Övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Nacka kommun

Transkript

1 Övergripande risk- och sårbarhetsanalys för Nacka kommun

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och mål Metod Geografiskt områdesansvar Avgränsning Prioriterade uppgifter och skyldigheter Nacka kommuns krishanteringsförmåga Bilagor scenariobedömningar Störningar i vattenförsörjning under längre tid Avbrott i värmeförsörjningen Störningar i elförsörjningen Störningar i elektronisk kommunikation Störningar i transportsystem Smittspridning Hot och våld Omfattande brand Sociala risker (15)

3 1 Inledning Samhället har blivit allt mer känsligt för olika former av störningar. Det ställer nya och högre krav på samhället infrastruktur både lokalt som regionalt. Vi arbetar och bor på olika ställen, blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation och tekniska lösningar för att utföra både arbete som privata ärenden och så vidare. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) och Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) styr kommunens förebyggande, förberedande och operativa arbete med risk- och krishantering. Enligt dessa lagar är kommunen skyldig att identifiera sårbarheter samt de risker som hotar samhällsviktig verksamhet 1 och sammanställa dem i en risk- och sårbarhetsanalys. Följande redovisning utgör en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys och genomfördes under Syfte och mål Risk- och sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera skyddsvärda tillgångar inom kommunen, de risker som hotar dessa samt kommunens möjlighet att hantera, motverka och återhämta sig om riskerna inträffar. Underlaget som framkommer av denna risk- och sårbarhetsanalys bör beaktas i de planer som tas fram lokalt för hantering av krissituationer. Analysen är ett steg i att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Målet är att se över hur Nacka kommun med sina styrprinciper och decentraliserad organisation, med en myndighets- och en produktionsdel, fungerar vid en allvarlig händelse. 3 Metod Metodiken baseras på riktlinjer framtagna av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, riskanalyssystemet IBERO och Kammarkollegiets metod för riskanalys. Dessa har kompletterats med ett antal djupintervjuer/workshops. De personer som medverkat har utsetts i samråd med berörda direktörer. Analysen baseras uteslutande på genomgång av befintlig dokumentation, intervjuer och workshops inom myndighets- och huvudmannadelen som den kommunala produktionen. Det som har setts över och bedömts är konsekvenserna av möjliga störningar i grundläggande infrastruktursystem såsom vatten-, värme- och elförsörjning, elektronisk kommunikation, transportsystem och smittspridningsvägar. Andra typer av situationer som allvarligt kan påverka verksamheten är hot och våld mot 1 Till samhällsviktig verksamhet räknas vård, barnsomsorg, utbildning, teknisk infrastruktur såsom vatten, vägar, el och värmeförsörjning. 3 (15)

