ÅRSREDOVISNING Försäkringsbranschens Pensionskassa för räkenskapsåret 1 januari 31 december

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009 Försäkringsbranschens Pensionskassa för räkenskapsåret 1 januari 31 december

2 Innehåll 2009 i sammandrag... 4 förvaltningsberättelse... 5 organisation... 5 verksamhet... 5 årets resultat... 6 risker... 9 flerårsöversikt resultaträkning balansräkning kassaflödesanalys noter styrelse, fullmäktige, revisorer revisionsberättelse ordlista... 45

3 vd-kommentar FPK har under 2009 stärkt nyckeltal och resultat. Vid ingången av 2009 var konsolideringen 101 procent och pensionstilläggen finansierades via uttag av särskild värdesäkringsavgift. Vid utgången av 2009 hade konsolideringen stärkts till 113 procent och pensionstilläggen för 2009 och 2010 är nu finansierade i FPK. Turbulensen på finansmarknaderna fortsatte in i det första kvartalet 2009 med sjunkande aktiekurser som följd. Aktiemarknaderna vände upp under andra kvartalet i en kraftig rekyl trots att det då fortfarande rådde osäkerhet om det finansiella systemets stabilitet. FPKs strategi var att i första hand försvara konsoli - deringen vilket innebar att tillgångsportföljen hade en låg risknivå för att kunna klara en fördjupad finansiell kris. Aktieandelen i placeringstillgångarna var därmed låg under första halvåret. Under sommaren stod det klart att de finansiella stödåtgärderna gav stabilitet och förutsättningar för en vändning av det svåra ekonomiska läget. FPK ökade risken stegvis under hösten och avkastningen för helåret stannade vid 5,2 (-4,2) procent. Årets starka resultat på (-2 280) Mkr förklaras av den förbättrade kapitalavkastningen samt att de försäkringstekniska avsättningarna minskats med mer än 1 Mdr till följd av årets ränteuppgång för obligationer med längre löptider. Flertalet av FPKs utlagda förvaltningsuppdrag har överträffat sina mål vilket är en starkt bidragande orsak till den positiva avkastningen. Förvaltningskostnadsprocenten har minskat från 0,28 procent till 0,26 procent. Driftkostnaderna för försäkringsadministrationen har sänkts samtidigt som kostnaderna för finansförvaltningen har ökat under året. FPK förstärkte sin organisation i januari i och med anställningen av en controller och under året har en ny ansvarig aktuarie utsetts. Finansdepartementet lämnade i december ett förslag på ny försäkringsrörelselag som planeras att träda i kraft Q1 eller Q Nuvarande regelverk är gammalt och i stort behov av förändring varför förslaget om ett moderniserat regelverk är välkomnat. Det står klart att förslaget innebär skärpta krav på FPKs kapitalbas men det är oklart om det är måttliga ökningar eller stora förändringar. FPK kommer att under 2010 tillsammans med sina samarbetspartners arbeta med att anpassa verksamheten till det nya regelverket har inneburit en konsolideringsfas för FPK. Nyckeltal, resultat och avkastning är stärkta och jag har anledning att rikta ett stort tack till FPKs anställda, Skandikon och andra leverantörers förtjänstfulla insatser och engagemang. Stockholm i februari Åke Gustafson 3

4 2009 i sammandrag, moderföreningen Totalavkastningen på placeringarna uppgick till 5,2 (-4,2) procent. Årets resultat efter skatt uppgick till (-2 280) Mkr. Vid utgången av 2009 uppgick den kollektiva konsolideringsnivån till 113 (101) procent. Solvensgraden uppgick till 140 (113) procent. Premieinkomsten för 2009 uppgick till 599 (570) Mkr. KPI sjönk med 1,55 procent mellan september 2008 och september Parterna har beslutat att inte sänka utgående pensioner med motsvarande belopp utan bibehåller utgående pensioner på 2009 års nivåer för Däremot uppräknas fribreven 2010 med 2,75 (0) procent för att kompensera den uteblivna höjningen Uppräkningen motsvarar förändringen av KPI för perioden september 2007 till september Finansiering av uppräkningen sker med medel från överskottsfonden. fakta om fpk Försäkringsbranschens Pensionskassa, FPK, förvaltar tjänstepensionsförsäkringar i enlighet med FTP-planen för personer som är anställda eller har varit anställda i försäkringsbranschen. I den nya FTP-planen som trädde i kraft 1 januari 2008, förvaltar FPK den förmånsbestämda planen avdelning 2. Planen baseras på ett kollektivavtal mellan Försäkringsbranschens Arbets givarorganisation, FAO och FTF samt ett kollektivavtal mellan FAO och Jusek, Civil eko no mernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer. FPK förvaltar 8,9 miljarder kronor åt ca försäkrade och 147 anslutna företag (arbetsgivare) som betalar premier. 4

