POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Östra Långgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (33) Hamn- och gatuförvaltningen Beslutsorgan Hamn- och gatunämnden Tid Måndagen den 17 december, kl Plats Varbergs Stadshotell, lokal Apelviken Ärenden 1. Val av justerare, förslag Erik Hellsborn (SD) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Hamn- och gatunämndens budget och verksamhetsplan 2019 samt långtidsplan (HGN 2018/0341-5) 5. Månadsrapport efter november 2018 (HGN 2017/ ) 6. Uppföljning av intern kontroll - Ny dataskyddsförordning (GDPR) (HGN 2018/ ) 7. Avdelningscheferna informerar 8. Svar på motion (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared (HGN 2018/0670-2) 9. Yttrande på remiss: VA-plan för Varbergs kommun (HGN 2018/0564-3) 10. Yttrande på remiss: Policy och riktlinjer för interna tjänsteleveranser, Facility Management, Varbergs kommun (HGN 2018/0633-2) 11. Förvaltningen informerar 12. Redovisning av delegeringsbeslut 13. Meddelanden 14. Övriga ärenden 15. Avtackning Tobias Carlsson Ordförande Oskar Reinholdsson Sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan hgn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Tidplanering Tid Ärende Föredragande Joakim Malmberg, Oskar Reinholdsson Joakim Malmberg Förmiddagsfika Linda Glendell Jenny Bergström, Cecilia Frederiksen, Paul Gruber, Martin Johansson, Tomas Kaspersson Lunch Paul Gruber Emma Cejie Joakim Malmberg, Oskar Reinholdsson Henrik Petzäll Eftermiddagsfika Ärende 5 - Separat utskick 7, 11 - Informationsärenden, inga handlingar

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) 4. Hamn- och gatunämndens budget och verksamhetsplan 2019 samt långtidsplan Dnr: HGN 2018/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Hamn- och gatunämndens budget och verksamhetsplan 2019 samt långtidsplan Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. anta förslag till internbudget och verksamhetsplan 2019, 2. förvaltningen får, efter att investeringsbidrag och kapitalkostnader för 2019 är fastställda, göra korrigeringar i budgeten, 3. förvaltningen får, efter att nämnden erhåller driftmedel för utökade ytor, göra korrigeringar i budgeten, 4. förvaltningen får, efter att löneavtalen för 2019 är fastställda, göra korrigeringar i budgeten. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden ska fatta beslut om internbudget och verksamhetsplan för 2019 baserat på de planeringsförutsättningar och den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Budgeten och verksamhetsplanen för 2019 baseras också på det budgetunderlag som hamn- och gatunämnden beslutade om i juni Mål nuläge och vad som krävs för måluppfyllelse 2019 För att nå måluppfyllelse gällande att öka andelen hållbara resor krävs att de investeringsprojekt som främjar hållbart resande prioriteras i genomförandet. Det behövs också en tydligare prioritering mellan å ena sidan deltagandet i kommungemensamma processer och å andra sidan det interna arbetet med planeringsunderlag. Under 2019 prioriteras arbetet med att ta fram en fordonplan, revidera cykelplanen samt ta fram en handlingsplan för mobility management. Dessvärre medger budgeten för 2019 att nämnden inte kan arbeta med mobility management i den utsträckning som hade varit önskvärt för att nå ökad måluppfyllelse.

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Gällande målet att utveckla och binda samman kommunens gröna stråk behöver nämnden prioritera arbetet med att färdigställa den grönblåplanen under Arbetet med att ta fram ett stadsbyggnadsprogram kommer också vara prioriterat. Däremot kommer arbetet med att ta fram indikatorer gällande närheten till parker och lekplatser inte vara prioriterat under Arbetet med att färdigställa den centrala parken i Tvååker kommer vara prioriterat och är viktig för måluppfyllelsen. För att hantera effektiviseringskravet kommer underhållsinsatserna i Societetsparken att minska något under Detta är ett led i att minska kostnaderna och en direkt följd av effektiviseringskravet och för att kunna hålla fortsatt hög kvalitet i övriga finparker. Angående målet att utveckla kommunens kust och strandliv kan det dessvärre konstateras att nämnden måste reducera tiden då städning utförs på kommunens stränder eftersom effektiviseringskravet innebär att kostnadsbesparande åtgärder måste vidtas. Detta är inte positivt för måluppfyllelsen, men inte heller så påtagligt negativt att måluppfyllelsen ur ett längre perspektiv hotas. Under 2019 kommer nämnden arbeta med att implementera badplatsriktlinjerna i drift och investeringsarbetet. Även för detta mål är det viktigt med framtagandet av den grönblåplanen. Ur ett investeringsperspektiv är det otroligt viktigt att färdigställa det tillgängliga badet på Getterön. Internbudget driftramen 2019 Ramen reduceras från tkr 2018 till tkr för De tillfälliga satsningarna på cykelfrämjande åtgärder (1 000 tkr) och enskilda vägnätet (500 tkr) upphör att gälla. Dessutom har verksamheten ett effektiviseringskrav på tkr. Nämnden kompenseras med ca tkr för inflation. Nämnden har beslutat att reducera tiden då städning utförs på kommunens stränder eftersom effektiviseringskravet innebär att kostnadsbesparande åtgärder måste vidtas. Nämnden har beslutat att minska skötselinsatserna vad gäller Societetsparken. Löpande skötselåtgärder kommer utföras, men underhållsarbeten kommer inte vara prioriterade. Nämnden har även beslutat att inte längre sköta toaletten på Skrivareklippan. Detta påverkar inte måluppfyllelsen negativt. Vidare har nämnden beslutat att minska antalet handläggartjänster motsvarande en halvtidstjänst. Förändringen ska inte påverka måluppfyllelsen negativt, men kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Vidare har nämnden beslutat att öka intäktskravet på verksamhet offentliga rummet samt minska budgeten för förvaltningsgemensamma OH-kostnader.

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Eftersom effektiviseringskravet de facto är betydligt högre än 1 % när hänsyn tas till vilka kostnader som är påverkbara har det varit svårt för nämnden att finna besparingsåtgärder motsvarande tkr. Därför har inte samtliga verksamheter kompenserats fullt ut gällande inflation. Det leder till en indirekt effektivisering på flertalet verksamheter, vilket framförallt ur ett längre perspektiv påverkar kvaliteten i basverksamheten negativt. Som exempel kan nämnas att nämnden inte räknat upp budgeten för toppbeläggning, dagvattenåtgärder, flygplatsen, eller bidrag till vägföreningar och vägsamfälligheter med inflation. Eftersom kostnaderna med de nya avtalen för vinterväghållning bedöms öka har den budgeten justerats upp med 440 tkr. Internbudget hamnen 2019 Hamnen är alltjämt en egen resultatenhet utan kommunal skattefinansiering. Därmed är nettobudgeten 0 kr. Förändringen mellan 2018 och 2019 budgetmässigt är att det är ett lagt ett något högre intäktskrav på handelshamnen medan nämnden kommer prioritera underhålls- och utvecklingsarbeten i Varbergs innerhamn och Träslövsläges hamn vilket innebär en högre kostnadsbudget. Investeringsplan Investeringsplanen baseras på budgetbeslutet i kommunfullmäktige. I nämndens förslag till investeringsbudget redovisas respektive projekt på objektnivå, medan kommunfullmäktige fastställer budgeten för de löpande projekten på en mer grupperad nivå. Investeringsbudgeten gällande de löpande projekten överensstämmer med det budgetunderlag som hamn- och gatunämnden fastställde i juni Beslutsunderlag Budget och verksamhetsplan 2019 samt långtidsplan , hamn- och gatunämnden. Övervägande Hamn- och gatunämnden har i hög utsträckning arbetat med att finna kostnadsbesparande åtgärder på några specifika verksamheter för att inte behöva reducera budgeten på samtliga verksamheter. Fokus har varit på att försöka finna besparingar som inte försvårar måluppfyllelse, eller allvarligt påverkar kvaliteten i basverksamheten negativt. Eftersom stora delar av nämndens budget består av icke påverkbara kostnader har det varit svårt att finna dessa besparingar. Därför har effektiviseringskravet hanterats både genom riktade besparingar och genom att samtliga verksamheter inte fullt ut kompenserats för inflation. De två besparingsåtgärder som leder till något lägre kvalitet i basverksamheten är framförallt minskade städinsatser på stränderna samt minskade underhållsåtgärder i Societetsparken.

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Samråd Förvaltningen har presenterat budget och verksamhetsplan för de fackliga organisationerna på förvaltningssamverkan den 10/ Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Joakim Malmberg Controller Protokollsutdrag

7 Budget och verksamhetsplan 2019 Hamn- och gatunämnden

8 Innehåll Förvaltningschefen har ordet... 3 Hamn- och gatunämndens verksamhet... 5 Mål och inriktning... 6 Nämndens mål... 6 Prioriterade inriktningar Planeringsförutsättningar Nuläge i verksamheten Utblick Nämndens uppdrag och ekonomiska ram enligt kommunfullmäktiges budget Internbudget Verksamhetsförändringar Detaljbudget Investeringsplan

9 Förvaltningschefen har ordet Budgeten som presenteras i följande dokument baseras på kommunens beslutade planeringsförutsättningar och budget. Varberg har stark tillväxt och stora insatser och satsningar görs för att fortsatt ha stark tillväxt. En stark tillväxt förutsätter bland annat att det finns bra möjligheter och förutsättningar för bostadsproduktion. Hamn- och gatunämnden är en viktig part i kommunen för att ge möjligheter till bostadsproduktion, nämnden planerar, genomför och förvaltar merparten av den Förvaltningschef Henrik Petzäll. infrastruktur och det samhällsbyggande som är en förutsättning för både befintliga och nya bostäder i Varberg. Resurserna för att fullt ut kunna vara en aktiv part i samhällsbyggandet är dock begränsade och förvaltningen ser behov av förstärkta resurser för att kunna möta förväntningarna och behoven. Varberg har likväl många andra kommuner ambitionen att vara en attraktiv kommun där boende, näringsliv och besökare vill vistas och verka enligt visionens anda som västkustens kreativa mittpunkt. Bevis på att kommunen är attraktiv finns i form av de priser och utmärkelser som förärats kommunen såsom årets stadskärna (2016) och landsbygdspriset (flera år i rad). För att Varberg fortsatt ska upplevas positivt behöver insatserna för att sköta befintliga anläggningar utvecklas och utökas. Vi behöver helt enkelt i större utsträckning sköta och förvalta våra anläggningar som utgör en stor del av vår gemensamma utemiljö. Utöver att förvalta det vi har behöver kommunen också investera i upprustningen och utvecklingen av ett antal viktiga platser, gator och områden i kommunen. Målsättningen om en attraktiv kommun förutsätter också satsningar som gör att vi når målet med ökad andel hållbara resor och transporter. Flera av de föreslagna investeringsprojekten enligt detta budgetförslag ger förutsättningar och möjligheter för fler av oss att kunna resa och förflytta oss på ett mer miljövänligt och hållbart sätt, inte minst cykelsatsningarna leder i denna riktning. Förvaltningens viktigaste tillgång och resurs är våra medarbetare. Arbetet med att försöka vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att både behålla medarbetare men även för att kunna vara lyckosam vid rekryteringar av nya medarbetare. Att ha rätt bemanning och kontinuerligt arbeta med kompetensutveckling är i detta sammanhang viktigt. 3

10 Arbetet med framtagande av olika planeringsdokument behöver fortsätta under 2019, detta arbete behöver samverkas med övriga samhällsbyggande förvaltningar och bolag. De senaste åren har detta arbete prioriterats efter att under många år varit eftersatt vilket gör att vi inte haft det stöd i planeringen som egentligen hade behövts. Särskilda ytterligare satsningar behöver komma till för att få upp takten och komma ikapp. Utifrån de ekonomiska ramarna som tilldelats hamn- och gatunämnden har ambitionen varit att få en balanserad budget som ger någorlunda acceptabla förutsättningar att klara skötseln i hela kommunen inom nämndens ansvarsområden. För att få en budget i balans har ett antal besparingsåtgärder varit nödvändiga såsom bland annat att korta perioden som vi har service på våra badplatser, indragen service på Skrivarklippan samt kvalitetsneddragning i Societetsparken. 4

11 Hamn- och gatunämndens verksamhet Hamn- och gatunämnden ansvarar för trafikfrågor, transportsystem, grönstruktur och offentliga miljöer inom kommunen. I uppdraget ingår utveckling, planering, byggande och drift inom nämndens ansvarsområden. Transportsystemet utvecklas, utformas och tas om hand för att möjliggöra säkra, effektiva och hållbara resor och transporter. Kommunens gator och vägar sköts och bidrag lämnas till enskilda väghållare. Samverkan med andra aktörer sker för att utveckla res- och transportmönster. Parkering övervakas och myndighetsbeslut fattas inom trafikområdet. Kommunens parker, lekplatser, grönområden, badplatser, motionsspår, torg och andra offentliga rum utvecklas, utformas och tas om hand för att ge olika värden till medborgare och besökare samt ge rum för en varierad rad av aktiviteter. Torget utvecklas och sköts för att bidra till en levande stadskärna. Torget och annan offentlig plats upplåts för aktiviteter, evenemang och företagande. Infrastrukturen för sjöfarten omfattar Varbergs och Träslövsläges hamn med farleder. I Varbergs innerhamn drivs och utvecklas även Varbergs gästhamn. De kommunala spåranläggningarna omfattas av spåren inom hamnen och till Södra i Värö. Varbergs flygplats är en godkänd allmän flygplats och sköts utifrån flygsäkerhetskrav. Utöver privatflyg och företagsflygningar trafikeras flygplatsen även av nyttoflyg såsom brandflyg, sjöräddning och bevakningsuppdrag. 5

12 Mål och inriktning Nämndens mål Hamn- och gatunämnden beslutade den 21 september 2015, 88, samt 20 november 2017, 126, om nya mål och inriktningar för perioden Nämndens mål är nedbrutna från kommunfullmäktiges mål och målområden för samma period samt anpassade till verksamhetens innehåll och nämndens ansvarsområde. I mål- och inriktningsdokumentet anges de politiska prioriteringarna för nämndens verksamhet under perioden i form av målområden med tillhörande prioriterade mål för nämnden. Nämndsmålen ska bidra till att förbättra prestationen inom respektive område genom att styra verksamheten i riktning mot ett långsiktigt önskvärt läge. Målen ska även synliggöra för såväl den enskilde medarbetaren som för nämnden och kommunfullmäktige vad nämnd och förvaltning gör inom verksamhets- och ansvarsområdet för att bidra till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges mål och målområden. Hamn- och gatunämndens mål. Vad som ska uppnås i verksamheten vilka mål som ska eftersträvas formuleras och beslutas av den politiska nivån. Hur politiska mål ska uppnås åtgärder och aktiviteter formuleras på förvaltningsnivå. I enlighet med kommunens anvisningar gällande målstyrning kommer förvaltningen att bryta ner nämndens prioriterade mål i åtgärder och aktiviteter samt formulera indikatorer för att bidra till att nämndens och fullmäktiges mål uppnås. Detta sker i samband med förvaltningens interna verksamhetsplanering inför 2019, där samtliga avdelningar formulerar en egen verksamhetsplan för kommande år. I hamn- och gatunämndens verksamhetsplan för 2019 återges därmed inte samtliga av förvaltningen identifierade åtgärder och aktiviteter. Utifrån pågående målrelaterat arbete samt vad som har 6

13 framkommit under tidigare uppföljningar under året och hela mandatperioden anges dock övergripande prioriteringar för 2019 års målarbete är första året på den nya mandatperioden och sista året med nuvarande mål och inriktningar. Under året kommer hamn- och gatunämnden tillsammans med hamn- och gatuförvaltningen att inleda arbetet med att ta fram nya mål och inriktningar för perioden I arbetet med att formulera mål för perioden utgör uppföljningen av nuvarande mål en viktig del. Även det pågående arbetet med en översyn av kommunens styrmodell kan komma att påverka hur målen för kommande period formuleras och följs upp. Kommunfullmäktiges målområde: Miljö och klimat Nämndsmål: Öka andelen hållbara resor och transporter Hamn- och gatunämnden har under de senaste åren tagit fram ett antal planeringsunderlag som ger goda förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt och bidrar till en ökad måluppfyllelse. En cykelplan för perioden har tagits fram som anger en prioriteringsordning för utvecklingen av de kommunala gång- och cykelvägarna. Nämnden har även tagit fram en handlingsplan för mobility management, det vill säga påverkans- och informationsinsatser för att främja hållbart resande, samt en ny trafiknätsanalys som kommer vara ett mycket viktigt styrdokument i kommunens strategiska trafikplanering. Flera gång- och cykelvägar har byggts ut, bland Västra Vallgatan, Trönningenäsvägen och i Veddige. Nämnd och förvaltning har även arbetat aktivt i flera kommungemensamma projekt och processer för att främja hållbara resor i kommunen, bland annat i stadsutvecklingsprojektet och i det nu pågående arbetet med ett stadsbyggnadsprogram för Varberg. Regelbundna mätningar görs av Nämnden har upprustat Pilgatan med bland annat ny GC-väg. antalet cyklister på arbetspendlingsstråken. På vissa av dessa stråk tycks antalet cyklister ha ökat under de senaste åren, medan minskningar tycks ha skett på vägar i anslutning till pågående byggnationer. Det är överlag svårt att dra några tydliga slutsatser av mätningarna då nämnden ännu inte har mätare som mäter hela trafikflödet inklusive biltrafik. För att nå en ökad måluppfyllelse under 2019 bör nämnd och förvaltning prioritera genomförandet av de investeringsprojekt som främjar hållbart resande. Tillräcklig 7

14 bemanning i dessa projekt är nödvändigt för framdriften. Hamn- och gatuförvaltningen har de senaste åren lagt ner mycket arbete i kommungemensamma projekt och processer. Den ökande delaktigheten i exempelvis stadsutvecklingsprojektet innebär dock att de personella resurserna som kan arbeta med interna planeringsunderlag och projekt blir allt mer begränsade, vilket kan få negativa följder för måluppfyllelsen. Under 2019 behöver förvaltningen formulera en prioriteringsordning mellan det interna arbetet och delaktigheten i kommungemensamma processer. Förvaltningen behöver komma igång med arbetet med flera nya planeringsunderlag under året, bland annat en fordonsplan samt revideringar av cykelplanen samt handlingsplanen för mobility management. Det kan konstateras att utan ett aktivt arbete med mobility management försvåras måluppfyllelsen för såväl nämndens som kommunfullmäktiges mål. Hamn- och gatunämnden framförde behovet av resursförstärkning för att kunna bibehålla och vidareutveckla detta arbete i nämndens underlag till budget 2019, dock utan resultat. Arbetet med mobility management är centralt för måluppfyllelsen och behöver bedrivas kontinuerligt och långsiktigt för att ge önskat resultat, varför fortsatt arbete med mobility management behöver prioriteras under Kommunfullmäktiges målområde: Bostäder Nämndsmål: Beställda exploateringsprojekt avseende bostäder ska följa vid beställningen överenskommen tidplan Målet gällande tidplan för exploateringsprojekt är nytt för Hamn- och gatunämndens prioriterade åtgärder under 2018 har varit förbättrat samarbete och samverkan mellan berörda parter i exploateringsprocessen. Bland annat har nya samverkansforum etablerats på chefsnivå under året. Nämnd och förvaltning kommer under 2019 att fortsätta verka för en bättre samordning och samverkan inom samhällsbyggnadsprocessen för att öka möjligheterna för kommunen att på sikt nå fullmäktiges bostadsmål. Under 2019 behöver även nämndens mål kompletteras med en eller flera indikatorer för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av utfört arbete. Kommunfullmäktiges målområde: Utbildning och arbete Nämndsmål: Förbättra trafiksäkerheten och restidskvoten längs våra arbetspendlingsstråk och tvärstråk Målet gällande en förbättrad trafiksäkerhet och restidskvot längs arbetspendlings- och tvärstråk är nytt för En viktig del i arbetet med att göra arbetspendlingsstråk och tvärstråk attraktiva att cykla på är drift och underhåll av cykelvägnätet. Kommunens större cykelstråk har därför prioriterats högt under vinterns och vårens vinterväghållning och sandupptagning. Hamn- och gatunämnden har under 2018 även prioriterat hastighetssäkring av cykelpassager längs arbetspendlingsstråken. Detta arbete behöver fortsätta under För att skapa förutsättningar för mätning av resultat och effekter samt 8

15 systematiska åtgärder som bidrar till måluppfyllelse på sikt bör målet kompletteras med en eller flera indikatorer under Kommunfullmäktiges målområde: Hälsa och social sammanhållning Nämndsmål: Utveckla och bind samman kommunens gröna stråk så att de i högre grad kan bidra med ekosystemtjänster som rekreation, biologisk mångfald och social samvaro Planering, gestaltning och utveckling av olika typer av mötesplatser där rörelse, samvaro och integration främjas är en viktig del av nämndens och förvaltningens arbete för ökad måluppfyllelse. Hamn- och gatunämnden har under de senaste åren färdigställt flera nya mötesplatser såväl i staden som på landsbygden, bland annat den nya gestaltningen av Brunnsparken, nya stadsdels- och tätortslekplatser på Apelvikshöjd Det nya grönområdet kv Kilen. och i Limabacka, och det nya grönområdet vid kv Kilen. Flera nya planeringsunderlag som ska komplettera och fördjupa Varbergs kommuns grönstrategi har påbörjats de senaste åren. En ny badplatsriktlinje har tagits fram och förvaltningen arbetar med en grönblå plan för fortsatt utveckling av kommunens gröna och blå stråk. Ett arbete med utveckling av skötselplaner för nämndens olika ytor har påbörjats de senaste åren och förhoppningen är att detta arbete ska leda till en mer effektiv och systematisk skötsel på sikt. Förvaltningen bidrar även med sin kompetens i flera kommungemensamma projekt och processer genom att synliggöra och lyfta fram gröna värden och grönstrukturfrågor i gestaltningen av kommunens offentliga miljöer. Hamn- och gatuförvaltningen har de senaste åren lagt ner mycket arbete i kommungemensamma projekt och processer. Den ökande delaktigheten i exempelvis stadsutvecklingsprojektet innebär dock att de personella resurserna som kan arbeta med interna planeringsunderlag och projekt blir allt mer begränsade, vilket kan få negativa följder för måluppfyllelsen. I takt med att förvaltningens deltagande har ökat i dessa processer och projekt ökar också behovet av att tydligare prioritera de delar av det interna och externa arbetet som bedöms vara viktigast för måluppfyllelsen. För att nå en ökad grad av måluppfyllelse under 2019 behöver nämnd och förvaltning främst prioritera framtagandet av den grönblå planen framför andra planeringsunderlag. Även 9

16 deltagande i det pågående arbetet med ett stadsbyggnadsprogram för Varberg, som leds och samordnas av stadsbyggnadskontoret, bör prioriteras under 2019 då innehållet i och resultatet av detta program är av stor vikt för en ökad måluppfyllelse på sikt. Med anledning av detta kommer arbetet med att formulera indikatorer för mätning av närhet till grönområden och lekplatser att behöva prioriteras ned under För att hantera effektiviseringskravet kommer underhållsinsatserna i Societetsparken att minska något under Detta är ett led i att minska kostnaderna och en direkt följd av effektiviseringskravet och för att kunna hålla fortsatt hög kvalitet i övriga finparker. Vad gäller nämndens investeringsprojekt är det av yttersta vikt att arbetet med Tvååker centralpark fortlöper enligt plan. Nämndsmål: Utveckla kommunens kust- och strandliv, och aktiviteter kopplade till hav, sjöar och vattendrag året om Kommunens kust- och strandliv har utvecklats under de senaste åren genom färdigställande av flera projekt som både enskilt och tillsammans främjar en ökad måluppfyllelse, bland annat Fästningsbadet, trädäcket vid Barnens badstrand och den nya snorkelleden. Framöver planeras en ny tillgänglighetsanpassad badplats på Getterön som ska säkerställa en förbättrad tillgänglighet till bad i Varbergs kommun. Hamnoch gatunämnden har under Pompa och ståt när Fästningsbadet invigdes i juli även tagit fram en ny badplatsriktlinje. Badplatsriktlinjen förväntas bland annat leda till bättre systematik vid planering, utveckling och drift av kommunens badplatser. Även utvecklingen av Varbergs innerhamn har varit positiv de senaste åren. Ett mer attraktivt kajstråk har utvecklats och antalet gästnätter har ökat stadigt. Under de senaste åren har även antalet kust- och strandnära aktiviteter ökat något. För fortsatt utveckling av kommunens badplatser är det viktigt att badplatsriktlinjen implementeras i förvaltningens arbete, såväl vad gäller investeringar som driftåtgärder. Hamn- och gatunämndens pågående investeringsprojekt för utveckling av badplatser löper fram till Förstudie för en fortsättning av projektet har tagits fram men återfinns inte i kommunens budget För att inte utvecklingen av badplatser ska stanna upp efter 2020 behöver förvaltningen under 2019 tydliggöra hur en fortsatt utveckling av kommunens 10

