Sociala medier i arbetslivet. Paula Hogéus, EY Law

Transkript

1 Sociala medier i arbetslivet Paula Hogéus, EY Law

2 Agenda Användande under arbetstid Användande efter arbetstid Grundläggande arbetsrätt Yttrandefrihet och kritikrätt Exempel från verkligheten Förebyggande åtgärder Page 2

3 Sociala medier lite statistik Andelen av internetanvändare i olika åldrar i Sverige som nyttjar sociala nätverk (2017) år år år år Facebook Instagram Snapchat Twitter Linkedin Reddit Page 3

4 Sociala medier lite statistik Genomsnittligt antal timmar per vecka på sociala nätverk (2016) år år år år år år 76+ år Alla Män Kvinnor Page 4

5 Facebook-fakta Varje dag loggar totalt 1,47 miljarder människor in på Facebook. Totalt 2,23 miljarder aktiva användare i månaden. Källa: Facebook, juni 2018 Page 5

6 @realdonaldtrump på Twitter Page 6

7 Arbetsgivarbekymmer: kostnadsaspekter? 30-40% av anställdas Internet-aktivitet är ickejobbrelaterad. 75% av arbetsgivare menar att de går miste om två eller fler arbetstimmar om dagen pga. anställda som distraheras av Internet. Cyber-slacking kostar årligen amerikanska företag 63 miljarder USD i förlorad produktivitet. (IDC Research, Websense Inc.) Page 7

8 Arbetsgivarbekymmer: kostnadsaspekter? Hur många procent av anställda använder sociala medier för att (Pew Reseach Center) Ta en paus från jobbet Hålla kontakten med familj och vänner Nätverka Samla information som krävs för arbetet Hålla kontakten med kollegor Hitta information om en kollega Ställa arbetsrelaterade frågor (externt) Ställa arbetsrelaterade frågor (internt) Page 8

9 Arbetsgivarbekymmer: fråga om renommé? Page 9

10 SoMe suddar ut gränser arbetsliv/privatliv Facebook, Twitter och LinkedIn förändrar sättet som vi relaterar till arbete gränserna till privatlivet suddas ut. I vårt delande ingår bland annat att vi postar om arbetsplatsens aktiviteter, event och kampanjer. Ett exempel från Twitter kring en anställds arbetsrelaterade status Betendet kommer från förväntningar och uppmuntran från arbetsgivaren och grupptryck från kollegor. Entreprenörer är ett typexempel för en grupp som sannolikt utnyttjar sin sociala kapacitet för att främja målen för deras företag. Källa: PhD Stieffi Siegert, Enacting Boundaries through Social Technologies: The Dance between Work and Private Life, Stockholm Business School (2015) Page 10

11 #MeToo

12

13 Vad gäller under arbetstid? Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Arbetsgivaren har bestämmanderätt över arbetsredskap. Instruktioner/policies. Gamla tider: Internetanvändande PRO-medarbetare, AD 1999 nr 49. Nyare doktrin. Page 13

14 HR-mässiga aspekter Hur vill man uppfattas som arbetsgivare? Arbetsplats Arbetsuppgifter Arbetstider Page 14

15 Exempel (hos Försäkringskassan) Page 15

16 Vad gäller efter arbetstid? I privat sektor lojalitetsplikten i relation till kritikrätten I offentlig sektor yttrandefriheten Page 16

17 Lojalitetsplikt Grundläggande lojalitetsplikt i anställningsförhållanden. Att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att inte åsamka arbetsgivaren skada. Skyldighet att undvika intressekonflikt. Kritikrätt inom ramen för lojalitetsplikten. Intern kritik. Extern kritik. Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna; art 10. Page 17

18 Privatanställdas kritikrätt Vidsträckt kritikrätt iofs men: Intern kritik: Den anställde bör först ha kontaktat arbetsledningen för att försöka få till stånd ändring. Om inget gehör: gå vidare externt. Syftet ska inte vara att skada arbetsgivaren utan att få till stånd en förändring av missförhållandet. Ju allvarligare brist/samhällsfara, ju större frihet att agera); samt gå direkt externt. Den anställdes påståenden om fel och brister bör vara korrekta. I vart fall ska den anställde ha varit i god tro (med felmarginal för vad som är juridiskt hållbart). Page 18

19 Yttrandefrihet Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet (frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar åsikter och känslor, RF 2 kap. 1 ). Repressalieförbud. Slutsats: Möjligheten att utnyttja sin yttrandefrihet skiljer sig markant beroende på om man är offentligt eller privat anställd. I det senare fallet går lojaliteten mot arbetsgivaren före yttrandefriheten. Page 19

20 Rättsfall Page 20

21 Den bloggande polisen AD 2011 nr 74 Polismannen bloggade på sin fritid under FN-tjänstgöring i Sudan. Pseudonymen Farbror Blå. Bloggen Radiobilspolisen. Ingress: Den osminkade bilden av poliskåren av en konstapel som jobbar ute och har gjort så länge. Älskar att driva med folk och att han inte tar folk på så stort allvar. Polismannen kallades hem från sin FNtjänstgöring när det uppdagades att det var han som stod bakom bloggen. Avskedad. Page 21

22 Den bloggande polisen exempel blogginlägg Polismannen berättar om hur han och en kollega fick i uppdrag att hjälpa ambulanspersonal vid ett självmord. En man hade hängt sig och polismannen gick fram till den döde och började skaka hand samt fråga hur han kunde hjälpa till. En utryckning där en person hotade hoppa från ett tak. Enligt polismannen ska han och hans kollegor ha hetsat mannen att hoppa. En episod där ett lik går sönder. Läsaren får en beskrivning av hur huden delade sig och hur gojs rann ut på golvet. Ytterligare blogg-inlägg av sexuell karaktär som inte lämpar sig att återge för HR-föreningen... Page 22

23 Den bloggande polisen legala frågeställningar Från Rikspolisstyrelsens sida hävdade man grund för avsked; bloggen hade som syfte att skada polisväsendets anseende och allmänhetens förtroende. 1 kap 9 RF: Den som fullgör uppgift inom offentlig förvaltning ska iaktta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och objektivitet. 4 kap 1 Polisförordningen: Anställda inom polisen ska uppträda på sätt som inger förtroende och aktning. I vart fall saklig grund pga samarbetssvårigheter. Unionen hänvisade till yttrandefriheten (2 kap 1 RF). Inläggen är kvalificerat skvaller och uppdiktade skrönor. Page 23

24 Den bloggande polisen Vad säger ni? För Emot Page 24

25 Den bloggande polisen AD:s konklutioner Händelserna i blogginläggen hade inte ägt rum (dvs. vare sig brott mot tystnadsplikt, sexuellt ofredande eller tjänstefel). Polismannen hade inte använt arbetsgivarens datorer för publicering av blogginläggen. Inläggen var skrivna efter arbetstid. Oinskränkt repressalieförbud gäller inom offentlig sektor. Samarbetssvårigheter inte visat; särskilt höga krav givet intresse av yttrandefrihet. Slutsats: Yttrandefrihet får lov att kosta obehag. Page 25

26 Den danska väktaren En kvinnlig anställd i ett bevakningsföretag fick sitt schema ändrat i samband med en graviditet. Hon ville sedan få tillbaka sina tidigare arbetstider dock utan framgång. Hon skrev på sin Facebook profil: (Facklig skiljenämnd FV ) Page 26

27 Den danska väktaren Som svar på en fråga om vad hon bevakade: Page 27

28 Den danska väktaren Sedan skrev hon, under loppet av en och samma dag: Page 28

29 Den danska väktaren Page 29

30 Den danska väktaren Vad säger ni? För Emot Page 30

31 Den danska väktaren Domskäl: brugere af Facebook anvender et sprog, der nærmer sig samtaleformen og for udenforstående kan virke mere stødende end tilltænkt of opfattet af brugerne selv om der var tale om et lukket forum, så vidste hun, at nogle af disse venner var ansat i vagtbranchen hos indklagedes kunder, samarbejdspartnere og konkurrenter Rätt för bolaget att säga upp medarbetaren. Page 31

32 Up in the air! En dansk medarbetare på ett flygbolag önskade hjälp från kollegor att gå igenom tullen med cigaretter och ställde frågan via Facebook. Flera medarbetare såg inlägget och reagerade negativt. Flygbolaget sade upp medarbetaren samma dag och gjorde gällande att han brutit mot bolagets uppförandekod och sociala medier-policy. Bolaget saknade fortsatt förtroende för honom pga bristande lojalitet. Den anställde påstod att inlägget inte var seriöst utan ett skämt. (B ; Ostre Landrets dom) Page 32

33 Up in the air! Vad säger ni? För Emot Page 33

34 Up in the air! domskäl Har händelsen inträffat eller inte; dvs. skämt eller allvarligt menat? Facebook-inlägg i kombination med faktiskt beteende. Är händelsen så allvarlig att grund för uppsägning föreligger? Brott mot lag och olovlig användning av ID-kort; om det hade ägt rum. Tydlig code of conduct samt policy för användande av sociala medier. Inlägget riskerade bolagets renommé. Page 34

35 Rektorn i Luleå - AD 2012 nr 25 Page 35

36 Rektorn i Luleå - AD 2012 nr 25 Page 36

37 Rektorn i Luleå bakgrund Uppsägning av rektor vid privat gymnasieskola. Rektorn hade på sin privata Facebooksida, där han angav att han var rektor på gymnasiet, förekommit i grupper av sexuell karaktär och delat olämpliga bilder. Skolan gjorde gällande att rektorns agerande stod i uppenbar strid med hans anställning som rektor och lärare och att hans agerande varit ägnat att allvarligt skada skolan (och det bakomliggande bolaget). Page 37

38 Rektorn i Luleå omständigheter Privat gymnasieskola. Rektor under cirka två års tid. Öppen FB-profil. Både företagare i Luleå och elever på skolan som FB-vän. Medlem i nio grupper med anknytning till sex. Urval av FB-grupper: "Vi som är sexgalna, "50 REASONS TO HAVE SEX!!!!, "sex gillare", "Efter sex mys", och "All sexy bikinis 4U. Privata foton. T-shirten med NASA-tryck. Tidigare tillsägelse avseende elevbloggen och t-shirten. Mediaskriverier. Ingen varning. Ingen policy för användande av sociala medier. Page 38

39 Rektorn i Luleå Vad säger ni? För Emot Page 39

40 Rektorn i Luleå domskäl Rektorn hade en särskild förtroendeställning (jfr företagsledare). Men: även personer i en särskild förtroendeställning har rätt till yttrandefrihet. Bilderna och grupperna rörde uteslutande rektorn som privatperson. Men: Skolan har intresse av att inte förknippas med omständigheter av oönskad sexuell natur. Skolan hade rätt att kräva att sambandet mellan skolan och FB-sidan togs bort. Krav att ändra FB-sidan/liknande hade inte framställts av arbetsgivaren. Ingen policy för användande av sociala medier talar emot skolans agerande. Händelserna som sådana hade inte medfört några negativa verkningar för elever eller skolan. Enbart den anställdas beteende ska ligga till grund för bedömning kring saklig grund och inte extern medierapportering. Page 40

41 Den danska banktjänstekvinnan Fredagen den 28 december kl 22.00: Den anställde tog bort uppdateringen på förmiddagen nästföljande dag. Bankens ledning fick kännedom om uppdateringen och avskedade den anställde pga grovt illojalt beteende. (Fackligt skiljeavgörande FV ) Page 41

42 Banktjänstekvinnan omständigheter 128 vänner Låst Facebookprofil Ingen kommenterar Ingen delning Nio år i anställning Ingen tidigare varning Page 42

43 Den danska banktjänstekvinnan Vad säger ni? För Emot Page 43

44 Den danska banktjänstekvinnan - domskäl Skiljemannen fann att statusuppdateringen var olycklig och att risk för spridning fanns, trots hennes låsta profil. Möjligheten att identifiera banken utgjorde en risk för skadeverkan. Uttalandet var inte riktat mot namngivna kunder eller bankens ledning, det blev snabbt borttaget någon reell skadeverkan för banken hade inte uppstått. Skiljemannen fäste även vikt vid att medarbetaren hade arbetet för banken i nio år, utan några varningar eller reprimander. Inte grund för uppsägning. Page 44

45 Hotfull Facebook-kommunikation för HR Uppsagd anställd statusuppdaterade med: Hett tips: UNDVIK FÖRETAGET! Slit, släng och spotta är filosofin... Diskussion följer. Två kollegor visade sitt stöd: Jag hade stormat in till Ulrika och som Yngwie Malmsteen hade sagt Unleash the fucking fury. As long as you shoot the fuckers and not the fuckees. Page 45

46 Hotfull Facebook-kommunikation för HR Vad säger ni? För Emot Page 46

47 Så, vad gäller och vad är best practice? Page 47

48 Helhetsbedömning Det faktiska beteendet. Uttalandets allvarlighet. Om det är ett låst forum eller helt öppet. Vid uttalanden i låsta forum: antalet och typen av mottagare samt den konkreta skadeeffekten. Har posten delats. Om arbetsgivarens rykte har påverkats negativt rent faktiskt. Om arbetsgivaren har utfärdade riktlinjer som brutits. Om det är medarbetarens egna agerande som orsakat skadan eller om det är mediadrevet i sig. Rätt att påpeka att material ska tas bort. Rätt att omplacera. Saklig grund en vanskligare prövning. Page 48

49 Förebyggande åtgärder Behov av policyreglering och utbildning Policy för privat användning av Internet; inklusive sociala medier. Har bolaget intresse av att synas i sociala medier öht? Särskilda risker? Om sociala medier används inom bolaget vem/vilka har i uppgift att hantera detta? Information och utbildning av personal. Hur bör jag som enskild agera? Information om yttrandefrihet. Strategier för hantering vid överträdelse av policy. Page 49

50 Tack för idag! Paula Hogéus Global Labor & Employment Law Leader EY Law AB Phone: +46 (0) Page 50