Våga vara hemma. Ett ekosystem för E-hälsa. Sammanfattning av rapporten

Transkript

1 Våga vara hemma Ett ekosystem för E-hälsa Sammanfattning av rapporten

2 1(11) information: Författare av sammanfattningen: Originaldokument: Handläggare: Henrik Schildt, Acando Våga vara hemma Ett ekosystem för e-hälsa Författare: Joakim Börjesson, RISE Henrik Schildt, Acando John Wallén, Region Östergötland Erik Reinicke, Region Östergötland Erik Reinicke Datum och version: , version 1.3 Verksamhet: Illustration: Region Östergötland Centrum för Verksamhetsstöd och utveckling Rebecca Elfast Rapporten är framtagen inom ramen för det nationella projektet Innovationsmotorer. Det drivs av Swedish Medtech inom det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health. Region Östergötlands har ett lokalt projekt som heter Innovationsmotorer - Ett ekosystem för E-hälsa. Projektet är finansierat av Vinnova.

3 2(11) Förord Digitalisering och e-hälsa har under de senaste tio åren varit i fokus för utvecklingen av svensk hälsooch sjukvård, omsorg och socialtjänst. I praktiken handlar det om att använda modern teknik för att utveckla smartare arbetssätt som kan bidra till ökad kvalitet för patienter och brukare, men även till en bättre arbetsmiljö för medarbetare samt som ett fundament för klinisk forskning. Trots en bred samstämmighet kring digitaliseringens möjligheter går utvecklingen för långsamt. Därför glädjande att det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health utsett Region Östergötland till en innovationsmotor inom e-hälsa för ett projekt som faktiskt kan bidra till en accelererad utveckling inom området vård på distans. Projektet bedrivs utifrån learning by doing och ska resultera i en manual (eller kokbok ) för införandet av användbara lösningar för e-hälsa. Inte bara ur ett tekniskt perspektiv utan det ska även beakta verksamhetsintegration och industrisamverkan. Arbetet bedrivs i tre huvudsakliga faser och denna rapport är leveransen av den första - Kartläggning av aktuellt kunskapsläge. De kommande innebär att stegvis översätta denna kunskap till ett fungerande verksamhetssystem. Projektet använder metaforen ekosystem för att lyfta fram det kritiska i att skapa en miljö med goda livsbetingelser för alla intressenter (patient/medborgare, medarbetare, vårdgivare och industri). Vi har döpt rapporten till Våga vara hemma och jag tycker det sammanfattar mycket av det som vård på distans innebär. För medarbetarna i vården handlar det om att våga lita till patientens förmåga och vilja att vara delaktig i sin egen vård. För patienten innebär det att lita på tekniken så att samma trygghet kan uppnås på distans som vid fysiska vårdbesök. För industrin handlar det om tillit till stabila affärsmässiga förutsättningar och därmed att våga investera i nya tekniska lösningar. Men även vi som vårdgivare måste våga lita till vår egen förmåga att kunna transformera oss till ett framtida vårdsystem. Ett vårdsystem som i mycket större grad än idag använder digitaliseringens möjligheter och här hoppas jag att den här rapporten kan fungera som ett viktigt första steg. Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland Linköping, 15 okt 2018

4 3(11) 1 Inledning Detta är en summering av den omvärldsanalys som genomförts inom ramen för projekt Ekosystem för e-hälsa, vilket ingår i programmet Innovationsmotorer och som leds av Swedish Medtech (med finansiering från Vinnova). Syftet med analysen har varit att identifiera aktuellt kunskapsläge inom området vård på distans. Resultatet ska beaktas utifrån att området är under en konstant utveckling och därmed blir den här typen av kartläggning något av en ögonblicksbild. 2 Genomförande Omvärldsanalysen är en metaanalys på redan genomförda projekt inom e-hälsa, i kombination med författarnas egna slutsatser. Uppdraget har genomförts via inläsning, reflektion och sammanställning av redan tillgänglig information samt intervjuer av nyckelpersoner. Utifrån drygt 20 identifierade projekt valdes fyra ut för en djupare analys. Dessa fyra var: RemoAge som syftade till att utarbeta och testa nya arbetsmetoder med stöd av digitala lösningar så att sjuka äldre personer i glesbygd kan bo kvar i sina hem. KOL-projektet som syftade till att ta fram en lösning (aktörer, IT och regelverk) för vård av KOLpatienter i hemmet. Närvård västra Skaraborg som syftade till att utvärdera och kostnadsberäkna tre olika vårdmodeller, inom ramen för programmet Bättre liv för sjuka äldre. Trygg Hemgång i Ronneby som syftade till att undersöka om vårdtagaren kände sig trygg i sitt hem efter en sjukhusvistelse, med stöd av ett tryggt hemgångsteam. Projekten har sedan granskats utifrån hur de arbetat med behovsanalys, upphandling, implementering samt nyttouppföljning. Även ekonomi har beaktats och teoretiska vinster har kalkylerats. Dock är det svårt att dra generella slutsatser utifrån framräknade siffror, utan att sätta dem i ett specifikt verksamhetsmässigt sammanhang, med konkreta planer för hur vinsterna ska kunna realiseras. 3 Observationer I uppdraget ingick att belysa ett antal olika områden, men trots en bred ansats var det inte möjligt att nå ända fram i alla delar. Uppdragets ekonomiska och tidsmässiga ramar har även påverkat analysens djup och bredd. Nedan ges en sammanfattning av de viktigaste observationerna per område: 3.1 Exempel på implementationer Det pågår och har genomförts flera piloter och tester inom området vård på distans. De flesta med goda resultat för patienter/brukare och medarbetare. Dock finns det inget initiativ som har gått vidare från pilotfasen och blivit fullt breddinfört (dock en glidande skala). Det verkar framförallt ha

5 4(11) varit svårt att genomföra den nödvändiga transformationen av existerande organisationsstrukturer för att kunna bedriva vård på distans i större skala och som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. 3.2 Vanliga misstag Förutom generella projektmisstag med dålig förankring, brister i styrning eller otydliga leveranser är ett av de vanligaste att projekten drivs separat och inte som en del av den operativa vardagen. I pilotprojekten testas tekniken och det görs utvärderingar hos medarbetare och patienter. Men projekten bedrivs typiskt parallellt med den ordinarie verksamheten, i liten skala. Så hur lösning sedan ska kunna skalas upp och integreras i den kliniska vardagen är en fråga som lämnats utan svar. Vidare har inte förvaltningsetablering inkluderats i projekten, vilket försvårar (omöjliggör) en övergång till ordinarie verksamhet. I det fall att kritik skall riktas åt något håll så är det snarare mot beställarna av projekten, inte de som genomförde dem. 3.3 Framgångsfaktorer De projekt som lyckats bäst baseras på en bred verksamhetsmässig förankring där behovsanalysen har varit ett viktigt verktyg. Alla intressenter har därmed insikt kring nuläget och de behov som behöver lösas. Sedan har tjänster tagits fram utifrån patienternas/brukarnas perspektiv, initialt utan begränsning av faktorer som befintlig organisation eller styrmodell. Metoden tjänstedesign (service design) har underlättat processen. 3.4 Uppmätta medicinska resultat Här har det inte gått att finna så mycket material, men ett minskat behov av sjukhusvård är dokumenterat i flera projekt. Dessutom finns vittnesmål från patienter/brukare vilka lyfter fram en bättre livskvalitet. Saknas tyvärr hälsoekonomiska analyser, vilket antagligen beror på att dessa är svåra att genomföra enbart baserat på pilotverksamheter. 3.5 Patientperspektivet Patienterna lyfter ofta fram ökad trygghet som en av de viktigaste vinsterna. Man får snabbt kontakt med vårdgivaren vid behov, vilket möjliggör att ett begynnande försämrat sjukdomstillstånd kan bromsas. Patienten känner sig även mer involverad och får på så sätt en bättre sjukdomsinsikt. Det starkaste beviset för patientnytta är antagligen den stora besvikelsen som flera användare uttryckt när ett pilotprojekt har avslutats, dvs när livet återgår till analog vård.

6 5(11) 3.6 Medarbetarperspektivet Medabetarna är generellt positiva men som i alla förändringsprojekt är kommunikation, förankring och involvering av medarbetarna i arbetet framgångsfaktorer. Rätt utfört ses distanskonsultation som ett naturligt komplement till det personliga mötet och tekniken är ett bra hjälpmedel i arbetet. 3.7 Medicinsk teknik - sensorer som fungerar idag Teknik för vård på distans ska per definition fungera i en hemmiljö, med användare som kan ha såväl nedsatt kognitiv förmåga som motoriska begränsningar. Dessutom finns hela spannet från hög till obefintlig teknikvana. Det innebär att de tekniska lösningarna i hemmet måste vara idiotsäkra och att det i princip inte finns något utrymme för fel. Bäst resultat verkar ha uppnåtts med väl beprövade lösningar, med låg komplexitet som exempelvis video, personvåg och blodtrycksmätare. De lite mer avancerade sensorerna ligger antagligen några år fram i tiden. 3.8 IT- och kommunikationstekniska lösningar / arkitektur Då det saknas breddinförda lösningar kan denna punkt inte besvaras annat än basera på teori och utfall från genomförda piloter. Men det borde finnas vinster med att separera den interna IT-miljön från den externa via en väl definierad integrationspunkt (en digitalisringsplattform), baserad på internationella standarder för teknik och informatik. Vårdgivare bör överväga att upphandla externa leverantörer (exempelvis en teknikoperatör) för att hantera all IKT 1 i patienternas hemmiljö. 3.9 Organisation med aktörer och roller Ett område som självklart påverkas av respektive organisations förutsättningar och strategier. Men de facto är dagens organisationer anpassade efter dagens sätt att bedriva hälso- och sjukvård. Ett annorlunda sätt att bedriva vård, med ett mycket större inslag av distansmonitorering/-konsultation, behöver en annan organisationsstruktur. Det krävs ingen djupare analys för att inse att det inte kan vara samma struktur som är optimal i bägge fallen Diagnoser (patientgrupper) med störst potential De exempel som finns är framförallt baserade på de stora grupperna med KOL och hjärtsvikt, men det har varit svårt att erhålla entydiga volymsiffror för en adekvat målgrupp (t.ex. vid vilket stadium i sjukdomen som distansvård är relevant). Men att behovet ökar styrks av det faktum att det i Sverige 1 IKT = Informations- och kommunikationsteknologi

7 6(11) idag finns ca personer över 75 år. Medellivslängden har ökat dramatiskt under 1900-talet och prognoser visar att år 2020 beräknas antalet personer över 65 år vara 2,1 miljoner och nästan en miljon kommer att vara över 75 år. 4 Resultat 4.1 Ekonomi Ekonomin är satt under hård press hos de flesta vårdgivare och därför är förbättrad ekonomi en stark drivkraft till förändring. Samtliga projekt som granskats har arbetat strukturerat med nyttouppföljning. De vinster som kalkylerats pekar på väldigt stora tal, exempelvis kom KOL-projektet fram till kostnadsbesparingar på mer än kr per individ och år. Dock på ett litet patientunderlag, flera antaganden och en del extrapolering. Men att vinster uppstår framgår tydligt och även om kvantifieringen kan diskuteras så har bl.a. KOL-projektet visat att flera akutbesök har kunnat undvikas, vilket innebär minskade kostnader för ambulanstransport och sjukhusvård (förutom de uppenbara fördelarna för patienterna). Men man sparar inte bara pengar för vården med denna typ av vårdtjänster. De innebär även en stor besparing för samhället med minskade utgifter för omsorg och stöd, anhöriga som inte behöver ta ledigt från arbetet i samma utsträckning etc. 4.2 Upphandling I samband med digitalisering anges inte sällan lagar och regler som hinder. Framförallt ses Lagen om offentlig upphandling (LoU) som begränsande när det gäller nya former för samarbeten mellan vården och näringslivet. Tyvärr verkar inget av de granskade projekten ha genomfört någon upphandling, något som antagligen beror av att de bedrivits under gränsvärdet för direktupphandling. Men tveksamt om LoU är ett reellt hinder då det finns stora frihetsgrader inom gällande lagrum och därför är det inte särskilt meningsfullt att rikta energi mot lagen, utan bättre att bygga kunskap i den egna organisationen kring bästa möjliga tillämpning. 4.3 Self service Vård på distans lyfts ofta fram som en viktig komponent i framtidens vård och omsorg och även analysens slutsatser bekräftar möjligheterna. Alltmer kan göras på distans, av patienten själv och i princip alla branscher är trenden mot self-service väldigt tydlig.

8 7(11) Detta har resulterat i vinster för kunderna som kan utföra sina ärenden i hemmet, när det passar och samtidigt givit lägre transaktionskostnader för leverantörerna. Liknande nyttor bör med en klok strategi även kunna realiserats i hälso- och sjukvården. Tekniken finns redan idag för att flytta vård ut från sjukhus/vårdcentraler, med bibehållen kvalitet och det är inte patienterna som bromsar, snarare tvärt om. Så vad finns det för hinder? 4.4 Hinder Tekniken har fortfarande vissa brister, framförallt behöver den bli enklare att använda, även för teknikovana individer, men utvecklingen går fort framåt inom detta område. I granskade projekt var såväl patient som medarbetare och vårdgivare överlag positiva till vård på distans. Som nämns ovan finns det även stora potentiella ekonomiska vinster när vården flyttar närmare patienterna - så vad är det då som hindrar utvecklingen? Varför går inte initiativen vidare i breddinförande? Det finns inget entydigt svar i granskade projekt, men en intressant observation är att samtliga analyserade projekt är fortsättningsprojekt från antingen tidigare projekt eller utredningar. Det ligger helt i linje med den projektkultur som finns i offentlig sektor där det är vanligare att projekt resulterar i nya projekt än att de bidrar till förändring i de permanenta organisationerna 2. För att komma ifrån den här situationen måste beställaren vara mycket tydlig gällande vad projektet ska resultera i. Rotorsaken när det gäller den långsamma utvecklingen av vård på distans ligger med stor sannolikhet i det som står i 3.9 ovan, dvs att dagens organisationer är anpassade efter dagens sätt att bedriva hälsooch sjukvård. Ett annorlunda sätt att bedriva vård kräver någon form av organisatorisk innovation, vilket är mycket svårare än en teknisk dito. En annan starkt bidragande orsak är att marknaden är väldigt otydlig och därmed saknas tydliga incitament för leverantörerna att utveckla nya lösningar och våga satsa. Det måste finna långsiktiga vinster för såväl leverantörer som vårdgivare och det är därför som det här projektet använder metaforen ekosystem det måste vinnas fördelar för alla inblandade aktörer att verka i det nya vårdsystemet. 2 Enligt en rapport från Mats Fred, forskare vid Malmö universitet

9 8(11) 4.5 Framgångsfaktorer För att lyckas med en övergång till en större andel vård på distans listas några framgångsfaktorer: En behovsanalys som är väl förankrad i organisationen, både hos ledningsgrupp samt personal men även hos patienterna/brukarna En lösning som tar sin utgångspunkt i patienternas behov, framtagen via metoden Tjänstedesign Upphandling av externa tjänster exempelvis genom konkurrenspräglad dialog, där man är tydlig med att man välkomnar innovativa lösningar och önskar ta del av marknadens kompetens Tänk ekosystem, säkerställ balansen mellan patient, medarbetare, leverantör och vårdgivare. Alla behöver goda livsbetingelser vilket innebär en översyn av nuvarande ersättningsmodeller Överväg att köpa tjänster från externa leverantörer, exempelvis IKT, gärna med en totalentreprenad (möjliggör för små och innovativa bolag att bidra i en lösning) En professionell projektstyrning, med en agil implementationsmodell som styr på nytta En bred förankring i högsta ledningen Think big, start small, scale fast Centrala stödfunktioner som avlastar den ordinarie verksamheten, hela vägen fram till mål En ändamålsenlig förvaltningsmodell, med väl fungerande strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT/MT-verksamhet men som även inkluderar externa leverantörer. Överväg partnerskap med en extern teknikleverantör som vågar investera i nytänkande. 4.6 Ekosystem för e-hälsa I ett försök till konkretisering av ett ekosystem för e-hälsa kan ett resonemang föras kring nedanstående figur, som beskriver de delar som behöver beaktas vid införande av digital teknik. Flera komponenter finns med all sannolikhet i den befintliga verksamheten, men hela systemet måste fungera i sin nya digitala kontext och dessutom förvaltas som en sammanhängande helhet.

10 9(11) I gruppen Aktörer finns de som genomför aktiviteter och Patient/Anhörig samt Vårdgivare är tämligen självskrivna. Vårdoperatör introducerades i arbetet med KOL-projektet och fungerar som en mellanhand mellan specialistvården och patienten. Vårdoperatören hanterar de löpande kontakterna med patienten och eskalerar till Vårdgivaren vid behov. Teknikoperatören ansvarar för den underliggande tekniska plattformen, inklusive service och underhåll. Eventuellt kan det finnas behov av en Logistikoperatör, som hanterar materialflöden till patienten vilket kan handla om förbrukningsmaterial, läkemedel eller exempelvis syrgas till en KOL-patient. Vilka aktörer som behöver finnas och om de ska upphandlas externt eller hanteras inom den befintliga organisationen kommer att variera från fall till fall. Förutom ovan beskrivna aktörer kan följande också återfinnas inom ekosystemet (utförlig beskrivning återfinns i rapporten): I gruppen Verksamhetsstruktur återfinns alla byggstenar och förutsättningar som krävs för att aktörerna ska kunna interagera med varandra på ett säkert och enkelt sätt. Organisationen och dess förmåga att stödja nya arbetssätt (organizational readiness) är en helt avgörande framgångsfaktor. Dessutom är det med stor sannolikhet det absolut svåraste området att förändra. Ramverk handlar om att definiera spelplanen och spelreglerna för hur verksamheten ska bedrivas. Den ska självklart vara laglig och uppfylla huvudmannens policys och regelverk. Viktigt med ett klokt val av tekniska standarders med förutsättningar för en lång livslängd. Sedan behövs en affärsmodell som skapar balans och incitament för alla aktörer att vilja ingå i systemet (se separat artikel).

11 10(11) 5 Nästa steg Genom att utgå från slutsatser från granskade projekt samt addera författarnas egna erfarenheter ges ett förslag till hur ett nästa steg skulle kunna se ut. I rapporten används en fiktiv typorganisation och sedan har sedan har en transformation mot vård på distans utgått från denna. Nedan återges kapitlet väldigt komprimerat. 5.1 Region Fiktivt Exempel Region Fiktivt Exempel (RFE) vill gå från tanke till nytta när det gäller digitalisering och har sedan flera år genomfört ett antal piloter inom området vård på distans. Man har förstått att vård på distans kan sänka kostnader och samtidigt öka tillgängligheten för patienter med kroniska sjukdomar men även att det bidrar till en mer jämlik vård, där olika geografiska avstånd inte påverkar vara sig tillgänglighet eller kvalitet. Egentligen finns det ingen intressent som är emot att vården flyttar närmare patienterna Vård 2.0 Då potentialen är flera tusen patienter inser RFE att det krävs en större transformation av det nuvarande vårdsystemet och etablerar därför programmet Vård 2.0. Man vill undvika misstaget att bara addera ny teknik till befintlig struktur. Vård på distans bör betraktas ses som en ny vårdnivå, men som måste integreras i den befintligt vårdstrukturen. Exempelvis behövs en instans som verkar mellan patient och specialist, det som i KOL-projektet kallades Vårdoperatör. Kan enklast liknas vid en virtuell vårdcentral som hanterar den löpande dialogen (via telefon, video eller annan digital kanal) med kroniker för aktuell diagnos. Programmet får en tydlig tidplan, nedbruten i ett antal milstolpar, med fokus på värdeskapande. Det operativa arbetet genomförs i fyra delprojekt, vilka till viss del kan bedrivas parallellt. Verksamhet och organisation säkerställer den organisatoriska passformen Ramverk incitamentsstruktur, affärsmodell och regelverk Applikation och infrastruktur - som hanterar IT/MT och informatik Förvaltningsetablering med ansvar för att skapa förutsättningar för långsiktig utveckling För att undvika suboptimering och med ambitionen att kunna möta en sammanhängande behovsproblematik hos breda patientgrupper vill man undvika diagnosspecifika lösningar. RFE använder därför metoden Tjänstedesign (Service Design) för att utifrån patienternas behov ta fram

12 11(11) så bra tjänster som möjligt. Arbetet utgår från patientgrupperna KOL och hjärtsvikt samt palliativ vård och resulterar i ett underlag för en gemensam lösning, för hela regionen. Funktionen Vårdoperatör kan antingen upphandlas som en extern tjänst, alternativ kan den etablerar inom den egna organisationen. I RFE ser man flera synergier med den nuvarande palliativa vården (ASIH) och väljer att bredda uppdraget för denna och döper samtidigt om enheten till Centrum för Patientnära Vård (CPV). I CPV:s uppdrag inkluderas även det kommersiella och operativa ansvarat för hela det nya ekosystemet för vård på distans. Man har därmed ett tydligt internt ansvar för en regionövergripande funktion. Under behovsanalysen framkom ett tydligt behov av logistiktjänster, vilka inkluderar förbrukningsmaterial, läkemedel och andra produkter som behöver transporteras hem till patienterna. Här väljer RFE att köpa funktionen Logistikoperatör av en extern leverantör. I delprojekt Ramverk definieras spelplanen för det nya verksamhetsområdet, inklusive affärsmodell för de ingående aktörerna, men även justeringar för att säkerställa en harmonisk samverkan med befintliga verksamhetsområden. Efter en kortare utredning fattas beslutet att ta in en extern leverantör som totalentreprenör för all IKT utanför RFE:s faciliteter. Beslutet baseras på antagandet att en extern leverantör har enklare att löpande och i takt med utvecklingen, anpassa teknik och lösningar samt hitta de bästa leverantörerna av ingående delkomponenter. Modellen med en totalentreprenör öppnar även dörren för nischade, mindre bolag att leverera till RFE. Som konstaterats ovan kräver vård på distans i stor skala nya organisationsstrukturer, nya aktörer, ny teknik och nya sätt att arbeta. Det räcker inte med att någon förvaltar den tekniska infrastrukturen, det krävs en förvaltning av hela systemet. Det är med den insikten som förvaltningsetablering finns som ett separat delprojekt. Med externa leverantörer av kritiska funktioner behöver förvaltningen inkludera även dessa.