Från bruk till bevarande Arbetet med en bevarandestrategi för Uppsala universitetsbibliotek
|
|
- Barbro Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från bruk till bevarande Arbetet med en bevarandestrategi för Uppsala universitetsbibliotek Karin Byström
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Arbetet med att ta fram strategin... 3 Bruksvärde och bevarandevärde... 3 Tryckt och digitalt bevarande... 4 Förankringsarbete... 5 Innehåll i bevarandestrategin... 6 Tydliggjort bevarandeuppdrag... 6 Riktlinjer för olika materialtyper... 7 Bevarandestrategin i praktisk användning... 9 En gemensam bevarad samling... 9 Bevarande- och gallringsplaner... 9 Nationellt bevarande
3 Sammanfattning Uppsala universitetsbibliotek (Uppsala UB) har under det senaste året arbetat med att ta fram en bevarandestrategi för att förtydliga bibliotekets bevarandeuppdrag. I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram strategin, syfte och innehåll i strategin och hur den kopplar mot den nationella utvecklingen inom bevarande. Strategin förtydligar att biblioteket har ett stort ansvar för att bevara och tillgängliggöra tryckta och digitala samlingar som ska vara till nytta för studier och forskning idag och i framtiden. Strategin visar på de olika fysiska aspekterna av bevarande såsom effektiva och säkra magasin, säker och försiktig hantering, konservering och bokvård, men betonar också vikten av sökbarhet och tillgänglighet genom t.ex. god metadata och digitalisering. Strategin innehåller riktlinjer för bevarande för vetenskapliga tidskrifter, monografier, doktorsavhandlingar, specialsamlingar och källmaterial för framtida forskning. Bevarandestrategin fastställdes av Biblioteksnämnden den 24 september 2018 och finns tillgänglig på bibliotekets webbsida ( Bakgrund Uppsala UB är ett stort bibliotek med flera ämnesbiblioteksenheter och en Kulturarvsavdelning. De senaste 20 åren har biblioteket haft en uppdelad finansieringsmodell som har påverkat arbetet med samlingar och bevarande. Medel kom från tre olika vetenskapsområden till respektive ämnesbibliotek medan Kulturarvsavdelningen fick sin finansiering centralt från universitetet. Detta innebar att skillnader i finansiärernas prioriteringar gällande förvärv, lokaler och material fick direkta konsekvenser för de olika enheterna. De lokala behoven fick, på gott och ont, styra, medan samarbetet inom biblioteket var begränsat och de olika enheterna utvecklade olika rutiner inom samlingsbyggande, gallring och bevarande. Sedan våren 2016 har biblioteket en matrisorganisation med syftet att skapa ett bibliotek och öka samarbetet inom biblioteket. Tre processledare tillsattes för att underlätta arbetet med att utveckla och samordna verksamheten. Samtidigt slogs flera ämnesbiblioteksenheter ihop till större organisatoriska enheter. Frågor som tidigare skötts lokalt lyftes till gemensam nivå i processteam och flera verksamhetsområden har setts över för att tydliggöra och ensa rutiner och arbetssätt. Med målet ett bibliotek växte också behovet av en mer gemensam hantering av samlingarna. Från 2019 har biblioteket även en ny finansieringsmodell som innebär att biblioteket på ett annat sätt kan styra fördelningen mellan olika verksamheter. Den tidigare organisationen innebar att enheternas samlingar hanterades på lokal nivå på det enskilda campuset. Det kunde innebära att om ett ämnesbibliotek skulle flytta eller få minskade lokaler så var det också det bibliotekets samlingar som fick gå igenom en hård gallring. Vid sådana tillfällen har man har ofta haft kort tid på sig och inte hunnit eller vetat hur och med vem man ska samverka. Stora delar av den tekniska och naturvetenskapliga samlingen har under 00-talet gallrats på grund av minskade lokalytor och så sent som 2016 gallrades det juridiska materialet med 30 % i en biblioteksflytt. Uppsala UB har ett tydligt behov av att kunna arbeta långsiktigt och gemensamt med samlingarna och inte gallra utifrån kortsiktiga budgetminskaningar eller lokalförändringar. Uppsala UB har också behov av att föra en dialog med lärosätet om samlingarna, t.ex. för att tydliggöra de arbetsinsatser och kostnader som är förknippade med bevarande. Det är viktigt att involvera dem i beslut som rör bevarande av tryckt material och elektroniska bevarandelösningar för att få förståelse och stöd för satsningar eller förändringar. 2
4 Det finns också ett värde i att tydligare kunna förmedla till användare och andra bibliotek vilket material Uppsala UB bevarar. Genom en tydlig strategi får de möjlighet att kunna diskutera och påverka bevarandet. Många bibliotekarier har arbetat med samlingarna under åren och på olika vis satt sin prägel på både förvärv och gallring. Vissa har varit gallrings-ivrare och andra bok-kramare. För nyanställda bibliotekarier har det inte alltid funnits klara besked gällande hur olika enheter arbetar och hur man ska tänka långsiktigt i arbetet med samlingarna. Det har lett till att många har känt sig ensamma i sitt arbete med att fatta beslut om gallring. Även om varje beslut inte är stort, så kommer många små beslut under flera år att få stora konsekvenser för samlingarna som helhet. Under åren har det också fattats några gallringsbeslut som i efterhand har ifrågasatts eller missförståtts av media och fakulteter, och då har bibliotekspersonal behövt förklara de besluten utan att ha någon riktlinje att luta sig emot. Behovet har alltså funnits att kunna stödja bibliotekarierna i sin yrkesroll och ett konkret stöd för välgrundade och transparenta bevarande- och gallringsbeslut. Med gemensamma principer blir arbetet också mindre personberoende och mer enhetligt. Arbetet med att ta fram strategin Uppdragsgivare var avdelningscheferna för Kulturarvsavdelningen Maria Berggren och för Ämnesbiblioteksavdelningen Gunilla Sundström. Arbetet leddes av processledaren för Media och samlingar Karin Byström. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från bibliotekets olika delar; Mia Carlberg (biträdande enhetschef Carolina och Karin Boye-biblioteken), Halina Hohenthal (Ekonomikum- och Juridiska och Dag Hammarskjöldbiblioteken), Pernilla Holmkvist (Ångström-, Biologi- och Geobiblioteken) och Peter Sjökvist (Kulturarvsavdelningen). Arbetsgruppen hade sitt första möte i april Gruppen började med att förtydliga syftet med strategin och hur den skulle kunna användas konkret. Visionen var att skapa en strategi som skulle spänna över alla ämnen och allt bibliotekets material men som ändå är tillräckligt konkret för att vara användbar. Detta kunde lösas genom att skapa en övergripande strategi som i ett senare skede bryts ned till konkreta bevarande- och gallringsplaner för respektive ämnesbibliotek och/eller ämne. Arbetsgruppen tog sedan fram ett underlag som skulle användas i diskussioner med kollegor och universitetets företrädare i biblioteksråd och biblioteksnämnd. Det fungerade som en introduktion till bevarandeproblematiken och gav en förklaring till syfte och användning med en strategi. Den innehöll också ett första utkast till bevarandeplaner för olika materialtyper. Bruksvärde och bevarandevärde Redan i diskussionsunderlaget introducerades de två begreppen bruksvärde och bevarandevärde. Det visade sig vara en bra ingång för att diskutera de olika värden ett material kan ha på kort och lång sikt. Biblioteket har ett tydligt uppdrag att tillhandahålla informationsresurser för pågående studier och forskning på kort sikt. Det finns också ett tydligt uppdrag att bevara unika och värdefulla samlingar på lång sikt. Men hur ska biblioteket hantera övergången när ett material går från bruk till bevarande? Övergången innebär att intresset övergår till en annan målgrupp än ursprungligt t.ex. när medicinsk litteratur blir intressant för medicinhistoriker istället för kliniker. Att bevara material där bruksvärdet tagit slut är viktigt eftersom biblioteket annars inte kan erbjuda framtiden ett kulturarv och information om vår tid och dagens forskning och utgivning. Allt blir vetenskapshistoria till slut. 3
5 Inom ämnen, t.ex. konsthistoria och andra historiska ämnen, matematik, systematisk botanik och juridik, finns inte samma tydliga övergång från bruksvärde till bevarandevärde. Äldre och yngre material kan användas parallellt eftersom äldre material inte tappar sin aktualitet eller värde. För dessa ämnen krävs kontinuerligt tillgång till materialet och ett mer komplett bevarande. Tryckt och digitalt bevarande Diskussionsunderlaget belyste även problematiken med digitalt bevarande. I dag pågår en generell övergång från tryckta till elektroniska samlingar och det innebär stora förändringar för biblioteket. Övergången påverkar både förvärv, tillgängliggörande och metadataflöden, copyrightfrågor och möjligheten till fjärrlån. Den kräver nya arbetssätt och kompetenser och omställningen är en tröskel som kan vara kostsam att ta sig över. Många nya frågor uppkommer: hur ska biblioteket bygga elektroniska samlingar med kvalitet? Hur ska bevarandet av elektroniska samlingar hanteras på lång sikt? Hur följer och driver biblioteket utvecklingen samtidigt som vi tar hänsyn till användarnas behov? Övergången går olika fort inom olika discipliner och påverkas av hur publicering inom respektive område ser ut. Tekniska förutsättningar och användarvänlighet har också betydelse för övergången, och där kan e-bokens långsamma intåg vara ett exempel på att det inte alltid går så fort och lätt som man trott. Många förlag, särskilt svenska, har varit generellt tveksamma till e-böcker och upplevt svårigheter i att hitta bra affärsmodeller när det gäller att sälja e-böcker till bibliotek. Det finns inte heller någon tydlighet eller smidiga lösningar för att hantera tillgången till e-plikt. Den tryckta utgivningen är dock fortfarande stor, och även om den troligen kommer minska inom år så är tryckt material en fortsatt viktig del för Uppsala universitetsbibliotek. Men sammantaget utgör elektroniska resurser den största delen av bibliotekets moderna bruksmaterial. Den stora och snabba övergången påverkar även bevarandefrågan då arbetet med bevarande skiljer sig mycket åt för tryckt och elektroniskt material. För tryckt material finns klara ägarförhållanden och förutsägbara magasinskostnader. För elektroniska samlingar är biblioteken beroende av förlag och andra utgivare för bevarande och access. För elektroniska samlingar måste man tänka att access och bevarande är olika saker, medan de är samma för tryckt material. Ett exempel är läroplaner som finns på Skolverkets hemsida, men där de äldre läroplanerna regelbundet tas bort från sidan när de inte längre är giltiga. Skolverket som utgivare har inget intresse av äldre läroplaner, men de är av stort intresse för forskning. I detta fall har aktuella tryckta läroplaner inte ett så högt bruksvärde, men får snabbt ett högt bevarandevärde eftersom den elektroniska tillgången inte kan garanteras. Säker tillgång till e-material är komplicerat eftersom det är beroende av utgivarens syfte, organisation och ekonomi och dessutom satt i snabb teknisk förändring. Kärnan i digitalt bevarande för licensierat material (tidskrifter och böcker) är arkivrättigheter som beskriver vilka delar av materialet biblioteket har rättighet till. Stora mängder tryckta tidskrifter