17 badplatser efter 2020 kan säkerställas. Särskilt prioriterat är även det påbörjade arbetet med en grönblå plan samt att arbetet med det planerade tillgänglighetsbadet på Getterön fortlöper enligt plan, något som även kommunfullmäktige framhåller särskilt i budget 2019 och långtidsplan för Varbergs kommun. Det kan dessvärre konstateras att nämnden måste reducera tiden då städning utförs på kommunens stränder eftersom effektiviseringskravet innebär att kostnadsbesparande åtgärder måste vidtas. Detta är inte positivt för måluppfyllelsen, men inte heller så påtagligt negativt att måluppfyllelsen ur ett längre perspektiv hotas. Prioriterade inriktningar Attraktiv arbetsgivare Hårdare konkurrens om kompetens Det råder brist på kompetent arbetskraft inom samhällsbyggnadssektorn. Som kommun konkurrerar vi om arbetskraften med andra kommuner, men även andra aktörer inom den offentliga sektorn såväl som den privata sektorn. Brist på kompetens finns inom yrkesgrupper så som projektledare, byggledare, trafikplanerare, ingenjörer med inriktning trafik och gata, landskapsarkitekter, park- och trädgårdsarbetare och anläggningsarbetare. Utav dessa grupper är det särskilt byggledare och ingenjörer med inriktning mot trafik och gata som visat sig vara de befattningar där det råder störst brist och där konkurrensen om kompetensen på marknaden är mest påtaglig. Bedömningen är att konkurrensen om kompetent arbetskraft mellan kommuner, landsting, statliga organisationer och privata byggoch konsultbolag tilltar och bli allt tuffare. Detta hänger till stora delar ihop med att det görs flera stora infrastrukturinvesteringar i Sverige och i närområdet samt det högtryck inom anläggning och byggnation som råder. Därtill är det idag få unga akademiker som ser kommunerna och landstingen som framtida drömarbetsgivare, vilket på sikt kan försvåra för den offentliga sektorn att kunna attrahera nya medarbetare ur denna grupp. I undersökningar har man även sett att attityderna och preferenserna på arbetsmarknaden har ändrats något för den yngre generationen, som idag i högre utsträckning vill bli specialister snarare än chefer. Även denna trend är oroande på sikt då rekryteringsbehovet av chefer inom offentlig sektor kommer att öka framöver. Generationsväxling på grund av uppnådd pensionsålder pågår nu framförallt inom drift- och anläggningsavdelningen och inom de båda yrkesgrupperna park- och trädgårdsarbetare samt anläggningsarbetare. Eftersom det idag finns möjlighet att arbeta till 67 års ålder är det svårt att exakt förutsäga när en pensionsavgång inträffar, men under 2019 kommer 9% av personalstyrkan på avdelningen uppnått en ålder om 65 år eller äldre och fram till 2022 kommer 18 % av personalstyrkan uppnått pensionsålder. Inom tjänstemannayrkena på förvaltningen finns en känd pensionsavgång under 2019 och blickar vi fram mot 2022 kommer troligen ytterligare några pensionsavgångar på ledningsnivå och inom befattning som innehar en mycket svårrekryterad trafikkompetens. Därtill ser vi också att 11

18 personalrörligheten ökar kraftigt. Under 2018 har 16 medarbetare, det vill säga ca 14% av personalstyrkan valt att avsluta sin anställning. Lika många nya medarbetare har rekryterats och erhållit en tillsvidareanställning under året. därtill kommer ett antal visstidsanställningar för att förstärka organisationen under sommarperioden, vid längre tjänstledigheter och vid tillfällig arbetsanhopning. Tre rekryteringar pågår till nyinrättade befattningar som kommer att tillsättas under början av I det rådande läget, då dessa kompetenser ofta är inom bristyrken, blir det också tydligt att lönen som konkurrensmedel får allt större betydelse. Insatser för att stärka förvaltningen som attraktiv arbetsgivare Då kompetenta och erfarna medarbetare slutar sin anställning och personalomsättningen generellt ökar, innebär det förutom produktionsbortfall även en ökad belastning för organisationen och dess medarbetare. Det blir allt viktigare att jobba aktivt med att attrahera och rekrytera nya medarbetare och att utveckla och arbeta strukturerat med en god introduktion. Ännu viktigare är det dock att jobba för att behålla våra medarbetare och att utveckla och ta till vara den kompetens som finns inom organisationen. För att minska sårbarhet och ta tillvara den kunskap och erfarenhet som finns hos medarbetare kan en strategi vid kända pensionsavgångar vara att i god tid starta en rekryteringsprocess för att möjliggöra bredvidgång och kunskapsöverföring. För att attrahera och rekrytera medarbetare kan traineetjänst och/eller lärlingsplats liksom anställning som studentmedarbetare erbjudas. Att ta emot utbildningspraktikanter och även se över möjligheten att erbjuda examensarbete/uppsatsämnen kan också stimulera intresset för arbete inom förvaltningen och offentlig sektor. Att medverka i mässor riktade till grundskola och gymnasieskola och erbjuda möjlighet till studiebesök kan också bidra till att väcka intresse hos elever att utbilda sig inom våra yrkesområden. Dessa insatser förutsätter dock att personal har tidsutrymme och på ett professionellt sätt kan ta emot besök och handleda praktikanter, studenter, traineer och lärlingar, varför personal även ges möjlighet till handledarutbildning via lärosäten och kommunens ambassadörsutbildning. Våra egna medarbetare är de allra bästa ambassadörerna för att stimulera och väcka intresse för arbete inom förvaltningen och Varbergs kommun. Att arbeta professionellt med rekryteringsprocessens alla faser blir också allt viktigare då konkurrensen om arbetskraften ökar. Detta är också en uppgift som tar allt mer tid i anspråk både för chefer, HR-strateg och medarbetare. Att kvalitetssäkra och ha tempo i rekryteringsprocessen kan också vara avgörande för utfallet, då en presumtiv kandidat kan ha flera attraktiva jobberbjudanden att välja mellan. För att nå ut till den önskade målgruppen vid en rekrytering behöver de traditionella rekryteringsvägarna via annonsering i Offentliga jobb, kommunens webbsida och Platsbanken kompletteras med mer målgruppsanpassade rekryteringsstrategier. Att medverka vid rekryteringsmässor för exempelvis ingenjörer, använda sociala medier som LinkedIn och Facebook och vända sig direkt till olika universitet och högskolor kan utgöra exempel på sådana strategier. Hur 12

19 kommunen som arbetsgivare och förvaltningen som arbetsplats uppfattas har även betydelse för hur man upplever Varbergs kommun som varumärke. Organisationens beredskap att ta emot nya medarbetare och snabbt erbjuda en god introduktion har inte bara betydelse för effektivitet och produktivitet utan har också betydelse för hur medarbetaren kommer att trivas på sin nya arbetsplats. Checklistor och introduktionspärm med viktig information har tagits fram, men chef och medarbetare behöver i god tid planera för introduktionen och avsätta tillräckligt med tid för att introducera och handleda den nyanställde. I en snabbt växande kommun ökar också förväntningar och krav från invånare, näringsliv och besökare. Det ställer krav på att förvaltningen har rätt bemanning och resurssättning. Förvaltningen har också en aktiv del i de stora samhällsbyggnadsprojekten som nu realiseras och påverkas också organisatoriskt av den beslutade förändringen av hamnverksamheten. Förvaltningens organisationsstruktur kan därför behöva justeras för att ha en beredskap att möta de förändringar och den tillväxt som kommunen står inför. Personalen är organisationens viktigaste resurs och för att behålla, motivera och utveckla våra medarbetare krävs en god organisatorisk och social arbetsmiljö där balans mellan krav och resurser råder. Det är då också viktigt att man som chef eller medarbetare upplever att man har och kan utveckla den kompetens som behövs för den roll och det ansvar man har i sitt yrkesutövande. Då teknikutvecklingen generellt utvecklas i en allt snabbare takt blir det också allt viktigare att blicka framåt och i god tid förutse behov av förändrad eller ny kompetens. En ökad digitalisering och till exempel utveckling av och tillgång till självkörande bilar, snöplogar, sopmaskiner och grävmaskiner kan innebära möjlighet till effektivisering men även krav på att utveckla nya kompetenser hos våra medarbetare. Vid bland annan medarbetarsamtalet upprättar chef tillsammans med medarbetaren en individuell plan för kompetensutveckling. Omvärldsbevakning, medverkan i nätverk och erfarenhets- och kunskapsutbyte emellan kollegor bidrar också till en lärande organisation. Upplevelsen av en god arbetsmiljö förutsätter att chefer och medarbetare även har god trivsel, ork och energi under och efter arbetsdagens slut samt upplever en balans mellan arbetsliv och privatliv. Trivselaktiviteter, friskvård och fokus på hälsofrämjande aktiviteter är därför fortsatt viktigt. Förvaltningen uppmuntrar och stimulerar friskvårdande aktiviteter både enskilt och i grupp. Friskvårdstimme på arbetstid erbjuds under förutsättning att man som medarbetare även medverkar i en hälsouppföljning med konditionstest en gång per år. Hälso- och sjukfrånvaroläget följs upp regelbundet men har tyvärr under andra halvåret 2018 ökat och förvaltningen har därför högre sjukfrånvaro i slutet av 2018 än de två föregående åren. Den korta sjukfrånvaron har minskat men den långa sjukfrånvaron, det vill säga över 60 dagar, har ökat. Chef och medarbetare ska tillsammans upprätta en plan för återgång i arbete och ta ställning till vilka anpassningar som kan göras samt vilka rehabiliterande insatser som kan behövas. Hälsofrämjande aktiviteter kan vid behov erbjudas av Kommunhälsan. En låg och stabil sjukfrånvaro och god frisknärvaro eftersträvas genom att 13

20 systematiskt undersöka och tidigt uppmärksamma signaler på ohälsa eller andra faktorer som kan påverka hälsan inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Att aktivt arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet och därmed snabbt uppmärksamma och åtgärda identifierade brister är också en viktig och en prioriterad uppgift. Medarbetarenkäten, som genomfördes hösten 2018, är ett hjälpmedel för att identifiera vad medarbetare och chefer tycker fungerar bra och vilka områden som behöver utvecklas. Varje avdelning jobbar med sitt resultat från enkäten och handlingsplaner upprättas både på avdelnings- och övergripande förvaltningsnivå. Under 2019 kommer dessa handlingsplaner att färdigställas och identifierade aktiviteter genomföras. Ett område som uppmärksammas är frågor om kränkande särbehandling, mobbing, trakasserier eller sexuella trakasserier. Nolltolerans råder och det kan aldrig accepteras att någon chef eller medarbetare utsätts för detta. Det förekommer tyvärr även att våra medborgare brister i sitt bemötande och det har hänt att både chefer och tjänstemän blivit utsatta för kränkningar och hot i sin tjänsteutövning. Att som arbetsgivare tidigt och kraftfullt reagera och agera i uppkomna situationer är därför viktigt. Varje medarbetare ska känna sig trygg och ha kännedom om vart man vänder sig om man upplever sig hotad, utsatt för kränkande särbehandling eller trakasserier. Ett påbörjat arbete inom förvaltningen mot diskriminering och för jämställdhet och mångfald kommer också att fortsätta under

21 Planeringsförutsättningar Nuläge i verksamheten Kvalitet och nöjdhet Jämförelser mellan kommunernas kvalitetsnivå och olika typer av rankingar av kommuner har ökat i intensitet de senaste åren, inte minst genom SKL:s Öppna jämförelser. I Varbergs kommun har arbetet med kvalitetsjämförelser pågått under de senaste åren som en del av det övergripande planerings- och budgetarbetet. Utifrån resultaten i SCB:s Medborgarundersökning respektive SKL:s undersökning Kritik på teknik kan konstateras att invånarna i Varberg upplever att verksamheten som ligger inom hamn- och gatunämndens ansvar har en god kvalitet, med en nöjdhet på övergripande nivå som är antingen högre än eller i paritet med genomsnittet för alla kommuner samt kommuner som är strukturellt lika Varberg. Detta gäller för såväl upplevelsen av gator och vägar som av parker. Några områden i de senaste årens medborgarundersökning från SCB där Varberg har jämförelsevis hög nöjdhet är underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar, belysning på såväl gator och vägar som på gång- och cykelvägar, samt renhållning av parker och allmänna platser. Skötseln av parker och grönområden får också höga betyg i SKL:s undersökning Kritik på teknik. I SCB:s medborgarundersökning finns inga områden som avviker tydligt negativt, det vill säga områden där invånarna är mer missnöjda än nöjda. Det finns dock några områden som invånarna är aningen mindre nöjda med, såsom trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar, snöröjning på gång- och cykelvägar samt gator och vägar, samt underhåll och skötsel av gator och vägar. Det bör dock nämnas att även dessa områden har förhållandevis positiva nöjdhetssiffror jämfört med andra kommuner. Även i undersökningen Kritik på teknik är vinterväghållning och snöröjning ett område som invånarna är mindre nöjda med jämfört med genomsnittet för alla deltagande kommuner och de kommuner som är strukturellt lika Varberg. Vinterväghållningen är ett område som är kritiskt för transportsystemet och där nämnden tidigare har flaggat för svårigheten att hitta entreprenörer som kan komplettera nämndens egen bemanning och kapacitet. Med anledning av fördyringar vid den senaste upphandlingen har hamn- och gatunämnden förstärkt budgeten för vinterväghållning för Även om det finns ett antal nöjdhetsmått som fångar upp invånarnas subjektiva upplevelse av kvaliteten inom hamn- och gatunämndens verksamhetsområden kan det dock konstateras att det i nuläget saknas observerade resultat i form av gemensamma och nationellt fastslagna nyckeltal inom dessa verksamhetsområden som tillsammans med resultaten i ovannämnda undersökningar, som anger invånarens/brukarens subjektiva upplevelse, kan ange vad som är god kvalitet i verksamheten. Även begreppet brukare är aningen svårt att tillämpa inom verksamheten då i stort sett alla som bor eller vistas i Varbergs kommun kan utgöra brukare. Den service som tillhandahålls är därmed inte begränsad till en specifik grupp som nyttjar 15

22 servicen, som inom många andra kommunala verksamheter. Troligen har detta försvårat framtagandet av gemensamma resultatmått för Sveriges kommuner. Intern styrning och kontroll Hamn- och gatunämnden är enligt kommunallagen 6 kap. 7 ansvarig för den interna kontrollen inom nämndens verksamhetsområde. Med god intern kontroll avses att nämnd och förvaltning med rimlig grad av säkerhet kan säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt, att rapporteringen är tillförlitlig, att tillämpliga lagar, regler och interna riktlinjer följs och att de beslut som fattas av kommunfullmäktige och nämnden genomförs på ett så effektivt sätt som möjligt och med god ekonomisk hushållning i åtanke. Hamn- och gatuförvaltningen har under de senaste åren utvecklat arbetet med intern styrning och kontroll. Antalet kontrollpunkter att granska varje år har minskat vilket möjliggör en mer kvalitativ granskning av strategiskt viktiga risker. Samtliga granskningar behandlas som separata ärenden av hamn- och gatunämnden, vilket har stärkt nämndens insyn i arbetet med intern styrning och kontroll. För att uppnå en god intern styrning och kontroll är det viktigt att nämnden inte bara konstaterar brister utan även vidtar åtgärder för att undvika att fel och brister uppkommer på sikt. Utifrån granskningar inom ramen för intern styrning och kontroll har nämnden under 2018 bland annat vidtagit åtgärder för att säkerställa kapacitet och beredskap gällande vinterväghållning. Därtill har bland annat interna utbildningsinsatser gällande upphandling hållits på förvaltningen efter 2017 års uppföljning av intern kontroll. Under 2019 bör nämnd och förvaltning gemensamt vidareutveckla arbetet med att utifrån genomförda granskningar vidta lämpliga åtgärder. Under 2018 har ett arbete påbörjats med en helt ny riskinventering och riskanalys som ska ligga till grund för nämndens intern kontrollplan för För att ta tillvara på medarbetarnas kompetens och kunskap inom respektive område har samtliga avdelningar och enheter samt nämndens presidium involverats i riskanalysen. Förhoppningen med detta arbetssätt är även att kunskapen om intern styrning och kontroll sprids i organisationen samt att organisationens riskmedvetenhet stärks. Kvalitetsfaktorer Som ett komplement till nämndens prioriterade mål har förvaltningen även identifierat ett antal kritiska kvalitetsfaktorer för nämndens grunduppdrag och basverksamhet. Med basverksamhet menas den del av verksamheten som behöver bedrivas eller utföras oberoende av de politiskt fastslagna målen eller prioriteringarna för mandatperioden. Med kvalitetsfaktorer menas sådant som bidrar till framgång i verksamheten och sådant som blir förödande om det går fel. Aktiviteter som ska utveckla verksamheten utifrån de identifierade kvalitetsfaktorerna formuleras årligen av förvaltningen genom respektive avdelning i samband med verksamhetsplaneringen inför kommande år. Även uppföljning av aktiviteter 16

23 och indikatorer för kvalitetsfaktorerna görs av respektive avdelning. Förvaltningen har hittills inte prioriterat att genomföra någon större samlad uppföljning av arbetet med kvalitetsfaktorerna då uppföljning av ekonomi och mål har prioriterats högre, samt då dessa uppföljningar i viss mån tangerar kvalitetsfaktorerna. Prioriterade åtgärder 2019 Hamn- och gatuförvaltningen har utifrån nuvarande kvalitet i verksamheten samt uppföljning av mål och ekonomi under året valt att prioritera ett par områden och insatser särskilt under En del av dessa prioriterade områden och insatser nämns även ovan under respektive mål. Vad gäller gator och vägar prioriteras vinterväghållningen särskilt under Utöver budgetförstärkning för vinterväghållningen kommer förvaltningen att ta fram en tydligare områdesindelning för sandupptagning och barmarksrenhållning för att skapa effektivare arbetssätt och högre kvalitet. Förvaltningen kommer även prioritera extra barmarksrenhållning i Tvååker, Bua och Träslövsläge, borttagning av gräskanter vid körbanor, linjemålning för att minska underhållsskulden från tidigare år, samt inventera skyltar och säkerställa att dessa finns angivna i de digitala underlagen vilket på sikt innebär effektivare arbetssätt och lägre kostnader. Förvaltningen ser även ett tydligt behov av att prioritera gatuunderhållsarbeten i framförallt Träslövsläge, men även Bua och Tvååker. Budgeten är dock så begränsad att den enbart räcker till att hantera de akuta driftåtgärder som uppkommer under ett år. Vad gäller planeringsunderlag kommer fortsatt arbete med en ny fordonsplan att prioriteras tillsammans med revideringar av Varbergs kommuns cykelplan samt handlingsplan för mobility management. Vad gäller park och allmän plats prioriteras fortsatt arbete med skötselplaner under 2019 för ökad systematik och effektivitet i skötselinsatserna. Flera effektiviseringsåtgärder kommer att göras under 2019 som även stärker kvaliteten i basverksamheten. Fler planteringar i parkmiljöer kommer att barktäckas för att minska behovet av ogräsrensning och vårstädningen av parker och grönområden kommer att kunna utföras mer effektivt än tidigare med hjälp av en städningsmaskin. Förvaltningen kommer även att prioritera underhållsinsatser på de kommunala lekplatserna, exempelvis tvättning och målning av befintlig lekplatsutrustning, för att på sikt minska underhållsskulden och undvika att utrustning blir eftersatt och behöver bytas ut helt. Utbyte av sand vid lekplatserna hade dock behövt göras i högre takt än vad driftbudgeten medger. Högsta prioritet vad gäller planeringsunderlag under 2019 är, utöver tidigare nämnda skötselplaner, att färdigställa den grönblå planen. Även fortsatt delaktighet i stadsbyggnadsprogrammet för Varberg prioriteras särskilt under

24 Utblick Tillsammans med Kairos Futures AB tog Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 fram ett underlag för kommunernas planeringsarbete och omvärldsbevakning, med syfte att stödja kommunernas strategiska diskussioner gällande trender, drivkrafter och utmaningar. Underlaget uppdaterades under Hamn- och gatuförvaltningen har med utgångspunkt i bland annat SKL:s underlag genomfört en kortare omvärldsbevakning och identifierat ett antal trender som tillsammans med förändringar inom fackområdet och i kommunen kan komma att påverka verksamheten både under perioden och på längre sikt. Bostadsbrist i en växande kommun Idag råder det bostadsbrist över stora delar av landet, även utanför storstadsområdena. Även i Varberg märks bristen på bostäder av tydligt. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges bostadsmål har kommunen de kommande åren en hög ambitionsnivå gällande plan- och bostadsproduktionen samt samhällsbyggnadsprocessen som helhet. Detta påverkar i högsta grad hamn- och gatunämndens verksamhet, då nämnden har en viktig roll när det gäller planering, projektering och utbyggnad av allmän platsmark i samband med kommunens exploateringsprojekt där nya bostads- och verksamhetsområden byggs. Bostadsbristen till trots är Varberg en tillväxtkommun med en fortsatt positiv utveckling vad gäller befolkningstillväxt och inflyttning till kommunen. I en växande kommun som förtätas finns behov av investeringar i exempelvis nya parker, grönområden och mötesplatser som är viktiga förutsättningar för att kommunen ska kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer. Vid byggnation av nya bostadsområden behöver förutsättningar för hållbara resor och transporter finnas på plats i form av gc-vägar och närhet till kollektivtrafik för att undvika att ett bilberoende byggs in i området. Samtidigt behöver de befintliga anläggningarna skötas och underhållas, vilket är en utmaning då fler invånare nyttjar kommunens gator, vägar, gc-vägar, parker, lekplatser, mötesplatser, motionsspår och badplatser i takt med att kommunen växer. Hamn- och gatunämnden ser därför ett ökat behov av drift och underhåll för att Varberg fortsatt ska upplevas positivt. Omsorgsfull utveckling, gestaltning och skötsel av kommunens offentliga miljöer är och kommer att bli viktiga frågor framöver, då dessa ytor och miljöer utgör mellanrummen som gör en stad och ort levande. Ökade förväntningar från invånare, näringsliv och besökare Hamn- och gatunämndens verksamhet är väldigt publik och påverkar vardagen för många aktörer i kommunen. I likhet med SKL och många andra aktörer i offentlig sektor ser hamnoch gatunämnden en tydlig trend med ökade förväntningar på verksamheten från invånare, näringsliv och besökare. De höga förväntningarna gäller såväl verksamhetens kvalitet och servicenivå som förvaltningens tillgänglighet och snabbheten i kontakterna med invånare. Hamn- och gatunämnden får dagligen in felanmälningar från allmänheten, men även 18

25 synpunkter på verksamheten och önskemål om exempelvis utökad servicenivå. När Varberg växer och byggnationen av Varbergstunneln påbörjas är det troligt att antalet synpunkter och felanmälningar kommer att öka. Detta ställer krav på att förvaltningen har rätt bemanning och resurssättning samt att samarbetet med Varberg Direkt, som tar emot många av de inkommande samtalen och synpunkterna, fungerar väl. Ny teknik kan ge nya möjligheter En samhällstrend är att teknikutvecklingen vad gäller självkörande bilar och maskiner går snabbt framåt. Självkörande snöplogar och sopmaskiner har testats på ett nedlagt flygfält och Volvo håller på att testa förarlösa grävmaskiner. Detta innebär på sikt stora förändringar för hamn- och gatunämndens verksamhet vilket kan innebära stora möjligheter. Teknikutvecklingen kan även komma att påverka administrativa processer genom utveckling av smarta e-tjänster som underlättar för invånarna och näringslivet samtidigt som effektivisering av förvaltningens administrativa arbete möjliggörs. Ökad statlig styrning En av de trender som SKL identifierar är rör statens ökade detaljstyrning av den offentliga sektorn och ett minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme, vilket bland annat tar sig uttryck i den ökande mängden riktade statsbidrag. Dessa statsbidrag kräver i regel ett ansöknings- och redovisningsförfarande som är väldigt omfattande, kostsamt och tidskrävande. Detaljstyrningen kan även försämra kommunernas och landstingens förutsättningar att planera och effektivisera sin verksamhet och ekonomi. I Varbergs kommuns budget 2019 framhåller kommunfullmäktige att det är viktigt att alla nämnder håller sig uppdaterade på vilka bidrag som finns att söka. Hamn- och gatunämnden ansöker varje år om flera olika former av medfinansiering eller bidrag från staten, och kan konstatera att det finns behov av central samordning och stöd vad gäller dessa ansökningar. På sikt finns det dock risker med att i alltför hög grad förlita sig på riktade statsbidrag. Utöver det administrativt tunga förfarandet och svårigheten att planera verksamheten riskerar detta även leda till att kommunens egna särskilda budgetsatsningar begränsas och att nämnderna istället hänvisas till att ansöka om statliga medel för att få utrymme att utveckla sin verksamhet. 19