5 Förvaltningsberättelse organisationen Koncernen FPK består av moderföreningen FPK samt två fastighetsägande dotterbolag, HB Ferken 1 och AB Bergasken. Samtliga dotterbolag är helägda dotterbolag. FPK är delägare i Svensk Pensions admini stra tion KB (SPKB) tillsammans med Skandikon Pensions - administration AB (ett helägt dotterbolag till Skandia Liv). SPKB benämns hädanefter Skandi kon. FPKs verksamhet är till stora delar utlagd på externa organisationer. Verksamheten inom försäkrings-, ekonomi- och finansadministrationen är outsourcad till Skandikon. FPK har ett separat avtal med SEKAB gällande den tekniska förvaltningen av fastigheterna. Den operativa kapitalförvaltningen är outsourcad till flera externa förvaltare. verksamheten FPK förvaltar, i enlighet med FTP-planen, tjänstepensionsförsäkringar för personer som är anställda eller har varit anställda inom försäkringsbranschen. Tjänstepensionsförsäkringen kompletterar det lagstadgade pensionsskyddet och omfattar sjuk - pension, ålderspension och efterlevandepension. I ålderspensionen ingår en kompletterande pension (FTPK). FPKs mål är att uppnå en kostnadseffektiv förvaltning av pensionsmedlen. Kapitalavkastningen skall infria gjorda pensionsåtaganden och skapa värdesäkring för de försäkrade genom pensions - tillägg. FPKs kunder är företag verksamma inom försäkringsbranschen och som har valt att följa pensions - avtalet mellan FAO/FTF samt mellan FAO och Jusek, Civilekonomernas riksförbund och Sveriges Ingenjörer. FPK har genomfört en årlig översyn av samtliga policies och riktlinjer för att säkerställa att den interna styrningen och kontrollen uppfyller de legala kraven. I början av 2010 kommer styrelsen att fastställa en ersättningspolicy enligt Finansinspektionens föreskrift 2009:7. Fördelningen av löner och ersättningar som har utgått under 2009 redovisas i Not 36. De totala driftkostnaderna ökade under året med närmare 4 miljoner kronor. Driftkostnaderna för försäkringsrörelsen minskade samtidigt som kost naderna för finansförvaltningen ökade. Förvaltningskostnadsprocenten minskade från 0,28 procent till 0,26 procent. Antalet medlemsbolag har ökat och i slutet av 2009 undertecknades ytterligare ett antal nya anslutningsavtal. En ny Försäkringsrörelselag (FRL) är föreslagen att träda i kraft under Riksdagen planerar fatta beslut om lagen sent FPK kan även komma att omfattas av Solvens II när det införs i Sverige. FPK följer utvecklingen och har inlett ett arbete för att anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna även om det fortfarande råder oklarhet om hur regelverket slutligen kommer att utformas. väsentliga händelser efter årets utgång FPK avyttrade i början av 2010 en fastighet, Guldfisken 27, Linnégatan 19. Fastigheten är belägen i Stockholm. Likviden för fastigheten uppgick till 84 Mkr. 5

6 årets resultat Årets resultat efter skatt uppgick till (-2 280) Mkr. Försäkringsavsättningarna marknadsvärderas utifrån rådande marknadsräntor. Dessa steg under året vilket gav upphov till en minskning av försäkringsavsättningarna om ca (-2 119) Mkr. För placeringstillgångarna bidrog aktieinnehavet, framförallt de svenska aktierna, starkt positivt till resultatet. Även fastigheterna gav en positiv avkastning medan de räntebärande placeringarna gav en låg avkastning. Totala nettot för kapitalavkastningen uppgick till 465 (-461) Mkr. Årets resultat Mkr 1500 Premieinkomst Mkr 700 Antal försäkrade premieinkomst Premieinkomsten för 2009 uppgick till 599 (570) Mkr. Den ökade premieinkomsten förklaras främst av att bidraget från överskottet, för att finansiera fribrevsuppräkningen, ökade med 42 Mkr och marginellt av att engångspremierna ökade med 13 Mkr, till följd av att fler pensioneringar före ordinarie pensioneringstidpunkt har genomförts under året. Däremot minskade löpande premier med 22 Mkr. FPKs premieinkomst minskar successivt till följd av den nya tjänstepensionsplanen. Premieinkomst, Mkr Löpande premier Engångspremier* Fribrevsuppräkning** Avgivna premier*** -4 0 Summa premieinkomst *Engångspremierna består av slutbetalningspremier för dem som gått i pension före ordinarie pensioneringstidpunkt. **Fribrevsuppräkningen avser uppräkningen per 1 januari 2010 och uppgick till 87 (45) Mkr och utgör huvudsakligen en kompensation för inflationen. ***Avgivna premier utgörs av premier avseende försäkrade som har valt att placera FTPK utanför FPK och som för tillfället är sjuka. kapitalavkastning Inledningen av 2009 var märkt av finanskrisens fortsatta grepp om världsekonomin. Risken för en depre s sion liknande den på trettiotalet var överhängande och en rad olika stimulanspolitiska åt - gärder initierades i försök att vända den allvarliga utvecklingen. Centralbankernas insatser globalt medförde en expansiv penningpolitik med historiskt låga styrräntor till följd. I Sverige sänktes styrräntan till 0,25 procent, den amerikanska centralbanken valde att hålla en nollränta året ut och den europeiska centralbanken sänkte styrräntan till en procent. De svenska långräntorna har dock gått upp under året med närmare en procent. I takt med att marknaden återfått förtroendet för det finansiella systemet har kreditobligationer utvecklats positivt och jämfört med andra räntebärande tillgångar haft en gynnsam utveckling under året. Aktiemarknaderna inledde 2009 svagt men under mars började börserna vända uppåt med stöd av de omfattande finansiella åtgärderna. Börserna gick synnerligen starkt under sommaren och i början av hösten erhölls även stati stik som tydde på bromsning av den negativa utvecklingen samt att en global ekonomisk återhämtning med Kina som drivande ekonomi inletts. FPK inledde året med att utarbeta en handlingsplan med anledning av den låga konsolideringen med fokus på att begränsa riskerna och försvara nyckeltalen. Alla utländska innehav valutasäkrades 6