har redan gallrats inom Uppsala UB för att minska lokalkostnader och ännu fler gallringar planeras. I några fall har särskilda elektroniska arkiv köpts in för att ersätta det tryckta beståndet. För framtiden finns stora behov av ökad kontroll över vilka arkivrättigheter som gäller i de avtal biblioteket skrivit och tydlig och transparent dokumentation är av största vikt. På lång sikt kan mycket hända både med teknik och med förlag. Det är idag ganska oklart vad som händer med tillgången och arkivrättigheterna om t.ex. ett förlag går i konkurs. Open access-titlar kan plötsligt stå utan ansvariga utgivare och tillgången kan försvinna om ett förlag inte har råd att uppdatera sin plattform enligt kommande tekniska krav. Det är också oklart vilken bevisbörda bibliotek har för att kunna belägga att man har arkivrättigheter. Sedan ett flertal år finns tredje- 4
6 partslösningar som garanterar bevarande och tillgängliggörande av elektroniska samlingar. Portico är en sammanslutning av bibliotek och förlag som tillsammans garanterar access om ett enskilt förlag inte kan leverera. Det är ett "slutet" arkiv som endast öppnas enligt vissa kriterier, t.ex. att ett förlag går i konkurs. Ett annat liknande initiativ är LOCKSS där bibliotek går samman och har delade servrar med data. Det finns ett flertal exempel titlar som har aktiverats via Portico eller LOCKSS när förlagen inte kunnat leverera. Uppsala UB har idag inte någon sådan här "tillgångsförsäkring" men det är något som kommer att krävas för att på allvar kunna övergå till elektronisk bevarande. Inget bevarande är gratis och försäkringen kan kanske ses som en ny typ av magasinskostnader. Förankringsarbete Diskussionsunderlaget stämdes av med bibliotekets ledning i juni 2017 och godkändes av bibliotekets ledningsgrupp i augusti. Diskussionsunderlaget användes sedan på möten med biblioteksråden under hösten. Vid det första tillfället beskrevs bibliotekets behov av en bevarandestrategi och hur råden skulle bli involverade i den diskussionen. Det andra mötet i november fokuserade på synpunkter kring innehållet. Detta ledde till intressanta diskussioner kring utmaningarna med digitalt bevarande, bruksvärde och bevarandevärde, övergången till öppen tillgång och de förslag till bevarandeplaner som fanns för olika materialkategorier. Frågan lyftes sedan till biblioteksnämnden som ställde sig positiv till underlagets förslag och kom med input till hur den färdiga strategin skulle utformas. Till exempel efterlystes tydligare kriterier för bevarande av monografier och annat källmaterial som kan bli intressant för framtiden. Arbetsgruppen fortsatte under våren 2018 sitt arbete med att ta fram dessa kriterier. Det var ett svårt arbete som försökte ta hänsyn till olika övergripande aspekter på bevarande men som ändå skulle vara tillräckligt konkreta för att vara användbara. Även en tydligare portalparagraf om bibliotekets bevarandeuppdrag lades till för att den strategiska riktningen blir tydlig. Arbetsgruppen genomförde även en enkät inom det Humanistiska och samhällsvetenskapliga (Hum-Sam) området gällande forskarnas användning av olika typer av källmaterial och deras synpunkter kring bevarandet av det. Enkäten visade att materialet används idag och rekommendationen var att öka bevarandet av flera kategorier av småtryck, vardagstryck och annat svårfångat material. Ett utkast till strategi lades fram i maj och fick godkänt av de Tekniska och naturvetenskapliga områdena och Medicinska och farmakologiska områdena, medan Hum-Sam önskade några ytterligare korrigeringar. Efter dessa ändringar godkändes ett utkast till strategi i bibliotekets Ledningsgrupp den 12 september och det slutgiltiga beslutet togs på biblioteksnämnden den 24 september Hela arbetsprocessen har genomförts med ett stort fokus på förankring i biblioteksorganisationen och hos lärosätet. De många mötena med biblioteksråden har varit gett möjlighet till diskussion, frågor och konkret input på texten. En strategi för bevarande bör till sin natur vara långsiktig och därför har en god förankring hos bibliotekets uppdragsgivare varit av största vikt. Vissa av råden som inte haft så mycket synpunkter kan ha uppfattat det utdragna förankringsarbetet som överdrivet, men för lärosätet i sin helhet har det behövts. Arbetsgruppen har även vinnlagt sig om att förankra den nya strategin inom biblioteket. Regelbundna avstämningar med biblioteksledning och chefsgrupper har genomförts för att försäkra att ledningen stod bakom de förslag som lades fram. Vissa förslag var mer en bekräftelse på nuvarande arbetsmetod och synsätt, medan andra skulle kunna innebära stora förändringar i inriktningen för bibliotekets bevarandearbete. Bibliotekets ledning har hela tiden varit intresserad och gett relevant och konstruktivt stöd till arbetsgruppen. 5
