C-UPPSATS. Socialt kapital bland organiserade ungdomar.

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:285 Socialt kapital bland organiserade ungdomar. Johannes Danielson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:285 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/285--SE

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap IES309 HT05 Handledare: Maj-Britt Westerlund Socialt kapital bland organiserade ungdomar. Johannes Danielson

3 Sammanfattning I ungdomsåren skapar vi grunden för de värderingar vi bär med oss resten av livet. För att fylla ett samhälle med deltagande, kunniga och tillitskännande medborgare är det med andra ord viktigt att introducera dessa värden redan i ungdomsåren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll i skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara på huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oengagerade. Socialt kapital definieras som inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer (Putnam 1996, s 201). Göteborgsprofessorn Bo Rothstein utesluter att föreningsmedlemskap skulle bygga tillit genom att göra en regressionsanalys på surveydata. Den visar ett samband mellan individers tillit till andra människor och dess tillit till statliga institutioner. Barn och ungdomars socialisering kan delas in i två processer: den primära och den sekundära socialiseringsprocessen. Under den primära socialiseringsprocessen formas barnets världsbild och värderingar av de absolut närmas stående individerna, oftast föräldrarna. I den sekundära socialiseringsprocessen spelar skolan, media och fritidsaktiviteter stor roll för individens värderingar. Ibland kan den sekundära socialiseringsprocessen snarare handla om en resocialisation då värderingar formade under den primära socialiseringsprocessen justeras. Mitt kvantitativa material har jag hämtat från de årliga undersökningarna som SOMinstitutet (Samhälle Opinion Media) vid Göteborgs universitet gör. Jag har avgränsat materialet till ungdomar mellan år. Mina undersökningar med SOM-materialet som grund visar att ungdomar som är medlem i en eller flera organisationer diskuterar politik oftare, hyser större tillit till andra människor samt har som grupp högre valdeltagande än de ungdomar som inte är medlemmar i någon organisation. Slutsatsen blir försiktigt, men ändå att organiserade ungdomar visar större tecken på socialt kapital än oorganiserade. Dock spelar graden av engagemang liten roll.

4 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställningar Metod, material och källkritik Analysmodell och mått Om ungdomars politiska socialisering Om socialt kapital Socialt kapital och organisationer Resultat av SOM-undersökningarna Politiska diskussioner Valdeltagande Tillit Slutsatser och diskussion...15 Referenser...19

5 1.Inledning Tonåren är en tid av identitetssökande. Det är i den åldern man definierar vem man är, inte bara som människa utan också som medborgare. De åsikter och värderingar man skaffar sig som ung blir grund för de värderingar man bär med sig hela livet. Man skulle kunna beskriva det som att vi i ungdomen idag odlar framtidens medborgare. Med goda demokratiska grundvärderingar i ungdomsgrupperna ökar förutsättningarna för att vi i framtiden har demokratiskt medvetna medborgare. Robert Putnams teorier om socialt kapital har rönt stort intresse och fått stort genomslag sedan de lanserades i boken Making democracy work Han visar genom empiriska studier att ett samhälle med goda sociala strukturer fungerar bättre än ett med sämre sociala strukturer. De regioner med många kyrkokörer och fotbollslag har också en rationellare och effektivare administration. Detta tack vare att människor som ofta rör sig i sociala sammanhang för större förståelse för varandras situation och visar större tecken på tillit till varandra. Vikten av ungdomars politiska socialisering i kombination med teorierna om socialt kapital sätter strålkastarljuset på ungdomsorganisationerna. En hypotes kan vara att ungdomsorganisationernas roll, med Putnams teorier i ryggen, har utökats från att bara samla ungdomar med samma intressen till att även fostra ungdomarna till goda ansvarstagande, demokratiska medborgare Syfte och frågeställningar Putnams studier visar på sambandet mellan ideell organisering och socialt kapital bland vuxna medborgare i Italien och USA. Men finns det sambandet bland ungdomar i Sverige? Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken på socialt kapital än oorganiserade? Med andra ord: visar ungdomar engagerade i organisationer större förtroende för andra människor, och utövar de sina demokratiska rättigheter i större utsträckning än andra? Studien syftar även till att svara på frågor om graden av engagemang spelar någon roll. Främjas det sociala kapitalet av passivt medlemskap eller måste ett aktivt 1

6 medlemskap till för att samhället och individen ska kunna dra nytta av organiseringens synergieffekter? 1.2. Metod, material och källkritik Uppsatsens teoriavsnitt baseras på en kvalitativ litteraturstudie rörande socialt kapital och ungdomars politiska socialisering. Empirin grundar sig på en kvantitativ studie med SOM-undersökningar (Samhälle, Opinion, Media) som grund. SOM-undersökningen är en årlig enkätundersökning i Göteborgs Universitets regi som behandlar frågor om politiskt deltagande, mediekonsumtion, mm. I min studie används material från SOM-underökningen 2003 då den undersökningen är den senaste som finns att få från Svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv. SOM 2003 genomfördes som två parallella undersökningar: Riks-SOM I och Riks-SOM II. Ca 200 frågor var gemensamma i båda undersökningarna och ca 675 frågor återfanns bara i en av undersökningarna. Två av de tre frågor som jag använder mig av i min studie återfinns i båda undersökningarna och baserar sig med andra ord på maximalt urval. Frågan om valdeltagande återfinns endast i Riks-SOM I. Undersökningarna gjordes med brevenkäter och omfattade totalt ca 6000 personer. Av dem svarade 3675 personer vilket ger en total svarsfrekvens på 66% Jag har i undersökningen valt att studera ungdomar i åldern Dels för att det under denna period som individen tar steget från den, för den politiska socialisationens, viktiga period ungdomen till att bli politiska deltagare som vuxna (Hauge mfl. 2000, s 141). Den andra anledningen till åldersvalet är att datamaterialet hade en klass med just de åldersgränserna. Som förklarande variabel i mina frågor på materialet använder jag mig av data från en fråga i SOM-undersökningarna som lyder: 2

7 Ange nedan vilken/vilka föreningar du är medlem i samt hur aktiv du är i dessa föreningar. Icke Medlem men Medlem och Medlem medlem har inte varit har varit på och har på möte under möte under de någon typ de senaste 12 senaste 12 av månaderna. månaderna uppdrag. Idrotts- eller friluftsförening Miljöorganisation Politiskt parti (även kvinno- eller ungdomsförbund) Facklig organisation Hyres- bostadsrätts- eller villaägareförening Kulturförening (musik, dans, konst etc.) Pensionärsorganisation Humanitär hjälporganisation Svenska kyrkan, frikyrka, religiöst samfund eller religiös organisation Organisation för konsumenter Fredsorganisation Djurrättsorganisation Annan förening Källa: Kodbok SOM 2003 Eftersom jag inte är intresserad av vilken typ av organisation intervjupersonerna tillhör har jag kombinerat de tretton organisationskategorierna till en variabel. Den variabel, som jag kallar medlemskap har fått ett värde motsvarande den högsta graden av engagemang hos varje intervjuperson. Om en intervjuperson tex. har kryssat i att denne är medlem i en typ av organisation men innehar ett uppdrag i en annan har denne i variabeln medlemskap fått ett värde motsvarande medlem och innehar uppdrag. SOM 2003 omfattar 761 intervjupersoner i åldern varav 740 avgett ett giltigt svar på frågan. 740 intervjupersoner kan anses vara ett för litet urval för att kunna dra några rejäla slutsatser kring socialt kapital man jag anser att det ändå ger en bättre bild av ungdomars värderingar och vanor än om jag skulle ha gjort en egen, mindre undersökning, vilket hade varit alternativet. 3

8 En av fördelarna med brevundersökningar är att man billigt och enkelt kan nå många intervjupersoner. Risken med brevenkäter är att man får ett onödigt stort bortfall dels för att de kan riskera att bli så omfattande att de känns oöverkomliga för intervjupersonerna, dels för att bristen på personlig kontakt minskar benägenheten att svara (Svenning 2003, s 121). I frågor om attityder som t.ex. i vilken utsträckning litar du på människor? måste man vara medveten om att man får svar på i vilken utsträckning intervjupersonen anser sig lite på andra, inte i vilken utsträckning denne egentligen litar på andra. Jag har undersökt sambandet mellan variabeln medlemskap och de frågor i materialet som har anknytning till begreppet socialt kapital. Dessa berör frekvensen av politiska diskussioner, valdeltagande samt tillit. Materialet är bearbetat i statistikprogrammet SPSS. Grundsynen på socialt kapital baseras främst på Den fungerande demokratin medborgarandans rötter i Italien (1996) samt till viss del Den ensamme bowlaren (2001), båda skrivna av Robert D. Putnam. I Den fungerande demokratin studerar Putnam Italiens institutionella reform i början på 70-talet och kommer fram till att tyngden i det civila samhället avgör hur en demokrati fungerar. I Den ensamme bowlaren utvecklar Putnam sina teorier om socialt kapital med utgångspunkt i de förändringar medborgarandan i USA genomgått. Putnam är professor och chef för Center for International Affairs vid Harvard University. Kritik och vidareformulering av Putnams idéer har jag hämtat från Bo Rothsteins Sociala fällor och tillitens problem (2003). Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Eric M. Uslaners bok the moral foundations of trust (2002) har fått bidra med vidareutvecklingar av tillitsbegreppet. Eric M Uslaner är professor i statsvetenskap vid University of Maryland. Uppsatsens del om ungdomars socialisering baseras på the social construction of reality (1966) av Peter L. Berger och Thomas Luckmann. Berger och Luckmann är båda professorer i sociologi i USA respektive Tyskland. 4

