Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 1 (35) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen, kl ande Se sida 2 Övriga deltagare Maria Wiksten, kommunjurist Johan Forssell, kommunsekreterare Per Lenndin, projektledare SM-veckan, 2 Utses att justera Anders Nordin Mikael Borgh Justeringens tid och plats Kommunledningskontoret, tisdag 27 oktober kl 13:00 Paragrafer Sekreterare Maria Wiksten Ordförande Lars-Olof Pettersson Justerande Anders Nordin Mikael Borgh Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunfullmäktige Anslags uppsättande Anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret Underskrift/anslaget av Maria Wiksten

2 2 (35) ande Ledamöter N F Tjänstgörande ersättare N Peter Roslund (S) Helena Stenberg (S) Maria Holmquist Ek (V) Håkan Johansson (M) Lena Vikberg (S) Majvor Sjölund (C) Mats Johansson (S) Johnny Åström (NS) Beatrice Åström (S) Ann-Louise Hagström (MP) Helena Nilseriksdotter (V) Stefan Askenryd (S) Daniel Bergman (M) Agneta Nilsson (S) Magnus Häggblad (SD) Ferid Letic (S) Åke Forslund (FP) Eva-Britt Danielsson (C) Ruth Rahkola (S) Christer Lindström (S) S Ann-Katrine Sämfors Mikael Borgh (V) Martin Åström (NS) Helén Lindbäck (KD) Anders Nordin (SLP) Lage Hortlund (M) Ida Johansson (S) S Stig Rönnbäck Lars U Granberg (S) S Jonas Vikström Simon Granberg (MP) Agnetha Eriksson (S) Roland Olofsson (S) Maj-Britt Lindström (S) Britt-Louise Nyman (C) Charlotte Elworth (M) Brith Fäldt (V) V Kenneth Lundström Lennart Sundberg (S) Peter Eriksson (S) Sven Gösta Pettersson (S) Marika Risberg (C) Monika Karlsson (NS) Karl-Erik Jonsson (M) Per Lönnberg (V) Marianne Hedkvist (S) X

3 3 (35) Catrin Gisslin (MP) Christina Lund (KD) KD Richard Brännström Elin Håkansson (SD) SD Robert Håkansson Sofia Stenman (FP) FP Ulla Persson Bo Olovzon (S) Anna Bogren Dalberg (S) Johannes Johansson (C) C Bo Andersson Ulf Karlsson (M) Lars-Olof Pettersson (S)

4 4 (35) Innehållsförteckning... Sid 249 Information om SM-veckan Delårsrapport januari - augusti 2015 för Piteå kommun och koncernen Kultur- och fritidsnämndens begäran om omfördelning av investeringsmedel Detaljplan för Forellen 7 och 8, Piteå Utredning beträffande kommunalförbund för gymnasierna i fyrkanten Sammanträdesplan för år Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Svar på interpellation till socialnämndens ordförande angående den statliga fritidspengen Svar på medborgarförslag gällande utredning om utvecklingsområden Svar på motion (SkolP) om kreativ upphandling Svar på motion (SkolP) om utredning kring samarbete med Piteå biogas Svar på motion (MP) om att planera in ekobyar i översiktsplanen i Piteå kommun Svar på motion (SkolP) om bildande av en samorganisation för ekologiska odlare och uppfödare Svar på motion (C) angående bredbandsstrategi för Piteå kommun Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden m fl Medborgarförslag om gång/cykelväg från Långskataområdet Medborgarförslag om matlagningspatrull genom sysselsättning till personer inom SoL till äldreboenden och omsorgsboenden Medborgarförslag om gång- och cykelväg Anemonstigen/Sjörosstigen Medborgarförslag om att utöka påtänkta parkeringsplatser vid (Kvarnvallen) LFarena Medborgarförslag om sanitära bekymmer vid f d "Gunnars kiosk" Medborgarförslag om åtgärder för att sänka hastigheten i korsningen Yrkesvägen/Tolvmansvägen i Bergsviken... 35

5 5 (35) 249 Information om SM-veckan 2016 Fullmäktige ajournerade förhandlingarna mellan kl för information om SMveckan 2016 v 4 av projektledare Per Lenndin.

6 6 (35) 250 Delårsrapport januari - augusti 2015 för Piteå kommun och koncernen Diarienr 15KS564 Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport per 31 augusti 2015 enligt bilaga 15KS Ekonomi- och inköpsavdelningen har sammanställt delårsrapport per 31 augusti 2015 samt helårsprognosen per 31 december Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari augusti 2015 på plus 88,6 miljoner kronor (mkr). För helåret prognostiseras ett resultat på plus 25,1 mkr. I förhållande till helårsprognosen, som presenterades i den fördjupade månadsrapporten januari-mars 2015, är det en förbättring med 14,7 mkr. Resultatförbättringen kan framförallt härledas till att nämnderna sammantaget nu prognostiserar med ett mindre underskott jämfört med prognosen i mars samt förbättrade finansiella intäkter (detta år utökad utdelning från Piteå Kommunföretag AB). För kommunkoncernen redovisas ett resultat per augusti 2015 på plus 158,6 mkr vilket är 57,8 mkr högre än motsvarande period Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsen förslag med ändringar enligt 15KS564 7 med instämmande av Peter Roslund (S), Lage Hortlund (M), Håkan Johansson (M), Agneta Eriksson (S), Ann-Louise Hagström (MP), Johnny Åström (NS), Magnus Häggblad (SD) och Maria Homlqvist Ek (V). Lage Hortlund (M) och Håkan Johansson (M) yrkar att nyckeltal för ekonomi avseende socialnämnden ska sänkas från 3 till 2 med instämmande av Helena Stenberg (S). Majvor Sjölund (C) yrkar att nyckeltal avseende för attraktiv arbetsgivare avseende fastighets- och servicenämnden ska sänkas från fyra till tre med instämmande Helena Stenberg (S). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkanden och finner att samtliga yrkanden bifallits. Delårsrapport januari-augusti 2015 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 263