26 Nämndens uppdrag och ekonomiska ram enligt kommunfullmäktiges budget Hamn- och gatunämndens budget 2019, tkr Sammanställning 2019 Ingående budgetram Effektivisering 1 % på ingående budgetram Övriga kostnadsökningar (inflation) Minskade kapitalkostnader (äldre investeringar) Arvodesökning förtroendevala 30 Löneökningar jan-mars Cykelfrämjande åtgärder Enskilda vägar - bidrag -500 Budget Tabellen ovan beskriver hur hamn- och gatunämndens budget förändras mellan 2018 och Förändringarna beskrivs mer utförligt nedan. Effektivisering 1 % på ingående budgetram Kommunfullmäktige har i sitt budgetbeslut lagt in ett effektiviseringskrav motsvarande 1 % av budgetramen på samtliga facknämnder. Effektiviseringskravet, eller besparingskravet, kan huvudsakligen angripas på två olika sätt. Det ena handlar till exempel om att använda effektivare arbetssätt, tänka nytt, använda digitala lösningar eller ersätta manuellt arbete med ny teknik. I det fallet handlar det om att genomföra faktiska effektiviseringar i verksamheten som leder till lägre kostnader, men som inte påverkar måluppfyllelsen eller kvaliteten i basverksamheten negativt. Ofta är det svårt att kortsiktigt genomföra hela effektiviserings/besparingskravet med den typen av åtgärder. Detta innebär att kostnadsminskningar behöver implementeras genom att sänka kvaliteten i basverksamheten. Det kan vara att helt plocka bort någon del av verksamheten, eller att göra något i lägre utsträckning än tidigare. Detta påverkar kvaliteten i basverksamheten negativt, och kan beroende på val av åtgärd även leda till minskad måluppfyllelse. Effektiviseringskravet kan hanteras både genom riktade besparingsåtgärder eller att varje verksamhet får ansvara för att minska sina respektive kostnader med 1 %. Den så kallade "osthyvelmodellen" leder ofta till att besparingarna inte märks av i ett kortsiktigt perspektiv, men på längre sikt leder det till en sämre kvalitet i basverksamheten och att respektive budget långsamt urgröps. Väl värt att notera är dessutom att effektiviseringskravet de facto är mer än 1 % av ingående budgetram eftersom andelen påverkbara kostnader är betydligt lägre än den ingående budgetramen. Av hamn- och gatunämndens budget på tkr utgörs exempelvis tkr av kapitalkostnader, tkr av hyra för parkeringshusen och tkr av köpta 20

27 belysningstjänster. Dessutom finns en mängd kostnader för köpta tjänster där det finns ingångna avtal som reglerar volymer och pris. Därmed är det exempelvis svårt för hamn- och gatunämnden att påverka kostnaderna för gräsklippning, sugning av rännstensbrunnar eller vinterväghållning. Övriga kostnadsökningar (inflation) Hamn- och gatunämnden kompenseras för inflation. Kompensationen utgår med 2,47 % avseende de externa kostnader som förvaltningen haft under 2017 vilket blir ett budgettillskott på tkr. I kompensationen ingår även medel för prisökningar från serviceförvaltningen. Minskade kapitalkostnader (äldre investeringar) Hamn- och gatunämndens ram reduceras med 538 tkr som en följd av minskade kapitalkostnader. Efter att 2018 års investeringar avslutas mot anläggningsreskontran kommer hamn- och gatunämnden att kompenseras för tillkommande kapitalkostnader. Arvodesökning förtroendevalda Hamn- och gatunämnden kompenseras med 30 tkr anseende arvodesökning till förtroendevalda. Löneökningar jan-mars 2019 Hamn- och gatunämnden kompenseras med 402 tkr avseende de ekonomiska effekterna av 2018 års lönerörelse. När löneavtalen för 2019 som avser perioden april-december är färdigställda kommer hamn- och gatunämnden att kompenseras. Cykelfrämjande åtgärder Kommunfullmäktiges tillfälliga satsning gällande cykelfrämjande åtgärder avslutas och budgetramen reduceras med tkr. Enskilda vägar - bidrag Kommunfullmäktiges tillfälliga satsning gällande bidrag till enskilda vägar avslutas och budgetramen reduceras med 500 tkr. Politiska prioriteringar Kommunfullmäktige har inte gjort några särskilda politiska prioriteringar till hamn- och gatunämnden för För 2020 kommer kommunfullmäktige att kompensera hamn- och gatunämnden motsvarande nettoeffekterna av att Stena line lämnar Varbergs hamn. 21

28 Dessutom satsar kommunfullmäktige tkr avseende resurser för att möta en växande kommun. Medlen är primärt avsatta för ökat behov av drift och underhåll av de allmänna anläggningarna, men fullmäktige anger att medlen även avser ett ökat antal planer och planeringsunderlag samt insatser för en god trafiksituation under byggnation av Varbergstunneln. Uppdrag Hamn- och gatunämnden har tillsammans med övriga facknämnder ett uppdrag att hålla sig uppdaterade på vilka statsbidrag som finns att söka. Hamn- och gatunämnden arbetar aktivt med frågan om statsbidrag och andra typer av medfinansiering. Detta berör dock allt som oftast nämndens investeringsprojekt och ytterst sällan driftbudgeten. Hamn- och gatunämnden har även ett uppdrag att se till att ett tillgängligt bad på Getterön inkluderas i investeringsprojektet utveckling av badplatser. Detta uppdrag arbetar förvaltningen med aktivt och projektering pågår. 22

29 Internbudget 2019 Verksamhetsförändringar Utifrån budgetbeslutet i kommunfullmäktige har hamn- och gatunämnden arbetat fram en internbudget för Hamn- och gatunämnden har tuffa förutsättningar inför 2019 eftersom två tillfälliga satsningar upphör och det finns ett effektiviseringskrav motsvarande tkr. Förvaltningen arbetar löpande med effektiviseringar av verksamheten. Exempel på effektiviseringar kan vara att se över mötesstrukturer, utveckla skötselplaner och kartmaterial, förbättra samarbetet mellan avdelningar inom och utanför förvaltningen, ersätta manuellt arbete i utemiljön med nya maskiner och ny teknik och optimera resursutnyttjandet av våra maskiner. Att arbeta mer effektivt och vidmakthålla eller utveckla kvaliteten i verksamheten är ett ständigt pågående arbete, och nödvändigt sett till att effektiviseringskravet på 1 % av ingående budgetram ligger med varje år i kommunens ekonomiska planering. Det är dock svårt att hitta effektiviseringsmöjligheter motsvarande drygt tkr från ett budgetår till ett annat. För att möta effektiviseringskravet har hamn- och gatunämnden beslutat att genomföra ett antal kostnadsbesparande åtgärder. Ett beslut är att korta ned badsäsongen vilket innebär minskade kostnader för skötsel, men också lägre kvalitet i basverksamheten. Nämnden har även beslutat att minska skötselinsatserna vad gäller Societetsparken. Löpande skötselåtgärder som gräsklippning och häckklippning kommer alltjämt utföras, men ambitionsnivån kommer att vara lägre och underhållsarbeten kommer inte vara prioriterade. Nämnden har även beslutat att inte längre sköta toaletten på Skrivareklippan då det inte kan betraktas som en offentlig toalett och besparingen påverkar inte heller måluppfyllelsen negativt. Vidare har nämnden beslutat att minska antalet handläggartjänster motsvarande en halvtidstjänst. Förändringen ska inte påverka måluppfyllelsen negativt, men kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Eftersom effektiviseringskravet de facto är betydligt högre än 1 % när hänsyn tas till vilka kostnader som är påverkbara har det varit svårt för nämnden att finna besparingsåtgärder motsvarande tkr. Därför har inte samtliga verksamheter kompenserats fullt ut gällande inflation. Det leder till en indirekt effektivisering på flertalet verksamheter, vilket framförallt ur ett längre perspektiv påverkar kvaliteten i basverksamheten negativt. Som exempel kan 23

30 nämnas att nämnden inte räknat upp budgeten för toppbeläggning, dagvattenåtgärder, flygplatsen, eller bidrag till vägföreningar och vägsamfälligheter med inflation upphör kommunfullmäktiges tillfälliga satsning på cykelfrämjande åtgärder och budgeten minkar med tkr. Förändringen påverkar budgetposten för gator och vägar. Under de två år som de tillfälliga medlen funnits har hamn- och gatunämnden utfört en hel del kvalitetshöjande åtgärder vid kommunens gc-vägar. Det har exempelvis handlat om att ta bort siktskymmande vegetation, men även plantering av nya buskar och växter. För 2019 har nämnden inte möjlighet att arbeta lika intensivt med dessa åtgärder, utan verksamheten kommer fokusera på mindre driftåtgärder som inte höjer kvaliteten på samma sätt upphör även kommunfullmäktiges tillfälliga satsning gällande bidrag till enskilda vägar och budgeten minkar med 500 tkr. Förändringen påverkar budgetposten för gator och vägar. Under de två år som de tillfälliga medlen funnits har hamn- och gatunämnden, utöver att betala ut driftbidrag, haft möjligheter att bevilja flera asfalteringsarbeten och framåt minskas dessa möjligheter och fokus blir på driftbidragen. Nedan följer beskrivningar av hur nämndens budgetposter förändras mellan Politisk verksamhet Uppräkning av arvoden till hamn- och gatunämnden med 30 tkr. Förvaltningschefens stab Minskad budget gällande kapitalkostnader med 538 tkr (när KS kompenserar för 2018 års avslutade investeringar elimineras denna budgetpost och budgetmedel läggs på de verksamheter där kapitalkostnaderna uppstår). Minskad budget för MBK-avtal med 325 tkr (mätning-beräkning-kartering, budget flyttas från förvaltningschefens stab till gator och vägar). Minskad budget gällande förvaltningsgemensamma overheadkostnader med 72 tkr. Gator och vägar Tillfälliga satsningar som upphör reducerar budgeten med tkr. Inflations- och lönekompensation med 548 tkr. Besparing gällande handläggartjänst med 250 tkr. Ökad budget för MBK-avtal med 325 tkr (mätning-beräkning-kartering, budget flyttas från förvaltningschefens stab till gator och vägar). Ökad budget för vinterväghållning som en följd av kostnadsökningar med nya avtal med 440 tkr. 24

31 Park och allmän plats Inflations- och lönekompensation med 270 tkr. Besparing gällande drift av toaletten på Skrivareklippan med 50 tkr. Besparing gällande skötselåtgärder för Societetsparken med 100 tkr. Ökad intäktsbudget på verksamhet offentliga rummet med 141 tkr. Idrott och fritidsanläggningar Inflations- och lönekompensation med 60 tkr. Besparing gällande förkortning av badsäsongen med 100 tkr. Varberg flygplats Inga förändringar mot 2018 års budget. Ingen inflationskompensation utgår. Industrispår Inga förändringar mot 2018 års budget. Projektavdelningen (timpeng) Inga förändringar mot 2018 års budget utöver uppräkning av timpeng. Avdelningen är i stort sett fullbemannad och ser ut att ha bättre förutsättningar att uppnå budgetbalans Drift- och anläggning (timpeng) Inga förändringar mot 2018 års budget utöver uppräkning av timpeng kommer förvaltningen aktivt arbeta med ett mer effektivt resursutnyttjande av våra arbetsmaskiner. Pågående arbete (uppdrag åt andra) Inga förändringar mot 2018 års budget utöver uppräkning av timpeng. På den här verksamheten bokförs kostnader och intäkter när förvaltningen exempelvis arbetar med grönyteskötsel åt serviceförvaltningen eller arbete med dagvattendammar åt VIVAB. Självkostnadsprincipen är grunden för prissättning. 25

32 Detaljbudget Hamn- och gatunämndens detaljbudget 2019, tkr Verksamhet Budget 2018 Budget 2019 Förändring Politisk verksamhet Förvaltningschefens stab Gator och vägar Gator och vägar, drift Gator och vägar, kapitalkostnader Park och allmän plats Park och allmän plats, drift Park och allmän plats, kapitalkostnader Idrott- och fritidsanläggningar Idrott och fritid, drift Idrott och fritid, kapitalkostnader Varbergs flygplats Industrispår Projektavdelningen (timpeng) Drift och anläggning (timpeng) Pågående arbeten (uppdrag åt andra) Summa Hamn- och gatunämnden Hamnavdelningen Handelshamn I handelshamnen ingår verksamheterna förvaltningsområde, färjeläge, upplagsytor, bogsering och farled. Förvaltningsområdet har en nollbudget då hamn- och gatuförvaltningen debiterar Hallands Hamnar för de kapitalkostnader som finns för hamnanläggningarna. Färjeläget bedöms göra ett helårsresultat på ca tkr (förutsätt att Stena är kvar hela 2019). För upplagsytorna budgeteras ett överskott på 400 tkr och för farleden ett överskott på tkr. Bogseringsverksamheten har en nollbudget. 26

33 Varbergs innerhamn Varbergs innerhamn består av de förhyrda båtplatserna samt gästhamnen (till gästhamnen räknas även ställplatserna för husbilar i Varbergs innerhamn). Budgeten innebär att de förhyrda båtplatserna skall redovisa ett nollresultat, medan gästhamnen budgeteras göra ett underskott på 800 tkr som en följd av höga kapitalkostnader, underhåll- och utvecklingsarbeten. Träslövsläges hamn För Träslövsläges hamn budgeteras ett underskott på 780 tkr. Generellt sett är det svårt att uppnå budgetbalans för hamnen i Träslövsläge eftersom intäkterna är förhållandevis låga, medan det alltjämt finns en hel del kostnader förknippade med hamnen. För 2019 planeras en del förbättringsarbeten vilket inte finansieras fullt ut av de löpande intäkterna under Övriga verksamheter Denna verksamhet består främst av hamnadministrationen, men även ställplatserna på naturrum och externa arbeten. Budgeten bygger på 2,60 tjänster samt finansiering av gemensamma overheadkostnader. Hamnavdelningens budget 2019, tkr Verksamhet Budget 2018 Budget 2019 Förändring Handelshamn Varbergs innerhamn Träslövsläges hamn Övriga verksamheter Summa Hamnavdelningen

34 Investeringsplan Löpande trafikinvesteringar Beläggningsarbeten Projektet avser att göra beläggningssåtgärder på befintliga gator inom Varbergs kommun. Fokus kommer ligga på gator med busstrafik, planerad byggtrafik för tunnelprojektetet samt övrigt tungt belastade gator och cirkulationsplatser Kollektivtrafikåtgärder Linjenäten med dess hållplatser är i behov av tillgänglighetsåtgärder för att öka tillgängligheten och attraktiviteten att åka kollektivt. Syftet är att fler resenärer skall kunna använda sig av kollektivtrafiken som transportmedel Trafikmiljöåtgärder Syftet är att skapa säkra och trygga trafikmiljöer där oskyddade trafikanter får bättre möjligheter att röra sig i gaturummet. Målet är att gaturummet ska vara utformat så att oskyddade trafikanter utsätts för ett mindre antal konfliktpunkter och istället får en ökad tillgänglighet. Projektet ska tillgodose behovet av kortare vägar för gående, cyklister och kollektrafikresenärer, och särskilt fokus ska vara på barns väg till och från skolan Beläggning GC-vägar Projektet ska bidra till att uppfylla hamn- och gatunämndens mål att öka andelen hållbara resor och transporter. Arbetet ska bidra till att upprätthålla och förbättra en god standard på GC-vägarna i Varbergs kommun med en bra beläggning Cykel - parkering, service och bytespunkter Projektet syfte är att förbättra förutsättningarna för resande med cykel i Varbergs tätort och serviceorter. Målet med projektet är att öka kvaliteten på infrastruktur, parkering, uppföljning och service motsvarande mindre förbättringsåtgärder och ombyggnationer Belysning GC-vägar Projektet ska bidra till att uppfylla hamn- och gatunämndens mål att öka andelen hållbara resor och transporter. Arbetet ska bidra till att förbättra och hålla en bra standard på GCvägarna i Varbergs kommun med en god belysning. Projektet leder även till en ökad säkerhet och trygghet för de oskyddade trafikanterna. 28

35 Löpande investeringar park/allmän plats Smärre centrumåtgärder Projektet syftar till att utveckla stadskärnans utemiljöer för att förstärka Varbergs identitet och ge än bättre förutsättningar för folkliv och aktivitet i staden. En levande stadskärna som upplevs trivsam, varierad och spännande genererar längre vistelser och ger förutsättningar för handel, verksamheter och besöksnäring. En attraktiv stadskärna är också viktig för bilden av Varberg och för kommunen som en attraktiv plats att bo på Lekplatser Enligt Lekplatsriktlinjen som antogs av hamn- och gatunämnden i april 2013 ska de kommunala lekplatserna utgöras av stadsdels- och tätortslekplatser. Dessa ska vara mötesplatser för många åldrar och innehålla minst fem lekvärden, möjlighet till idrottsaktivitet och anläggas i närhet till grönområde. Alla invånare i Varbergs kommun ska kunna nå en stadsdels-/tätortslekplats inom minuters promenad. Majoriteten av kommunens befintliga lekplatser är idag i sådant skick att de är i behov av antingen en total upprustning eller en nedläggning. I samband med att nya stadsdels- /tätortslekplatser utvecklas på strategiska platser inom stadsdelen eller tätorten, avvecklas de gamla lekplatser som ligger inom den nya lekplatsens upptagningsområde, och ersätts av den nya lekplatsen. Utveckling av lekplatser ska ske med jämn fördelning i Varbergs tätort och i landsbygdsorterna Mötesplatser serviceorter landsbygd Projektet syftar till engagemang och samverkan med lokalsamhällen runtom i kommunen. Syftet är att i dialog med orten ta fram förslag och genomföra förbättringar av utemiljön, med fokus på platser med centrala och sociala funktioner Ungdomshäng på landsbygd I Lekplatsriktlinjen nämns ungdomslekplatser som en viktig plats för att uppmuntra ungdomar att ta sin offentliga miljö i anspråk. Stadsdels- och tätortslekplatserna ska innehålla en viss del ungdomsaktiviteter men dessa riktar främst in sig på barns behov av lek. Ungdomar har andra behov av aktiviteter och platser som inte kan tillgodoses på lekplatserna. Särskilt på landsbygden är det mycket begränsat med platser som riktar in sig på just ungdomar, samtidigt som behovet av platser att umgås på är stort. Ungdomslek på landsbygden syftar till att skapa målpunkter och platser där ungdomar kan mötas och vistas utan att behöva transportera sig in till Varbergs tätort. Projektet syftar också till att göra ungdomar mer delaktiga i utformningen av sin närmiljö. 29

36 35042 Motionsspår Motionsspåren används för bland annat löpning, promenader och hundrastning. Motionsspåren är förlagda i naturområden, som på så sätt även indirekt blir tillgängliga för rekreation. Genom ett ökat intresse för friskvård och insatser för folkhälsa har motionsspårens betydelse och användning ökat. Med åtgärder för att förbättra spårens standard ges förutsättningar för ytterligare användning större delar av året. Projektet går ut på att förnya belysningsanläggningarna, förbättra skyltning och beläggning så att spåren blir mer tillgängliga och attraktiva Trädförnyelse Varbergs trädbestånd är likåldrigt och börjar bli till åren. Almsjuka och andra trädsjukdomar har ytterligare bidragit till att skapa ett behov av att förnya trädbeståndet. Den föryngringsinsats som krävs är större än vad som ryms inom driftramen. Projektet syftar till att kunna genomföra en successiv förnyelse för ökad artvariation, mindre sårbarhet, fortsatt framsynta trädplanteringar och säkra gatumiljöer Tillgänglighetsåtgärder enligt plan Projektets syfte är att utföra förändringar som ökar den fysiska tillgängligheten till allmän plats för personer med nedsatt funktion. Mindre lekplatser Projektet avser 12 mindre lekplatser. Tre av dem ligger i orter där hamn- och gatuförvaltningen redan har lekplatser, men då orterna inte är tätorter med fler än 250 invånare, ska dessa lekplatser enligt lekplatsriktlinjen avvecklas. Fem av dem ligger i Varberg (varav en i Trönninge) och fyra i andra tätorter (Tångaberg/Kärradal, Bua och Tvååker). De flesta av dessa lekplatser ligger nära barriärer som hindrar människor att nå en redan utbyggd eller planerad tätorts- eller stadsdelslekplats. Avsikten är att rusta upp dessa och att samtidigt skapa mötesplatser. Ambitionen är högre än att "bara" byta ut lekredskapen, men exakt vad som ska göras anpassas från plats till plats Ombyggnad av korsningar Inom Varbergs kommun finns ett antal korsningar som är i behov av ombyggnad för att erhålla bättre trafikflöde, ökad säkerhet med avseende på oskyddade trafikanter, samt bättre miljö. Projektet omfattar de åtta korsningsåtgärderna Kattegattvägen-Södra vägen, Träslövsvägen-Österängsvägen (vid sjukhuset), Magasinsgatan-Sveagatan, Österleden- Ölandsgatan, Österleden-Träslövsvägen, Rosenfredsgatan-Ringvägen, Träslövsvägen- Västkustvägen (vid Willys) och Västkustvägen-Strandbackavägen. 30

37 Ombyggnation av gator Projektet ska bidra till att uppfylla hamn- och gatunämnden mål att öka andelen hållbara resor och transporter. Projektet syftar till att bygga om och rusta upp sex stycken gator i Varbergs tätort för att förbättra trafiksäkerheten och gestaltningen på gatorna. Flertalet av gatorna är i dag uttjänta gällande beläggning, de är breda och inbjuder till höga hastigheter. Gatorna saknar även goda faciliteter som gynnar ett hållbart resande, så som gång- och cykelvägar och tillgänglighetsanpassade hållplatser. Målet med projektet är att få en trygg miljö för oskyddade trafikanter som förhoppningsvis leder till att fler väljer att resa hållbart, genom gång, cykel och kollektivtrafik. Gatornas ska upplevas som att det inte går att köra högre än den tillåtna hastighetsbegränsningen och det ska finnas plats för alla trafikslag att rymmas i gaturummet. De aktuella gatorna är Bandholtzgatan, Kattegattsvägen, Slottsgatan/Fästningsgatan, Trädlyckevägen (Håstensgatan-Västkustvägen) och Träslövsvägen (Karlbergsvägen- Österleden) Utveckling badplatser Kommunen förvaltar idag 27 badplatser. Dessa är ryggraden i kommunen som besöksdestination och kräver ständig utveckling för att vara attraktiva och representativa platser i mötet med Varberg. Badplatserna används idag i hög utsträckning av både Varbergs invånare och besökare. Badplatserna är främst till för bad- och strandliv, men fungerar också som mötesplatser och platser för motion, lek, avkoppling och naturupplevelse. Stränderna är för många besökare bilden av Varberg och har stor betydelse för kommunens attraktivitet. De ger förutsättningar för en mängd olika besöks- och kustrelaterade verksamheter. Fokus för projektet är tillgänglighet, service och rekreationsvärden Renovering och gestaltning av broar Varbergs kommun äger och förvaltar 34 broar. De är av varierande storlek och skick. Flera av de broar som ägs och förvaltas av Varbergs kommun har ett eftersatt underhåll. Parallellt med renoveringsbehovet ser vi en möjlighet till att skapa en ny gestaltning av broarna Gröna huvudstråk I Simma, Lek och Svärma - grönstrategi för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i Varbergs kommuns utemiljö, lokaliseras behovet av sammanhållande gröna och blå stråk mellan viktiga grönområden och målpunkter såsom stadskärnan, havet och kusten. Parker och naturområden har många viktiga funktioner, bland annat för tätortens identitet, klimat och luft, människors välmående samt för växt- och djurlivet. Tillsammans bildar parker, naturområden och vattendrag en grönblå struktur där sammanhängande stråk är en viktig del. 31

38 Projektet syftar till att stärka Varbergs gröna huvudstruktur så att stråken blir ett attraktivt val för såväl rekreation som för gångtrafik samt att stråken ska bidra med viktiga ekosystemtjänster. Upplevelserika gröna huvudstråks utveckling ger förutsättningar för vardagsmotion och ett hållbart resande och är ett sätt att utveckla värdena i den offentliga miljön då staden förtätas Offentliga toaletter på serviceorter Projektets syfte är att skapa förutsättning för ökad allmän tillgänglighet på offentlig plats i några av Varbergs kommuns serviceorter. Detta projekt ska skapa förutsättning för en samlad satsning på toaletter vid de mest centralt belägna platserna i Tvååker, Bua, Träslövsläge och Veddige. Projektets mål är att det i kommunens större serviceorter ska finnas en välbelägen, allmän toalettenhet med anknytning till allmänna kommunikationer Tenaljterrassen Tenaljterrassen är ett pågående projekt som ska verka i måluppfyllelsen "Bättre hälsa genom att inspirera till ett aktivt liv". Tenaljterrassen ska samverka med Fästningsbadet och övriga bad i anslutning till strandpromenaden och fästningsområdet för att stärka Varbergs identitet som betydelsefull badstad på västkusten Ram för verksamhetsinvesteringar Ram för mindre verksamhetsinvesteringar under året Cykel bygg om och bygg nytt Projektets syfte är att skapa ett attraktivt cykelvägnät som Varbergs boende och besökare ska vilja cykla på och på så sätt minska de korta bilresorna. Projektet omfattar nybyggnation och ombyggnation av gång- och cykelvägar längs med två arbetspendlingsstråk i Varbergs tätort och en på landsbygden samt åtgärder för att koppla ihop bytespunkt med cykelfarbar väg. Cykel inre tvärstråk Projektets syfte är att skapa ett sammanbyggt och attraktivt cykelvägnät som Varbergs boende och besökare ska vilja cykla på och på så sätt minska de korta bilresorna. Projektet omfattar nybyggnation och ombyggnation av gång- och cykelväg utmed Västkustvägen. Sträckan är ca m. Projektet omfattar även två gång- och cykelbroar Arbetsmaskiner drift och anläggning Avdelning drift- och anläggning behöver löpande byta ut vissa av sina arbetsmaskiner, exempelvis gräsklippare, sopmaskiner och traktorer. 32