7 och normalportföljen omarbetades. Under hösten utökades aktieandelen i takt med att det finansiella systemet stabiliserades och utrymme skapades för att prioritera högre avkastning. Den utökade risken i portföljen ökade avkastningen och avkastnings - målet överträffades. De svenska aktiefonderna ut - veck lades starkt och vid årsskiftet uppgick av kast - ningen till 52 %. FPKs förvaltare lycka des väl i sina placeringar överlag. Ränteförvalt ningen överträffade index och därmed påverkades inte FPKs avkastning negativt av ränteuppgången. Under hösten sålde FPK stats- och bostadsobligationer och investerade i realränte obligationer och aktiefonder. Totalavkastningen uppgick till 5,2 (-4,2) procent. Avkastningen på aktier uppgick till 22,3 (-36,1) procent och för räntebärande värdepapper uppgick avkastningen till 0,5 (12,7) procent. Fastighetsbeståndet genererade en avkastning på 8,5 (-1,9) procent. FPK har visat grönt ljus i samtliga Trafikljustest i Finansinspektionens tillsynsmodell. Totalavkastningstabell för Moderföreningen Marknadsvärde Andel Marknadsvärde Andel Totalavkastning Totalavkastning Tkr % % Aktier och andelar Svenska aktier 228 0,0% 763 0,0% 74,0% -49,4% Sverigefonder ,7% ,4% 52,0% -40,4% Globala fonder ,4% ,8% 17,8% -35,7% Derivat ,1% ,6% Summa aktier och andelar ,3% ,7% 22,3% -36,1% Räntebärande (svenska) Nominella obligationer ,3% ,8% 0,1% 14,62% Kreditobligationer ,5% - - 6,0% - Realränteobligationer ,5% ,1% 3,7% 5,35% Räntebärande fonder ,5% ,7% 0,0% 2,51% Likvida medel ,6% ,2% 0,0% 0,0% Derivat ,0% ,4% Summa räntebärande ,4% ,2% 0,5% 12,7% Fastigheter (svenska) Summa fastigheter ,4% ,1% 8,5% -1,9% Total ,0% ,0% 5,2% -4,2% Totalavkastningstabellen är upprättad i enlighet med Försäkringsförbundets rekommendationer. Värdering av placeringstillgångar har gjorts till slutkurs. Skillnaden mellan Totalavkastningstabellen och övrig finansiell rapportering specificeras i not. Total avkastning Alternativa placeringar 3% Kreditobligationer 9% Svenska aktier 4% Europeiska aktier 2% Nordamerikanska aktier 4% Globala aktier 11% Procent Realränteobligationer 9% 0-5 Nominella obligationer 52% Fastigheter 6% FPKs placeringstillgångar är fördelade i en diversifierad portfölj av svenska och utländska aktier, svenska räntebärande papper, fastigheter samt alternativa placeringar. Fördelningen av tillgångar per framgår av diagrammet ovan. 7

8 försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar består dels av ersättning vid ålderspension, sjukdom och dödsfall samt driftskostnader för skadereglering. Utöver försäkringsersättningar utbetalas också pensionstillägg. Pensionstillägget är ingen garanterad förmån och fr o m 2008 redovisas denna inte över resultaträkningen. Utbetalda försäkringsersättningar uppgick till 371 (357) Mkr varav utbetalda pensioner svarade för 366 (351) Mkr. Driftskostnader i samband med skade reglering och utbetalning av försäkringsersättningar uppgick till 5,5 (5,4) Mkr. Utbetalda pensioner, Mkr Grundpension före värdesäkring Ålderspension Sjukpension 25 * 28 Efterlevandepension Summa *varav 5 Mkr utgör särskild löneskatt Förändringar i avsättning för oreglerade skador Årets avsättningar för oreglerade skador har minskat med 42 Mkr. Förändringen beror huvudsakligen på att sjukligheten inom kassan har minskat. Förändringar i livförsäkringsavsättningar Förändringar i livförsäkringsavsättningar uppgår till Mkr. Livförsäkringsavsättningarna värderas med en marknadsränta (räntekurva). Räntekurvans förändring förklarar merparten av förändringen jämfört med föregående år. Exempelvis har den tioåriga statsobligationsräntan stigit med knappt en procent från årsskiftet till kostnader FPKs totala driftskostnader uppgick till 35 (31) Mkr. Kostnaderna för försäkringsrörelsen sjönk och uppgick till 16,9 (18,6) Mkr. Kostnaderna för skadereglering, vilka redovisas under försäkrings - ersättningar ökade något och uppgick till 5,5 (5,4) Mkr. Kostnader för finansförvaltningen ökade till 11,9 (6,4) Mkr och för fastighetsförvaltningen uppgick kostnaden till 0,7 (0,7) Mkr. Ökningen av finanskostnaderna förklaras av att FPK har en prestationsbaserad ersättningsmodell för utlagda ränteförvalt ningsuppdrag som alla överträffade uppsatta mål. konsolidering och solvens Den kollektiva konsolideringsnivån var vid årets utgång 113 (101) procent att jämföras med den av styrelsen beslutade målnivån på 125 procent. Under året steg både korta och långa räntor generellt vilket haft en positiv effekt på föreningens konsolidering. I bokslutet för 2009 har räntekurvan bestämts som genomsnittet av marknadsräntan Förvaltat kapital Kollektiv konsolideringsgrad Solvensgrad Mkr Procent 140 Procent