7 Bibliotekarier från hela biblioteket har vid flera tillfällen bjudits in till workshops utifrån arbetet med strategin. Hösten 2017 genomfördes en workshop med utgångspunkt i innehållet i diskussionsunderlaget, d.v.s. syfte med strategin, begreppen bruksvärde och bevarandevärde, problematik kring elektroniskt bevarande och förslag till bevarandeplan för olika material. Deltagarna fick diskutera utifrån hur förändringarna skulle påverka de olika enheterna/ämnena och biblioteket som helhet. Under våren 2018 genomfördes workshops med fokus på de kriterier för bevarande av monografier som arbetsgruppen tagit fram. Bibliotekarierna fick arbeta i mindre grupper med case-metodik med böcker och göra en hypotetisk gallringsbedömning utifrån kriterierna. Detta blev ett handfast sätt att se om kriterierna fungerade och gav ett rimligt och bra resultat. Denna typ av workshop var mycket uppskattad av medarbetarna. Gallring och gallringsbedömningar är vanligtvis ett ensamt arbete och många uppskattade att få möjlighet att diskutera bedömningsproblematik med kollegor. Arbetet med att ta fram en bevarandestrategi har varit lång process och det kan finnas en risk att fastna i förankringsfasen. Det har också funnits ett sug från medarbetarna efter att kunna omsätta strategin i praktiken. Men biblioteksledningens hållning har varit att det är bättre att göra rätt som bibliotek har vi har väntat i 400 år på en gemensam strategi, så vi kan vänta lite till! Innehåll i bevarandestrategin Tydliggjort bevarandeuppdrag I bibliotekets fastslagna Mål och strategier finns ett flertal punkter som rör samlingar och bevarande. Där fastslås att två av huvuduppgifterna för biblioteket är att utveckla, underhålla och bevara informationsresurser, såväl digitala som fysiska samlingar, tillgängliggjorda för dagens och den framtida forskningens och utbildningens behov att säkra väl anpassade magasin för samlingarna Mer specifikt gällande bevarande anges att biblioteket ska säkra tillgången till nödvändiga och svårersättliga fysiska samlingar säkra den långsiktiga tillgången till unikt och värdefullt material utveckla en samlings- och bevarandepolicy som utgår från såväl dagens som morgondagens behov Dessa övergripande formuleringar har legat till grund för riktningen för bevarandestrategin. Strategin slår fast att Uppsala universitetsbibliotek är samlingsbyggande bibliotek med stort ansvar att bevara och tillgängliggöra tryckta och digitala samlingar. Syftet med samlingarna är att vara till nytta för studier och forskning idag och i framtiden. Detta är en viktig del i strategin eftersom detta är ett åtagande på lång sikt för framtida generationer. Vi har idag svårt att överblicka de konsekvenser som strategin kan få, men det är grundläggande för arbetet med samlingarna att denna riktning är så tydligt utstakad. Rent konkret kommer detta att innebära att bibliotekets arbete med förvärv, tillgängliggörande, gallring, magasinering och digitalisering sätts i ett långsiktigt perspektiv, och där allt hör ihop som delar i en kedja. Varje förvärvsbeslut blir också början på ett beslut om bevarande. Magasinering av material måste göras med framtiden som horisont. Det kräver effektiva och säkra magasin som är anpassade till materialets behov. Material hanteras med försiktighet och säkerhet vid t.ex. lån, transporter och digitalisering. Konservering och bokvård är också en viktig del i bibliotekets arbete med bevarande av fysiskt material. Bibliotekets Depå- och magasinsgrupp har arbetat parallellt 6
8 med att ta fram riktlinjer för magasin för olika materialkategorier och att kartlägga bibliotekets samlingar och lokaler. Idag finns ofta en alltför stor diskrepans mellan samlingarnas behov av säkra och anpassade miljöer och de faktiska lokalernas standard. Bevarande kräver dock mer än bara en hyllplats i ett magasin det krävs att materialet är sökbart och tillgängligt. Användningen och nyttan av de bevarade samlingarna är beroende av bibliotekets arbete med synliggörande och tillgängliggörande genom god metadata och digitalt tillgängliga kataloger. Ett exempel på vikten av synliggörande är kortkatalogen K-63 (tryckt material efter 1963) som för närvarande katalogiseras i Libris. Där visar statistik att det material som synliggjorts på det sättet har fått ökad användning. Den tidigare kortkatalogen K-62 (med material till och med 1962) är inte synliggjord på samma sätt och innehållet i den är mycket svårhittat och bildar en osynlig samling inom biblioteket. Digitalisering är i många fall ett viktigt komplement till fysisk bevarande av bibliotekets material, både som ett sätt att minska slitage och förstörelse och för att öka tillgängligheten. Digitalisering är däremot inte ett alternativ till fysiskt bevarande. Riktlinjer för olika materialtyper Konkret fokuserar strategin på några olika materialtyper. För varje typ beskrivs kort bruksvärde och bevarandevärde och därefter presenteras den bevarandestrategi som gäller för materialet. Vetenskapliga tidskrifter Bruksvärdet bedöms som mycket högt för vetenskapliga tidskrifter inom alla ämnen. Vid förvärv görs en prioritering av elektronisk tillgång med arkivrättigheter framför tryckta samlingar. Vetenskapliga tidskrifter har också ett högt bevarandevärde eftersom de speglar forskningens utveckling och kan utgöra ett viktigt källmaterial. Strategin för bevarande av vetenskapliga tidskrifter innebär att biblioteket övergår till elektronisk tillgång och arkiv för tidskrifter. Biblioteket säkrar elektroniskt långtidsbevarande genom medlemskap i åtkomstförsäkring genom tredje-partslösning som garanterar tillgänglighet om eller när ett förlag eller leverantör inte kan. Vid säkrat långtidsbevarande och åtkomst kan de tryckta tidskrifterna gallras. Tryckta tidskrifter med minskat eller avslutat bruksvärde placeras i magasin med god tillgänglighet. Monografier Så länge bruksvärdet är stort kan det finnas behov för dubbletter av monografier på olika enheter. Det finns också monografier med lågt men stabilt bruksvärde som kan förvaras i magasin med god tillgänglighet. För Uppsala universitetsbibliotek har litteratur av och om Uppsala universitet ett extra högt bevarandevärde. Det finns även ett övergripande värde i att spegla hur universitetets forskning sett ut, t.ex. litteratur från forskningens huvudområden och material som har getts ut av universitetet. När monografiernas bruksvärde är slut, utvärderas materialet mot bevarandekriterier. Utvärderingen görs av det sista exemplaret inom Uppsala UB. Nya upplagor som innebär en större förändring av innehåll ses som en unik titel. Enligt bevarandekriterierna bevaras ett urval monografier som: speglar forskningen för UU och har varit del i ett huvudområde för forskning och undervisning kan fungera som källmaterial för forskning genom att den har en historisk aspekt (teknikhistoria, vetenskapshistoria etc.) kan fungera som källmaterial för forskning genom att den speglar dagens samhälle eller forskning är utgivna av Uppsala universitet 7
