Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 1 (45) Plats och tid Ovalen, stadshuset, tisdag 29 september 2015, kl Beslutande Se sida 2 Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Helén Lindbäck Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret, måndag 5 oktober 2015 Paragrafer Sekreterare Johan Forssell Ordförande Peter Roslund Justerande Helén Lindbäck Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, stadshuset Underskrift/anslaget av Johan Forssell

2 2 (45) Beslutande Peter Roslund (S), ordförande Helena Stenberg (S) Stefan Askenryd (S) Elisabeth Vidman (S) Anna Bogren Dalberg (S) Lars U Granberg (S) Birgitta Elfström (S), tjänstgörande ersättare Brith Fäldt (V) Ann-Louise Hagström (MP) Lage Hortlund (M) Håkan Johansson (M), tjänstgörande ersättare Majvor Sjölund (C) Johnny Åström (NS) Åke Forslund (FP) Helén Lindbäck (KD) Övriga deltagare Johan Forssell, kommunsekreterare Maria Wiksten, kommunjurist Åsa Öberg, ekonomichef Lars Lundin, arbetsterapeut 248 Johan Wirtala, avdelningschef 249 Jonas Vikström (S), ej tjänstgörande ersättare Rune Berglund (S), adjungerad ledamot Helena Nilseriksdotter (V), adjungerad ledamot

3 3 (45) Innehållsförteckning... Sid 248 Remiss, Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (Rapport 2014:38) S2009/1816/FST Yttrande över Länstransportplan - förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala vägnätet Utvärdering av verksamhetsutvecklingspotten Medfinansiering av förstudie ekologisk och konventionell kycklingproduktion i norra Sverige Bryggfinansiering av samverkan av påverkan för Norrbotniabanan Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) Riktlinjer för prioritering av Piteå kommuns upphandlingar Årsplan/tidplan för ekonomiska aktiviteter för år Förändring av Piteå kommuns krisledningsorganisation (krisledningsstaben) Revisionsrapport - granskning av kommunens interndebiteringar Revisionsrapport - granskning av kommunens beslutsprocess vid investeringsprojekt Fyllnadsval till arbets- och personalutskottet samt plan- och tillväxtkommittén Delgivningsärenden Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen Evenemangssponsring av Piteå Älv Pride Delårsrapport januari - augusti 2015 för Piteå kommun och koncernen Sammanträdesplan för år Detaljplan för Forellen 7 och 8, Piteå Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Utredning beträffande kommunalförbund för gymnasierna i fyrkanten Remiss - En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi2015/ Kultur- och fritidsnämndens begäran om omfördelning av investeringsmedel Svar på medborgarförslag gällande utredning om utvecklingsområden Svar på motion om kreativ upphandling Svar på motion om utredning kring samarbete med Piteå biogas Svar på motion om bildande av en samorganisation för ekologiska odlare och uppfödare Svar på motion angående bredbandsstrategi för Piteå kommun... 41

4 4 (45) 275 Svar på motion om att planera in ekobyar i översiktsplanen i Piteå kommun... 44

5 5 (45) 248 Remiss, Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (Rapport 2014:38) S2009/1816/FST Diarienr 15KS417 Beslut Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 15KS Socialdepartementet har för yttrande senast den 30 september 2015 översänt Boverkets rapport Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m m. Socialnämnden har lämnat förslag till yttrande, utifrån detta har ett förslag till Piteå kommuns yttrande upprättats. Yrkanden Peter Roslund (S): Arbets- och personalutskottets förslag kompletteras enligt följande: Under generella synpunkter påpekas vikten av att finansieringsprincipen följs i det fall att kommuner får ökade kostnader. Under avsnitt markeras att bostadsanpassningsbidrag endast kan bli aktuell för den boendes behov, inte på grund av arbetsmiljökrav avseende anställd personal. Ordföranden konstaterar att det enbart finns ett förslag till beslut, vilket också blir kommunstyrelsens beslut. Socialdepartementets remiss 26 maj 2015, med bifogad rapport Socialnämndens yttrande 11 augusti 2015 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 17 september 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 140

6 6 (45) 249 Yttrande över Länstransportplan - förslag till objekt för utförande under 2016 på det kommunala vägnätet Diarienr 15KS438 Beslut Kommunstyrelsen yttrar sig enligt bilaga 15KS Länsstyrelsen i Norrbottens län har uppmanat länets kommuner att senast 1 oktober 2015 inkomma med förslag till bidragsobjekt för effektivisering av det kommunala vägnätet Bidrag till effektivisering av det kommunala vägnätet är en åtgärdskategori i Länstransportplanen. I den fastställda planen innehåller åtgärdskategorin 8 miljoner kronor per år, beslut om objekt tas årvis efter att den årliga tilldelningen av medel till länsplanen är känd. Åtgärder finansieras med högst 50% av kostnaden via länstransportplanen, övrig finansiering faller på respektive kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 8 september 2015, 120, att godkänna ett förslag till objekt, samt överlämna detsamma till kommunstyrelsen. Förslaget omfattar två objekt, dels Ankarskatavägen etapp 2, dels Ringiusvägen etapp 2. Av dessa har Ankarskatavägen högst prioritet. Länsstyrelsens begäran 8 juni 2015 Samhällsbyggnadsnämndens beslut 8 september 2015, 120, med bilaga Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 24 september 2015