9 1.3. Analysmodell och mått Vid empiriska samhällsvetenskapliga studier riskerar man ofta att hamna i kausala diskussioner, om vad som beror av vad - vilken faktor som är orsak och vilken som är verkan. Studier kring socialt kapital är inget undantag och så heller inte den här uppsatsen. De variabler jag valt att undersöka, som alla har en relation till begreppet Orsaker Socialt kapital Resultat socialt kapital, skulle alla kunna vara både upphov till, del av och resultat av begreppet i sig. I vilken låda vilken variabel hör hemma hoppas jag kunna redovisa i mina slutsatser. Oavsett om en variabel tillhör orsaker till, resultat av, eller är en del av själva begreppet socialt kapital är sambandet mellan dem intressant. Tillit deltagande och organisering är all tecken på socialt kapital även fast några av variablerna inte är en del av begreppet utan snarare orsaker eller resultat av ett stort socialt kapital. 5

10 2. Om ungdomars politiska socialisering Politisk socialisation indelas i en primär och en sekundär del. Den primära socialisationen sker utan någon föregående socialisation och ger individen ett grundläggande system av scheman för perceptioner, värderingar och beteenden. Hur det systemet ser ut avgörs av den yttre miljön ser ut i fråga om social grupp och klass (Berger Luckmann 1966, s 130). Den primära socialisationens första steg är att individen identifierar sig med signifikanta andra - vanligtvis sina föräldrar. Man skulle kunna uttrycka det som att barnet ärver en subjektiv världsbild av sina föräldrar. Men det handlar inte om en exakt kopia utan snarare en bild som växer fram i kommunikationen mellan individen och dess signifikanta andra (Berger Luckmann 1966, s 131). Den sekundära socialisationen kan beskrivas som en inlärning av rollspecifika kunskaper. Med den bas individen fått från den primära socialisationen (som inte nödvändigtvis är avslutad för att den sekundära tagit vid) bygger hon upp kunskaper kring politiska institutioner, beteendemönster och attityder (Berger Luckmann 1966, s 138). I den sekundära socialisationsprocessen finns inte signifikanta andra på samma sätt som i den primära. De personer som medverkar i socialisationsprocessen är inte lika tätt bundna till individen och är i högre grad utbytbara. Eftersom identifikationen med de medverkande inte är lika stark som i den primära delen av socialisationsprocessen finns ett större utrymme för individen att ifrågasätta och modifiera den bild som levereras till henne av omgivningen (Berger Luckmann 1966, s ). De stora aktörerna i den sekundära delen av socialisationsprocessen är förutom föräldrar och familj: skolan, media samt andra sociala sammanhang som arbetsplatser och intresse- och politiska organisationer. I vissa fall kan det snarare röra sig om en resocialisation än en socialisation i den sekundära socialisationsprocessen. Individen skaffar sig nya signifikanta andra och omprövar delar av den samhällssyn som uppstått under den primära socialisationen (Berger Luckmann 1966, s 147). 6

11 3. Om socialt kapital Vad gör ett samhälle effektivt och demokratiskt? Enligt Putnam finns svaret att hämta i det sociala kapitalet, medborgarandan. Ett samhälle med stark medborgaranda och stort socialt kapital fungerar bättre än ett utan. Ett samhälle med starkt socialt kapital har många horisontella kopplingar mellan medborgarna. Det politiska mönstret bygger på jämlikhet och förtroende. Ett samhälle med svag medborgaranda och därmed svagare socialt kapital präglas av att det politiska och sociala livet är organiserat vertikalt snarare än horisontellt. Korruption och ömsesidig misstänksamhet betraktas som något normalt (Putnam 1996, s 219). Medborgare i samhällen med stark medborgaranda väntar sig mer av sin administration och får det också. Delvis tack vare sina egna insatser och egna engagemang. I ett samhälle rikt på socialt kapital sjunker också transaktionskostnaderna (Putnam 1996, s 207). Eftersom den centrala sociala normen är tillit behöver inte en affärsidkare teckna försäkringar utifall denne inte skulle få betalt för en leverans. På samma sätt behöver han inte ligga ute med pengar i väntan på de varor han utan betalar när han får dem. Hög grad av ömsesidigt förtroende får ett samhälle men också en markand att fungera billigt och välsmort. Men vad är då socialt kapital, denna magiska makt som skiljer en väl fungerande demokrati från en halvanarkistisk korrupt statsbildning? Det finns nästan lika många definitioner av socialt kapital som det finns böcker och uppsatser om ämnet. Putnam definierar socialt kapital i vida ordalag som inslag i samhällsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer (Putnam 1996, s 201). Vidare menar han att socialt kapital utgörs av individernas deltagande i formella och ickeformella sociala nätverk, deras normer om ömsesidighet och deras grad av medmänsklig tillit (Putnam 1996, s 187). Rothstein är kritiskt till denna definition då den, enligt honom inte är särskilt precis den innehåller både ett beteende (deltagande), en attityd (tillit) och en social norm (ömsesidighet). (Rothstein 2003, s 15) Rothstein väljer att dela upp socialt kapital i en kvantitativ och en kvalitativ del. Hur stort det sociala kapitalet är avgörs 7

12 av hur många sociala kontakter en person har samt av hur mycket tillit kontakterna innefattar (Rothstein 2003, s 110). En vanligt förekommande kritik mot kopplingen mellan ett aktivt föreningsliv och socialt kapital att vissa sammanslutningar snarare motverkar en fungerande demokrati än bidrar till den. Ett exempel som ofta dyker upp är organisationer som Hells Angels. Putnam beskriver problematiken genom att beskriva två olika sorter av socialt kapital; det överbryggande sociala kapitalet och det sammanbindande (Putnam 2001, s 382). Det överbryggande sociala kapitalet frodas i heterogena nätverk, där människor med olika bakgrund, social klass och erfarenheter möts. Det sammanbindande sociala kapitalet förstärker band som redan finns, ofta i nätverk som är homogena som familjer, smala intresseorganisationer och etniska grupper (Putnam 2001, s 382). Vissa former av sammanbindande socialt kapital kan resultera i lägre tolerans, mindre jämlikhet och större misstro till demokratiska principer. Eric M. Uslaner belyser problemet ytterligare, i ett tillitsperspektiv, genom att skriva om moralisk och strategisk tillit. Den moraliska tilliten kommer till uttryck då en individ gör något för en annan människa eller visar förtroende för en annan utan att säkert vänta sig en särskild motprestation. Individen litar på människor i största allmänhet, för att det är det man ska göra (Uslaner 2002, s 21). Den strategiska tilliten är kopplade till person och tillfälle och förutsätter att individen har information om den person han är i begrepp att lita på. Jag kan förvänta mig jag får tillbaka pengar jag lånat ut till min kompis Urban. Men jag anförtror honom inte uppdraget att tapetsera om hemma hos mig, helt enkelt för att jag inta har information om hur pålitlig han är i just det sammanhanget Socialt kapital och organisationer Huruvida deltagande i organisationer bidrar till socialt kapital, är en del av begreppet eller överhuvudtaget har någonting med saken att göra råder det delade meningar om. Som tidigare skrivits inbegriper Putnams definition av socialt kapital just en hög grad av deltagande i formella och icke formella nätverk. Föreningar och organisationer får räknas till de formella. Rothstein ställer sig tveksam till organisationernas betydelse 8