7 7 (35) 251 Kultur- och fritidsnämndens begäran om omfördelning av investeringsmedel Diarienr 15KS578 Kommunfullmäktige omfördelar 1,5 miljoner kronor i 2016 års investeringsbudget från inköp bokbuss till skatepark/hjulpark. Reservation Centerpartiet, Folkpartiet samt Skol och Landsbygdspartiet. Kultur- och fritidsnämnden beslutade 8 september 2015, 76, att föreslå kommunfullmäktige antingen lämna tilläggsanslag på 1,5 miljoner kronor för upphandling skatepark/hjulpark, eller medge att motsvarande belopp omfördelas i 2016 års budget, då från anslag för inköp av bokbuss till upphandling skatepark/hjulpark. Bakgrunden är att kultur- och fritidsnämnden har, tillsammans med en stor grupp unga, tagit fram ett förslag till utformning av skatepark/hjulpark. Förslaget är indelat i etapper, där etapp 1 omfattar betongytor och belysning. Etapp 2 omfattar ytor i anslutning till skateområdet med bland annat trädäck, gröna ytor och utsiktstorn. Anslag för etapp 1 har lämnats i 2016 års budget, något anslag finns inte för etapp 2. Upphandling har skett, vid denna inkom endast ett anbud som ligger 1,5 miljoner kronor över disponibla medel. Kultur- och fritidsnämnden gör bedömningen att det inte är möjligt att minska projektets omfattning, detta då etappindelning redan genomförts. Det är heller inte lämpligt att senarelägga projektet, med hänsyn till de förväntningar som finns bland de unga som deltagit i arbetet med förslaget. Kommunstyrelsen gör bedömningen att det, med hänsyn taget till Piteå kommuns likviditet, är att föredra med omfördelning av investeringsmedel istället för tilläggsanslag. Yrkande Peter Roslund (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Helèn Lindbäck (KD), Ann-Catrin Gisslin (MP), Robert Håkansson (SD), Maria Holmqvist Ek (V) och Ann-Katrin Sämfors (S). Majvor Sjölund (C) yrkar avslag med instämmande av Anders Nordin (SLP) och Åke Forslund (FP). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds yrkande.

8 8 (35) Kultur- och fritidsnämndens protokoll 8 september 2015, 76 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 29 september 2015 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 269

9 9 (35) 252 Detaljplan för Forellen 7 och 8, Piteå Diarienr 15KS571 Kommunfullmäktige antar detaljplan för Forellen 7 och 8 enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag 8 september 2015, 127. Samhällsbyggnadsnämnden besluta 8 september 2015, 127, att föreslå kommunfullmäktige anta ett förslag till detaljplan för Forellen 7 och 8, Piteå. Planområdet ligger i centrala Piteå och omfattar fastigheterna Forellen 7 och 8, vilka är i privat ägo. Planområdet avgränsas i norr av Mellangatan, i öst av Lillbrogatan, i söder av fastigheten Forellen 1 och i väst av fastigheten Forellen 6. Förslaget syftar till att ge planmässiga förutsättningar för flerbostadshus med tillhörande bostadskomplement. Gällande detaljplan är 1876 års stadsplan för utvidgningen av Piteås nya stadsdelar. Förslaget till ny detaljplan bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. Yrkande Peter Roslund (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Simon Granberg (MP). Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 8 september 2015, 127, med bilagor. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 23 september 2015 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 265

10 10 (35) 253 Utredning beträffande kommunalförbund för gymnasierna i fyrkanten Diarienr 15KS Kommunfullmäktige finner att utredningsuppdraget har redovisats. 2. Kommunfullmäktige uttalar att det inte är aktuellt att ingå i ett kommunalförbund för gymnasiet. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt barn- och utbildningsnämnden att arbeta för ett fortsatt fördjupat samarbete inom ramen för nuvarande samverkan kring gymnasieskolan. Kommunerna i den s k Fyrkanten (Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå) har sedan 2006 ett samverkansavtal kring gymnasieskolan. Syftet med avtalet har varit att, mot bakgrund i en kraftig elevminskning, bidra till ett kvalitativt och kvantitativt utbildningsutbud för eleverna. I mars 2013 utvärderades samverkansavtalet, det konkluderas att avtalet varit till gagn för eleverna men att det finns potential att utveckla samarbete ytterligare. Kommunfullmäktige beslutade 16 december 2013, 223, att anmäla Piteå kommuns intresse för att delta i en fortsatt utredning av förutsättningar och utformning av ett kommunalförbund för gymnasieskolan. Utredningen har genomförts av en etern utredare och resulterat i en rapport med förslag till organisation med mera för ett gymnasieförbund i fyrkanten. Rapporten har diskuterats i nuvarande Fyrkantens gymnasiesamverkan, som föreslår deltagande kommuner att lägga rapporten till handlingarna och istället fortsatta och fördjupa nuvarande gymnasiesamverkan i form av ett nytt samverkansavtal. Vid kontakter med övriga kommuner har det framkommit att det inte finns något intresse för att bilda ett kommunalförbund för gymnasiet, medan däremot det finns ett intresse för ett fördjupat samarbete. Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Robert Håkansson (SD), Ruth Rahkola (S), Lage Hortlund (M), Peter Roslund (S), Majvor Sjölund (C), Åke Forslund (FP), Maria Holmqvist Ek (V) och Ann-Louise Hagström (MP).

11 11 (35) Utredning Utvecklad samverkan mellan huvudmännen för gymnasieutbildning i fyrkanten, 10 december 2014 Skrivelse från Fyrkantens gymnasiesamverkan, 2 september 2015 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 4 september 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 142 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 267

12 12 (35) 254 Sammanträdesplan för år 2016 Diarienr 15KS Kommunfullmäktige fastställer sammanträdesplan under år 2016 enligt bilaga 15KS Presidiet har rätt att sammankalla etra insatt fullmäktige vid behov Reservation Kristdemokraterna, Norrbottenssjukvårdsparti, Folkpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverar avseende tidpunkt för fullmäktiges sammanträden. Ett förslag till sammanträdesplan för år 2016 har upprättas. Yrkande Lars-Olof Pettersson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med ändring att fullmäktige den flyttas från den 27 juni flyttas till den 22 juni samt att presidiet har möjlighet besluta om ett etra insatt fullmäktige. Helèn Lindbäck (KD) bifaller Lars-Olof Petterssons förslag och yrkar att tidpunkten för fullmäktige ska ändras till :00 med instämmande av Robert Håkansson (SD) och Anders Nordin (SLP). Mats Johansson (S) yrkar avslag på Helèn Lindbäcks m.fl yrkanden. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på yrkandet om flytt av sammanträdesdatum samt ett etra insatt sammanträde och finner att kommunfullmäktige bifallit dessa. Därefter ställer ordföranden proposition på yrkanden om tidpunkt för sammanträdets början och finner att kommunfullmäktige har avslagit desamma. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 9 september 2015 Arbets- och personalutskottets protokoll 21 september 2015, 138 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 264

13 13 (35) 255 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Diarienr 15KS286 Kommunfullmäktige antar strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län enligt Kommunförbundets rekommendation, bilaga 15KS Styrelsen för Kommunförbundet i Norrbottens län rekommenderade 5 mars 2015, 40, medlemskommunerna att anta strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Strategin ifråga har utarbetats i syfte att säkerställa att satsningarna för att stärka och stimulera en sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre fortsätter. Det strategiska arbetet kommer att fokuseras inom vissa prioriterade områden, bland annat patient och brukarmedverkan, samverkan och samordning, sammanhållen vård och omsorg, kunskap, kvalitetet och kompetens samt god hälsa, vård, omsorg och rehabilitering. Socialnämnden har yttrat sig över förslaget, och beslutade 13 maj 2015, 79, att föreslå att förslaget antas. Yrkande Agneta Eriksson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Maria Holmqvist Ek (V), Peter Roslund (S) och Magnus Häggblad (SD). Styrelsen för Kommunförbundet i Norrbottens läns protokoll 5 mars 2015, 40, med bilaga Socialnämndens protokoll 13 maj 2015, 79 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 23 september 2015 Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 266

14 14 (35) 256 Svar på interpellation till socialnämndens ordförande angående den statliga fritidspengen Diarienr 15KS569 Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SLP) har lämnat en interpellation angående den statliga fritidspengen. Agneta Eriksson (S) besvarar interpellationen enligt bilaga 15KS569-2 Interpellationen redovisas i bilaga 15KS569-1.

15 15 (35) 257 Svar på medborgarförslag gällande utredning om utvecklingsområden Diarienr 14KS141 Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget färdigbehandlat. Anders Nordin har lämnat in ett medborgarförslag med begäran att kommunen gör en utredning avseende möjliga utvecklingsområden i Piteå kommun där man samlar in den kunskap som finns ute i byarna. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 14KS Kommunfullmäktige har den 7 april 2014, 83 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären yrkar att kommunen gör en seriös utredning avseende möjliga utvecklingsområden i Piteå kommun där kunskap som finns ute i byarna samlas in. När förslag till landsbygdscentra togs fram i samband med framtagandet av samrådshandlingarna för kommande översiktsplan (ÖP2030), tittade man dels på befolkningsunderlag, dels på närhet till service och annat kommersiellt utbud, infrastruktur, människors rörelsemönster, strategisk placering med mera. I samrådshandlingen föreslås Rosvik, Jävre, Hortla, Roknäs/Sjulnäs samt Norrfjärden som landsbygdscentra. Genom riktade satsningar på dessa landsbygdscentra ska ett stärkt underlag för service kunna uppnås, vilket gynnar intilliggande områden. På så sätt skapas förutsättningar för en levande landsbygd i norr, söder, öster och väster. Piteå kommun har även gjort ett tematiskt tillägg till ÖP2030, tema LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. För att stödja detta arbete kommer det under planperioden tas fram planprogram eller fördjupade översiktsplaner för respektive ort. Syftet är att stärka tillgängligheten till orten och dess service. Piteå kommuns strategi för glesbygdens utveckling ska också utredas under planperioden. Givetvis ska detta arbete ske i nära samarbete med piteborna i allmänhet och boende i respektive område i synnerhet. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse medborgarförslaget färdigbehandlat. Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

16 16 (35) Medborgarförslag Kommunstyrelens protokoll 29 september 2015, 270

17 17 (35) 258 Svar på motion (SkolP) om kreativ upphandling Diarienr 15KS210 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade och anför följande: Önskemålet: Att man tar mycket stor hänsyn till vad som anförs i denna motion vid kommunal upphandling. Kommunen bör utarbeta ett regelsystem att använda vid upphandling som gynnar den lokala ekonomin på så många sätt som möjligt. För att komma undan tvånget att binda sig till globala företag och bli bunden av stora inköp bör inköpen ske av små enheter och gälla småleveranser. Det finns ett flertal eempel på kommuner i Sverige som arbetar på detta sätt. Dessutom har nya EU-regler tillkommit som förbättrar möjligheten till denna typ av upphandlingar. Kommunen bör aktivt rikta sig till och fråga lokala leverantörer. Finns inte lokala leverantörer i kommunen bör man rikta sig till omgivande kommuner. Kommunen bör rikta inköpen till ekologiska produkter. Den kommunala skattesatsen är i Piteå 22,25 kr. Det innebär att vid produkter som upphandlats där lokal arbetskraftanvänts och där produkten baseras på en stor andel mänsklig arbetskraft så återfår Piteå kommun 22,35 per utgiven 100-lapp. Man gynnar även landstingets ekonomi med 10,80 kronor på motsvarande vis. När arbetskraften är bosatt inom kommunen stannar en stor del av deras ekonomiska konsumtion inom kommunen eller närområdet. Vilket i sin tur genererar nya arbetstillfällen och mera skattekronor. Den globala miljöbelastningen blir också mindre genom kortare transporter. Det innebär mindre utgifter för kommunens innevånare indirekt eftersom miljökostnader måste också på något sätt betalas. Nu eller i framtiden. Ekologiska produkter är att föredra. Vid morotsodling så krävs t e arbetskraft, som vanligtvis utgörs av sommarungdomar och/eller immigranter/asylberättigade flyktingar, för att rensa bort ogräs mellan plantorna. I den kontroversiella morotsodlingen används kemikalier för att ta död på ogräsen och dödandet utförs ofta med påhängsvagn efter traktor. Även vid inköp av bär som görs om till sylt bör man använda sig av bär plockade i närområdet istället för att köpa bär som vuit i Ryssland eller Polen. Ätbara produkter produceras och väer vanligtvis inom kommunen. Upphandlingen av dessa produkter stärker de människor som verkar på landsbygden. Mycket av produktionen är

18 18 (35) arbetsintensiv och består i flera led inte av så värst kvalificerade arbetsuppgifter. Den största fördelen med denna typ av kreativ upphandling är ekonomisk. Yrkande: Att önskemålet i denna motion bifalles. Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015, 104 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Piteå kommun har under många år arbetat med hållbarhet och att utveckla vårt sätt att upphandla. Vid upphandling styr kommunen genom de krav som ställs. Kommunens inköpspolicy med tillhörande riktlinjer följs vid upphandling. I dessa uppges bland annat att kommunens val av produkter, tjänster och leverantörer skall stödja en utveckling som är rättvis och långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Kommunfullmäktige anser med ovan anförda motionen färdigbehandlad. Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Motion Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 271

19 19 (35) 259 Svar på motion (SkolP) om utredning kring samarbete med Piteå biogas Diarienr 15KS218 Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade. I motionen yrkas att Piteå kommun skriver ett samverkansavtal eller liknande med Piteå biogas, angående överlämnande av kommunalt avfall samt köp av biogas. Motionen redovisas i bilaga 15KS Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015, 106 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionen yrkar på att Piteå kommun skriver ett samverkansavtal eller liknande med Piteå Biogas. Under de senaste åren har kommunen haft regelbunden kontakt med Piteå Biogas AB, ett bolag där 17 stycken lantbruksföretagare i Infjärden har gått samman i avsikt att bygga en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En tidigare förstudie har visat på att det finns tillräckliga mängder substrat på rimligt avstånd från lantgårdarna för att möjliggöra en lönsam produktion genomförde Piteå kommun en förstudie om biogas, 2012 genomförde kommunen en lokaliseringsstudie av tankstation för biogas. Den lokaliseringsstudien pekade på att en lokalisering vid bussgaraget bedömdes som mest fördelaktig. Frågetecken som återstår att lösa är dock plan- och personalfrågor samt hur publik betalning ska ske. Även ansvarsfrågan måste belysas vidare, hur gränssnitten ska gå mellan gasproducent, gasuppgradering, distribution och försäljning. I början av 2013 beslutade därför Piteå kommun medfinansiera Piteå Biogas via ett projektstöd fördelat över två år samtidigt som samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att utreda behov och etablering av tankställe för biogas med mera. Sedan dess har näringslivsenheten tagit fram ett antal ritnings- och kostnadsförslag, fört diskussioner med Trafikverket, kommunledning, drivmedelsaktörer med flera. För närvarande sker ett samarbete längs Norrlandskusten i ett EU-finansierat projekt, BioGaC, och det är möjligt att söka ett preliminärt bygglov för en tankstation. Kommunen avvaktar nu hur Piteå Biogas vill jobba vidare. Genom kontakterna med Piteå Biogas AB har frågan väckts om Piteå kommun är villig att teckna ett långtidskontrakt som köpare av fordonsgas. Dels till egna fordon, dels till det bussbolag som ombesörjer lokaltrafiken. På grund av den väckta förfrågan om att teckna ett långtidskontrakt som köpare av fordonsgas valde kommunen att upphandla ett bussavtal som sträckte sig på tre år i syfte att invänta vad som skulle ske med biogasanläggningen.

20 20 (35) Gällande skolbussavtal har precis börjat gälla och löper fram till och med 31 juli Kollektivtrafikavtalet löper till 31 december 2017 med möjlighet att förlänga avtalet med 12 månader. Vid upphandling av bussar bör leverantören ha minst åtta månader på sig att skaffa nya fordon innan avtalet träder i kraft, vilket innebär att upphandlingen bör påbörjas ungefär två år innan det nya avtalet ska träda i kraft. Matavfall som komposteras via den bruna avfallstunnan är komplicerad att röta och kan också innebära miljömässiga konsekvenser om matavfallet rötas tillsammans med gödsel och därmed blandas med de rötrester som ska spridas på åkrarna. Det finns dock inget egenvärde för Piteå kommun att skicka den till eempelvis Boden så kommunen är öppen för diskussion om den tilltänkta anläggningen vill använda anläggningen till att röta matavfall. Detta faller dock inom lagen för offentlig upphandling, där Boden var billigast i den senaste upphandlingen. Avtalet med Boden angående matavfall är inne på optionsåren och sträcker sig fram till 30 september Frågan om ett allmänt hållet samarbetsavtal har diskuterats, men upplevs inte i dagsläget vara aktuellt. Kommunen väntar istället på ett konkret initiativ från Piteå BioGas där framför allt volymer, leveranssäkerhet och prisbild kan diskuteras. Motionen har ett gott syfte, men dess intentioner finns redan med i det arbete som pågår. Kommunen har via medfinansiering av Piteå Biogas projekt, förkortad bussupphandling, aktivt utredningsarbete kring tankställe med mera uppfyllt motionärens önskemål. När Piteå Biogas är redo för detta är Piteå kommun också villiga att gå in i konkreta diskussioner om ett möjligt framtida upplägg. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige anse motionen färdigbehandlad. Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Simon Granberg (MP). Motion Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 272

21 21 (35) 260 Svar på motion (MP) om att planera in ekobyar i översiktsplanen i Piteå kommun Diarienr 15KS291 Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Kommunfullmäktigeledamoten Ann-Louise Hagström (MP) har inkommit med rubricerade motion, och anför följande: Ekobyar är en boendegemenskap där man eftersträvar en hållbar livsstil. De flesta ekobyar består av radhus eller friliggande småhus som tillsammans bildar en bystruktur/gruppbebyggelse. Det finns drygt tjugo ekobyar i landet, en del på landsbygden och andra i tätorter. I en ekoby finns odlingar och miljövänlig teknik som till eempel solfångare, närvärmecentral och urinseparerande toaletter. Det visar också även på hur det sociala livet och miljöarbetet kompletterar och berikar varandra. Flera ekobyprojekt av senare datum har varit självbyggen där var och en bygger sitt individuella hus efter ekologiska riktlinjer, istället för att ha en enhetlig arkitektur där alla hus ser likadana ut. Det är vanligt att både tomter och husbyggen finansieras med hjälp av JAK-lån. JAK Medlemsbank fungerar som en ekonomisk förening och ger räntefria lån, men kräver att låntagaren sparar lika mycket som han eller hon lånar. Möjligheten finns att kunna gemensamt köpa tomt. Enligt de riktlinjer i Piteå kommun om varierande boendemiljöer anser vi att denna boendeform bör ingå. Ekobyarnas placeringar skall projekteras i sin helhet utifrån ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar bostadsprojektering där bland annat cykelvägar, kollektivtrafik ingår. Vi från Miljöpartiet de Gröna vill: - Att kommunen i sin översiktsplan ser över var det kan vara lägligt att bygga ekobyar i kommunen. - Att kommunen marknadsför både nationellt och internationellt att man har med Ekobyar i sin översiktsplan. - Att detta kommer bidra till attraktionen av att vilja bo i Piteå kommun. Kommunfullmäktige har den 22 juni 2015, 179 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning.

22 22 (35) Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären lyfter en intressant och aktuell fråga kring boende och attraktivitet. I Sverige finns ännu inte ett så stort antal byar som kan anses vara ekobyar fullt ut. Ekobyar vilar på fyra grunddimensioner; ekologiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. Byarna är ofta självförsörjande och det sker ett aktivt omhändertagande av jorden. Bygget av flerfamiljshus ett och två på Lusthusbacken, Furunäset har inletts. Lusthusbacken är inte en ekoby fullt ut, men husen byggs på ett miljömedvetet och energieffektivt sätt. Det kommer också att finnas ett gemensamhetsområde intill flerfamiljshusen med möjlighet att odla. Utöver flerfamiljshusen finns även byggklara villatomter där intentionen är att villorna som byggs har låga energivärden. Piteå kommun vill vara en attraktiv och hållbar kommun och det är positivt om det skulle skapas ekobyar. I arbetet med att fördjupa planarbetet kring landsbygdscentra skulle detta kunna vara en del i det fördjupningsarbetet. Med ovan anförda anses motionen besvarad. Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Ann- Louise Hagström (MP) och Anders Nordin (SLP). Robert Håkansson (SD) yrkar avslag på motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Helena Stenbergs yrkande. Motion Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 275

23 23 (35) 261 Svar på motion (SkolP) om bildande av en samorganisation för ekologiska odlare och uppfödare Diarienr 15KS220 Kommunfullmäktige avslår motionen. Reservation Anders Nordin (SLP). Kommunfullmäktigeledamoten Anders Nordin (SkolP) lämnar en motion angående rubricerade. I motionen yrkas att kommunfullmäktige Piteå kommun utreder möjligheten att starta upp en organisation för ekologiska odlare och uppfödare, för att därefter engagera sig i bildandet av en sådan. Motionen redovisas i bilaga 15KS Kommunfullmäktige beslutar den 16 mars 2015, 107 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 26 maj 2015, 99: Den ekonomiska föreningen Odlat i Piteå älvdal startade som ett projekt 1997 och det bildades en ekonomisk förening av i början av 2000-talet. Då fanns ett behov för odlarna i trakten att hjälpas åt med distribution och marknadsföring för att kunna leverera grönsaker de odlat och man ville samla det breda utbudet av grönsaker. Men när brukare la ner sina odlingar på grund av ålderskäl och ingen ville ta över, och andra nischade in sig på specifika grönsaker, ansåg styrelsen att det inte fanns något behov av föreningen längre, och den avvecklades Kommunen har kontinuerliga dialoger med lokala odlare, bland annat med Piteås lokalavdelning inom Lantbrukarnas riksförbund, som har en representant i det landsbygdspolitiska rådet. Detta för att få synpunkter och idéer om kommunens framtida utveckling inom de gröna näringarna. Skälet till att bilda en förening bör i första hand vara ett gemensamt behov att samverka i organiserad form om ett gemensamt intresse. För ett lyckat resultat behöver det finnas ett starkt underifrånperspektiv, det vill säga att behov och förslag har sin utgångspunkt i vad medborgare, organisationer och företag kommit fram till och formulerat, inte politiker och tjänstemän.

24 24 (35) Inköpsavdelningens yttrande den 27 april 2015: Piteå kommun upphandlade år 2000 en samdistributionscentral för distribution av lokal-, regionalt- och nationellt producerade livsmedel. Centralen drevs av en fristående speditör. Centralen upphörde Orsaken till nedläggningen var främst ekonomisk. Den kalkylerade besparingen på 5-6 procent av totala livsmedelsinköpen per år som skulle betala driften av centralen uppnåddes inte. Övriga motiv till etableringen av samdistributionscentralen var miljö, trafiksäkerhet och konkurrens. Som mest använde sig två nationella livsmedelsgrossister och fem lokala- och regionala leverantörer centralen. I kommunens klimat- och energiplan, avsnitt konsumtion/livsmedel, redovisas kommunens målsättning för minskad klimatpåverkan. Successivt ökad andel lokalproducerade-, miljömärkta- och Fairtrade produkter i den mån det finns tillgång. I Norrbotten produceras idag 20 procent av det kött som konsumeras i länet. Mjölk är den enda produkt där vi i Norrboten är självförsörjande, det innebär att största delen i livsmedel produceras utanför länet. De produktkrav som kommunen ställer vid upphandling följer livsmedelsverkets krav. Kommunen kan inte bortse från att ställa krav så att upphandlade livsmedelsprodukter uppfyller livsmedelsverkets krav oavsett var de produceras. Om det finns en ambition hos politiska partier och vilja i en etablerad samorganisation för odlare och uppfödare att ompröva en eventuell drift av en samdistributionscentral för att underlätta distributionen av lokalt- och regionalt producerade livsmedel är det fullt möjligt. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionären yrkar att Piteå kommun utreder om landsbygdsutvecklaren skulle kunna starta upp en samorganisation genom att sammankalla ekologiska odlare och uppfödare, att engagera och organisera sig i denna, enligt i motionen beskriven form, för att förverkliga vad som beskrivs i motionen. Det är inte en kommunal uppgift att se till att det bildas en samorganisation med ekologiska odlare och uppfödare och jag håller med samhällsbyggnadsnämnden att skälet till att bilda en förening i första hand bör utmynna ur ett gemensamt behov av att samverka i organiserad form kring ett gemensamt intresse. Om de lokala odlarna skulle vilja samorganisera sig ser kommunen givetvis positivt på detta. Det skulle underlätta kommunens egen upphandling om de lokala odlarna skulle lämna in anbud gemensamt. Det är dock ganska svårt för de lokala anbudsgivarna att möta de krav som ställs vid upphandling då kommunen är i behov av stora volymer och finns på ett flertal adresser över hela kommunen. Vidare har kommunen höga krav på hur maten levereras när det gäller storleksförpackningar och hur den är processad för att hanteringen i köken ska fungera. Vid upphandlingar efterlevs kommunens inköpspolicy med tillhörande riktlinjer som bland annat uppger att kommunens val av produkter, tjänster och leverantörer skall stödja en utveckling som är rättvis och långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. I dagsläget har kommunen ett avtal med Norrmejerier för alla mejeriprodukter och ett avtal med Delikatessfabriken gällande dressingar.

25 25 (35) Kommunen handlar utöver det andra lokala och närproducerade varor via ett avtal med grossisten Martin & Servera. Det handlar då om vissa köttprodukter från Nyhléns och Hugossons, potatis från Outinens, palt från Piteortens med mera. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige avslå motionen. Yrkande Helena Stenberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Ann- Louise Hagström (MP), Peter Roslund (S). Anders Nordin (SLP) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkanden och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Helena Stenbergs förslag. Motion Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 26 maj 2015, 99 Inköpsavdelningens yttrande den 27 april 2015 Kommunstyelsens protokoll 29 september 2015, 273

26 26 (35) 262 Svar på motion (C) angående bredbandsstrategi för Piteå kommun Diarienr 15KS Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en bredbandsstrategi för kommunen som harmoniserar med kommande översiktsplan samt den kommande regionala bredbandsstrategin. 2. Kommunfullmäktige anser motionen färdigbehandlad. Reservation Centerpartiet, Norrbottenssjukvårdsparti, Skol och Landsbygdspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslut till förmån för eget yrkande. Kommunfullmäktigeledamöterna Majvor Sjölund (C), Marika Risberg (C), Johannes Johansson (C), Eva-Britt Danielsson (C) samt tjänstgörande ersättaren Britt-Louise Nyman (C) lämnar en motion angående rubricerade och anför följande: Den snabba tekniska utvecklingen gör att det finns goda utsikter för en livskraftig och välmående landsbygd i framtiden. Den eplosionsartade utvecklingen på det digitala området skapar helt nya förutsättningar för framtiden. Ny teknik ändrar förutsättning för allting och vi kan vara med och påverka det som sker framöver. Idag kan människor befinna sig på vilken plats som helst samtidigt som man tar del av hela världens utbud. Att läsa vid de bästa universiteten är numera gratis och förutsätter inte längre att du också fysiskt befinner dig där. Nöjen har flyttat från videobutiken till hemmet. Du kan ta del av stora kulturevenemang hemma i soffan, finna en ny livspartner, beställa varor från hela världen, delta på möten som sker långt ifrån ditt hem utan att behöva resa dit. Allt detta är möjligt förutsatt att du bor där det finns bredband av hög kvalitet. Tyvärr finns det fortfarande alltför många vita fläckar i Piteå kommun. Centerpartiet anser det vara orimligt att lägga ansvaret för denna viktiga infrasturkturutbyggnad på enskilda byalag och föreningar. För att ge alla medborgare tillgång till bredband av hög kvalitet, krävs att Piteå kommun tar ansvar och utarbetar en strategi för detta. Vi yrkar därför: Att Piteå kommun tar fram en bredbandsstrategi för kommunen. Att bredbandsstrategin har som mål att varje bostadshus och företag har möjlighet att koppla in fiber om ägaren av fastigheten så önskar. Att Piteå kommun verkar för ett fibernätverk i kommunen med en ägarstruktur som gör det enkelt för fastighetsägarna att byta leverantör för sitt internet uppkoppling. Att Piteå kommun verkar för en säker nationell infrastruktur vad gäller höghastighets fiber.

27 27 (35) Kommunfullmäktige har den 16 mars 2015, 114 remitterat ärendet till kommunstyrelsen för beredning. Kommunalrådet Peter Roslund anför följande: Motionärerna yrkar på att Piteå kommun tar fram en bredbandsstrategi för kommunen. Den digitala utvecklingen och infrastrukturen är av stor betydelse för dagens samhälle. Med hjälp av den kan ett hållbart samhälle skapas. Bredband ger möjlighet till utvecklad service, ökad tillgänglighet, effektivare verksamhet samt en möjlighet att bo och verka på landsbygden. I en nationell och regional jämförelse har Piteå kommun totalt sett en väl utbyggd digital infrastruktur med god tillgång till bredband. När det gäller anslutningsgrad finns dock en skillnad mellan tätorten Piteå och landsbygden. Kommunen har formellt sett inget ansvar att tillse en utbyggnad av elektronisk kommunikation, men ska arbeta för etablering av en infrastruktur som medger att så många som möjligt ska kunna få del av tekniken. Genom den nya plan- och bygglagen ställs däremot krav på att kommunen ska avgöra om en lokalisering av bebyggelse är lämplig med hänsyn till tillgången på elektroniska kommunikationer med hög hastighet och tillförlitlighet. Elektronisk kommunikation har alltså förts in som ett nytt allmänt intresse och möjligheten att bestämma markreservat för elektroniskt kommunikationsnät har förtydligats. I samband med planering och utbyggnad av nya områden är det viktigt att infrastrukturen för elektroniska kommunikationer finns med på samma sätt som annan infrastruktur som vägar, vatten och avlopp. Kommunen ska enligt plan- och bygglagen redogöra för bredbandssituationen i alla planer, bygglovsärenden och förhandsbesked. Piteå kommun är medfinansiär till IT-Norrbotten, som verkar för en utökad digitalisering i vårt län och som har tagit fram en digital agenda. Norrbottens digitala agenda är en del av Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). Regeringens ITpolitiska mål är att år 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till 100 Mbit/s. Norrbotten har inte nöjt sig med detta mål utan i den regionala utvecklingsstrategin uppges målet Alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit, senast Idag håller man på att utveckla en regional bredbandsstrategi för Norrbotten och lokala bredbandsstrategier för kommunerna. I kommunens pågående översiktsplanarbete finns följande målsättning nämnd i den samrådshandling som är ute på remiss för närvarande: Piteå ska ha en väl fungerande digital infrastruktur, vilket ökar möjligheterna för tillvät, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Satsningen på bredband ska fortsatt utvecklas. Senast år 2020 ska alla i kommunen ha möjlighet att ansluta sig till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit/s. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna verka för att främja en bredbandsutbyggnad är att kommunen har en sammahållen kommunal bredbandsstrategi som harmoniserar med den regionala. Med ovan anförda föreslås kommunfullmäktige ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en bredbandsstrategi för kommunen som harmoniserar med kommande översiktsplan samt den kommande regionala bredbandsstrategin.

28 28 (35) Yrkande Peter Roslund (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med instämmande av Ann- Louise Hagström (MP). Majvor Sjölund (C) yrkar bifall till motionen med instämmande av Robert Håkansson (SD), Magnus Häggblad (SD). Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Peter Roslunds yrkande. Motion Kommunstyrelsens protokoll 29 september 2015, 274

29 29 (35) 263 Avsägelse av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden m fl Diarienr 15KS Kommunfullmäktige godkänner avsägelserna. 2. Kommunfullmäktige anhåller hos Länsstyrelsen om ny sammanräkning för att utse ny ledamot i kommunfullmäktige. 3. Fyllnadsval till övriga uppdrag förrättas vid ett senare tillfälle. Sofia Stenman (FP) har avsagt sig samtliga uppdrag, inklusive uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. De uppdrag som utses av kommunfullmäktige är ersättare i kommunstyrelsen, ledamot i barn- och utbildningsnämnden, ersättare i Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige samt ersättare i kommunfullmäktiges valberedning. Avsägelse

30 30 (35) 264 Medborgarförslag om gång/cykelväg från Långskataområdet Diarienr 15KS576 Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket föreslås att det anläggs en gång-/cykelväg från Långskataområdet. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 15KS Medborgarförslag

31 31 (35) 265 Medborgarförslag om matlagningspatrull genom sysselsättning till personer inom SoL till äldreboenden och omsorgsboenden Diarienr 15KS583 Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till socialnämnden för beslut. Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket föreslås att det inrättas en matlagningspatrull genom sysselsättning till personaler inom S0L till äldre- och omsorgsboenden i kommunen. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 15KS Medborgarförslag

32 32 (35) 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg Anemonstigen/Sjörosstigen Diarienr 15KS587 Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket föreslås att det anläggs en gång- och cykelväg mellan Anemonstigen och Sjörosstigen. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 15KS Medborgarförslag

33 33 (35) 267 Medborgarförslag om att utöka påtänkta parkeringsplatser vid (Kvarnvallen) LF-arena Diarienr 15KS588 Medborgarförslaget överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Ett medborgarförslag har inlämnats i vilket föreslås att antalet påtänkta parkeringsplatser utökas vid LF Arena (f d Kvarnvallen). Medborgarförslaget redovisas i bilaga 15KS Medborgarförslag

34 34 (35) 268 Medborgarförslag om sanitära bekymmer vid f d "Gunnars kiosk" Diarienr 15KS602 Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beslut. Ett medborgarförslag har lämnats in i vilket föreslås att Piteå kommun ställer upp sopcontainer samt flyttbara toaletter vid f d Gunnars kiosk, för att undvika att sanitära olägenheter uppstår. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 15KS Medborgarförslag

35 35 (35) 269 Medborgarförslag om åtgärder för att sänka hastigheten i korsningen Yrkesvägen/Tolvmansvägen i Bergsviken Diarienr 15KS605 Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Ett medborgarförslag har inlämnat i vilket det föreslås att det vidtas åtgärder för att sänka hastigheten i korsningen Yrkesvägen Tolvmansvägen, Bergsviken. Medborgarförslaget redovisas i bilaga 15KS Medborgarförslag