7 7 (45) 250 Utvärdering av verksamhetsutvecklingspotten Diarienr 15KS386 Beslut Kommunstyrelsen godkänner utvärderingen av verksamhetsutvecklingspotten för åren Tidigare beslut Kommunfullmäktige gav i 2012 års verksamhetsplan kommunledningskontoret i uppdrag att utreda en verksamhetsutvecklingspott. Uppdraget återredovisas i två delar; dels en utveckling av systematiken för att stimulera till verksamhetsutveckling, dels förslag till verksamhetspott för att ytterligare skapa incitament för våra olika verksamheter att arbeta med nya idéer. Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2012 att inrätta en verksamhetsutvecklingspott, bestående av kronor för 2013 och för 2014, från den del av tillväxtpolitiska reserven som tillskaapats via borgensmedel. Kommunstyrelsen beslutade att vid 2013 års utgång få en återredovisning av verksamhetsutvecklingspotten. På grund av hög arbetsbörda startade pottens verksamhet först i årsskiftet 2013/2014. Under våren 2015 har en masterstudent anlitats för att utvärdera potten. Genomförande Idéerna har handlagts av en utvecklingskommitté som kommunchefen utsett. Kommunchefen har delegation att besluta om medel. Utbetalning av medel har skett med hälften av beviljat belopp vid start och med hälften av beviljat belopp efter återredovisning skett. Kriterier för att få medel har varit - Verksamhetsutveckling med nytänkande för att skapa alternativ inom kommunens organisation för att möta olika behov. - Samverkan med civilsamhället och andra aktörer i syfte att antingen utöka den kommunala servicen inom samma kostnadsram eller att effektivisera verksamheten. Syftet med en verksamhetsutvecklingspott är att stärka verksamhetsutveckling, genom att skapa ytterligare ett incitament till våra verksamheter att arbeta med utveckling. En verksamhetsutvecklingspott möjliggör för verksamheterna att presentera sina idéer och få råd, samt att ges möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd för att få prova sina idéer. Motiv till införandet Det är viktigt att i en organisation skapa ett klimat där verksamhetsutveckling utgör ett naturligt inslag i arbetet. I ett föränderligt samhälle ökar betydelsen av att organisationen har ett styr- och ledningssystem där nytänkande är både önskvärt och tillåtet men, där det också gäller att hitta en systematik i organisationen för att uppnå långsiktighet i arbetet.

8 8 (45) Piteå kommun är idag en kommun i utveckling, med målet att ligga i framkant, genom att ständigt utveckla verksamheten i stort och smått. För att uppnå kommunens vision och vara en Attraktiv och Uthållig kommun, är det viktigt att alla medarbetare känner att de bidrar och att alla utvecklingsarbeten är viktiga. Taken med systematiken var att att implementera en modell där det på ett tydligt sätt framgår för alla anställda, politiker och även för kommunmedborgare, näringsliv och potentiellt nya medarbetare att verksamhetsutveckling står högt uppe på agendan i Piteå kommun. Modellen handlar om att skapa enkelhet och tydlighet när det handlar om lyfta nya idéer. Ett steg i den utvecklingen handlar om att skapa en enhetlig hantering av de idéer som kommer fram och att samordna de olika potter som finns i dagsläget. Ansökningar och beviljade medel Under har 17 ansökningar beviljats och 5 ärenden har fått avslag. Totalt har kronor använts. Alla förvaltningar har ansökt om medel. Ansökningar har fördelats enligt nedan Fastighets- och servicekontoret Strömbacka produktionskök nya hjälpmedel för att höja kvalitén på maten Kommunledningskontoret och strategiskt stöd Marknadsföring och inspirationsdagar för potten Utbildning internt i EU- projektansökningar Integration av Kolada och webbportal effektivisera processer Utvärdering av potter och masteruppsats kring verksamhetsutveckling Kultur, park och fritid Grisbergets friluftsområde tillgänglighet och trygghet Aktivitetsprogram för målgruppen Räddningstjänsten Säkerhet i mångkulturellt Piteå information till nyanlända pitebor Samhällsbyggnad Studiecentrum kollegialt lärande SFi och särvux ny teknik med surfplattor för lärande på praktikplatser Samarbete mellan Älvens boende och äldreomsorgen Socialtjänsten Kärnhuset/äldrecentra utveckling mot att skapa hotellkänsla Utbildningsförvaltningen Marknadsföring av barn- och fritidsprogrammet ny utbildning friskvård Träningsskolan utveckling av det gemensamma lärandet Vård- och omsorgsprogrammet, väcka intresse för vårdyrkets bredd

9 9 (45) Entreprenörsvecka Manliga läsande förebilder Utvärdering Kommunledningskontoret har anlitat en masterstudent Sofia Franzen från Stockholms universitet att utvärdera bland annat verksamhetsutvecklingspotten, samtidigt har hon skrivit en matseruppsats i ämnet verksamhetsutveckling. Sammanfattningsvis skriver hon att ett systematiskt innovationsarbete behöver integreras i den befintliga organisationsstrukturen för att kunna fungera långsiktigt. När det specifikt gäller verksamhetsutvecklingspotten behöver potten kommuniceras och implementeras tydligare för att kunna komma helt till sin rätt. Utvärderingen innehåller även förslag för utveckling av förslagsverksamheten, klimatpotten och alkohol- och representationspotten. KS beslut oktober 2012 Ansökningar och beslut Nuläge och framtid en utvärdering av Piteå kommuns gemensamma potter Arbets- och personalutskottets protokoll 21 sepetmer 2015, 135

10 10 (45) 251 Medfinansiering av förstudie ekologisk och konventionell kycklingproduktion i norra Sverige Diarienr 15KS568 Beslut 1. Kommunstyrelsen anslår kronor som medfinansiering av förstudie ekologisk och konventionell kycklingproduktion i norra Sverige. 2. Medel anvisas ur den tillväxtpolitiska reserven. 3. Beslutet villkoras med att övrigt stöd, enligt i ärendebeskrivningen upptagen förteckning, beviljas. Projektinformation Projekttid: 2015, planer finns för en fortsättning (steg 2) Äskande: kronor under 2015 Sökande CMG Management AB, Luleå Projektnamn Ekologisk och konventionell kycklingproduktion Projektansvarig Peter G Georgson Medfinansiärer/intressenter Piteå kommun Luleå kommun Längmanska fonden Klöverbergsgården/Nyléns Hugosson Totalt kronor kronor kronor kronor kronor Bakgrund Sverige har som strategiskt mål att producera mat på ett djuretiskt och klimatsmart sätt. För närvarande ökar ekologiskt och närproducerat stort i Sverige så som i Europa. Det nationella målet är att öka den ekologiska produktionen. Under de senaste åren har jordbruksproduktionen i norra Sverige minskat dramatiskt. Antalet unga lantbrukare är minskande, även antalet elever som söker lantbruksutbildningar minskar. Dagens mattrender visar att konsumenter går från rött till vitt kött. Projektidé Projektet vill skapa förutsättningar för en ny norrländsk produktion, där man kan utveckla nya och befintliga lantbruk. Genom att tillföra kycklingproduktion får man på så sätt ytterligare en produktionsgren som kan hjälpa till att skapa mervärden för gården. Befintlig ansökan avser steg 1, en förstudie som ska belysa de kostnader som kommer i steg 2 avseende slakterier, stallar och kläckeri. Förstudien bör ses i ett sammanhang där den är det första steget för att få igång ett projekt, där kunskap och expertis finns nationellt och