13 för det sociala kapitalet. Visserligen ser han ett klart samband mellan medlemskap i frivilligorganisationer och socialt kapital. Personer med omfattande medlemskap i olika frivilliga organisationer har en klart högre tillit till andra människor än de som har få eller inga medlemskap ju fler organisationer man är medlem i, desto mer benägen är man att lita på andra (Rothstein 2003, s 150) Men i samma veva bevisar han att sambandet inte är starkt genom att göra en regressionsanalys på datamaterial från SOM-undersökningarna Av de 32 oberoende variabler han undersökte var det endast förtroendet för domstolarna samt individernas utbildningsnivå som hade ett statistiskt signifikant samband med individens allmänna tillit (Rothstein 2003, s 184). Han drar slutsatsen att socialt kapital skapas av en särskild sorts politiska institutioner som kan betraktas som effektiva eller universella. En universell politisk institution utmärks av att dess principer om oväld, opartiskhet, saklighet, och likabehandling. Helt enkelt att man kan lita på den statliga förvaltningen i alla dess delar (Rothstein 2003, s 219). Så långt om de ideella organisationernas påverkan på den enskildes benägenhet att lita på andra medmänniskor. Men har frivilligorganisationerna ingenting med en fungerande demokrati att göra? Almond och Verba tror trots allt det. De menar att de ideella organisationerna kan spela en stor roll i skapandet av en fungerande demokrati. Bland annat beroende på att De som är aktiva i frivilligorganisationer är mer politiskt kompetenta än de som inte är aktiva. Och detta gäller på alla utbildningsnivåer. (Almond Verba 1963, s 303) Här spelar utbildningsnivån ingen roll till skillnad mot Rothsteins resonemang om tillit. Almond och Verba menar att de ideella organisationerna har en nyckelroll när det gäller individens möjligheter att göra sin röst hörd i demokratiska sammanhang. Frivilliga organisationer är det primära medlet genom vilket förmedlingsfunktionen mellan individen och staten verkställs. Genom dem får individen möjlighet att relatera sig själv effektivt och meningsfullt till det politiska systemet. Dessa organisationer hjälper henne att undvika dilemmat av att antingen trångsynt och avstängd från det politiska systemet eller en isolerad och maktlös individ manipulerad och mobiliserad av politikens och förvaltningens massinstitutioner (Almond Verba 1963, s 245) 9

14 Anledningen till de ideella organisationernas centrala betydelse är att ett deltagande i föreningsliv på många plan liknar ett deltagande i det politiska livet. (Almond Verba 1989, s 304) Almond och Verbas teorier och studier har fått utstå mycket kritik men tankarna om föreningslivets betydelse för en deltagande demokrati står relativt oemotsagda (Almond Verba 1980, s 72) 10

15 4. Resultat av SOM-undersökningarna Jag har undersökt skillnaderna mellan organiserade ungdomar och oorganiserade ungdomar på tre områden, frekvensen av politiska diskussioner, valdeltagandet samt grad av tillit. Frekvensen av politiska diskussioner får tjäna som indikator på ungdomarnas informella demokratiska deltagande. Deltagandet är, som tidigare skrivet, en central del i teoribildningen om socialt kapital och ett tecken på en fungerande demokrati. Det formella deltagandet mäts här med valdeltagandet. Graden av tillit till människor i allmänhet är ett av de värden som starkast kan kopplas till socialt kapital. Förtroende är ett av de element som Putnam tar upp i sin definition av socialt kapital (Putnam 1996, s 201) Politiska diskussioner Första frågan jag väljer att undersöka i SOM-materialet är en samlingsfråga där intervjupersonerna fått svara på hur ofta de gjort vissa aktiviteter. En av aktiviteterna är Diskuterat politik. De alternativ som fanns att välja mellan var: Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan samt Flera gånger i veckan. Jag har valt, för överskådlighetens skull att lägga ihop alternativen någon gång under de senaste 12 månaderna med Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet med Någon gång i månaden samt Någon gång i veckan med Flera gånger i veckan. Antalet intervjupersoner som gav ett giltigt svar på denna fråga uppgick till 415 st. 11

16 Figur 1 Hur ofta ungdomar diskuterar politik. Källa: SOM 2003 Som synes är frekvensen av politiska diskussioner relativt lika oavsett organisationsmedlemskap. Dock kan vi lägga märke till några tendenser. Andelen oorganiserade ungdomar som aldrig diskuterar politik är med 37,5 % avsevärt högre än de andra grupperna. Över hälften av de ungdomar som innehar uppdrag i förening diskuterar politik minst en gång i kvartalet Valdeltagande Valdeltagandet brukar vara den vanligaste måttstocken då man vill studera ett samhälles deltagande. I figur 2 visas andel valdeltagande av de röstberättigade i de olika grupperna. Frågan löd Röstade du i förra valet 2002? Antal giltiga svar uppgick 326 st. Av dessa var 104 inte röstberättigade vid valet. En anledning till att urvalet är så litet är att frågan bara ingick i en av de två delarna SOM 2003 bestod av. 12

17 Figur 2 Valdeltagande Källa: SOM 2003 Valdeltagandet bland de ungdomar som inte är medlemmar i någon organisation är lägre än i de tre andra kategorierna. Av de oorganiserade ungdomarna gick cirka 72 % till valurnorna jämfört med de övriga grupperna som har ett valdeltagande på runt 83 %. Högst valdeltagande, 83,67 % uppvisar de som är medlemmar i en organisation och varit på möte det senaste året. Även om alla i gruppen icke medlem som inte minns huruvida de röstat eller inte skulle ha röstat kommer de inte upp i den nivå av valdeltagande som de andra grupperna har. Det faktum att gruppen som inte minns är störst bland dem som inte är medlemmar i någon organisation kan också, eventuellt leda till slutsatsen att valet inte anses vara intressant eller betydelsefullt för dessa i samma utsträckning som för de som är organiserade. 13

18 4.3. Tillit En fråga i SOM-undersökningarna löd I vilken utsträckning litar du på människor?. Intervjupersonerna fick kryssa i ett värde mellan 0 och 10. Medelvärdet av en grupps värden får fungera som indikator på gruppens tillit till andra. Medlem Medelvärde Icke medlem 5,11 Inte på möte senast året 5,84 På möte senaste året 6,11 Uppdrag 6,10 Total 5,82 Tabell 1 Tillit Källa: SOM 2003 Vi ser här att icke-medlemmarna ligger lägst med ett medelvärde på 5,11. I toppen ligger de två högsta engagemangsnivåerna. Jag har även gjort en liknade regressionsanalys som Rothstein gjorde för att undersöka vilka faktorer som sättas i samband med en individs grad av tillit. Min undersökning är mycket mindre är Rothsteins och behandlar endast data ur den grupp jag studerar, ungdomar mellan 15 och 29 år. Konstant t Sig Medlemskap 1,578 0,116 Förtroende för försvaret 3,244 0,001 Förtroende för lärare i grundskola 2,048 0,042 Nöjd med demokratin i Sverige -2,164 0,031 Nöjd med det liv du lever 5,822 0,000 Tabell 2 Regressionsanalys Källa: SOM 2003 Den visar, likt Rothsteins analys att medlemskap i en förening spelar liten roll i konkurrens med andra faktorer. Med ett t-värde på 1,578 och en signifikans på 0,116 är sambandet mellan medlemskap och tillit väldigt svagt. Hur pass nöjd man är med livet i allmänhet och förtroendet för försvaret har störst inverkan på tillitsnivån. Resultatet skall dock tolkas försiktigt med tanke på det lilla urvalet. 14

19 5. Slutsatser och diskussion Teorin och empirin har hittills i min uppsats cirkulerat kring begrepp som tillit, organisering, engagemangsgrad och deltagande demokrati. Den centrala frågan är visar ungdomar engagerade i organisationer större tecken på socialt kapital än oorganiserade? Slutsatsen jag drar blir ett försiktigt ja. I alla de tre variablerna som jag undersökt finns en skillnad, inte stor men ändå, mellan de ungdomar som är medlemmar i organisationer och de som inte är det. De politiska diskussionerna duggar tätare, valdeltagandet är högre och tilliten större bland de organiserade ungdomarna. Lite otippat måste jag också dra slutsatsen att de ungdomar som engagerar sig mycket i ideella organisationer visar mindre tecken på socialt kapital än de som uppger sig delta i organisationers möten. Både vad gäller frekvensen av politiska diskussioner, valdeltagande och tillit, ligger de som deltar på möten men inte innehar uppdrag högre än de som uppger att de innehar uppdrag. Det är som sagt ett försiktigt ja som blir svaret på frågan om organiserade ungdomar visar större tecken på socialt kapital än oorganiserade. Försiktigheten orsakas dels av att det är små skillnader mellan de olika graderna av engagemang i förhållande till det statistiska urvalet. Ett annorlunda svar från en intervjuperson skulle kunna resultera i en helt annan slutsats. Men framförallt grundar sig försiktigheten i det faktum att både Rothsteins och min regressionsanalys tyder på att organiseringen i ideella organisationer spelar liten roll i fråga om individens tillit till andra människor. Men jag anser att både Rothstein och jag gör ett litet klavertramp i våra analyser. Analyserna tyder på att de faktorer som påverkar tilliten mest är tilliten till statliga institutioner. Om man tänker efter så är det inte så förvånande. Självklart har personer med stor tillit till människor i allmänhet också stor tillit till institutionerna. Analyserna förklarar tillit med tillit. Precis som Rothstein menar tror jag att Putnams definition av socialt kapital är för bred och oprecis. Den innehåller både verktyg, material och färdig produkt. Men till 15

20 skillnad från Rothstein som bara ser till socialt kapital i form av sociala kontakter och tillit skulle jag vilja presentera en egen modell av vad som är socialt kapital. Ett rikt organisationsliv i ett samhälle är inte socialt kapital i sig. Jag ser det snarare som ett verktyg än ett mål i sig. Ett verktyg att skapa goda medborgare. Ett verktyg bland många andra. Ett verktyg som formar oss som medborgare precis som vår uppfostran, socialisering och sociala klass. Hur vi formats avgör sedan hur stort socialt kapital vi besitter. Jag skulle vilja beskriva socialt kapital som ett paket av egenskaper som t.ex. tillit och kunskap om demokratiskt deltagande. Helt enkelt, de egenskaper medborgare eller en grupp individer besitter som gör att deltagande demokrati blir lättare att tillämpa och transfereringskostnaderna blir lägre. Detta för oss in på resultaten, produkten, frukten av socialt kapital. Dessa saker tycker jag inte ska förväxlas med socialt kapital i sig utan bara ses som möjliga indikatorer på socialt kapital. Orsaker Organisering Socialisering Social klass Socialt kapital Tillit Kunskap Resultat Deltagande Låga transfereringskostn. Enligt min mening kan man dela upp begreppet socialt kapital i flera delar. De två centrala delar som finner sin tillväxt i de ideella organisationerna är tillit och kunskap. Deltagande i organisationer ökar både individens tillit till andra och dess kunskap om sina egna möjligheter att delta i beslut som rör individen. Tilliten handlar om ömsesidighet. Jag kan tänka mig göra något som inte direkt gynnar mig om jag känner mig säker på att någon annan skulle göra samma sak för mig. Jag skulle vilja koppla detta till begreppet empati. Om jag vore i den utsattes skor, hur skulle jag då vilja att folk bemötte mig och mina behov? Men kan tänka sig att tillitsdelen av socialt kapital har bättre grogrund i heterogena nätverk där deltagarna får inblick i många olika levnadsvillkor och situationer. I homogena nätverk skapas mindre tillit till medmänniskor i allmänhet men fortfarande en specifik tillit till de som deltar i nätverket. 16

21 Personer som aktivt deltar i föreningsliv blir automatiskt utrustade med en verktygslåda med kunskaper om mötesteknik, demokratiska processer, argumentation och kompromissförmåga. Detta kan vara ovärderliga kunskaper ute i det riktiga samhället. Det är ingen slump utan snarare ett genomtänkt sammanträffande att formalia kring beslutsfattandet är samma i riksdagen som i den lokala frimärksklubben. Visst kan det gå åt andra hållet. Att krav på deltagande ger mer kunskap om samhället. Jag kan tänka mig att i länder med röstplikt är kunskaperna om individens egna möjligheter att påverka större än i länder med traditionellt lågt valdeltagande. Man kan också se att kunskaperna om en sakfråga ökar då folket inbjuds att aktivt delta i beslutsfattandet. Utan folkomröstningen om EMU:s tredje steg skulle inte kunskaperna om riksbankens roll vara så höga som den är idag. Det finns alltså en möjlighet att skapa socialt kapital bakvägen, att med tvingat deltagande och konstitutionella öppningar för en med deltagande demokrati skapa socialt kapital. Men jag tror inte man ska överskatta betydelsen i skapandet av socialt kapital bakvägen. Men är det då inte så att de ungdomar som har besitter stor tillit till andra och har kunskap om deltagande demokrati engagerar sig i högre grad än andra? Kan det vara så att engagemanget beror på det sociala kapitalet snarare än tvärtom? Jo, till viss del kan det nog vara så, att en person som hyser stor tillit till andra oftare ger sig in i sammanhang där andra människor förekommer. Men jag tror engagemanget skapar socialt kapital snarare än tvärtom. Tänk dig en person som är duktig på fotboll. Han har begåvats med ett enormt bollsinne och kunskap om spelets innersta väsen. Det är mycket troligt att han söker sig till ett fotbollslag. Man kan konstatera att träningarna han går på gör honom tveklöst bättre på fotboll. Till slut har han troligen all hård träning att tacka för sina fotbollskunskaper. På samma sätt tror jag det är med socialt kapital. Visst kan en person begåvats med stora mängder socialt kapital och visst kan detta vara anledningen för denna att engagera sig. Men i organisationen, eller vilket socialt sammanhang personen engagerar sig, utvecklas det sociala kapitalet ytterligare. 17

22 Men, frågar vän av begreppsordning, är inte kunskap att räkna som humankapital? Jo, svarar jag, det kan tyckas. Men om man tar en titt på t.ex. nationalencyklopedins definition av humankapital så lyder den: Människors kunskaper, färdigheter och andra till produktionsförmågan bidragande fysiska och psykiska egenskaper som förvärvats genom investeringar i form av utbildning, träning, hälsovård o.d. (Internet 1) Kunskap som bidrar till produktionsförmågan är alltså att betrakta som humankapital och det är frågan om de kunskaper som underlättar och smörjer det demokratiska maskineriet också bidrar till produktionsförmågan. Jag vill mena att kunskaper så som förmågan att sätta sig i politiska resonemang, diskutera och kompromissa kanske inte direkt associeras till produktivitetshöjning. Kunskaper som räknas in humankapitalbegreppet kan oftare härledas till formell utbildning. Men gränserna mellan humankapital och socialt kapital när det gäller kunskapsbegreppet måste medges vara väldigt luddiga. 18

23 Referenser Almond, Gabriel A. Verba, Sidney, The civic culture. Newbury perk: Sage publications. Almond, Gabriel A. Verba, Sidney, The civic culture revisited. Boston: Little, Brown & Co. Berger, Peter L. Luckmann, Thomas, The social construction of reality. New York: Doubleday & Co Hauge, Rod Harrop, Martin Breslin, Shaun, Styrelseskick och politik. Nora: Nya doxa Holmberg, Sören Nilsson, Lennart Weibull, Lennart, SOM Svenskt samhällsvetenskapligt dataarkiv. Internet 1, Nationalencyklopedin sökord: humankapital Putnam, Robert D Den fungerande demokratin Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS Förlag. Putnam, Robert D Den ensamme bowlaren Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag Rothstein, Bo, Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag. Svenning, Conny, Metodboken, Eslöv: Lorentz förlag Uslaner, Eric M The moral foundations of trust. Cambridge: Cambridge university press. 19

24 Bilaga 1 Diskuterat politik Case Processing Summary(a) Cases Valid Missing Total N Percent N Percent N Percent Diskuterat politik * Medlemskap ,5% ,5% ,0% a. Ålder1 = år Diskuterat politik Total a. Ålder1 = år Ingen gång 6-12 mån månad-kvartal veckan, oftare Diskuterat politik * Medlemskap Crosstabulation(a) Medlemskap Icke medlem Inte på möte snaste året På möte senaste året Uppdrag Total Count % within Medlemskap 37,5% 28,4% 19,3% 14,5% 25,5% Count % within Medlemskap 7,5% 17,8% 13,3% 13,3% 14,0% Count % within Medlemskap 42,5% 45,6% 42,2% 50,6% 45,3% Count % within Medlemskap 12,5% 8,3% 25,3% 21,7% 15,2% Count % within Medlemskap 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

25 Bilaga 2 Valdeltagande inkl icke röstberättigade F61. Röstade Du i valet förra året, hösten 2002 * Medlemskap a. Ålder1 = år Count F61. Röstade Du i valet förra året, hösten 2002 Case Processing Summary(a) Cases Valid Missing Total N Percent N Percent N Percent ,8% ,2% ,0% F61. Röstade Du i valet förra året, hösten 2002 * Medlemskap Crosstabulation(a) Medlemskap Icke medlem Inte på möte snaste året På möte senaste året Uppdrag Total Ja Nej Minns inte Ej röstberättigad Total a. Ålder1 = år

26 Bilaga 3 Valdeltagande exkl. icke röstberättigade Case Processing Summary(a) Cases Valid Missing Total N Percent N Percent N Percent Valdeltagande * Medlemskap ,2% ,8% ,0% a. Ålder1 = år Valdeltagande Total a. Ålder1 = år Valdeltagende * Medlemskap Crosstabulation(a) Medlemskap Icke medlem Inte på möte snaste året På möte senaste året Uppdrag Total Ja Count % within Medlemskap 71,9% 83,2% 83,7% 82,6% 81,5% Nej Count % within Medlemskap 18,8% 14,7% 16,3% 13,0% 15,3% Minns Count inte % within Medlemskap 9,4% 2,1% 0,0% 4,3% 3,2% Count % within Medlemskap 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

27 Bilaga 4 Tillit F117. I vilken utsträckning litar Du på människor? * Medlemskap a. Ålder1 = år Report(a) F117. I vilken utsträckning litar Du på människor? Case Processing Summary(a) Cases Included Excluded Total N Percent N Percent N Percent ,1% 30 3,9% ,0% Medlemskap Mean N Std. Deviation Icke medlem 5, ,505 Inte på möte snaste året 5, ,285 På möte senaste året 6, ,249 Uppdrag 6, ,099 Total 5, ,306 a. Ålder1 = år