9 Värt att notera är att ålder på materialet inte är ett kriterium i sig. Det innebär att äldre monografier (som inte tillhör någon specialsamling) kan gallras om de inte också faller under något av de ovanstående kriterierna. För monografier med elektronisk access kan det fysiska exemplaret gallras om det finns arkivtillgång och säkrat långtidsbevarande. Kriterierna förutsätter regelbunden avstämning med ämnesföreträdare gällande vilka huvudområden som finns mm. Specialsamlingar Specialsamlingar är samlingar som har ett särskilt värde, som ska bevaras på lång sikt och som därför får en speciell behandling, t.ex. i form av läsning i specialläsesal, särskilda katalogiserings-principer och behov av särskilda magasin. För specialsamlingar har samlingen ett värde i sig själv, förutom det värde samlingen har som källmaterial för forskning. Specialsamlingar har ofta en koppling till bibliotekets unika äldre material, men kan också innehålla modernt material. Dessa samlingar representerar ett otroligt värde för Uppsala universitet i sin helhet och är en oundgänglig del av bibliotekets samlingar. Stora delar av samlingarna är unika och värdefulla utifrån innehåll eller proveniens där även varianter och dubbletter har ett högt bevarandevärde. Strategin innebär att specialsamlingar bevaras långsiktigt och gemensamt av biblioteket och inte gallras överhuvud taget. Bevarandet kräver säkra och klimatanpassade magasin. Digitalisering och publicering i Alvin är en viktig del i bevarande och tillgängliggörande men ersätter inte fysiskt bevarande. Doktorsavhandlingar och Acta-serier från Uppsala Universitet Bruksvärdet är relativt kort för sammanläggningsavhandlingar och det finns digital tillgång via DiVA för de flesta avhandlingar. Så länge bruksvärdet är stort kan det finnas behov av tryckta dubbletter av avhandlingar och titlar i Acta-serier på biblioteksenheterna. Materialet har ett högt bevarandevärde då de speglar universitetets forskning och publicering över tid. Strategin för bevarande är därför att bevara de tryckta exemplaren eftersom det digitala bevarandet i DiVA inte ger tillgång till hela innehållet i sammanläggningsavhandlingar (eftersom ingående artiklar kan ha särskilda åtkomstregler) samt av de avhandlingar som inte görs tillgängliga i digital form. Materialet bevaras i ett gemensamt magasin med god tillgänglighet. Källmaterial för framtida forskning Detta kan exempelvis vara affischer, veckotidningar, magasin, småtryck, föreningsarkiv och så vidare. Det finns egentligen inget vetenskapligt bruksvärde i den meningen eftersom materialet är framställt för en annan målgrupp och ett annat syfte än det vetenskapliga. Detta ofta efemära och svårfångade material kan ha ett stort bevarandevärde för olika typer av forskning. Att i efterhand analysera materialet utifrån samhällssituationen, politiska och religiösa föreställningar eller som en spegling av samhället är mycket värdefullt och kanske enda sättet att forska på en viss företeelse. Problemet är att allt material är potentiellt källmaterial och därmed kan bevarandeåtagandet bli mycket stort. Bevarandestrategin är därför att biblioteket samlar brett för att skapa ett urval av material från flera ämnen och materialtyper. Vissa kategorier är särskilt viktiga för biblioteket att samla in och bevara: skönlitteratur och litteratur av handbokskaraktär periodiska skrifter och veckotidningar planscher, bilder, kartor ett urval ur småtrycket 8
10 Detta källmaterial har varit en av stötestenarna i arbetet med strategin, och riktlinjerna är ganska vaga. Det som är positivt är att denna ganska ofta osynliga materialtyp har lyfts in och tydliggjorts som en del av bibliotekets samlingar för framtida forskning. Material som inte bevaras Strategin tydliggör också vilket material som i första hand bevaras av andra aktörer, t.ex. avhandlingar från andra lärosäten, dokument från andra statliga myndigheter. Det tydliggörs också att det kompletta svenska trycket är ett ansvar för Kungliga Biblioteket, liksom öppna internetresurser. Bevarandestrategin i praktisk användning En gemensam bevarad samling Sammantaget kommer bevarandestrategin att påverka samlingarna på både kort och lång sikt. Den föreslagna riktningen till en övergång till digitala tidskriftsarkiv kommer på sikt att innebära en minskning av tryckta tidskrifter. På grund av höga kostnader både för arkiven i sig och det manuella gallringsarbetet så är det dock inte något som kan ske på kort sikt. Biblioteket kommer också att bevara mer monografier från det naturvetenskapliga och medicinska området. Under senare år har nästan inget material bevarats när bruksvärdet tagit slut. Däremot kommer biblioteket inte att bevara dubbletter, något som kommer att kunna innebära en stor minskning framför allt av material inom samhällsvetenskaper och humaniora. Bibliotekets svit av doktorsavhandlingar från Uppsala universitet kommer att samlas så att den bildar en helhet. Målet är även att fortsätta den digitalisering som pågår av äldre avhandlingar så att hela universitetets produktion kan göras tillgänglig