11 11 (45) internationellt. Kommunledningskontoret är av den uppfattningen att det är angeläget att hitta möjliga alternativ för en bransch som har stora bekymmer. Många samarbetspartners finns med i projektet som exempelvis Hushållningssällskapet, Sveriges LantbruksUniversitet, Grans lantbruksskola, Klöverbergsgården AB, Olisystem AB, Tulderhof BV, Hotraca Agri BV och Gunter Niederl GmbH. Kommunledningskontoret anser därför att den föreslagna medfinansieringen är viktigt för att genomföra projektet. Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 134

12 12 (45) 252 Bryggfinansiering av samverkan av påverkan för Norrbotniabanan Diarienr 15KS516 Beslut 1. Kommunstyrelsen bifaller ansökan om finansiering med totalt kronor fördelat över åren 2015, 2016 och Kommunstyrelsen bifaller ansökan om bryggfinansiering för Norrbotniabanegruppen med kronor för Medel anvisas ur tillväxtpolitiska reserven. Projektinformation Projekttid: 1 juli juni 2017 Äskande: kronor Projektägare Norrbotniabanegruppen Projektledare: Elisabeth Sinclair Projektets finansiering (avrundat till tusental kronor) Piteå kommun Bodens kommun Luleå kommun Skellefteå kommun Robertsfors kommun Umeå kommun Haparanda kommun Kalix kommun Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Norrbottens län Region Västerbotten Privat Totalt kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Projektet Norrbotniabanegruppen söker medfinansiering för att genomföra ett tvåårigt regionalt projekt. Syftet är att fördjupa kunskapen om Norrbotniabanan och fortsätta påverkansarbetet. Vad gäller ny kunskap ska projektet utreda vilka brister och flaskhalsar som finns i det anslutande infrastruktursystemet samt vid övergången mellan olika transportslag. Målet med projektet är att få ett beslut på att hela banan mellan Umeå och Luleå ska genomföras. Delmål är bland annat ökat kunskapsunderlag, säkerställa att banan finns med i infrastrukturbudgeten 2016 samt i den nationella planen Ett annat delmål, centralt för Piteås utveckling, är att järnvägsplaneringen mellan Skellefteå och Luleå kommer igång.

13 13 (45) Av den totala budgeten på knappt 6 miljoner kronor kommer ungefär 40 procent att nyttjas för kansliet och resterande för konsulter, resor m m. Under 2015 har Norrbotniabanegruppen finansierat sin verksamhet genom en bryggfinansiering, ansökan om vilken inkommit till Piteå kommun i mars Piteå kommuns egen handläggning har varit bristfällig varför ansökan inte överlämnats till kommunstyrelsen för beslut. Därför ingår även bryggfinansieringen i rubricerade ärende, den uppgår till kronor för innevarande år. Kommunledningskontoret är av den uppfattningen att projektet är välförankrat i regionen och har för kommunen viktiga mål och delmål. Såväl påbörjan av järnvägsplan, utredning kring flaskhalsar i befintligt system samt kopplingar mot andra trafikslag är centrala delar i kommunens arbete med infrastrukturella utmaningar. Kommunledningskontoret föreslår därför att kommunstyrelsen bifaller dels ansökan om projektfinansiering, dels ansökan om bryggfinansiering för innevarande år. Arbets- och personalutskottets protrokoll 21 september 2015, 133

14 14 (45) 253 Redovisning till kommunstyrelsen från Piteå Kommunföretag AB (PIKAB) Diarienr 15KS185 Beslut 1. Kommunstyrelsen lägger redovisningen till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen anser sig i och med detta ha fullgjort sin uppsiktsplikt avseende PIKAB och dess dotterbolag. Kommunstyrelsen ska, efter varje styrelsemöte med Piteå Kommunföretag AB (PIKAB), få en redogörelse för styrelsemötet. Detta som ett led i kommunstyrelsens fullgörande av sin uppsiktsplikt avseende kommunala företag. Vid sammanträdet med PIKABs styrelse den 29 september 2015 behandlades bland annat följande frågor: - Delårsbokslut för moderbolag och koncernen - Översyn av VD-instruktion för moderbolaget och dotterbolagen - Avveckling av NBA-koncernen

15 15 (45) 254 Riktlinjer för prioritering av Piteå kommuns upphandlingar Diarienr 15KS566 Beslut Kommunstyrelsen fastställer riktlinjer för prioritering av Piteå kommuns upphandlingar enligt bilaga 15KS Ekonomi - och inköpsavdelningen genomför upphandlingar för kommunens verksamheter och bolag. För att klara upphandlingsvolymen genomförs regionalt samarbete i olika upphandlingsuppdrag. Produkter och tjänster avropas också från SKL Kommentus Inköpscentral och Kammarkollegiets ramavtal. Ett kraftigt ökat antal upphandlingsuppdrag har dock medfört att behoven är större än upphandlingsresurserna och upphandlingsuppdragen kan inte utföras direkt efter beställning. I dag finns det 141 st färdigställda, pågående och planerade upphandlingar för Under 2014 genomfördes 103 st upphandlingar. En påbörjad upphandling som är annonserad färdigställs oavsett prioriteringsklass. Att avbryta en pågående upphandling med hänvisning till resurs eller tidsbrist kan överprövas av presumtiva anbudsgivare hos förvaltningsdomstol och vinna framgång. För att skapa en hanterbar arbetssituation för upphandlarna har en väntelista därför framställts. Samtidigt ställs inköpsenheten inför ständiga prioriteringsfrågor där nämnder och bolags upphandlingsbehov ställs mot varandra. Med anledning därav finns behov av politiskt antagna riktlinjer att utgå från. Den föreslagna prioriteringsordningen av upphandlingsområden enligt ovan överensstämmer även med leverantörsstatistiken av fakturerade belopp för år 2013 och procent av antalet leverantörer står för 90 procent av volymvärdet. Redovisningen av vad som ingår i nämnda ramavtalsområden är inte uttömmande. Utgångspunkten för förslag till beslut är att prioritera upphandlingar som bidrar till att uppnå Piteå kommuns mål: Piteå ska 2020 ha invånare Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Strategiskt Stöds tjänsteskrivelse 15 september 2015 Förslag till riktlinjer Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 141

16 16 (45) 255 Årsplan/tidplan för ekonomiska aktiviteter för år 2016 Diarienr 15KS527 Beslut Kommunstyrelsen fastställer årsplan/tidplan för ekonomiska aktiviteter och undersökningar för kommunen och kommunkoncernen för år 2016 enligt bilaga 15KS Förslag till årsplan/tidplan har tagits fram för ekonomiska aktiviteter och undersökningar för kommunen och kommunkoncernen för år Årsplanen/tidplanen är framtagen utifrån 2015-års tidplan, då budgeten behandlas i maj/juni och beslutas av kommunfullmäktige under juni. Fastställande av budget inklusive skattesats sker av kommunfullmäktige i november. Årsplanen innehåller tidplaner för årsredovisning/bokslut, månadsrapport, fördjupad månadsrapport, delårsrapport, budget/vep, fastställande av budget/vep inklusive skattesats, undersökningar och medborgardialoger. Sammanträdesdagarna med kommunstyrelsens arbets- och personalutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige stämmer med förslaget till sammanträdesschema för år 2016 som behandlas av kommunstyrelsen vid dagens sammanträde samtav kommunfullmäktige den 19 oktober Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 137

17 17 (45) 256 Förändring av Piteå kommuns krisledningsorganisation (krisledningsstaben) Diarienr 15KS441 Beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer principer för krisledningsstaben enligt bilaga 15KS Kommunstyrelsen delegerar till kommunchefen att besluta om framtida förändringar av de personer som ingår i krisledningsstaben. Krisledningsstaben är ett administrativt organ som vid en extraordinär händelse ska bistå krisledningsnämnden. Staben är därför ett stöd för ledningen och en resurs för att vid omfattande, komplicerade insatser klara av ledningsuppgiften. Staben kan även, helt eller delvis, användas vid händelser som, utan att vara extraordinära händelser, kräver att särskilda ledningsfunktioner aktiveras. Ett förslag till ny indelning av krisledningsstaben har tagits fram. Förslaget bygger på att staben bemannas dels med på förhand utsedda personer (fast bemanning), dels med personer som bistå staben med särskilda kunskaper. Vilka de senare är varierar utifrån den aktuella händelsen. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 9 september 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 139

18 18 (45) 257 Revisionsrapport - granskning av kommunens interndebiteringar Diarienr 15KS541 Beslut Kommunstyrelsen avger yttrande enligt nedan. Revisionen har granskat kommunens interndebiteringar, rapport har överlämnats till kommunstyrelsen samt fastighets- och servicenämnden. Yttrande ska vara inkommit senast 1 november Yttrande Revisionens rekommendation Kommunen bör upprätta rutiner och riktlinjer för interndebitering i syfte att effektivisera hanteringen samt förbättra den interna styrningen. Yttrande Revisionens granskning visar att kommunens saknar skriftliga rutiner och riktlinjer för interndebitering och så är fallet. Ett flertal omfattande utredningar av enhetliga riktlinjer för interndebitering har genomförts genom åren. Utredningarna har utförts med konsultstöd från revisionsbolag. Samtliga utredningar har visat på stora svårigheter att erhålla ett tydligt och enhetligt regelverk som blir styrande, passar in på all verksamhet inom kommunen och som ur en kommunalekonomisk synpunkt ger effektiv ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning. Det finns en väl utvecklad praxis som utgår från SKLs skrift om självkostnadskalkylering och principerna i denna praxis är väl känd hos såväl köpare som säljare. Interndebitering berör endast interna mellanhavanden inom den egna organisationen och utifrån en risk- och väsentlighetsanalys är det kommunstyrelsens bedömning att det föreligger låg risk för skada att fortsätta arbeta utifrån gällande praxis. Revisionens rekommendation Kommunen bör fastställa modell och principer för internprissättning inom kommunen. Vi föreslår att kommunen ser över behovet/nyttan av att införa ett incitamentsmodell avseende internhyror. Yttrande Det pågår en utredning om fördelning av spareffekter vid uppsägning av lokaler som har till målsättning att återrapporteras till kommunfullmäktige i november. I det uppdraget redovisas ansvarfördelning mellan fastighetsägare och intern hyresgäst, regelverk för uppsägning av lokaler samt en typ incitamentsmodell för internhyror.

19 19 (45) Revisionens rekommendation Vi föreslår att kommunen tittar på möjligheten att införa en beloppsgräns gällande interndebitering i syfte att effektivisera administrationen. Yttrande Revisionen har konstaterat att det i interndebiteringen finns ett större antal bokförda poster med små belopp och föreslår kommunen att införa en beloppsgräns för interndebitering. Dessa små belopp uppstår som oftast från olika debiteringssystem som t ex förrådssystem där köparen debiteras för varje vara som hämtas ut från förråd. Kunderna faktureras för sina inköp med vissa regelbundenhet och får då samlingsfakturor. Varje post bokförs dock som en transaktionsrad då IT-systemet hanterar uttag ur förråd på det viset. Kommunstyrelsen delar inte revisionens bedömning att här föreligger någon väsentlig risk med nuvarande rutiner. Ej heller att administrationen för säljare och köpare vid fakturering av dessa varor skulle vara av betydande slag. Att införa en beloppsgräns för interndebitering baserat enbart på antalet transaktionsrader med små belopp kommer inte att minska administrationen utan tvärtom öka den. Vid beloppsgräns för interndebitering kommer säljande verksamheter att tvingas införa manuella rutiner för att skapa fakturor och inköpta IT-system kan ej användas för debitering mot kund. Revisionsrapport

