar med integrationsfrämjande arbete, kommunala beslutsfattare, tjänstemän, utbildningsanordnare, nyanlända, arbetsgivare, forskare och tredje sektorn. Integrationsdagarna lockade 120 deltagare från hela Svenskafinland. Målet med seminariet var att få ta del av såväl internationella som nationella erfarenheter. Integrationsdagarna ansågs som mycket lyckade och en fortsättning på integrationsdagarna efterlystes. De första finlandssvenska integrationsdagarna ordnades på G18 i Helsingfors för 120 deltagare. Milischia Rezai (t.v.), politiskt sakkunnig från Arbetsmarknadsdepartementet i Sverige, berättade om arbete och arbetsmarknaden för nyanlända i Sverige. (t.h.) Riksdagsledamot Pekka Haavisto var avslutningstalare. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 SPRÅKSKYDD Språkskyddsarbetet är en del av Folktingets verksamhet för att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter och bevaka att de språkliga rättigheterna på svenska tillgodoses av olika myndigheter. Arbetet går ut på att ta emot och behandla klagomål om brister i myndigheternas språkliga service, vilket i de flesta länder med liknande språklagstiftning sköts av myndigheter. Genom att påminna myndigheterna om deras språkliga skyldigheter och genom att stödja privatpersoner så att de själva tillvaratar sina rättigheter vill Folktinget uppnå en större medvetenhet om hur språklagstiftningen fungerar i vardagen. År 2016 fick Folktinget in 130 anmälningar. De berörde bland annat social- och hälsovård, polisen, statsbolag och arbets- och näringsbyråerna. Folktinget kontaktades också för frågor om vilka bestämmelser som gäller i olika situationer och vilka rättigheter de har. Folktinget tog också emot klagomål och frågor om privata aktörers svenska service, bland annat gällande privata bolags svaga intresse för att informera om jubileumsåret Finland 100 på svenska trots att temat för året är Tillsammans. Under året samarbetade språkskyddssekreteraren med olika aktörer för att dela information kring de problem som förekommer, med syfte att effektivera bevakningen av tillämpningen av språklagstiftningen. Till exempel var samarbetet med justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter viktigt. Samarbetet med Kommunförbundet fortsatte när det gäller de språkliga rättigheterna i kommunerna. Ett samarbete med diskrimineringsombudsmannens kansli inleddes. Exempel på språkskyddsärenden Statliga och kommunala bolag Statliga bolag har redan en längre tid varit aktuella i Folktingets språkskyddsverksamhet. Klagomålen har främst handlat om bolagens information till allmänheten, såsom skyltning, webbplatser, blanketter och logon. Statliga bolag är skyldiga att betjäna och informera allmänheten på svenska och finska i den omfattning det behövs med tanke på verksamhetens art och saksammanhanget, samt på ett sätt som enligt en helhetsbedömning inte kan anses oskäligt för bolaget. Omfattningen av den språkliga service som behövs och som är skälig att kräva i statsbolagens verksamhet utgör ett tolkningsproblem. Postis svenska service föranledde ett flertal klagomål. Posti har bland annat endast informerat de berörda hushållen på finska i samband med att nya postlådssystem införts. Enligt Posti berodde det här på ett fel i samband med postutdelningen. Efter att Folktinget kontaktat Posti nåddes de berörda hushållen av tvåspråkig information om omplaceringen av postlådorna. Social- och hälsovård Betydelsen av att patient och personal förstår varandra är särskilt viktig när det gäller en persons hälsa och välfärd. Under året kom det många anmälningar om problem i tillgången till social- och hälsovård på svenska, framförallt i Egentliga Finland. De flesta anmälningarna handlade om muntlig kommunikation eller patienthandlingar. Folktinget fick ta del av en berättelse där en person i samband med sjukhusvård bemötts osakligt när personen önskat tala svenska med personalen. Kommunikationen med den enspråkigt finska personalen försvårades dessutom ytterligare av att patienten, som en följd av den sjukdomsattack patienten drabbats av, led av minnessvårigheter. Dessa minnessvårigheter resulterade också i ett felaktigt utslag när patienten, sitt modersmål till trots, fick genomgå ett minnestest på finska. Gällande översättning av patienthandlingar är såväl rätten till berättelser om vården samt läkarutlåtande fortsättningsvis ett återkommande ärende. I början av år 2015 publicerade Social- och hälsovårdsministeriet Upprättande och hantering av journalhandlingar - Handbok för hälso- och sjukvården, var det bland annat lyfts upp vilka språkliga rättigheter en patient har i samband med översättningen av journalhandlingar. Handboken till trots nås 14 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

15 Folktinget fortfarande av frågor gällande översättningar av patienthandlingar. Folktinget har kontaktats upprepade gånger gällande Mina Kanta-sidor och avsaknaden av uppgifter på svenska i databasen. Många aktörer väljer att endast mata in patienternas uppgifter i Kanta på finska, vilket försvårar tillgången till svenskspråkiga patienthandlingar. Polisen och räddningsväsendet Folktinget kontaktades av en person vars minderåriga barn tilldelats böter av polisen. Poliserna hade meddelat barnet att kommunikationen med polisen sker på finska eller engelska, trots att barnet önskat få tala svenska. Också i kontakten med barnets föräldrar hade polisen endast använt sig av finska. Folktinget var i kontakt med polisen som beklagade det skedda. Frågorna kring räddningsväsendet och framförallt nödcentralernas svenska service som riktats till Folktinget varit många. Ett flertal personer har blivit ombedda att frångå sin lagliga rätt till att tala svenska i kontakten med nödcentralen. I ett av fallen krävde personen att få svensk service och blev vidarekopplad upprepade gånger innan personen slutligen fick service på svenska. Andra gånger har det visat sig vara omöjligt för nödcentralerna att ge svensk service. Anmälningar gällande varningsmeddelanden som såväl synts i tv eller sänts i radion har också nått Folktinget. Varningsmeddelandena har varit svårtydbara och lämnat utrymme för tolkning eller i vissa fall till och med varit obegripliga. Anvisningarna för översättning av ett varningsmeddelande preciserades som en följd av att Folktinget kontaktade nödcentralen. Nyanländas rätt till att välja språk i kontakten med myndigheterna Rätten att använda finska eller svenska hos myndigheterna är oberoende av medborgarskap. En nyanländ som kan finska eller svenska har alltså