39 Utflyktslekplats Håsten med sporttema Syftet med projektet är att skapa en utflyktslekplats som kompletterar och förstärker Håstens karaktär som idrott- och rekreationsområde, med ett upptagningsområde som omfattar hela kommunen. Behov som tillgodoses är sociala och hälsofrämjande behov. Men också ett behov av att binda ihop områdets introverta verksamheter till en gemensam utåtriktad verksamhet. Vissa funktioner som var tänkta i projekt Multiparken kommer att finnas på Håstens utflyktslekplats. Belysning i Derome Syftet med projektet är att skapa en trygg och upplyst miljö för allmänheten att kunna röra sig i Derome. Veddige mötesplats Projektet syftar till att skapa en mötesplats i form av ett torg då det behövs en central mötesplats i Veddige där människor kan träffas. Förstudien syftar också till att utveckla en så kallad bytespunkt för att det ska bli enklare och trevligare för människor att byta färdsätt mellan gång, cykel, bil, buss och tåg. Busshållplatsen behöver bli tillgänglighetsanpassad och kunna nås med gång- och cykelvägar. Mer övergripande syftar detta till att utveckla Veddige som ort och att underlätta pendling med kollektivtrafik. Servicefunktioner Varbergs torg Det här projektet syftar till utökning av antalet eluttag på torget. Förslaget omfattar både lågoch högspänning för torghandeln som även kan nyttjas för olika evenemang. Hamn- och gatuförvaltningen vill i möjligaste mån undvika att kablar dras över gatstenen vilket utgör en fara för besökare och torghandlare. Affischeringsplatser Att underlätta för och uppmuntra aktiviteter och evenemang över hela året är en del av förvaltningens arbete med att utveckla och stärka goda kontakter med näringslivet. Syftet med projektet är att utveckla kommunens befintliga platser för tillfällig skyltning och affischering i Varbergs centralort genom att uppföra ytor för gemensam affischering, samt att komplettera dessa platser med allmänna affischpelare i innerstaden. Målsättningen är att affischeringsplatserna ska se mer städade och tilltalande ut och fungera på ett säkrare sätt än i nuläget samt att de nya affischpelarna ska bidra till att den otillåtna affischeringen minskar på andra platser i staden. 33

40 Inköp av lastbil Projektets syfte är att köpa in en lastbil för att ha en egen grundkapacitet för att i synnerhet klara av vinterväghållningen. Det är i dagsläget svårt att finna kapacitet på marknaden vad gäller lastbilar varför det är nödvändigt för kommunen att ha en egen grundkapacitet. Lastbilen kommer även att ha andra användningsområden så som tångkörning och massahantering Lassabackadeponin - gestaltning Projektets syfte är att i samband med sluttäckningen av Lassabackadeponiområdet skapa ett attraktivt rekreationsområde och utflyktsmål. Lassabackadeponin ett välbesökt rekreationsområde som har en unik placering nära centrum i Varberg direkt angränsande till Getteröns naturreservat. På området finns flera aktiva verksamheter där Getteröns Naturum är den största. Löpande hamninvesteringar Utveckling Varbergs innerhamn och hamnen Träslövsläge Åtgärder för att successivt utveckla Varbergs innerhamn och hamnen i Träslövsläge i syfte att göra Varberg än mer attraktivt för boende och besökare Affärsbehov i befintliga lägen Projektet möjliggör att förutsättningar finns att anpassa hamnanläggningarna till de behov och den efterfrågan som finns för utökad och utvecklad hamnverksamhet. Projektet finns till för att hamn- och gatuförvaltningen skall kunna bistå Hallands Hamnar Varberg AB (HHVAB) vid behov. Investeringsbudget 2019 och plan , tkr Investeringsprojekt Projektbudget Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Ombyggnad av korsningar Ombyggnad av gator Smärre centrumåtgärder Lekplatser Mötesplatser serviceorter landsbygd Ungdomslek på landsbygden Utveckling badplatser Renovering och gestaltning av broar Motionsspår

41 Investeringsprojekt Projektbudget Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Gröna huvudstråk Beläggningsarbeten Offentliga toaletter serviceorter Tenaljterrassen Trädförnyelse Ram för mindre verksamhetsinvesteringar Kollektivtrafikåtgärder Trafikmiljöåtgärder Beläggning, gång- och cykelvägar Cykel - bygg om och bygg nytt Cykel - inre tvärstråk Tillgänglighetsåtgärder enligt plan Cykelservice Belysning, gång- och cykelvägar Arbetsmaskiner drift- och anläggning Utflyktslekplats Håsten med sporttema Belysning i Derome Veddige mötesplats Mindre lekplatser Servicefunktioner Varbergs torg Affischeringsplatser Inköp av lastbil Lassabackadeponin - gestaltning Utveckling Varbergs innerhamn Affärsbehov hamn Summa

42 Besöksadress: Östra Långgatan 18 Postadress: Varbergs kommun, Varberg Telefon: E-post: Webbplats:

43 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) 5. Månadsrapport efter november 2018 Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Dokumentet är inte färdigställt. Separat utskick.

44 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) 6. Uppföljning av intern kontroll - Ny dataskyddsförordning (GDPR) Dnr: HGN 2018/ Handläggare: Linda Glendell Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Uppföljning av intern kontroll - Ny dataskyddsförordning (GDPR) Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna redovisning och uppföljning gällande intern kontroll av förvaltningens arbete med ny dataskyddsförordning. Beskrivning av ärendet Som en del av nämndens interna kontrollplan för 2018 ingår att följa upp och redovisa vilka åtgärder nämnden och förvaltningen har vidtagit under året för att säkerställa att kraven i den nya dataskyddsförordningen följs. Dataskyddsförordningen, GDPR, innehåller regler om hur man får behandla personuppgifter. Förordningen började gälla 25 maj 2018 och ersatte då personuppgiftslagen, PuL. Respektive nämnd och bolag är enligt förordningen personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter inom sin verksamhet. Enligt dataskyddsförordningen ska varje personuppgiftsansvarig utse ett dataskyddsombud som ska kunna agera självständigt och oberoende i organisationen och ska rapportera till organisationens ledning. Dataskyddsombudet ska enligt dataskyddsförordningen bland annat informera och ge råd till den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet och de anställda som behandlar personuppgifter om deras skyldigheter enligt förordningen samt övervaka efterlevnaden av förordningen och ge information till och utbilda personal. Hamn- och gatunämnden beslutade 21 maj 2018, 63, att utse dataskyddsombud för hamn- och gatunämnden. Hamn- och gatunämnden har idag mycket av det strukturella på plats för en god efterlevnad av dataskyddsförordningen. Under 2018 har en ny registerförteckning gjorts över de personuppgifter som finns inom nämndens ansvarsområde. Utifrån denna har en handlingsplan tagits fram som identifierar en rad åtgärder/aktiviteter som behöver genomföras utifrån kraven i dataskyddsförordningen. En viktig aktivitet i handlingsplanen är att göra

45 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) registerförteckningen för personuppgiftsärenden komplett. Här krävs olika åtgärder och personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) till vissa system. Andra viktiga punkter i arbetet är genomförandet av en del lagrings- och gallringsrutiner samt eventuell behörighetstilldelning av vissa system. Därtill har åtgärder genomförts för att undvika hantering av onödiga personuppgifter. Förvaltningen har även informerat om hur vi använder personuppgifter i de fall där förvaltningen behöver hantera sådana, exempelvis vid tecknandet av olika avtal såsom avtal för båtplatser och snöröjning. Övervägande Förvaltningen bedömer att en av svårigheterna i arbetet med dataskyddsförordningen är tidsmässig både när det gäller att genomföra aktiviteterna i handlingsplanen samt utföra och upprätthålla kvaliteten i det kontinuerliga arbetet med dataskyddsförordningen. Förvaltningen bedömer även att man idag saknar nödvändig juridisk kompetens för en del av arbetet, exempelvis för upprättandet av PUB-avtal med externa parter och där behöver förvaltningen hitta en lösning under början av Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 26 november Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Linda Glendell Kommunikatör Protokollsutdrag

46 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) 7. Avdelningscheferna informerar

47 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) 8. Svar på motion (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared Dnr: HGN 2018/0670 Handläggare: Paul Gruber Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 102 Dnr HGN 2018/0670 Svar på motion (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared Beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar föreslå hamn- och gatunämnden besluta 1. avstyrka motionen med hänvisning till förvaltningens överväganden, 2. översända ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Isaksson (S) föreslår att förslaget värderas i samband med kommande revidering av regional cykelplan. Tobias Carlsson (L) föreslår bifall till förvaltningens förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Tobias Carlssons (L) förslag till beslut. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har getts möjlighet att yttra sig över motion från Jana Nilsson (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared så att hela sträckan kan bli en fungerande cykelled. Den gamla banvallen går mellan Varberg och Ätran och sträcker sig även in i Falkenbergs kommun. Den delen av banvallen som ligger inom Varbergs kommun används idag av cyklister i viss omfattning men underlaget är av varierande standard. Motionären föreslår att kommunen, efter dialog med berörda markägare längs sträckan, gör olika typer av standardhöjande åtgärder för att uppnå en fullgod standard på hela sträckan inom Varbergs kommun. Motionären föreslår även att kommunen för dialog med

48 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Falkenbergs kommun gällande utveckling av den delen av sträckan som ligger inom Falkenbergs kommun. Beslutsunderlag Hamn- och gatunämndens beslutsförslag 14 november Begäran om yttrande från kommunstyrelsen. Motion från Jana Nilsson (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared (Ätran) så att hela sträckan blir en fungerande cykelled. Kommunfullmäktige 18 mars 1997, 43. Övervägande Hamn- och gatunämnden beslutade 19 december 2016, 133, att godkänna Cykelplan Syftet med cykelplanen är att redovisa en målbild för kommunens cykelfrämjande arbete och en handlingsplan för hur målbilden ska kunna bli verklighet på såväl kort som lång sikt. Cykelplanen utgör en konkretisering av de principiella ställningstagandena i Varbergs kommuns Trafikstrategi 2030 som rör cykel och hållbara resor. Cykelplanen pekar särskilt ut två fokusområden för perioden Det gäller dels arbetspendling och arbetspendlingsstråk, dels säkra skolvägar för barn, då det inom dessa områden finns en stor potential att få en betydande överflyttning av resor från bil till cykel. Satsningar på rekreation och turism har i cykelplanen prioriterats lägre än arbetspendling och barns säkra skolvägar. Detta beror på att ovannämnda utpekade fokusområden ger bättre måluppfyllelse till lägre kostnader och är riktade till fler användare. Bedömningen är därmed att utveckling av arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar genererar en högre samhällsnytta per investerad krona än utveckling av rekreationsstråk. Dessa ställningstaganden i cykelplanen utgör även grunden för hamn- och gatunämndens prioritering av investeringsprojekt gällande utveckling av cykelvägar och -stråk. Samma ställningstagande gällande lämplig prioriteringsordning av cykelinvesteringar gjordes även av dåvarande tekniska nämnden under mitten av 1990-talet och i samband med den motion av Bo Johansson och Hans Nilsson (S) från 1996 som omnämns i den nu aktuella motionen. Tekniska nämnden beslutade redan 21 november 1994, 147, att uppta den aktuella sträckan i nämndens projektlista, och beslutade därefter 13 juni 1996, 75, att skylta upp sträckan men inte uppta medel för utveckling av densamma. I kommunfullmäktiges beslut gällande ovannämnda motion 18 mars 1997, 43, står att läsa att den aktuella sträckan främst får anses betjäna fritids- och rekreationscyklister samt att sträckan bör kvarstå i dåvarande tekniska nämndens projektlista och prövas gentemot andra önskvärda cykelvägar. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ovan har sträckan sedan dess kvarstått på hamn- och gatuförvaltningens lista över önskvärda cykelvägar i kommunen, men ej prioriterats av ett antal anledningar. Som tidigare nämnts prioriterar

49 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) hamn- och gatunämnden i första hand arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar vid investering i nya eller utvecklade cykelvägar. Därtill ägs stora delar av marken längs banvallens sträckning inom Varbergs kommun av privata markägare och flera av de berörda vägarna är enskilda vägar. Kommunen är därmed varken markägare eller väghållare inom det avsedda området. En utveckling av banvallen i linje med motionärens förslag skulle därför kräva dialog med berörda markägare samt eventuellt inköp av mark eller tecknande av nyttjanderättsavtal med flera olika markägare längs sträckan. Därutöver finns även en betydande risk att den gamla banvallen innehåller förorenade massor som härrör från den tidigare järnvägen och järnvägstrafiken längs sträckan. Förekomsten av förorenade massor skulle innebära ett omfattande och kostsamt saneringsarbete inklusive transport av miljöfarliga massor för destruktion. Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att motionärens förslag skulle innebära en hög kostnad för kommunen då sträckan är lång och med största sannolikhet innefattar sanering av stora mängder förorenade massor. Denna kostnad behöver ställas i relation till nyttan av förslaget och andra pågående och framtida investeringar gällande utveckling av cykelvägnätet i Varbergs kommun. Förslaget skulle även medföra en risk att de prioriterade och angelägna fokusområden som hamn- och gatunämnden pekat ut i Cykelplan , det vill säga arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar, skulle behöva prioriteras ned till förmån för utveckling av rekreationsstråk. Utifrån dessa överväganden föreslår därför hamn- och gatuförvaltningen att hamn- och gatunämnden avstyrker motionen. Ekonomi och verksamhet Om kommunfullmäktige skulle bifalla förslagen i motionen behöver särskilda investeringsmedel tillskjutas hamn- och gatunämnden för utveckling av rekreationsstråk. I annat fall riskerar angelägen utveckling av arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar i kommunen att prioriteras ned alternativt helt stannar upp. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

50 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Dnr: HGN 2018/ Handläggare: Paul Gruber Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Svar på motion (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. avstyrka motionen med hänvisning till förvaltningens överväganden, 2. översända ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har getts möjlighet att yttra sig över motion från Jana Nilsson (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared så att hela sträckan kan bli en fungerande cykelled. Den gamla banvallen går mellan Varberg och Ätran och sträcker sig även in i Falkenbergs kommun. Den delen av banvallen som ligger inom Varbergs kommun används idag av cyklister i viss omfattning men underlaget är av varierande standard. Motionären föreslår att kommunen, efter dialog med berörda markägare längs sträckan, gör olika typer av standardhöjande åtgärder för att uppnå en fullgod standard på hela sträckan inom Varbergs kommun. Motionären föreslår även att kommunen för dialog med Falkenbergs kommun gällande utveckling av den delen av sträckan som ligger inom Falkenbergs kommun. Beslutsunderlag Begäran om yttrande från kommunstyrelsen. Motion från Jana Nilsson (S) om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared (Ätran) så att hela sträckan blir en fungerande cykelled. Kommunfullmäktige 18 mars 1997, 43. Övervägande Hamn- och gatunämnden beslutade 19 december 2016, 133, att godkänna Cykelplan Syftet med cykelplanen är att redovisa en målbild för kommunens cykelfrämjande arbete och en handlingsplan för hur målbilden ska kunna bli verklighet på såväl kort som lång sikt. Cykelplanen utgör en konkretisering av de principiella ställningstagandena i Varbergs kommuns Trafikstrategi 2030 som rör cykel och hållbara resor. Cykelplanen pekar särskilt ut två fokusområden för perioden Det gäller dels arbetspendling och arbetspendlingsstråk, dels säkra skolvägar för barn, då det inom dessa områden finns en stor potential att få en betydande överflyttning av resor från bil till cykel.

51 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Satsningar på rekreation och turism har i cykelplanen prioriterats lägre än arbetspendling och barns säkra skolvägar. Detta beror på att ovannämnda utpekade fokusområden ger bättre måluppfyllelse till lägre kostnader och är riktade till fler användare. Bedömningen är därmed att utveckling av arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar genererar en högre samhällsnytta per investerad krona än utveckling av rekreationsstråk. Dessa ställningstaganden i cykelplanen utgör även grunden för hamn- och gatunämndens prioritering av investeringsprojekt gällande utveckling av cykelvägar och -stråk. Samma ställningstagande gällande lämplig prioriteringsordning av cykelinvesteringar gjordes även av dåvarande tekniska nämnden under mitten av 1990-talet och i samband med den motion av Bo Johansson och Hans Nilsson (S) från 1996 som omnämns i den nu aktuella motionen. Tekniska nämnden beslutade redan 21 november 1994, 147, att uppta den aktuella sträckan i nämndens projektlista, och beslutade därefter 13 juni 1996, 75, att skylta upp sträckan men inte uppta medel för utveckling av densamma. I kommunfullmäktiges beslut gällande ovannämnda motion 18 mars 1997, 43, står att läsa att den aktuella sträckan främst får anses betjäna fritids- och rekreationscyklister samt att sträckan bör kvarstå i dåvarande tekniska nämndens projektlista och prövas gentemot andra önskvärda cykelvägar. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ovan har sträckan sedan dess kvarstått på hamn- och gatuförvaltningens lista över önskvärda cykelvägar i kommunen, men ej prioriterats av ett antal anledningar. Som tidigare nämnts prioriterar hamn- och gatunämnden i första hand arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar vid investering i nya eller utvecklade cykelvägar. Därtill ägs stora delar av marken längs banvallens sträckning inom Varbergs kommun av privata markägare och flera av de berörda vägarna är enskilda vägar. Kommunen är därmed varken markägare eller väghållare inom det avsedda området. En utveckling av banvallen i linje med motionärens förslag skulle därför kräva dialog med berörda markägare samt eventuellt inköp av mark eller tecknande av nyttjanderättsavtal med flera olika markägare längs sträckan. Därutöver finns även en betydande risk att den gamla banvallen innehåller förorenade massor som härrör från den tidigare järnvägen och järnvägstrafiken längs sträckan. Förekomsten av förorenade massor skulle innebära ett omfattande och kostsamt saneringsarbete inklusive transport av miljöfarliga massor för destruktion. Hamn- och gatuförvaltningens bedömning är att motionärens förslag skulle innebära en hög kostnad för kommunen då sträckan är lång och med största sannolikhet innefattar sanering av stora mängder förorenade massor. Denna kostnad behöver ställas i relation till nyttan av förslaget och andra pågående och framtida investeringar gällande utveckling av cykelvägnätet i Varbergs kommun. Förslaget skulle även medföra en risk att de prioriterade och angelägna fokusområden som hamn- och gatunämnden pekat ut i Cykelplan , det vill säga arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar, skulle behöva prioriteras

52 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) ned till förmån för utveckling av rekreationsstråk. Utifrån dessa överväganden föreslår därför hamn- och gatuförvaltningen att hamn- och gatunämnden avstyrker motionen. Ekonomi och verksamhet Om kommunfullmäktige skulle bifalla förslagen i motionen behöver särskilda investeringsmedel tillskjutas hamn- och gatunämnden för utveckling av rekreationsstråk. I annat fall riskerar angelägen utveckling av arbetspendlingsstråk och barns säkra skolvägar i kommunen att prioriteras ned alternativt helt stannar upp. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Paul Gruber Avdelningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

53 Remiss 1 (1) Dnr: KS 2018/ Hamn- och gatunämnden Samhällsutvecklingskontoret Lisa Stolt, Varbergs kommun Varberg Begäran om yttrande Ärende Motion om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared (Ätran) så hela delen blir en fungerande cykelled, Jana Nilsson (S). Diarienummer KS 2018/0462 Yttrande senast 15 februari 2019 Samhällsutvecklingskontoret Lisa Stolt POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

54 Motion om att höja standarden på banvallen mellan Varberg och Ullared (Ätran) så hela sträckan blir en fungerande cykelled. Den gamla banvallen som går mellan Varberg och Ätran används idag i vissa delar för att cykla på. Sträckan är fantastiskt vacker och det är en härlig och skiftande naturupplevelse där den som cyklar hela sträckan får uppleva Hallands variationsrika natur från havet i väster, förbi åkrar och gårdar och upp genom de vackra bokskogarna och vidare in i skogs- och sjöladskapet i östra Halland. Totalt är sträckan ca 5 mil varav drygt 2 mil går i Varbergs kommun. Den del som ligger i Varbergs kommun används redan idag av många cyklister för att ta sig upp mot Åkulla, men för att det skall bli en bra cykelled krävs vissa förbättringar. I huvudsak är sträckan ganska okej att cykla på, men det finns delar som kräver lite mer omfattande åtgärder för att kunna kallas cykelled. Huvuddelen behöver däremot endast mindre åtgärder för att få en bra standard. Förebilden för sträckan bör vara banvallsleden mellan Ullared Ätran. Där är cykelleden oasfalterad men mycket lättcyklad. Eftersom stora delar av banvallen idag ligger på privat mark krävs såklart en dialog med markägare efter sträckan för att kunna höja standarden, men det är förhoppningsvis så att det till stora delar finns ett intresse för detta. Det allra bästa hade varit om vi på sikt kunde utveckla hela sträckan mellan Varberg och Ullared. Då den sista milen ligger i Falkenbergs kommun krävs för att det skall kunna bli verklighet att vi lyfter frågan med dem. Det är viktigt att säga att denna cykelled inte ersätter en framtida cykelväg mellan Rolfstorp och Varberg. Som en anekdot kan nämnas att Socialdemokrater i Himledalens s-förening i mitten av 90-talet lade en motion om att banvallen skulle bli cykelväg, vilket fullmäktige biföll. Beslutet har inte genomförts. Jag föreslår - Att kommunen, efter dialog med markägare längs sträckan, genomför en standardhöjning av banvallen där den tidigare järnvägen mellan Varberg och Ätran gick, när det gäller den del som går från Varberg till kommungränsen i öster. Inriktningen skall vara att denna så långt det är möjligt når en standard motsvarande delen Ullared Ätran - Att kommunen tar kontakt med Falkenbergs kommun för att se om det finns intresse från dem att försöka utveckla deras del av sträckan mellan kommungränsen och Ullared för att därmed få en cykelled som sträcker sig hela vägen mellan Varberg och Ätran Antagen på Centrala Socialdemokratiska föreningens styrelses möte den 18 augusti Jana Nilsson

55 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) 9. Yttrande på remiss: VA-plan för Varbergs kommun Dnr: HGN 2018/0564 Handläggare: Emma Cejie Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 103 Dnr HGN 2018/0564 Yttrande på remiss: VA-plan för Varbergs kommun Beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar föreslå hamn- och gatunämnden besluta 1. tillstyrka förslag till VA-plan och VA-utbyggnadsplan, 2. översända förvaltningens yttrande och överväganden till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, hamn- och gatuförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och VIVAB har under arbetat med att ta fram en gemensam VA-plan och VA-utbyggnadsplan för Varbergs kommun. Projektet har genomförts i enlighet med uppdrag i rådande översiktsplan Upprätta förslag till vattenplan för kommunen, med särskilt fokus på avlopps- och dagvattenhantering inom kommunen, samt hur kommunen kan bidra till att vattendirektivet efterlevs. VA-planen byggs upp av fem delplaner: VA2030 Plan för den allmänna anläggningen VA-utbyggnadsplan för befintlig bebyggelse Dagvattenanvisningar Vattenförsörjningsplan Riktlinjer för enskilda avlopp Denna remiss avser VA-planens huvuddokument och en av delplanerna, VAutbyggnadsplan för befintlig bebyggelse. VA-utbyggnadsplanens syfte är att bedöma och prioritera behovet av utbyggnad av kommunalt vatten och/eller avlopp i befintliga områden som inte har kommunalt vatten och/eller avlopp idag. VA-utbyggnadsplanen hanterar endast områden med befintlig bebyggelse.

56 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) I VA-utbyggnadsplan för Varbergs kommun presenteras en bedömning av befintlig bebyggelse som inte har kommunalt vatten och/eller avlopp idag, men som har eller kan komma att få, behov av att lösa försörjningen av dricksvatten eller omhändertagande av spillvatten i ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen 6. En GIS-analys har gjorts som identifierat områden med minst 10 bostäder som är tätt belägna. 32 områden har identifierats och av dessa har man planerat att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i tio av områden, en grov tidplan för detta har tagits fram. Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 12 november VA-plan för Varbergs kommun, med bilagor, VA-utbyggnadsplan för befintlig bebyggelse i Varbergs kommun, med bilagor, Övervägande Utbyggnaden gäller befintlig bebyggelse. Oklart om utbyggnaden även gäller dagvatten, detta behöver tydliggöras i dokumentet. Vid nedläggning av ledningar önskas att samråd görs med hamn- och gatuförvaltningen, om kommunen är huvudman, för att se om det finns några samordningsvinster. Ekonomi och verksamhet Hamn- och gatunämnden ansvarar för allmän platsmark och kommunala gator. VA-utbyggnaden tros inte föranleda några kostnader för hamn- och gatunämnden, men kan indirekt innebär framtida kostnader om ett kommunalt VA leder till nya exploateringar i området. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

57 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Dnr: HGN 2018/ Handläggare: Emma Cejie Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Yttrande på remiss: VA-plan för Varbergs kommun Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. Att tillstyrka förslag till VA-plan och VA-utbyggnadsplan 2. Att översända förvaltningens yttrande och överväganden till kommunstyrelsen för vidare hantering Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Hamn- och gatuförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och VIVAB har under arbetat med att ta fram en gemensam VA-plan och VA-utbyggnadsplan för Varbergs kommun. Projektet har genomförts i enlighet med uppdrag i rådande översiktsplan Upprätta förslag till vattenplan för kommunen, med särskilt fokus på avlopps- och dagvattenhantering inom kommunen, samt hur kommunen kan bidra till att vattendirektivet efterlevs. VA-planen byggs upp av fem delplaner: VA2030 Plan för den allmänna anläggningen VA-utbyggnadsplan för befintlig bebyggelse Dagvattenanvisningar Vattenförsörjningsplan Riktlinjer för enskilda avlopp Denna remiss avser VA-planens huvuddokument och en av delplanerna, VAutbyggnadsplan för befintlig bebyggelse. VA-utbyggnadsplanens syfte är att bedöma och prioritera behovet av utbyggnad av kommunalt vatten och/eller avlopp i befintliga områden som inte har kommunalt vatten och/eller avlopp idag. VA-utbyggnadsplanen hanterar endast områden med befintlig bebyggelse. I VA-utbyggnadsplan för Varbergs kommun presenteras en bedömning av befintlig bebyggelse som inte har kommunalt vatten och/eller avlopp idag, men som har eller kan komma att få, behov av att lösa försörjningen av dricksvatten eller omhändertagande av spillvatten i ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen 6. En GIS-analys har gjorts som identifierat områden med minst 10 bostäder som är tätt belägna. 32 områden har identifierats och av dessa har man planerat att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i tio av områden, en grov tidplan för detta har tagits fram.

58 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (33) Beslutsunderlag - Va-utbyggnadsplan för befintlig bebyggelse i Varbergs kommun, VA-plan för Varbergs kommun, Övervägande Utbyggnaden gäller befintlig bebyggelse. Oklart om utbyggnaden även gäller dagvatten, detta behöver tydliggöras i dokumentet. Vid nedläggning av ledningar önskas att samråd görs med Hamn- och gatuförvaltningen, om kommunen är huvudman, för att se om det finns några samordningsvinster. Ekonomi och verksamhet Hamn- och gatunämnden ansvarar för allmän platsmark och kommunala gator. VA -utbyggnaden tros inte föranleda några kostnader för Hamn- och gatunämnden, men kan indirekt innebär framtida kostnader om ett kommunalt VA leder till nya exploatering i området. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Emma Cejie Trafikplanerare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

59 RAPPORT VARBERGS KOMMUN SWECO~ VARBERGS KOMMUN VA-plan för Varbergs kommun UPPDRAGSNUMMER PLAN FÖR ALLMÄN OCH ENSKILD VA-FÖRSÖRJNING I VARBERGS KOMMUN GRANSKNINGSHANDLING Sweco Environment ANNA VALDUSSON LINNEA RUDERFELT EMELIE PERSSON repo001.docx

60 SWECO~ Plan för en hållbar VA-försörjning i Varbergs kommun Att säkerställa en trygg och hälsosam försörjning av dricksvatten till Varbergs kommuns invånare, verksamhetsutövare och besökare är en grundförutsättning för samhället. Att kunna ta hand om spillvatten och dagvatten på ett ändamålsenligt sätt är nödvändigt för att säkerställa välbefinnande både hos människor och miljö. Med ett förändrat klimat och en planerad exploatering av bebyggelsen i Varbergs kommun påverkas förutsättningarna att förse invånarna med dricksvatten och att omhänderta spillvatten och dagvatten på ett ändamålsenligt sätt. Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande invånare och besökare med vatten har under de senaste åren varit en utmaning i flera delar av Sverige. I Varbergs kommun har man varit förskonade på de flesta håll, men det finns lokala problem med bland annat saltvatteninträngning i enskilda dricksvattenbrunnar. Med ett förändrat klimat finns risk att vattenförsörjningen blir ett problem om inte nu, så i framtiden, på flera håll i Sverige. På en del platser där privatpersoner idag har ansvar för försörjning av dricksvatten och omhändertagande av spillvatten finns inte tillräckliga förutsättningar för att tillgodose människornas behov och samtidigt värna om miljön. De lösningar som krävs för att nå en hållbar VA-försörjning är komplexa och samarbete är en nödvändighet. Varbergs kommun tar därför helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-plan för Varbergs kommun som tillsammans med underliggande delplaner skapar en samlad VA-plan. Tidigare har en VA-översikt sammanställts och en VA-policy antagits av Kommunfullmäktige. VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella för att de ska vara ett användbart underlag i kommunens arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt eftersom VA-planens åtgärder genomförs skapas ett nytt nuläge som blir utgångspunkt för översyn av VA-policyn. En avstämning av VA-planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verksamhetens budgetplanering sker årligen. Ansvaret för VA-planen ligger hos Kommunstyrelsen, Samhällsutvecklingskontoret. Därtill berörs flera andra förvaltningar av innehållet. repo001.docx

61 SWECO~ Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte VA-planeringens olika dokument och ansvarsfördelning Organisation och samverkan Avgränsningar VA-planen ett av flera verktyg i vattenförvaltningsarbetet 5 2 VA-planens delplaner VA2030 Plan för den allmänna anläggningen VA-utbyggnadsplan Dagvattenanvisningar Vattenförsörjningsplan Riktlinjer för enskilda avlopp 9 3 Andra kommunala planer som påverkar VA-planeringen 10 4 Övergripande åtgärder 11 5 Genomförande och uppföljning Arbete med åtgärder Ansvar för uppdatering och uppföljning 12 Bilagor Bilaga 1. Åtgärder för VA-plan Bilaga 2. VA2030 Plan för den allmänna anläggningen Bilaga 3. VA-utbyggnadsplan Bilaga 4. Dagvattenanvisningar Bilaga 5. Vattenförsörjningsplan Bilaga 6. Riktlinjer för enskilda avlopp repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

62

63 SWECO~ 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Varbergs kommun har flera anledningar till att skapa en strategisk VA-plan. Genom Åtgärdsprogrammet för Västerhavet 1 och kommunernas åtgärd 7 2 finns en tydlig uppmaning till att planera VA-försörjningen för att minska påverkan på kommunens vattenförekomster. Vikten av detta påpekas också i Varbergs gällande översiktsplan (2010), där det anges att kommunen ska Upprätta förslag till vattenplan för kommunen, med särskilt fokus på avlopps- och dagvattenhantering inom kommunen, samt hur kommunen kan bidra till att vattendirektivet efterlevs. Kommunen har valt att som ett första steg i arbetet med planer för vatten ta fram denna långsiktiga, strategiska VA-plan. Syftet och nyttan med strategisk VA-planering är vidare än bara minskad påverkan på vattenförekomster, se Figur 1. Varbergs VA-plan omfattar dricks-, spill- och dagvatten både inom och utanför verksamhetsområdet för allmänt VA. Hälsomässigt god VAförsörjning i Varbergs kommun VA-plan Underlag till ÖP God vattenstatus Budgetunderlag Verksamhetsplanering Figur 1: Strategisk VA-planering i Varbergs kommun har många olika nyttor, kopplade till miljön, till kommunens verksamhet och till invånarna. VA-planen är ett verktyg för att skapa långsiktigt hållbar VA-försörjning och samhällsutveckling i Varbergs kommun. VA-försörjningen måste understödja 1 Åtgärdsprogrammet är en del i Sveriges arbete för att uppnå EU:s vattendirektiv. Målet är bra vattenkvalitet och ekologisk status i sjöar, vattendrag, grundvatten och hav. Detta mäts genom så kallade miljökvalitetsnormer 2 I åtgärdsprogrammet listas åtta åtgärder som kommuner behöver utföra inom sina ansvarsområden. Åtgärd 7 är: Kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas 1(12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

64 SWECO~ samhällsutvecklingen och samtidigt behöver möjligheten att skapa väl fungerande VA-försörjning till en godtagen kostnad beaktas vid samhällsplanering. För de delar i kommunens organisation som ansvarar för VA-planens åtgärder blir planen dessutom ett underlag för fortsatt verksamhetsplanering och budgetarbete. Åtgärder tydliggörs och tidsätts i VA-planen för att underlätta både den kortsiktiga och långsiktiga planeringen och för att utgöra underlag för finansiering och budgetarbete. Varbergs strategiska VA-planering baseras på de fem steg som rekommenderas i Havsoch vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VA-planering 3, se Figur 2. Vägledningen tydliggör VA-planeringens roll utifrån vattendirektivet och åtgärdsprogrammet för Västerhavet. Varbergs VA-plan är delfinansierad genom LOVA-bidrag 4. Steg 1: Uppstart Behovet av VA-planering identifieras. Projektet definieras i förhållande till vattenförvaltningsarbete och förankras politiskt. Steg 2: VA-översikt Sammanställning av nulägesbilden för all VA-försörjning i hela kommunen. Nulägesbilden utgörs av de aspekter som kan påverka beslut kopplade till vatten- och avloppsförsörjningen. Steg 3: VA-policy Strategier och riktlinjer som ligger till grund för VA-plan samt prioriteringar av olika åtgärder. Steg 4: VA-plan Framtida åtgärder och prioriteringsordning omfattande alla former av VA-försörjning. Steg 5: Implementering och uppföljning Kontinuerligt och långsiktigt arbete med att utföra och följa upp de åtgärder som identifierats i VA-planen. Figur 2: VA-planeringens fem steg. 2(12) 3 Kommunala VA-planer, en kunskapsöversikt, rapport nr , Svenskt vatten LOVA-bidrag delas ut av länsstyrelsen för lokala vattenvårdsprojekt som syftar till att förbättra havsmiljön repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

65 SWECO~ 1.2 VA-planeringens olika dokument och ansvarsfördelning Denna VA-plan är det tredje dokumentet som ingår i kommunens övergripande VA-planering 5. De två tidigare dokumenten är VA-översikt och VA-policy, se Figur 3. VA-översikt VA-policy VA-plan Figur 3: VA-planeringens tre huvuddokument. VA-översikten, som togs fram 2012, utgör ett kunskapsunderlag för kommunens VA-försörjning både inom och utanför verksamhetsområde för allmän VA-försörjning. VA-planens innehåll påverkas av de beskrivningar som finns i VA-översikten och av de generella riktlinjer och ställningstaganden som finns i det styrdokument som utgör VA-policyn (framtagen 2015). I den fas som följer efter VA-planens antagande ska VA-planens åtgärder genomföras och följas upp. VA-planen består i sin tur av ett antal VA-delplaner, där detta dokument utgör ett sammanfattande huvuddokument. Figur 4 nedan visar vilka delplaner som ingår i VA-planen. Delplanerna återfinns som bilagor till VA-planen. VA-plan VA2030 Plan för den allmänna anläggningen VAutbyggnadsplan Dagvattenanvisningar Vattenförsörjningsplan Riktlinjer för enskilda avlopp Figur 4. VA-planens delplaner. 5 VA-plan, eller strategisk VA-plan, är även benämning på hela den process som leder fram till VA-planen. För att motverka missförstånd kallas processen VA-planering. 3(12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

66 SWECO~ Huvuddokumentet för VA-planen och VA-utbyggnadsplanen har arbetats fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från VIVAB samt från Varbergs kommun inom förvaltningarna Miljö och hälsa, Hamn och gata, Stadsbyggnadskontoret (Plan), och Kommunstyrelsen (Samhällsplanering och Mark och exploatering) under perioden Åtgärder av generell karaktär redovisas i detta huvuddokument, medan åtgärder som hör samman med VA2030 och VA-utbyggnadsplanen redovisas i respektive delplan. De övriga delplanerna är framtagna i tidigare processer och har inte samma upplägg avseende åtgärdsdelen. Ansvarig för uppföljning och uppdatering av VA-plan och VA-delplaner presenteras i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Ansvarsfördelning för VA-planen och VA-delplanerna. Uppdrag/plan Ansvarig Uppföljning VA-plan VA2030 Plan för den allmänna VA-anläggningen Samhällsutvecklingskontoret Dagvattenanvisningar Vattenförsörjningsplan Riktlinjer för enskilda avlopp VIVAB Samhällsutvecklingskontoret VAutbyggnadsplan VIVAB VIVAB, Samhällsutvecklingskontoret Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Aktualitetsförklaring en gång per mandatperiod. Revideras årligen Revidering/översyn i VA-gruppen årligen. Uppdatering vid ändrade förutsättningar. Vid behov Vid behov Vid behov Politiskt antagande KS VIVAB:s styrelse KS (i samband med Utbyggnadsplan) KS KS Miljö- och hälsoskyddsnämnden 4(12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

67 SWECO~ 1.3 Organisation och samverkan VA-planarbetet är både en produkt och en process. För att VA-planarbetet i Varbergs kommun ska återspegla den verklighet som upplevs inom kommunens olika delar utförs arbetet av en bred arbetsgrupp där varje deltagare bidrar med sin expertkunskap kopplad till VA-försörjning. Arbetsgruppens kompletterande kompetensområden kan hantera ärenden av skilda karaktärer och ta hänsyn till tekniska och miljömässiga aspekter, men även planeringsaspekter. Genom arbetsprocessen förankras frågeställningar och behov såväl bland tjänstemän som i berörda politiska instanser. Samarbete är en viktig förutsättning för hållbar utveckling och långsiktig planering av frågor rörande VA-försörjning och bebyggelseplanering inom kommunen. 1.4 Avgränsningar VA-planens åtgärder är fokuserade på de delar i arbetet med vatten och avlopp som kräver samarbete mellan olika delar i kommunens organisation och kommunala bolag, främst mellan planenheten, VIVAB och miljöenheten. VA-planens åtgärder är av generell karaktär, medan delplanernas åtgärder är mer specifika och anpassade till typen av delplan och ansvarig enhet. Åtgärder som i huvudsak berör den allmänna VA-anläggningen hanteras kontinuerligt av VIVAB i deras dagliga verksamhet samt i drift-, underhåll- och förnyelseplaneringen. De specifika åtgärderna berör inte den kommungemensamma VA-planeringen. I VA-planen inkluderas de av VIVAB:s planer som i stor utsträckning påverkas av samhällsutveckling och politiska beslut. Ansvaret för att utföra åtgärderna i dessa planer och att välja lösningar ligger dock hos VIVAB. Bland de föreslagna åtgärderna i VA-planen finns sådant som kommunen helt eller delvis redan arbetar med. Syftet med att inkludera dessa åtgärder är att tydliggöra vikten av att fortsätta med dessa åtgärder och att undvika att dessa moment glöms bort eller nedprioriteras i det fall personal slutar eller byter arbetsuppgifter. Listan med åtgärder som presenteras i VA-planen ska utifrån ovanstående resonemang inte betraktas som det sammanlagda åtgärdsbehov som finns avseende vatten- och avloppsförsörjning i Varbergs kommun. Olika delar av kommunens organisation kommer inom respektive verksamhet att arbeta vidare med komplettering och fördjupning i sin verksamhetsplanering VA-planen ett av flera verktyg i vattenförvaltningsarbetet VA-planen är ett av flera nödvändiga planeringsverktyg och åtgärder som tillsammans ska säkerställa att kommunens arbete bidrar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster (sjöar, vattendrag och grundvatten) som påverkas i Varbergs kommun. VA-sektorn är endast en del av samhället som behöver bidra till arbetet med att nå god status i kommunens vattenförekomster. Det är ett helt annat strategiskt arbete, bredare än arbetet med VA-planering, som behöver utföras av Varbergs kommun för att fånga alla 5(12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

68 SWECO~ de samhällssektorer som behöver samarbeta för att god status ska uppnås. Exempel på detta är arbete med en vattenplan, liksom en klimatanpassningsplan. Förutom att VA-planen enbart fokuserar på VA-sektorns del i vattenförvaltningsarbetet finns en begränsning i att VA-planen utgör ett strategiskt dokument. Det är först när de fysiska åtgärder som föreslås i VA-planen genomförts som miljönyttan uppstår, till exempel i form av godkänd miljökvalitetsnorm för ett vattendrag. Det är därför vanskligt att utvärdera Varbergs kommuns minskade vattenpåverkan utifrån VA-planen. Det görs snarare utefter hur åtgärderna i planen genomförs. En övergripande strategisk VA-planering ger möjlighet att utföra flera av de åtta åtgärder som åligger kommunen att utföra inom Åtgärdsprogram för Västerhavet. 6. 6(12) 6 Åtgärdsprogram för Västerhavet för förvaltningscykeln (beslutat ). repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

69 SWECO~ 2 VA-planens delplaner 2.1 VA2030 Plan för den allmänna anläggningen VA2030 Plan för den allmänna anläggningen (se bilaga 2) är framtagen av VIVAB. Planen beskriver hur den allmänna VA-anläggningen ska byggas ut för att klara nutida och framtida behov av vattentjänster i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Tidshorisonten är år Åtgärderna i planen riktar sig i första hand till VIVAB, men planen berörs av samhällsplanering i Varbergs kommun och förvaltningsövergripande dialog behövs för att dessa två intressen ska samspela. Planen omfattar bland annat byggnation av vattenverk och överföringsledningar för dricks- och spillvatten, reinvesteringar i befintliga vatten- och reningsverk, utbyggnad av försörjningssystem mellan kommuner, ledningsförnyelse och VA-utbyggnad i omvandlingsområden. De projekt som är planerade att utföras i närtid har en tidplan för genomförande. Parallellt med VA2030 pågår VIVAB:s kontinuerliga arbete med drift, underhåll och förnyelse av befintliga vattenverk, reningsverk och ledningsnät. Förnyelseplaner ses över årligen och är viktiga underlag i arbetet med VA2030. VA2030 utgör ett planeringsunderlag för kommande investeringsbudgetar och vid utveckling av VA-taxan. Som underlag till flera projekt som redovisas i VA2030 finns tydliggjorda behov och investeringar med direkt koppling till VA-verksamheten i VA-utbyggnadsplanen. Innan och parallellt med VA2030 arbetet har en rad åtgärder och beskrivningar tagits fram i andra planer och strategier av VIVAB och Falkenbergs och Varbergs kommuner. Flera av dessa planer har direkt eller indirekt beröring med VA-verksamheten och hur den kan utvecklas i framtiden och är därför också viktiga underlag. Färdigställande/senaste revidering: VA-utbyggnadsplan I VA-utbyggnadsplan för Varbergs kommun (se bilaga 3) presenteras en bedömning av befintliga bebyggelse som inte har kommunalt vatten och/eller avlopp idag, men som har, eller kan komma att få, behov av att lösa försörjningen av dricksvatten eller omhändertagande av spillvatten i ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen 6. För att identifiera områden med bebyggelse som kan utgöra ett större sammanhang har en GIS-analys gjorts som identifierat områden med minst 10 bostäder som är tätt belägna. Bedömningen av områdena sker med utgångspunkt i hur väl den enskilda försörjningen fungerar idag, recipienters känslighet, hur området förutspås utvecklas genom bygglovsansökningar, detaljplanering eller liknande samt möjlighet för anslutning till allmänt verksamhetsområde för VA (kommunalt vatten och avlopp). Av de totalt 32 identifierade områdena planeras tio att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. De områden som planeras att anslutas införlivas i VIVAB:s plan VA2030 Plan för den allmänna anläggningen. En grov tidplan för VA-utbyggnad finns för de tio områdena. VIVAB varit involverad i att tidsätta utbyggnadsplanerna så att de samspelar med övriga åtgärder i VA (12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

70 SWECO~ Även inom de områden som inte ansluts kan kommunen behöva utföra åtgärder. Exempelvis finns det i vissa områden behov av att ta reda på mer om förutsättningarna vad gäller nuvarande VA-situation eller samhällsutveckling. Identifierade områden och behov av åtgärder beskrivs närmare i VA-utbyggnadsplanen. Färdigställande/senaste revidering: Dagvattenanvisningar VIVAB har tillsammans med Falkenbergs och Varbergs kommun tagit fram dokumentet Dagvattenanvisningar för Falkenbergs och Varbergs kommuner (se bilaga 4). Dagvattenanvisningarna har tagits fram av en förvaltnings- och bolagsövergripande arbetsgrupp. Anvisningarna innehåller riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras i den fysiska planeringen och för olika verksamheter. Dokumentet innehåller även anvisningar för dagvatten inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för VA, och förtydligar ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer. Syftet med anvisningarna är att skapa en genomtänkt, miljöanpassad och för samhällsnyttan kostnadseffektiv hantering för att ta hand om dagvattnet och uppnå eftersträvad funktion enligt följande sex principer: 1. Dagvatten en resurs! 2. Angrip föroreningskällan 3. Rena vid föroreningskällan 4. Lokalt omhändertagande av dagvatten (lokalt trög dagvattenhantering) 5. Blanda inte rent och smutsigt vatten 6. Underhåll din dagvattenanläggning Dagvattenanvisningarna riktar sig till alla som inom myndighetsarbete kommer i kontakt med dagvattenfrågorna men även till privata aktörer, som fastighetsägare, exploatörer och förvaltare av fastigheter, byggnader och gatu- och naturmark. Färdigställande/senaste revidering: Vattenförsörjningsplan En förvaltningsövergripande arbetsgrupp upprättade tillsammans med konsult en vattenförsörjningsplan för Varbergs kommun Planen benämns Vattenförsörjningsplan för Varbergs kommun (se bilaga 5). Planen innehåller främst inventering och urval av de vattenresurser som inventerats, men inte någon slutsats om hur vattenförsörjningen slutligt ska arrangeras. I vattenresursplanen redovisas de yt- och grundvattenresurser som bedöms skyddsvärda för dricksvattenförsörjning på lång sikt. repo001.docx (12) I arbetet gjordes först ett urval av vilka vattenresurser som bedömdes ha tillräcklig kapacitet. De valda vattenresurserna bedömdes därefter utifrån vattenkvalitet, hot, konkurrerande intressen, vattenskydd samt avstånd till försörjningspunkter och befintlig RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

71 SWECO~ infrastruktur. Även vattenresurser som skulle kunna nyttjas som reserv- eller nödvattentäkter undersöktes. I detta steg diskuterades och analyserades praktiska aspekter som vattenskyddsområden, vattendomar, överföringsledningar och tekniska installationer. Länsstyrelsen har planer på att återuppta arbetet med en regional vattenförsörjningsplan. Färdigställande/senaste revidering: Riktlinjer för enskilda avlopp Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade 2018 om nya Riktlinjer för enskilda avlopp i Varbergs kommun (se bilaga 6). I Varbergs kommun finns idag fler än enskilda avlopp och gemensamhetsanläggningar av varierande kvalitet. För att minimera den belastning som de enskilda avloppen utgör på miljön, samt för att undvika de risker för människors hälsa som är förknippade med hantering av avloppsvatten, är det viktigt att kommunens handläggningsrutiner för tillståndsprövning och tillsyn av enskilda avlopp håller hög kvalitet. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att de bedömningar och beslut som gäller enskilda avlopp i Varbergs kommun blir likvärdiga och tydliga. Syftet är också att handläggningen ska bli effektivare. I riktlinjerna definieras de kriterier som ligger till grund för bedömningar och hur förvaltningen arbetar med Havs- och vattenmyndighetens vägledning för effektivare tillsyn. Färdigställande/senaste revidering: (12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

72 SWECO~ 3 Andra kommunala planer som påverkar VA-planeringen Framtagandet av en VA-plan utgår i första hand från vattendirektivet som ger ramarna för den svenska vattenförvaltningen. Det finns även flera andra interna och externa planer, program och strategier som behöver beaktas i VA-planeringen. De styrdokument som rör VA-planeringen finns sammanfattade i VA-översikten som utgör ett av de tidiga stegen i den strategiska VA-planeringen. Nedan följer korta sammanfattningar av reviderade eller nya interna styrdokument som har tagits fram efter att VA-översikten färdigställdes, men som behöver beaktas i Varbergs kommuns strategiska VA-planering. Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun redogör för när byggnation ska genomföras i olika områden under perioden Utbyggnadsplanen är kopplad till kommunens visioner och mål samt översiktsplanens och bebyggelsestrategins riktlinjer för bostadsbyggande. Översiktsplanen svarar på frågan om var kommunen ska bygga, bebyggelsestrategin svarar på hur och utbyggnadsplan svarar på när. Fritidshusutredningen Varbergs kommun har tagit fram en fritidshusutredning som ett följduppdrag från översiktsplanen. Uppdraget var att undersöka i vilka detaljplanelagda fritidshusområden en ökning av byggrätten kan anses vara lämplig, med syfte att främja ett ökat året-runtboende. I Varberg pågår omvandlingen av fritidshus kontinuerligt, ca 75 fritidshus per år. Utifrån denna beräknade omvandling av fritidsbostäder till helårsbostäder i utpekade områden bedöms att omvandlingen kan pågå till 2022/23. Hållbarhetsmål Varbergs kommuns hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom följande områden: Livskraftiga ekosystem: Naturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och för människans skull. Varberg ska långsiktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt. Hållbar resursanvändning: I Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Välmående samhälle: I Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön. 10(12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

73 SWECO~ 4 Övergripande åtgärder Förslag till åtgärder har tagits fram, mot bakgrund av VA-översikten och med beaktande av VA-policyns ställningstaganden och strategier. Åtgärderna beskriver det som bedöms vara mest angeläget att utföra i ett förvaltningsövergripande samarbete, givet de förutsättningar som utgör nuläget och en bedömning av framtida behov. Så långt det är möjligt har ambitionen varit att åtgärderna ska vara avgränsade i tid med en start och ett slut, lämpliga att överföra till projektform och möjliga att bocka av. Ansvaret för genomförande och uppföljning av åtgärder tillfaller olika enheter eller roller inom Varbergs kommuns organisation och VIVAB. Även enheter som inte är huvudansvariga kan beröras och blir därmed medansvariga för att VA-planen ska kunna efterlevas. En tydlighet kring var de olika ansvarsområdena landar, idag och vid eventuella omorganisationer, är en förutsättning för ett effektivt arbete med VA-planens åtgärder. Åtgärderna presenteras i tabellen nedan. I bilaga 1 redovisas åtgärderna mer utförligt med ansvarsfördelning och kommentarer. Alla åtgärder behöver genomföras på kort sikt (inom 1-3 år) eller pågå löpande. Därför anges ingen tidplan. Åtgärderna ses över regelbundet av en förvaltningsövergripande grupp. Tabell 2 Övergripande åtgärder för VA-planen. Nr VAP1 VAP2 VAP3 VAP4 VAP5 VAP6 VAP7 VAP8 Åtgärd Skapa en förvaltningsövergripande organisation för arbete med VA-frågor. Ta fram en kommunikationsplan för VA-planeringen. Tydliggöra i en förvaltningsövergripande grupp hur budgetarbetet för genomförande av åtgärder ser ut. Skapa en digital plattform via kommunens hemsida där VA-försörjning kan kommuniceras i ett sammanhang som utgår från de som har behov av VA-försörjning och inte hur ansvaret för frågan är uppdelad mellan förvaltningar och myndigheter. Öka samarbetet mellan VIVAB och Bygglov i VA-planeringen. Se över befintlig rutin för bygglovsansökan och möjliggör en samlad ansökan för både bygglov och VA-anmälan via kommunens hemsida. Skapa ett årshjul för VA-planeringsarbetet som samordnas med kommunens övriga planering. Ta fram en vattenplan för att hantera övriga vattenfrågor och verka för god vattenstatus. 11(12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

74 SWECO~ 5 Genomförande och uppföljning Den strategiska VA-planeringen är på ett effektivt och samlat sätt grunden för att kommunen även fortsättningsvis ska kunna erbjuda sina invånare och verksamheter god service och uppfylla kommunens skyldigheter för vatten- och avloppsförsörjning enligt gällande lagstiftning. I samband med framtagandet av VA-planen har ett antal åtgärder identifierats med syfte att uppfylla målet med VA-planen. 5.1 Arbete med åtgärder Den största utmaningen i övergången från planeringsarbete till implementering är att ha tillräckligt tydliga processer och roller för att göra planen operativ och att den blir en del av den vardagliga verksamheten. Den strategiska VA-planeringen ska ligga till grund för respektive enhets verksamhetsplanering och budgetarbete i syfte att gå från ord till handling. I verksamhetsplaneringen och budgetarbetet hanteras vilka åtgärder som ska göras under olika tidsperioder, vilken omfattning arbetet har, hur arbetet ska genomföras och hur finansieringen ska lösas. 5.2 Ansvar för uppdatering och uppföljning Den strategiska VA-planeringen och dess ingående dokument är, och måste vara, ett levande arbete, vilket innebär att flera av dokumenten kommer att uppdateras efter hand som arbetet fortskrider och förutsättningar förändras. Allteftersom åtgärder genomförs och VA-försörjningen utvecklas skapas ett nytt nuläge och en ny VA-översikt behöver tas fram och VA-delplaner behöver revideras. Vissa av dokumenten behöver tas upp i kommunstyrelsen eller VIVAB:s styrelse för godkännande eller för information. VA-planeringen behöver också följas upp löpande och uppdateras vid behov för att kommunen ska få full utdelning av det arbete som lagts ned under planeringen och för att få ett så gott stöd som möjligt för sitt fortsatta arbete. Förslagsvis har VA-gruppen fasta återkommande möten men kan också sammankallas vid behov. En viktig del i samarbetet kring VA-frågor är att informera övriga enheter om pågående eller utförda åtgärder enligt VA-planen samt att inhämta varandras kunskap kring åtgärdernas beröringspunkter med andra enheter. Respektive enhet inom kommunen som har ansvar för genomförandet av VA-planens åtgärder är också ansvarig för uppföljningen av dessa åtgärder. VA-gruppen bör årligen diskutera behov av att uppdatera innehållet i VA-planen. Medlemmarna i VA-gruppen ska utifrån gemensamma diskussioner genomföra revideringar av VA-planens innehåll. Ansvarig för uppföljning och uppdatering av VA-plan och VA-delplaner redovisas i kapitel (12) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGSHANDLING VA-PLAN FÖR VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\002_va-plan\rapport\varberg va-plan_ docx

75 RAPPORT VARBERGS KOMMUN SWECO~ VARBERGS KOMMUN VA-utbyggnadsplan för befintlig bebyggelse i Varbergs kommun UPPDRAGSNUMMER GRANSKNINGHANDLING Sweco Environment ANNA VALDUSSON LINNEA RUDERFELT EMELIE PERSSON repo001.docx

76 repo001.docx SWECO~

77 Innehållsförteckning 1 Varbergs VA-utbyggnadsplan en del av VA-planen VA-utbyggnad i befintliga och nya områden Projektorganisation Förankring Uppdatering och revidering 4 2 VA-planområden Betydelsen av 6-områden Identifiering av VA-planområden Fyra olika typer av VA-planområden Övrig bebyggelse 9 3 Metod för klassning av VA-planområden Bedömning av behov Bedömning av möjlighet Påverkansfaktorer Geografiskt läge Tekniska förutsättningar 14 4 Resultat av klassning av VA-planområden 15 5 Åtgärder 18 Bilagor Bilaga 1a. Karta med klassning av Varbergs VA-planområden Bilaga 1b. Beskrivning av Varbergs VA-planområden Bilaga 2. Bedömningsmodell för VA-planområden Bilaga 3. Karta med bedömning av behov och möjlighet för Varbergs VA-planområden Bilaga 4. Åtgärder för VA-utbyggnadsplan 1(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

78 1 Varbergs VA-utbyggnadsplan en del av VA-planen Denna VA-utbyggnadsplan (Varbergs VA-utbyggnadsplan för befintlig bebyggelse i Varbergs kommun) syftar till att se över befintlig bebyggelse där utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp kan bli aktuell på grund av risk för människors hälsa och miljö. Planen syftar till att ge en översiktlig bild av vilka områden i kommunen som kan ha behov av allmänt VA och kan sedan ligga till grund för mer detaljerad planering av VA-utbyggnad. I Varbergs VA-utbyggnadsplan presenteras en bedömning av befintliga områden med bebyggelse som inte har kommunalt vatten och/eller avlopp idag, men som har, eller kan komma att få, behov av att lösa försörjningen av dricksvatten eller omhändertagande av spillvatten i ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen 6 (se mer i kapitel 2). Bedömningen sker med utgångspunkt i identifierade områdens behov av förändrad VA-försörjning samt möjlighet för anslutning till allmänt verksamhetsområde för VA (kommunalt vatten och avlopp). VA-utbyggnadsplanen för Varbergs kommun är en av flera delplaner i den kommunövergripande VA-planen, se Figur 1. VA-planen består av ett sammanfattande huvuddokument, med namnet VA-plan, samt VA-utbyggnadsplan och övriga delplaner för både allmän och enskild VA-försörjning. För information om VA-planens och VA-planeringens olika beståndsdelar och processer hänvisas till tidigare framtagen VA-översikt, VA-policy och huvuddokumentet för VA-planen samt Havs- och vattenmyndighetens rapport Vägledning för kommunal VA-planering (rapport 2014:1). VA-planens syfte är att uppfylla kraven i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med utgångspunkt i Vattendirektivet som styr Sveriges vattenförvaltning. VA-planen är slutprodukten i den VA-planeringsprocess där Varbergs kommun och VIVAB tillsammans lägger grunden för den framtida VA-försörjningen i Varbergs kommun. VA-plan VA2030 Plan för den allmänna anläggningen VAutbyggnadsplan Dagvattenanvisningar Vattenförsörjningsplan Riktlinjer för enskilda avlopp Figur 1: VA-planens delplaner bygger tillsammans upp VA-planen. 2(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

79 1.1 VA-utbyggnad i befintliga och nya områden VA-utbyggnadsplanen gäller för områden med befintlig bebyggelse och syftar till att hitta de områden som idag har enskild VA-försörjning, men kan behöva lösa VA-försörjningen i ett större sammanhang med hänvisning till vattentjänstlagen 6 (se kapitel 2). Förutom VA-utbyggnad till de områden som framgår av VA-utbyggnadsplanen, pågår och planeras VA-utbyggnad i andra områden i kommunen. Det gäller bland annat vid byggnation av nya områden eller om ett område får föreläggande och beslut om att bygga ut allmän VA-försörjning. För VA-utbyggnad som sker i samband med kommunens detaljplanearbete hänvisas till kommunens utbyggnadsplaner i Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun 1. VA-utbyggnadsplanen utgör ett underlag till utbyggnadsplanen och behöver därför kommuniceras och beaktas i samband med de årliga revideringar och beslut om budget som genomförs kopplat till utbyggnadsplanen. Vid genomförande av VA-utbyggnad enligt VA-utbyggnadsplanen är det viktigt att bevaka övrig VA-utbyggnad för att klargöra om samordningsvinster, eller omprioriteringar behövs. Ett område med behov av VA-försörjning i ett större sammanhang kan till exempel ligga nära ett område där detaljplaneläggning pågår och där samordningsvinster med övrig VA-utbyggnad därför kan uppnås. Det är även viktigt att nyexploatering inte åsidosätter VA-utbyggnad till de områden som finns utpekade i VA-utbyggnadsplanen. VA-utbyggnadsplanen och framtagna åtgärder ses över årligen av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och revideras om behov föreligger. 1 Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun. Komplement till bebyggelsestrategin (Varbergs kommun). 3(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

80 1.2 Projektorganisation Framtagandet av Varbergs VA-utbyggnadsplan har utförts av en förvaltningsövergripande projektgrupp från Varbergs kommun och VIVAB, se nedan. Deltagare Roll Verksamhet Rasmus Kaspersson Kommunekolog, projektledare VA-utbyggnadsplan Samhällsutvecklingskontoret Hilda Lagström Samhällsplanerare Samhällsutvecklingskontoret Kristin Broman Miljöinspektör Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Kristin Gullstrand Miljöinspektör Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Emma Cejie Planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Mats Andersson Avdelningschef Projekt och Planering VA-verksamheten (VIVAB) Dennie Lyckdal Marknadsingenjör VA-verksamheten (VIVAB) Sweco har haft rollen som processledare och rapportförfattare. 1.3 Förankring Under framtagandet av VA-utbyggnadsplanen har representanter från projektgruppen stämt av planens innehåll med SAMSAM, som utgör chefsgrupp för samhällsbyggande förvaltningar och bolag i Varbergs kommun. Föreliggande VA-utbyggnadsplan antas i Kommunstyrelsen i Varbergs kommun. 1.4 Uppdatering och revidering VA-utbyggnadsplanen är ett levande dokument som bör ses över årligen och vid behov uppdateras av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Förändrade förutsättningar eller omprioriteringar som kan påverka den planerade VA-utbyggnaden bör beaktas vid dessa tillfällen. Samhällsutvecklingskontorets kommunekolog i Varbergs kommun är ansvarig för att sammankalla en arbetsgrupp för den årliga översynen av VA-utbyggnadsplanen. En förvaltningsövergripande grupp kommer att bildas för att arbeta med Varbergs strategiska VA-planering. 4(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

81 2 VA-planområden 2.1 Betydelsen av 6-områden VA-utbyggnadsplanen hanterar områden som idag ligger utanför verksamhetsområdet för allmän VA-försörjning och där det kan finnas behov av att allmänna vattentjänster (dricksvattenförsörjning, omhändertagande av spillvatten eller dagvatten) byggs ut och att området blir en del av verksamhetsområdet. Enligt 6 i vattentjänstlagen (LAV) 2, har kommunen ett ansvar att ordna vattentjänster (dricks- och avloppsvatten) för fastigheter i ett större sammanhang, om risk för människors hälsa eller miljön föreligger, se nedan. 6 LAV: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Grundprincipen, vilken bland annat är omnämnd i propositionen till vattentjänstlagen, är att närliggande fastigheter utgör ett större sammanhang. Det kan dock vara färre beroende på hur nära fastigheten eller gruppen av fastigheter ligger ett annat större sammanhang. Länsstyrelsen kan kontaktas av boende i ett område utan kommunalt VA om de boende upplever behov av att lösa dricksvattenförsörjning eller omhändertagande av spillvatten eller dagvatten i ett större sammanhang. Länsstyrelsen utreder behovet och beslutar om kommunen är skyldig att ordna vattentjänster enligt 6 LAV. 2.2 Identifiering av VA-planområden I arbetet med framtagandet av VA-utbyggnadsplanen har ett antal områden identifierats. Områdena benämns VA-planområden i VA-utbyggnadsplanen. VA-planområden ligger utanför allmänt verksamhetsområde för vatten och avlopp, vilket innebär att fastigheterna har egna dricksvattenbrunnar och avlopp, eller gemensamhetsanläggningar. Här kan 6 (LAV) behöva tillämpas för att ordna VA-försörjning i ett större sammanhang. 2 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 5(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

82 VA-planområden för Varbergs kommun har identifierats genom en GIS-analys och utgörs av bebyggelsegrupper som uppfyller följande kriterier: 20 bostadshus eller fler. Avståndet mellan husen är 100 m eller mindre. Försörjningen av dricksvatten och omhändertagandet av spillvatten sker med enskilda anläggningar. De enskilda anläggningarna kan vara brunnar och avloppsanläggningar för enstaka hushåll eller grupper av hushåll. Hela området är inte anslutet till allmän VA-försörjning via avtal. Några VA-planområden med mellan hushåll har också identifierats genom GIS-analys. Motivet till att de tagits med som VA-planområden är att de uppfyller minst ett av följande kriterier: Föreläggande enligt 6 (LAV) Politisk vilja att utveckla närbelägen ort Högt bebyggelsetryck Känslig recipient indikationer på bristande dricksvattenkvalitet Sammanlagt har 32 VA-planområden identifierats i Varbergs kommun, se Tabell 1. Tabell 1: Identifierade VA-planområden i av Varbergs kommun. VA-planområde 1 Stocken östra 11 Åkraberg 22 Norra Näs - Hansagård, Buarås 2 Stockekulla 12 Sanddammsvägen 23 Norra Näs - Storehall 3 Stavder och Sallebacka 13 Trollåsen 24 Lövåsen 4 Fageråkra 14 Sanddamm 25 Moarna 5 Källstorp 15 Paradis 26 Lillebacka 6 Gloppe väst 16 Västra Derome 27 Gödestad - Berghäll 7 Lingome (Gloppe öst) 17 Torpa Kyrkby 28 Havstorp 8 Skällåkra 18 Stämmet - Gläshålan 29 Hunnestad 9 Ekegården 19 Stämmmet - Horsakulla 30 Fyrkullen 10 Jytatorp 20 Tofta - Särs kulle 31 Galtabäck 21 Svenstorp 32 Kungsäter öst 6(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

83 VA-planområdena Lillebacka, Gödestad - Berghäll, Havstorp, Fyrkullen, Galtabäck och Kungsäter har färre än 20 hushåll. Samfälligheter eller föreningar med gemensamma VA-lösningar och anslutning till allmänt VA via avtal ingår inte i identifierade VA-planområden (i enlighet med beskrivna kriterier för VA-planområden). I en avtalsansluten samfällighet är VA-försörjningen redan löst i ett större sammanhang. Samfälligheten ansvarar för sitt eget ledningsnät och sina egna anläggningar fram till av kommunen anvisad förbindelsepunkt, varifrån VA-huvudmannen ansvarar för leverans av dricksvatten och bortledande av avloppsvatten. Problem med dricksvattenförsörjning och hantering av spillvatten och dagvatten kan uppkomma även inom VA-samfälligheters ledningsnät, vilket kan föranleda att kommunen får ta över drift av detta för att skapa en fungerande VA-lösning. 2.3 Fyra olika typer av VA-planområden För att möjliggöra tydlig kommunikation till Varbergs kommuns invånare om hur VA-försörjningen ska utvecklas i kommunen delas Varbergs identifierade VA-planområden in i fyra olika typer av VA-planområden: VA-utbyggnadsområde VA-utredningsområde VA-bevakningsområde Enskilt VA-område De olika typerna av VA-planområden har betydelse för hur kommunens olika enheter och VIVAB ska jobba med VA-frågor i respektive område. På följande sidor beskrivs vad som karakteriserar de fyra typerna av VA-planområden och därefter vilka områden som inte identifieras som VA-planområden, det vill säga den övriga bebyggelsen i kommunen. Metod för bedömning av Varbergs kommuns VA-planområden och resultatet av bedömningen beskrivs i kapitel 3 och 4. Områden för VA-utbyggnad och andra åtgärder inom ramen för VA-utbyggnadsplanen finns i kapitel 5. 7(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

84 VA-utbyggnadsområde VA-utbyggnadsområden har idag enskild VA-försörjning, men planeras att införlivas i verksamhetsområde för allmänt VA (kommunalt vatten och avlopp). Prioriteringsordningen för VA-utbyggnaden anges i VA-utbyggnadsplanen. VA-utredningsområde I VA-utredningsområden kan det finnas ett behov av en förändrad lösning för vattenförsörjning eller omhändertagande av spillvatten, men det är inte klargjort hur VA-försörjningen ska lösas på bästa sätt. En utredning behöver utföras för att visa vilket behov och vilka möjligheter som finns för att förbättra situationen och huruvida kommunen har ett ansvar för VA-försörjning i området. Utredningen ska summera vad som är bästa lösningen sett till behov, möjlighet och ansvar. Områden som klassas som VA-utredningsområden kan vara områden som är i förändring avseende bebyggelsens omfattning eller nyttjandegrad, exempelvis genom att arbete med en ny detaljplan pågår, eller områden där behovet av allmänt huvudmannaskap för VA-försörjningen inte är tydligt, men där en VA-utbyggnad skulle kunna möjliggöra vidare utveckling och byggnation. Det kan också handla om områden där det finns indikationer på att den enskilda försörjningen inte fungerar, men där behovet av VA-utbyggnad kan behöva klargöras med hjälp av mer information. VA-utredningsområde är ett temporärt tillstånd. Då utredningen är utförd bör beslut fattas om att klassa området som VA-utbyggnadsområde, VA-bevakningsområde eller Enskilt VA-område. Även områden som idag har anslutning till allmänt VA via avtalsanslutning (föreningar, samfälligheter, enskilda fastigheter) kan klassas som VA-utredningsområde. VA-bevakningsområde VA-bevakningsområden har enskild VA-försörjning som, utifrån känd information, fungerar tillfredsställande idag. Området omfattas för närvarande inte av kommunala exploateringsplaner genom till exempel detaljplaneläggning. Vid förändringar inom området, till exempel i form av flera nya bygglov, eller om ny information visar att VA-situationen idag inte fungerar tillfredsställande, kan förutsättningarna för att fortsätta försörja området genom enskilda VA-anläggningar försämras. Området kan behöva klassas om till ett VA-utredningsområde eller direkt till ett VA-utbyggnadsområde. Kommunen behöver därför till exempel bevaka hur tillkommande bygglov eller förändring i nyttjande av bebyggelsen kan påverka förutsättningarna för VA-försörjningen. Enskilt VA-område Enskilt VA-område har enskild VA-försörjning som, utifrån känd information, fungerar tillfredsställande idag. Området har goda förutsättningar att även inom de närmsta decennierna fortsätta försörjas genom enskilda VA-anläggningar. 8(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

85 2.4 Övrig bebyggelse Den övriga bebyggelsen i Varbergs kommun, det vill säga bebyggelse som inte inkluderas i VA-planområden delas in i Allmänt VA-område och Glesbebyggelse med enskild VA-försörjning. Utveckling av VA-försörjning för övrig bebyggelse hanteras inte i VA-utbyggnadsplanen, se beskrivning nedan. Allmänt VA-område Utvecklingen av VA-försörjningen i den bebyggelse som ligger inom verksamhetsområde för allmänna vattentjänster hanteras i övriga delar av Varbergs VA-plan, främst i VA2030 och förnyelseplaner. VIVAB har ansvaret för att det inom dessa områden finns tillgång till tjänligt dricksvatten i tillräcklig mängd och en godkänd hantering av spillvatten samt i vissa fall även dagvatten. I allmänt VA-område innefattas även bebyggelsegrupper som har en avtalsanslutning med tillgång till vatten från den allmänna VA-anläggningen och vars spillvatten tas omhand i den allmänna VA-anläggningen. Dessa områden ligger inte inom verksamhetsområde för allmänna vattentjänster och vid anslutningspunkten till den allmänna VA-anläggningen övergår ansvaret för VA-försörjningen från regionen till den enskilde samfälligheten, föreningen eller fastighetsägaren. Glesbebyggelse med enskild VA-försörjning All den glesa bebyggelse i Varberg, som inte ligger inom ett VA-planområde och som inte tillhör Allmänt VA-område har enskild VA-försörjning och benämns här Glesbebyggelse med enskild VA-försörjning. Hanteringen av VA-försörjningen i denna områdesklass hanteras av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i VA-planens delplan Riktlinjer för enskilda avlopp. Fastighetsägare har ansvaret för att det vid denna bebyggelse finns tillgång till tjänligt dricksvatten i tillräcklig mängd och en godkänd hantering av spillvatten. 9(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

86 Figur 2 visar en schematisk bild över VA-planområden och övrig bebyggelse. VA-utredningsområde VA-bevakningsområde Allmänt VA-område Glesbebyggelse med enskild VA-försörjning Allmänt VA-område Enskilt VA-område VAutbyggnadsområde Figur 2: Schematisk figur över olika VA-planområden samt övrig bebyggelse (Allmänt VA-område och Glesbebyggelse med enskild VA-försörjning) som inte omfattas av VA-utbyggnadsplanen. 10(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

87 3 Metod för klassning av VA-planområden Klassning av VA-planområden görs i grunden genom tillämpning av en bedömningsmodell som omfattar behov och möjlighet. Klassningen kan också påverkas av ett antal så kallade påverkansfaktorer, se Figur 3. I klassningen sorteras varje identifierat VA-planområde in i VA-utbyggnadsområde, VA-utredningsområde, VA-bevakningsområde eller Enskilt VA-område. Behov avspeglar hur angeläget det är att ett område får en förändrad VA-lösning. Förutsättningarna för tillgång till tjänligt dricksvatten i tillräcklig mängd och möjlighet att ordna en godkänd avloppsanläggning bedöms liksom antalet hus i området och planerad bebyggelseutveckling. Modellen som används för bedömning av behov beskrivs i kapitel 3.1. Möjlighet avspeglar hur kostsamt det är att ansluta ett område till allmän VA-försörjning genom överföringsledningar till den befintliga allmänna VA-anläggningen. Exempelvis bedöms avståndet till befintligt verksamhetsområde och de anläggningstekniska förutsättningarna inom området. Modellen som används för bedömning av möjlighet beskrivs i kapitel 3.2. Påverkansfaktorer utgörs av aspekter som utöver behov och möjlighet har betydelse för klassning av VA-planområden, prioriteringsordning och tidplan för VA-utbyggnad. Det kan till exempel vara områdenas geografiska placering i förhållande till varandra eller till verksamhetsområde för allmänna vattentjänster. Ett VA-utredningsområde som ligger mellan ett VA-utbyggnadsområde och den allmänna anläggningen kan även det bli ett VA-utbyggnadsområde på grund av sin gynnsamma placering. Beskrivningen av påverkansfaktorer finns i kapitel 3.3. Bedömning Behov Möjlighet Påverkansfaktorer Geografiskt läge Tekniska förutsättningar Klassning av VA-planområden VA-utbyggnadsområde VA-utredningsområde VA-bevakningsområde Enskilt VA-område Figur 3: Klassning av VA-planområden grundas på bedömning av behov och möjlighet samt justering utifrån vissa påverkansfaktorer. 11(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

88 3.1 Bedömning av behov I områden med bristande tillgång till tjänligt dricksvatten i tillräcklig mängd och otillräckliga förutsättningar att ordna en godkänd avloppsanläggning finns ett behov av att förändra VA-försörjningen. Ju fler fastigheter som finns inom området desto större är behovet av miljömässiga skäl såväl som hälsomässiga. Områden som kommer att utökas, antingen genom ett stort bygglovstryck eller genom kommunala planer, är viktiga att fånga upp innan problem uppstår. Bedömningen av behov grundas på kriterier inom samhälle, miljö och hälsa avseende antal hushåll, bebyggelsetryck, recipientens känslighet, utsläpp av spillvatten, vattenkvalitet och tillgång till vatten enligt Figur 4 nedan. Modellen och kriterierna som används för bedömning av behov inom VA-planområden beskrivs i bilaga 2. Samhälle Antal hushåll Bebyggelsetryck Behov Miljö Recipientens känslighet Utsläpp av spillvatten Hälsa Vattenkvalitet Tillgång till vatten Figur 4: Bedömning av behov grundas på kriterier avseende samhälle, miljö och hälsa. 12(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

89 3.2 Bedömning av möjlighet Bedömningen av möjlighet grundas på de övergripande faktorer som gör en VA-utbyggnad mer eller mindre kostsam. Här bedöms faktorer som är kopplade till VA-utbyggnad genom anslutning till den allmänna VA-anläggningen via överföringsledningar. När förutsättningarna för VA-utbyggnad är ogynnsamma, och möjligheten därför är låg, krävs dyrare tekniska lösningar vilket kan ge en hög kostnad, speciellt om få abonnenter ska anslutas och täckningsgraden är låg. Bedömningsfaktorerna ska spegla risken för höga kostnader. Syftet med bedömning av möjlighet är inte att ta fram en kostnad för VA-utbyggnad till respektive VA-planområde. Syftet är att visa var möjligheten för VA-utbyggnad är hög (vanligtvis förknippat med lägre kostnader) och var är möjligheten är låg (vilket vanligen innebär högre kostnader för VA-utbyggnad). I de fall möjligheten är låg kan det vara en bättre lösning att förbättra VA-situationen i området på annat sätt än anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Bedömningen av möjlighet grundas på kriterier avseende avstånd, bebyggelsestruktur (avstånd mellan tomter och storlek på tomter) och anläggningstekniska förutsättningar enligt Figur 5 nedan. Modellen och kriterierna som används för bedömning av möjlighet inom VA-planområden beskrivs i bilaga 2. Avstånd till/från befintligt nät Avstånd mellan tomter Möjlighet Bebyggelsestruktur Storlek på tomter Anläggningstekniska förutsättningar Figur 5: Bedömning av möjlighet grundas på kriterier avseende avstånd, bebyggelsestruktur och anläggningstekniska förutsättningar. 13(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

90 3.3 Påverkansfaktorer 14(19) De huvudsakliga faktorer som skapar påverkan genom en lite mer subjektiv bedömning presenteras i detta avsnitt. Det har inte gjorts någon genomgående analys av dessa kriterier för respektive område med samlad bebyggelse. Dock utgör de en grund för resonemang kring klassificering av VA-planområden, utöver det som ges av behovs- och möjlighetsbedömningen. Följande påverkansfaktorer har beaktats vid klassning av VA-planområden: Geografiskt läge Tekniska förutsättningar Geografiskt läge VA-planområden som ligger geografiskt nära varandra kan påverka varandras klassning. VA-planområden i närheten av verksamhetsområde för allmänna vattentjänster kan klassas som VA-utbyggnadsområde på grund av sitt lämpliga geografiska läge. Om stråk av VA-utbyggnadsområden uppstår kan även VA-utredningsområden i närheten av dessa klassas som VA-utbyggnadsområden. På samma sätt kan Enskilda VA-områden eller VA-bevakningsområden som ligger i närheten av VA-utredningsområden omfattas av den utredning som görs. Syftet med att beakta påverkansfaktorn Geografiskt läge är att skapa samordningsvinster och att se lösningarna i ett större perspektiv än för de separata VA-planområden som ska hanteras. Områden som ligger långt ifrån andra VA-planområden kan klassas som VA-utredningsområden även om behovet är stort. Syftet är då att undersöka vilken lösning som är den bästa för att skapa en tillfredsställande VA-försörjning inom området Tekniska förutsättningar Det kan finnas VA-strategiska frågor att beakta vid planering av VA-utbyggnad. Det är vanligt att VA-verksamheten har ett intresse av att förbinda olika anläggningar. Skälen för detta kan exempelvis vara att minska driftkostnader genom att bygga överföringsledningar och avveckla mindre vattenverk och avloppsreningsverk, eller möjliggöra till dubblering av vattenförsörjning för att förstärka försörjningssäkerheten i något samhälle. Det befintliga VA-ledningsnätet behöver ha tillräcklig kapacitet i anslutningspunkten till nya ledningar som ska byggas ut. Inte sällan krävs åtgärder för att stärka upp kapaciteten eller öka leveranssäkerheten i det befintliga ledningsnätet innan det finns möjlighet att bygga ledningar till områden som ska anslutas. Detta måste beaktas i samband med planering av VA-utbyggnad. Även överdimensionering kan orsaka problem. Utbyggnad av ett ledningssystem för anslutning av nya områden är en process som tar ett antal år att genomföra. Om ett antal områden ska seriekopplas kommer ledningarna till en början att vara överdimensionerade i förhållande till antalet anslutna. Överdimensionering kan bland annat orsaka problem med dålig omsättning på dricksvattnet, vilket kan påverka dricksvattenkvaliteten, eller problem med självrensning av spillvattenledningar. repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

91 4 Resultat av klassning av VA-planområden Resultatet av klassningen av Varbergs VA-planområden och indelning i VA-utbyggnadsområde, VA-utredningsområde, VA-bevakningsområde och Enskilt VA-område visas i Tabell 2 och i kartan i Figur 6. Kartor och beskrivningar av varje VA-planområde finns i bilaga 1a och bilaga 1b. Tabell 2: Indelning av klassade VA-planområden i av Varbergs kommun. Beskrivning och detaljkarta för alla VA-planområden finns i bilaga 1b. VA-planområde Klassning 1 Stocken Östra VA-utredningsområde 2 Stockekulla VA-utbyggnadsområde 3 Stavder och Sallebacka VA-utbyggnadsområde 4 Fageråkra Enskilt VA-område 5 Källstorp VA-utredningsområde 6 Gloppe väst VA-bevakningsområde 7 Lingome (Gloppe öst) VA-bevakningsområde 8 Skällåkra VA-bevakningsområde 9 Ekegården Enskilt VA-område 10 Jyatorp Enskilt VA-område 11 Åkraberg VA-bevakningsområde 12 Sanddammsvägen VA-bevakningsområde 13 Trollåsen VA-bevakningsområde 14 Sanddamm VA-bevakningsområde 15 Paradis VA-bevakningsområde 16 Västra Derome VA-bevakningsområde 17 Torpa Kyrkby VA-utredningsområde 18 Stämmet -Gläshålan VA-utbyggnadsområde 19 Stämmet- Horsakulla VA-utbyggnadsområde 20 Tofta - Särs kulle VA-utbyggnadsområde 21 Svenstorp VA-utbyggnadsområde 22 Norra Näs - Hansagård, Buarås VA-utbyggnadsområde 23 Norra Näs - Storehall VA-utbyggnadsområde 24 Lövåsen Enskilt VA-områdesområde 25 Moarna VA-bevakningsområde 26 Lillebacka VA-bevakningsområde 27 Gödestad - Berghäll VA-bevakningsområde 28 Havstorp VA-bevakningsområde 29 Hunnestad VA-utbyggnadsområde 30 Fyrkullen VA-utbyggnadsområde 31 Galtabäck VA-bevakningsområde 32 Kungsäter öst VA-utredningsområde 15(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

92 1 Stocken Östra 2 Stockekulla 3 Stavder och Sallebacka 4 Fageråkra 5 Källstorp 6 Gloppe väst 7 Lingome (Gloppe öst) 8 Skällåkra 9 Ekegården 10 Jyatorp 11 Åkraberg 12 Sanddammsvägen 13 Trollåsen 14 Sanddamm 15 Paradis 16 Västra Derome 17 Torpa Kyrkby 18 Stämmet -Gläshålan 19 Stämmet- Horsakulla 20 Tofta Särs kulle 21 Svenstorp 22 Norra näs Hansagård, Buarås 23 Norra Näs - Storehall 24 Lövåsen 25 Moarna 26 Lillebacka 27 Gödestad - Berghäll 28 Havstorp 29 Hunnestad 30 Fyrkullen 31 Galtabäck 32 Kungsäter öst Figur 6: Resultat av klassningen av Varbergs VA-planområden. Klassningen baseras på bedömning av behov och möjligheter samt påverkansfaktorer. Kartan visas även i större format i bilaga 1a. I figuren nedan visas resultatet av bedömning av behov och möjlighet i de 32 VA-planområdena, prickarna är färgkodade efter den klassning området har fått (se 16(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

93 förklaring i tabell 2). Vid klassningen har också påverkansfaktorerna beaktats vilket inte syns i figuren. Behov och möjlighet för VA-planområden visas även i karta i bilaga Möjlighet Behov 1 Stocken östra 11 Åkraberg 22 Norra Näs - Hansagård, Buarås 2 Stockekulla 12 Sanddammsvägen 23 Norra Näs - Storehall 3 Stavder och Sallebacka 13 Trollåsen 24 Lövåsen 4 Fageråkra 14 Sanddamm 25 Moarna 5 Källstorp 15 Paradis 26 Lillebacka 6 Gloppe väst 16 Västra Derome 27 Gödestad - Berghäll 7 Lingome (Gloppe öst) 17 Torpa Kyrkby 28 Havstorp 8 Skällåkra 18 Stämmet - Gläshålan 29 Hunnestad 9 Ekegården 19 Stämmmet - Horsakulla 30 Fyrkullen 10 Jytatorp 20 Tofta - Särs kulle 31 Galtabäck 21 Svenstorp 32 Kungsäter öst 17(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

94 5 Åtgärder Förslag till åtgärder har tagits fram, med bakgrund av VA-översikten och med beaktande av VA-policyns ställningstaganden och strategier. Åtgärderna beskriver det som bedöms vara mest angeläget att utföra i ett förvaltningsövergripande samarbete, givet de förutsättningar som utgör nuläget och en bedömning av framtida behov. Så långt det är möjligt har ambitionen varit att åtgärderna ska vara avgränsade i tid med en start och ett slut, lämpliga att överföra till projektform och möjliga att bocka av. Ansvaret för genomförande och uppföljning av åtgärder tillfaller olika enheter eller roller inom Varbergs kommuns organisation och VIVAB. Även enheter som inte är huvudansvariga kan beröras och blir därmed medansvariga för att VA-planen ska kunna efterlevas. En tydlighet kring var de olika ansvarsområdena landar, idag och vid eventuella omorganisationer, är en förutsättning för ett effektivt arbete med VA-planens åtgärder. Åtgärderna ses över regelbundet av en förvaltningsövergripande grupp. Åtgärderna redovisas i Tabell 3 nedan. I bilaga 4 redovisas åtgärderna mer utförligt med tidplan, ansvar och kommentarer till åtgärderna. Flera av åtgärderna är direkt kopplade till VA-planområden. Genom att läsa de beskrivningar som finns för respektive VA-planområde erhålls en tydligare bild till varför de olika åtgärderna behöver utföras för VA-planområdena. Beskrivningarna finns i bilaga 1b. Tabell 3: Åtgärder för VA-utbyggnadsplanen. Nr Åtgärd VUP1 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområdena Norra Näs - Hansagård, Buarås (22), Norra Näs - Storehall (23) och Fyrkullen (30) VUP2 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Stavder och Sallebacka (3) VUP3 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Stämmet - Gläshålan (18) VUP4 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Stämmet - Horsakulla (19) VUP5 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Stockekulla (2) VUP6 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Tofta - Särs kulle (20) VUP7 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Hunnestad (29) VUP8 Utbyggnad av allmänt VA till VA-planområde Svenstorp (21) VUP9 VUP10 Utred VA-situationen och hur den kan förbättras för VA-planområde Stocken Östra (1) efter beslut av länsstyrelsen om eventuell VA-utbyggnad. Utred vattentillgång och kartlägg problem med vattenkvalitet för VA-planområde Källstorp (5). I samband med detta kan även avloppssituationen kartläggas. 18(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

95 Nr VUP11 Åtgärd Utred hur VA-försörjningen bör ordnas vid eventuell tillkommande byggnation för VA-planområde Torpa Kyrkby (17). VUP12 Utred situationen med enskilda avlopp i VA-planområde Kungsäter öst (32). VUP13 VUP14 VUP15 VUP16 VUP17 VUP18 VUP19 VUP20 VUP21 VUP22 Tidsätt när utredningar för VA-utredningsområden ska genomföras. Bevaka VA-situationen i alla VA-planområden som klassas som VAbevakningsområden. Inkludera Enskilda VA-områden (Fageråkra (4), Ekegården (9), Jytatorp (10), Lövåsen (24)) i tillsynsplan för enskilda avlopp Sammankalla förvaltningsövergripandegrupp för årlig översyn av VAutbyggnadsplanen Se över kriterier för bedömning av VA-planområden för att kvalitetssäkra bedömningarna i samband med första översynen av VA-utbyggnadsplanen (2019). Speciellt fokus på bedömning av dricksvattensituationen ("hälsa") och förutsättningarna för enskilda avlopp samt recipienter ("miljö"). Kommunicera VA-utbyggnadsplanen till invånare via kommunens hemsida. Stäm av förändringar i VA-utbyggnadsplan mot utbyggnadsplan. Samordna VAutbyggnadsplan och utbyggnadsplan så att de samspelar. Etablera en rutin för Bygglovsenheten att använda för rapportering till en förvaltningsövergripande grupp när bygglov beviljas inom områden för "bygglovsbevakning", dvs. områden med hushåll som identifierats i GISanalysen för VA-utbyggnadsplanen. Ta fram kartunderlag som visar områden där bygglov inte kan beviljas innan VAsituationen är löst. Sammanställ lista med samfälligheter som är anslutna via avtal till allmänt VA samt håll listan uppdaterad. 19(19) repo001.docx RAPPORT GRANSKNINGHANDLING VA-UTBYGGNADSPLAN FÖR BEFINTLIG BEBYGGELSE I VARBERGS KOMMUN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\varberg va-utbyggnadsplan_ docx

96 Bilaga 1. Åtgärder för VA-plan GRANSKNING Nr Åtgärd Ansvar Kommentar VAP1 Skapa en förvaltningsövergripande organisation för arbete med VA-frågor. KS och SUK Det behövs samarbetsformer för långsiktig VA-planering och det finns behov av flera grupper som ska jobba med olika typer av förvaltningsövergripande frågor med beröring till VA-försörjning. Genom att först skapa en förvaltningsövergripande organisation kan behovet av samarbetsformer klargöras. Därefter skapas de grupper och former som behövs för att hålla arbetet med VA-planering levande. Det måste tydliggöras vilka tjänster/roller som behöver ingå i respektive organisation/grupp samt om nya tjänster behöver tillsättas för arbete med förvaltningsövergripande VA-frågor. VAP2 Ta fram en kommunikationsplan för VA-planeringen. KS Klargör vilken information som ska delges (internt/extern) samt när och hur den ska kommuniceras. VAP3 Tydliggöra i en förvaltningsövergripande grupp hur budgetarbetet Förvaltningsövergripande för genomförande av åtgärder ser ut. grupp VAP4 Skapa en digital plattform via kommunens hemsida där VAförsörjning kan kommuniceras i ett sammanhang som utgår från de som har behov av VA-försörjning och inte hur ansvaret för frågan är uppdelad mellan förvaltningar och myndigheter. KS och VIVAB VIVAB har kommunikation till sina kunder via VIVAB:s hemsida. Den samlade informationen för både allmänt och enskild bör finnas hos kommunen. VAP5 Öka samarbetet mellan VIVAB och Bygglov i VA-planeringen. VIVAB och SBK Behov finns av en grupp som träffas regelbundet och diskuterar VA-anslutningsfrågor. VAP6 VAP7 Se över befintlig rutin för bygglovsansökan och möjliggör en samlad ansökan för både bygglov och VA-anmälan via kommunens hemsida. Skapa ett årshjul för VA-planeringsarbetet som samordnas med kommunens övriga planering. VIVAB och SBK KS, SUK och VIVAB VA-anmälan kommer i dagsläget in sent i processen när bygglov söks, vilket gör att VIVAB involveras senare än önskat. Det borde finnas möjligheter att kombinera bygglovsansökan med VA-anmälan så att VA-anmälan görs i samband med att bygglov söks. SUK ansvarar för att i samarbete ta fram årshjul kopplat till Utbyggnadsplanens arbetssätt. VIVAB ansvarar för koppling till bolagets interna arbetssätt kopplat till budget, VA2030 och VA-utbyggnadsplan. VAP8 Ta fram en vattenplan för att hantera övriga vattenfrågor och verka för god vattenstatus. KS och SUK

97 1 2 I / ;, A,t ~ A \. \ \ 5 8 D 7 '-- \ \ Väröbacka --} t I f TECKENFÖRKLARING Klassificering A VA-utbyggnadsområde VA-utredningsområde VA-bevakn ingsområde 0 Enskilt VA-område - Verksamhetsområde allmänt VA Bilaga 1a Klassning av Varbergs VA-planområden 2018 Datum: GRANSKNING I 8 km I N A I A 'rofta 21 A. 'J,/ I T(önninge A '~"x ~ "\ \ 25 o \ 27 ' 28 4 Skäl/inge 24 0 Nr Namn Stocken Östra Stockekulla Stavder och Sallebacka Fageråkra Källstorp Gloppeväst Lingome (Gloppe öst) Skällåkra Ekegå rden Jyatorp Åkraberg Sanddammsvägen Troll åsen Sanddamm Paradis Västra Derome Torpa Kyrkby Stämmet -G läshålan Stämmet- Horsakulla Tofta - Särs kulle VA-utbyggnad Norra näs - Hansagård, Bua rås Norra Näs - Storehall Lövåsen Moarna Li llebacka Gödestad - Berghäll Havstorp Hunnestad Fyrkullen Galtabäck Kungsäter öst Klassning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning Enskilt VA-områ e Enskilt VA-områ e VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning VA-bevakning ~

98 SWECO~ BILAGA 1 B BESKRIVNING AV VA-PLANOMRÅDEN GRANSKNING I Bilaga 1 b finns en kartbild och kort beskrivning om behov och möjligheter av en förändrad VA-försörjning för varje VA-planområde. Bilaga 1b kan med fördel läsas ihop med den översiktliga kartan i bilaga 1 a som visar utbredningen av alla VA-planområden. VA-planområdenas numrering återfinns i bilaga 1a. VA-planområdena är indelade i färger enligt nedan i både bilaga 1a och 1b. VA-planområdenas avgränsningar visar det område som identifierats i GIS-analysen, där bebyggelsen är tät. Detta område behöver inte stämma överens med vad som vid eventuell VA-utbyggnad blir anslutet eller blir verksamhetsområde för VA. Fler eller färre fastigheter kan bli aktuella för VA-utbyggnad då hänsyn tas till fler aspekter vid anslutning. Områdena markeras därför med streckad linje. VA-bevakningsområde Enskilt VA-0mråde ', '. Stoo~ekulla ''. 2 Stockekulla Området omfattar idag 22 bostäder. Detaljplan i anslutning till området plane ras vara klar Vissa svårigheter att anlägga enskilda avlopp och närhet till känslig recipient (Löftaån). Inga kända problem med e nskild dricksvattenförsörjning. unkaällan I Sagersas m I samband med genomförande av detaljplanen ansluts området t ill allmän VA-försörjning. I Sweco Envi r onmen t AB 1 (17) VA p:\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmt~_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapportlbilaga 1b beskrivning va-planområdeo_ docx

99 SWECO~ 3 Stavder och Sallebacka Området omfattar idag 88 bostäder och hus ligger tätt '" Det förekommer svårigheter att anlägga enskilda avlopp. Utsläpp från enskilda avlopp kan utgöra en risk för vattenförsörjningen i området och för recipienten (havet). Tre större, gemensamma avloppsanläggningar finns i området med varierande brister. Fastighetsägare har påtalat salt vatteninträngning och förekomster av järn och bakterier. Campingens vattentäkt ligger nedströms bostäder. rtabfär... = 100,... 4,.., "' " /.'! '!I _,./,. i~... ' ' 1.i Gl~,llhålan 1 g,, " ~.... ~ -.,. - ~ 1/~. ~ , :.. _\ N t:+a llagårde Stämmet,/ m ~ Stämmet - Gläshålan Området omfattar idag 22 bostäder. Flera detaljplaner finns i anslutning till området. I samband med att dessa byggs kommer området att anslutas till allmänt VA. Några av fastigheterna kan komma att ingå i VA-förening som får avtalsanslutning, på grund av svår terräng. Goda möjligheter för anslutning t ill allmänt VA pga. närhet till befintligt verksamhetsområde. 2 (17) BILAGA 1B BESKRIVNIN G AV VA PLANOMRÅDEN VA p:i1313i _ varberg_ v,rplan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggnadsplan\rappo<tlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

100 SWECO~.. J... -~f= ~e.. l:tc!ftagården v., _,_--. - )-.,.1 \ '.,,, ;. Perp~,-, ~. ' :.-.Horsakul/a St" t, I f. ~ '... \ lir I J, "19..,. \ amme,-.. i.. :.... -,. \ '. ' -, '...,',. - Siken,/ 400,;,' /4' 600 m ~ 19 Stämmet - Horsakulla N Området omfattar idag 38 bostäder. Flera detaljplaner finns i anslutning till området. I samband med att dessa byggs kommer området att anslutas till allmänt VA. Idag utgörs de enskilda avloppen av slutna tankar, som tillåts tillfälligt i väntan på allmänt VA, då det är problem att lösa enskilt avlopp på annat sätt. Nisebäcken är en känslig recipient. Goda möjligheter för anslutning t ill allmänt VA pga. närhet till befintligt verksamhetsområde. 20 Tofta - Särs kulle Området omfattar 28 bostäder. Visst bebyggelsetryck finns. Permanentboende nära tätbebyggelse Skanebjär ~. Det är svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av de geologiska förutsättningarna. Avloppen utgör en risk för de enskilda vattentäkterna ,. T Munkån (öster om järnvägen) är en känslig recipient. Goda möjligheter för anslutning t ill allmänt VA pga. närhet till befintligt verksam hetsom rå de.,. ~., 1 BILAGA 1B BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN (17) VA p:\ _ varberg_ va-plan\ arbetsmtr1_dok\001 _ va-utbyggnadsplanlrapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

101 SWECO~ Torsgården\ ~--- Bra/tas \ J -.. l \, ',\ tlfl ' t!fs\ t' ==-= \'\<~ I~ \ Svt nstdt~ lyoo ~ \4~ -- Be 21 Svenstorp Boende har påtalat problem och ärendet ligger hos länsstyrelsen har beslutat att området bör anslutas på grund av 6 (LAV). Området som identifierats i GIS-analysen omfattar 21 bostäder. Bebyggelsetrycket är lågt. Den enskilda dricksvattenförsörjningen fungerar väl såvitt kommunen vet. Det fin ns vissa svårigheter att anlägga enskilda avlopp. Området är beläget nära en känslig recipient (Skatebäcken). De anläggningstekniska förutsättningarna att ansluta området är svåra. Kommunen kommer att ta ställning till området utifrån länsstyrelsens beslut då det bedöms finnas områden med större behov som går före. Det behöver utredas hur VA-situationen ska lösas då problem påtalats. 4 (17) i I BILAGA 1B BESKRIVNING AV VA- PLAN OMRÅDEN E ~ VA p:i1313i _ varberg_ va-plan\000\ 1 0 arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggnadsplan\rappo<tlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

102 sweco-8-22 Norra näs - Hansagård, Buarås VA-utbyggnad t ill området planeras. Högt behov av förändrad VA-situation framförallt pga. bebyggelsetryck och dålig vattenkvalitet (saltvatteninträngning), men även problem att lösa hantering av enskilda avlopp samt en känslig recipient. Närhet till befintligt verksamhetsområde ger goda möjligheter för anslutning. Planläggning pågår för delar av VA-planområdet och VA-utbyggnaden samordnas med detta. VA-utbyggnaden är ett gemensamt grepp för Norra Näs (område 22, 23 och 30). 23 Norra Näs - Storehall VA-utbyggnad t ill området planeras. Behov av förändrad VA-situation pga. bebyggelsetryck, problem att lösa hantering av enskilda avlopp samt en känslig recipient. ',,,- I 0 '! K~~ agen......,.. "' C-00 m Närhet till befintligt verksamhetsområde ger goda möjligheter för anslutning. Planläggning av intilliggande område, men ingen pågående eller planerad planläggning av Norra När - Storehall. VA-utbyggnaden är ett gemensamt grepp för Norra Näs (område 22, 23 och 30).... ~., 1 BILAGA 1B BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN (17) VA p:\ _var1lerg_va-plan\000\10 ar1letsmtrl_dok\001_va--utbyggnadsplanlrapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

103 SWECO~ 29 Hunnest ad Planering av VA-utbyggnad pågår. Området består idag av 34 bostäder och husen ligger tätt. Bebyggelsetrycket är högt. Svårigheter att anlägga enskilda avlopp på grund av den täta bebyggelsen, Problem med dricksvattenkvalitet förekommer. 30 Fyrkullen Länsstyrelsen har förelagt kommunen att ansluta området med stöd av 6 (LAV) och VA-utbyggnad är planerad. Behov av förändrad VA-situation pga. bristfällig dricksvattenkvalitet, problem att lösa hantering av enskilda avlopp samt en känslig recipient. Närhet till befintligt verksam hetsområde ger goda möjligheter för anslutning. VA-utbyggnaden är ett gemensamt grepp för Norra Näs (område 22, 23 och 30). 6 (17) BILAGA 1B BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:i1 313I _ varberg_ v,rplan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggn adsplan\rapportlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

104 SWECO~ 1 Stocken Östra Boende har påtalat problem och ärendet ligger hos länsstyrelsen för beslut enligt 6 (LAV). ' ' ----stoekefl i Området som identifierats i GIS-analysen omfattar 21 bostäder. Bebyggelsetrycket är lågt. Den enskilda dricksvattenförsörjningen fungerar väl såvitt kommunen vet. Förutsättningarna för att anlägga enskilda avlopp är dåliga. Området är beläget nära havet m Kommunen kommer att ta ställning till området utifrån länsstyrelsens beslut då det bedöms finnas områden med större behov som går före. Det behöver utredas hur VA-situationen ska lösas då problem påtalats. 5 Källstorp Området omfattar 34 bostäder, bebyggelsetrycket är lågt. Bebyggelsen i området är tät och det finns vissa svårigheter att anlägga enskilda avlopp. Fastighetsägare har påtalat att dricksvattenkvaliteten och tillgången t ill sött dricksvatten är bristfällig på grund av saltvatteninträngning. Även höga järnhalter har påtalats. Innan det går att avgöra behovet av allmänt VA i området behöver dricksvattensituationen i området utredas: Hur utbrett är kvalitetsproblem och dålig vattentillgång?,. ~., 1 BILAGA 18 BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN (17) VA p:\ _ vartlerg_ va-plan\ artietsmtrl_dok\001 _ va-utbyggnadsplanlrapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

105 SWECO~ e 17 Torpa Kyrkby Området omfattar idag 40 bostäder, bebyggelsetrycket är relativt högt. ' E1bj0f$,' I ~.~ '. OO 1,.. '600 m. -~-- Området är bergigt och kuperat vilket försvårar anläggning av avlopp. Dricksvattensituationen bedöms fungera idag, dock beror detta på att Miljö- & hälsoskyddsnämnden har begränsat utbyggnad. Vissa förhandsbesked och ansökan om avlopp har fått nej och några avlopp har fått begränsningar i utsläpp pga. närhet till dricksvattenbrunnar. Utredning av hur VA-försörjningen bör ordnas vid eventuell tillkommande byggnation, eftersom det finns svårigheter att lösa enskilda avlopp idag samtidigt som bebyggelsetrycket är relativt högt. ~rytegården j N 32 Kungsät er öst Området omfattar 9 bostäder. Bebyggelsetrycket är inte högt idag, men det kan öka eftersom det finns ambitioner i kommunen om att orten ska utvecklas genom en pågående fördjupad översiktsplan. ärb~ å_r;,d~n, ~.~ 3~- /,... ~. ~~ Kungsäte~ / ~ \~ gamla tomt Mellangå{den!, " ~ :1 600 m Recipienten (Kungsätersån) är känslig och fle ra tomter angränsar till den. De enskilda avloppsanläggningarna har dålig standard. Nyanläggning av avlopp kan vara svårt på grund av närhet t ill ån. Relativt stort behov framför allt pga. kommunens ambitioner att utveckla orten och känslig recipient. 8 (17) BILAGA 1B BESKRIVN ING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:i 1313I _ varberg_ v,rplan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggnadsplan\rappo<tlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

106 SWECO~ VA-bevakningsområde 6 Gloppe väst Området omfattar 102 bostäder, bebyggelsetrycket är lågt. Området få r inte utökas eller utvecklas på grund av närheten till Ringhals. Tomterna i området är små. Enklare fritidshusstandard på vissa avlopp, men efterfrågan på högre standard finns. Gemensamma avloppslösningar finns som omfattar de flesta fastigheterna. Delar av området är anslutet till allmän dricksvattenförsörjning. De fastigheter som har eget vatten har kvalitetsproblem. Bevakning av dricksvattenkvalitet, som kan påverkas negativt av avloppen då tomterna är många, små och ligger nära varandra. Gloppe väst (6) och Lingome (7) bevakas gemensamt...? 7 Lingome (Gloppe öst ) Området omfattar 28 bostäder, bebyggelsetrycket är lågt. De flesta fastigheterna är anslutna till allmän dricksvattenförsörjning. De fastigheter som har eget vatten har kvalitetsproblem. Bevakning av dricksvattenkvalitet. Gloppe väst (6) och Lingome (7) bevakas gemensamt.,oo eoo "' 9 (17) BILAGA 1B BESKRIVN ING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:\ _ varberg_ va-plan\ arbetsmtr1_dok\001 _ va-utbyggnadsplanlrapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

107 SWECO~ VA-bevakningsområde SSkällåkra Området omfattar 84 bostäder, bebyggelsetrycket är lågt. Området är anslutet till allmän dricksvattenförsörjning (via Ringhals), men har enskilda avlopp. Enklare friti dshusstandard på vissa avlopp, men efterfrågan på högre standard finns för att kunna bygga ut stugorna. Det kan fi nnas enskilda avlopp som påverkar recipienten negat ivt. Förutsättningarna för att anlägga avlopp är relativt goda. Recipienten omfattas av Natura-2000-skydd. Klargör om området tillåts omvandlas eller ej. Om området inte får omvandlas kan försörjningen fortsätta vara enskild. 11 Åkraberg Området omfattar 39 bostäder, bebyggelsetrycket är relativt högt. Vissa problem med dricksvattenförsörjningen (näringsämnen) då husen ligger tätt. De flesta enskilda avlopp har åtgärdats vilket antas ha förbättrat situationen. Området ligger när Viskan som är en känslig recipient där flodpärlmussla förekommer. Bebyggelseutvecklingen i området bevakas då annan lösning för VA-försörjning kan behövas om det byggs många fler hus, då det finns risk för försämrad dricksvattenkvalitet eftersom husen redan idag ligger tätt. 10 (17) BILAGA 18 BESKRIVN ING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:i 1313I _ varberg_ v,rplan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggnadsplan\rappo<tlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

108 SWECO~ VA-bevakningsområde Växth 12 Sanddammsvägen Området omfattar 43 bostäder, bebyggelsetrycket är relativt högt. Fastighetsägare har påtalat saltvatteninträngning. Området är bergigt vilket kan försvåra för anläggning av enskilda avlopp. Bebyggelseutvecklingen i området bevakas då det troligtvis är svårt att lösa dricksvattenförsörjningen för ti llkommande bebyggelse _ Trollåsen Området omfattar 28 bostäder, mestadels fritidshus utan utökade byggrätter. Fastighetsägare har påtalat saltvatteninträngning och även näringsämnen och bakterier. Utsläpp till känslig recipient (hav och badplats). VA-samfällighet håller på att byggas, vilket ger möjlighet till förbättrad VA-försörjning. Utvecklingen av VA-situationen i området bevakas för att se om god VA-försörjning kan lösas genom den VA-samfällighet som är på gång. 200 eoo m... ~., 1 BILAGA 1B BESKRIVN ING AV VA PLANOMRÅDEN (17) VA p:\ _ varberg_ va-plan\ arbetsmtr1_dok\001 _ va-utbyggnadsplanlrapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

109 SWECO~ VA-bevakningsområde Sanddamm c Växthus...,;, t '"" -... _. ~ i Sanddamm ,..... " _/, ;,,;", sl'==--l '. 14Sanddamm Området omfattar 20 bostäder, mestadels fritidshus utan utökade byggrätter. Fastighetsägare har påtalat saltvatteninträngning och även näringsämnen och bakterier. Slutna tankar förekommer i området, men även icke slutna lösningar. Utsläpp till känslig recipient (hav och badplats). VA-förening är på gång i området. 200 IIOO "' Utvecklingen av VA-situat ionen i området bevakas för att se om god försörjning kan lösas genom den VA-samfällighet som är på gång. 15 Paradis Området omfattar idag 20 bostäder, bebyggelsetrycket är relativt högt. Fastigheternas enskilda avlopp har åtgärdats Eventuella problem med dricksvattenkvalitet, eftersom avloppen ligger uppströms enskilda dricksvatten brunnar på vissa ställen. Svårt att anlägga nya avlopp pga. bergigt och tätt mellan husen. Känslig recipient (Paradisbäcken). Vissa fastigheter ingår i vattenförening. Diskussioner pågår om att skapa en VA-förening Bebyggelseutvecklingen i området bevakas för att se till att VA-försörjningen går att lösa till eventuella tillkommande fastigheter/hus. Även diskussionerna kring en VA-förening bevakas och återkopplas vid uppdatering av VA-utbyggnadsplanen (17) ~ I BILAGA 1B BESKRIVN ING AV VA- ~ PLAN OMRÅDEN E ~ VA p:i 1313I _ varberg_ v,rplan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggn adsplan\rapportlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

110 SWECO~ VA-bevakningsområde Mossagården 16 Västra Derome Området omfattar idag 22 bostäder, bebyggelsetrycket är relativt högt. Idag fungerar den enskilda försörjningen bra. \ BjÖB, 16.. } ~ckrelur,d. r. --: - :. ~--,/ Gri~,gården i ' =..,,--- ~ I :,,' j~tlage_~, ,, 0 m - Bebyggelseutvecklingen i området bevakas för att säkerställa att dricksvattenförsörjningen går att lösa när bebyggelsen utökas. 25 Moarna Området omfattar idag 23 bostäder, bebyggelsetrycket är relativt högt Merparten av fastigheterna är avtalsanslutna t ill allmän dricksvattenförsörjning. Högt grundvatten och vattenledning genom området ger problem att anlägga enskilda avlopp. I dagsläget fu nge rar avloppslösningarna. TvååKer \\ K\lam Bebyggelseutvecklingen i området bevakas för att se till att VA-försörjningen går att lösa till eventuella tillkommande fastigheter/hus (17) BILAGA 18 BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:\ _ varberg_ va-plan\ arbetsmtr1_dok\001 _ va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

111 SWECO~ ns I \,., _,/ \ \.', \_,,, -~ ---. r{\~illebacka... ' \ - \ - VA-bevakningsområde - ' _/,: t, ' /,t.s~,. ' PUa- \,_ gärden \~ I ' m 26 Lillebacka Området omfattar idag 13 bostäder. Bebyggelsetrycket är relativt högt och obebyggda tomter finns. Komplicerat att lösa avlopp från vissa avstyckade tomter har förekommit under längre tid men idag finns lösningar som fungerar. Fastigheterna har nyligen åtgärdat sina enskilda avlopp. Mindre problem med dricksvattenkvaliteten kan förekomma. Bebyggelseutvecklingen i området bevakas för att se till att VA-försörjningen går att lösa till eventuella tillkommande fastigheter/hus. I 27 Gödestad - Berghäll Området omfattar idag 11 bostäder och bebyggelsetrycket är högt. Det finns ambitioner i kommunen om att Gödestad ska utvecklas som en del i kommunens ortsutvecklingsstrategi. Om orten ska utvecklas behöver VA-försörjningen ses över i sin helhet. överstegård 600 m.. Den enskilda avloppshanteringen fu ngerar bra. Vissa kvalitetsproblem med dricksvattnet har förekommit. I väntan på beslut om utveckling klassas området som bevakningsområde. Det är också viktigt att uppmärksamma indikationer på att den enskilda dricksvattenförsörjningen inte fu ngerar. 14 (17) ~ I BILAGA 1B BESKRIVN ING AV VA- ~ PLAN OMRÅDEN E ~ VA p:i 1313I _ varberg_ v,rplan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggnadsplan\rapportlbilaga 1 b besklivning v.icplanområden_ docx

112 sweco-8- VA-bevakningsområde Ambjörns gård 28 Havstorp Området omfattar idag 17 bostäder. Det fi nns ambitioner i kommunen om att orten ska utvecklas genom en pågående fördjupad översiktsplan. Det fi nns indikationer på problem med tillgång på dricksvatten i området. Förutsättningarna för att anlägga enskilda avlopp är dåliga på grund av ytligt berg. Om orten ska utvecklas behöver VA-försörjningen ses över i sin helhet. Bebyggelsetrycket i området är förhållandevis högt. I väntan på beslut om utveckling klassas området som bevakningsområde m Om planläggning och utveckling av området dröjer kan beslut om en eventuell VA-utbyggnad behöva tas. Vid översyn av VA-utbyggnadsplanen 2019 bör området beaktas särskilt. 31 Galtabäck Området omfattar 10 bostäder. Vissa problem med dricksvattenkvalitet förekommer. Området ligger i anslutning t ill en känslig recipient (Galtabäcken) och badplats. En VA-samfällighet är på gång i området som eventuellt kommer att anslutas via avtal till allmänt VA. Utvecklingen av VA-samfällighet bevakas för att se om VA-situationen löses på detta vis. Ingen ytterligare åtgärd om området ansluts.... ~., 1 I BILAGA 1B BESKRIVNIN G AV VA PLANOMRÅDEN (17) VA p:\ _var1lerg_va-plan\000\10 ar1letsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplanlrapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

113 SWECO~ Enskilt VA-område 4 Fageråkra Området omfattar 20 bostäder vid Viskans östra strand. Den enskilda försörjningen fu ngerar väl idag. Viskan är en skyddsvärd recipient där flodpärlmussla påträffats. 9 Ekegården Området omfattar 60 bostäder, dock ej permanentbostäder. Omvandling t ill permanentboende är inte aktuell i dagsläget. Fast igheterna har gemensam dricksvattenförsörjning och avloppen består av slutna tankar. Den enskilda försörjningen fungerar väl idag. Området ligger inom vattenskyddsområde. E 2.GO 400,I = 16 (17) BILAGA 18 BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:i1313i _ varberg_ va-plan\000\ 1 O arbetsmtr1_dok\001 _ v.icutbyggnadspcan\rappo<tlbilaga 1 b besklivning v.icpcanområden_ docx

114 SWECO~ Enskilt VA-område mossen n ~ Jyt~orp!I,:, I!.. \ : ;\ : 11.,.. fo :, ' ~- 1 '.. J' /," -~-,..... B... -;-.. -~... -~.,, --~ ::... :J 10 Jytatorp Området omfattar ca 35 bostäder, dock ej permanentbostäder. Omvandling till permanentboende är inte aktuell i dagsläget. Fastigheterna har gemensam dricksvattenförsörjning och avloppen består av slutna tankar. Den enskilda försörjningen fungerar väl idag. Området ligger inom vattenskyddsområde m La1,gt:,m.kogen.s nd 11n:o.se,st.. _.. _... : J' :..... ' \, 24 '. ; _-_... :, \~.. ~\ \.,,~ - ~... ~!. \..':...'- 24 Lövåsen Området omfattar 25 bostäder. Detaljplan från 1982 finns, men det är inte sannolikt att den nyttjas. Det finns ungefär 14 obebyggda tomter i området. Hälften av husen har gemensamt avlopp. Den enskilda försörjningen fungerar väl idag Lövasen o I (17) BILAGA 18 BESKRIVNING AV VA PLANOMRÅDEN VA p:\ _ varberg_ va1>lan\oooi 10 arbetsmt~_dok\001 _ va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 1 b beskrivning va-planområden_ docx

115 BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN SWECO~ GRANSKNING Bedömningsmodell Klassning av VA-planområden görs i grunden genom tillämpning av en bedömningsmodell som omfattar behov och möjlighet. Klassningen kan också påverkas av ett antal så kallade påverkansfaktorer, se figur nedan. I föreliggande dokument beskrivs bedömningen av behov och möjlighet för VA-planområden. Bedömning Behov Möjlighet Påverkansfaktorer Geografiskt läge Tekniska förutsättningar Klassning av VA-planområden VA-utbyggnadsområde VA-utredningsområde VA-bevakningsområde Enskilt VA-område Bedömning av behov av förändrad VA-försörjning och möjlighet för utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen i Varbergs VA-planområden görs i en excelmodell. I modellen ingår flera parametrar som bedöms skilda från varandra och utifrån förbestämda kriterier. Modellen resulterar i att varje område får en poängsumma mellan 1-10 för sitt behov av förändrad VA-försörjning och sin möjlighet att anslutas till den allmänna VA-anläggningen genom VA-utbyggnad. Poängen ger en möjlighet att göra en inbördes jämförelse mellan områdena men också för att bedöma om det finns skäl att tillämpa 6 i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Påverkansfaktorerna vägs in efter att poängen beräknats. Detta görs separat och inte i modellen eftersom dessa faktorer är svårare att kvantifiera. Viktning av kriterier Det finns möjlighet att i bedömningsmodellen ge vissa kriterier större påverkan på slutresultatet, att ge dem större vikt än övriga. Varbergs kommun och VIVAB har valt att inom behovsbedömningen inte vikta Tillgång till vatten, då underlaget inom detta kriterium är osäkert. Inom Hälsa bedöms därmed endast kriteriet Vattenkvalitet. I möjlighetsbedömningen ges kriteriet Längd på överföringsledningar och Anläggningstekniska förutsättningar dubbelt så stor vikt som kriteriet Bebyggelsestruktur, då de anses vara mer avgörande för möjligheterna för anslutning av områden till allmänt VA. 1 (7) memo04.docx S w e co E n vi r o n m e nt AB VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

116 SWECO~ Behov av förändrad VA-försörjning Behovet av en förändrad VA-försörjning varierar mellan olika områden och beror på ett antal faktorer. Den modell som utarbetats syftar bland annat till att beräkna en så kallad prioriteringspoäng, som antar ett värde mellan 1-10, vilket underlättar jämförelsen mellan de områden som bedöms. Prioriteringen baseras på kriterier kopplade till samhällets utveckling, miljömässiga förutsättningar och förutsättningar för en hälsomässigt säker vattenförsörjning, se Figur 1. Samhälle Antal hushåll Bebyggelsetryck Behov Miljö Recipientens känslighet Utsläpp av spillvatten Hälsa Vattenkvalitet Tillgång till vatten Figur 1: Kriterier för bedömning av behov av förändrad VA-försörjning. För varje område som analyseras bedöms totalt sex kriterier kopplade till de tre kategorierna samhälle, miljö och hälsa. Bedömningen görs med hjälp av en tregradig skala (+, ++, +++) som motsvarar omfattningen, känsligheten eller liknande kopplat till det specifika kriteriet som studeras. Baserat på de bedömda kriterierna beräknas prioriteringspoängen och det är möjligt att se hur olika viktningar av de sex kriterierna påverkar den slutgiltiga prioriteringsordningen mellan områdena. Modellen är uppbyggd i Excel och i Figur 2 visas ett exempel på den information som anges för respektive område. 2 (7) memo04.docx BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

117 SWECO~ Grundinformation samhälle (s) Mlljö(m) Hiil~a (h) Område Samlad bebyggelse nr. Figur 2: Exempel från bedömningsmodellen som visar vilken information som anges för behovskriterierna. (Intervallen i figuren för +, ++ och +++ kan avvika från Varbergs intervall). Behovskriterier Nedan presenteras de kriterier (indelade i tre kategorier: samhälle, miljö och hälsa) och skalor som används för att bedöma områdena med avseende på respektive kriterium. Samhälle Ingår i nnnlysen. 1 1 Omrade Ja Il 2 OmrAde 2 Ja l!i 3 Område 3 Ja l!i 4 O mråde 4 Ja l!i 5 Område 5 Ja Il Antal hushall Samhälle är indelad i två kriterier: Antal hushåll och Omvandlingstryck/bebyggelsetryck. Antal hushåll anges i tre storleksklasser enligt nedan: +++ Området innefattar >40 hushåll ++ Området innefattar hushåll + Området innefattar <20 hushåll Hushåll automat,slic kjassnmg Bebyggelseutvecklmg Utsläpp Recipient Omvandlingstryck/bebyggelsetryck anges i tre storleksklasser enligt nedan: Kvanti:1:Bt +++ Området har ett högt omvandlingstryck/bebyggelsetryck (mer än 3 positiva förhandsbesked) och/eller omfattas av politiskt beslut (utpekat utbyggnadsområde i ÖP/FÖP) ++ Området har ett högt omvandlingstryck/bebyggelsetryck (mer än 3 positiva förhandsbesked) men omfattas ej av politiskt beslut. + Området har ej högt omvandlingstryck/bebyggelsetryck och omfattas ej av politiskt beslut. Kvalitet (7) memo04.docx BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

118 SWECO~ Miljö (avloppssituationen) Miljö är indelad i två kriterier: Utsläpp av spillvatten och Recipientens känslighet. Utsläpp av spillvatten tar hänsyn till den förorenande verksamheten/källan som här utgörs av avloppsanläggningar. +++ I området finns till stor del avloppsanläggningar som påverkar miljön negativt, eller området har inte de naturliga förutsättningarna för att avloppsfrågan ska kunna lösas ur miljömässig synpunkt. ++ I området finns en mindre andel avloppsanläggningar som påverkar miljön negativt, eller området har delvis de naturliga förutsättningarna för att avloppsfrågan ska kunna lösas ur miljömässig synpunkt. + I området finns ett mycket begränsat antal avloppsanläggningar som påverkar miljön negativt, eller området har de naturliga förutsättningarna för att avloppsfrågan ska kunna lösas ur miljömässig synpunkt. Recipientens känslighet tar hänsyn till närheten till känslig recipient i tre nivåer. +++ Området ligger i direkt anslutning till skyddat område såsom Natura2000 eller kommunal badplats, (inom 500 meter) eller inom fastställt/föreslaget vattenskyddsområde. Området ligger inom 100 meter från vattendrag eller sjö som är hårt belastat av näringsämnen. ++ Området ligger i direkt anslutning till vattenförekomst (inom 100 meter) som inte uppnår god ekologisk status p.g.a. övergödning, alternativt anses känslig, eller i nära anslutning till vattendrag där förekomst av flodpärlmussla påvisats. + Området ligger utanför ovan angivna områden. 4 (7) memo04.docx BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

119 SWECO~ Hälsa (dricksvattensituationen) Hälsa är indelad i två kriterier: Tillgång till vatten och Vattenkvalitet. Tillgång till vatten tar hänsyn till huruvida tillgången på dricksvatten (kvantiteten) är tillräcklig eller inte. +++ I området finns otillräcklig tillgång till dricksvatten. ++ I området finns tidvis otillräcklig tillgång eller begränsad mängd dricksvatten. + I området finns tillräcklig tillgång till dricksvatten. Vattenkvalitet beaktar de eventuella problem som kan vara förknippade med vattenkvaliteten. +++ Allvarliga kvalitetsproblem förekommer i små delar av området eller mindre kvalitetsproblem i stora delar av området. ++ Allvarliga kvalitetsproblem förekommer i enstaka fall och mindre kvalitetsproblem i små delar av området. + Mindre allvarliga problem finns i området, eller inga problem finns i området. 5 (7) memo04.docx BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

120 SWECO~ Möjlighet att ansluta till allmän VA-försörjning De ekonomiska möjligheterna att ansluta ett område till allmän VA-försörjning beror på ett antal faktorer. Den modell som har utarbetats syftar bland annat till att beräkna en så kallad prioriteringspoäng, som antar ett värde mellan 1-10, vilket underlättar jämförelsen mellan de områden som bedöms. Prioriteringen baseras på kriterier kopplade till avstånd från befintlig VA-anläggning, bebyggelsestruktur (tomternas storlek och avstånd till varandra) och markförhållanden som påverkar förutsättningarna för anläggning av VA-ledningar, se Figur 3. Avstånd till/från befintligt nät Avstånd mellan tomter Möjlighet Bebyggelsestruktur Storlek på tomter Anläggningstekniska förutsättningar Figur 3 Kriterier för bedömning av möjlighet för anslutning till allmän VA-försörjning. Modellen är uppbyggd i Excel och i Figur 4 nedan visas ett exempel på den information som anges för respektive område. Grundinformation Områ de nr. Samlad bebyggelse lngiir i 1. ana lysen.1 1 Omräde 1 2 Omr:lde 2 3 Område 3 4 Omri!de 4 5 Om råde 5 Ja Ja Ja Ja Ja Anläggningstekn. förut- sättningar Längd på överföring till befintligt Il nät +++ Il +++ Bebyggelsestruktur Avstånd mellan tomte Storlek på tomter Figur 4: Exempel från bedömningsmodellen som visar vilken information som anges för möjlighetskriterierna. (Intervallen i figuren för +, ++ och +++ kan avvika från Varbergs intervall). 6 (7) memo04.docx BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

121 SWECO~ Möjlighetskriterier Nedan presenteras de kriterier och skalor som används för att bedöma områdena med avseende på respektive kriterium. Bedömningen görs med hjälp av en tregradig skala (+, ++, +++) som motsvarar storleksordningen, omfattningen eller liknande kopplat till det specifika kriteriet som studeras. Avstånd till/från befintligt ledningsnät +++ Avståndet till närmaste anslutningspunkt på befintligt nät är mindre än 1 km ++ Avståndet till närmaste anslutningspunkt på befintligt nät är mellan 1-3 km + Avståndet till närmaste anslutningspunkt på befintligt nät är större än 3 km Bebyggelsestruktur Avstånd mellan tomter +++ Tomterna gränsar till varandra och samma huvudledning kan försörja två husrader ++ Tomterna gränsar till varandra men en huvudledning kan bara försörja en husrad + Tomterna är glest belägna Storlek på tomter +++ Medelstorlek på tomt inom området 1500 m² ++ Medelstorlek på tomt inom området > m² + Medelstorlek på tomt inom området 3000 m² Anläggningstekniska förutsättningar +++ Området bedöms ha goda geotekniska förutsättningar med gynnsamma jordartsförhållanden (t.ex. sand, silt, finkorning morän) och flack terräng (höjdvariationer inom området är mindre än 10 m). ++ Området bedöms delvis ha goda geotekniska förutsättningar, delvis svåra geotekniska förutsättningar och/eller kuperad terräng (höjdvariationen inom området är mellan 10 och 20 meter). + Området bedöms ha svåra geotekniska förutsättningar med ogynnsamma jordartsförhållanden (t.ex. lera, blockig morän, grus) eller berg i dagen och/eller kraftigt kuperad terräng (höjdvariationer inom området överstiger 20 m). 7 (7) memo04.docx BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL FÖR VA-PLANOMRÅDEN VA p:\1313\ _varberg_va-plan\000\10 arbetsmtrl_dok\001_va-utbyggnadsplan\rapport\bilaga 2 bedömningsmodell va-planområden_ docx

122 TECKEN FÖRKLARING - Verksamhetsområde allmänt VA Behovs- och möjlighetspoäng Behov 1-10 Bilaga 3 Möjlighet 1-10 Karta över Varbergs VA-planområden 2018 Datum: GRANSKNING I 8km I N Väröbacka... \ F ~ ~2 V ""e - ""' ,_ ~ l I 1 t.t/,,., 14 ~ ;-le;. _. 16 I.26 ~ - 17 e Tangaberg }g.. \ - ~ 't) ~ -~- ~ 23 i.fi 2 T(önninge Skäl/inge Rolfstorp " 9 Nr Namn Stocken Östra Stockekulla Stavder och Sallebacka Fageråkra Källstorp Gloppe väst lingome (G loppe öst) Skällåkra Ekegården Jyatorp Åkraberg Sanddammsvägen Trollåsen Sanddamm Paradis Väst ra Derome Torpa Kyrkby Stämmet -Gläshålan Stämmet- Horsakulla Tofta - Särs kulle VA-utbyggnad Norra näs - Hansagård, Bua rås Norra Näs -St orehall Lövåsen Moarna Lillebacka Gödestad - Berghäll Havstorp Hunnestad Fyrkullen Galtabäck Kungsät er öst