digitalt. Strategin ska också förhindra att en samling gallras på grund av att ett enskilt bibliotek ska lägga ned eller säger upp ett magasin. Genom att se på samlingen som gemensam så ska den typen av beslut inte fattas av en enskild enhet eller ett enskilt vetenskapsområde, utan gallring ska ske utifrån bevarandevärdet för hela lärosätet, idag och för framtiden. Eftersom alla bibliotek använder sig av samma kriterier för bevarande så blir samlingen allas. I kölvattnet av arbetet med bevarandestrategin har ett arbete med en magasinsplan inletts. Den ska förtydliga hur Uppsala UB s långsiktiga magasinsbehov ska lösas och vilka samlingar som ska stå var. Riktlinjen är att placering av bevarat material ska ske efter samlingens behov, inte beroende på vilken enhet som en gång köpte den. Bevarande- och gallringsplaner Strategin är övergripande till sin natur och behöver brytas ned för att kunna användas i det dagliga arbetet. Under vintern 2018/19 kommer alla enheter att arbeta med detta utifrån sina utgångspunkter. Varje enhet behöver fråga sig Vilka är huvudämnena för våra ämnen och hur hanteras tvärvetenskaplig litteratur? Vilka historiska aspekter kan vara intressanta? Vilka aspekter av dagens samhälle och forskning är intressanta? Vilket material finns tillgängligt i elektronisk version, och hur är arkivrättigheterna? Vilka källmaterial för framtida forskning finns inom för våra ämnen? Vilka delsamlingar har vi som bör beskrivas? Genom att svara på dessa frågor kan enheterna skapa konkreta bevarande- och gallringsplaner för hur man hanterar material som ska tas bort från hyllan. 9
11 För specialsamlingar behöver varje samling beskrivas gällande vad som ingår, hur stora de är och vad det är som gör samlingen unik. Syftet med detta är att förtydliga värdet hos samlingarna så att de inte ska kunna ifrågasättas om budgeten krymper. Det är också ett viktigt underlag till framtida diskussioner om lokaler, säkerhet och behov av personalresurser för konservering, katalogisering och digitalisering. Strategin föreslår även en modell för att kunna beskriva en delsamlings bevarandevärde. Inom Uppsala universitetsbibliotek finns ett flertal delsamlingar, exempelvis en läromedelssamling, en samling av juridiska festskrifter och samling som donerats av Farmaceutiska föreningen. Om en delsamlings bevarandevärde behöver förtydligas görs en utredning gällande samlingens bevarandevärde, framtida access och kostnader för bevarande. Utredningen görs gemensamt av bibliotekarier och ämnesföreträdare. Resultatet diskuteras med ämnesföreträdare och beslutet dokumenteras i bibliotekets rutiner. Syftet med bevarandeutredningar är att få en gemensam bild av hur en samling ska hanteras på lång sikt, så att de besluten inte behöver fattas under stress, t.ex. inför en flytt. Det ger också arbetsro och möjlighet till bättre planering ifall bibliotekets samlingar är tydligt dokumenterade. Nationellt bevarande Idag saknas en nationell strategi för tryckt och elektroniskt bevarande. Kungliga biblioteket har ett uppdrag att bevara det kompletta svenska trycket, men för övriga biblioteks bevarande och för allt annat material finns ingen samordning eller styrning. Frågan om bevarande av tryckt material är en aktuell fråga för många lärosäten i Sverige. Önskemål finns bland många lärosätesbibliotek om ökad nationell samverkan kring bevarande, då inget bibliotek kan spara allt material men ändå vill försäkra sig om god spridning och bredd i bevarandet. Det finns i dagsläget inga konkreta förslag på hur ett nationellt samarbete skulle se ut, men olika idéer är en gemensam nationell bokdepå eller en ämnesvis uppdelning av bevarandeansvaret mellan lärosätena. Nationella eller regionala bokdepåer är relativt vanligt internationellt sett och skulle även kunna vara en lösning för Sverige. Det finns exempel från Finland och USA som kan visa hur man skapat gemensamma tryckta depåer och samlingar. En gemensam nationell samling kräver dock ett annat tänk och eventuellt andra prioriteringar som kan stå i konflikt med lärosätets behov på kort sikt. Men på lång sikt bör målet vara detsamma för alla lärosäten bevarade tryckta samlingar som är tillgängliga för studier och forskning. Frågan om långsiktigt elektroniskt bevarande är väldigt komplicerad och ligger till stor del utanför bibliotekens kontroll, men med allt större andel elektroniska resurser så blir frågan allt viktigare. UUB har tidigare lyft frågan till styrgruppen för BIBSAM-konsortiet, men det sågs inte som en konsortiefråga, utan varje bibliotek får lösa frågan lokalt. Uppsala UB skulle gärna se en ökad samverkan inom detta område. Till detta kommer stora förändringar i publiceringslandskapet. Publicering av tryckt material både ökar och förutspås en snar död. Det är även osäkert hur pliktlagstiftningen och pliktleveranser kommer att se ut på några års sikt. För Uppsala universitetsbiblioteks del är det viktigt att kunna fortsätta bygga samlingar, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap. Om pliktleveranserna upphör måste vi hitta strategier för att trygga tillgången till detta material på annat sätt. Även om denna bevarandestrategi i första hand ska vara ett stöd för samlingsbyggande och bevarande vid Uppsala UB är förhoppningen att den också kan blir en del i ett arbete med en strategi för nationellt bevarande. 10
Bevarandestrategi för Uppsala universitetsbibliotek. Beslutad av Biblioteksnämnden
för Uppsala universitetsbibliotek Beslutad av Biblioteksnämnden 2018-09-24 Innehåll Bibliotekets bevarandeuppdrag... 2 Bibliotekets mål... 2 Syfte med bevarandestrategin... 2 Bruksvärde och bevarandevärde...