samma rätt som en finsk medborgare att välja någotdera av nationalspråken i kontakten med myndigheterna. Folktinget har trots detta kontaktats av personer som endast fått betjäning av myndigheterna på finska, trots att de i kontakten med myndigheterna valt att få service på svenska. I ett fall hade myndigheten erbjudit tolk, men den nyanlände kunde inte tillgodogöra sig informationen eftersom tolken inte talade svenska. I andra fall har myndigheterna trots upprepade påstötningar av den nyanlände fortsatt skicka all information till den nyanlände på finska. Folktinget har varit i kontakt med ett antal av de berörda myndigheterna, men tyvärr verkar detta inte lösa problemet. Arbets- och näringsbyråerna I kontakten med arbets- och näringsbyråerna har var och en rätt att använda svenska. Trots detta är det inte ovanligt att den arbetssökande blir ombedd att byta kontaktspråk av arbets- och näringsbyråerna. Klagomålen som nått Folktinget gällande den svenskspråkiga servicen vid arbets- och näringsbyråerna har främst gällt Nylands arbets- och näringsbyrå. I ett fall fick den arbetssökande göra den obligatoriska intervjun med arbets- och näringsbyrån på finska, trots att den arbetssökande uttryckligen önskat att få tala svenska. I ett annat fall ombads den arbetssökande att redogöra via en elektronisk blankett för varför den arbetssökande inte sökt ett arbete. Blankettbottnen för redogörelsen var på svenska men de specifika frågorna som personen ställdes var på finska. Trafi Folktinget har bland annat kontaktats gällande Trafis service, främst gällande de uppgifter som Trafi överfört till Ajovarma. Ajovarmas service på svenska har inte alltid varit tillfredsställande och vid vissa av Ajovarmas kontor har endast finskspråkig skyltning och information förekommit. Ajovarma uppdaterade som en följd av Folktingets utlåtande informationen på skyltarna vid sina kontor. Ajovarma uppmanades också av Trafi att uppmuntra sin personal att använda svenskspråkig kundservice. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16 SVENSKA DAGEN Svenska dagen inleddes med två barnkonserter med Raka Bananer för sammanlagt 800 barn på Stadshuset i Helsingfors. Efter att barnen festat klart var det dags för Folktingets traditionella mottagning på samma ställe. Inbjudningar hade skickats ut, men den var även öppen för allmänheten, och många ville fira Svenska dagen i Helsingfors stadshus. På mottagningen delades bland annat Bojan Sonntag-priset ut till tidningen Savon Sanomat. Tidningen har haft en mycket konstruktiv linje gällande Finlands tvåspråkighet och på ledarplats och i artiklar lyft upp vikten av det svenska språket, svenskundervisningen i finska skolor och Finland som en del av den nordiska värdegemenskapen. Tidningens chefredaktör sade i sitt tacktal att Savon Sanomat vill lyfta fram tvåspråkigheten och överhuvudtaget vikten av språkkunskaper. Prispengarna kommer att används till att främja studier i svenska för elever i sjätte klass. Årets huvudfest hölls på Academill i Vasa. Partiordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson höll festtalet och hon lyfte bland annat upp de utmaningar som det svenska språket i Finland står inför. Hon oroade sig speciellt över tingsrättsreformen och vård- och landskapsreformen, samt frågade sig om de språkliga rättigheterna tryggas i dessa förvaltningsreformer. Folktingets ordförande Thomas Blomqvist tangerade även dessa reformer i sitt hälsningstal och lyfte också upp det hårdnande samhällsklimatet som råder. Radio Vega sände direkt från festen och såväl radiolyssnarna som festpubliken fick lyssna till framstående artister, bland andra Markus Lytts, Ville Pusa, Jennie Storbacka och Ida Sand. I Åbo ordnades Svenska dagen-festen i Konserthuset med koreograf Tiina Lindfors som festtalare. Lindfors gjorde ett stort intryck både genom ett intressant och tankeväckande tal och en alldeles strålande dansperformans, som hon vävde in i talets avslutning. Pianosolot av Marina Pettersson och Åbolands Kammarkörs medverkan uppskattades mycket, liksom KDC:s (Kashmi Dance Company) ungdomliga och fartfyllda show som utgjorde den andra programhalvan. Folktingsmedaljörer 2016 Folktingets förtjänstmedalj Siv Björklund, professor, Larsmo Ella Björkman, pensionär, Borgå Nina Gran, specialplanerare, Helsingfors Reijo Grönfors, VD, Åbo Camilla Gunell, vice lantråd, Åland Birgitta Hasselblatt, organisationsaktivist, Åbo Göran Honga, direktör, Vasa Bengt Klemets, producent, Vasa Bo Kronqvist, pensionerad lektor, Nykarleby Jannika Lassus, universitetslärare, Esbo Roger Nordlund, lagtingsledamot, Åland Stig Stolt, diplomekonom, Esbo Annette Ström, verksamhetsledare, Raseborg Stefan Svenfors, kommundirektör, Pedersöre Lina Teir, konstnär, Henriksdal Eeva-Leena Valve, fd. lektor i svenska, Helsingfors 16 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

17 Sfp:s partiordförande Anna-Maja Henriksson höll festtalet på Svenska dagens huvudfest i Vasa. Jennie Storbacka med band uppträdde på huvudfesten på Academill. Folktingets förtjänstmedalj delades ut på alla Folktingets fester. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18 SVENSKA VECKAN Den svenska kulturveckan, Svenska veckan, har bekräftat sin plats i Svenskfinland och har blivit en naturlig del av firandet av Svenska dagen. Under veckan arrangerades kring 200 evenemang. Evenemangen lockade en publik i olika åldrar till en djupdykning i den finlandssvenska kulturen. Svenska Finlands folkting fungerar sedan år 2000 som huvudman och koordinator för evenemanget och erbjuder både nationella organisationer och lokala förmågor en gemensam svensk plattform. Svenska veckan är ett kulturevenemang med målsättningen att under en vecka speciellt lyfta fram det svenska språket i Finland. Svenska veckans främsta målgrupp är barn och unga, men nu syntes även ett ökat antal seniorprogram. Största delen av Svenska veckans program är avgiftsfritt och en stor del av programhelheterna som koordineras via Folktinget placeras direkt i skolor och daghem, vilket gör det lätt för eleverna att ta del av kultur på svenska, även på finska. Det här sker till exempel genom att finska skolor och språkbadsklasser bjuds in till evenemang som ordnas under Svenska veckan i de svenska skolorna. Svenska veckan firades på femton orter i Finland: Borgå, Björneborg, Esbo, Helsingfors, Lahtis, Lovisa, Karleby, Kristinestad, Kimitoön, Kyrkslätt, Raseborg, Tammerfors, Vanda, Åbo och Uleåborg. Ungefär en tredjedel av evenemangen koordineras av Folktinget, resten arrangeras av de lokala arbetsgrupperna med stöd av Folktinget. De lokala arbetsgrupperna består av representanter från ortens kulturväsen, Luckorna i Svenskfinland, frivilliga och aktiva inom kultur och biblioteksväsendet samt av företrädande för både svenska och finska skolor på orten. Arbetet som de lokala grupperna gör är alltså mycket betydelsefullt och utan deras insatser skulle Svenska veckan inte gå att genomföra. Den så kallade stormötesgruppen, som består av representanter från alla medverkande orter, träffades fyra gånger. Årets samarbeten lyckades bra. Tillsammans med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt verkställdes en kampanj som dels syntes på hela sjukvårddistriktets alla Ravioli-restauranger och dels på HNS intranät, som personalen kommer åt. På Ravioli-restaurangerna presenterades bland annat ett finlandssvenskt lunchalternativ varje dag under veckan, och på intranätet kunde personalen ta del av en frågesport med frågor som gällde svenskan i Finland. På intranätet fanns också videor där både personalen vid HNS och patienter som vårdas i sjukvårdsdistriktet pratar om vikten av att få vård på sitt modersmål. Vid Yrkeshögskolan Haaga-Helias linje i visuell marknadsföring planerade och genomförde studeranden fem evenemang i Borgå. Som handledare fungerade Folktingets projektkoordinator Alexandra Furuhjelm-Andberg och linjens lärare. De fem evenemangen i Borgå var Borgå Design Market, Lilla Lapsimessut, Svenska natten, Food Fusion-matmarknaden och loppisevenemanget Mode Bazaar. Det var glädjande att notera att studerande valt helt nya koncept för sina evenemang och att bland annat Borgå Design Market och Lilla Lapsimessut fick ett så bra mottagande att de högst antagligen arrangeras på nytt nästa höst, antingen av Haaga-Helia eller av andra aktiva i Borgå. Raka Bananer underhöll sammanlagt 800 dagisbarn med två konserter i Helsingfors stadshus. 18 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

19 FOLKTINGET PÅ SUOMIAREENA Folktinget deltog för femte gången i politikerveckan SuomiAreena i Björneborg, som ordnades mellan måndag och fredag Veckan bjöd på jazz, debatt och evenemang för alla åldrar på svenska under SuomiAreena i Björneborg. Målgruppen för evenemanget var som tidigare år politiker och samhällspåverkare, organisationer, svensk och finskspråkiga i Björneborg och alla andra samhällsintresserade som besökte Björneborg under veckan. Temat för SuomiAreena var finländskt arbete och medborgarorganisationer. Folktinget uppmärksammade temat i uppställningen av programmet och arrangerade därför en diskussion på svenska med rubriken Integration genom arbete invandring som lösning på den ekonomiska krisen i Finland. I diskussionen, som ordnades torsdagen den 14 juli deltog riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP), Veronica Kalhori, filosofie doktor i biologi, Christoph Withtum, VD för Fazer och Milischia Rezai, politiskt sakkunnig, Regeringskansliet (Sverige). Diskussionen leddes av journalist Marko Hietikko. Intresset för att medverka i SuomiAreena har under åren ökat också i Svenskfinland, vilket märktes tydligt genom att fler finlandssvenska, tvåspråkiga och nordiska organisationer ville arrangera diskussioner och program i Björneborg tillsammans med Folktinget. En utveckling i Folktingets arrangemang var att Folktinget samarbetade med tre andra finlandssvenska organisationer: Svenska litteratursällskapet, Finlands Svenska Idrott och Svenska Bildningsförbundet, bland annat kring närvaron på Medborgartorget. Inom ramarna för det nordiska programmet skapade Hanaholmen, Kulturkontakt Nord, NIVA, NVC och Nordiska ministerrådet en egen programhelhet under namnet Norden2016. Att det svenska och det nordiska fick mer utrymme i programmet är ett steg i rätt riktning, då Folktingets målsättning i huvudsak varit att det svenska ska höras och synas på SuomiAreena. Den naturliga samlingsplatsen under politikerveckan är det så kallade Medborgartorget i hjärtat av Björneborg, Folktinget arrangerade en diskussion på svenska med rubriken Integration genom arbete invandring som lösning på den ekonomiska krisen i Finland. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20 Temat i Paviljongen var Odla din svenska! På Lokki-scenen presenterade Folktinget helheten Muminröster i samband med Pori Jazz Kids Festival. Besökare fick möjlighet att hoppa rep. och för Folktingets och de andra svenska organisationernas del erbjöd den finlandssvenska paviljongen den bästa möjligheten till attitydpåverkan och svensk synlighet. Namnet för montern Paviljongen stavades avsiktligt med stor P. Paviljongens öppettider tidigarelades, och öppnade i år redan på måndag. Folktinget tog vara på SuomiAreenas tema om arbete och förvandlade årets paviljong till ett grönskande växthus. I Paviljongen kunde besökaren studera olika kryddor och blommors namn på svenska tack vare små skyltar i blomkrukor. Dessutom kunde man plantera ett eget frö som man sedan fick med sig som ett minne från Paviljongen. Årets hit var ett kugghjulsspel, Samhällsmaskinen, med sju bitar, där idén var att bygga ihop kugghjulet för att den skulle snurra. Alla bitarna i kugghjulet symboliserade något som behövs för att få Finlands hjul att snurra: innovation, arbete, miljömedvetenhet, mångfald, kultur, utbildning och mod. Samarbetet med Pori Jazz fortsatte och följde ett liknande koncept som de tidigare åren. För den yngre publiken arrangerade Folktinget i samarbete med Pori Jazz Kids festival en konsert med visor och sånger av Tove Jansson. För den vuxna publiken stod Folktinget för två avgiftsfria konserter på Jazzgatan, vilka båda samlade en stor publik. På måndag uppträdde Emma Salokoski och Ilmiliekki Quartet med nyproducerat svenskspråkigt material och på torsdagen steg svenska jazzartisten Mimi Terris upp på scenen. Utöver det officiella programmet bjöd Folktinget in politiker och samhällspåverkare som deltar i SuomiAreena till ett mingel. Nätverkandet som sker under minglet i Björneborg är en central del och ger oss möjlighet att få god kontakt till beslutsfattare och samhällspåverkare. 20 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

21 INTERNATIONELL VERKSAMHET Inför Finlands 100-årsjubileum, beslöt Folktinget att redan under år 2016 delta med en storsatsning på Göteborgs bokmässa, med tre diskussioner om det finlandssvenska och det sverigefinländska. Folktingets europeiska samarbete präglades av en del förändringar, såväl inom NPLD-nätverket som i förhållande till organisationen FUEN. I samband med att Europarådets fjärde Finlandsrapport för ramkonventionens del publicerades på hösten, accentuerades Folktingets roll och betydelse vad gäller tillämpningen av europarådskonventionerna för svenskans del i Finland. Tre diskussioner på Göteborgs bokmässa I september deltog Folktinget för första gången med program på Göteborgs bokmässa. Folktinget var initiativtagare och huvudarrangör, men ordnade i samarbete med det finska förvaltningsområdet i Göteborgs stad och Hanaholmen Kulturcentrum för Sverige och Finland tre väldigt lyckade och välbesökta diskussioner med temat Sverigefinnar och finlandssvenskar osynliga i två länder? Debattdeltagare i alla tre diskussioner var Maria Wetterstrand (politisk debattör och skribent, tidigare språkrör för De Gröna i Sverige), Henrik Meinander (professor i historia vid Helsingfors universitet) och Jarmo Lainio (professor i finska vid Stockholms universitet). Debattledare var reporter Lotta Hoppu från Sisuradio vid Sveriges radio, som själv har flyttat till Sverige från Finland. Diskussionerna arrangerades på fredag 23.9 på Finlandsmonterns Arena, på Internationella torgets Stora scen och som ett kort seminarium i bokmässans officiella seminarieprogram och samlade cirka 250 åhörare sammanlagt. Diskussionerna syntes i ett nyhetsinslag i SVT:s finska tv-nyheter och på Addeto på webben, som presenterar nyheter och forskning från Sverige och Finland. Informationen om diskussionerna väckte också stort intresse i sociala medier, främst på Facebook. Med i Göteborg som arrangörer från Folktinget var folktingssekreterare Markus Österlund och internationella koordinatorn Peggy Heikkinen. Folktinget deltog med tre diskussioner om Sverigefinnar och finlandssvenskar osynliga i två länder? på Göteborgs bokmässa. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22 Förändringar inom det europeiska samarbetet Det europeiska samarbetet är centralt inom ramen för Folktingets internationella verksamhet. Speciellt gällde det här Folktingets engagemang inom NPLD-nätverket (Network to Promote Linguistic Diversity), som under hösten registrerades som allmännyttig förening i Bryssel. Den europeiska vägkartan, som Folktinget varit med och initierat och arbetat aktivt med, utgjorde basen för NPLD:s lobbningsarbete mot EU-kommissionen och Europaparlamentet samt Europarådet, som nätverket förstärkte samarbetet med. NPLD höll sin årskongress i Bilbao den maj. Årskongressen valde Sabrina Rasom från Trento i Italien till ny vice ordförande efter Peggy Heikkinen, som efter 5 år på posten inte kunde återväljas. NPLD godkände också Articles of Association som behövs för att NPLD officiellt ska kunna registrera sig som förening i Bryssel. Markus Österlund och Peggy Heikkinen deltog i mötena. I oktober ordnade NPLD en konferens i Bryssel: What is the role of regional and minority languages in the local economies of Europe där Folktinget deltog. Folktinget har aktivt följt med rapporteringsprocesserna kring Europarådets två konventioner som gäller språk och minoriteter. Den rådgivande kommittén publicerade Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, vilken är den fjärde Finlandsrapporten, i oktober Kommittén tog i hårda ordalag ställning till ökningen av rasism och det hårda samhällsklimatet, och uttryckte även en stark oro över försämringarna i svenskans ställning sedan föregående rapport som kommittén fått ta del av under sitt Finlandsbesök i oktober Kommittén hade därmed tagit Folktingets utlåtande i samband med besöket på största allvar, och våra ståndpunkter citerades i rapporten på flera ställen. I samband med publiceringen av rapporten, blev folktingssekreterare Markus Österlund intervjuad för Sisuradio vid Sveriges Radio, och kunde kommentera betydelsen av att kommittén för första gången någonsin så här starkt hade reagerat på bristerna i serviceutbudet på svenska i Finland. Folktinget deltog i NPLD:s konferens i Bryssel om What is the role of regional and minority languages in the local economies of Europe. NPLD presidium ordf. Patxi Baztarrika vice ordf Peggy Heikkinen och Alex Riemersma. Besök och andra samarbetsformer Folktinget hade besök av en studiegrupp på 11 politiker och ansvariga tjänstemän från Skövde kommun i september. Anna Jungner-Nordgren, Stephanie Lindberg och Peggy Heikkinen tog emot och berättade om svenskan i Finland, språkliga rättigheter och Folktingets verksamhet. En forskarstuderande från Paris universitet 8 besökte kansliet i februari och en amerikansk Fulbright-stipendiat i oktober. 22 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

23 INFORMATION OCH REPRESENTATION Folktinget har aktivt informerat om verksamheten genom bland annat pressmeddelanden och statusuppdateringar på Facebook och Twitter. På Facebook har Folktinget 1250 följare och på Twitter 650. Dessutom har Folktinget tagit emot flera besöksgrupper och även informerat om sin verksamhet både i Finland och utomlands. Pressmeddelanden Folktinget finner beslutet om tingsrättsnätverket oacceptabelt 9.4 Folktinget efterlyser en genuin språklig likvärdighet 9.4 Slå vakt om svenskan 17.5 Sammanslagen skoladministration fullkomligt oacceptabel 19.5 Folktinget kritiserar jourberedningen 2.6 Folktinget vänder sig till justitiekanslern och ansvariga ministrar 13.6 Svenskan får en större synlighet på SuomiAreena 8.7 Professor i förvaltningsrätt varnar för grundlagsproblematik 23.8 Beslutet att stänga Lagmansgården måste omprövas Allsvenska riksdagsgruppen ställer sig bakom Folktingets krav gällande vårdreformen Folktinget: Förslaget till ny jourlagstiftning håller inte måttet Svenska veckan uppmärksammar kulturen på svenska i Finland 4.11 Folktingets förtjänstmedalj till 16 personer 4.11 Savon Sanomat premieras av Folktingets garanter Folktinget till grundlagsutskottet: Jourreformen uppfyller inte grundlagens krav Seminarier, uppvaktningar och besök Januari Finansministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet ordnade ett hörande om regionförvaltningsreformen med Tuomas Pöysti och Lauri Tarasti. Markus Österlund deltog. Finansministeriets hörande Framtidens kommun i Finlandiahuset. Markus Österlund, Mats Brandt och Johanna Lindholm deltog. Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade Kristina Wikberg, Linda Grönqvist och Hanna Seppä från Kommunförbundet för att diskutera det fortsatta samarbetet kring Svenska reformgruppen. Johan Pyy och Alexandra Furuhjelm-Andberg deltog i möte om Svenska veckan på Kyrkans Central för det svenska arbetet. Markus Österlund deltog i ett möte sammankallat av Svenska kulturfonden för att diskutera finlandssvenska initiativ under Finlands 100-årsjubileum. Folktingets rundabordsdiskussion om integration Social- och hälsopolitiska utskottets möte Peggy Heikkinen deltog i NPLD:s presidiemöte (Chairs Committee) i Bryssel. Februari Internationella koordinatorn deltog i seminarium om beredningen av Statsrådets nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter i Ständerhuset i Helsingfors. Arrangörer: Justitieministeriet FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24 och Människorättsinstitutet. Förvaltningsutskottets möte på Kommunförbundet Svenska reformgruppens möte, diskussion med vårdoch regionförvaltningsreformens projektchef Tuomas Pöysti. Utbildningsutskottet höll möte i Akava-huset i Böle och träffade Finlands svenska lärarförbunds styrelse. Markus Österlund deltog i Kommunförbundets ekonomi- och finansieringsseminarium. Stig Granström, brandchef vid Västra Nylands räddningsverk, besökte Folktinget och diskuterade bl.a. avsaknaden av fortlöpande utbildningsmöjligheter på svenska inom räddningsväsendet. Stephanie Lindberg och Markus Österlund deltog. En grupp studerande från Arbis som integreras på svenska besökte Folktinget för att höra om Folktingets arbete och svenskans ställning i Finland. Peggy Heikkinen, Anna Jungner-Nordgren och Markus Österlund tog emot. En forskarstuderande från universitetet Paris 8 besökte Folktinget och togs emot av internationella koordinatorn som berättade om det svenska i Finland och om Folktingets roll och uppgifter. Markus Österlund och Anders Björklöf träffade programkoordinator Mikael Hiltunen från Svenska Nu för diskussion kring utbildningsfrågor. Jan-Erik Eklöf träffade Markus Österlund och Johanna Lindholm för att diskutera samarbete mellan HNS minoritetsspråksnämnd och Folktinget i samband med vård- och regionförvaltningsreformen. Mars Markus Österlund höll ett anförande i anslutning till att Magma lanserade utredningen Riktlinjer för en kulturpolitik på svenska i Finland. Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade professor Mats Brommels som fungerar som ordförande för utredargruppen som tar ställning till valfrihet inom vård- och regionsförvaltnings-reformen. I mötet deltog också Ulla-Maj Wideroos, Kristina Wikberg och Linda Grönqvist. Markus Österlund besökte Pedersöre och Kronoby och träffade kommundirektörerna Malin Brännkärr (Kronoby), Gun Kaptens (Larsmo), Stefan Svenfors (Pedersöre), Gösta Willman (Nykarleby) samt tf. stadsdirektör Anne Ekstrand (Jakobstad). På agendan var de pågående reformerna. Markus Österlund deltog i delegationsmötet för det finlandssvenska Migrationsinstitutet i Kronoby. Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg träffade Klas Weckman, biträdande chef för Helsingfors rättshjälpsbyrå, för att diskutera de språkliga rättigheterna i rättsväsendet. Markus Österlund fungerade som ordförande för den arbetsgrupp som drar upp strategier för NPLD:s framtid, Bryssel. Markus Österlund träffade Johan Häggman i Bryssel. Johanna Lindholm träffade jurist Ida Sulin och sakkunnig Kia Leidenius från Finlands kommunförbund för att diskutera svenska frågor i vård- och regionförvaltningsreformen. Markus Österlund träffade ministerråd Nicola Lindertz vid Finlands ambassad i Paris samt besökte Finlands kulturinstitut. Markus Österlund träffade Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg. April Markus Österlund och Alexandra Furuhjelm-Andberg träffade producent Mari Haavisto från MTV för att diskutera Folktingets program på SuomiAreena. Markus Österlund deltog i CMI:s 15-års seminarium. Markus Österlund träffade kulturchef Fredrik Sonck, Hufvudstadsbladet, för att diskutera behovet av en finlandssvensk kulturpolitik. Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg besökte Raseborgs tingsrätt och träffade lagman Klaus Ekelund och tingsdomare Mika Illman för att diskutera reformen av tingsrättsnätverket och de språkliga rättigheterna i rättsväsendet. Markus Österlund träffade Johan Storgård, chef för Svenska Teatern, för att diskutera ett samarbete kring jubileumsåret Finland 100 år. Folktingets session på G18 i Helsingfors. Markus Österlund deltog i mötet för Delegationen för svenska ärenden vid Helsingfors Universitet. NPLD:s presidiemöte på Schiphol i Amsterdam, Peggy Heikkinen deltog. Folktingets rundabordsdiskussion om integration. Svenska reformgruppen höll möte på Kommunernas hus. Förändringsledare Sinikka Salo och medicinalråd Taina Mäntyläranta från social- och hälsovårdsministeriet presenterade aktuellt från beredningen av vårdoch regionförvaltningsreformen. Thomas Blomqvist, Markus Österlund och Johanna Lindholm deltog. Förvaltningsutskottet höll möte och hörde sakkunnig Benjamin Strandberg från Kommunförbundet gällande reformen av statsandelssystemet i samband med vård- och regionförvaltningsreformen. Anna Jungner-Nordgren tog emot en grupp från FSD:s unga och berättade om Folktingets verksamhet. Thomas Blomqvist, Markus Österlund och Johanna Lindholm träffade språkrättsråd Corinna Tammenmaa från justitieministeriet för att diskutera ändringar i språklagen i samband med vård- och regionförvaltningsreformen. Anders Björklöf deltog i Svenska Nu:s nätverksträff på Hanaholmens kansli. Social- och hälsopolitiska utskottet höll möte. Översocialråd Aulikki Kananoja, en av de utredningsmän som bereder förslag till en valfrihetsmodell, presenterade arbetet med valfrihetsmodellerna ur socialvårdens synvinkel. Anders Björklöf deltog i kommittén för språkliga ärenden vid Nylands förbunds möte. 24 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

25 Maj Hanaholmens och Unescos seminarium Re-shaping Cultural Policies (i samband med internationella pressfrihetsdagen) på Nationalmuséet, Peggy Heikkinen och praktikanten Karin Alhaffar deltog. Markus Österlund deltog i Landsbygdspolitiska delegationens möte. Markus Österlund deltog i ett möte med Svenska kulturfonden och Focis kring planeringen av ett läromedelsseminarium. Markus Österlund, Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg besökte Högsta förvaltningsdomstolen och träffade president Pekka Vihervuori, förvaltningsråd Matti Pellonpää, referendarieråd Kristina Björkvall och referandarieråd Freja Häggblom. Anna Jungner-Nordgren deltog i Finland-Sveriges näringslivsforum som arrangerades av nätverket Svenska nu, Hanaholmen och Finsk-svenska handelskammaren. Markus Österlund träffade grundlagsexperten Kaarlo Tuori för att diskutera bl.a. vård- och regionförvaltningsreformen. Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg besökte Österbottens tingsrätt och träffade lagman Daniel Allén för att diskutera tingsrättsreformen och de språkliga rättigheterna i rättsväsendet. Förvaltningsutskottet höll möte och besökte Högsta domstolen, där utskottet togs emot av president Timo Esko och justitieråd Gustav Bygglin. Utbildningsutskottet och social- och hälsopolitiska utskottet höll ett gemensamt möte om regeringens spetsprojekt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna. Maria Kaisa Aula, ordförande för spetsprojektets styrgrupp, och Torbjörn Stoor, medlem i styrgruppen, deltog i mötet och berättade om projektet. Utbildningsutskottet höll möte. Justitieministeriets seminarium: Hörande om Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen Markus Österlund deltog i en paneldebatt och höll ett inlägg i debatten. Johanna Lindholm och Stephanie Lindberg deltog också i seminariet. NPLD:s seminarium om medier, sociala medier och informationsteknologi, årskongress och styrelsemöte i Bilbao. Markus Österlund och Peggy Heikkinen deltog. Anders Björklöf och Johanna Lindholm träffade Jacob Söderman för att diskutera grundlagsproblematiken i samband med social- och hälsovårdreformen och landskapsreformen. Anna Jungner-Nordgren tog emot en grupp elever från Tiilismaan peruskoulu. Markus Österlund träffade Anna-Maja Henriksson för att diskutera bl.a. vård- och regionförvaltningsreformen. Juni Johanna Lindholm deltog i SOSTEs svenska nätverks möte för att diskutera vård- och regionförvaltningsreformen. Johanna Lindholm deltog i SAMS årliga organisationsseminarium för det sociala området. Seminariet ordnades i Tammerfors. Markus Österlund representerade Folktinget på Sfp:s partidag. Svenska reformgruppen höll möte på Kommunernas hus. Professor Olli Mäenpää deltog och berättade om grundlagsproblematiken i vård- och regionförvaltningsreformen och reformen av journätverket. Anna Jungner-Nordgren deltog i ett rundabordssamtal om idrott på svenska. Initiativtagare till diskussionen var Finlands Svenska Idrott. Peggy Heikkinen, Anders Björklöf och Johanna Lindholm uppvaktade specialplanerare Stig Stolt från HNS med anledning av hans pensionering. Markus Österlund deltog i en rundabordsdiskussion om EU:s framtid som ordnades av Utrikespolitiska institutet som en uppföljning till projektet New Pact for Europe. Markus Österlund och Anders Björklöf träffade kanslichef Anita Lehikoinen på undervisnings- och kulturministeriet för att diskutera aktuella ärenden inom undervisningssektorn. Social- och hälsopolitiska utskottet höll möte. Johanna Lindholm träffade specialsakkunnig Kia Leidenius och jurist Ida Sulin från Kommunförbundet för att diskutera vård- och regionförvaltningsreformen. Johanna Lindholm träffade språkrättsråd Corinna Tammenmaa för att diskutera Justitieministeriets arbete med nya instruktioner om språkkonsekvensbedömning. Markus Österlund träffade Hanna-Maija Kauste, specialmedarbetare för Juha Rehula, för att diskutera vård- och regionförvaltningsreformen. Juli Folktinget på SuomiAreena och Pori Jazz i Björneborg. Augusti Utbildningsutskottet höll möte. Folktinget ordnade i samarbete med Finlandssvenskt Samarbetsforum en rundabordsdiskussion om kulturpolitik på svenska. Markus Österlund deltog i Språkdelegationens möte. Markus Österlund träffade kanslichef Anita Lehikoinen på undervisnings- och kulturministeriet för att diskutera aktuella ärenden inom kultursektorn. September Markus Österlund deltog i nationalspråksnätverkets möte på justitieministeriet En grupp bestående av politiker och ansvariga tjänstemän från Skövde besökte Folktinget (11 personer). Anna Jungner-Nordgren, Stephanie Lindberg och Peggy Heikkinen tog emot och berättade om svenskan i Finland, språkliga rättigheter och Folktingets allmänna och internationella verksamhet. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

26 Oktober Amerikanska Fulbright-stipendiaten Hannah Duncan besökte Folktinget. Anna Jungner-Nordgren och Peggy Heikkinen träffade henne och berättade om svenskan i Finland och Folktingets verksamhet, och diskuterade utbildningsfrågor på svenska. Markus Österlund besökte Pedersöre och Lagmansgården och träffade kommundirektör Stefan Svenfors och Carl-Johan Strömberg. Markus Österlund träffade Torbjörn Stoor, VD vid Det Finlandssvenska kompetenscentret. Hildur Boldt och Markus Österlund träffade Maarit Feldt-Ranta och diskuterade om vård- och regionförvaltningsreformen. Folktingets rundabordsdiskussion om integration Markus Österlund träffade minister Juha Rehulas specialmedarbetare Hanna-Maija Kause. Markus Österlund besökte Social- och hälsovårdsministeriet och diskuterade med bl.a. Viveca Arrhenius. Thomas Blomqvist och Markus Österlund deltog och presenterade Folktingets syn kring problem med språkliga rättigheter i ett samråd som sammankallats av Språkdelegationen och justitie- och arbetsminister Jari Lindström. Markus Österlund deltog i Språkdelegationens möte Markus Österlund deltog och framförde Folktingets hälsning på FSD:s kongress i Åbo. Rundabordsdiskussion på riksdagen Folktinget deltog med egen monter på bokmässan i Helsingfors Markus Österlund deltog i ett seminarium på Utrikespolitiska institutet som en fortsättning på projektet New Pact for Europe som Folktinget initierade. NPLD:s konferens What is the role of regional and minority languages in the local economies of Europe och styrelsemöte i Bryssel. Fokus var speciellt på språkliga minoriteter i Italien och i regionen Friuli Venezia Giulia, som var samarrangör. Peggy Heikkinen deltog i mötena. November Erik Munsterhjelm deltog i hörande arrangerat av Social- och hälsovårdsministeriet om valfrihetslagstiftningen. Hörandet ordnades på Ständerhuset. Folktinget ordnade tillsammans med SAMS en temadag kring funktionshinder. Erik Munsterhjelm deltog. Social- och hälsopolitiska utskottet höll möte. Svenska dagen-mottagning på stadshuset i Helsingfors. Svenska dagens huvudfest i Vasa. Svenska dagen-fest i Åbo. Utbildningsutskottets möte. Markus Österlund deltog i delegationsmötet kring Finlands 100-årsjubileum. Erik Munsterhjelm träffade Sostes Maria Helsing- Johansson för att diskutera samarbetet inom ramen för Sostes svenska nätverk och de pågående reformerna. Markus Österlund träffade president Martti Ahtisaari och diskuterade samarbete under jubileumsåret Erik Munsterhjelm träffade Kommunförbundets Kia Leidenius och Ida Sulin för att diskutera arbetet inom Svenska reformgruppen och de pågående reformen inom social- och hälsovården. Markus Österlund hördes som sakkunnig i Grundlagsutskottet om jourreformen. Markus Österlund besökte Åland och överräckte Folktingets förtjänstmedalj till Camilla Gunell och Roger Nordlund samt träffade lantrådet Katrin Sjögren. Erik Munsterhjelm deltog i justitieministeriets hörande kring reformen av tingsrättsnätverket i Helsingfors tingsrätt. De finlandssvenska integrationsdagarna ordnades av Folktinget, Kommunförbundet och Bildningsalliansen. Erik Munsterhjelm deltog i Finlands Svenska synskadades seminarium Nå Fram! på G18 i Helsingfors. Mandatfördelningsnämnden höll möte. December Markus Österlund och Erik Munsterhjelm deltog i Svenska reformgruppens möte. Folktinget sammankallade tillsammans med Finlandssvenskt samarbetsforum till ett möte kring kulturfältets intressebevakning. Markus Österlund och Stephanie Lindberg deltog vid ett seminarium i Justitieministeriet kring Språkbarometern Stephanie Lindberg och Markus Österlund deltog i ett seminarium om Språkbarometern på Justitieministeriet. Markus Österlund deltog i Landsbygdspolitiska delegationens möte Markus Österlund träffade Anne Suominen för att diskutera en pamflett om svenskans ställning i Finland. Folktingets ordförande Thomas Blomqvist. 26 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

27 EKONOMI Folktingets viktigaste finansieringskälla är det understöd som staten beviljar. År 2016 uppgick statsstödet till euro, dvs. stödet var euro lägre än under de senaste fyra åren. Stöd erhölls också från följande tvåspråkiga kommuner: Eckerö, Esbo, Grankulla, Karleby, Korsholm, Lovisa, Malax, Mörskom, Nykarleby, Pargas, Pedersöre, Pyttis, Raseborg, Saltvik och Vörå till en sammanlagd summa om euro. Övriga verksamhetsbidrag uppgick till euro. Projektundersöden uppgick till euro. NPLD bidrog till resekostnaderna genom att betala reseersättningar för euro. Folktingets övriga intäkter består av bl.a. de hyror Svenska översättningsbyrån betalar samt intäkter för de administrativa tjänster Folktinget säljer till Svenska Finlands folktings garanter r.f. samt Svenska översättningsbyrån. De totala intäkterna (exklusive finansiella intäkter) uppgick till euro. De erhållna projektstöden har möjliggjort ett stort antal projekt under 2016, bland dem Svenska veckan och Folktingets närvaro i Björneborg under SuomiAreena och Pori Jazz. Dessa kampanjer och evenemang är en viktig del i Folktingets arbete för att skapa positiva attityder till svenskan i Finland. I kostnadsöversikten uppgår posten programkostnader för artister, teaterföreställningar etc. till euro. Den största kostnadsposten i bokslutet är löner och kostnader relaterade till personalen, de kostnaderna uppgick till totalt euro, dvs. 48 % av kostnaderna. På grund av det lägre statsunderstödet är personalkostnaderna betydligt lägre 2016 och antalet anställda på Folktinget har minskat från 9 till 8. Den andra stora fasta kostnaden är hyreskostnaderna, sammanlagt euro (10 %). Resekostnaderna (inklusive traktamenten) uppgår till euro. I dessa kostnader ingår såväl de förtroendevaldas som personalens resor. Tryck och layoutkostnader uppgår till euro. Balansräkningen visar tillgångar på euro, till största delen är detta medel i kassa och bank. Tack var det positiva resultatet 2016 är det egna kapitalet nu positivt och uppgår till euro. Styrelsen har länge haft som målsättning att balansera det negativa kapitalet och få även den posten att ha positiva förtecken, vilket nu har uppnåtts. Svenska Finlands folktings långfristiga skulder består av lån från garantföreningen; en summa om euro utgör betalning för den hyresgaranti som Folktinget betalat. 3 % Mässor och kampanjer 6 % Tryck & marknadsföring 22 % Övrigt 9 % Programkostnader, artister 5 % Resor 9 % Hyror 46 % Personal FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

28 REVISIONSBERÄTTELSE Till sessionen för Svenska Finlands folkting Uttalande Jag har utfört en revision av bokslutet för Svenska Finlands folkting för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Enligt min uppfattning ger bokslutet en rättvisande bild av folktingets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven. Grund för uttalandet Jag har utfört min revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Mina skyldigheter enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet. Jag är oberoende i förhållande till folktinget enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av mig utförda revisionen och jag har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. Styrelsens ansvar för bokslutet Styrelsen ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen för bedömningen av folktingets förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera folktinget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns skyldigheter vid revision av bokslutet Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet. Som del av en revision enligt god revisionssed använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Skaffar jag mig en förståelse av den del av folktingets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. Utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om folktingets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en folktinget inte längre kan fortsätta verksamheten. Utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag kommunicerar med dem som har ansvar för folktingets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat under revisionen. Helsingfors, den 5 april 2017 Rabbe Nevalainen, CGR 28 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

29 RESULTATRÄKNING RESULTATRÄKNING ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter , ,53 Kostnader Personalkostnader , ,00 Avskrivningar , ,55 Övriga kostnader for ordinarie verksamhet , , , ,67 ORDINARIE VERKSAMHETENS UNDERSKOTT , ,14 Investerings-och finansieringsverksamhet Intäkter 27,76 184,92 Kostnader -506, ,98-478,49-820,06 RESULTAT AV DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN , ,20 ÖVRIG VERKSAMHET Allmanna bidrag Intäkter , ,00 RAKENSKAPSPERIODENS OVERSKOTT , ,80 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

30 BALANSRÄKNING BALANSRAKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 0,00 104,44 Materiella tillgångar , ,04 BESTAENDE AKTIVA TOTALT , ,48 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Kundfordringar ,65 0,00 Övriga fordringar , ,12 Resultatregleringar , ,99 Finansiella värdepapper 100,00 100,00 Kassa och banktillgodohavanden , ,76 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT , ,87 AKTIVA TOTALT , ,35 PASSIVA EGET KAPITAL Balanserad förlust fran tidigare räkenskapsperioder , ,70 Räkenskapsperiodens vinst , ,80 EGET KAPITAL TOTALT , ,90 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Övrigt långfristigt frammande kapital , ,00 Kortfristigt Skulder till leverantorer , ,02 Övriga skulder , ,70 Resultatregleringar , ,53 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT , ,25 PASSIVA TOTALT , ,35 30 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