9 för statsobligationer och säkerställda obligationer (bostadsobligationer), d v s på motsvarande sätt som FPK inledde året med en strategi att försvara nyckeltalen och stärka den svaga konsolideringen vilket innebar att portföljen höll en låg risknivå. När återhämtningen i de finansiella marknaderna stod klar under sommaren utökades risken i portföljen och FPKs avkastning ökade. I och med att räntenivån höjdes under året minskade den försäkringstekniska skulden och sammantaget stärkte detta konsolideringen och solvensen. Solvensgraden uppgick till 140 (113) procent. risker Mål och principer I FPKs verksamhet ingår att hantera risker så som försäkringsrisker, finansiella risker och operativa risker. Genom ett kontrollerat och affärsmässigt risktagande skapar FPK värden för medlemmarna i form av försäkringsskydd och god avkastning. Riskerna ska hanteras så att FPK vid var tidpunkt ska kunna infria sina åtaganden mot de försäkrade. I placeringsriktlinjerna har risknivåerna definierats för de finansiella riskerna. Totalportföljens maximala risk definieras som sannolikheten att FPKs konsolidering, beräknad med full värdesäkring, ska falla under 100 procent på 3 års sikt, får vara högst 5 procent. Styrelsen kan besluta att överstiga denna nivå då särskilda åtgärder behöver vidtas. Risknivån får dock aldrig vara högre än att sannolikheten för att FPKs solvens, beräknad utan framtida värdesäkring, ska falla under 100 procent på 3 års sikt, är högst 1 procent. Överskottet av buffertkapital, enligt Finansinspektionens Trafikljus, ska alltid utgöra minst 5 procent av de totala placeringstillgångarna. Organisation och riskhantering FPKs styrelse har huvudansvaret för riskhanteringen. Styrelsen fastställer policies och riktlinjer för riskhantering, riskrapportering, uppföljning och intern kontroll enligt kraven i FFFS 2005:1, Styrning och kontroll i finansiella företag. FPKs verksamhet är till stora delar outsourcad och därför strävar FPK mot att minimera outsourcing risken dels genom tydliga avtal med respektive leverantör, dels genom policies och riktlinjer. Compliance ansvarar för implementering och uppföljning av beslutade policies och utför riskanalyser. Internrevision ansvarar för oberoende granskning och uppföljning av den interna styrningen och kontrollen. Policies och rutiner revideras regelbundet för att säkerställa att de motsvarar aktuella regelverk och villkor för FPKs åtaganden. Skandikon rapporterar regelbundet, till FPKs ledning och styrelse, eventuella avvikelser för samtliga underleverantörer. Rapporteringen omfattar beräkningar, uppföljningar och utförda kontroller för de olika risker som hanteras inom ramen för FPKs verksamhet. Risker Investeringar i olika finansiella instrument innebär exponering för olika typer av risker. För FPKs del är ränterisken och aktierisken de största finansiella riskerna. FPKs riskuppföljning baseras på återkommande beräkningar av sannolikheten för att gränsvärdena passeras för konsolidering och solvens vid portföljförändringar samt i Finans inspek tionens Trafikljus. FPK har under 2009 klarat kraven enligt Trafikljuset. Försäkringsrisker Premier och åtaganden baseras på antaganden om dödlighet, ränta (diskontering), sjuklighet och driftskostnader. Riskmässigt väger ränte- och dödlighetsantagandet tyngst. I dödlighetsantagandet är det den s k livsfallsrisken som dominerar, d v s risken för att man i genomsnitt lever längre än beräknat. Genom att dels följa upp resultatet av dödlighetsantagandet i föreningen, dels följa utvecklingen i samhället i stort kan man få en god bild av tillförlitligheten i antagandena. För att säkerställa åtagandena måste det finnas tillgångar som med god marginal täcker skulden till de försäkrade. FPKs erfarenhet av tjänstepensioner ger goda förutsättningar att hantera de försäkringsrisker som är förenade med försäkringsbeståndet, se vidare not 2 Upplysningar om risker. 9

10 FLERÅRSÖVERSIKT Moderföreningen Resultat, mkr Premieinkomst Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen Orealiserade vinster/förluster Försäkringsersättning Försäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat Ekonomisk ställning, mkr Balansomslutning Placeringstillgångar Försäkringstekniska avsättningar Konsolideringskapital 1) Kollektivt konsolideringskapital Erforderlig solvensmarginal Kapitalbas Nyckeltal, % Direktavkastning 3,3 3,3 3,4 3,1 3,0 Totalavkastning 2) 5,2-4,2 0,1 7,9 12,5 Förvaltningskostnadsprocent 0,26 0,28 0,28 0,31 0,30 Konsolideringsgrad 4,3 1,9 5,65 4,92 2,68 Kollektiv konsolideringsgrad, (aktsamma) 3) Kollektiv konsolideringsgrad, (betryggande) 107 Solvensgrad ) Konsolideringskapitalet utgörs av i balansräkningen redovisat eget kapital, samt övervärden och undervärden i placeringstillgångar som inte redovisats i balansräkningen. 2) Avkastningen för 2006 och tidigare är beräknad enligt Kapitalavkastningstabellen då retroaktiv tillämpning av de nya beräkningsgrunderna ej är möjlig av systemtekniska skäl. 3) Tjänstepensionsdirektivet infördes från och med vilket innebär att aktsamhetsprincipen infördes vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar. 10

11 RESULTATRÄKNING Koncernen Moderföreningen Tkr Not Premieinkomst Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Övriga tekniska intäkter Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring i Avsättning för oreglerade skador Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Förändring i Livförsäkringsavsättning Driftskostnader Kapitalavkastning, kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Övriga kostnader Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Skatt Årets resultat RESULTATANALYS Moderföreningen Tkr Totalt Förmånsbestämd Premiebestämd Riskförsäkring försäkring försäkring Premieinkomst Övriga tekniska intäkter Kapitalavkastning intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Utbetalda försäkringsersättningar Förändring i avsättning för oregl. skador Förändring i livförsäkringsavsättning Driftskostnader Kapitalavkastning kostnader Orealiserade förluster på placeringstillgångar Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat * * Varav avvecklingsresultat

12 BALANSRÄKNING Koncernen Moderföreningen Tkr Not TILLGÅNGAR Placeringstillgångar Byggnader och mark Placeringar i koncernföretag och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Pantsatta finansiella instrument Lån med säkerhet i fast egendom Derivat Summa placeringstillgångar Fordringar Fordringar avseende direktförsäkring Övriga fordringar Summa fordringar Andra tillgångar Materiella tillgångar Kassa och bank Summa andra tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 Upplupna ränte- och hyresintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

13 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Koncernen Moderföreningen Tkr Not Eget kapital 24 Överskottsfond Värdesäkringsfond Årets resultat Summa eget kapital Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Avsättning för oreglerade skador Summa försäkringstekniska avsättningar Skulder Övriga skulder 29 Derivat Övriga skulder Summa övriga skulder Upplupna skulder och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

14 Rapport över förändringar i eget kapital Koncernen Tkr Värdesäkrings- Överskotts- Årets Totalt fond fond resultat Ingående balans Disposition av föregående års resultat Insättning i värdesäkringsfond Fribrevsuppräkning* Årets pensionstillägg Årets resultat Utgående eget kapital Disposition av föregående års resultat Uttag ur värdesäkringsfond Insättning i värdesäkringsfond Fribrevsuppräkning * Årets pensionstillägg Årets resultat Utgående balans Moderföreningen Tkr Värdesäkrings- Överskotts- Årets Totalt fond fond resultat Ingående balans Disposition av föregående års resultat Insättning i värdesäkringsfond Fribrevsuppräkning * Årets pensionstillägg Årets resultat Utgående eget kapital Disposition av föregående års resultat Uttag ur värdesäkringsfond Insättning i värdesäkringsfond Fribrevsuppräkning * Årets pensionstillägg Årets resultat Utgående balans * Enligt föreningens stadgar utgör dessa poster återbäring. 14

15 Risk och känslighetsanalys för koncernen och moderföreningen Tkr Påverkan på eget kapital Effekten på eget kapital av: Minskade marknadsvärden på noterade och onoterade akter (enligt Trafikljusrapport) Förändring marknadsräntor (-1 %) Påverkan på placeringstillgångar Påverkan på livförsäkringsavsättningar Netto Stresstest fastigheter enligt Trafikljusrapport, (-35 %) Negativa valutakursförändringar (-10 %) KASSAFLÖDESANALYS Kassaflöde Koncernen Tkr Not År 2009 År 2008 Den löpande verksamheten Årets resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från verksamheten före förändring av tillgångar och skulder Fribrevsuppräkning Årets pensionstillägg Förändring placeringstillgångar netto Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Årets kassaflöde Förändring i likvida medel Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut Under perioden erhållen ränta är ( ) tkr. FPK har beslutat att använda sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen. 15

16 Kassaflöde Moderförening Tkr Not År 2009 År 2008 Den löpande verksamheten Årets resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från verksamheten före förändring av tillgångar och skulder Fribrevsuppräkning Årets pensionstillägg Förändring placeringstillgångar netto Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Årets kassaflöde Förändring i likvida medel Likvida medel vid periodens början Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens slut Under perioden erhållen ränta är ( ) tkr. FPK har beslutat att använda sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen. 16

17 not 1 redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om års redovisning i försäkringsföretag (ÅRFL), Finans inspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag (FFFS 2008:26) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation (RFR 2.2). FPK tillämpar s k lagbegränsad IFRS med de begränsningar som följer av FFFS 2008:26 och RFR 2.2. De tillämpade redovisningsprinciperna är gemensamma för koncern och moderförening. Förutsättningar vid upprättande av moderföreningens och koncernens finansiella rapporter FPKs funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderfören - ingen samt koncernen. Det innebär att de finan - siella rapporterna presenteras i svenska kronor. Upprättande av redovisning i enlighet med IFRS kräver att ledningen gör uppskattningar och bedömningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av de intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som presenteras i redovisningen. Dessa uppskattningar och bedömningar, som gjorts av ledningen, grundar sig på den bästa informationen som fanns tillgänglig på balansdagen. Det verkliga utfallet kan avvika från dem. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Konsolideringsprinciper I koncernredovisningen ingår moderföreningen och de bolag i vilka moderföreningen direkt eller indirekt innehar mer än hälften av röstetalet och har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Svensk Pensionsadmi ni stration KB utgör ett undantag då kom ple - mentären, Skandikon Pensionsadministration AB, tecknar firman. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Dotterbolagens tillgångar och skulder redovisas i koncernbalansräkningen med utgångspunkt i de koncernmässiga anskaffningsvärdena. Utländsk valuta Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. Försäkringsavtal Värdering av försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av livförsäkringsavsättningar och avsättning för oreglerade skador. Avsättning för oreglerade skador består främst av det beräknade kapitalvärdet av bolagets ansvarighet för sjukpensioner och premiebefrielse för redan inträffade sjukfall. Avsättningarna är beräknade enligt vedertagna aktuariella principer. Vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar (skulden till de försäkrade) för tjänstepensionsförsäkring skall aktsamma antaganden gälla. De aktsamma antagandena ska göras för diskonteringsränta, dödlighet, sjuklighet, driftskostnader, avkastningsskatt och förändringar i befintliga försäkringsavtal. Vid tillämpning av aktsamhetsprincipen gäller att realistiska värderingar av åtaganden ska gälla. Explicita säkerhetstillägg ska inte förekomma annat än i situationer där utfallet bedöms särskilt osäkert. Vid osäkerhet i val mellan två likvärdiga modeller används den modell som ger den högsta beräknade avsättningen. Med de aktsamma antagandena ska skulden kassaflödesuppdelas och diskonteras med en riskfri ränta för motsvarande löptid. Enkelt uttryckt har den riskfria räntan bestämts som genomsnittet av statsobligationer och säkerställda obligationer för motsvarande löptider. Denna marknadsvärdering av skulden innebär att skulden förändras allt eftersom den riskfria räntan varierar. En konsekvens härav är att man direkt kan avläsa räntekänsligheten på såväl tillgångar som skuld. Driftskostnader Kostnader för skadereglering beräknas utifrån kalkylerade kostnader d v s en omfördelning av kostnader mellan skadereglering och administrativa kostnader för försäkringsrörelsen. Kostnader för finans- och fastighetsförvaltning är verkliga kost - nader, se not 8. 17

18 Redovisning av kapitalavkastning Posten Kapitalavkastning intäkter, avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto), realisationsvinster och återförda nedskrivningar. Posten Kapitalavkastning kostnader, avser kostnader för placeringstillgångar och omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto) samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som redovisas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet medan det för övriga placeringstillgångar utgörs av det historiska anskaffningsvärdet. För de placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. Vid försäljning redovisas, såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar i resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. Valutakursförändringar, realiserade och orealiserade, redovisas som vinst eller förlust under posten Kapitalavkastning intäkter eller Kapitalavkastning kostnader. Skatter Redovisad skattekostnad avser avkastningsskatt. Värdet på de nettotillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning belastas med avkastningsskatt som beräknas och betalas årligen. Byggnader och mark Fastigheter värderas till verkligt värde. Samtliga fastigheter har värderats externt. Värderingen utförs normalt en gång per år. Verkligt värde definieras som det mest sannolika priset vid en försäljning för varje enskild fastighet. Värderingen har gjorts enligt kassaflödesmetoden, vilket innebär att framtida betalningsströmmar under 5 år samt ett restvärde har nuvärdeberäknats. Ortsprisjämförelser används som en kompletterande värderingsgrund. Då värderingen sker till verkligt värde, görs ingen avskrivning på fastigheterna. Realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Hyresintäkter redovisas under Kapitalförvaltning, intäkter och fastighetskostnader under Kapital för - valtning, kostnader. Leasingavtal Enligt IAS 17 ska leasinggivare lämna upplysningar om framtida leasingavgifter. För fastigheter som redovisas som placeringstillgångar lämnar FPK inga upplysningar om framtida hyresintäkter. Moderföreningens och koncernens fastigheter innehas i placeringssyfte och utgör därmed placeringstillgångar. De hyrs ut i enlighet med marknadsmässiga villkor och hyreskontraktens löptid varierar. Fastigheterna marknadsvärderas enligt kassaflödesmetoden med beaktande av faktiska betalningsströmmar från aktuella hyreskontrakt samt en prognos av vad framtida hyreskontrakt kan generera i kassaflöden. Redovisning av placeringstillgångar Köp och försäljning av finansiella tillgångar redo - visas i balansräkningen per affärsdagen. Ej likviderade affärer per balansdagen redovisas som fordran respektive skuld till motparten under övriga ford - ringar och övriga skulder. FPK klassificerar placeringstillgångarna som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Verkligt värde, på finansiella tillgångar som handlas på en aktiv marknad, fastställs vid köptillfället enligt noterad köpkurs på balansdagen exklusive transaktionskostnader. Verkligt värde för räntebärande värdepapper har fastställts som noterad köpkurs på marknadsplatsen OMX via SIX. För kreditobligationer hämtas värderingen från respektive förvaltare. Värdeförändringar under en period, såväl orealiserade som realiserade, redovisas via resultaträkningen. För de tillgångar som inte handlas på en aktiv marknad fastställs verkligt värde genom olika värderingstekniker vilka redovisas i tabell nedan samt i not. Derivat redovisas till verkligt värde utifrån det värde som erhålls från motpart med hjälp av etablerad värderingsmodell för respektive typ av derivatinstrument. För onoterade aktier uppskattas verkligt värde med utgångspunkt i anskaffningsvärdet med avdrag för erforderliga nedskrivningar. FPK bedömer att osäkerheten är för stor för att verkligt värde ska kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt för hela 18