20 20 (45) 258 Revisionsrapport - granskning av kommunens beslutsprocess vid investeringsprojekt Diarienr 15KS540 Beslut Kommunstyrelsen yttrar sig över revisionsrapporten enligt nedan. Revisionen har granskat kommunens beslutsprocess vid investeringsprojekt, rapporten har överlämnats till kommunstyrelsen samt fastighets- och servicenämnden. Revisionen har begärt yttrande över rapporten senast 1 november Yttrande Revisionens rekommendation En ökad dialog på tjänstemannanivå mellan kommunledning, fastighets- och servicenämnd samt beställande nämnd skulle ytterligare förbättra investeringsprocessen gällande byggprojekt. Vi bedömer också att kommunen skulle vinna på en högre grad av transparens när det gäller de slutliga prioriteringarna som sker i budgetberedning och kommunstyrelse. Yttrande Kommunstyrelsen delar revisionens uppfattning att en god tjänstemannadialog mellan kommunledning och nämnder är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Att uppnå förbättringar inom detta område bör ligga i samtliga parters intresse och det är en del av verksamhetsutveckling som sker fortlöpande inom kommunen. De slutliga prioriteringarna av beviljade investeringsäskanden sker av kommunfullmäktige, ej av budgetberedning och kommunstyrelse. Varje år bjuder kommunledningen in nämndernas ordförande och förvaltningschef till dialogmöte med återkoppling av kommunfullmäktiges beslut. Revisionens rekommendation Kommunen behöver säkerställa en dokumenterad och ändamålsenlig rutin för att hantera investeringsplaner utanför den ordinarie budgetprocessen. Yttrande I kommunen finns endast en budgetprocess vilken styrs av de riktlinjer som kommunfullmäktige fastställer och den processen följer nämnderna. Löpande under verksamhetsåret uppstår vid något enstaka tillfälle investeringsbehov som ej kunnat förutses i den ordinarie budgetprocessen. Dessa fåtalet ärenden hanteras via den ordinarie nämndsprocessen med förslag alternativt äskande från nämnd, för beredning av kommunstyrelsens arbets- och personalutskott, kommunstyrelsen inför beslut av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen delar inte revisionens bedömning att det finns behov av en dokumenterad rutin för dessa ärenden. Ärendena har redan en väl fungerande rutin och det finns inte anledning att skapa incitament för flera budgetprocesser.

21 21 (45) Revisionens rekommendation Kommunstyrelsen behöver se över de beslutade reglerna för redovisning av investeringar (Kommunstyrelsen 1 december 2003, 214) och uppdatera dokumentet eftersom det inte är aktuellt och i överensstämmelse med nuvarande regelverk och rekommendationer på det kommunala redovisningsområdet. Yttrande Kommunen har ett pågående projekt om införande av komponentredovisning och inom ramen för det projektet kommer ovanstående styrdokument att uppdateras. Revisionsrapport

22 22 (45) 259 Fyllnadsval till arbets- och personalutskottet samt plan- och tillväxtkommittén Diarienr 15KS517 Beslut 1. Kommunstyrelsen utser Håkan Johansson (M), Harrbäcken 245, Norrfjärden, till ny ledamot i kommunstyrelsens arbets- och personalutskott för återstoden av mandatperioden. 2. Kommunstyrelsen utser hittilsvarande ersättaren Lage Hortlund (M), Magnusvägen 18, Hortlax till ny ledamot i plan- och tillväxtkommittén för återstoden av mandatperioden. 3. Kommunstyrelsen utser Håkan Johansson (M), Harrbäcken 245, Norrfjärden till ny ersättare i plan- och tillväxtkommittén för återstoden av mandatperioden Elisabet Berg (M) har avsagt sig sina politiska uppdrag, bland annat som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt plan- och tillväxtkommittén. Som ny ledamot i plan- och tillväxtkommittén har nominerats nuvarande ersättaren i Lage Hortlund (M). Om kommunstyrelsen utser Hortlund måste ny ersättare utses. Avsägelse

23 23 (45) 260 Delgivningsärenden Diarienr 15KS33 Beslut Kommunstyrelsen noterar nedanstående delgivningar. Landsbygdspolitiska Rådets protokoll Kommunala Tillgänglighetsrådets Protokoll

24 24 (45) 261 Delegationsbeslut - anmälan till kommunstyrelsen Diarienr 15KS34 Beslut Kommunstyrelsen noterar nedanstående redovisning av delegationsbeslut Delegationspunkt Ärende Delegat Ärende nr 1e Anbud Konsulttjänster för WebGIS Östen Granberg 83/15 Arbets- och personalutskottets beslutsärenden 21 september 2015

25 25 (45) 262 Evenemangssponsring av Piteå Älv Pride 2015 Diarienr 15KS531 Beslut 1. Kommunstyrelsen sponsrar RFSL Piteå älvdal med kronor för Piteå Älv Pride Sponsringsinsatsen finansieras med medel ur 2015 års tillväxtreserv. RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter Piteå Älvdal arrangerar Piteå Älv Pride Arrangemanget pågår under tidsperioden september november 2015 i Arjeplogs, Arvidsjaurs, Älvsbyns och Piteå kommuner. Under perioden kommer det i de olika kommunerna att genomföras Pridedagar med föreläsningar kring HBTQ-frågor och mänskliga rättigheter. Turnén avslutas i Piteå den november 2015, då det inom ramen för en Pridehelg anordnas seminarier, information, utställningar, parad och Pridefest. Detta kommer att ske bland annat i samarbete med Kaleido. Enligt till ansökan bifogad preliminär budget beräknas kostnaderna uppgå till kronor. Från Piteå kommun ansöks om ett bidrag på kronor, från övriga kommuner totalt kronor samt från Norrbottens läns landsting kronor. Yrkanden Helena Stenberg (S) samt Brith Fäldt (V): Bifall till beredningens förslag. Ordföranden finner att det enbart finns ett förslag till beslut, vilket också blir kommunstyrelsens beslut. Ansökan från RFSL Piteå Älvdal Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse

26 26 (45) 263 Delårsrapport januari - augusti 2015 för Piteå kommun och koncernen Diarienr 15KS564 Delårsrapport januari-augusti 2015 Piteå kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport per 31 augusti 2015 enligt bilaga 15KS Ekonomi- och inköpsavdelningen har sammanställt delårsrapport per 31 augusti 2015 samt helårsprognosen per 31 december Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari augusti 2015 på plus 88,6 miljoner kronor (mkr). För helåret prognostiseras ett resultat på plus 25,1 mkr. I förhållande till helårsprognosen, som presenterades i den fördjupade månadsrapporten januari-mars 2015, är det en förbättring med 14,7 mkr. Resultatförbättringen kan framförallt härledas till att nämnderna sammantaget nu prognostiserar med ett mindre underskott jämfört med prognosen i mars samt förbättrade finansiella intäkter (detta år utökad utdelning från Piteå Kommunföretag AB). För kommunkoncernen redovisas ett resultat per augusti 2015 på plus 158,6 mkr vilket är 57,8 mkr högre än motsvarande period Delårsrapport januari-augusti 2015

27 27 (45) 264 Sammanträdesplan för år 2016 Diarienr 15KS555 Beslut Kommunstyrelsen fastställer sammanträdesplan för kommunstyrelsen samt arbets- och personalutskottet under år 2016 enligt bilaga 15KS Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige fastställer sammanträdesplan under år 2016 enligt bilaga 15KS Ett förslag till sammanträdesplan för år 2016 har upprättas. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 9 september 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 138

28 28 (45) 265 Detaljplan för Forellen 7 och 8, Piteå Diarienr 15KS571 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar detaljplan för Forellen 7 och 8 enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag 8 september 2015, 127. Samhällsbyggnadsnämnden besluta 8 september 2015, 127, att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för Forellen 7 och 8, Piteå. Planområdet ligger i centrala Piteå och omfattar fastigheterna Forellen 7 och 8, vilka är i privat ägo. Planområdet avgränsas i norr av Mellangatan, i öst av Lillbrogatan, i söder av fastigheten Forellen 1 och i väst av fastigheten Forellen 6. Förslaget syftar till att ge planmässiga förutsättningar för flerbostadshus med tillhörande bostadskomplement. Gällande detaljplan är 1876 års stadsplan för utvidgningen av Piteås nya stadsdelar. Förslaget till ny detaljplan bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 8 september 2015, 127, med bilagor. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 23 september 2015

29 29 (45) 266 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Diarienr 15KS286 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län enligt Kommunförbundets rekommendation, bilaga 15KS Styrelsen för Kommunförbundet i Norrbottens län rekommenderade 5 mars 2015, 40, medlemskommunerna att anta strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Strategin ifråga har utarbetats i syfte att säkerställa att satsningarna för att stärka och stimulera en sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre fortsätter. Det strategiska arbetet kommer att fokuseras inom vissa prioriterade områden, bland annat patient och brukarmedverkan, samverkan och samordning, sammanhållen vård och omsorg, kunskap, kvalitetet och kompetens samt god hälsa, vård, omsorg och rehabilitering. Socialnämnden har yttrat sig över förslaget, och beslutade 13 maj 2015, 79, att föreslå att förslaget antas. Styrelsen för Kommunförbundet i Norrbottens läns protokoll 5 mars 2015, 40, med bilaga Socialnämndens protokoll 13 maj 2015, 79 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 23 september 2015

30 30 (45) 267 Utredning beträffande kommunalförbund för gymnasierna i fyrkanten Diarienr 15KS534 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige finner att utredningsuppdraget har redovisats. 2. Kommunfullmäktige uttalar att det inte är aktuellt att ingå i ett kommunalförbund för gymnasiet. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt barn- och utbildningsnämnden att arbeta för ett fortsatt fördjupat samarbete inom ramen för nuvarande samverkan kring gymnasieskolan. Kommunerna i den s k Fyrkanten (Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå) har sedan 2006 ett samverkansavtal kring gymnasieskolan. Syftet med avtalet har varit att, mot bakgrund i en kraftig elevminskning, bidra till ett kvalitativt och kvantitativt utbildningsutbud för eleverna. I mars 2013 utvärderades samverkansavtalet, det konkluderas att avtalet varit till gagn för eleverna men att det finns potential att utveckla samarbete ytterligare. Kommunfullmäktige beslutade 16 december 2013, 223, att anmäla Piteå kommuns intresse för att delta i en fortsatt utredning av förutsättningar och utformning av ett kommunalförbund för gymnasieskolan. Utredningen har genomförts av en extern utredare och resulterat i en rapport med förslag till organisation med mera för ett gymnasieförbund i fyrkanten. Rapporten har diskuterats i nuvarande Fyrkantens gymnasiesamverkan, som föreslår deltagande kommuner att lägga rapporten till handlingarna och istället fortsatta och fördjupa nuvarande gymnasiesamverkan i form av ett nytt samverkansavtal. Vid kontakter med övriga kommuner har det framkommit att det inte finns något intresse för att bilda ett kommunalförbund för gymnasiet, medan däremot det finns ett intresse för ett fördjupat samarbete. Utredning Utvecklad samverkan mellan huvudmännen för gymnasieutbildning i fyrkanten, 10 december 2014 Skrivelse från Fyrkantens gymnasiesamverkan, 2 september 2015 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 4 september 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 142

31 31 (45) 268 Remiss - En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi2015/1581 Diarienr 15KS398 Beslut Kommunstyrelsen avger Piteå kommuns yttrande. Regeringskansliet har för eventuellt yttrande senast 30 oktober 2015 översänt utredningen En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24). Utredningen innehåller förslag till ny kommunallag, med tillhörande ändringar i annan berörd lagstiftning. Kommunstyrelsen har delegation på att avge yttrande å Piteå kommuns vägnar, det finns dock möjlighet att överlämna ett förslag till yttrande till kommunfullmäktige. Om ett förslag till yttrande skall presenteras för kommunfullmäktige måste förslaget upprättas mellan dagens sammanträde och kommunfullmäktigesammanträdet den 19 oktober Yrkanden Helena Stenberg (S), Majvor Sjölund (C) samt Helén Lindbäck (KD): Kommunstyrelsen avger yttrande vid sitt sammanträde 26 oktober Lage Hortlund (M): Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Helena Stenbergs m fl yrkande.

32 32 (45) 269 Kultur- och fritidsnämndens begäran om omfördelning av investeringsmedel Diarienr 15KS578 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige omfördelar 1,5 miljoner kronor i 2016 års investeringsbudget från inköp bokbuss till skatepark/hjulpark. Kultur- och fritidsnämnden beslutade 8 september 2015, 76, att föreslå kommunfullmäktige antingen lämna tilläggsanslag på 1,5 miljoner kronor för upphandling skatepark/hjulpark, eller medge att motsvarande belopp omfördelas i 2016 års budget, då från anslag för inköp av bokbuss till upphandling skatepark/hjulpark. Bakgrunden är att kultur- och fritidsnämnden har, tillsammans med en stor grupp unga, tagit fram ett förslag till utformning av skatepark/hjulpark. Förslaget är indelat i etapper, där etapp 1 omfattar betongytor och belysning. Etapp 2 omfattar ytor i anslutning till skateområdet med bland annat trädäck, gröna ytor och utsiktstorn. Anslag för etapp 1 har lämnats i 2016 års budget, något anslag finns inte för etapp 2. Upphandling har skett, vid denna inkom endast ett anbud som ligger 1,5 miljoner kronor över disponibla medel. Kultur- och fritidsnämnden gör bedömningen att det inte är möjligt att minska projektets omfattning, detta då etappindelning redan genomförts. Det är heller inte lämpligt att senarelägga projektet, med hänsyn till de förväntningar som finns bland de unga som deltagit i arbetet med förslaget. Kommunstyrelsen gör bedömningen att det, med hänsyn taget till Piteå kommuns likviditet, är att föredra med omfördelning av investeringsmedel istället för tilläggsanslag. Kultur- och fritidsnämndens protokoll 8 september 2015, 76 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 29 september 2015

33 33 (45) 270 Svar på medborgarförslag gällande utredning om utvecklingsområden Diarienr 14KS141 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget färdigbehandlad. Anders Nordin har lämnat in ett medborgarförslag med begäran att kommunen gör en utredning avseende möjliga utvecklingsområden i Piteå kommun där man samlar in den kunskap som finns ute i byarna. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS Kommunfullmäktige har den 7 april 2014, 83 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären yrkar att kommunen gör en seriös utredning avseende möjliga utvecklingsområden i Piteå kommun där kunskap som finns ute i byarna samlas in. När förslag till landsbygdscentra togs fram i samband med framtagandet av samrådshandlingarna för kommande översiktsplan (ÖP2030), tittade man dels på befolkningsunderlag, dels på närhet till service och annat kommersiellt utbud, infrastruktur, människors rörelsemönster, strategisk placering med mera. I samrådshandlingen föreslås Rosvik, Jävre, Hortlax, Roknäs/Sjulnäs samt Norrfjärden som landsbygdscentra. Genom riktade satsningar på dessa landsbygdscentra ska ett stärkt underlag för service kunna uppnås, vilket gynnar intilliggande områden. På så sätt skapas förutsättningar för en levande landsbygd i norr, söder, öster och väster. Piteå kommun har även gjort ett tematiskt tillägg till ÖP2030, tema LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. För att stödja detta arbete kommer det under planperioden tas fram planprogram eller fördjupade översiktsplaner för respektive ort. Syftet är att stärka tillgängligheten till orten och dess service. Piteå kommuns strategi för glesbygdens utveckling ska också utredas under planperioden. Givetvis ska detta arbete ske i nära samarbete med piteborna i allmänhet och boende i respektive område i synnerhet. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse medborgarförslaget färdigbehandlat. Medborgarförslag

34 34 (45) 271 Svar på motion om kreativ upphandling Diarienr 15KS210 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade och anför följande: Önskemålet: Att man tar mycket stor hänsyn till vad som anförs i denna motion vid kommunal upphandling. Kommunen bör utarbeta ett regelsystem att använda vid upphandling som gynnar den lokala ekonomin på så många sätt som möjligt. För att komma undan tvånget att binda sig till globala företag och bli bunden av stora inköp bör inköpen ske av små enheter och gälla småleveranser. Det finns ett flertal exempel på kommuner i Sverige som arbetar på detta sätt. Dessutom har nya EU-regler tillkommit som förbättrar möjligheten till denna typ av upphandlingar. Kommunen bör aktivt rikta sig till och fråga lokala leverantörer. Finns inte lokala leverantörer i kommunen bör man rikta sig till omgivande kommuner. Kommunen bör rikta inköpen till ekologiska produkter. Den kommunala skattesatsen är i Piteå 22,25 kr. Det innebär att vid produkter som upphandlats där lokal arbetskraftanvänts och där produkten baseras på en stor andel mänsklig arbetskraft så återfår Piteå kommun 22,35 per utgiven 100-lapp. Man gynnar även landstingets ekonomi med 10,80 kronor på motsvarande vis. När arbetskraften är bosatt inom kommunen stannar en stor del av deras ekonomiska konsumtion inom kommunen eller närområdet. Vilket i sin tur genererar nya arbetstillfällen och mera skattekronor. Den globala miljöbelastningen blir också mindre genom kortare transporter. Det innebär mindre utgifter för kommunens innevånare indirekt eftersom miljökostnader måste också på något sätt betalas. Nu eller i framtiden. Ekologiska produkter är att föredra. Vid morotsodling så krävs t ex arbetskraft, som vanligtvis utgörs av sommarungdomar och/eller immigranter/asylberättigade flyktingar, för att rensa bort ogräs mellan plantorna. I den kontroversiella morotsodlingen används kemikalier för att ta död på ogräsen och dödandet utförs ofta med påhängsvagn efter traktor. Även vid inköp av bär som görs om till sylt bör man använda sig av bär plockade i närområdet istället för att köpa bär som vuxit i Ryssland eller Polen. Ätbara produkter produceras och växer vanligtvis inom kommunen. Upphandlingen av dessa

35 35 (45) produkter stärker de människor som verkar på landsbygden. Mycket av produktionen är arbetsintensiv och består i flera led inte av så värst kvalificerade arbetsuppgifter. Den största fördelen med denna typ av kreativ upphandling är ekonomisk. Yrkande: Att önskemålet i denna motion bifalles. Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015, 104 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Piteå kommun har under många år arbetat med hållbarhet och att utveckla vårt sätt att upphandla. Vid upphandling styr kommunen genom de krav som ställs. Kommunens inköpspolicy med tillhörande riktlinjer följs vid upphandling. I dessa uppges bland annat att kommunens val av produkter, tjänster och leverantörer skall stödja en utveckling som är rättvis och långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Kommunfullmäktige anser med ovan anförda motionen färdigbehandlad. Motion

36 36 (45) 272 Svar på motion om utredning kring samarbete med Piteå biogas Diarienr 15KS218 Beslut Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade. I motionen yrkas att Piteå kommun skriver ett samverkansavtal eller liknande med Piteå biogas, angående överlämnande av kommunalt avfall samt köp av biogas. Motionen redovisas i bilaga 15KS Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015, 106 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionen yrkar på att Piteå kommun skriver ett samverkansavtal eller liknande med Piteå Biogas. Under de senaste åren har kommunen haft regelbunden kontakt med Piteå Biogas AB, ett bolag där 17 stycken lantbruksföretagare i Infjärden har gått samman i avsikt att bygga en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En tidigare förstudie har visat på att det finns tillräckliga mängder substrat på rimligt avstånd från lantgårdarna för att möjliggöra en lönsam produktion genomförde Piteå kommun en förstudie om biogas, 2012 genomförde kommunen en lokaliseringsstudie av tankstation för biogas. Den lokaliseringsstudien pekade på att en lokalisering vid bussgaraget bedömdes som mest fördelaktig. Frågetecken som återstår att lösa är dock plan- och personalfrågor samt hur publik betalning ska ske. Även ansvarsfrågan måste belysas vidare, hur gränssnitten ska gå mellan gasproducent, gasuppgradering, distribution och försäljning. I början av 2013 beslutade därför Piteå kommun medfinansiera Piteå Biogas via ett projektstöd fördelat över två år samtidigt som samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att utreda behov och etablering av tankställe för biogas med mera. Sedan dess har näringslivsenheten tagit fram ett antal ritnings- och kostnadsförslag, fört diskussioner med Trafikverket, kommunledning, drivmedelsaktörer med flera. För närvarande sker ett samarbete längs Norrlandskusten i ett EU-finansierat projekt, BioGaC, och det är möjligt att söka ett preliminärt bygglov för en tankstation. Kommunen avvaktar nu hur Piteå Biogas vill jobba vidare. Genom kontakterna med Piteå Biogas AB har frågan väckts om Piteå kommun är villig att teckna ett långtidskontrakt som köpare av fordonsgas. Dels till egna fordon, dels till det bussbolag som ombesörjer lokaltrafiken. På grund av den väckta förfrågan om att teckna ett långtidskontrakt som köpare av fordonsgas valde kommunen att upphandla ett bussavtal som sträckte sig på tre år i syfte att invänta vad som skulle ske med biogasanläggningen.

37 37 (45) Gällande skolbussavtal har precis börjat gälla och löper fram till och med 31 juli Kollektivtrafikavtalet löper till 31 december 2017 med möjlighet att förlänga avtalet med 12 månader. Vid upphandling av bussar bör leverantören ha minst åtta månader på sig att skaffa nya fordon innan avtalet träder i kraft, vilket innebär att upphandlingen bör påbörjas ungefär två år innan det nya avtalet ska träda i kraft. Matavfall som komposteras via den bruna avfallstunnan är komplicerad att röta och kan också innebära miljömässiga konsekvenser om matavfallet rötas tillsammans med gödsel och därmed blandas med de rötrester som ska spridas på åkrarna. Det finns dock inget egenvärde för Piteå kommun att skicka den till exempelvis Boden så kommunen är öppen för diskussion om den tilltänkta anläggningen vill använda anläggningen till att röta matavfall. Detta faller dock inom lagen för offentlig upphandling, där Boden var billigast i den senaste upphandlingen. Avtalet med Boden angående matavfall är inne på optionsåren och sträcker sig fram till 30 september Frågan om ett allmänt hållet samarbetsavtal har diskuterats, men upplevs inte i dagsläget vara aktuellt. Kommunen väntar istället på ett konkret initiativ från Piteå BioGas där framför allt volymer, leveranssäkerhet och prisbild kan diskuteras. Motionen har ett gott syfte, men dess intentioner finns redan med i det arbete som pågår. Kommunen har via medfinansiering av Piteå Biogas projekt, förkortad bussupphandling, aktivt utredningsarbete kring tankställe med mera uppfyllt motionärens önskemål. När Piteå Biogas är redo för detta är Piteå kommun också villiga att gå in i konkreta diskussioner om ett möjligt framtida upplägg. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Motion

38 38 (45) 273 Svar på motion om bildande av en samorganisation för ekologiska odlare och uppfödare Diarienr 15KS220 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade. I motionen yrkas att kommunfullmäktige Piteå kommun utreder möjligheten att starta upp en organisation för ekologiska odlare och uppfödare, för att därefter engagera sig i bildandet av en sådan. Motionen redovisas i bilaga 15KS Kommunfullmäktige beslutar den 16 mars 2015, 107 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 26 maj 2015, 99: Den ekonomiska föreningen Odlat i Piteå älvdal startade som ett projekt 1997 och det bildades en ekonomisk förening av i början av 2000-talet. Då fanns ett behov för odlarna i trakten att hjälpas åt med distribution och marknadsföring för att kunna leverera grönsaker de odlat och man ville samla det breda utbudet av grönsaker. Men när brukare la ner sina odlingar på grund av ålderskäl och ingen ville ta över, och andra nischade in sig på specifika grönsaker, ansåg styrelsen att det inte fanns något behov av föreningen längre, och den avvecklades Kommunen har kontinuerliga dialoger med lokala odlare, bland annat med Piteås lokalavdelning inom Lantbrukarnas riksförbund, som har en representant i det landsbygdspolitiska rådet. Detta för att få synpunkter och idéer om kommunens framtida utveckling inom de gröna näringarna. Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. För ett lyckat resultat behöver det finnas ett starkt underifrånperspektiv, det vill säga att behov och förslag har sin utgångspunkt i vad medborgare, organisationer och företag kommit fram till och formulerat, inte politiker och tjänstemän. Inköpsavdelningens yttrande den 27 april 2015: Piteå kommun upphandlade år 2000 en samdistributionscentral för distribution av lokal-, regionalt- och nationellt producerade livsmedel. Centralen drevs av en fristående speditör. Centralen upphörde Orsaken till nedläggningen var främst ekonomisk. Den