4 personal/politiker, brand eller antagonistisk handling som förstörda lokaler eller maskinpark men även sociala risker - som är ett relativt nytt begrepp inom risk- och sårbarhetsanalysområdet. Samtliga risker och sårbarheter har vägts mot de identifierade existerande skyddsåtgärderna. 4 Geografiskt områdesansvar Kommunen har ett geografiskt områdesansvar för att: Samverka och uppnå samordning i kommunens planerings- och förberedelsearbete. Samordna de krishanteringsåtgärder som olika aktörer vidtar. Informationen till allmänheten samordnas i händelse av en allvarlig händelse. 5 Avgränsning Analysen har enbart beaktat verksamheter och objekt inom kommunens fysiska gränser. Endast funktioner som bedömts som samhällsviktiga har analyserats. Ekonomisk säkerhet, specifika risker och sårbarheter för enskilda verksamheter eller nämnder i kommunen, externa entreprenörer och verksamheter har inte ingått i analysen. Det innebär inte att kommunen inte har någon kontroll över dessa utan att de inte ingått i denna övergripande risk- och sårbarhetsanalys. 6 Prioriterade uppgifter och skyldigheter Kommunens prioriterade uppgifter och skyldigheter utgår från de samhällsviktiga verksamheter som kommunen ansvarar för. Med samhällsviktig verksamhet menas den typ av verksamhet eller aktivitet som utgör en förutsättning för funktionen av samhället och för kommuninvånarnas liv, hälsa och trygghet. Till samhällsviktiga verksamheter räknas vård, barnomsorg, utbildning, kommunens tekniska infrastruktur såsom vatten, el och värmeförsörjning samt tillgängligheten till kommunen. För att upprätthålla dessa verksamheter krävs ett antal funktioner som därmed blir vitala för upprätthållandet av den samhällsviktiga verksamheten. Det rör sig om myndighetsutövning i form av stöd, finansiella medel och beslut till verksamheterna, IT- och telefonistöd, kommunikationshantering (intern och extern kommunikation) samt tillgång till tekniska resurser såsom fordon och maskinpark. 7 Nacka kommuns krishanteringsförmåga En samlad bedömning av Nacka kommuns krishanteringsförmåga är att den som helhet är god. Det geografiska läget tillsammans med kommunens topografi medför att konsekvenser vid avbrott på infrastruktursystem eller extrema vädersituationer inte blir lika kännbara som det kan bli för andra kommuner. Nacka, som många andra kommuner i Storstockholmsområdet, är beroende av externa leverantörer vid avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen. Störningar i infrastrukturella system påverkar även varandra, framför allt gällande elförsörjningen. 4 (15)

5 Det är därför troligt att ett längre elavbrott även får allvarliga konsekvenser för andra system. Beredskapsplaner och prioriteringslistor är nödvändiga för att minimera negativa konsekvenser och oklarheter kring vem som gör vad. Nackas stora beroende av externa leverantörer såsom Stockholm vatten medför även att Nacka kommun behöver ta hänsyn till andra kommuner och deras behov i de fall som t ex vattenförsörjningen behöver ransoneras. Det är viktigt att vara medveten om att man vid en större störning i infrastruktursystem, som påverkar flera kommuner i regionen, får begränsade resurser och att det kan bli svårare att få tag på reservkraftsaggregat, externa vattentankar, värmeelement och dylikt. Samhällsviktig verksamhet behöver således se över sina behov och kommunicera dessa. Oavsett händelse är den enskilt viktigaste funktionen intern och extern kommunikation. En kris kan uppstå om inblandade parter inte går ut med rätt information eller ger motstridiga budskap. I Nacka kommun med både egen som privat produktion ställer det extra stora krav på samordning av kommunikation och dialog vid en allvarlig händelse. De är något som kommunen arbetat aktivt med. Nacka präglas av en starkt decentraliserad organisation där tilliten till individens vilja och förmåga genomsyrar organisationen, vilket även avspeglar sig på krishanteringsförmågan. Organisationen kännetecknas av människor som vågar och vill ta ansvar. Där skiljer sig Nacka från andra organisationer som har en mer hierarkisk organisation och beslutsgång. Samordningen mellan det lokala och centrala perspektivet är ett utvecklingsområde för att klargöra ansvar, roller och mandat vid en kris. I Nacka utgår krisledningsarbetet från tre ledningsnivåer: 1. Krisledning på lokal nivå Händelsen kan hanteras av berörd verksamhet och verksamhetsledning. Kommunledning informeras. 2. Krisledning på central nivå tjänstemanna ledning 3. Krisledning på central nivå politisk ledning Händelsen berör flera verksamheter och kan inte enbart hanteras lokalt. Central krisledning tillträder. Stadsdirektören sammankallande. Snabba politiska beslut krävs. Krisledningsutskott tillträder och tar över beslutsrätt och ansvar från de politiska nämnderna. Händelser och delar av händelser som kan betraktas som räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor leds av Södertörns brandförsvarsförbund men i nära samverkan med Nacka kommun. Det stora engagemanget och ansvartagande som finns i organisationen är positivt då medarbetare agerar men ur ansvarssynpunkt är det viktigt att klargöra myndighetssidan ansvar för helheten. Väger man dessutom in alla de privata anordnare som är verksamma behöver myndighetssidan se över hur produktionsverksamheten hanterar, samordnar samt vad för stöd som krävs inom produktionsverksamheterna för att de ska kunna hantera en oönskad händelse. 5 (15)

6 8 Bilagor scenariobedömningar 8.1 Störningar i vattenförsörjning under längre tid Vattenförsörjningen till kommunen ombesörjs av Stockholm Vatten via Norsborgs vattenverk. Inom kommunen ansvarar V/A-driftenheten på Teknik för kommunens vattenförsörjning med underhåll av ledningar, vattentorn och andra fasta installationer. För vattenförsörjning inom fastigheter ansvarar fastighetsägaren (exempelvis via Fastighetskontoret och hyresgästen enligt gällande gränsdragningslista). Kommunen har en reservvattentäkt men även vattenreservoarer som klarar hela vattenbehovet under ca tre dygn om de vid tillfället för avbrottet är fulla. Ledningsnätet övervakas av ett övervakningssystem och pumparna är kopplade till s.k. UPS:er för att klara ett kortare avbrott i strömförsörjningen. Konsekvenserna av en längre tids avbrott i vattenförsörjningen i kommunen kan bli omfattande och kräver samarbete med övriga verksamheter och externa aktörer. Kommunens närhet till flertalet sjöar gör att vatten för basala hygienbehov kan organiseras på olika sätt beroende av årstid Förmågebedömning För att utsatta verksamheter inom kommunen snabbt ska kunna förses med vattentankar eller på annat sätt säkerställa alternativ vattenförsörjning krävs att dessa verksamheter i förväg har identifierat behoven och tagit fram prioriteringslistor över verksamheter som förmedlats till V/A-driften samt att verksamheterna har tydliga planer för hur störningen ska hanteras. De bör även innehålla strategi för omfördelning av personella resurser, inkallande av extra personal samt rutiner för utökade besök från hemtjänsten. Blir vattnet kontaminerat och orsakar smittspridning blir situationen extra allvarlig. Omedelbar avstängning av vattentillförseln, omfattande informationskampanjer, liksom alternativa och rena vattenkällor kommer att krävas, exempelvis externa tankar utplacerade på strategiska platser. Kommunens förmåga att snabbt agera kommer att bli avgörande för händelsens förlopp. I detta fall kommer även omvårdnadsbehovet att öka. Vattenburna sjukdomar är ofta mycket smittsamma och fortsatt kontaminering måste stävjas genom hygieninsatser, avloppskontroll och kloreringsaktioner Slutsatser Vid störningar i vattenförsörjningen är det av yttersta vikt att kommunen snabbt går ut med information till berörda. Det är viktigt att alla användare informeras, såväl enskilda konsumenter som kommersiella verksamheter. Det är speciellt viktigt att informationen når fram till verksamheter med riskgrupper, till exempel förskolor, skolor och vårdinstitutioner. En informationsgrupp bör upprättas på kommunen som kan erbjuda svar på frågor, ge råd och hänvisa till tillfälliga lösningar. 6 (15)

7 8.2 Avbrott i värmeförsörjningen Värmeförsörjningen i Nacka består i huvudsak av fjärrvärme och individuell uppvärmning. Fjärrvärmen produceras utanför kommunen och fördelas i byggnader via elektriska pumpar vilka för kommunens fastigheter sköts av Fastighetskontoret. Konsekvenserna av ett avbrott i värmeförsörjningen varierar beroende på väder och årstid, men oavsett tidpunkt finns det en stor tilltro till Bygg- och förvaltning möjligheter att begränsa konsekvenserna. Kraven på kommunikation, både internt inom kommunen som externt med kommuninvånare och andra externa verksamheter kommer att vara mycket stora Förmågebedömning Avbrott i fjärrvärmeförsörjningen hanteras i första hand av fjärrvärme-leverantören. De äger ledningsnätet och har de tekniska resurserna för att hantera olika typer av störningar. Kommunen är dock ansvarig för hantering av möjliga konsekvenser och behov av hjälp från kommuninvånarna. Skulle ett längre avbrott ske vintertid bör möjligheter att upprätta värmestugor ses över samtidigt som utförlig information går ut till kommuninvånarna. Socialtjänsten har en viktig roll då kontakten med samhällets äldre och sjuka i stor utsträckning hanteras av verksamheten via hemtjänst och biståndshandläggare. Även vissa äldreboenden där värmetillförseln säkrats kan komma att behöva användas som värmestugor. Det gäller även kommuninvånare med omvårdnadsbehov vilka bor hemma med stöd av hemtjänsten Slutsatser Vid omfattande störningar i värmeförsörjningen är ett externt samarbete med andra aktörer, offentliga liksom privata, av största vikt. Ett nära samarbete med fjärrvärmeleverantören är nödvändig. Kommunen, särskilt socialtjänsten, bör ha en beredskapsplan för omplacering. Det är speciellt viktigt att informationen når fram till verksamheter med riskgrupper, till exempel förskolor, skolor och vårdinstitutioner. En informationsgrupp bör upprättas på kommunen som kan erbjuda svar på frågor, ge råd och hänvisa till tillfälliga lösningar. 7 (15)

8 8.3 Störningar i elförsörjningen Elförsörjningen i Nacka sköts av Nacka Energi och Boo Energi. En samverkansgrupp tillsammans med kringliggande kommuner och Nacka Energi diskuterar ett gemensamt upplägg kring en strategi för framtida utveckling. Planer på att gräva ner mer kabel finns för att minimera risken för långvariga strömavbrott och därmed minska sårbarheten för många samhällsviktiga verksamheter. Elförsörjningen är av yttersta vikt för flertalet verksamheter och funktioner inom kommunen, bland annat värmeförsörjning, telekommunikation, och transportsystem (trafiksignaler, järnvägsövergångar etc.) Förmågebedömning Ett avbrott i elförsörjningen får konsekvenser för många områden, exempelvis värmeoch vattenförsörjning, telefoni och IT-kommunikation med flera. Det innebära att samordning och effektiv resursallokering avsevärt försvåras. Nacka Energi har enligt uppgift förbundit sig att säkra elförsörjningen till Nacka sjukhus och ett antal andra privata verksamheter som är att betrakta som samhällsviktiga. Det är viktigt att utreda behov av reservkraft samt att se över befintliga aggregat och deras kapacitet. Genom att upprätta prioriteringslistor kan kommunen snabbt sätta in reservkraft där den behövs och därmed avhjälpa andra problem som orsakas av elavbrott, till exempel avbrott i värmeförsörjningen. Socialtjänsten behöver säkerställa att V/A- driftenheterna har möjlighet och resurser att snabbt stötta verksamheterna vid ett elavbrott. Då kommunen har ett stort antal privata aktörer inom vårdverksamheten behöver kommunen även se över deras beredskap och hanteringsmöjligheter att klara ett längre elbortfall Slutsatser Kommunen behöver upprätta prioriteringslistor för de verksamheter som är i behov av reservkraft. Prioriteringslistorna behöver förmedlas till och stämmas av med V/Adriftenheten. Reservkraftsförsörjningen till kommunens känsliga verksamhet måste ses över och en plan upprättas för hur ett strömbortfall ska hanteras ute i verksamheterna. Inte minst vem som går ut och informerar om vad. Otydlig- och motstridig information försvårar krisen och skapar ännu mer oro. 8 (15)

9 8.4 Störningar i elektronisk kommunikation Kommunen har ett stort beroende av fungerande IT-system och telekommunikation inom samtliga verksamheter. Avbrott i den elektroniska kommunikationen påverkar möjligheterna till effektiv samordning internt samt påverkar även funktion av larm, utbetalning av försörjningsstöd och hantering av inkommande samtal och ärenden med mera Förmågebedömning Beroendet av elektronisk kommunikation är stort och konsekvenserna av störningar kan bli omfattande. Så länge störningarna är tekniska har operatörerna ett funktionsansvar och det är lite kommunen kan göra. Skulle det vara ett resultat av elbortfall måste uppdrag och verksamheter prioriteras. Kontaktvägar, avtal och driftsäkerheten i samtliga verksamhetssystem samt för larmfunktioner bör ses över. Det är även viktigt att regelbundet se över rutinerna för manuell hantering och att nödvändiga blanketter och rutiner finns utskrivna. Prioriterade verksamheter och insatser måste identifieras och tydligt kommuniceras i syfte att begränsa konsekvenserna av avbrott i den elektroniska kommunikationen. Även kontakten med kommuninvånarna måste säkerställas i händelse av störningar i den elektroniska kommunikationen Slutsatser Brister i elektronisk kommunikation skapar stor belastning på hela kommunens organisation. För att säkerställa att inte vitala resurser och verksamheter slås ut måste samtliga delar inom kommunen ha prioriteringslistor och rutiner för hur störningar i den elektroniska kommunikationen ska hanteras. 9 (15)

10 8.5 Störningar i transportsystem En stor andel av kommuninvånarna arbetar utanför kommunen vilket ökar betydelsen av en väl fungerande väg- och tågtrafik. Även snöröjningen är vital för framkomligheten i kommunen. Broar utgör viktiga trafiklösningar och problem med i första hand Skurubron kan avsevärt påverka framkomligheten till och från kommunen. Förutom den egna kommunen kan det ge följdeffekter på för t ex Värmdö kommun som är beroende av transportsystem som befinner sig i Nacka Förmågebedömning Kommunens möjligheter att påverka trafikstörningar sker i stor utsträckning genom dialog med Trafikverket gällande om- och nybyggnad av existerande vägnät, rälsdragning och trafiklösningar. Den höga andelen pendlare bland befolkningen gör det troligt att kommuninvånare kan vara inblandade vid trafikolyckor. Vid större olyckor där kommuninvånare varit inblandade kan det vara lämpligt att kommunen snabbt kallar in stödgrupper, till exempel POSOM 2, som stöd till anhöriga och andra behövande. Större störningar i framkomligheten kan även påverka akuta räddningsinsatser negativt Slutsatser Tillgängligheten till och från kommunen kan begränsas genom sårbarheten i det befintliga transportsystemet. Det ställer krav på kommunen vid planerade avstängningar, vägarbeten och andra aktiviteter såsom demonstrationer som kan påverka framkomligheten, både gällande information till allmänheten liksom till räddningstjänsten. Rutiner för att säkerställa framkomligheten till samhällsviktiga och prioriterade verksamheter i händelse av kraftigt snöfall bör stämmas av med både Transportstyrelsen som lokala vägföreningar. 2 POSOM Psykosocialt omhändertagande. Hjälp och stöd till allmänheten vid en allvarlig händelse eller annan olycka. Socialtjänsten ansvarar för verksamheten. 10 (15)

11 8.6 Smittspridning En smittspridningssituation kan innebära olika scenarion, en där kommunens personalresurser kraftigt decimeras och en annan där olika spridningsmönster ställer krav på kommunens förmåga att upprätta barriärer och samordna resurser för att förhindra fortsatt spridning. Oavsett scenario kommer kommunens ansvar för omvårdnad och omhändertagande av samhällets traditionellt sett svaga grupper (sjuka och äldre) att öka kraftigt Förmågebedömning Pandemiplaneringen som utförts av ett antal verksamheter inom kommunen med anledning av influensaepidemin A(H1N1) gör att kommunen har viss beredskap för omfattande smittspridning. Hygienanvisningar, behandlingsmetoder och var man kan få medicinsk hjälp är information som snabbt måste förmedlas till kommuninvånarna. I det arbetet utgör socialtjänsten en viktig del i och med sin kontakt med samhällets äldre och sjuka via LSS-handläggare och hemtjänsten. Kommunens POSOM -grupp kan behövas kallas in för att hjälpa kommuninvånare att hantera sorg och oro Slutsatser I en smittspridningssituation blir samverkan och dialog med närliggande kommuner, räddningstjänst och myndigheter som Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting nödvändig. Förmågan att snabbt informera om smittan och hur den sprids är avgörande för smittans utbredning. Smittans spridningsväg, hygienanvisningar och hembehandlingsmöjligheter måste snabbt ges, tillsammans med instruktioner och information vad som görs, var man kan få behandling och stöd. I ett sådant läge är det viktigt med stödgrupper för hantering av sorg. Socialtjänstens roll i ett sådant arbete blir omfattande. Renhållning blir extra viktigt med hantering av döda i väntan på begravning för att undvika vidare spridning. Det kan bli aktuellt att använda kommunens ishallar som mellanförvaring. Saneringsaktioner kan behöva genomföras, beroende på smittans spridningssätt, för att stävja nya utbrott. Tillgång till friskt vatten och mat blir extra viktig. 11 (15)

12 8.7 Hot och våld Delar av kommunens verksamhet är mer utsatt för hot och våldssituationer än andra. Särskilt utsatt är Socialtjänstens och Sociala stödresursers verksamheter i och med att de regelbundet är i kontakt med människor som av olika anledningar kan bete sig hotfullt eller bruka våld. I och med Socialtjänstens flytt till Stadshuset ställs nya krav på hur besökarna tas emot i receptionen och hur Socialtjänstens lokaler är anpassade Förmågebedömning Hot och våldsincidenter är allvarliga då ingen ska behöva utsättas för en otrygg arbetsmiljö. Socialtjänstens verksamhet är utsatt i större utsträckning än andra delar av kommunen. Rutiner för hantering av hot och våldsincidenter finns framtagen för kommunen men det är viktigt att alla i Stadshuset har information hur en incident ska hanteras. Som komplement till hot och våld behövs rutiner för återrapportering vid ensamarbete samt risk- och konsekvensbedömningar. Tillgång till och nyttjande av överfalls-/ trygghetslarm bör ses över för kommunens samtliga verksamheter. Det är av yttersta vikt att den personal som berörs av de förändringar som Socialtjänstens flytt till Stadshuset medför utbildas i hot, vålds- och konflikthantering Slutsatser Medvetenheten och beredskapen för hantering av hot och våldssituationer skiljer sig åt inom kommunens verksamheter. Översyn av rutinerna och rutinernas implementering samt en inventering av tillgängliga överfallslarm bör förbättra kommunens proaktiva arbete. 12 (15)

13 8.8 Omfattande brand Kommunens verksamheter har en skyldighet enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. En brand i ett äldreboende medför allvarliga konsekvenser inte bara för liv och hälsa utan även för möjligheten att upprätthålla en god vårdstandard. En omfattande brand i ett flerfamiljshus kräver insatser från kommunen i form av aktivering av Socialtjänsten för att erbjuda hemlösa tak över huvudet för en kortare tid samt information till allmänheten om vad som skett och vad som görs. Brand i ett arkiv kan orsaka problem med journalföring och sekretessbestämmelser. I kommunen finns Bergs oljehamn. En brand som drabbar Bergs kan medföra mycket allvarliga konsekvenser i och med rökspridning, störningar i framkomligheten och långtgående miljökonsekvenser. Bergs oljehamn har en egen beredskapsorganisation för att hantera en brand och kommunen har en oljeskyddsplan. Framtagandet av oljeskyddsplanen har skett i nära samarbete med Södertörns brandförsvarsförbund som är kommunens räddningstjänst Förmågebedömning Verksamheter har ett eget ansvar för brandförebyggande arbete vad gäller utrymningsövningar, frihållandet av utrymningsvägar och funktionalitet hos brandoch släckningsutrustning. Ett arbete bedrivs inom kommunen för att stärka verksamheternas förmåga att hålla brandskyddet på en hög nivå där Fastighetskontoret spelar en viktig roll gällande systematiskt brandskyddsarbete. En brand kan medföra att verksamheten behöver evakueras, vilket kan medföra svårigheter dels i att hitta lämpliga ersättningslokaler liksom ökat och/eller förändrat vårdbehov och störningar relaterade till att vardagliga rutiner, dokumentation och hjälpmedel inte längre är brukbara. Kontakt och samverkan med den drabbade verksamheten måste upprättas för att göra en initial bedömning av behov av exempelvis ersättningslokaler. Handlingsplaner bör upprättas i de verksamheter som är särskilt samhällsviktiga och känsliga för störningar med mera. Det är ett arbete som både sker från Fastighets- som Stadsledningskontoret sida Slutsatser En brand kan få stora konsekvenser för liv, hälsa, egendom och miljön och det är viktigt att kommunens verksamheter har planer och rutiner för hur en störning ska hanteras. Södertörns brandförsvarsförbund är en resurs som kan användas som stöd i ett förebyggande och planerande skede. De har utsedd särskilda kontaktpersoner för att hjälpa och stötta kommunens olika verksamheter att ta sitt ansvar. Inom kommunen är det i första hand Fastighets- och Stadsledningskontoret som kan ge hjälp och stöd både ur ett förebyggande som ett skadehanterande perspektiv. 13 (15)

14 8.9 Sociala risker Ökat utanförskap och segregering i samhället är exempel på sociala risker som kan ge upphov till social oro, skadegörelse (som anlagd brand/klotter) samt gynna organiserad brottslighet. Västra Götalandregionen har under 2011 bedrivit ett utvecklingsprojekt - Risk- och sårbarhetsanalys - sociala risker och tagit fram en vägledning i hur man involverar det sociala perspektivet i risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Modellen består av sex faser: utbildning av analysgruppen, val av indikatorer, analys av riskfaktorer, implementering i risk- och sårbarhetsanalysen, spridning av resultat samt ställningstagande till fortsatt arbete och utvärdering Förmågebedömning En framgångsfaktor för att kunna identifiera varningssignalerna och potentiella hot är ett tvärsektoriellt samarbete och att man utgår från lokala förutsättningar och behov. Enhetliga begrepp behövs då olika ord används för samma sak och avsaknaden av en helhetssyn försvåras då ansvaret är uppdelat på flera olika myndigheter. Olika faktorer avgör om en individ ska hamna i riskzonen eller inte. En av de viktigaste är icke godkända grundskole-/gymnasiebetyg. Det visar vikten av tidiga insatser. Sociala frågor kräver kompetenser och insatser från olika funktioner inom en kommun och samhället i stort. Det förutsätter ett klimat som gynnar samverkan. Grundförutsättningar är: Styrning - en väl fungerande samverkan kräver engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer, inte minst på den övergripande politiska och administrativa nivån. Struktur - för att nå framgång behöver mål, målgrupp, yrkesroller, arbetsfördelning och rutiner för samverkan tydliggöras. Samsyn - behovet av samsyn uppstår när flera aktörer samarbetar för att lösa ett problem. Samsyn handlar om tillit mellan de professionella parterna. Olikheterna mellan de professionellas olika uppdrag är styrkan i samverkan Slutsatser Jämfört med andra kommuner i Storstockholmsområdet är sociala risker inget stort problem i Nacka. Men över tid har klimatet och de sociala riskerna ökat även här. Att bedriva ett aktivt och systematiskt arbete i nära samverkan med andra organisationer/myndigheter är en förutsättning för att kunna verka proaktivt. För att lyckas med det behövs gemensamma verktyg, språk och struktur. Exempel på utvecklingsområden inom området sociala risker är att: Skapa helhetssyn och samverkan mellan ansvariga huvudmän. Identifiera och hantera segregation, missbruk och ohälsa på lokal nivå. Arbeta aktivt för att motverka rekrytering till kriminella nätverk. Handlingsplan mot skadegörelse inom kommunens geografiska område. 14 (15)

15 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se