19 innehavet i onoterade aktier. Alternativa aktiemarknaden används som priskälla för ett innehav, övriga redovisas till ett värde av 0 kr. FPK har för avsikt att avyttra innehavet i onoterade aktier. Lånefordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta enligt avtal. Nedanstående tabell visar hur verkligt värde bestämts för finansiella instrument som värderas till verkligt värde. De olika nivåerna innebär följande: Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden TYP INSTRUMENT KLASS MODELL Räntebärande värdepapper Nominella obligationer, Nivå 1,2 Prissättning på noterad handelsplats, realobligationer, FRN Underlag från motpart Aktier Noterade Nivå 1 Prissättning på noterad handelsplats Onoterade Nivå 3 FPKs egen värdering Derivat Valutatermin Nivå 2 Prissättning på noterad handelsplats Räntetermin Nivå 2 Prissättning på noterad handelsplats Swaption Nivå 3 Etablerad värderingsmodell utifrån underlag från motpart Aktieindexoption Nivå 2 Etablerad värderingsmodell utifrån underlag från motpart Ränteswapp Nivå 2 Etablerad värderingsmodell utifrån noterade räntor Fonder Räntefond Nivå 1 Prissättning på noterad handelsplats Hedge fonder, Derivatfond Nivå 1,2 Prissättning på noterad handelsplats, Underlag från motpart. Lån Lån med säkerhet i fast egendom Nivå 3 Etablerad värderingsmodell utifrån underlag från motpart Fördelning av marknadsvärde per instrument redovisas i not 33. Ansvarsförbindelser FPK har en ansvarsförbindelse i form av delägarskap i handelsbolag. not 2 upplysningar om risker Mål och principer Verksamheten i en försäkringsförening bygger på att hantera olika slags risker som försäkringsrisker, finansiella risker och operativa risker. Resultatet beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Riskerna ska hanteras så att försäkringsföreningen vid alla tidpunkter ska kunna infria sina åtaganden mot de försäkrade. Nedanstående not omfattar kvalitativa och kvantitativa upplysningar om risker samt en beskrivning av FPKs riskhantering. Organisation och riskhantering FPKs styrelse har huvudansvaret för riskhanteringen. Styrelsen fastställer policies och riktlinjer för riskhantering, riskrapportering, uppföljning och intern kontroll enligt kraven i FFFS:2005:1, Styrning och kontroll i finansiella företag. FPKs verksamhet är till stora delar outsourcad och för utom policies och riktlinjer strävar FPK mot att minimera outsourcingrisken genom tydliga avtal med respektive leverantör. FPKs ledning följer månatligen upp den utlagda verksamheten för att säkerställa att den utförs i enlighet med överenskomna leveransriktlinjer. 19

20 Compliance ansvarar för implementering och uppföljning av beslutade policies och utför riskanalyser. Internrevision ansvarar för uppföljning av den interna styrningen och kontrollen. Policies och rutiner revideras regelbundet för att säkerställa att de motsvarar aktuella regelverk och villkor för FPKs åtaganden. Försäkringsrisker Den största risken är att föreningen ej kan fullgöra de avtalade åtagandena. Policy för riskhantering av försäkringstekniska risker innehåller riktlinjer för riskhantering av FPKs försäkringstekniska risker. FPK tillhandahåller försäkring för ålderspension, familjepension, sjuk-och premiebefrielse. Alla produkter är tjänstepensionsförsäkringar i enlighet med FTP-planen för personer som är anställda eller varit anställda i försäkringsbranschen. Sjuk- och premiebefrielseförsäkring är riskförsäkring. Ersättning utgår vid försäkringsfall under premiebetalningstid. Ingen rätt till försäkringsersättning kan uppstå när premiebetalningen upphör. Ålders- och familjepensionsförsäkring har karaktär av sparande. Pensionsrätt tjänas in under den tid som premier betalas. Den intjänade pensionsrätten gäller även om premiebetalningen upphör i förtid. På grund av försäkringarnas karaktär och sammansättning samt portföljens storlek anses inte återförsäkring behövas. De huvudsakliga riskerna inom försäkringsverksamheten är teckningsrisk och avsättningsrisk. Teckningsrisken hänför sig till prissättningen av försäkringsavtal och den inneboende osäkerheten som är förenad med sådana avtal. Premiesättningen baseras på antaganden om dödlighet, ränta (kapitalavkastning), sjuklighet och driftskostnader. Den förväntade återstående livslängden (dödligheten) bestäms genom studier av större bestånd än föreningens egna bestånd. Dödligheten i det egna beståndet följs upp och kontrolleras mot antagandena. Om signifikanta avvikelser kan upptäckas justeras antagandena därefter. På motsvarande sätt hanteras sjuklighetsrisken. I premiesättningen antas en diskonteringsränta som ligger under den marknadsränta som avsättningarna värderas efter. Avsättningsrisken avser de försäkringstekniska avsättningarnas tillräcklighet. Även avsättningarna baseras på antaganden liknande de som gäller för premiesättningen. Avsättningarna beräknas dock med en annan diskonteringsränta än premierna. Finansinspektionens regler anger tydligt hur diskonteringsräntan bestäms för beräkning av avsättningarna. Det betyder enkelt uttryckt att skulden kassaflödesuppdelas och diskonteras med en marknadsränta med motsvarande löptid. Marknadsräntan är genomsnittet av räntan på statspapper (omräknat till nollkupongräntor) och motsvarande säkerställda obligationer. Avsättningarnas känslighet för antaganden om dödlighet, sjuklighet och diskonteringsränta analyseras regelbundet och ingår även i Trafi k- ljuset. Vid 20 procent förändring (minskning) av dödlighetsantagandet ökar FTA med 380 Mkr. En minskning av dödlighetsantagandet med 20 procent betyder att den förväntade återstående livslängden för en 65-åring ökar med ca 2 år. Risken för kassan är alltså att man lever längre är beräknat. Vid 100 baspunkters (en procent) nedgång av diskonteringsräntan ökar FTA med Mkr. En procent nedgång av diskonteringsräntan betyder att räntekurvan som används vid diskontering sänks med en procent genomgående (parallellförflyttning). Om marknadsräntan går ner med en procent kommer å andra sidan FPKs räntebärande tillgångar att öka i värde vilket delvis motverkar ökningen i försäkringstekniska avsättningar. Dessa nettoeffekter analyseras varje månad. Se även Ränterisker nedan. Kapitalkravet sjuklighetsrisker enligt Finansi n spek tionens Trafikljus är 48 Mkr. Finansiella risker FPK möter i sin verksamhet olika typer av finansiella risker som likviditetsrisker, kreditrisker, valutarisker, ränterisker och aktiekursrisker. FPKs placerings - policy innehåller riktlinjer som fastställer riskmandat, riskorganisation och metod för uppföljning. Styrelsen beslutar om strategisk och taktisk allo - kering samt att fastställa regler för intern kontroll. Placeringskommittén fungerar som beredande organ för kapitalförvaltningsbeslut som styrelsen fattar och fungerar även som rådgivare till VD. FPKs ledning och styrelse tillställs månadsvis en fullständig finansrapport för uppföljning av kapitalförvaltningen och riskmandat. Nedan följer en redogörelse för respektive risk. Likviditetsrisk Enligt placeringspolicyn ska FPK hålla likvida medel som täcker 30 dagars prognostiserade kassaflöden. 20

21 Huvuddelen av likviditetsrisken utgörs av betalningsflöden för derivat som främst påverkas av svängningar i den korta marknadsräntan men även av valutakursrörelser. Kreditrisk Med kreditrisk avses risken för att motparten helt eller delvis inte fullgör sina betalningsförpliktelser. FPK hanterar risken genom att placera i ränte - bärande värdepapper utgivna av emittenter med god kreditvärdighet. Exponeringen gentemot enskild emittent får maximalt utgöra 10 % av de totala placeringstillgångarna. Kreditrisken uppgick till 42,2 Mkr i Trafikljuset Den totala kreditriskexponeringen uppgick till 5,9 Mdkr. Nedan redovisas räntebärande innehav per emittent. Tkr Exponering utan Exponering med beaktande av beaktande av Emittent statsgarantier Statsgarantier statsgarantier Svenska staten Nordbanken Swedbank SHB SEB Stockholmsleder AB Danska staten Danske Bank Royal Bank of Scotland Barclays Bank Banco Bilbao Standard Chartered Bank Övriga utl. emittenter Alfred Berg Ränterisker FPK är exponerat för ränterisk i och med att marknadsvärdet på räntebärande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Exponeringen finns även i de försäkringstekniska avsättningarna eftersom de marknadsvärderas och påverkas därmed av marknadsräntans rörelser. Om marknadsräntan sjunker ökar tillgångarna i värde vilket motverkas av att de försäkringstekniska avsättningarna ökar i värde. Nettoeffekten av dessa värdeförändringar analyserar FPK månadsvis. Ränterisken netto d v s inklusive effekten av skuldens förändring, enligt Trafikljuset uppgick till 743,1 Mkr vilket innebär att den är den största risken som FPK hanterar i sin verksamhet. Valutarisk FPKs pensionsåtagande är i SEK varför varje utländsk placeringstillgång innebär en valutarisk. Med valutarisk avses risken att värdet på en finansiell tillgång varierar på grund av förändringar i valutakurser. FPK valutasäkrar samtliga utländska tillgångar med valutaterminer. Valutasäkringarna rebalanseras månadsvis. Enligt Trafikljuset uppgick valutarisken till 174,5 Mkr. Aktierelaterad risk Med aktierelaterad risk avses risken för värdeminskning på grund av förändringar i kurser på aktiemark - naden. FPK hanterar risken genom diversifiering och placering i noterade aktier som handlas på börs eller 21

22 auktoriserad marknadsplats. FPK har under 2009 investerat i aktieindexoptioner för att minska aktiekursrisken. Aktierisken brutto enligt Trafikljuset uppgick till 580,9 Mkr. Operativ risk Med operativa risker avses förluster på grund av bristande interna rutiner och system. FPKs verksamhet är i sin helhet outsourcad till olika leverantörer och därför uppstår de operativa riskerna i deras verk samhet. FPKs strategi är att begränsa dessa risker genom tydliga avtal och riktlinjer samt effektiv uppföljning och kontroll. 22

23 Not 3 Premieinkomst (Tkr) Koncern och moderförening Livförsäkring Riskförsäkring Livförsäkring Riskförsäkring Periodiska premier Engångspremier Återbäring för fribrevsuppräkning Avgivna riskpremier Summa All försäkring avser direkt försäkring i Sverige FPK har ingen återförsäkring, vare sig avgiven eller mottagen. Avgivna riskpremier avser alla premiebefriade som förts från riskförsäkring till livförsäkring inkl. premier för FTPK för de som valt FTPK utanför FPK. Not 4 Kapitalavkastning, intäkter (Tkr) Koncernen Moderföreningen Hyresintäkter Erhållna utdelningar Från övriga aktier och andelar Ränteintäkter m.m. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Valutakursvinst, netto * Realisationsvinst, netto Byggnader och mark Aktier och andelar Räntebärande värdepapper Placeringar i koncernföretag Summa Not 5 Orealiserade vinster på placeringstillgångar (Tkr) Koncernen Moderföreningen Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Fastigheter Summa Not 6 Övriga tekniska intäkter (Tkr) Koncernen Moderföreningen Erhållna ersättningar Summa * Med valutakursvinst netto menas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar som förklaras av förändringar i valutakursvinster. 23