31 ANSTÄLLDA, FÖRTROENDEVALDA OCH ARBETSGRUPPER Anställda PD Markus Österlund, folktingssekreterare PK Anders Björklöf, biträdande folktingssekreterare, avgick med pension PM Camilla Grundström, biträdande folktingssekreterare, tillträdde PM Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, alterneringsledig till och med 25.7, därefter tjänstledig under återstoden av verksamhetsperioden. PM Stephanie Lindberg, språkskyddssekreterare PM Peggy Heikkinen, internationell koordinator, studieledig på halvtid från och med 1.9. PK Anna Jungner-Nordgren, informatör JM Johanna Lindholm, sakkunnig i förvaltningsfrågor samt social- och hälsovårdsfrågor, t.o.m. 2.9 JM, vicehäradshövding Erik Munsterhjelm, sakkunnig i förvaltningsfrågor samt social- och hälsovårdsfrågor, tillträdde FM Alexandra Furuhjelm-Andberg, projektkoordinator FM Johan Pyy, projektkoordinator t.o.m Christina Kroll, kanslist EM Anna-Maria Karf, ekonomisekreterare t.o.m Mikaela Henriksson, högskolepraktikant för en period på tre månader Karim Alhaffar, sex veckors arbetslivsperiod som del av integrationsutbildning Folktingets adress är Snellmansgatan 13 A, Helsingfors. Övriga kontaktuppgifter är tfn , e-post folktinget@folktinget.fi och webbplats www. folktinget.fi. Svenska översättningsbyrån Ab Svenska översättningsbyrån Ab översätter texter från finska och engelska till svenska och från svenska till finska. Byrån är specialiserad på översättningar av krävande myndighetstexter och andra facktexter. De största kunderna under år 2016 var myndigheter och organisationer, men bland uppdragsgivarna fanns också företag och privatpersoner. Styrelsemedlemmar var Thomas Blomqvist (ordf.), Jan Rosqvist och Markus Österlund. Folktingssekreteraren verkade som byråns verkställande direktör. FM Nina Ekholm var byråns övertranslator. Verksamheten sysselsatte ett trettiotal frilansöversättare. Byrån delar utrymmen med Folktinget. Byråns kontaktuppgifter: tfn , e-post oversattningar@folktinget.fi, webbplats Svenska Finlands folktings garanter r.f. Svenska Finlands folktings garanter r.f. understöder Folktinget ekonomiskt. Dess styrelse bestod av Marcus Rantala (ordf.), Thomas Blomqvist, Christel von Martens, Jan Rosqvist (vice ordf.), Dag Wallgren, Roy Wenman samt Markus Österlund. Föreningen förvaltar Finlands svenska kommunalfond och Bojan Sonntags fond. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

32 Folktingsledamöter Centern i Finland r.p. Helsingfors valkrets Mauri Casimir Elovainio, Helsingfors Vasa valkrets Peter Nygård, Kristinestad Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. Helsingfors valkrets Elisabeth Helander, Helsingfors Hildur Boldt, Helsingfors Nylands valkrets Ralf Friberg, Raseborg Markus Hammarström, Borgå Maarit Feldt-Ranta, Raseborg John Liljelund, Esbo Åbolands valkrets Jari Lehtivaara, Kimitoön Vasa valkrets Steven Frostdahl, Nykarleby Karita Blom, Vasa Richard Sjölund, Jakobstad Gröna förbundet r.p. Helsingfors valkrets Lena Sjöberg, Helsingfors Nylands valkrets Charlotta Wolff, Raseborg Åbolands valkrets Catrine Huhta, Kimitoön Vasa valkrets Tapio Osala, Vasa Kristdemokraterna i Finland r.p. Vasa valkrets Kurt Hellstrand, Jakobstad May-Gret Axell, Vasa Samlingspartiet r.p. Helsingfors valkrets Michael Berner, Helsingfors Harry Bogomoloff, Helsingfors Nylands valkrets Linda Karhinen, Sibbo Kristian Jernström, Ingå Vasa valkrets Mikael Perjus, Kristinestad Övriga Finlands valkrets Kimmo Sasi, Tammerfors Svenska folkpartiet i Finland r.p. Helsingfors valkrets Nils Torvalds, Helsingfors Nylands valkrets Christina Gestrin, Esbo Thomas Blomqvist, Raseborg Mikaela Nylander, Borgå Johan Johansson, Grankulla Fredrika Åkerö, Raseborg Thomas Rosenberg, Lovisa Tiina Kujala, Esbo Werner Orre, Raseborg Christel Raunio, Borgå Jan-Erik Eklöf, Vanda Marie Bergman-Auvinen, Ingå Nina Björkman-Nystén, Lovisa Anna Lena Karlsson-Finne, Grankulla Linnéa Henriksson, Raseborg Christel Liljeström, Sibbo Roger Forsman, Kyrkslätt Britta Idman, Hangö Tim Karike, Borgå Åbolands valkrets Kjell Wennström, Åbo Staffan Sundström, Pargas Annalena Sjöblom, Kimitoön Barbro Schauman, Åbo Vasa valkrets Anna-Maja Henriksson, Jakobstad Mats Nylund, Pedersöre Viveca Bäck, Vasa Ralf Skåtar, Nykarleby Gunvor Skogman, Närpes Hannes Wallin, Vasa Michael Luther, Korsholm Hans Snellman, Karleby Anna-Lena af Hällström, Kristinestad Roger Eriksson, Pedersöre Ann-Sofi Backgren, Korsnäs Annika Kvist-Östman, Vörå Carl-Gustav Mangs, Kaskö Siv Sundberg, Jakobstad Christina Nygård, Malax Curt Björkskog, Larsmo Bernt Storbacka, Kronoby Håkan Omars, Korsholm Övriga Finlands valkrets Leif Wikman, Kotka Vänsterförbundet r.p. Helsingfors valkrets Joonas Leppänen, Helsingfors Nylands valkrets Birgitta Gran, Hangö Åbolands valkrets Risto Nurmela, Pargas Landskapet Åland Jan Salmén, (c) Tony Asumaa (lib) Christian Beijar (sd) Sara Kemetter (sd) Eva Dahlén (m) 32 FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

33 Folktingets beslutande organ år 2016 Styrelsen Folktingets styrelse har under verksamhetsperioden bestått av 18 ledamöter med personliga ersättare enligt följande: Ordinarie ledamöter Ersättare Thomas Blomqvist (4) SFP Mats Nylund SFP Steven Frostdahl (I vice ordf.) (2) SDP Nils-Johan Englund SDP Kimmo Sasi (II vice ordf.) (4) Saml Michael Berner Saml Silja Borgarsdottír Sandelin (3) SFP Tom Biaudet SFP Bodil Lund (1) SFP Thomas Rosenberg SFP Marie Bergman-Auvinen (2) SFP Werner Orre (1) SFP Jan-Erik Eklöf (4) SFP Tiina Kujala SFP Barbro Schauman (1) SFP Kjell Wennström (3) SFP Birgitta Olsson (4) SFP Suzanne Sjöholm SFP Hans Snellman (1) SFP Märta-Lisa Westman (1) SFP Viveca Bäck (1) SFP Michael Luther SFP Patrick Ragnäs (4) SFP Gunvor Skogman SFP Eva Comét (1) SDP Nancy Lökfors (1) SDP Risto Nurmela (2) VF Joonas Leppänen (2) VF Laura Ala-Kokko (4) GF Maria Vuorelma GF Mikael Nylund (4) KD May-Gret Axell KD Jan Salmén (2) Åland Erica Sjöström Åland Mauri C. Elovainio (4) C Gustav Skuthälla C Styrelsen sammanträdde till fyra möten samt ett e-postmöte under verksamhetsperioden. Parentesen efter namnen anger närvarostatistik. FOLKTINGETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE