Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar Kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej Plats: Bohusgården, Uddevalla Ledamöter Alex Bergström (S) Vivi-Ann Nilsson (S) Patrik Karlsson (S) Lena Malm (S) Robert Sandberg (S) Fredrika Almkvist (S) Gunilla Levén (M) Jan Skog (M) Susanna Cassberg (M) Carin Ramneskär (M) Ulrika Frick (MP) Birgitta Adolfsson (FP) Elin Liljebäck Nilsson (KD) Lars Engen (V) Rickard Nordin (C) KALLELSE Sammanträde Ersättare Eric Insulahn (S) Inga-Kersti Skarland (S) Per Erik Norlin (S) Eshag Kia (S) Jonas Sundström (S) Malva Ahlstedt (S) Johan Björkman (M) Lena Ferm Landström (M) Christian Romberg (M) Björn Thodenius (M) Martin Odalgård (MP) Mats Rahmberg (FP) Dan Hovskär (KD) Jennica Johansson (V) Margaretha Yngvesson (C) Nämndsammanträde med Kollektivtrafiknämnden september Sammanträdet börjar kl. 10:00 18/9 c:a 15:00 den 19/9, Kaffe o smörgås från kl 09:30 Vänligen observera! OBS: anmälan om närvaro, övernattning samt ev. specialkost till suzanne.frej@vgregion.se, eller , snarast möjligt då vi måste ange antal hotellrum. Tack på förhand. Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare. Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Uddevalla, Bohusgården 18 september. Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:00 09:30 Buss Buss 820 Skövde 07:04 09:34 Västtågen Mariestad 06:05 09:34 Buss Västtågen Uddevalla 09:20 09:34 Kampenhof Buss 11 Vänersborg 08:45 09:34 Buss Buss 11 Göteborg 08:10 09:30 Nils Ericson Terminalen buss 820 Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekretariatet S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1 (3) Föredragningslista Sammanträde och verksamhetsutveckling med kollektivtrafiknämnden den september 2014 Plats: Bohusgården, Uddevalla Torsdag 18/9 Tid: Kl. 09:30 20:30 c:a 09:30-10:00 Fika 10:00-12:00 Västtrafik - Aktuellt - resandeutvecklingen - Inför beslut om uppdrag Nuvarande / kommande (Trafik, pris) - Kombinerad mobilitet vad är det? Hur kan det stärka kollektivtrafikens varumärke och marknadsandel? Scenarioanalyser Redovisning av räkneexempel för att minska kostnadsökningen och/eller öka intäkterna inom kollektivtrafiken vad får de för påverkan på resandet och ekonomin? Följt av gemensam diskussion 12:00-13:00 LUNCH 13:00-17:00 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD - KOLLEKTIVTRAFIK 13:00-14:00 Gästföreläsning; Caroline Mattsson, Trivector 14:00- ca Studiebesök på temat samhällsbyggnad i Uddevalla (inkl. eftermiddagsfika) 18:00-19:00 Middag 19:00 - ca 20:30 Gruppdiskussioner; Hur vidareutvecklar vi nämndens arbete? Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

4 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (3) Fredag 19 september kl. 09:00-15:00 Sammanträde kollektivtrafiknämnden Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Lunch Genomgång av ärenden med efterföljande gruppmöten Beslut Mötet avslutas c:a 15:00 1. Informationsärenden A. Information modell för tågstopp (Säve) muntligt B. Kriterier för trafikplikt muntligt C. Lägesrapport- Målbild 2035 för stadstrafikens stomnät i muntligt Göteborg, Mölndal och Partille D. Informationsärenden bilaga samt pärm 2. Beslutsärenden 1 Detaljbudget 2015 inkl. Uppdrag och ram Västtrafik Delårsbokslut Revidering av trafikförsörjningsprogram, styrning och utredningsbudget 4 Förstudie Leveransmodell för kombinerad mobilitetstjänst / Remiss Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan

5 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (3) 6 Remiss Örebro län Tåg och expressbusstrategi Remiss Cykelplan Göteborgs stad Remiss Digital agenda Remiss Trafikstrategi Borås stad Digital medborgardialog Kollektiva kulturresor Svar från infrastrukturministern angående skrivelse om förutsättningar för lokal och regional tågtrafik Sammanträdestider Delegeringsärenden Ev. anmälningsärenden 16 Övriga frågor Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 Informationsärenden A. Information modell för tågstopp (Säve) B. Kriterier för trafikplikt C. Lägesrapport Målbild 2035 för stadstrafikens stomnät i Göteborg, Mölndal och Partille D. Informationsärenden bilaga samt pärm (samtliga informationsärenden föredras muntligt)

7 ÄRENDE 1 Detaljbudget 2015 inklusive uppdrag och ram för Västtrafik AB 2015 (KTN )

8 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Calle Blomberg/ Ulrika Bokeberg Detaljbudget 2015 för Kollektivtrafiknämnden, Inklusive beslut om ram och uppdrag för Västtrafik AB Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar fastställa förslag till detaljbudget 2015, enligt bilaga 1, daterad samt 2. Kollektivtrafiknämnden beslutar om ekonomisk ram 3 916,0 miljoner kronor och uppdrag till Västtrafik AB, enligt bilaga 1.1, daterad Sammanfattning Förslag till detaljbudget utgår från det regionala trafikförsörjningsprogrammet, samt mål, uppdrag och förutsättningar som anges i regionfullmäktiges budget för Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten och budget För att säkerställa behovet av kollektivtrafik och de resandeökningsmål som finns har nämndens regionbidrag utökats med 275 mnkr för Kollektivtrafiknämndens ekonomiska ram och uppdrag till Västtrafik AB Inriktningsbeslut för uppdraget till Västtrafik, behandlades vid kollektivtrafiknämndens möte den 24 april 2014 då den ekonomiska ramen ännu inte var känd. Förslag till ekonomisk ram till Västtrafik är 3 916,0 mnkr. Förslag till detaljbudget 2015 Struktur Förslag till detaljbudget är utformad enligt den struktur som använts tidigare år i kollektivtrafiknämnden. Det innebär att den överordnade strukturen utgår från regionfullmäktiges mål och uppdrag. Dessa överensstämmer med målen för Trafikförsörjningsprogrammets mål speglar regionfullmäktiges mål vilket också redovisas i strukturen. I VGRs tillväxt-och utvecklingsstrategi VG2020 ingår mål för kollektivtrafiken som också överensstämmer med trafikförsörjningsprogrammet. Innehåll Med oförändrade målsättningar och det faktum att många processer som kollektivtrafiknämnden ansvarar för är av långsiktig karaktär innebär förslaget till detaljbudget till större del en fortsättning på påbörjade processer och projekt. När det gäller strategiska utredningar under 2015 är revidering av trafikförsörjningsprogrammet och pris- och sortimentsstrategin de som bedöms kräva mest resurser, både i form av dialog/förankring och utredningsstöd. POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

9 Sida 2(2) Datum Dnr KTN När det gäller forsknings- och utvecklingsprojekt har nämnden beslutat om inriktning för projektmedel inom Handlingsprogrammet för hållbara transporter , som samfinansieras av kollektivtrafik-, regionutvecklings- och miljönämnden. Därtill har kollektivtrafiknämnden tillsammans med regionutvecklingsnämnden riktat medel till en pott för Innovativa hållbara transporter på landsbygd och i skärgård Uppdrag till Västtrafik I april 2014 beslutade kollektivtrafiknämnden om inriktning för Västtrafiks uppdrag Inriktningen föreslås ligga fast. Regionfullmäktige har gett kollektivtrafiknämnden i uppdrag att justera taxor inom kollektivtrafiken med i genomsnitt upp till 5 procent för Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Västtrafik att lägga fram förslag till prissättning i linje med regionfullmäkriges uppdrag och pris-och sortimentsstrategin och återkomma till nämnden för godkännande. Kollektivtrafiksekretariatet föreslår som tillägg till inriktningsuppdraget att Västtrafik under 2015 särskilt återkommer till kollektivtrafiknämnden med redogörelse omkring hur Västtrafik arbetar för att nå målen för följande tre strategier; 1 Hela resan (fokus realtidsinformation, tjänster för kombinerad mobilitet) 2 Landsbygdsutredningen (fokus följa närtrafikpilot, skolskjutssamordning) 3 Funktionshinderstrategi (fokus prioriterade hållplatser) Anledningen till att kollektivtrafiknämnden beslutar om inriktning för uppdrag redan under våren är att Västtrafik behöver beställa trafikförändringar. Västtrafiks styrelse beslutade om trafikplan för 2015 i juni. Kollektivtrafiksekretariatet har granskat planen och konstaterar att den följer nämndens prioriteringar. Vissa trafikåtgärder inom den lägre prioritetsklassningen (A2) inryms inte i Västtrafiks trafikplan 2015, vilket är naturligt då uppdraget också sträcker sig till Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller Bilaga 1: Bilaga 1.1: Detaljbudget 2015 kollektivtrafiknämnden Uppdrag och ekonomisk ram till Västtrafik AB Skickas till: Västtrafik AB Regionstyrelsen Revisorskollegiet

10 Sida 1(7) Bilaga 1 Dnr KTN Detaljbudget 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken är ett viktigt medel att nå en hållbar tillväxt. Det kräver långsiktighet, uthållighet och väl avvägda satsningar. Regionalt trafikförsörjningsprogram 2025 är det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling, tillsammans med regionfullmäktiges budget. Den nya strategin för tillväxt och utveckling VG2020 innebär mål och aktiviteter i linje med trafikförsörjningsprogrammet. Den enskilt största posten i kollektivtrafiknämndens budget utgörs av den ekonomiska ramen till Västtrafik AB. Med ramen följer det uppdrag som nämnden fastställer. Uppdraget bifogas i sin helhet; Bilaga 1.1. Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år. Under 2015 kommer revidering av trafikförsörjningsprogrammet att vara en central uppgift för kollektivtrafiknämnden. Processen sker i nära samverkan med kommunerna genom kollektivtrafikråden. Samtidigt fortsätter arbetet att utveckla ett enkelt, rättvist och attraktivt sätt att betala för sin resa genom implementering av en ny pris- och sortimentsstrategi. Kollektivtrafikens, och Västtrafiks varumärke behöver stärkas. Projekt och aktiviteter som verkar för att stärka kollektivtrafiken som en självklar del i ett hållbart samhälle, och en sund och smart livsstil kommer prioriteras. Engagemang för att stärka forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet genom engagemang i forskningscentrum och utvecklingsprojekt fortsätter. Programmet för hållbara transporter är ett gemensamt handlingsprogram för regionutvecklings-, miljö- och kollektivtrafiknämnden och utgör den primära grunden för fördelning av nämndens projektmedel. 2. Verksamheten 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att bereda ärenden inför beslut i regionfullmäktige som regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarig för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar gäller den samhällsbeställda regionala kollektivtrafiken. Myndigheten är även mottagare av anmälan från kommersiella aktörer som vill etablera regional kollektivtrafik som ett komplement till den samhällsbeställda trafiken. Kollektivtrafiknämnden är beställarnämnd till Västtrafik AB som är utförarorganisation för all samhällsbeställd regional kollektivtrafik i Västra Götaland. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för beslut om allmän trafikplikt, dvs. om trafik inom ett visst område ska handlas upp eller lämnas till den kommersiella marknaden. Nämnden har också ansvaret att samverka med kommunerna kring de långsiktiga strategiska frågorna för kollektivtrafikens utveckling, och att verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet.

11 Sida 2(7) Bilaga 1 Dnr KTN Verksamhetens mål Nedan presenteras kollektivtrafiknämndens detaljbudget enligt regionfullmäktiges prioriterade mål för kollektivtrafiken Trafikförsörjningsprogrammet utgör utgångspunkten för kollektivtrafiknämndens arbete att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i Västra Götaland. Målen i programmet har sorterats in under mål i fullmäktiges budget, enligt följande; A. Kollektivtrafiken ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt (Täcker målen i trafikförsörjningsprogrammet (Tpr) övergripande om ökad marknadsandel och delmål 1 om ökat resande, samt prioriterade frågor för kollektivtrafiken i VG2020) B. Resenärerna i Västra Götaland ska vara nöjda med kollektivtrafiken (speglar delmål 2 i Tpr) C. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska (speglar delmål 4 Tpr) Delmål 3 i trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat speglas under avsnittet om rättighetsfrågor. A. Kollektivtrafiken ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till bilen ska öka till 28,5 % år 2016 (enligt kollektivtrafikbarometern) - Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Mål: 304 milj resor/år 2016 Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden 2015 o Regionalt trafikförsörjningsprogram o Målbild för Göteborg-Mölndal-Partilles stomnät o Resvaneundersökning o Prioritera utvecklingsprojekt som stärker hela resan o RF uppdrag; Förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som strategisk samhällsbyggnadsfråga A1. Prioriterade strategiska utredningar 2015 Revidering av trafikförsörjningsprogrammet Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år. Reviderat program ska lyftas till fullmäktige för beslut hösten Revideringen innebär en relativt omfattande utredningsoch förankringsprocess som kommer engagera nämnden och kollektivtrafikråden under Beslut om politisk styrgrupp och ram för arbetet beslutas vid nämndens möte, september 2014.

12 Sida 3(7) Bilaga 1 Dnr KTN Målbild för Göteborg-Mölndal-Partilles stomnät 2035 Utredning och förankringsprocess för en målbild för stomnätet i Göteborg-Mölndal-Partille pågår och rambeslut för utredningen är taget i nämnden våren Tyngdpunkten för utredningen är under 2014, men förankringsprocessen kommer fördjupas våren 2015, med planerat beslut i kollektivtrafiknämnden senast juni 2015 Resvaneundersökning En resvaneundersökning som kartlägger resmönster med start-och-slut för hela resan har inte genomförts i Västra Götaland sedan Behov finns nu att genomföra en ny större resvaneundersökning som värdefullt underlag dels för trafikplaneringen, men också för arbetet med zonstruktur för prissättning. Förslag på upplägg och finansiering kommer läggas till nämnden under hösten 2014 för att möjliggöra undersökningen under A2. Prioriterade utvecklingsprojekt 2015 Hela resan En strategi i trafikförsörjningsprogrammet handlar om att uppnå ökat resande genom att stärka hela resan, dvs. resan dörr till dörr, eller t.o.m. innan resan börjar. Det handlar i hög grad om åtgärder runt kollektivtrafiken. Det finns idag flera hållbara resalternativ, men när ansvaret för olika delar av resan ligger på olika organisationer utgör ofta ett hinder. Vi behöver hitta sätt att minska dessa hinder och på så sätt skapa nya förutsättningar för att hela resan ska fungera enkelt, bekvämt, tryggt och hållbart. Det kan vara åtgärder som ingår i Västtrafiks ansvar men även åtgärder som väghållare, kommunen eller kommersiella aktörer ansvarar för, t ex mobility management, pendelparkeringar, bytespunkter, bilpooler, lånecyklar, gång- och cykelbanor. Hela resan och tjänster för att koppla resor lyfts som prioriterat utvecklingsområde i Västtrafiks uppdrag och föreslås vara ett prioriterat ämne för kollektivtrafiknämndens utredningar, projekt och i samrådet med kommunerna, även Stärka kollektivtrafikens roll i den fysiska samhällsplaneringen - RF uppdrag Som regional kollektivtrafikmyndighet är Västra Götalandsregionen remissinstans för kommunernas fysiska planer, såsom översikts-, och detaljplaner. Under 2013 och 2014 har kollektivtrafiksekretariatet utvecklat en process med kommunerna och Västtrafik för denna ärendehantering som nu håller på att sätta sig. Fördjupad samverkan kring kollektivtrafik och samhällsbyggnad har skett i t.ex. Uddevalla och Marks kommuner. Liknande projekt föreslås fortsätta under Under 2014 har kommunalförbunden, regionutvecklingssekretariatet och kollektivtrafiksekretariatet påbörjat arbetet med en regionövergripande framtidsbild för den fysiska planeringen i enlighet med VG2020. Kunskapsbyggande och dialog med kommunerna ingår som viktiga aktiviteter Kollektivtrafiksekretariatet ingår i ett antal nationella forskningsprojekt inom området, som sträcker sig över 2015 (inom Mistra urban future, SAMOT och forskningscentrumet K2). K2 är i en etableringsfas. Aktiviteter som stöder denna prioriteras.

13 Sida 4(7) Bilaga 1 Dnr KTN B. Resenärerna i Västra Götaland ska vara nöjda med kollektivtrafiken Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA Kundnöjdheten ska öka 2015: 57% för resenären allmänt, 84 % senaste resan - Andel resande som känner sig trygga att åka med Västtrafik 70% - Antalet resande med närtrafiken ska öka från till år 2015/ år 2016 Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden Pris- och sortimentsstrategi - Innovativa hållbara transporter på landsbygd och i skärgård Öka kunskapen kring vad som driver nöjdhet B.1 Prioriterade strategiska utredningar 2015 Pris- och sortimentsstrategi Arbetet styrs av en politisk arbetsgrupp bestående av åtta politiker från kollektivtrafiknämnden och projektleds av kollektivtrafiksekretariatet, med Västtrafiks medverkan. Dialog sker löpande i kollektivtrafikråden. Implementering av Steg-1 i pris- och sortimentsstrategin har påbörjats och kommer fortsätta parallellt med att Steg 2 påbörjas. Steg 1 har fokus på enkelhet. Steg 2 handlar om rättvisa och rör zonstrukturen. Kostnader för fortsatt utredningsarbete under 2015 bedöms uppgå till ca 2 mnkr och tas inom kollektivtrafiknämndens budget för strategiska utredningar. Medel för investering- och implementering av steg 1 inryms i Västtrafiks budgetram och uppdrag för B.2 Prioriterade utvecklingsprojekt 2015 Innovativa hållbara transporter på landsbygd och i skärgård projektperiod Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med regionutvecklingsnämnden avsatt medel i en pott för att stötta projekt för innovativa hållbara transporter på landsbygd och i skärgård. Potten omfattar totalt 4,5 mnkr Projekten kräver lokalt engagemang och medfinansiering. Trots relativt omfattande marknadsföring och medial uppmärksamhet har få ansökningar/ projektinitiativ inkommit. Två projekt är igång; samåkning i Broddetorp, Falköping samt Handlarrundan i Munkedal. Kollektivtrafiknämnden beslutade i oktober 2013 att medel från denna pott därför ses samlat med pilotprojektet för att utveckla och etablera närtrafik. För snabbare utveckling och uppväxling föreslås att potten fortsätt nyttjas för att snabba upp införandet av ett utvecklat närtrafikkoncept i fler kommuner under

14 Sida 5(7) Bilaga 1 Dnr KTN C. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel uppgår till 75 % 2016 Prioriterade aktiviteter kollektivtrafiknämnden Projekt inom Handlingsprogrammet för hållbara transporter *Prioriterat projekt; ElectriCity - Vi föregår med gott exempel Utfasning av fossila bränslen ingår i Västtrafiks uppdrag och sker successivt genom respektive upphandling. Enligt den beslutade miljö- och klimatstrategin tar kollektivtrafiknämnden ställning till nivå för eventuell biogasdrift utifrån respektive upphandlings merkostnad. Kollektivtrafiknämnden ingår som part i projektet ElectriCity en storskalig test- och demoarena för elektrifiering av bussystem, tillsammans med Göteborgs stad, Volvo, Energimyndigheten, Chalmers m.fl. Projektet går in i en intensiv investeringsfas under 2015, med mål att öppna upp en ny elektrifierad busslinje, med innovativa hållplatser och laddinfrastruktur våren Vi föregår med gott exempel Inom kollektivtrafiksekretariatet loggar vi våra tjänsteresor för att vidareutveckla våra interna rutiner så att miljövänligt resande underlättas. Att arbeta hemifrån, utnyttja telefonmöten och alltid ifrågasätta vilka möten man behöver delta vid ingår också som åtgärder för att minimera resandet. Kollektivtrafiknämnden har fått tjänstekort för att underlätta att resa kollektivt i Västra Götalandsregionens tjänst och möten förläggs i tid och rum för att så långt som möjligt underlätta kollektivt resande. Västra Götalandsregionens resepolicy omfattar inte resorna till och från arbetet men ingår i kollektivtrafiksekretariatets eget miljöarbete. D. Rättighetsfrågor: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat (Tpr) Måltal för Västtrafiks uppdrag BILAGA Funktionshinderanpassade hållplatser/terminaler (>100 påstigande/dygn) 770 st Kvalitetsuppföljningssystem av fordonens tillgänglighetsutrustning etablerat Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder mm utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken har det pågått ett mångårigt arbete med funktionshinderanpassning av kollektivtrafiksystemet. En uppdaterad strategi antogs av kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden följer årligen upp hur Västtrafik lever upp till strategin. Kommunerna ansvarar för hållplatsanpassningen och får medfinansiering från regional infrastrukturplan via Västtrafik. Eftersom uppföljningen av trafikförsörjningsprogrammet visar att hållplatsanpassningen sker långsammare än vad målet kräver lyfter nämnden frågan i Västtrafiks uppdrag för 2015.

15 Sida 6(7) Bilaga 1 Dnr KTN Insatser för kommunikation Kännedomen om Västra Götalandsregionens roll som kollektivtrafikmyndighet är fortfarande relativt okänd och behöver vidareutvecklas. Det är en viktig kommunikationsuppgift, bland annat ur demokratisk synvinkel, för att medborgare och andra aktörer ska veta var och hur de kan påverka kollektivtrafikens utveckling. Det sker bland annat genom pressmeddelanden i samband med nämndbeslut, och kontinuerligt uppdaterad information via webben. Det regionala kollektivtrafikrådet har beslutat att genomföra en rundtur till samtliga fullmäktigeförsamlingar i Västra Götaland våren 2015, då kollektivtrafiknämndens och rådens roll ska kommuniceras. Hösten 2015 planeras ett dialogmöte där samtliga kommuner inbjuds, med fokus på trafikförsörjningsprogrammet. På den nationella arenan är aktivt deltagande (som utställare och föredragande) vid konferenser en viktig aktivitet i kommunikationsarbetet. Frågor som rör den operativa verksamheten hanteras av Västtrafik, som kundansvariga. 3. Personal Kollektivtrafiksekretariatet lyfter frågor om arbetsmiljö och kommer vid varje arbetsplatsträff. Ambitionen är att utifrån verksamhetens mål och karaktär ha en modern arbetsmiljö med hög flexibilitet och stort eget ansvar vad gäller arbete i tid och rum. Sjukfrånvaron håller sig på en låg nivå och målet är att bibehålla en fortsatt låg sjukfrånvaronivå, under 2,0 %. Kompetensförsörjning I samband med utvecklingssamtal utarbetar medarbetare och chef, en dokumenterad individuell utvecklingsplan. En viktig del av medarbetarna i kollektivtrafiksekretariatets uppgift är därför att delta vid seminarier och ingå i nätverk där kompetensutbyte sker med andra aktörer regionalt, nationellt och (i mindre utsträckning) internationellt. Lönebildning och arbetsvillkor. Kollektivtrafiksekretariatet följer de regiongemensamma riktlinjer som beslutas för lönesättning. Inga specifika snedsitsar finns inom avdelningen. Medarbetarskap och internkommunikation Ambitionen är att alla medarbetare ska känna delaktighet i verksamhetsplaneringen, för att aktivt kunna bidra till att målen uppfylls. Kollektivtrafiksekretariatet lägger stor vikt vid arbetsplatsträffarna. Resultatet i medarbetarenkäten 2013 styrker detta. 5. Ekonomi Av kollektivtrafiknämndens totala budgetram om 3 948,0 mnkr går drygt 99 procent som ekonomisk ram till utföraren kopplat till det uppdrag som nämnden beslutar - se Bilaga 1.1 Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna utgår från verksamheten och budget För att säkerställa behovet av kollektivtrafik och de resandeökningsmål som finns har nämndens regionbidrag utökats med 275 mnkr inkl. index motsvarande 2,8 % för Något specificerat effektiviseringskrav finns inte fastslaget för nämndens verksamhet. Oavsett detta kommer nämnden vara följsamma till regiongemensamma besparingar samt restriktiv i sina avväganden och resursnyttjande. Att bygga och skapa långsiktighet i de ekonomiska förutsättningarna för kollektivtrafiken.

16 Sida 7(7) Bilaga 1 Dnr KTN Ekonomiskt resultat Kollektivtrafiknämndens detaljbudget i mnkr Finansiering Regionfullmäktige 3 673, ,0 Summa intäkter 3 673, ,0 Västtrafik AB - ekonomisk ram kopplat till uppdrag BILAGA , ,0 Kollektivtrafikavdelningen personal+ personalomkostnader, hyra + drift lokaler, utrustning 12,0 12,3 Strategiska utredningar 6,0 6,5 Revidering trafikförsörjningsprogram Målbild stomnät GMP 2035 Resvaneundersökning Pris- och sortimentsstrategi Övrigt enligt prioriterade områden ovan Forskning och utveckling kollektivtrafik 8,7 9,7 Handlingsprogram för hållbara transporter Innovativa lösningar på landsbygd och i skärgård Övrigt enligt prioriterade områden ovan Nämnd och samrådsforum 3,3 3,5 Summa kostnader 3 673, ,0 5.2 Eget kapital Kollektivtrafiknämnden hade vid ingången av 2014 ett ingående eget kapital motsvarande 5,4 mnkr, vilket bedöms vara en brist och svårighet som hindrar nämnden från att ta ett självständigt budgetansvar i relation till utföraren Västtrafik. Med ett eget kapital skulle nämnden på ett bättre sätt kunna hantera eventuella risker och naturliga ekonomiska svängningar i ekonomin i förhållande till Västtrafik. Exempelvis innebär en förändring motsvarande 1 % på trafikkostnadsindex 60 mnkr. Det ekonomiska resultat som nämnden årligen redovisar kommer kollektivtrafiken tillgodo. En lämplig nivå för eget kapital bedöms vara 3-4 % ( mnkr) av omslutningen, som successivt kan byggas upp. 5.3 Investeringar Utredningsinsatser kring finansiering för kollektivtrafikens drift och investeringsbehov utgör en naturlig del av kollektivtrafiksekretariatets verksamhet. Frågan om kollektivtrafikens finansiering kan breddas är viktig för att nå en omställning av transportsystemet. Nämnden har för egen del inga dedikerade investeringsramar. Investeringar rörande Västtrafik och kollektivtrafiksatsningar hanteras i särskild ordning i den regiongemensamma investeringsprocessen.

17 Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum Diarienummer KTN Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik ; Inriktning för uppdrag som kollektivtrafiknämnden beslutade i april 2014 ska ligga till grund för Västtrafiks prioriteringar. (Bifogas) Regionfullmäktige har gett kollektivtrafiknämnden i uppdrag att justera taxor inom kollektivtrafiken med i genomsnitt upp till 5 procent för Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Västtrafik att lägga fram förslag till prissättning i linje med regionfullmäktiges uppdrag och pris-och sortimentsstrategin och återkomma till nämnden för godkännande senast till nämndens möte 6 november Kollektivtrafiknämnden avsätter 3 916,0 mnkr som ram till Västtrafik AB för 2015 Utöver ordinarie uppföljning av måluppfyllelse uppdrar kollektivtrafiknämnden till Västtrafik att återkomma under 2015 med rapport kring implementeringen av följande strategier; Hela resan - fokus realtidsinformation och tjänster för kombinerad mobilitet Landsbygdsutredningen - fokus närtrafikens utveckling och skolskjutssamordning Funktionshinderstrategi - fokus prioriterade hållplatser Når vi målen/önskad effekt? Finns det hinder? Goda exempel? POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

18 Till Västtrafik: Inriktning för Västtrafiks uppdrag Innehåll 1. Trafikförsörjningsprogrammet och beslutsprocessen... 2 Vi är på väg i rätt riktning uppföljning Inriktning för Västtrafiks uppdrag Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region (övergripande mål)... 4 Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas från Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda... 6 Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minska transportsektorns och sin egen miljöpåverkan till Prioriterade utvecklingsområden /9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

19 1. Trafikförsörjningsprogrammet och beslutsprocessen I september varje år beslutar kollektivtrafiknämnden om uppdrag och ekonomisk ram för Västtrafik. Uppdraget utgår ifrån trafikförsörjningsprogrammet och den uppföljning av programmet som görs varje år. Därtill är regionfullmäktiges budgetmål styrande för Västtrafik. Som underlag för Västtrafiks planering lämnar kollektivtrafiknämnden redan i april en inriktning inför det kommande uppdraget. Detta dokument är inriktningen för uppdraget Kollektivtrafiknämnden har remitterat den senaste uppföljningen av programmet, med förslag till prioriteringar till kommunerna. Sammanställningen av remissvaren bifogas. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, med etappmål till 2016, och strategier för att nå respektive mål. Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas och utvecklas i hela regionen. Samtliga kommunalförbund har pekat ut stråk som tillsammans utgör ett prioriterat regionalt nät i regionen, sammanställt i till trafikförsörjningsprogrammet. Detta nät ska utvecklas som en stomme för att binda ihop regionen, och regionen med viktiga målpunkter utanför länsgränsen. I relationer med större resandeunderlag ska 2/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

20 matartrafik med buss kontinuerligt utvecklas efter behov. Utveckling av pendelparkeringar för bil och cykel vid stråkens knutpunkter är också viktiga åtgärder. Sammanfattning av mål och måltal till 2016 Mål* Marknadsandel öka 33% (Barometern) Fördubblat resande Nytt mål i regionfullmäktiges budget Från 2010: +30% närtrafikresandet ska öka till resor/år 380 milj resor/år per delregion och trafikfunktion finns i programmet Nöjdhet Öka Minst % Måltal från regionfullmäktiges budget Alla resenärsgrupper Allmänt resenärer: 60% Senaste resan: 85% Känna trygghet:71% 770 prioriterade hållpatser/knutp anpassade Fordon: anpassning ökar Hållplatser med >100 påstigande anpassade. Alla fordon anpassade. Övriga grupper systematiskt beaktade. minst 95% Miljömål Andel fordonskm fossilfri Mål i rf budget: 75% *Inom respektive mål finns strategier som också är styrande och som t ex innehåller prioriterade stråk, kriterier för utbud på landsbygd, principer för prissättning, takt för införande av fossilfria bränslen, osv. Dessa återspeglas nedan under respektive mål. Vi är på väg i rätt riktning - uppföljning Sammanfattningsvis visas den årliga uppföljningen att sannolikheten att nå huvuddelen av de uppsatta målen till 2016 och 2025 är god. Resandet ökade under 2013 med totalt 8 procent, och därmed har drygt 40 procent av fördubblingsmålet uppnåtts. Resenärernas nöjdhet med kollektivtrafikens ligger fortfarande på en förhållandevis låg nivå, cirka 53 %, och 77 % med senaste resan (enligt barometern). Med denna utvecklingstakt bedöms det svårt att nå målet med % nöjdhet. Kollektivtrafikens tillgänglighet för alla resenärsgrupper utvecklas totalt sett åt rätt håll, men för att nå målen behöver takten för att anpassa hållplatserna öka. Uppföljningen visar en positiv utveckling i riktning mot miljömålets olika delmål. Bedömningen är att det finns goda möjligheter att nå miljömålen för både 2016 och 2025, förutsatt att miljöstrategin fullföljs. 3/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

21 2. Inriktning för Västtrafiks uppdrag I detta avsnitt pekar kollektivtrafiknämnden på prioriterade åtgärdsområden inom respektive delmål. Inriktningen avser och är formulerad i form av prioriteringar, där den slutliga ambitionsnivån för respektive mål avgörs i samband med det beslut om detaljbudget i september Prioriteringarna klassas enligt följande: Nödvändigt, N Angeläget, A1 och A2 (där A1 har högre prioritet än A2) Mål prio Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region (övergripande mål) Detta är det övergripande målet i trafikförsörjningsprogrammet. Under det övergripande målet finns fyra fastställda delmål som beskrivs på efterföljande sidor. Kollektivtrafikresandet har utvecklats positivt från 2010 fram till idag. Baserat på Svensk kollektivtrafiks kollektivtrafikbarometer har kollektivtrafikens marknadsandel utvecklats i rätt riktning det senaste året. Utveckla och förbättra samverkan kring samhällsplanering på kommunal och regional nivå så att kollektivtrafikens utveckling och samhällsplaneringen stödjer varandra. Medverka i lokala, regionala och nationella utvecklingsprojekt i syfte att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft och varumärke. Tillämpa Flerstegsprincipen vid utveckling av trafiken. Eventuell omfördelning av resurser ska ske inom samma delregion och med beaktande av grundläggande servicenivå. N A1 N 4/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

22 Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken ska fördubblas från a) sänk restidskvoten gentemot bilen b) öka möjligheterna där det finns stor potential c) erbjud attraktivt biljettsortiment (lyfts i delmål 2) d) underlätta kommersiella marknadstillträdet e) planera för att hela resan ska fungera dörr till dörr f) arbeta med incitament, tjänster, marknadsföring och mobility management Strategier i programmet Att öka resandet med kollektivtrafiken är ett delmål för att nå en högre marknadsandel för kollektivtrafiken, och att stärka kopplingen mellan regionens olika delar. Ett etappmål är att resandet ska öka med 30 procent mellan 2010 och Hittills har resandet ökat med 25 procent (tom 2013). Utveckling av resecentrum mm prioriteras inom arbetet med Regional infrastrukturplan. Kapacitetsbrist i järnvägsnätet begränsar möjlighet till utökningar på banorna in mot Göteborg i närtid. Åtgärder som leder till att vi bättre kan nyttja ledig kapacitet på fordonen, t ex genom information, marknadsföring och att sprida resandet bättre över dagen ges högsta prioritet. Reseplaneraren behöver kontinuerligt vidareutvecklas och kvalitetssäkras. Åtgärder som underlättar hela resan mobility management, pendelparkering för bil/cykel, samt gångcykelvägar till kollektivtrafikens knutpunkter. Arbeta med enkelhet och restidskvoter; dvs körvägar, framkomlighetsåtgärder samt kopplingen i bytet mellan buss och tåg. Utveckla prioriterade stråk och stadstrafik i alla regiondelar. Förslag som effektivt bedöms ge ökat resande, där åtgärder är möjliga inom utan större infrastrukturinvesteringar (ej inbördes ordning): Stråket Uddevalla Trollhättan Stråk till/från Skövde, särskilt Skövde Lidköping Trollhättan. Vidareutveckling av expressbusstrafik i Göteborgsregionen Stråken Göteborg Borås Jönköping samt Mark Göteborg Vidareutveckla stadstrafiken i Tvåstad och Uddevalla Vidareutveckla stadstrafiken i Borås, inklusive framkomlighet i samverkan med kommunen Vidareutveckla stadstrafiken i Skövde, inklusive framkomlighet i och kring Skövde, i samverkan med kommunen Verka för bättre flöden i knutpunkter och terminaler i Göteborgsområdet (inklusive Korsvägen) Stomnätet, spårvagn, stombuss i Göteborgs stadstrafik N A1 A1 A1, A2 enligt potential/ delregion 5/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

23 Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken 2025 a) Förbättra pålitlighet och punktlighet Strategier i b) Utred och erbjud minsta utbud av resmöjligheter för boende programmet på landsbygd och mindre tätorter c) Erbjud ett attraktivt biljettsortiment d) Arbeta med att stärka kollektivtrafikens varumärke Det långsiktiga målet är att procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken år Fram till 2016 är målet att nöjdheten ska öka. Nöjdheten med kollektivtrafiken i Västra Götaland är alltför låg när man frågar resenären generellt vad man anser om kollektivtrafiken. Här har mediabilden stor påverkan. När frågan ställs till resenären, i anslutning till en resa är nöjdheten oftast hög. Mätningar som görs på ett urval av Västtrafiks linjer visar då på en nöjdhet motsvarande procent. I målet ingår även tillgänglighet på landsbygd och mindre orter. Konsolidering och förstärkning där kapaciteten inte räcker till Kontinuerligt arbete med pålitlighet och punktlighet. En utmaning som är särskilt viktigt med tanke på de många vägarbeten/projekt som pågår i Västsvenska paketet (gäller särskilt år 2016). Västtrafiks varumärke. Arbeta med kringtjänster som vävs ihop med kollektivtrafiken, ex. cykel och bilpooler. En livsstil att resa hållbart helt enkelt. (Pilotprojekt i samverkan ingår här) Fortsatt arbete med företag för att möjliggöra hållbara resor till/från/i arbetet Genomföra Pris och sortimentsstrategin, med högst prioritet för åtgärder som gör det enklare att resa och förstå vad man ska betala och hur man ska betala. Arbeta med att etablera en grundläggande nivå på landsbygden i enlighet landsbygdsutredningen. Viktig del i arbetet är att successivt integrera skolskjutstrafiken bättre. Prioriterade stråk över läns och nationsgräns byggs ut successivt enligt målbild för tåg I första hand för att underlätta arbets och studiependling N N A1 A2 A1 A1 A2 6/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

24 Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. a) Förbättra samverkan mellan olika aktörer b) Utveckla ett prioriterat kollektivtrafiknät i samverkan med väghållarna (650 hp och 120 terminaler till 2016) c) Gör det enklare att resa d) Öka tryggheten i resandet e) Öka jämlikhet, jämställdhet och integration samt underlätta barns resande f) Inför kvalitetsuppföljning Strategier i programmet Trafikförsörjningsprogrammet omfattar 770 prioriterade terminaler och hållplatser. Ungefär 400 dessa var anpassade fram till Målåret för att anpassa dessa 770 var tidigare 2010 men har nu flyttats fram till Det innebär att hög prioritet bör ges till att nu klara målet. Åtgärder som underlättar trygghet, säkerhet, enkelhet mm för funktionshindrade, gynnar även andra resenärsgrupper. Förslaget är därmed att på kort sikt fortsätta prioritera åtgärder för funktionshinderanpassning samtidigt som kunskapen om andra resenärsgrupper behov, inom olika diskrimineringsgrunder, utreds. Samverkan med kommunerna och trafikverket för att i första hand prioritera tillgänglighetsanpassande åtgärder på hållplatser och knutpunkter med över 100 påstigande. Tillräckligt med medel bedöms finnas inom regional infrastrukturplan. Västtrafik har en viktig roll att vara drivande i arbetet. Funktionshinderanpassning gäller även kajer, som är hållplatser för båtar. Vid 2016 ska alla fordon vara anpassade, med undantag från spårvagnstrafiken. När det gäller spårvagnstrafiken kan gamla vagnar fasas ut först då nya vagnar kan fasas in. Dessa upphandlas nu, men kommer troligen inte in i systemet före Kvalitetssäkring av utrustning för tillgänglighet behöver göras systematiskt. Redan senast december 2014 förväntar sig kollektivtrafiknämnden en uppföljning, som sedan kan ges årligen. A1 A1 A1 7/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

25 Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minska transportsektorns och sin egen miljöpåverkan till 2025 a) Arbeta med mobility management och påverka människors val av färdmedel b) Separat miljö och klimatstrategi (antagen jan 2013) Strategier i programmet Det är generellt mer kostnadseffektivt att höja miljökraven i samband med en upphandling än att genomföra förändringar inom pågående avtal. Genom att en så stor del av trafiken nu ska handlas upp innebär det att kollektivtrafiken under de närmsta åren kommer att kunna ta relativt stora steg mot miljömålen som pekas ut i trafikförsörjningsprogrammet och miljö och klimatstrategin. Höjda krav innebär höjda kostnader och åtgärden kräver därmed tydlig prioritet. Enligt beslutad klimatstrategi ska beslut om eventuellt krav på biogas i nya upphandlingar föregås av kostnadsbedömning och beslut i kollektivtrafiknämnden. Fortsatt utfasning av fossila bränslen och andra utsläpp genom kravställning i upphandling av nya trafikavtal (följer fastställd miljöoch klimatstrategi) FoU projekt i samverkan med andra parter kring ny teknik; elektromobilitet och förnybara bränslen. Exempel; ElectriCity Mobility managementprojekt i samverkan med framförallt kommunerna. Kan t ex vara samåkning, marknad och informationsåtgärder mm, i samverkan med kollektivtrafiknämndens projekt inom dessa områden. N A2 A2 8/9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

26 3. Prioriterade utvecklingsområden Kommunsamverkan är en central del i kollektivtrafikmyndighetens arbete och ingår i Västtrafiks uppdrag. Ett åtgärdspaket för utvecklad samverkan är framtaget med ömsesidigt ansvar för åtgärder, kommuner, Västtrafik, kollektivtrafikråd och kollektivtrafiknämnden. Implementera av ny pris och sortimentsstrategi En viktig del i det arbetet med att öka kundnöjdheten och attrahera fler resenärer är att införa ett nytt pris och betalsystem som uppfattas som enklare och mera rättvist av resenären. Regionfullmäktige beslutade i februari om att gå mot ett enklare system och utvecklade försäljningskanaler. Kollektivtrafiknämnden ser fram emot att nära följa detta arbete. Parallellt fortsätter strategiarbetet med steg 2, som handlar om geografimodellen. Stärka varumärket kollektivtrafik Västtrafik och kollektivtrafiknämnden behöver fortsätta med utvecklingsarbete för att identifiera åtgärder med genomslagskraft på kundernas upplevelse av kollektivtrafiken. I åtgärderna ovan lyfts bland annat kopplingen till smart livsstil, genom att bl a utveckla kopplade tjänster mellan kollektivtrafik och bilpool/cykelpooler. Kommersiella marknadstillträdet. Kollektivtrafiknämnden har tillsammans med Västtrafik en viktig uppgift att se till att den nya spelplanen fungerar. Utvecklingsarbete pågår i för att tydliggöra kriterier, samt för arbetssätt kring tillgång till terminaler och knutpunkter. Västtrafik har med utgångspunkt i trafikförsörjningsprogram och eventuella kriterier, beslutade av nämnden, som uppgift att ta fram beslutsunderlag inför beslut om trafikplikt. Pågående strategiska utredningar i samverkan med kollektivtrafiksekretariatet är t ex Målbild Göteborg Mölndal Partille och BRT utredning för Borås. En revidering av trafikförsörjningsprogrammet ska ske Västtrafiks medverkan är viktig i dessa processer. Utrednings och dialogprocessen för reviderat program startar våren Kollektivtrafiknämnden återkommer till Västtrafik med uppdrag och ekonomisk ram i september I samband med det avser kollektivtrafiknämnden också förtydliga uppdraget kring prioriterade utredningar och utvecklingsprojekt för tvåårsperioden /9 Regionalt trafikförsörjningsprogram inriktning VGR

27 ÄRENDE 2 Delårsbokslut 2014 (sändes separat) (KTN )

28 ÄRENDE 3 Rambeslut avseende revidering av trafikförsörjningsprogram (KTN och )

29 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN och Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Revidering av trafikförsörjningsprogram, - politisk styrning och utredningsbudget Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden utser nämndens ledamöter i regionala kollektivtrafikrådet som styrgrupp för revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 2. Kollektivtrafiknämnden godkänner upplägg av revidering av trafikförsörjningsprogram. 3. Kollektivtrafiknämnden avsätter 2,5 miljoner kronor som utredningsbudget av programmet och uppdrar till kollektivtrafikdirektören att teckna avtal för erforderligt konsultstöd. Sammanfattning av ärendet Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrdokumentet för att utveckla kollektivtrafiken i Västra Götaland och revideras vart fjärde år. Det nuvarande programmet fastställdes av regionfullmäktige hösten Arbetet med revidering av programmet påbörjas nu i höst och fastställs i regionfullmäktige hösten Förslag till upplägg av arbetet Nedan framgår förslag till process, politisk styrning och utredningsbudget för arbetet med trafikförsörjningsprogrammet. Process Arbetet indelas översiktligt i följande sju arbetsområden: 1. Beskriva det yttre ramverket för framtagning av trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafiklagen innehåller vissa krav gällande innehåll och process för regionala trafikförsörjningsprogram. Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och bevakar att dessa uppfylls. Andra dokument som påverkar programmet är Det goda livet, VG2020, samt och de av riksdagen fastställda transportpolitiska målen. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

30 Datum (3) Diarienummer KTN och Inventera nuläget Vi inleder denna fas med att ta fram en måluppfyllelse för dagens kollektivtrafik, d v s hur trafiken har utvecklats i förhållande till uppsatta mål i trafikförsörjningsprogrammet. Vidare ingår att: - kartlägga totalresandet i Västra Götaland, inklusive bilresor - bedöma kollektivtrafiks andel av det totala resande i Västra Götaland - analysera hur kommunernas markanvändning i stationsnära områden och knutpunkter har utvecklats. Kopplingen kollektivtrafik och samhällsbyggnad. - analysera hur kollektivtrafikens utbud och resande är fördelat geografiskt och på trafikslag - analysera invånarnas tillgänglighet till viktiga samhällsfunktioner 3. Formulera mål 2020 och Idag finns ett övergripande mål och fyra delmål. Arbetet med att ta fram mål för kollektivtrafiken görs gemensamt i kollektivtrafikråden. Målen kommer att vara viktiga för det fortsatta arbetet med programmet och i ett senare skede för Västtrafik att utveckla kollektivtrafiken. 4. Beskriva förutsättningarna för kommersiella aktörer att träda in på marknaden I syfte att underlätta det kommersiella tillträdet görs en marknadsanalys av kollektivtrafikens resandeunderlag. SKL håller för närvarande på att revidera vägledningen som skall stödja de regionala kollektivtrafikmyndigheternas arbete med trafikförsörjningsprogrammen. Här ingår bland annat rekommendationer kring hur marknadsanalysen bör göras. 5. Utarbeta prioriteringar för framtida kollektivtrafik I denna fas utarbetas prioriteringar för kollektivtrafikens utveckling. Vad krävs för att nå målen? Redan beslutade måldokument och strategier kommer att vara vägledande för detta arbete. Arbetet med prioriteringar görs gemensamt mellan kommunerna och regionen i kollektivtrafikråden. 6. Upprätta ekonomiska kalkyler och analyser Horisontåret för trafikförsörjningsprogrammet föreslås till Trafikens kostnader, intäkter och underskott beräknas. Hur når vi målen på ett kostnadseffektivt sätt? Arbetet sker delvis parallellt med steg 5 ovan. 7. Dokumentera program och underlagsrapporter Trafikförsörjningsprogrammet dokumenteras i en huvudrapport och ett antal underlagsrapporter. Dessutom förbereds en interaktiv presentation på webben. I arbetet ingår att genomföra en omvärlds- och trendanalys. Syftet är att bedöma och identifiera eventuella samhällstrender som kan komma att påverka invånarnas behov av kollektivtrafik i framtiden. Dessutom ingår att öka medborgarnas inflytande på programmet, genom att arbeta med digital medborgardialog och fokusgrupper. Även det sociala perspektivet behöver stärkas för att bättre anpassa kollektivtrafiken till olika grupper i samhället och deras resbehov. Miljöbedömning ska också genomföras. Vidare kommer stor vikt att läggas på att utveckla bättre samverkansformer med kommunerna för att integrera kollektivtrafikens utveckling i kommunernas samhällsplanering. Tidsplan Hösten 2014 inventera och samråda med intressenter och förbereda arbetet med kollektivtrafikråden Våren 2015 målformuleringar, DKR/RKR/KTN och övriga intressenter Sommar/höst 2015 utarbeta förslag till åtgärder för att nå målen i programmet Våren 2016 diskutera åtgärderna DKR/RKR/KTN och övriga intressenter Hösten 2016 beslutsprocess, KTN/RS/RF

31 Datum (3) Diarienummer KTN och Besluts- och förankringsprocess, politisk styrning Möjligheten utveckla kollektivtrafiken och öka kollektivtrafikens marknadsandel bygger på god samverkan mellan kollektivtrafikens olika intressenter, inte minst mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. Den politiska styrningen av programarbetet blir därför viktig och förslaget till styrning utgår från överenskomna samverkansformer. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden är ansvarig nämnd för att ta fram regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland, och lägga fram förslag till beslut i regionfullmäktige. För att möjliggöra en nära politisk styrning av arbetet föreslås att nämnden utser en styrgrupp för revideringen av programmet. Som styrgrupp föreslås åtta politiker från kollektivtrafiknämnden, d v s de politiker som ingår i det regionala kollektivtrafikrådet. Dessa politiker ingår också i de delregionala kollektivtrafikråden. Styrgruppens uppgift är att leda den politiska dialogen, samt besluta om avvägningar i utredningsarbetet. Kollektivtrafikråden Den politiska styrningen för framtagandet av programmet bygger på att det regionala kollektivtrafikrådet ansvarar för den strategiska inriktningen i programmet. Detta innebär att rådet föreslår prioriteringar och mål för kollektivtrafikens utveckling. Arbetet med den strategiska inriktningen sker stegvis, först i de fyra delregionala råden med workshops och därefter i det regionala rådet som sammanväger de delregionala inspelen. Arbetet förbereds gemensamt av en utsedd tjänstemannagrupp från kommunerna och regionen. Under våren 2015 planerar kollektivtrafikrådet besöka samtliga kommunfullmäktige (som så önskar) för att berätta om samverkan inom kollektivtrafiken och trafikförsörjningsprogrammet. Övriga nämnder inom VGR Utöver kollektivtrafikråden och kollektivtrafiknämndens styrgrupp kommer ett flertal nämnder i Västra Götalandsregionen som har koppling till kollektivtrafiken kunna göra sina inspel till programmet. Utredningsbudget Arbetet med revideringen av programmet kommer att innebära omfattande förankringinsatser och att ett antal delutredningar som behöver göras. Särskilda samrådskrav finns i kollektivtrafiklagen såsom samråd med trafikföretag och regionala kollektivtrafikmyndigheter i grannlän. Sammanlagt bedöms ett tjugotal externa intressenter involveras i arbetet med trafikförsörjningsprogrammet. I kollektivtrafiknämndens detaljbudget för 2014 framgår att revideringen av trafikförsörjningsprogrammet är en prioriterad utredning som skall påbörjas under I detaljbudgeten finns medel avsatta för strategiska utredningar och revideringen av programmet ingår i denna del av budgeten. Revideringen av programmet innebär behov av resurs- och kompetensförstärkning. Bedömningen är att konsultstödet för hela revideringen kommer att uppgå till 2,5 mnkr för tiden fram till hösten 2016, varav cirka bedöms hamna på Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Jan Efraimsson Kollektivtrafikdirektör Utredningsledare

32 ÄRENDE 4 Förstudie leveransmodell för kombinerad mobilitetstjänst (KTN )

33 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Handläggare Åsa Hult Kollektivtrafiksekretariatet Till Kollektivtrafiknämnden Förstudie Leveransmodell för kombinerad mobilitetstjänst Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden avsätter högst kr för en förstudie för leveransmodell för en tjänst för kombinerad mobilitet 2. Kollektivtrafiknämnden uppdrar till Västtrafik att i samverkan med kollektivtrafiksekretariatet genomföra förstudien, med återrapportering till nämnden den 4 december Sammanfattning av ärendet Trafikförsörjningsprogrammet pekar i flera av sina delmål (ökat resande och nöjdhet) och strategier vikten av att se till hela resan att smidigt kunna ta sig från A till B även om inte bussen når ända fram. Kollektivtrafiknämnden har också pekat ut som prioriterat utvecklingsområde att stärka kollektivtrafikens varumärke. Att utveckla tjänster för att koppla kollektivtrafiken starkare till cykelpool/bilpool lyfts som exempel på åtgärder. Kollektivtrafiknämnden har delfinansierat test-och demonstrationsprojektet GoSmart där en kopplad resetjänst testats. Projektet har fallit väl ut. Med utgångspunkt i erfarenheterna från projektet föreslås att Västtrafik nu genomför en förstudie för att utreda hur en liknande/vidareutvecklad tjänst skulle kunna organiseras som en del av Västtrafiks kunderbjudande. Det handlar i första hand om organisatoriska och juridiska frågor, samt utreda om en innovationsupphandling ska genomföras. Vinnova har åtagit sig att medverka, och stötta en sådan förstudie. Bakgrund För att vi ska nå målen för kollektivtrafiken behöver vi söka nya mer kostnadseffektiva lösningar att erbjuda hållbart resande i hela regionen. För landsbygden pågår nu ett större pilotprojekt med ett utvidgat och utvecklat koncept för närtrafik med taxi. Även i städerna behövs nya lösningar. För vissa ärenden, tider och sträckor är inte bussen varken en kostnadseffektiv eller attraktiv lösning. Sökandet efter smarta, mer flexibla och kostnadseffektiva lösningar är en viktig del i att intresset för kombinerad mobilitet nu är i fokus. Combined mobility är ett hett begrepp högt på agendan i den internationella diskussionen om kollektivtrafikens utveckling. I flera europeiska städer testas olika sätt att koppla samman olika transportslag i syfte att skapa ett mer hållbart transportsystem genom att på nya sätt tänka hela resan. Sedan 2012 har kollektivtrafiknämnden ingått i samverkansprojektet GoSmart med Vinnova, Chalmers, Göteborgs stad, Västtrafik, Volvo, Tyrens, Lindholmen science POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

34 Sida 2(3) Datum Dnr KTN park m.fl. Som en viktig komponent har en tjänst för kombinerad mobilitet testats i ett så kallat living lab under namnet UbiGo. Tjänsten innebär att ett hushåll abonnerar på en samlad mobilitetstjänst där kollektivtrafik, bilpool, cykelpool, hyrbil och taxi ingår. 83 hushåll (ca 200 personer) har testat tjänsten och utfallet har visat sig positivt de flesta vill fortsätta med tjänsten. Kollektivtrafiken har visat sig vara den centrala delen i tjänsten övriga delar nyttjas som komplement. Utgångspunkten nu är att utreda förutsättningarna för en digital tjänst som förmedlar resmöjligheter inte att i egen regi driva t.ex. bilpooler. Syfte med förstudien frågeställningar att besvara Själva tjänstens utformning har redan testats och utvärderats genom projektet GoSmart. Projektet har även analyserat vad som behöver förbättras för att tjänsten ska bli än mer attraktiv. Syftet med förstudien är därmed i första hand att se till organisatoriska och juridiska frågor för att se hur en sådan tjänst skulle kunna ingå i Västtrafiks kunderbjudande. Exempel på frågeställningar som identifierats är; Finns det juridiska hinder? För- och nackdelar med olika organisatoriska lösningar? Tekniska stödsystem eller standarder Affärsmodell och prissättning? Ekonomiska konsekvenser? Digital infrastruktur? Innovationsupphandling? Risker? Därtill behöver marknaden undersökas närmare genom en öppen inbjudan till aktörer som är intresserade av att vidareutveckla och/eller leverera tjänsten. Intresset hos leverantörer av bilpool/cykelpool/taxi/hyrbil i regionens städer behöver också undersökas ytterligare inom ramen för förstudien. En eventuell etablering av tjänsten inom Västtrafik kommer att resultera i vissa utvecklingskostnader, samt resurser för att driva tjänsten. Förstudien ska innefatta en

35 Sida 3(3) Datum Dnr KTN analys av hur affärsmodellen kan riggas för att tjänsten ska vara självfinansierad, inom 3-5 år. Avgränsning I testfasen har tjänsten fungerat som en affärsmodell för att paketera resor i en samlad boknings- och betaltjänst. I en utvecklad modell bör tjänsten ytterligare stärka integrationen genom att t ex kopplas direkt till en reseplanerare. Ytterligare utvecklingsområden är geografisk spridning, ökad flexibilitet, och t ex utreda om samåkning i bil kan kopplas på. Sådan utveckling ingår inte i förstudien, utan blir aktuellt först om förstudien resulterar i en fortsatt implementeringsprocess. Framåtblick Om förstudien faller väl ut har Västra Götalandsregionen och Västtrafik en god möjlighet att bli föregångare nationellt och internationellt genom att bidra till implementering av innovation kring kombinerad mobilitet. Redan nu riktas en hel del uppmärksamhet till försöket som genomförts inom GoSmart. Att eventuellt utveckla tjänsten som en del i Västtrafiks kunderbjudande, genom innovationsupphandling eller på annat sätt, bedöms vara en åtgärd helt i linje med trafikförsörjningsprogrammet och kollektivtrafiknämndens uppdrag till Västtrafik. Därmed bör beslutet om hur man går vidare efter förstudien ligga inom Västtrafiks styrelses mandat, efter avstämning och rapportering i kollektivtrafiknämnden. Tidplan Förstudien bör göras i hög takt för att vid ett eventuellt beslut om implementering kunna dra nytta av det engagemang som i nuläget finns hos parterna som medverkat i det nyligen avslutade test-och demonstrationsprojektet. Ambitionen föreslås vara att förstudien påbörjas omgående och genomförs under oktober-november Finansiering Kollektivtrafiknämnden föreslås avsätta högst kr för jurist- och konsultstöd. Sekretariatets förslag är att kollektivtrafiknämnden, för full rådighet över studien och dess tidplan, ensidigt står för finansieringen, och tar emot stöd från Vinnova i form av kompetens. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Åsa Hult Handläggare Skickas till: Västtrafik AB

36 ÄRENDE 5 Remiss Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan (KTN )

37 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Åtgärdsvalsstudie av Västra Stambanan genom Västra Götaland Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över Åtgärdsvalsstudie av Västra stambanan genom Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Trafikverket har översänt åtgärdsvalsstudie av Västra Stambanan på remiss. Arbetet med åtgärdsvalsstudien har bedrivits av Trafikverket i samverkan med en styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp. Styrgruppen har bestått av politiska företrädare från Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Hamn. Kollektivtrafiksekretariatet har utarbetat ett förslag till remissvar som kollektivtrafiknämnden har att ta ställning till. Remissvaret bifogas. Åtgärdsvalsstudien visar olika fysiska åtgärder för att öka banans kapacitet och möjligheter att ta emot fler tåg på mellanlång och lång sikt. Syftet med åtgärdsvalsstudien är att beskriva vilka åtgärder som bäst bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål för person- och godstransporter på Västra stambanan. Positivt är att Trafikverket bland annat utgått från trafikbehovet enligt Målbild Tåg 2035 för lokala och regionala tåg när man genomfört åtgärdsvalsstudien. Processen för att utarbeta regionens remissvar ser ut på följande sätt: 18-19/9 - KTN beslutar om sitt remissvar 25/9 - RUN beslutar om sitt remissvar 28/10 - BHU tar ställning till ett sammanvägt svar, (remissvar från KTN och RUN ingår som bilagor) 11/11 - RS fastställer remissvaret Trafikverket önskar svar senast 15 november. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

38 Datum (4) Diarienummer KTN Åtgärdsvalsstudiens innehåll Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan på både person- och godstransporter förväntas fortsätta öka i framtiden. Under det senaste året har kommersiella snabbtågsoperatörer visat stort intresse för mer trafik på stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Samtidigt finns offensiva planer på att utöka region- och pendeltågstrafiken och bygga ut godstrafiken ytterligare på järnvägen. Det finns alltså många olika intressen som banan skall tillgodose och i vissa fall är dessa intressen motstridiga i förhållande till varandra i och med att banans kapacitet är starkt begränsad. Ett exempel på detta är önskemålet att binda samman Skaraborg och Göteborg med utökade snabba tågförbindelser och samtidigt erbjuda invånarna mellan Alingsås och Göteborg med tät och tillgänglig pendeltågstrafik. Åtgärdsvalsstudien presenterar en rad fysiska åtgärder på medellång sikt ( ) och på lång sikt ( ). Åtgärderna kan kombineras på olika sätt beroende på vilka transportfunktioner som skall prioriteras, t ex godståg, fjärrtåg, regiontåg och pendeltåg. Remissvaret utgår från intentionerna i Målbild Tåg 2035 Kollektivtrafiksekretariatet har utarbetat ett förslag till remissvar som utgår ifrån Målbild Tåg Målbilden fokuserar på region- och pendeltågstrafik, vilket också är den regionala kollektivtrafikmyndighetens primära ansvarsområde. Enligt målbilden ska den mest belastade sträckan Alingsås-Göteborg trafikeras av fyra pendeltåg och fyra regiontåg per timma och riktning i högtrafik Detta trafikbehov är en viktig utgångspunkt i sekretariatets förslag till yttrande. Val av alternativ på medellång sikt Den nationella infrastrukturplanen har en begränsad ekonomisk ram för Västra Stambanan. Enligt åtgärdsvalsstudien är de fysiska åtgärderna inte tillräckliga för att klara det totala trafikbehovet 2025 för samtliga transportfunktioner; fjärrtåg, godståg och region- och pendeltåg. Därför presenterar Trafikverket fyra kombinationsalternativ där det görs olika prioriteringar mellan transportfunktionerna i de olika alternativen. Vilket alternativ ska då regionen förorda? Valet handlar främst om hur de olika transportfunktionerna bör prioriteras och samordnas på sträckan Skövde Göteborg. Det kombinationsalternativ som slutligen kommer att väljas påverkar i sin tur vilka fysiska ombyggnadsåtgärder som kommer att kunna göras inom ramen för nationell plan. Endast alternativ A och C har en trafikvolym för region- och pendeltåg som motsvarar regionens Målbild Tåg 2035, se nedan.

39 Datum (4) Diarienummer KTN De fyra alternativa kombinationsalternativen ser ut enligt följande: A. Hög turtäthet, 12 tåg/timma - utbudsnivå enligt Målbild Tåg region- och pendeltåg trafikerar med skipstop i enlighet med Målbild Tåg alternativet innebär låg punktlighet, mycket störningskänsligt trafikupplägg - trafikverket vill inte rekommendera detta alternativ B. Kort restid 10 tåg/timma - alternativet klarar inte utbudsnivå enligt Målbild Tåg tillåter endast två pendeltåg/timma, d v s mindre trafik än i Målbild Tåg banan får sämre punktlighet än idag, men bättre än alternativ A C. Under högtrafik körs endast persontåg, 10 tåg/timma - utbudsnivå enligt Målbild Tåg godstågen får endast köra i lågtrafik (stor uppoffring för bl a Gbg Hamn) - banan får ungefär samma punktlighet som idag D. Alla pendeltåg stannar vid alla hållplatser 10 tåg/timma - alternativet klarar inte utbudsnivå enligt Målbild Tåg pendel- och regiontåg får samma turtäthet som idag, d v s ingen ökning - ej skipstopstrafikering mellan Alingsås och Göteborg - alternativet medger en ökning med ett snabbtåg och ett godståg per timma - banan får sämre punktlighet än idag, men bättre än alternativ A Enligt åtgärdsvalsstudien är det möjligt att formulera ett kompromissalternativ av de fyra alternativen ovan. En sådan kompromiss skulle kunna innebära att olika prioriteringar görs mellan fjärrtåg, godståg, region- och pendeltåg under dygnets olika timmar. Kollektivtrafiksekretariatet bedömning är att kompromissalternativet kan vara fördelaktigt när det gäller utveckling av för region- och pendeltågstrafiken. Det är dock ingen garanti att pendel- och regiontåg kommer prioriteras när konkurrens om spåret uppstår i framtiden. Kollektivtrafiksekretariatet vill förorda alternativ A och att kompromissalternativet tillämpas under en övergångsperiod fram tills att det finns ekonomiskt utrymme i nationell plan att bygga ut tillräcklig kapacitet för samtliga transportfunktioners behov. Kompromissalternativet och kapacitetshöjande åtgärder beskrivs mer i detalj i utarbetat förslaget till remissvar.

40 Datum (4) Diarienummer KTN Val av alternativ på lång sikt På lång sikt krävs större fysiska åtgärder i banan. Det handlar om nya spår på hela eller delar av sträckan Alingsås-Göteborg. När det gäller tågtrafik på lång sikt vill Trafikverket att remissinstanserna yttrar sig om behovet att fortsätta utreda ytterligare spår på sträckan Alingsås Göteborg och om en sådan fördjupad utredning kan avgränsas till någon av delsträckorna ovan. Först efter att en fördjupad utredning genomförts kan man ta ställning till om nya spår bör lokaliseras i befintlig eller ny sträckning. Sekretariatet föreslår att hela sträckan Alingsås-Göteborg utreds vidare. Fortsatt process Trafikverket lämnar i detta skede inte något eget förslag till val av inriktning, varken på medellång eller på lång sikt utan avvaktar inkomna remissyttranden. Trafikverkets förhoppning är att åtgärdsvalsstudiens styrgrupp efter remissrundan ska bestämma sig en gemensam inriktning för stråket på medellång och lång sikt. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jan Efraimsson Utredningsledare Bilaga: Remisshandling från Trafikverket finns på vgregion.se/kollektivtrafiknämnden Remissvaret skickas till: Trafikverket

41 Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden Till Trafikverket Yttrande över åtgärdsvalsstudie av Västra Stambanan genom Västra Götaland Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen lämnar här sitt remissyttrande på Trafikverkets åtgärdsvalsstudie av Västra Stambanan. Sammanfattning av remissyttrandet Det är angeläget att Trafikverket utreder förutsättningarna för mer robusta trafikupplägg, t ex genom ramavtal. De fysiska åtgärderna på medellång sikt är inte tillräckliga för att klara trafikbehovet Det är en brist att åtgärdsvalsstudien inte belyser vilka fysiska åtgärder som krävs för att klara trafikbehovet För medellång sikt föreslås alternativ A i kombination med kompromissalternativet. Vändspår för pendeltåg behöver anläggas i Floda eller Lerum För lång sikt föreslås att Trafikverket utreder hela sträckan Alingsås-Göteborg Behovet av framtida kapacitet på stambanan Västra Stambanan är en av Sveriges mest trafikerade järnvägar och dagens trafikbehov överstiger banans kapacitet. Under det senaste året har kommersiella snabbtågsoperatörer ansökt om tåglägen för att utveckla mer trafik på stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Samtidigt finns offensiva planer i regionens Målbild Tåg 2035 att utöka region- och pendeltågstrafiken och Göteborgs Hamn vill utveckla mer godstrafik på järnväg i framtiden. Det är positivt att snabbtågsoperatörer vill köra fler tåg mellan Stockholm och Göteborg men Västra Götalandsregionen ser med oro på att snabbtågen tränger undan region- och pendeltågstrafiken och att detta prövas varje år. Regionen har som mål att tredubbla regionala tågresandet i Västra Götaland och anser att värderingsmallen som Trafikverket tillämpar i tågplaneprocessen undervärderar regional- och pendeltågens samhällsnytta. En översyn av värderingsmodellen behöver göras. Det är angeläget att Trafikverket utvecklar former för mer robusta trafikupplägg i framtiden genom att exempelvis tillämpa ramavtal med trafikaktörerna, samt ser över värderingsmallen. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

42 Datum (3) Diarienummer KTN Miljö och tillgänglighet En fortsatt utbyggnad av tågtrafiken för såväl person- som godstransporter ger stora positiva effekter för samhällsutvecklingen. Det är därför nödvändigt att Trafikverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna avsätter mer resurser för att tillsammans utveckla urbana stationssamhällen som en del i att klara fördubblingsmålet i kollektivtrafiken och dämpa bil- och lastbilstrafikens utveckling. Förtätning och utbyggnad av attraktiva stationssamhällen ökar tillgängligheten till framtida tågtrafik. Val av alternativ på medellång sikt Enligt åtgärdsvalsstudien är de fysiska åtgärderna på medellång sikt inte tillräckliga för att klara det totala trafikbehovet för samtliga transportfunktioner 2025; fjärrtåg, godståg och region- och pendeltåg. Kollektivtrafiknämnden anser att det är en brist att åtgärdsvalsstudien har begränsats så kraftigt när det gäller det ekonomiska utrymmet fram till 2025 att regionens målbild för tågtrafiken inte kan genomföras. Rapporten presenterar fyra åtgärdsalternativ A-D. På medellång sikt är det åtgärdskombinationerna A och C som stämmer överens med ambitionsnivån i regionens Målbild tåg Utbudet av pendel- och regiontåg i A och C måste vara ambitionsnivån och inriktningen för planering av trafiken på medellång sikt. På medellång sikt förordar Västra Götalandsregionen alternativ A i kombination med kompromissalternativet som beskrivs i utredningsrapporten. Trafikverkets kapacitetsanalyser visar att en trafikvolym enligt alternativ A kommer att orsaka försämrad punktlighet på banan. Västra Götalandsregionen anser att alternativ A bör vara en ambition och vägledande för banans utveckling och vara en inriktning när det gäller revidering av nationell infrastrukturplan. Alternativ A följer trafikverkets rekommendation om utjämnande hastigheter på banan. Genom att tillämpa skipstop på sträckan Alingsås-Göteborg, så som det redovisas i Målbild Tåg 2035, minskar belastningen på banan. Vi ser skipstopupplägg som en kapacitetshöjande åtgärd och som ett medel att kunna utöka pendel- och regiontågstrafiken till dess att ytterligare spår byggts ut på sträckan Alingsås-Göteborg. I syfte att skapa attraktiva trafikupplägg för resenärerna vill kollektivtrafiknämnden framhålla behovet att taktfasta tidtabeller, d v s jämna tidsintervall mellan turerna. Forskning visar att detta ökar resandet med %. Kollektivtrafiknämnden ser positivt på upplägget med kompromissalternativet där olika prioriteringar görs mellan transportfunktionerna under dygnets olika timmar t ex; Kör tätare pendel- och regiontågstrafik under morgontimmarna innan snabbtågen från Stockholm kommer till Göteborg. Reducera godstågstrafiken några timmar på eftermiddagen för att kunna förtäta region- och pendeltågstrafiken. Trafikera Kinnekulletåget till Göteborg med eldrivna fordon, vilket reducerar trafikbelastningen på stambanan. För detta krävs att Kinnekullebanan elektrifieras på sträckan Lidköping - Håkantorp och på längre sikt även resterande del av Kinnekullebanan. Slå samman två pendeltågsstationer till en, någonstans på sträckan Alingsås-Göteborg. Detta innebär reducerad trafikbelastning på banan.

43 Datum (3) Diarienummer KTN Vända insatspendeltåg i Floda eller Lerum Flytta Sävenäs station till ett läge närmare Gamlestans knutpunkt vilket sannolikt innebär reducerad trafikbelastning på banan Trafikverket bör utreda möjligheten skapa en tågbildningscentral för att sammankoppla godståg, t ex i Falköping (kapacitetsförstärkningsåtgärd). Trafikverket bör utveckla ramavtal för en mer robust trafikering av stambanan För att uppnå ett optimalt resursutnyttjande på stambanan är det nödvändigt att en del av pendeltågen kan vända i Floda eller Lerum. Floda är optimalt sett ur ett resandeperspektiv. Lerum kan accepteras på medellång sikt då detta läge är bättre för kapaciteten på banan. Trafikverket bör även utreda förutsättningar och konsekvenser av att flytta Sävenäs station till ett läge närmare knutpunkten Gamlestan. En flytt av stationsläget innebär ökad tillgänglighet till de östra stadsdelarna, en avlastning på stadstrafiken i Göteborg samt eventuellt ökad kapacitet på stambanan. Kollektivtrafiknämnden ser kompromissalternativet som en möjlighet att kunna genomföra önskvärda trafikökningar på stambanan. Men då krävs mer systematiska och robusta trafikupplägg jämfört med idag. Ett system med ramavtal skulle borga för ökad stabilitet och minskad undanträngning av region- och pendeltåg i samband med Trafikverkets årliga prövning av tåglägesansökningar. Val av alternativ på lång sikt På lång sikt krävs större fysiska åtgärder i banan. Det handlar om nya spår på hela eller delar av sträckan Alingsås-Göteborg. Trafikverket vill att remissinstanserna yttrar sig om behovet att fortsätta utreda ytterligare spår på sträckan Alingsås Göteborg och om en sådan fördjupad utredning kan avgränsas till någon av delsträckorna ovan. Västra Götalandsregionen anser att den fortsatta utredningen för åtgärder på lång sikt bör omfatta hela sträckan Alingsås Göteborg. Kollektivtrafiknämnden Ulrika Frick Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör

44 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2012/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 1(3) Enligt sändlista Kopia till: Diariet Remiss Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Bakgrund Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan på både person- och godstransporter förväntas fortsätta öka. En åtgärdsvalsstudie har därför tagits fram med syfte att föreslå kombinationer av åtgärder enligt fyrstegsprincipen för att på medellång och lång sikt möta förväntad efterfrågan på resor och transporter i Västra Stambanestråket genom Västra Götaland. Åtgärdsvalsstudien ska göra det möjligt att ta ställning till inriktning för den fortsatta fysiska och ekonomiska planeringsprocessen. Funktionellt omfattar studien influensområdet Hallsberg - Göteborg för godstrafik och Stockholm - Göteborg för persontrafik. Förslag på fysiska åtgärder har dock huvudsakligen avgränsats geografiskt till Västra Götaland. Arbetet med studien initierades av Trafikverket hösten 2012 och har varit organiserad med en politisk styrgrupp, en arbetsgrupp med tjänstemän, samt en större referensgrupp. Remissmaterialet TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Materialet består av en huvudrapport samt sju underlagsrapporter. Rapporterna finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats: I huvudrapporten beskrivs fyra åtgärdskombinationer på medellång sikt samt fyra åtgärdskombinationer på lång sikt. Trafikverket behöver nu er syn på de olika kombinationerna. På medellång sikt handlar valet först och främst om hur de olika typerna av tågtrafik bör prioriteras och samordnas på sträckan Skövde Göteborg. Det trafikupplägg man väljer att förorda påverkar i sin tur vilka ombyggnadsåtgärder som kommer att kunna rekommenderas inom ramen för nationell plan. För åtgärder på lång sikt är den viktigaste frågeställningen om sträckan Alingsås Göteborg ska fortsätta utredas för nya spår, och om en sådan fördjupad utredning kan avgränsas till någon av delsträckorna Alingsås Floda eller Floda Göteborg. Först efter en fördjupad utredning kan man ta ställning till om nya spår bör lokaliseras i befintlig eller ny sträckning. Trafikverket Göteborg Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Alexander Hellervik Direkt: alexander.hellervik@trafikverket.se

45 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2012/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 2(3) Vi vill betona att det är fullt möjligt att förorda en kompromiss mellan flera av de redovisade kombinationerna. Vi ser också mycket positivt på förslag till stödjande åtgärder som remissinstanserna själva kan genomföra för att medverka till att åtgärdsvalsstudiens mål uppfylls. Trafikverket lämnar i detta skede av processen inte något eget förslag till val av inriktning, varken på medellång eller på lång sikt. Vi vill samla in och bearbeta remissinstansernas förslag och synpunkter innan vi går vidare med ett sådant ställningstagande. Vår förhoppning är att det efter remisstiden ska vara möjligt för åtgärdsvalsstudiens styrgrupp att bestämma en gemensam inriktning för hur planeringen i stråket ska fortsätta, både på medellång och lång sikt. Samlade effektbedömningar Samhällsekonomiska kalkyler och samlade effektbedömningar av föreslagna åtgärdskombinationer kommer att utföras under remisstiden. Dessa kommer att publiceras på Trafikverkets webbplats, och kontaktpersoner hos remissinstanserna underrättas via e-post när detta sker. Remissvar Trafikverket önskar särskilt att följande remissinstanser yttrar sig över åtgärdsvalsstudien: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Regionförbundet Örebro, Göteborgsregionens kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund, Västra stambanegruppen, Västtrafik, Branschföreningen tågoperatörerna, MTR, Göteborgs Hamn samt Västsvenska Handelskammaren. Vi välkomnar även yttranden från övriga remissinstanser och intressenter. Trafikverket önskar svar senast 15 nov Svar skickas med e-post till alexander.hellervik@trafikverket.se eller med post till Ärendemottagningen, Region Väst, Box 810, Borlänge. Ange ärendenummer TRV 2012/ TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Med vänliga hälsningar Håkan Wennerström Regionchef Trafikverket region Väst Alexander Hellervik Projektledare för åtgärdsvalsstudien Trafikverket region Väst Trafikverket Göteborg Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Alexander Hellervik Direkt: alexander.hellervik@trafikverket.se

46 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2012/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 3(3) Sändlista Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Västra Götalandsregionen Regionförbundet Örebro Göteborgsregionens kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Västra stambanegruppen Branschföreningen tågoperatörerna MTR Västtrafik Näringslivets transportråd Västsvenska Handelskammaren Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stad Partille kommun Lerums kommun Alingsås kommun Vårgårda kommun Herrljunga kommun Falköpings kommun Skövde kommun TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Töreboda kommun Gullspångs kommun Laxå kommun Tibro kommun Hallsbergs kommun Naturskyddsföreningen i Västra Götaland Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet Järnvägsföreningen i Lerum Trafikverket Göteborg Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Alexander Hellervik Direkt: alexander.hellervik@trafikverket.se

47 ÄRENDE 6 Remiss Örebro län Tåg och expressbusstrategi ( )

48 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Länstrafikens Örebros Tåg- och expressbusstrategi Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över Länstrafikens Örebros Tåg- och expressbusstrategi. Sammanfattning av ärendet Länstrafiken Örebro (regional kollektivtrafikmyndighet) har tagit fram en strategi för att utveckla tåg- och expressbusstrafik i länet samt till och från länet. Länstrafiken har skickat strategin på remiss till länets kommuner, kringliggande kollektivtrafikmyndigheter och ett antal andra intressenter. Strategin kommer att ligga till grund för landstingets prioriteringar när det gäller trafik och transportinfrastruktur och kommer också att ligga till grund för Länstrafiken Örebros kommande trafikförsörjningsprogram. Förslag till yttrande har utarbetats av kollektivtrafikssekretariatet. Om vi skall utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem för långväga resbehov över länsgräns är det viktigt att länen har likvärdiga målbilder om trafikens utveckling. Idag finns det två regionala tåglinjer som sammanbinder länen med varandra, Kinnekulletåget och SJ:s regionala tågtrafik Göteborg-Skövde-Örebro-(Stockholm). Kollektivtrafiksekretariatet har jämfört framtida resmöjligheter i Örebros strategi med vår Målbild Tåg Strategins innehåll I Länstrafikens Örebros regionala utvecklingsstrategi framhålls att de viktigaste målpunkterna är Stockholm, Västerås, Eskilstuna och Karlstad och att man vill stärka relationerna till Borlänge och Linköping. Göteborgsområdet och Skaraborg nämns inte i detta sammanhang. I Länstrafikens Örebros målbild sträcker sig till 2030 med utblick till Det finns också ett etappmål för Målet är att tredubbla resandet fram till I strategin lyfts regionförstoringen som ett viktigt mål. Strategin tar också upp principer för att öppna nya stationer och principer för framtida trafikering med pendeltåg, regiontåg, regionala snabbtåg och fjärrtåg. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

49 Datum (2) Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatets överväganden och bedömningar Kollektivtrafiksekretariatet har jämfört Länstrafikens Örebros trafikbilder för 2020, 2030 och 2050 med Målbild Tåg 2035 och kan konstatera att det finns både likheter och olikheter. Kollektivtrafiksekretariatets förslag till remissvar inriktas på de olikheter som finns när det gäller ambitionsnivån för den länsgränsöverskridande tågtrafiken. År 2020 har Länstrafiken Örebro som mål att sträckan Örebro-Göteborg skall trafikeras av regiontåg med 60-minuterstrafik i högtrafik. Detta är något högre ambitionsnivå än Målbild Tåg 2035 som ligger på minuters turtäthet år År 2030 har Länstrafiken Örebro som mål att sträckan Stockholm-Örebro-Göteborg kompletteras med ett regionalt snabbtåg. Här förutsätts att turtätheten är högre mot Stockholm än mot Göteborg. I strategin framgår också följande text även om det inte ingår i kollektivtrafikmyndighetens ansvar är kopplingen till Göteborg viktig för dessa linjer. I strategin framhålls att både regiontåget och det regionala snabbtåget till Göteborg antas kunna bedrivas kommersiellt eller med hög självfinansieringsgrad. Möjligen kan detta tolkas som att Länstrafiken Örebro vill förlita sig på att marknaden löser de framtida transportbehoven till och från Göteborg. Vår målbild Tåg 2035 utgår ifrån att Västra Götalandsregionen tar ett mer aktivt ansvar för att utveckla och förtäta tågtrafiken mellan Göteborg och Örebro. Kinnekulletåget Lidköping/Mariestad-Örebro är inritat i utredningsrapportens trafikbilder men är inte kommenterat varken i text eller turtäthet. Till skillnad från Målbild Tåg 2035 går det inte att utläsa hur Länstrafiken Örebro ser på Kinnekulletågets utveckling långsiktigt. I Målbild Tåg 2035 vill vi utveckla Kinnekulletåget med fler turer till Örebro samt elektrifiera banan och köra med eldrivna tåg. Tidigare diskussioner mellan Västra Götalandsregionen (RKM) och Örebro (RKM) har visat att Västra Götaland har större intresse av att förstärka och utveckla Kinnekulletåget än vad Örebro har. I strategin framhålls vikten av att etablera ett biljettsamarbete med Västra Götaland, vilket möjliggör en ökad integration mellan arbetsmarknaderna i Örebro och Skaraborg. Detta är en positiv åtgärd och kommer sannolikt att påverka tågresandet mellan länen. I utblicken mot 2050 vill Länstrafiken integrera arbetsmarknaden i Örebro med Eskilstuna, Västerås och Karlstad arbetsmarknader. Västra Götaland nämns inte i utblicken mot Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jan Efraimsson Utredningsledare Bilaga: Remisshandling från Länstrafiken i Örebro finns på vgregion.se/kollektivtrafiknämnden. Remissvaret skickas till: Länstrafiken, Örebro läns landsting.

50 Västra Götalandsregionen 1 (1) Yttrande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden Till Länstrafiken Örebro läns landsting Yttrande över Örebros Tåg- och expressbusstrategi Örebro läns landsting har remitterat en strategi för att utveckla tåg- och expressbusstrafiken i Örebro län. Målet är att tredubbla resandet fram till Det motsvarar i stort sett resandemålet i Västra Götalands Målbild Tåg Båda länen har relativt offensiva mål över tågtrafikens utveckling. I er regionala utvecklingsstrategi framhålls att de viktigaste målpunkterna är Stockholm, Västerås, Eskilstuna och Karlstad och att man vill stärka relationerna till Borlänge och Linköping. Göteborgsområdet och Skaraborg nämns inte i detta sammanhang. Som regional kollektivtrafikmyndighet för Västra Götaland vill vi framhålla att vi tror att en väl utvecklad tågtrafik mellan Örebro och Göteborg skulle stärka båda länens attraktionskraft och tillväxt. Dessutom vill vi framhålla att Örebro är en attraktiv arbetsmarknadsregion för invånarna i Skaraborg och att vi ser positivt på att utveckla tågtrafiken mellan länen även om inte detta kan göras på kommersiell grund. När det gäller tågtrafikens utveckling mellan Örebro och Göteborg 2020 och 2030 ser vi att länen har ungefär samma ambitionsnivå när det gäller turtäthet och det är positivt. När det gäller Kinnekulletåget mellan Lidköping/Mariestad och Örebro har vi en mer offensiv målbild än vad man kan utläsa i er strategi. Vi har för avsikt att Kinnekullebanan skall elektrifieras och köras med eldrivna tåg till Örebro på sikt. Trafiken på Kinnekullebanan skall utvecklas och förtätas och knyta samman arbetsmarknadsregionen i den delen av Skaraborg med Örebros arbetsmarknadsregion. Vår förhoppning är att ert strategidokument kan kompletteras med en beskrivning av Kinnekulletågets framtida utveckling. Vi ser positivt på en fortsatt dialog om hur vi gemensamt kan utveckla tågtrafiken mellan länen. Kollektivtrafiknämnden Ulrika Frick Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

51 1 (2) DATUM Enligt sändlista Remiss angående Strategi för tåg och expressbussar Länstrafiken har sedan våren 2013 bedrivit ett utredningsarbete för att ta fram en strategi för den långsiktiga utvecklingen av tåg- och expressbusstrafiken i Örebro län samt till kringliggande regioner. Arbetet har letts av en politisk styrgrupp. Styrgruppen remitterar härmed förslaget till strategi för tåg och expressbussar. Arbetet med att ta fram förslaget har skett i samarbete med Regionförbundet Örebro och Trafikverket. Under utredningen har också samråd skett med länets kommuner och andra aktörer. Strategin kommer att ligga till grund för landstingets kommande prioriteringar inom utvecklingen av tåg- och expressbusstrafiken. Strategin är också en viktig utgångspunkt för framtida prioriteringar inom utveckling av transportinfrastrukturen. Vi ser fram emot remissvar från Er senast den 26 september Remissvaren skickas till fredrik.eliasson@lanstrafiken.se. Förslaget till strategi bifogas denna försändelse. Det finns också att ladda ner på hemsida Eventuella frågor på förslaget besvaras av projektledaren Fredrik Eliasson, tfn: Med vänlig hälsning Styrgruppen för tåg- och expressbusstrategin: Jonas Karlsson, ordf (s) Solweig Oscarsson (s) Mats Gunnarsson (mp) Katarina Raneborn (v) Alf Rosberg (m) Erik Johansson (fp) Lars-Göran Zetterlund (c) Bo Rudolfsson (kd) Björn Sundin (s) (adj.) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Länstrafiken Örebro Drottninggatan Box Örebro Örebro E-POST lt.orebro@lanstrafiken.se INTERNET

52 2 (2) DATUM Sändlista Örebro kommun Karlskoga kommun Degerfors kommun Hallsbergs kommun Kumla kommun Lekebergs kommun Nora kommun Hällefors kommun Askersunds kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Laxå kommun Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Örebro län Kollektivtrafikmyndigheterna i: Östergötlands län (Landstinget i Östergötland) Värmlands län (Region Värmland) Dalarnas län (Region Dalarna) Västmanlands län (Landstinget i Västmanland) Västra Götalands län (Västra Götalandsregionen) Stockholms län (Stockholms läns landsting) Sörmlands län (Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet) Trafikverket Region Öst Tågoperatörerna Örebro/Värmlands Bussföretag Resenärsforum Handelskammaren Mälardalen Länsbygderådet

53 ÄRENDE 7 Remiss Cykelplan Göteborgs stad (KTN )

54 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Martin Elofsson Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Cykelplan för en nära storstad , Göteborgremissyttrande Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över Cykelplan för en nära storstad , Göteborg. Sammanfattning av ärendet Göteborgs Stad har tagit fram en cykelplan för en nära storstad Cykelplanen är en konkretisering av Göteborgs trafikstrategi. Målsättningen är att göra Göteborg till en attraktiv cykelstad och tredubbla cykelresandet fram till Framgångsfaktorerna för att nå målen sammanfattas i bättre infrastruktur, satsningar på tjänster som stödjer och ökar attraktionskraften samt en tydligare kommunikation. Trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål om att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till 33 % förutsätter ett ökat resande med kollektivtrafik. Många av kollektivtrafikresorna börjar eller slutar med en cykelresa. För att gå i riktning mot ett hållbart resande behöver därför även cykelresorna öka. Cykelplanens målsättning om att tredubbla cykelresandet i Göteborg är därför en ambitiös och viktig målsättning. Kollektivtrafiknämnden har fått möjlighet att yttra sig över cykelplanen. Kollektivtrafiksekretariatets förslag till yttrande bifogas. Cykelplanens innehåll Cykelplanen beskriver att det finns en potential i att öka cykelresorna i Göteborg med tanke på att cykelandelen i dagsläget är relativt låg jämfört med andra jämförbara städer. Många av dagens korta resor med framför allt bil skulle kunna ersättas av cykel. För att nå dit krävs det insatser för en bättre cykelinfrastruktur året om. Ett pendlingscykelnät binder samman stadens tyngdpunkter vilka ofta sammanfaller med kollektivtrafikens knutpunkter. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

55 Datum Diarienummer KTN (2) En satsning på nya och utvecklade tjänster som stödjer cyklisterna är också prioriterat. Exempel på dessa kan vara cykelpumpar, hyrcykelsystemet Styr&Ställ och appar av olika slag. Staden vill också använda sig av kommunikation ur olika perspektiv för att öka cyklingen. Beteendepåverkan är ett viktigt område. Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Martin Elofsson Regionutvecklare Bilaga Cykelplanen finns på Skickas till: Göteborgs Stad

56 1 (1) Yttrande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden Till Göteborgs Stad Yttrande över Cykelplan för en nära storstad Göteborgs Stad har skickat Cykelplan för en nära storstad på remiss till kollektivtrafiknämnden. Trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Många av kollektivtrafikresorna börjar eller slutar med en cykelresa. Målen i planen är att Göteborg ska upplevas och vara en attraktiv cykelstad där cyklingen tredubblas fram till Att öka de hållbara resornas andel av totalresandet går i linje med Västra Götalandsregionens vision om det goda livet och ett hållbart samhälle. Cykelplanen beskriver att det finns en potential i att ersätta många av dagens korta bilresor med cykel. Samtidigt kan en ökad cykling också avlasta kollektivtrafiken. Detta är positivt med tanke på att stadstrafiken är hårt ansträngd i högtrafik. Många av dagens relativt korta resor med kollektivtrafik kan med fördel utföras av cykel eller gång. Detta innebär ledig kapacitet för nytillkomna resenärer under vissa perioder. På grund av säsongsvariationerna för cykel, med låg andel cykling vintertid, blir vinterperioden dimensionerande kollektivtrafiken. Ökad cykling under vintern vara gynnsam. Det är positivt att föreslaget pendlingscykelnät innefattar kollektivtrafikens knutpunkter. Knutpunkternas tillgänglighet är viktig för kollektivtrafikens utveckling. Även om cykelplanen är framtagen med Göteborg i fokus är det viktigt att se över kommungränserna. Cykelresorna har en potential att öka även i lite längre relationer och ett regionalt sammanhängande cykelnät är en förutsättning för detta. Detta är också viktigt för utvecklingen av besöks- och turistnäringen där cykelturismen har stor potential. Att finna samverkansformer med angränsande kommuner är därför viktigt. GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) har tagit initiativ till ökad samordning kring cykelfrågor i göteborgsregionen. Västra Götalandsregionen har påbörjat ett arbete med en regional cykelplan, vars syfte är att skapa en gemensam målbild som stöd för prioritering och planering av cykelåtgärder på det regionala vägnätet. För det mesta använder sig invånarna av flera olika trafikslag i sin vardag. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att koppla ihop kollektivtrafik och cykel. Styr&Ställ är ett bra exempel på detta som borde kunna utvecklas vidare. Västtrafik har i nuvarande uppdrag att se på hur hela resan med kombinerade resor kan utvecklas. Cykelplanens ambition om att utveckla stödjande tjänster passar bra ihop med detta. Gemensamma utvecklingsprojekt mellan kommuner, kollektivtrafiknämnden och Västtrafik med fokus på cykel och kollektiv är en förutsättning för att öka resandet med både cykel och kollektivtrafik. Vi är gärna med i kommande diskussioner i denna fråga. Ulrika Frick Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

57 Suzanne Frej Från: Suzanne Frej för kollektivtrafik Skickat: den 30 juni :39 Till: Suzanne Frej Ämne: Vbf:Välkomna att lämna synpunkter på Göteborg Stads cykelplan -----Vidarebefordrat av Suzanne Frej/vgregion : Till: Från: Malin Månsson Datum: :37 Kopia: Mattias Junemo Ma-Lou Wihlborg Ärende: Välkomna att lämna synpunkter på Göteborg Stads cykelplan Välkomna att lämna synpunkter på Göteborg Stads cykelplan Cykelplan för en nära storstad Trafikkontoret lägger nu fram ett förslag till cykelplan för Göteborg. Cykelplanen är en fördjupning av stadens trafikstrategi och beskriver hur Göteborg ska bli en attraktiv cykelstad, där cykel är ett konkurrenskraftigt färdmedel och många väljer cykel för sina resor. Ledorden för cykelplanen är att det ska vara snabbt, enkelt och säkert att cykla. Målet är att tredubbla cykelresorna till år Cykelplanen skickas nu på bred remiss där ni är en av remissinstanserna Syftet med remissen är att få inspel till hur cykelplanen kan kompletteras och förtydligas inför beslut i trafiknämnden om färdig cykelplan. För att planen ska bli användbar och verka i riktning mot de uppsatta målen är det viktigt att så många som möjligt bidrar med synpunkter och förslag, därför är ert remissvar betydelsefullt. Synpunkter på cykelplanen lämnas senast den 30 september 2014 Remissversionen och information om hur ni kan svara på remissen finns på vår hemsida; och klicka där vidare till Cykelplan för en nära storstad. Ett öppet seminarium kommer att hållas 27 augusti klockan 7.30 i Älvrummet dit alla är välkomna. Vi kommer också att anordna ett antal riktade informationsmöten och remisseminarier under augusti och september. Efter remiss och bearbetning av inkomna synpunkter ska cykelplanen upp för beslut i trafiknämnden i början av Tack på förhand för dina synpunkter! Stefan Eglinger Trafikdirektör Göteborg Stad 1

58 ÄRENDE 8 Remiss Digital agenda (KTN )

59 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Linda Billberg Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Mål- och strategidokument: Smart region Västra Götaland - Digital agenda, remissyttrande Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över Mål- och strategidokument: Smart region Västra Götaland Digital agenda. Sammanfattning av ärendet Sedan 2011 finns det en nationell digital agenda och Västra Götalandsregionen har gjort en avsiktsförklaring som innebär att vi delar det nationella målet och att vi tillsammans med länsstyrelsen och andra aktörer ska ta fram en regional digital agenda. Arbetet med att ta fram den regionala digitala agendan har bedrivits under beredningen för hållbar utveckling och resulterat i detta förslag Smart region Västra Götaland som nu skickats på remiss, med svar senast 23 oktober. Kollektivtrafiksekretariatet bedömer att agendan stödjer mål i trafikförsörjningsprogrammet. Den digitala agendans innehåll I förslaget till regional digital agenda finns tre övergripande mål, med ett antal tillhörande delmål: 1. Enklare vardag för privatpersoner och företag - Länets 150 bredbandsområden ska ha tillgång till fiberanslutning. - Stödja införandet av e-legitimation när sådan finns. - Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag - Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer - Säkerställa IT-kommunikation genom införandet av internationella standarder - Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga. - Digital kompetens och utnyttjande av digitaliseringsmöjligheter i utbildning och skola - Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn. 2. Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

60 Datum Diarienummer KTN (2) - Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog - Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras - Webplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk - Tillgängliggörande av offentlig information 3. Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. - Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. - Öka innovation i offentliga tjänster - Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt - Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer - Utreda effektiv offentlig IT-drift - Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland Förslag till yttrande Kollektivtrafiknämnden stödjer förslaget till regional digital agenda. Målen och åtgärderna ger förutsättningar för ett minskat behov av resor och stödjer därmed hållbara transporter. Agendan underlättar informationsspridningen om kollektivtrafiken och bidrar därmed till ökad tillgänglighet. Den skapar också förutsättningar för att arbeta med digital dialog och möjliggör delaktighet i samhällsutvecklingsfrågor, såsom t ex kollektivtrafik. En viktig fråga för kollektivtrafikens resenärer är att det ska gå att nyttja restiden för till exempel arbete vilket ofta kräver bra bredbandstäckning. Det är därför viktigt att bredband byggs ut inte bara där det bor folk utan även längs med kollektivtrafikstråken. Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Linda Billberg Regionutvecklare Bilaga Smart region Västra Götaland finns på Skickas till: Regionutvecklingssekretariatet, Max Falk

61 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RUN Regionutvecklingssekretariatet Infrastrukturutveckling Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till BHU Mål och strategidokument: Digital agenda i Västra Götaland Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling godkänner att mål och strategidokumentet: Digital agenda i Västra Götaland skickas på remiss till föreslagna myndigheter, organisationer och företag. 2. Remisstiden fastställs till 19 september Sammanfattning av ärendet I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och en strategi för att nå målen. Tre övergripande mål finns: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För varje konkret underliggande delmål (totalt 19 st) finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

62 Datum Diarienummer RS , RUN (2) finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt agendan skall diskuteras med styrgruppen (BHU-presidiet) allteftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling regionalt finns för fyra delmål. Mål och strategidokumentet, Digital agenda i Västra Götaland föreslås nu gå ut på bred remiss till berörda både inom och utanför länet. Förslag till remisslista bifogas. Remissförfarandet föreslås avslutas 19 september. Det kommer också att finnas möjligheter att besvara och ge feedback på förslaget via en länk till en webbsida där kommentarer kan ges. En videopresentation kommer att finnas där agendan presenteras mer utförligt via från mitten av juni. I videon finns också personer från nationell nivå som beskriver arbetet nationellt med den digitala agendan generellt och i förhållande till SKL s e-samhälle strategi och myndigheternas e- förvaltningsstrategi. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Max Falk Bilagor 1. Mål och strategidokumentet: Digital agenda i Västra Götaland, version Remisslista

63 ÄRENDE 9 Remiss Trafikstrategi Borås stad (KTN )

64 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: jorn.engstrom@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Remissvar Borås Trafikstrategi Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner yttrandet över Borås trafikstrategi Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen i Borås stad har skickat en remiss på sin Trafikstrategi. Remissvaret ska vara politiskt behandlat och inlämnat senast 1 november Borås stad har tagit fram en Trafikstrategi med tidshorisont år Den ska utgöra mål och inriktning för stadens trafikplanering och omfatta samtliga trafikslag. Strategin är formulerad på en översiktlig nivå och ska kompletteras med en eller flera trafikplaner för att konkretisera åtgärder, tider och kostnader. Kollektivtrafiksekretariatet bedömer att strategin är i linje med regionens trafikförsörjningsprogram och det fördjupade samarbete som sker inom stadstrafiken i Borås, mellan Västra Götalandsregionen och staden. Förslag till yttrande Trafikstrategin har som inriktning att stödja förändrade resvanor som är hållbara på lång sikt. Det innebär att förädla respektive utveckla nya områden så att alla kan välja ett hållbart transportsätt. Trafiksystemet ska tillgodose transportbehov och var tryggt, säkert och trivsamt, samtidigt som det bidrar till en bättre miljö. Då skapas också en attraktiv stadsmiljö. Kollektivtrafiknämnden bedömer att Borås Trafikstrategi är väl avvägd och i linje med trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götaland. Strategin stämmer väl med de gemensamma målsättningar som Västra Götalandsregionen och Borås Stad har uttryckt i samverkansavtalet för stadstrafiken. För att ställa om transportsystemet krävs tydlig prioritet för kollektivtrafik, gång och cykel när det gäller gatuutrymme, framkomlighet liksom lokalisering av bostäder och verksamheter. Kollektivtrafiknämnden ser fram emot en fortsatt god samverkan för att gemensamt utveckla en effektiv och attraktiv kollektivtrafik i Borås stad. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

65 Datum (2) Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jörn Engström Utredningsledare Bilaga Remissutgåva av Borås Trafikstrategi 2035 Skickas till: Borås Stads Kommunstyrelse e-post: boras.stad@boras.se

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87 ÄRENDE 10 Digital medborgardialog (KTN )

88 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Tomas Zeljko Telefon: E-post: tomas.zeljko@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Digital medborgardialog för revidering av regionala trafikförsörjningsprogrammet Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner projektplan för digital medborgardialog, och avsätter kr till projektet. 2. Kollektivtrafiknämnden beslutar att varje parti i nämnden utser varsin dialogrepresentant. Sammanfattning av ärendet Den 5 juni ställde kollektivtrafiknämnden sig positiv till att genomföra ett projekt för att testa och utveckla digital medborgardialog. På nämndens uppdrag har sekretariatet tagit fram en projektplan för nämnden att ta ställning till, samt en beskrivning av vilket deltagande som förväntas av nämndens politiker. Bakgrund till projektet Sekretariatet planerar för en digital medborgardialog där deltagarna får ett antal kollektivtrafikämnen som de ska ta ställning till. När deltagarna gör prioriteringar i ämnena så påverkar de samtidigt trafikförsörjningsprogrammets olika mål, i positiv eller negativ riktning. Prioriteringarna påverkar också kostnader och intäkter i en fiktiv budget. Detta illustreras visuellt direkt på skärmen. Verktyget är i grunden framtaget av utvecklare i samarbete med SKL, men anpassas av utvecklaren efter våra behov. Det är första gången verktyget används på det här sättet. Utöver resultatet av dialogen är också en utvärdering av själva verktyget av intresse, både för oss och för andra i offentlig sektor, som letar efter alternativa sätt att föra medborgardialog. I verktyget kommer det också att finnas möjlighet att i fritext utveckla sina funderingar, kommentera andras förslag och att genom en chatt och ett forum föra en dialog med nämndens politiker. Fördelen med en digital medborgardialog är att den ger en ökad möjlighet för invånarna att delta eftersom den inte är låst till ett tillfälle eller en plats, samt att alla deltagare får samma möjlighet att göra sin röst hörd. Fördelarna med den ökade tillgängligheten bedöms vara större än nackdelen att alla inte har tillgång till internet. Den digitala dialogen kommer att kompletteras med andra dialogformer i framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

89 Datum (2) Diarienummer KTN Målet med dialogen är att kollektivtrafiknämnden genom ökad öppenhet gentemot invånarna skapar bättre förutsättningar för ett ömsesidigt lärande, bidrar till att öka invånarnas förståelse och engagemang för kollektivtrafiken och hur den är viktig för den regionala utvecklingen. Medborgardialogen blir också ett underlag i revideringen av trafikförsörjningsprogrammet. För att dialogen ska kunna genomföras krävs marknadsföringsinsatser för rekrytering av deltagare, och dessa planeras i första hand ske genom synlighet på redaktionell plats i media, genom riktade utskick och genom annonsering i sociala medier och på kollektivtrafikens fordon. Synligheten blir dessutom en möjlighet att visa var ansvaret för kollektivtrafikens utveckling ligger, att utvecklingen går att påverka och att nämnden är öppen för detta. Återkoppling till deltagare För att deltagarna ska känna att dialogen är givande krävs tydlighet om hur vi använder oss av materialet, och att deltagarna får respons på deltagandet. Under dialogen kommer nämndens politiker att delta aktivt i en chatt och genom att kommentera fritt bland bidragen. Omfattningen i resurser från politiken är en person per parti, som vardera avsätter timmar. Återkoppling till deltagarna om hur materialet totalt sett har använts kommer att ske efter dialogen i form av en rapport och ett tackbrev. Efter dialogen bör en utvärdering göras för att ta reda på om dialogen fungerade och vad resultatet blev. Bland de som deltagit i dialogen kan vi rekrytera deltagare till fokusgrupper, om det behovet uppstår, att använda i framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Krav på dialog, och nyttor Medborgardialogen ligger i linje med regionfullmäktiges beslut om att de fyra nämnderna inom tillväxt och utveckling ska undersöka och utveckla möjligheterna för medborgare att få information om nämndernas arbete genom interaktiva medier och elektronisk kommunikation. Det finns också ett krav i kollektivtrafiklagen om dialog i samband med framtagning av trafikförsörjningsprogram. SKL:s bedömning av dialogarbeten som gjorts är att effekterna har visat sig vara positiva förutsatt att dialogen har genomförts med ett genuint intresse av resultatet samt att det kan påverka. Dialogen behöver också ske i ett tidigt skede, innan beslut är fattat, och med tydliga förutsättningar. Annars riskerar effekterna att bli negativa och leda till ett sämre förhållande än innan dialogen. I förberedandet av projektet har sekretariatet hämtat in kunskap och fört samtal med SKL:s dialogavdelning, tjänstemän från Göteborgs Stad och träffat Region Skåne som arbetar aktivt med medborgardialog. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Tomas Zeljko Kommunikationsansvarig Bilaga Projektplan Digital medborgardialog

90 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 1 (8) Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Dokumentbeskrivning: Projektplan Digital medborgardialog Projektplan Digital medborgardialog

91 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 2 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan Innehållsförteckning 0 DETALJERING AV PROJEKTETS RESULTAT/MÅL PROJEKTORGANISATION PROJEKTETS BEMANNING OCH RESURSHANTERING RAPPORTERING PROJEKTBUDGET GENOMFÖRANDEPLAN KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING RISKHANTERING BILAGA STRATEGISKA OMRÅDEN TILL DIALOGEN... 8 PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

92 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 3 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan 0 Detaljering av projektets resultat/mål Bakgrund Medborgardialog innebär kommunikation mellan politiker och invånare. Den grundläggande tanken bakom medborgardialogen är att invånarnas värderingar och synpunkter på hur de gemensamma resurserna används är viktigt för att utveckla verksamheten effektivt. Dialogen är ett sätt att stärka demokratin och öka legitimiteten för den politiska processen kring kollektivtrafiken. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är kollektivtrafiknämndens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Den digitala medborgardialogen kommer att handla om mål och prioriteringar inför revidering av programmet, och är en av flera dialogformer. Programmet ska beslutas först om två år men arbetet med revidering startar redan i höst med mål och strategisk inriktning. Tidsmässigt passar underlaget från medborgardialogen väl in i den processen. I lagen om kollektivtrafik (Lag 2010:1065) står det att det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter brett samråd med bland annat resenärerna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde 2012 en utvärdering av de regionala trafikförsörjningsprogrammen. I den konstateras att samråd med medborgarna är värdeskapande. Samtidigt visar utvärderingen att det finns en osäkerhet om hur samrådsprocessen ska gå till. I rapporten står det att myndigheterna i ökad utsträckning bör avsätta tid och resurser till samrådsprocessen och dessutom utveckla former för delaktighet och inflytande i ett tidigt skede. I planeringsarbetet har sekretariatet varit i kontakt med SKL, Göteborgs stad och Region Skåne för att samla kunskap. Syfte och mål Syftet med den digitala medborgardialogen är att invånarna i Västra Götaland ska erbjudas en mötesplats på internet där de kan diskutera och lämna synpunkter på hur resurserna bör användas. Det blir ett underlag för det regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken. Det övergripande målet med medborgardialogen är att förbättra det regionala trafikförsörjningsprogrammet genom att göra medborgarna delaktiga i diskussionen om prioriteringar inom kollektivtrafiken. PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

93 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 4 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan Projektet har följande delmål: Öka medborgarnas förståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken är viktig för samhällsutvecklingen. Öka nämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik. Utveckla, testa och utvärdera en plattform för digital medborgardialog om övergripande strategiska frågor. Frågeställningar Hur prioriterar invånarna mellan målen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet? Vilka aspekter av kollektivtrafiken engagerar invånarna och på vilket sätt? Utvärdering Hur fungerade medborgardialogen med avseende på: Den digitala formen Deltagande, grupper, spridning Chatt och forum Återkoppling Beskrivning av medborgardialogen Dialogen sker digitalt på internet via en webbsida. Deltagarna ska registrera sig för att delta, bland annat utifrån att kunna analysera olika gruppers deltagande och spridning. Det går inte att vara anonym. En dialog kan aldrig bli helt representativ, det är ingen enkät, men vi bör sträva efter att få en bredd bland deltagarna. Om vi ser att den saknas, ska detta redovisas i underlaget. Vad denna typ av dialog möjliggör är att personer som annars inte skulle tagit sig till ett öppet möte eller skrivit ett brev till en politiker, deltar med sin åsikt. I och med att dialogen är digital så kan vi också nå människor som inte har tid och möjlighet att komma till ett fysiskt möte. Uppgiften går ut på att deltagarna gör prioriteringar i ett antal strategiska frågeställningar utifrån en fiktiv budget, visualiserad i form av symboler men är baserad på grovt avrundade ekonomiska siffror från Västtrafik. Beroende på vilka prioriteringar man gör så förändras budgetbalansen och måluppfyllelsen. Den skattefinansierade delen är låst. Deltagarna kan dock välja att få ett underskott/överskott och sedan lämna en kommentar om att det ska regleras med PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

94 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 5 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan skatten. Beroende på vilka prioriteringar som görs så förändras måluppfyllelsen. Varje deltagares resultat av prioriteringar kommer att publiceras på webben med möjlighet att lämna kommentarer. Dessutom ska det finnas möjlighet att lämna generella synpunkter på mål och strategier. Vi kommer vara tydliga med att synpunkter på enskilda linjer och annat som är direkt kopplat till Västtrafik inte hanteras i den här dialogen. Resultatet av dialogen ska in i en underlagsrapport till trafikförsörjningsprogrammet, den del som handlar om medborgarnas värderingar. 1. Projektorganisation 1.1 Projektets bemanning och resurshantering Projektet projektleds från kollektivtrafiksekretariatet med hjälp av Västtrafik. En styrgrupp med tjänstemän är utsedd. Politikermedverkan Kollektivtrafiknämnden utser en person från varje parti som kommer att vara aktiva under dialogperioden. Utsedda nämndledamöter har till uppgift att följa och kommentera dialogen i ett politiskt perspektiv. Det kommer att finnas ett forum där deltagarna kan ställa frågor och diskutera. En chatt kommer att erbjudas i slutet av dialogen där 2-4 ledamöter deltar under ett par timmar. Avslutningsvis kommer utsedda nämndledamöter att ha möjlighet att ge synpunkter på de tio mest kommenterade förslagen från deltagarna. Beroende på hur många invånare som deltar är det svårt att beräkna tidsåtgången. Sannolikt handlar det om ca 8 timmar inläsning, 2-3 timmar i forumet och 2-3 timmar till kommentarer på förslagen, samt uppstartsmöte och avslutande möte med deltagande politiker och projektledningen. Totalt bedöms insatsen omfatta timmar per utsedd politiker. 1.2 Rapportering Kollektivtrafiknämnden får lägesrapporter under pågående dialog. Styrgruppen har möten för planering, avstämning under pågående dialog samt uppföljning och resultat. PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

95 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 6 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan 2 Projektbudget Kostnader för websida, support mm beräknas uppgå till ca Kostnader för marknadsföring och information beräknas uppgå till ca Projektets totala kostnad är ca kr Kostnader tillkommer för arvode till nämndledamöterna. 3 Genomförandeplan Kollektivtrafiknämnden beslutar i september 2014 om genomförande och projektplan. Utarbeta detaljerad kommunikationsplan i september. Utarbeta underlag till verktyget i september/ oktober. Lansering av websidan och medborgardialogen i november Dialogen pågår 4-6 veckor till ca mitten december. Sammanställning av resultatet från leverantören Rapport, utvärdering och slutredovisning till nämnden i januari/ februari. 4 Kommunikation och marknadsföring Kommunikation inför dialogen, rekrytering av deltagare En förutsättning för en lyckad dialog är att vi lyckas rekrytera deltagare och att vi ger dem rätt förväntningar på hur vi använder resultatet. Förutom att använda press/media, egna kanaler och samarbetspartners kanaler, kommer rekrytering att ske genom annonser på Västtrafiks fordon i Västra Götaland och i digitala kanaler (sannolikt Facebook). Genom annonsering på fordon hittar vi deltagare till dialogen, och visar samtidigt de som använder kollektivtrafiken var ansvaret för kollektivtrafiken ligger, att det går att påverka dess utveckling och att vi öppnar upp för detta. Genom annonser i en kanal som Facebook är deltagarna bara ett klick från annonsen till dialogen, vilket ökar chanserna att rekrytera deltagare. Vi lägger lite mer tyngd på att nå ungdomar, eftersom vi tror att de är svårare att nå som deltagare. I kommunikationen med deltagarna är vårt budskap att vi vill veta vad de tycker är viktigt när det gäller kollektivtrafikens utveckling, för att förbättra utvecklingen av den. På verktygets webbplats förtydligar vi att de synpunkter som kommer PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

96 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 7 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan fram, och de prioriteringar som görs i verktyget, kommer att analyseras och sedan vara ett av flera underlag i framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Hur återkopplar vi? Den omedelbara återkopplingen sker när deltagarna kan kommentera varandras arbeten och inlägg, samt när politikerna kommer med sina kommentarer. Det finns också möjlighet att kommunicera med politiker i nämnden i en chatt, som hålls mot slutet av dialogtiden. Var och en av deltagarna kommer att få analysen och ett tackbrev skickad till sig. I trafikförsörjningsprogrammet kommer en beskrivning att finnas av hur dialogen har påverkat. 5 Riskhantering Vi behöver förbereda för eventuella risker med projektet. Dialogen resulterar i mängder med synpunkter som är riktade till Västtrafik. Vi måste planera för att det kan hända och hur vi då tar hand om det. Det är viktigt att tidigt förankra detta med Västtrafik. På websidan ska vi vara tydliga till deltagarna att det handlar om strategiska prioriteringar och att detaljerade synpunkter på trafiken inte hanteras där. Att plattformen för dialog blir en arena för kritik mot verksamheten, och att deltagare inte bryr sig om själva dialogen. Vi förbereder för hantering av detta genom tydlighet kring syftet. Det blir många som deltar och hög aktivitet på forumet. Vi hinner inte besvara frågor och delta i samtalet. Alternativt det omvända förhållandet att det blir för få deltagare kräver beredskap för ytterligare insatser att öka intresset. I planeringen är det viktigt att vi tar med i beräkning en stor variation i antal deltagare och har beredskap för det. Det här är något nytt och det är mycket svårt att förutsäga deltagandet Resultatet blir inte tillräckligt tillgodosett i arbetet med programmet. Det kan skada förtroendet. Kommunikation med deltagarna är viktigt om vad som händer med resultatet. Deltagarna blir störda av dialogformen, att den är styrd till frågeställningarna och är väldigt förenklad. Vi måste vara tydliga på sidan att det är förenklingar baserad på verkligheten men att det måste generaliseras för att kunna hantera verktyget och resultatet. PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

97 Dokument nr: Version: Status: Sida: KTN Utkast/Utgåva 8 (8) Dokumentbeskrivning: Projektplan 6 Bilaga strategiska områden till dialogen Följande är exempel på områden som kan planeras ingå i dialogen: Utbud i stadstrafiken Utbud i stråken Tillgänglighet på landsbygden och utanför stråken Utrymme ombord för barnvagn, rullator, cykel mm Anpassade fordon för funktionsnedsatta Andel fordon med fossilfri energi Helg-, kvälls- och nattrafik Priser i kollektivtrafiken Snabbhet i stråken mellan större orter och eller närhet till hållplats Extra tjänster och service, t.ex wifi, boka sittplats PROJEKTPLAN MALL UTSKRIFTSDATUM:

98 ÄRENDE 11 Kollektiva kulturresor - avrapportering ( )

99 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Martin Elofsson Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Rapport om kollektiva kulturresor Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden anser uppdraget slutfört och lägger rapporten till handlingarna 2. Kollektivtrafiknämnden godkänner att resterande projektmedel används till att finansiera realtidsskärmar för ett par kulturverksamheter och ta fram ett verktyg för samåkning. Sammanfattning av ärendet 2013 beslutade kollektivtrafiknämnden och kulturnämnden tillsammans om ett projekt för att se på hur kollektivtrafikens roll i samband med kulturbesök kan stärkas. De båda nämndernas tjänstemannasekretariat har tillsammans utfört arbetet i nära samråd med kulturverksamheterna. Arbetet har redan resulterat i ett förändringsarbete. Rapporten beskriver nuläge, förslag till åtgärder och ytterligare arbete. För projektet har kollektivtrafiknämnden avsatt kr, för utredning och framtagande av kommunikationsmaterial och checklistor. Knappt en tredjedel av projektmedlen återstår, som föreslås nyttjas för angelägna åtgärder utredningen rekommenderar. Nuläge Analys av resmöjligheter visar att det finns stora skillnader i möjligheten att åka kollektivt till de olika attraktionerna. Till kulturinstitutioner belägna i städer finns det en relativt god kollektivtrafik medan det till vissa andra är svårare att resa kollektivt. Prismässigt är det oftast billigare att använda kollektivtrafik jämfört med bil. I intervjuer med verksamheterna framkommer att de arbetar i olika utsträckning med kollektivtrafik som ett alternativt färdsätt till bil. I vissa fall är det inte ett rimligt alternativ att hänvisa till kollektivtrafik. Förslag till åtgärder Projektet har sammanställt en kortare check-lista som verksamheterna kan arbeta utefter. Realtidsskärmar erbjuds de verksamheter som önskar. Ett samåkningsverktyg för bil tas fram för att underlätta hållbarare resor. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

100 Datum Diarienummer KTN (2) Ytterligare arbete Under hösten/vintern 2015/2016 genomförs enkäter och intervjuer med verksamheterna för att utvärdera hur föreslagna åtgärder har genomförts och fungerat. Uppföljningsmöte med verksamheterna hålls efter att utvärderingen är klar. Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Martin Elofsson Regionutvecklare Bilaga 1. Rapport om kollektiva kulturresor. 2. Bilaga ytterligare kartmaterial Skickas till: Kulturnämnden, Västra Götalandsregionen

101 Förslag till kollektivtrafiknämnden VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Kollektiva kulturresor Rapport om kollektivtrafiken och dess koppling till kultur och besöksmål i Västra Götaland Martin Elofsson, Tomas Zeljko, Rolf Malm

102 Förslag till kollektivtrafiknämnden Innehåll 1. Uppdrag kollektiva kulturresor Syfte Omfattning och avgränsning Genomförande av utredningen Nuläge... 4 Tillgänglighetsanalys... 4 Ekonomi... 9 Miljö Intervjustudie Sammanfattande analys och förslag Genomförande av förslag BILAGOR: Tillgänglighetsanalys Check lista

103 Förslag till kollektivtrafiknämnden Uppdrag kollektiva kulturresor 2013 beslutade kollektivtrafiknämnden och kulturnämnden tillsammans om ett projekt för att se på hur kollektivtrafikens roll i samband med kulturbesök kan stärkas. I uppdraget går att läsa: I visionen om det goda livet har miljöfrågor en central plats. Ett mål för att nå visionen är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Västra Götaland är en Sveriges ledande kulturregioner, med kulturverksamheter som lockar tusentals besökare varje dag, till och från olika hörn av regionen. En god tillgång till kollektivtrafik och medvetenhet om dess fördelar skonar inte bara miljön utan låter också fler ta del av detta kulturutbud. Det behövs en ökad medvetenhet om att kollektivtrafik är ett enkelt, billigt och miljövänligt sätt att ta sig till kulturupplevelser i Västra Götaland. Arbetet har genomförts gemensamt av de båda sekretariaten och denna rapport redovisar nuläge, förslag till förbättringar och behov av ytterligare insatser. 2. Syfte Västra Götalandsregionens kulturinstitutioner är spridda över större delarna av regionen. Syftet med arbetet är att dels få fler att åka kollektivt till kulturinstitutionerna, dels att ge fler möjligheten att besöka de olika platserna. Genom att ta fram konkreta förslag som kulturinstitutionerna kan arbeta med är det möjligt att lyfta kollektivtrafik eller andra mer hållbara färdsätt som ett verkligt resalternativ. Detta kan ge nya besökare som reser på ett mer hållbart sätt. 3. Omfattning och avgränsning Projektet har arbetat med de större kultur/besöksinstitutionerna, främst hel eller delfinansierade av Västra Götalandsregionen. Det finns både likheter och skillnader mellan de olika attraktionerna. Ambitionen har varit att lyfta olika behov och perspektiv utifrån exempelvis besökstal, geografiskt läge och målgrupper. Följande attraktioner ingår i utredningen: GöteborgsOperan Göteborgs symfoniker Naturhistoriska museet, Göteborg Vara Konserthus Akvarellmuseet, Skärhamn Vitlycke museum, Tanumshede Forsviks bruk Bohusläns museum, Uddevalla Västergötlands museum, Skara Regionteater Väst, Borås Skövde kulturhus Nordens ark, Hunnebostrand

104 Förslag till kollektivtrafiknämnden Karta över de olika verksamheterna. (Regionteater Väst har ambulerande verksamhet men sitt säte i Borås) Utredningen har haft som utgångspunkt att se på hur kollektivtrafiken fungerar idag och hur den lyfts fram av de olika attraktionerna i informationsmaterial, i vilken grad kollektivtrafiken finns med som en faktor i planering av verksamheten och hur detta kan förbättras. Projektet har inte utrett nya kollektivtrafiklösningar mer än att belysa hur kollektivtrafikmöjligheterna ser ut idag.

105 Förslag till kollektivtrafiknämnden Genomförande av utredningen Utredningen har genomförts tillsammans av tjänstemän på kollektivtrafik och kultursekretariaten. Till projektet har det funnits kopplat en referensgrupp med deltagande från de större kulturinstitutionerna. Västtrafik har också deltagit i referensgruppen. En tillgänglighetsanalys har genomförts för att se på i vilken grad det går att resa kollektivt till de olika kulturinstitutionerna. Projektet har genomfört en intervjustudie och i vissa fall studiebesök hos de medverkande attraktionerna. 5. Nuläge Tillgänglighetsanalys En tillgänglighetsanalys visar att det finns stora skillnader i möjligheten att åka kollektivt till de olika attraktionerna. Till kulturinstitutioner belägna i städer finns det en relativt god kollektivtrafik medan det till vissa andra är svårare att resa kollektivt. (Tillgänglighetsanalysen i sin helhet återfinns som en bilaga). Det är främst kommuner i länets nordöstliga del som har en begränsad tillgänglighet till attraktionerna. I de kommuner som har snabb kollektivtrafik, främst tåg men också snabb busstrafik, är tillgängligheten god. Däremot varierar tillgängligheten över dagen. Verksamheten på flera av institutionerna är inriktade på kvällsaktiviteter, en tid när kollektivtrafiken ofta minskas i omfattning. Detta innebär att det även till större attraktioner i exempelvis Göteborg är relativt svårt att göra en tur och returresa från andra delar av Västra Götaland. Metod Varje målpunkt har undersökts om de kan nås inom ett givet intervall samt om man kan resa därifrån inom ett annat givet intervall. Startpunkt för respektive kommunen är kommunens största hållplats, ofta resecentrum eller liknande. Detta ger en indikation på om en resa är möjlig eller inte, även om den inte är representativ för samtliga kommunens invånare. Den längsta restiden i respektive relation sätter standarden för kommunen. Grön färg innebär att målet går att nå inom en timmes resväg kollektivt. Gul färg att resan tar mellan en och två timmar. Orange att resan tar mellan två och tre timmar. Röd färg innebär att resan tar längre än tre timmar eller att den inte alls är möjlig. Endast trafik där Västtrafiks ordinarie biljetter gäller ingår i analysen. Snabbtåg (före detta X2000) där platsbiljett krävs ingår ej. Nedan följer ett urval av tillgängligheten till och från olika attraktioner:

106 Förslag till kollektivtrafiknämnden GöteborgsOperan, vardagskväll Att gå på en kvällsföreställning på GöteborgsOperan och åka dit med kollektivtrafik fungerar främst för de kommuner som ligger längs järnvägsstråken i länet. Det går bra att från samtliga kommuner ankomma Göteborg innan föreställningens början. Däremot är det inte möjligt att resa tillbaka till länets nord syd och ostliga delar.

107 Förslag till kollektivtrafiknämnden GöteborgsOperan, lördag Tillgängligheten till GöteborgsOperan en lördagseftermiddag, för exempelvis en matinéföreställning är betydligt bättre. Samtliga kommuner kan fortsatt ankomma Göteborg innan föreställningens början medan en retur tar mer än tre timmar eller inte är möjlig för ett tiotal kommuner. Befolkningen i dessa kommuner uppgår tillsammans till ca invånare.

108 Förslag till kollektivtrafiknämnden Bohusläns museum, lördag Möjligheten att åka till Bohusläns museum är relativt god från större delen av länet. Det är endast från kommunerna i de ostligaste kommunerna där restiden överstiger tre timmar eller inte är möjlig att genomföra.

109 Förslag till kollektivtrafiknämnden Vara konserthus, vardagskväll Vara konserthus utmärker sig som den kulturinstitutionen med allra sämst tillgänglighet med kollektivtrafik kvällstid. Avsaknaden av sena kvällsförbindelser från Vara innebär att besökarna behöver åka bil för att kunna ta sig dit från samtliga kommuner utom Vara.

110 Förslag till kollektivtrafiknämnden Nordiska akvarellmuseet, lördag Att göra ett dagsbesök en lördag på Nordiska akvarellmuseet med hjälp av kollektivtrafik är möjligt för de närliggande kommunerna. Den stora merparten av länets kommuner kan inte åka tur och retur över dagen. Restiderna är i flera fall relativt långa även för kommuner som ligger på relativt kort avstånd. Kollektivtrafikförbindelserna är goda i nord sydlig riktning längs med Bohusbanan och E6 medan förbindelserna är bristfälliga mellan dessa stråk och Nordiska akvarellmuseet. Ekonomi Förutom att se på tillgängligheten kan det också vara intressant att jämföra kostnader mellan att åka kollektivt och resa med bil till de olika attraktionerna. Priser för kollektivtrafik redovisas för vuxen respektive familj (två vuxna och två barn). Minsta möjliga pris redovisas, oavsett om det är enkelbiljett, kontoladdning eller dagkort. Priser för bil har beräknats med en schablon om 30 kr/mil 1 + parkeringskostnad om 50 kr i de fall den är avgiftsbelagd. 1 Uppgift från Konsumentverket, avser begagnad bil samtliga kostnader.

111 Förslag till kollektivtrafiknämnden Resa tur/retur till Göteborgsoperan Från Göteborg Borås Skövde Munkedal Vänersborg Kollektivtrafik Vuxen Kollektivtrafik 2 vuxna + 2 barn Bil + parkering (avser 10 km bilresa) Resa tur/retur till Bohusläns museum Från Göteborg Borås Skövde Munkedal Vänersborg Kollektivtrafik Vuxen Kollektivtrafik 2 vuxna + 2 barn Bil Resa tur/retur till Nordiska akvarellmuseet Från Göteborg Borås Skövde Munkedal Vänersborg Kollektivtrafik Vuxen Kollektivtrafik 2 vuxna + 2 barn Bil Priset för att åka kollektivt är billigare än att resa med bil i samtliga fall när en vuxen reser ensam. I de fall en familj reser tillsammans är kollektivtrafiken billigare på de längre sträckorna. Det är billigare att resa med bil på korta eller medellånga distanser, exempelvis Vänersborg Bohusläns museum.

112 Förslag till kollektivtrafiknämnden Miljö Om en del av dagens bilresor till kulturverksamheterna ersätts av kollektivtrafik kan utsläppen av växthusgaser minskas. Ett räkneexempel för besökare till GöteborgsOperan visar att koldioxidutsläppen kan halveras om resan utförs med kollektivtrafik istället för bil. Samåkning med bil minskar också koldioxidutsläppen beroende på hur många bilresor som kan ersättas. Räkneexempel Antal personkilometer (pkm) 1000 resor till GöteborgsOperan varav: 800 boende i Göteborg (medelreslängd 10 km tur och retur) 200 boende i övriga regionen (medelreslängd 100 km tur och retur) Totalt pkm Utsläpp koldioxid (CO2) Bil: 58,65 g CO2 per pkm 2 (förutsatt 2 personer i bilen) x pkm = 1,6 ton CO2 Kollektivtrafik: 28,26 g CO2 per pkm 3 x pkm = 0,8 ton CO2 Total besparing 1,6 ton 0, 8 ton = 0,8 ton koldioxid Intervjustudie En intervjustudie med de deltagande attraktionerna kompletterad med vissa studiebesök genomfördes under våren Resultatet från dessa visar att de olika kulturinstitutionerna informerar, arbetar och förhåller sig kollektivtrafiken på olika sätt. Information De flesta av attraktionerna informerar om kollektivtrafikmöjligheter. Samtidigt saknar några attraktioner saknar speciell information om hur det går att resa kollektivt till attraktionen. Webben är den främsta informationskanalen för att informera om kollektivtrafiken för besökarna. Informationen ser olika ut och är olika utförlig på olika sidor. Västtrafiks reseplanerare finns inbäddad på några av attraktionernas hemsidor men långt ifrån alla. I flera fall är resmöjligheterna med bil mer detaljerat beskrivna än med kollektivtrafik. Informationsbroschyrer och annat informationsmaterial innehåller ibland information om att resa kollektivt men inte alltid. 2 Uppgifter från Transportstyrelsen och Trafikverket. 3 Genomsnittligt utsläpp per personkilometer med kollektivtrafik i Västra Götaland. (FRIDA)

113 Förslag till kollektivtrafiknämnden Föreställningstider En del av de undersökta kulturinstitutionerna bedriver merparten av sin publika verksamhet på kvällar eller helger. En del attraktioner uppger att de försöker anpassa sina föreställningar utifrån kollektivtrafikens tider. Föreställningar kan ibland anpassas speciellt med tanken på kollektivtrafiken. Beroende på var besökarna kommer ifrån kan denna anpassning göras i större eller mindre omfattning. Önskemål De flesta av institutionerna efterfrågar fler förbindelser med kollektivtrafik, framför allt direktturer med buss. En önskan som framförs av flera är också möjligheten att slå ihop entré och kollektivtrafikbiljetter. Genom att kunna köpa en biljett kan det bli mer attraktivt att nyttja kollektivtrafiken för besökarna. Goda exempel Nedan följer en del goda exempel som några attraktioner har genomfört. Bohusläns museum har prioriterat information om kollektivtrafik högst på sin hemsida med vägbeskrivningar. Göteborgsoperan har satt upp realtidsskyltar i entrén där besökarna kan få information om kommande avgångar med buss och spårvagn. Display i entrén på Göteborgsoperan. Nordiska akvarellmuseet har tagit fram en samåkningstjänst, We Art Together, där besökarna kan samplanera resor med egen bil. Vid vernissager chartras också en direktbuss från Göteborg för att möjliggöra besök för framför allt yngre besökare. kt

114 Förslag till kollektivtrafiknämnden We Art Together samåkningsverktyg för Nordiska Akvarellmuseet ( Regionteater Väst försöker anpassa sina föreställningstider för att eleverna i möjligaste mån ska kunna nyttja den kollektivtrafik som finns.

115 Förslag till kollektivtrafiknämnden Sammanfattande analys och förslag Tillgängligheten till de undersökta kulturattraktionerna varierar, dels beroende på var de ligger i länet, dels på vilka tider den publika verksamheten bedrivs. Attraktioner belägna i större städer i länet kan nås av de flesta kommuner under dagtid och sen eftermiddag. Verksamheter med kvällsföreställningar nås endast av de kommuner som ligger på kortare avstånd från attraktionen, alternativt har snabba tågförbindelser. För flera av attraktionerna belägna på mindre orter är tillgängligheten relativt begränsad med kollektivtrafik. Till några av kulturinstitutionerna är det mycket svårt att resa kollektivt på kvällstid, i något fall saknas förbindelser helt. Analys och förslag: Lyft fram och fokusera på de goda förbindelser som finns utifrån respektive attraktion. Finns det endast bra tillgänglighet på helger kan det vara aktuellt att arbeta med särskilt kollektivtrafikanpassade förställningar. Speciell marknadsföring av olika föreställningar kan vara ett alternativ. Ex. ta tåget till operan. För de kulturinstitutioner som har sämre tillgänglighet med kollektivtrafik kan det vara aktuellt att arbeta med andra färdsätt. Samåkning med egen bil är en möjlighet som kan lyftas fram. Ett annat alternativ kan vara egenchartrade bussar för att vidga besöksmöjligheterna för personer utan egen bil. Information om kollektivtrafiken varierar hos de olika attraktionerna. Webben är den främsta källan till information och det går oftast att hitta någon information om kollektivtrafiken. Inte sällan är informationen om att resa med bil mer utförlig än andra färdsätt. Analys och förslag: Information om kollektivtrafiken behöver ta mer plats och bli mer utförlig för besökarna. På webben bör information om kollektivtrafik hittas först i de fall det går att åka kollektivt till resmålet. Västtrafiks reseplanerare föreslås finnas direkt på de olika hemsidorna. Det är viktigt att resenärerna hittar från hållplatsen till attraktionen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att se över skyltningen. Västtrafik får i uppdrag att undersöka möjligheten att genomföra namnbyte och/eller bättre koppla samman hållplatser med kulturverksamheterna. I vissa fall kan hållplatser extrautrustas för att få en tydligare kulturprägel. För att underlätta för besökarna kan realtidsskyltar med information om kollektivtrafiken sättas upp hos de olika attraktionerna. Detta signalerar också att kollektivtrafiken är ett verkligt resalternativ. I tryckt material är det också viktigt att påminna om kollektivtrafikmöjligheterna. Programblad, biljetter och övrigt informationsmaterial kan med fördel innehålla kort information om att kollektivtrafiken är ett bra resalternativ.

116 Förslag till kollektivtrafiknämnden Att kunna köpa entré och kollektivtrafikbiljett på samma gång är efterfrågat av attraktionerna. Prisjämförelsen visar samtidigt att kollektivtrafikresan oftast är prisvärd jämfört med bilresor om bilens totala kostnader räknas samman. Analys och förslag: För att uppmuntra fler att åka kollektivt kan det vara nödvändigt att locka med något extra. Rabatt i museishopen, gratis kaffe eller en tävling för de som åker kollektivt är några förslag. Möjligheten att paketera ihop entré och kollektivtrafik är under utveckling hos Västtrafik. (För mer enstaka arrangemang finns detta redan). Tillsvidare kan attraktionerna informera om vilka biljetter som är giltiga och eventuellt bifoga information om detta på sina egna biljetter. Flera attraktioner uttrycker önskemål om fler och bättre förbindelser med kollektivtrafik. Samtidigt är kunskapen om hur besökarna reser idag relativt bristfällig. Analys och förslag: Utredningen har inte till uppgift att föreslå nya förbindelser i nuläget. Tillgänglighetsanalysen föreslås emellertid fungera som ett underlag i arbetet med uppdateringen av Trafikförsörjningsprogrammet. Vidare föreslås att samtliga attraktioner i sina publikundersökningar inför specifika frågor angående besökarnas färdsätt och behovet av kollektivtrafik.

117 Förslag till kollektivtrafiknämnden Genomförande av förslag De förslag på förbättringar som omnämns ovan behöver tas om hand för att snabbt nå ut i verksamheterna. Förslag till fortsatt arbete. En checklista tas fram där verksamheterna på ett lättöverskådligt sätt kan ser hur och vad som kan göras för att lyfta kollektivtrafiken. (Check lista finns som bilaga). Informationsmöte med verksamheterna under hösten 2014 för att gå genom resultat och check lista. Ett gemensamt bokningsverktyg för samåkning med VGR profil tas fram av projektet. Outnyttjade projektmedel kan användas som en del av finansieringen. Verksamheterna bör också bidra till finansieringen. Samåkningstjänsten erbjuds främst till de verksamheter där kollektivtrafiken är bristfällig. Bedömd kostnad är ca kr för utveckling och installation. Kostnadsintervallet är beroende av ambitionsnivå. Kollektivtrafiknämnden erbjuder Västra Götalandsregionens kulturinstitutioner realtidsskyltar för de som önskar. Bedömd kostnad är kr per verksamhet inklusive installation. Outnyttjade projektmedel kan användas i första hand. Electricity är ett samverkansprojekt där Västra Götalandsregionen ingår. Ett delprojekt handlar om att etablera en elbusslinje i Göteborg. I arbetet med Electricity undersöks möjligheten att på ett tydligt sätt lyfta fram Göteborgs symfoniker (hållplats Götaplatsen) och GöteborgsOperan (hållplats Lilla Bommen). Under hösten/vintern 2015/2016 genomförs enkäter och intervjuer med verksamheterna för att utvärdera hur föreslagna åtgärder har genomförts och fungerat. Uppföljningsmöte med verksamheterna hålls efter att utvärderingen är klar. Utvärderingen får avgöra om det finns behov av ytterligare insatser.

118 ÄRENDE 12 Svar från infrastrukturministern angående skrivelse om förutsättningar för lokal och regional tågtrafik ( )

119 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg Telefon: E-post: Ulrika.bokeberg@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden Svar från infrastrukturministern angående skrivelse om förutsättningar för lokal och regional tågtrafik Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till svarsbrev. Sammanfattning av ärendet Kollektivtrafiknämnden har i juli fått svar från infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd på det brev som nämnden skickat i maj 2014 angående förutsättningarna för regional och lokal tågtrafik. Ett kortfattat svar som tack och önskan om fortsatt dialog föreslås. Förslag till svar: Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland tackar för svaret på vår skrivelse angående förutsättningarna för regional och lokal tågtrafik. Det är positivt att vi delar synen på vikten av att tågtrafikens förutsättningar behöver utvecklas och förbättras. Vi ser fram emot en fortsatt dialog kring avvägningen mellan den nationella och regionala tågtrafikens behov och förutsättningar. För kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen Ulrika Frick Ordförande kollektivtrafiknämnden Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Bilaga 1. Skrivelse från kollektivtrafiknämnden daterad Svar på kollektivtrafiknämndens skrivelse från infrastrukturminister, Catharina Elmsäter-Svärd, Beslutet skickas till: Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, Regeringskansliet. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

120

121

122 1 (3) Kollektivtrafiknämnden Datum Diarienummer KTN Till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd Förutsättningar för lokal och regional tågtrafik måste förbättras I brev till infrastrukturministern den 17 januari 2014 tog kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen och Västtrafik AB upp frågan om de prioriteringskriterier som Trafikverket tillämpar i samband med de årliga tågplanerna. I brevet framgår att vi ifrågasätter prioriteringskriterierna som används när inkomna ansökningar av trafik överskrider järnvägsnätets kapacitet. Ett exempel på detta är tågtrafiken på Västra Stambanan mellan Stockholm och Göteborg där ansökningar av nationell tågtrafik skapar undanträngningseffekter för lokal- och regiontågstrafik. I det svarsbrev vi fick från Trafikverkets generaldirektör den 2 februari framgår att Trafikverket, efter ett möte med representanter för branschorganisationerna i april 2013, har valt att avsluta utvecklingsarbetet av ramavtalen för tågtrafikering. Generaldirektören skriver också att man inte utesluter att på nytt ta upp frågan om ramavtal och att Trafikverket ser fram emot fortsatt dialog för att skapa så bra förutsättningar som möjligt i framtiden. SJ minskar antalet tågstopp på Västra Stambanan I mitten av maj fick Västtrafik besked om hur SJ och MTR avser att stanna på stationerna utmed Västra Stambanan. SJ väljer att drastiskt minska tågstoppen till exempel i Skövde och Alingsås. Syftet är att uppnå kortare restider mellan Göteborg och Stockholm vilket naturligtvis är positivt för de som reser långt. En oväntad trafikförändring från SJs sida innebär stora påfrestningar för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som enligt kollektivtrafiklagen har i uppgift att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i respektive län och till grannlänen. Ryckigheten i trafikupplägg och stoppbild påverkar anslutande regiontågstrafik och anslutande busstrafik. Övervägande del av tågtrafiken i Västra Götaland utgörs av dagligt resande till och från arbete och utbildning som innebär att resbehovet är mer likartat och regelbundet jämfört med till exempel fritidsresor och tjänsteresor. När förutsättningarna för trafikering plötsligt förändras innebär detta stora påfrestningar för resenärer och invånare. Västtrafik har därför inlett samtal med företrädare i berörda kommuner för diskutera lösningar på uteblivna resmöjligheter. Kollektivtrafiknämnden betonar vikten av att uppnå ett mer robust trafiksystem i framtiden. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

123 (3) Regionala kollektivtrafikmyndighetens arbete Ett syfte med den nya kollektivtrafiklagen är att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skall utarbeta strategiska planer för kollektivtrafikens utveckling. De bakomliggande ambitionerna i lagen är att kollektivtrafiken skall utvecklas integrerat med annan samhällsplanering som till exempel stadsutveckling, urbana stationssamhällen och knutpunkter. Detta arbete har nu påbörjats i Västra Götaland där vi som regional kollektivtrafikmyndighet vill samverka med kommuner och andra aktörer för att planera och utveckla stationer, terminaler och knutpunkter och dimensionera dessa för anslutande tåg, bussar, bilar och cyklar. Kollektivtrafiknämnden vill arbeta aktivt ihop med kommunerna när det gäller översiktsplaner, förändrad markanvändning och förtätning av stationssamhällen. Detta är ett viktigt steg för att uppnå en ökad marknadsandel för kollektivtrafik och tåg i förhållande till bilen. Regionfullmäktige i Västra Götaland har därför fastställt en målbild för tågtrafiken ända fram till Trafikverket i västra regionen har aktivt deltagit i arbetet med målbilden. En förutsättning för att klara våra gemensamma samhällsmål är att vi har någorlunda fasta utgångspunkter när det gäller trafikstrukturen i stort. Oväntade trafikförändringar motverkar långsiktiga mål När oväntade trafikförändringar uppstår i den nationella tågtrafiken faller grundförutsättningarna för vårt utvecklingsarbete. Kollektivtrafiknämnden förstår att Trafikverket måste rätta sig efter järnvägslagstiftningen som kräver ettåriga planeringshorisonter men vi anser att det är angeläget att eftersträva en mer robust tågtrafik på både nationell och regional nivå och vill därför att Trafikverket på nytt tar upp frågan om ramavtal. Vi deltar gärna aktivt i en fortsatt utredning. Lagstiftningen ger negativa konsekvenser Kollektivtrafiknämnden har uppdraget från regionfullmäktige att vara medborgarnas företrädare när det gäller att långsiktigt utveckla kollektivtrafiken i Västra Götaland. Vi ser att den utveckling som nu pågår när det gäller tågtrafiken på Västra Stambanan får stora negativa konsekvenser för vår verksamhet som är motstridiga i förhållande till våra långsiktiga planer och målbilder. Kollektivtrafiknämnden kan därför konstatera den nuvarande lagstiftningen ger negativa konsekvenser för invånare och resenärer i de stråk där järnvägen har kapacitetsproblem.

124 (3) Behov att diskutera långsiktiga planeringsförutsättningar Kollektivtrafiknämnden vill därför om möjligt få ett möte med infrastrukturministern för att diskutera hur vi kan skapa ett mer robust långsiktigt trafiksystem i framtiden där våra olika beslutsnivåer samverkar med varandra och ger samtliga aktörer möjlighet att utveckla sin verksamhet på ett bra sätt. För kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen. Ulrika Frick (MP) ordförande. Alex Bergström (S) 1:a vice ordförande.. Birgitta Adolfsson (FP) 2:a vice ordförande

125 ÄRENDE 13 Sammanträdestider 2015 ( )

126 Sida 1 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Suzanne Frej Telefon E-post suzanne.frej@vgregion.se Till Kollektivtrafiknämnden Sammanträdestider för Kollektivtrafiknämnden 2015 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden besluta att Kollektivtrafiknämnden sammanträder under 2015 på följande dagar: - Utbildning nya kollektivtrafiknämnden tillsammans med Västtrafiks styrelse, januari Sammanträdesdagar: - Fredag 30 januari - 19 mars - Ett extra nämndmöte kan läggas in vid behov detta datum - Torsdag-fredag april 2-dagars lunch-lunch (delårsbokslut mars- på bordet) - Torsdag 4 juni - Torsdag-fredag september 2-dagars lunch-lunch (delårsbokslut augusti ev. på bordet) - Torsdag 5 november - Torsdag-fredag december 2-dagars lunch-lunch Sammanfattning av ärendet Kollektivtrafiknämnden ska årligen besluta om sammanträdestider Kollektivtrafiksekretariatet har tagit del av Regionstyrelsens och Regionfullmäktiges sammanträdestider för 2015 samt i största möjliga mån till den interna ekonomiska rapporteringen. Vänligen reservera torsdag 19/3 ifall vi skulle behöva ett extra nämndsmöte mellan februari och april. Sammanträdena börjar kl förutom 2-dagars lunch-lunch. KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Ulrika Bokeberg Suzanne Frej Kollektivtrafikdirektör POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Handläggare BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

127 ÄRENDE 14 Delegeringsärenden ( )

128 Sammanträde: Kollektivtrafiknämnden Tid: Fredagen den 19 september 2014 Plats: Bohusgården, Uddevalla Delegeringsärenden Dnr KTN Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden beslutar lägga delegeringsbesluten till handlingarna. Ärendet Sammanställning över delegationsärenden Datum: Ärendebeskrivning: Delegat: Sign. Kollektivtrafikdirektören har tagit beslut i följande delegeringsärenden: Förteckning över avrop under kronor inom posten för strategiska utredningar, t.o.m se pärm UB Yttranden översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner: Remiss förstudie linbanor Göteborgs stad KTN Program för Blå ÖP KTN Martin E Martin E Ordförandes/presidiets beslut om deltagande i kurser, konferenser m.m. K2 International symposium for Sustainable Urban Public Transport september, Malmö; - Birgitta Adolfsson, Susanna Cassberg och Jan Skog UF UITP Growing the integrated mobility market; Ulrika Bokeberg oktober, Hannover UF Persontrafik 2014: Alex Bergström och Birgitta Adolfsson oktober, Stockholm UF POSTADRESS: Box Göteborg BESÖKSADRESS: S Hamngatan Göteborg TELEFON: vx