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska
Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1
Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4
Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant
Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google
2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker
UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders
MEDIEPLAN. Reviderad version utkast
MEDIEPLAN Reviderad version utkast 2015-05-13 Medieplan... 2 Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Förvärvskanaler... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Elektronisk version...
Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)
Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet
Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling
Informationsförsörjningsplan för Juridiska fakultetens bibliotek
BESLUT 1 2013-09-25 Dnr J 2013/495 Juridiska fakultetens bibliotek Informationsförsörjningsplan för Juridiska fakultetens bibliotek Fastställd av juridiska fakultetsstyrelsen 2013-09-25. Ersätter Plan
Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning
Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning Sektion Forskningsstöd Universitetsbiblioteket 27 februari 2019 Mål Målet för Linnaeus University Press är en professionell publiceringsverksamhet som ger
Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant
Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll
Dnr UB 2017/30. Mål och strategier. Uppsala universitetsbibliotek. Fastställt av biblioteksnämnden
Dnr UB 2017/30 Fastställt av biblioteksnämnden Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 1.1 Uppsala universitets mål och strategier 3 1.2 Arbetsordningen 3 1.3 Uppsala universitets forskningsstrategier
Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013
Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden
Vision KB:s syfte, vision och målbild
Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter
Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek
Inledning År 2015 blir året då ombyggnationen av biblioteket är färdig och studenter, forskare och bibliotekets medarbetare kan ta de nya lokalerna i besittning. Just nu pågår ett arbete på Avdelningen
Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan
Sid 1 (6) 2016-2018 Umeå universitetsbibliotek Sid 2 (6) INLEDNING Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Universitetsbiblioteket är en akademisk stödfunktion
Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006
1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar
Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell
Stockholms universitet. MEDIEPLAN för Stockholms universitetsbibliotek, gäller från
Stockholms universitet MEDIEPLAN för Stockholms universitetsbibliotek, gäller från 2017-03-16 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Beställningar och förvärv... 3 Ämnesprofil... 4 Bevakningspolicy... 4 Bestånd...
Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna
Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där
Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning
Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning Sektion Publicering Universitetsbiblioteket 25 augusti 2017 Mål Målet för Linnaeus University Press är en professionell publiceringsverksamhet som ger ut,
Arbetsordning för universitetsbiblioteket vid Uppsala universitet
UFV 2019/708 Arbetsordning för sbiblioteket vid Uppsala Fastställd av rektor 2019-06-18 Innehållsförteckning 1 kap. Inledning 4 Uppgifter 4 2 kap. Organisation 5 Biblioteksnämnd 5 Överbibliotekarie 5
Sammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Medieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren
Mediepolicy 2013-2014
Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker
Nordiska arkivdagar. Forskarnas röst och digitalt material
Nordiska arkivdagar Tavastehus 25.5.2012, Arkivchef Mikael Korhonen Forskarnas röst och digitalt material En utredning över behovet av och tillgången till minnesorganisationernas digitala material. Sammanställd
2 Dagordningens godkännande 2 Dagordningen godkänns. 3 Utseende av justeringsperson 3 Styrgruppen utser Leif Lönnblad
Fysik- & astronomibiblioteket Styrgruppen Protokoll Sammanträde nr 2008:1 2008-02-20 Närvarande ledamöter Leif Jönsson, professor, ordförande, Fys. institutionen Kristina Lindgren, bibliotekarie, sekreterare
Projekt Tillgängliggörande av forskningsdata 2016
[DNR] 1 (av 6) Projektdirektiv Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: Peter Nilén Inkl 2 bilagor: Bilaga 1 Delprojekt Bilaga 2 SND projektplan Revisionsinformation Version Datum Kommentar [0.1-0.5]
Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2017-01-16 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 FÖRVÄRVSPRINCIPER... 1 VAD SKA FÖRVÄRVAS... 1 URVAL... 1 KURSLITTERATUR... 1 LITTERATUR FÖR STUDENTER MED LÄS-
Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Open access och innovation
Open access och innovation Innovation by Collaboration 180918 Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola jonas.gilbert@sh.se Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST
Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm
Mediepolicy
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd
Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid
Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid
Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012
ANTAL SIDOR 1(5) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012 Närvarande: Ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer Peter Nilén Anna Petrén-Kihlström
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Urval och tillgängliggörande av OAböcker. discoverysystem. Varför? Vad? Hur?
Urval och tillgängliggörande av OAböcker i katalog- och discoverysystem Varför? Vad? Hur? Ola Tengstam Karin Ericson Lagerås Biblioteket har 37 bibliotekarier + 7 övriga tjänster (2016) Två avdelningar
59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56)
59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56) Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden antar
Åtgärder och aktiviteter
Åtgärder och aktiviteter 2017-01-24 1 2017-01-24 2 Samhällsdebatten om digitalisering och i-förvaltning 2017-01-24 3 2017-01-24 4 Skattning av baserad på enkätsvar 2017-01-24 5 Verkan Ställer krav på styrning
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning
Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket
VERKSAMHETSPLAN 2017 Skapat av KTH bibliotekets ledningsgrupp Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket 1 (9) Inledning Utgångspunkten för detta dokument är KTH:s visionsarbete och ECE-skolans utvecklingsplan
ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU
ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU 1 STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND (RJ) Fristående stiftelse som stödjer humanistisk
Rutiner för samråd och styrning 2013-2015
Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om
Vision & mål
Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning
Ett specialbibliotek om Sverige
Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
Vi värnar om det svenska i Finland varje dag
Mission Vision Strategi Vi värnar om det svenska i Finland varje dag Svenska litteratursällskapet i Finland grundades den 5 februari 1885. Sedan den dagen har vi haft ett uppdrag: att samla in, bearbeta,
Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team
Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete
Workshop Mötesplats Open Access 26 april Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet?
Workshop Mötesplats Open Access 26 april 2017 - Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet? Workshop 1, kl. 15.30-16.15, antal deltagare ca 25. Workshopen
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta
Göteborgs universitetsbibliotek
HANDLINGSPLAN 2019 2020, VERKSAMHETSPLAN 2019, RISKANALYS 2019 Dnr V 2018/703 Göteborgs universitetsbibliotek DATUM: 2018-10-26 BESLUTAD AV: Margareta Hemmed, överbibliotekarie KONTAKTPERSON: Håkan Carlsson,
Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg
Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet
Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek
Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen
Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin
Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Elisabeth Strandhagen, forskningssamordnare för ämnesområde medicin och hälsa elisabeth.strandhagen@gu.se
VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap
VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling
Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket
Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi
Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Datum Dnr Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet 2018-05-29 Uppdaterad Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (uppdaterad bilaga
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella
1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010
MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka
Anmält förhinder: Elisabeth Wåghäll Nivre, prodekanus, Humanistiska fakulteten; Alejandra Pizarro, ST.
1 (6) PROTOKOLL 2015-10-26 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2015-10-26 Dnr SU 525 1.3.1 2015-4 Konferensrummet Frescati, kl. 13.00
Bevarande av digitala allmänna handlingar
www.hassleholm.se S Bevarande av digitala allmänna handlingar Riktlinjer Innehåll Inledning 3 Ansvarsfördelning 3 Bevarande av digitala allmänna handlingar 4 Åtgärder för bevarande av digital information
Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.
UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen
Kvalitetsgranskning av examensarbeten referenser i examensarbeten på sjuksköterske- och lärarutbildningen Bakgrund Under höstterminen 2008 har det genomförts en extern granskning av examensarbeten på de
Huvudföredragande: Wilhelm Widmark, överbibliotekarie.
1 (5) PROTOKOLL 2016-02-19 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2016-02-19 Dnr SU 525 1.3.1 2016-1 Konferensrummet Frescati, kl. 9.00
Minnesanteckningar från mötet 7 februari 2013
ANTAL SIDOR 1(5) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 7 februari 2013 Närvarande: Ordförande: Morgan Palmqvist Jette Guldborg Petersen Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer
Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22
Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen
Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Mål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
HUMSAM 2014/48 och strategier Vetenskapsområdet för humaniora och Fastställd av områdesnämnden för humaniora och 2015-09-24 Innehållsförteckning Detta är vetenskapsområdet för humaniora och (humsam-området)
E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt
Kungl. bibliotekets kunskapsstrategi
1 2007-12-27 03-486-2007 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. bibliotekets kunskapsstrategi 2009-2012 (U2007/4250/F) Kungl. biblioteket (KB) har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en
- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010
Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek
Kompetensförsörjningsplan UB/LRC
Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014-2016. Prolongerad t.o.m. 2018. Innehåll Kompetensförsörjningsplan UB/LRC... 1 Prolongering av Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014 2016 t.o.m. 2018... 2 Bakgrund...
Översyn av styrdokument och utarbetande av digitaliseringsprogram för Stockholms stad
Sida 1 (4) 2019-05-23 Handläggare Kerstin Henningsson Telefon: 0850823016 Till stadsdelsnämnd 2019-06-13 Översyn av styrdokument och utarbetande av digitaliseringsprogram för Stockholms stad Yttrande till
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet * 7
Need - behov (Vilket behov uppfyller den här gruppen?) Samverkan/samordning (mellan olika bibliotek samt mellan bibliotek och andra institutioner), kommunikation och förankring för LIBRIS verksamhet *
Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten
Val av samlingar Nationalbiblioteket Digitaliserings- och konserveringstjänsten Namn Majken Bremer-Laamanen Datum 24.5.2012 Tillställning Nordiska arkivdagar 2012 Grundat 1990 Digitalisering från år 1998
Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information
Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access 2013, Göteborgs universitet 2013-04-18
Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta
Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden
Verksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2018-12-20 Verksamhetsplan för Biblioteket 2019-2021 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2019-2021 för Verksamhetsstöd
Verksamhetsplan för Biblioteket
Högskolan i Borås Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson 2017-12-19 Verksamhetsplan för Biblioteket 2018-2020 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på Verksamhetsplan 2018-2020 för Verksamhetsstöd
Open access vid svenska lärosäten
Open access vid svenska lärosäten Open access-krav dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten, 12 oktober 2011 Aina Svensson Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Arbetsgruppen
Verksamhetsplan Nationella uppdraget
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR HANTERING AV SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN
MITTUNIVERSITETET Styrdokument HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR HANTERING AV SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN DNR MIUN 2012/403 Publicerad: Beslutsfattare: Handläggare: Rektor Anna Connell Beslutsdatum: 2015-08-18 Giltighetstid:
GÖTEBORGS UNIVERSITET
GÖTEBORGS UNIVERSITET GUDOK- Projektet 2011-04-29 Processer Ge stöd till verksamheten tillhandahålla vetenskaplig litteratur och information Utbildning Forskning Syntax Processnivåer Aktörer Enskild process
Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket
Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar
Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete
Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial
Säg hej till din nya bibliotekarie:
Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta
Förvaltningsplaner för samlingar. Annica Ewing
Förvaltningsplaner för samlingar Annica Ewing Förvaltningsplaner för samlingar Vad är det? Definition av begreppen Bakgrund Exempel Varför behövs de? Hur ska de användas? Definition av begreppen Förvaltning
K2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier