Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält (kust till kust) GRÄNSÖVERSKRIDANDE. Sammanfattning

Transkript

1 Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält (kust till kust) GRÄNSÖVERSKRIDANDE MILJÖKONSEKVENSbeskrivning Sammanfattning

2

3 INNEHÅLL 1 Introduktion till den fasta förbindelsen över Fehmarn bält 5 2 Bakgrund till Esboprocessen 6 3 Planering av Linjeföring sänktunnel 8 4 Sänktunnel teknisk beskrivning 10 5 Alternativa tekniska lösningar och alternativa linjeföringar 16 6 Gränsöverskridande konsekvensbeskrivning 17 7 Kontroll- och övervakningsprogram 59 Den sammanfattade engelska versionen av utvärderingen rörande gränsöverskridande miljöpåverkan vid en fast Fehmarn Bält-förbindelse har översatts till fyra relevanta språk (kallas i det följande för översättningarna ). I den händelse någon av översättningarna och den engelska versionen skiljer sig åt ska den engelska versionen ha företräde. 3

4 SKAGERRAK Gothenburg Frederikshavn Aalborg DENMARK Aarhus KATTEGAT Elsinore Helsingborg SWEDEN Kristianstad JUTLAND Copenhagen SCANIA Esbjerg FUNEN ZEALAND Ringsted Malmö Trelleborg Ystad Great Belt Ø re s u n d Odense BALTIC SEA Flensborg Fehmarnbelt LOLLAND FALSTER Sakskøbing Rødby FEHMARN Puttgarden Gedser Sassnitz SCHLESWIG- HOLSTEIN Kiel Heiligenhafen Travemünde Rostock Swinoujscie Bad Schwartau Lübeck Bremerhaven HAMBURG MECKLENBURG- WESTERN POMERANIA Oldenburg GERMANY BREMEN LOWER SAXONY BRANDENBURG Railway 4 Motorway km Hannover Wolfsburg SAXONY- ANHALT BERLIN

5 1 Introduktion till den fasta förbindelsen över Fehmarn bält Den här rapporten, fortsättningsvis kallad Esborapporten, utgör den gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivningen för den fasta förbindelsen över Fehmarn bält som ska användas för konsultation av Östersjöländerna och Norge i enlighet med Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, fortsättningsvis kallad Esbokonventionen eller konventionen. Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält är ett gemensamt danskt och tyskt projekt för transportinfrastruktur över Fehmarn bält. Projektet har planerats i enlighet med 2008 års avtal mellan konungariket Danmark och förbundsrepubliken Tyskland om en fast förbindelse över Fehmarn bält. Konungariket Danmark är ansvarigt för planeringen, byggandet och driften av den fasta förbindelsen över Fehmarn bält. För att utföra denna uppgift har Danmarks regering upprättat företaget Femern A/S, vilket till 100 % ägs av den danska staten, som representeras av det danska transportministeriet. Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält har planerats till följd av att Danmark och Tyskland insett att transportinfrastrukturen mellan de båda staterna måste förbättras för att främja europeisk och regional transport av varor och personer. En fast förbindelse över Fehmarn bält skulle leda till en tydlig förbättring i fråga om transport av varor och personer mellan de båda länderna, liksom mellan det kontinentala Europa och Skandinavien, samt till ett främjande av järnvägstrafiken och en förstärkning av integrationen, vitaliteten, konkurrensen och utvecklingen i regionerna. Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält kommer att sträcka sig över det 18 kilometer breda Fehmarn bält mellan den danska ön Lolland och den tyska ön Fehmarn i den västra delen av Östersjön. Fehmarn bält-regionen gränsar till norra delen av Tyskland, östra delen av Danmark och södra delen av Sverige. Regionen har en befolkning på nästan 9 miljoner: cirka 1,2 miljoner i den svenska delen, 2,5 miljoner i den danska delen och 5,2 miljoner i den tyska delen. Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält omfattar områden på Lolland (Danmark), Fehmarn (Tyskland) och ett havsområde (Danmark och Tyskland). Projektet korsar nationsgränsen mellan Danmark och Tyskland. Byggnadsarbetet kommer att ske inom de båda ländernas nationella jurisdiktioner. Femern A/S har undersökt fyra tekniska lösningar. Den fasta förbindelsen planeras som en cirka 18 kilometer lång sänktunnel eftersom undersökningarna och projekteringen visar ett en sänktunnel är den bästa lösningen vad beträffar t.ex. tekniska byggnadsrisker, bygginvesteringar och miljöfaktorer. De fyra tekniska lösningar som har undersökts är följande: en sänktunnel, en borrad tunnel, en snedkabelbro och en hängbro. För varje teknisk lösning har möjliga linjeföringer undersökts och de tekniska alternativen har jämförts. En sammanfattning av undersökningarna samt bakgrunden till det slutgiltiga valet av teknisk lösning presenteras i den här rapporten. Eftersom sänktunneln är det projekt som ansökan görs för och den lösning som föredras, ligger rapportens fokus på sänktunneln. 5

6 2 Bakgrund till Esboprocessen Den fasta förbindelsen över Fehmarn bält är föremål för en gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning i enlighet med Esbokonventionen och EU-direktiv 85/337/EEG, eftersom den fasta förbindelsen över Fehmarn bält eventuellt kan få gränsöverskridande konsekvenser för miljön. Esbokonventionens primära syfte är att förhindra, avlasta och övervaka skador på miljön genom att säkerställa att gränsöverskridande miljöfaktorer ges uttryckligt övervägande innan ett slutligt nationellt beslut fattas om att godkänna ett projekt eller ej. Därutöver är Esbokonventionens målsättning att identifiera och informera intressenterna om möjliga gränsöverskridande konsekvenser med hjälp av konsekvensbedömningen. Enligt artikel 3 i Esbokonventionen har ursprungsländerna ansvar för innehållet i meddelanden och för bekräftelse av att dessa har tagits emot, samt för utväxling av relevant information till/från de länder som kan påverkas. För ett gränsöverskridande projekt som den fasta förbindelsen över Fehmarn bält är både Danmark och Tyskland ursprungsländer. I Danmark är det danska miljöministeriet ansvarigt för ovannämnda utväxling av relevant information till och från de länder som kan påverkas i anknytning till den danska Esboproceduren. Enligt artikel 3 i Esbokonventionen måste Tyskland och Danmark informera de parter som påverkas. I anknytning till den fasta förbindelsen över Fehmarn bält utgörs parterna som kan påverkas vid sidan av Danmark och Tyskland av länderna runt Östersjön: Sverige, Polen, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryska federationen och Norge. Esbodokumentationen inriktas på att tillhandahålla tillräckligt med bakgrundsinformation inklusive grundläggande data för att underlätta fastställandet av gränsöverskridande konsekvenser, men omfattar inte allt det detaljerade material som krävs av nationella miljökonsekvensbedömningar. Esborapportens metod motsvarar den danska rapportmetoden för miljökonsekvensbedömning och följaktligen beskrivs de konsekvenser som projektet förväntas ha, samt avlastande åtgärder. I enlighet med Esbokonventionen har alla parter som potentiellt påverkas meddelats och bjudits in att delta i proceduren för miljökonsekvensbedömning. Svar på detta meddelande har utvärderats och tagits med i beräkningen av Femern A/S, delstaten Schleswig- Holsteins väg- och trafikverk samt det danska miljöministeriet, och de behandlas i Esborapporten. Femern A/S is part of Sund and Bælt Holding A/S, which is 100 percent owned by the Danish Transport Ministry. Sund & Bælt Holding A/S is also responsible for the fixed link across the Great Belt. The Danish State The Ministry of Transport Sund & Bælt Holding A/S A/S Storebælt A/S Øresund Femern Landanlæg A/S Femern A/S 6

7 7

8 3 Planering av Linjeföring sänktunnel I syfte att hitta den lämpligaste platsen för kust-till-kustprojektet har injeföringen bestämts utifrån en analys av miljöns känslighet och en analys av linjeföringen. Analyserna genomfördes i ett tidigt skede av projektet och byggde på befintlig kunskap, och tonvikten lades på de mest betydande skillnaderna mellan linjeföringsalternativen. I såväl det marina området som på Lolland och Fehmarn tydde analysen av miljöns känslighet på att projektets östra korridor får färre miljökonsekvenser än en västlig korridor, eftersom den passerar genom färre områden med hög konfliktpotential. På grundval av analysen av miljöns känslighet fastställdes fyra anslutning på både Lolland och Fehmarn inom ramen för de östra och västra korridorerna, vilket ger sammanlagt 16 olika möjliga linjeföringar för såväl en tunnel- som en brolösning. En analys av linjeföring utarbetades för var och en av de tekniska lösningarna för att tillgodose olika intressen och för att göra det möjligt att ha viktig utrustning på havsbottnen, som t.ex. undervattenskablar. Fastställandet av tunnellösningens linjeföring bygger på två begränsningar: 1) Färjeförbindelsen mellan Rødbyhavn och Puttgarden måste kunna trafikeras under byggnads- och driftfasen och 2) undervattenskabeln under havsbottnen mellan Lolland och Fehmarn får inte påverkas. Linjeföringar som helt eller delvis utnyttjar hamnarna, påverkar undervattenskabeln eller korsar färjans körsträcka har förkastats på grund av dessa begränsningar. Utifrån en miljöbedömning anses linjeföringsalternativen väster om Rødbyhavns hamn och Puttgardens hamn för både tunneln och bron som mindre lämpliga och har förkastats, vilket innebär att det återstår två linjeföringsalternativ vardera för tunnel- och brolösningarna. De två alternativ som föredras har ett anslutning på Lolland antingen 1 eller 1,5 km öster om Rødbyhavn och samma anslutning öster om Puttgarden på Fehmarn. En jämförelse av de två linjeföringarna uppvisade endast smärre skillnader, med en liten fördel för anslutningen 1 km öster om Rødbyhavn. Utifrån dessa resultat har Femern A/S dragit slutsatsen att den östra korridoren är den projektkorridor som har minst konfliktpotential för miljön. Femern A/S har dessutom framfört sitt förslag för linjeföringen av sänktunneln som ligger inom den östra korridoren. Efter att förslag på linjeföringen offentliggjordes år 2010 har detta utgjort grunden för en kontinuerlig planeringsprocess och dialog med myndigheter och markägare. 8

9 figur 1 Sträckningsalternativ sänktunnel E47 L O L L A N D Rødby Rødbyhavn L-W L-H L-ME L-E F-W F-NW F-H F E H M A R N Puttgarden F-E Marienleuchte E47 Burg 9

10 4 Sänktunnel teknisk beskrivning På grundval av undersökningarna av olika tekniska lösningar har Femern A/S valt en sänktunnel som den föredragna tekniska lösningen för en fast förbindelse mellan Lolland i Danmark och Fehmarn i Tyskland. I projektets inledningsskede gjordes analyser för att fastställa en projektkorridor och möjliga linjeföringar med minsta möjliga påverkan på miljön. De olika alternativen och linjeföringarna jämfördes utifrån befintlig kunskap och en sänktunnel mellan landanslutning öster om Rødbyhavn och öster om Puttgarden valdes som den lämpligaste lösningen för en fast förbindelse (figur 2). Projektet omfattar en cirka 18,4 km lång sänktunnel från kust till kust, med en fyrfilig motorväg och järnväg med dubbla spår samt permanenta och tillfälliga konstruktioner i anslutning till byggandet och driften av en sänktunnel (textruta 1). Lösningen med en sänktunnel som fast förbindelse mellan Fehmarn och Lolland består av följande huvudelement: En järnväg med dubbla spår och en fyrfilig motorvägsförbindelse med filer för utryckningsfordon i båda riktningarna i en sänktunnel Cut-and-cover-tunnlar vid respektive anslutninger på den danska och den tyska sidan som förbinder sänktunneln med infartsbyggnaderna Infartsbyggnader vid varje tunnelmynning Ramper för väg och järnväg i anslutning till tunneln Väg- och järnvägsanslutningar på båda sidorna, vilka förbinder tunneln med befintlig infrastruktur Anläggningar för drift och underhåll, inklusive anläggningar för tullmyndigheter och räddningstjänst Ändringar av det omgivande sekundära vägnätet, inklusive anläggning av nya lokala vägar etc. Planerade hastigheter i tunneln: Persontåg: Godståg: max 200 km/h max 140 km/h Landåtervinningsområden på båda kusterna Vägtrafik: max 130 km/h Tullstation på den danska sidan 10

11 Figur 2 Konstruktionsutkast till en sänktunnel linjeföring för den fasta förbindelsen över Fehmarn bält DENMARK Danish EEZ German EEZ GERMANY National border Railway Motorway km 11

12 Figur 3 Konstruktionsutkast till en sänktunnel tvärsnitt av muddrad tunnelgrav med tunnelelement och återfyllning Existing seabed Protection layer Sand fill Gravel fill Gravel bed Permanenta konstruktioner Den planerade sänktunneln över Fehmarn bält kommer att bestå av en cut-and-cover-tunnel vid de båda anslutningen och en sänktunnel mellan de båda anslutningen. Sänktunneln kommer att placeras i en tunnelgrav och återfyllas med sand och låsande fyllning. Sänktunnelns överdel planeras att täckas med ett cirka 1 meter tjockt lager av stenar. Detta topplager skyddar sänktunneln mot marina händelser som t.ex. sjunkande fartyg och ankare, och det är utformat som en miljömässig optimering för att förhindra konsekvenser för havsmiljön (figur 3). Vid såväl det danska som det tyska anslutning planeras infartsbyggnader att uppföras ovanpå cut-and-covertunneln. Kustskydd i form av vallar som planeras att placeras runt infarten och rampen med en höjd som förhindrar översvämning i händelse av extrema högvattens- och vågförhållanden. En tullstation planeras att placeras på den danska sidan i enlighet med det statliga avtalet mellan Danmark och Tyskland. Anläggningar för gränskontroll och ett center för teknisk övervakning och kommunikation kommer att placeras på samma ställe, cirka 1 kilometer från kusten. Ett nytt dräneringssystem för sänktunneln, motorvägen, järnvägen, tullstationen etc. kommer att inrättas på både den danska och den tyska sidan. Regnvatten som ackumuleras i sänktunneln och vatten från rengöring av sänktunneln planeras att samlas upp i pumpbrunnar som placeras vid var och en av infartsbyggnaderna. Därifrån pumpas vattnet till befintliga vattenreningsverk i antingen Rødbyhavn eller Puttgarden. Regnvatten som samlas i samband med landarbetena planeras att ledas till regnvattenbassänger för att behandla dagvatten och kontrollera eventuella förorenade utsläpp. Vattnet kommer att föras från bassängerna via befintliga eller ändrade kanaler för att släppas ut i Fehmarn bält. Vidare så kräver anläggningen av en motorväg att vissa lokala vägar på både den danska och den tyska sidan leds om eller ändras. 12

13 Figur 4 Placering av produktionsanläggningen för tunnelinfarten öster om Rødbyhavn. Principiell idé för upprättande av landåtervinningsområdet på Lolland med omgivande vallar Landåtervinningsområden Konstruktionsutkastet till lösningen med sänktunneln inbegriper upprättande av landåtervinningsområden på både Lolland och Fehmarn. Syftet med landåtervinningen är att använda material från havsbottnen som blir över vid muddringen av tunnelgraven och arbetshamnen för syften som ska öka det lokala områdets natur- och rekreationsvärde. På Lolland kommer området även att användas som plats för en del av den återställning av naturområden som Femern A/S måste utföra, eftersom naturområden på Lolland kommer att utnyttjas för projektets syfte. Muddringsvolymen av havssediment bedöms uppgå till cirka 19 miljoner m 3. Merparten av sedimentet planeras att användas vid uppförandet av landåtervinningsområdet på Lolland (cirka 17 miljoner m 3 ), medan cirka 2 miljoner m 3 kommer att användas på tyskt territorium som ny landåtervinning, eller inom ramen för projektet. Landåtervinningsområdet på Lolland planeras på var och en av sidorna av arbetshamnen och sträcker sig därifrån cirka 3,5 km västerut och cirka 3,7 km österut. Den totala ytan uppgår till cirka 330 ha (mätt som yta av havsbottnen och inbegripet vattenområden inom återvinningsområdet), och kommer att omfatta både natur- och rekreationsområden inklusive stränder, dyner och saltängar (figur 4). Den planerade landåtervinningen på Fehmarnkusten i Tyskland sträcker sig cirka 500 m längs den befintliga kusten öster om färjehamnen och cirka 500 m från den befintliga kustlinjen in i Fehmarn bält. Den totala ytan planeras bli cirka 32 ha (mätt som yta av havsbottnen och inbegripet vattenområden inom återvinningsområdet). Landåtervinningsområdet anläggs med avstånd till spetsen på bryggorna i den befintliga färjehamnen i Puttgarden för att minimera konsekvenserna för havsmiljön. Området kommer att bestå av ängar och gräsmark samt en ny strand i närheten av Marienleuchte. 13

14 Byggfasen Cut-and-cover-tunnlarna planeras att anläggas först, vilket inleds med muddringsarbete, och därefter kommer tunnlarna att gjutas på platsen och slutligen täckas. Infartsbyggnader kommer att byggas ovanpå cut-andcover-tunnlarna på både den danska och den tyska sidan. Sänktunneln planeras att konstrueras av förtillverkade tunnelelement som gjuts i en elementfabrik. Tunnelelementen planeras att bogseras med båt från produktionsanläggningen till linjeföringen, där de kommer att sänkas ned och monteras i en muddrad tunnelgrav. Produktionsanläggning Ett område öster om Rødbyhavn i Danmark har utsetts för uppförande av en för ändamålet byggd elementfabrik där tunnelelementen ska tillverkas. Produktionsanläggningen ligger delvis på land och delvis utanför den befintliga kustlinjen (figur 4). Cut-and-cover-tunnel och infartsbyggnad på Lolland Cut-and-cover-tunneln på Lolland måste byggas i ett uppdämt område alldeles söder om den befintliga kustlinjen. Muddring planeras att utföras här i ett inledningsvis uppdämt område på cirka 500 x 250 m. Därefter planeras cut-and-cover-tunneln att gjutas på plats, och det första sänktunnelelementet att monteras i anslutning till cut-and-cover-tunneln. Infartsbyggnaden och det permanenta kustskyddet kommer därefter att anläggas, och cut-and-cover-tunneln kommer att täckas och den slutliga terrängen att utformas. 14

15 Cut-and-cover-tunnel och infartsbyggnad på Fehmarn En arbetshamn planeras att anläggas vid Puttgarden i Tyskland. Precis som på Lolland så planeras cut-andcover-tunneln att byggas i ett uppdämt område, alldeles norr om den befintliga kustlinjen. Här kommer inledningsvis muddring att utföras ungefär till nivån för cut-and-cover-tunnelns undersida. Därefter planeras cut-and-cover-tunneln att gjutas på plats, och det första tunnelelementet att sänkas ned i anslutning till cut-andcover-tunneln. Infartsbyggnaden, rampkonstruktionerna för väg och järnväg och det permanenta kustskyddet kommer därefter att anläggas, och cut-and-covertunneln kommer att täckas och den slutliga terrängen att utformas. Muddring av tunnelgraven Tunnelgraven upptar en yta av havsbottnen på cirka 17,6 km * 110 m och muddringen av tunnelgraven förväntas pågå i cirka 1,5 år. Hela muddringsarbetet, inbegripet återfyllningen av tunnelgraven, förväntas att pågå i totalt cirka 4,5 år. Uppskattad kostnad för byggandet Den uppskattade kostnaden för att bygga sänktunneln beräknas till cirka 5,5 miljarder euro (2008 års priser). TABell 1 Konstruktionsutkast till sänktunnel beräknad tidsplan för byggfasen Signing of contract Mobilisation Detailed planning Campsite and tunnel element factory establishment Dredging work (tunnel trench etc.) Tunnel element production Tunnel element immersion Removal of tunnel element factory and work harbour Land area establishment Construction works, Lolland Construction works, Fehmarn Technical installation works Testing Expected opening Year 0 Year 1 Year 2 Year 3 Year 4 Year 5 Year 6 The time schedule shows activities from the start-up in the last six months of year 0 until the end of the construction phase 6.5 years later 15

16 5 Alternativa tekniska lösningar och alternativa linjeföringar Femern A/S har undersökt fyra tekniska lösningar för en fast förbindelse över Fehmarn bält: En sänktunnel, en borrad tunnel, en snedkabelbro och en hängbro. För samtliga fyra tekniska lösningar har projektering för möjliga linjeföringar genomförts och den linjeföring som föredras utsetts. Med utgångspunkt i resultaten för de tekniska undersökningarna av de fyra lösningarna har sänktunneln valts som den föredragna tekniska lösningen medan de övriga lösningarna förkastats. Ett 0-alternativ har också beskrivits för jämförelse av sänktunneln med referensförhållandena. 0-alternativet beskriver en situation där den fasta förbindelsen över Fehmarn bält inte byggs, där färjetrafiken Rødby-Puttgarden fortsätter och några danska eller tyska landarbeten följaktligen inte behövs. 16

17 6 Gränsöverskridande konsekvensbeskrivning Det har undersökts huruvida byggande och drift av en sänktunnel under Fehmarn bält kommer att få gränsöverskridande konsekvenser Tyskland Danmark (ursprungsländer), samt mellan ursprungsländerna och tredjepartsländer. Det här kapitlet sammanfattar sänktunnelns gränsöverskridande konsekvenser under byggandet och driften av tunneln. De undersökningar som genomförts visar att de gränsöverskridande konsekvenserna av den fasta förbindelsen över Fehmarn bält endast är tillfälliga och huvudsakligen är begränsade till Byggfasen. De typer av planerade åtgärder som har potentiella konsekvenser inbegriper muddring av tunnelgraven, förebyggande arbeten på havsbottnen, all fartygstrafik och ankring i anknytning till byggandet samt driften av tunneln. Potentiella konsekvenser till följd av byggandet och driften av tunneln har fastställts och bedömts. I syfte att fastställa betydelsen av potentiella konsekvenser för miljön har dessa jämförts med befintliga miljöförhållanden (grundförhållanden) i Fehmarn bält-området och för- hållandena på möjliga uttagningsplatser vid Rønne Bank och Kriegers Flak, där sand kan tas ut för produktion av tunnelelement och för återfyllning av tunnelgraven. Båda de möjliga uttagningsplatserna ligger i den västra delen av Östersjön. Miljömässiga och tekniska undersökningar har genomförts, vilket möjliggör en optimering av tunnelprojektet under designfasen, så att vissa av de potentiella konsekvenserna som orsakas av byggandet och driften av tunneln undviks och minimeras. Vidare omfattar bedömningen förslag på avlastande åtgärder för att minimera möjliga konsekvenser. Dessa förslag finns i de fullständiga avsnitt som beskriver de respektive delarna i den här rapporten. Nedan presenteras en sammanfattning av resultaten från miljöbedömningen av gränsöverskridande konsekvenser. In 2010, Femern A/S prepared a proposal for the environmental investigation programme for the Fehmarnbelt Fixed Link project (the scoping report). The purpose of the scoping report was partly to establish the framework for the studies of natural and environmental conditions to be carried out in connection with the planning of the Fehmarnbelt Fixed Link, and partly to invite ideas and proposals for use in determining what to include in the EIA report. 17

18 Människor och hälsa Ett infrastrukturprojekt som byggande och drift av en sänktunnel över Fehmarn bält kan påverka människor och deras hälsa. I det här avsnittet granskas möjliga gränsöverskridande konsekvenser för människor och hälsa. De relevanta kritiska projektfaktorerna för människor och hälsa är följande: Luftföroreningar till följd av byggnadsarbeten på Lolland och Fehmarn samt till havs Buller till följd av byggnadsarbeten på Lolland och Fehmarn samt till havs Potentiella gränsöverskridande konsekvenser till följd av dessa kritiska faktorer är luftföroreningar och buller, medan alla övriga kritiska faktorer är av lokal karaktär. Potentiella konsekvenser för människor bedöms gälla byggnadsarbetare till havs. Luftföroreningar På grund av det relativt låga antalet byggfartyg, avståndet till land på båda sidor och den vanligtvis goda luftcirkulationen på både den tyska och den danska sidan samt till havs, så förväntas inte några gränsöverskridande konsekvenser för människors hälsa på grund av luftföroreningar till följd av byggandet och driften av sänktunneln. Buller Buller till följd av byggnadsarbeten som utförs på Lolland och Fehmarn kan inte få några gränsöverskridande konsekvenser, på grund av avståndet till den motsatta kusten. Endast byggnadsarbeten mitt i Fehmarn bält kan bli av gränsöverskridande karaktär. Det bedöms dock att bullernivåerna, på grund av avståndet, inte kommer att höras på långt håll, och de enda personer som kommer att vara i närheten av Fehmarn bälts mitt är byggnadsarbetarna. Byggnadsarbetarna som arbetar till havs kommer att bära hörselskydd (vid sidan av annan skyddsutrustning) och kommer inte att påverkas av eventuella höga bullernivåer. Följaktligen dras slutsatsen att det inte kommer att uppstå några gränsöverskridande konsekvenser för människors hälsa på grund av buller till följd av byggandet och driften av sänktunneln. Tyskland Danmark Undersökningarna visar att under byggandet och driften av en sänktunnel så kommer de kritiska projektfaktorerna för människor och hälsa på den danska sidan inte att få några betydande motsvarande konsekvenser på den tyska sidan, och vice versa. Slutsats Undersökningarna och miljöbedömningen visar att det inte kommer att uppstå några gränsöverskridande konsekvenser för människor och hälsa till följd av byggandet och driften av en sänktunnel. De kritiska projektfaktorerna på den danska sidan kommer inte att få några konsekvenser för människor och hälsa på den tyska sidan, och vice versa. Hydrografi Hydrografin i Fehmarn bält och intilliggande vattenområden är mycket viktig eftersom vattenflödet, de fysiska egenskaperna och vågorna bildar ramen för en mängd miljöfaktorer. Östersjön klassificeras som ett estuarium på grund av sitt vatten, som är en kombination av färskt dagvatten från dess upptagningsområde och saltvatten från Nordsjön. Östersjön är ett av världens största estuarier. Tunnelprojektets marina konstruktioner kan påverka de hydrografiska förhållandena i Östersjön genom två mekanismer, vilka bedöms som kritiska projektfaktorer: 1) Projektkonstruktionerna kan leda till att utbytesflödet mellan Nordsjön och Östersjön blockeras, vilket kan påverka salthalten och vattenkvaliteten i Östersjön. 2) Projektkonstruktionerna kan leda till en ökad blandning mellan de nedre (hög salthalt) och övre (låg salthalt) vattenlagren i Fehmarn bält och på så sätt påverka salthalten i och skiktningen av Östersjöns vatten. I anknytning till dessa hydrografiska förhållanden har faktorer som exempelvis vattenutbytesflöden, hastigheterna på strömmar, vattennivåer, salthalt, temperatur och skiktning undersökts på tyskt och danskt territorium samt i gränsöverskridande vatten. 18

19 Figur 5 Östersjöns batymetri och geografiska struktur Undersökningarnas resultat visar att blockeringen av vattenutbytesflödet med centrala Östersjön under byggnadsperioden uppskattas bli 0,01 %, vilket är likvärdigt med de permanenta förhållandena efter byggnadsperioden. Detta indikerar att konsekvenserna av arbetshamnen och produktionsanläggningen, som är kritiska projektfaktorer under byggnadsperioden med avseende på vattenutbytet, är försumbara. Detta innebär även att det inte blir några betydande konsekvenser för hydrografin i centrala Östersjön under byggnadsperioden. Det låga procenttalet för blockering beror på projektkonstruktionernas minimala påverkan på flödet genom Fehmarn bält. De konsekvenser som byggandet och driften av sänktunneln får för hydrografin anses följaktligen vara små eller obefintliga. Tyskland Danmark Förändringarna rörande andra hydrografiska parametrar som exempelvis vattennivåer, salthalt, temperatur och skiktning har också bedömts vara försumbara. De hydrografiska förändringarna i de danska vattnen bedöms inte leda till några efterföljande förändringar i de tyska vattnen, och vice versa. Slutsats Undersökningarna och bedömningen visar att byggandet och driften av en sänktunnel får obetydliga konsekvenser för hydrografin (vattennivå, salthalt/temperatur och skiktning) i Östersjön och alla gränsöverskridande territorialvatten. För Norges del visar undersökningarna att det inte blir några konsekvenser. Beträffande vattenutbytet vid Darströskeln så blir det inte några konsekvenser i Norge, Tyskland eller Danmark, medan det blir obetydliga konsekvenser för de övriga länderna runt Östersjön. De hydrografiska förändringarna i de danska vattnen bedöms inte leda till några efterföljande förändringar i de tyska vattnen, och vice versa. 19

20 Figur 6 Syrereduktion i bottenvattnet (%, juni oktober det första byggnadsåret) i anknytning till en sänktunnel Vattenkvalitet Vattenkvaliteten återspeglar miljöns kvalitet i bred mening och kan ses som den viktigaste förutsättningen för förekomsten av vattenorganismer och badvattenkvaliteten. Vattenkvaliteten påverkas av naturliga förhållanden, som exempelvis hydrografi, näringsämnen som introduceras från intilliggande vatten och land, samt utbytet av ämnen med havsbottnen och atmosfären. De kritiska projektfaktorer som skulle kunna påverka vattenkvalitetens parametrar i Fehmarn bält och därigenom eventuellt påverka de gränsöverskridande territorialvattnen i Östersjön är följande: 1) utsläpp av avloppsvatten, 2) utsöndring av organiskt material, näringsämnen och föroreningar från muddrat material, 3) ökad vertikal blandning av de övre och nedre vattenlagren i Fehmarn bält, vilket skulle kunna ändra skiktningen i Östersjön och omdistribuera näringsämnen och löst syre samt 4) konsekvenser för badvattenkvaliteten. Utsläpp av avloppsvatten Enligt konstruktionsutkastet till sänktunneln kommer det sammanlagda utsläppet av avloppsvatten från byggrelaterade arbeten inte att överstiga 1 m 3 /s i genomsnitt och de specifika utloppen kommer att placeras till havs för att säkerställa tillräcklig blandning och utspädning inom de tyska och danska territorierna. Undersökningarna visar att inga gränsöverskridande konsekvenser till följd av avloppsvatten förväntas utanför de tyska och danska territorierna. Bedömningen har gjorts att utsläppen inte har några konsekvenser för salthalten och den allmänna hydrografin nära källan, eller i en större omfattning, med hänsyn tagen till salthaltens normala variation i de påverkade områdena (9 25 psu) och det effektiva flödet. Utsläppen kan även komma att omfatta spillvatten från en avsaltningsanläggning, om den lösningen väljs som vattenförsörjning vid byggandet. Spillvattnet är mycket salt, men eftersom utspädningen är mycket omfattande skulle det inte få några negativa konsekvenser om det släpptes ut i Fehmarn bält. Undersökningarnas resultat indikerar att konsekvenserna blir mycket lokala och inte märkbart kommer att spridas till de centrala delarna av Fehmarn bält-området, eller får några märkbara gränsöverskridande konsekvenser utanför danskt och tyskt territorium. Utsöndringar från muddrat material Organiskt material: I områden med den största reduktionen av syrekoncentrationen, som exempelvis i Rødsand-lagunen (öster om tunneln på danskt territorium), 20

21 så sjunker inte syrekoncentrationen under 6 mg O 2 /l till följd av utsöndringen av organiskt material från det muddrade materialet. Genom att använda en kritisk nivå på 4 mg O 2 /l kommer därför den reduktion av syrenivåerna som orsakas av muddring inte att utgöra någon ytterligare kritisk faktor för den bentiska floran och faunan. Följaktligen anses försämringen av indirekta syrereduktioner som orsakas av utsöndring av organiskt material vara obetydlig. Eftersom det endast medför obetydliga konsekvenser för syrekoncentrationen i lokala vatten görs bedömningen att utsöndringen av organiskt material till följd av muddring inte kommer att påverka syreinnehållet i några gränsöverskridande vatten utanför danskt och tyskt territorium (se figur 5). Näringsämnen (kväve och fosfor): Fytoplanktons dagliga behov (och assimilering) av kväve och fosfor inom en 100 m bred zon längs hela linjeföringen kan beräknas till 553 kg N och 35 kg P. För kväve är den dagliga upptagningen 3 storleksordningar större än den uppskattade genomsnittliga utsöndringen från muddrat material. För fosfor är behovet cirka 15 gånger större än den genomsnittliga utsöndringen och 7 gånger större än den maximala utsöndringen. Utsöndringsnivåerna är följaktligen försumbara i jämförelse med det naturliga behovet, och konsekvenser till följd av utsöndring av näringsämnen kan uteslutas. Slutsatsen är att näringsämnen, som utsöndras till följd av muddringsarbetena, inte leder till några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyska och danska vatten. Tungmetaller: Beträffande utsöndring av tungmetaller vid muddring av sediment har tidigare studier med sediment från Fehmarn bält visat att utsöndringen av tungmetaller från sediment som suspenderas vanligtvis uppgår till 1 % av sedimentkoncentrationen. På grund av den låga koncentrationen av tungmetaller i sedimentet kan man följaktligen dra slutsatsen att de tungmetaller som utsöndras vid muddring i Fehmarn bält inte kommer att påverka bentiska eller pelagiska organismer. Därför blir det inte några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyska och danska vatten till följd av utsöndringen av tungmetaller under muddringsarbetena. Långlivade organiska föroreningar: Med undantag för ett prov, så låg koncentrationen av PCB i ytsedimenten med god marginal under de lägre värdena för de danska och tyska normerna. Därför görs bedömningen att det inte blir några konsekvenser med anknytning till utsöndring av PCB under muddringen och att PCB inte lägger sig på havsbottnen senare. I likhet med andra nyligen introducerade föroreningar är DDT begränsat till sedimentets översta cm. Under 10 cm djup når polycykliska aromatiska kolväten bakgrundskoncentrationer som i genomsnitt är 10 gånger lägre än ytkoncentrationerna. TBT, som är en nyligen introducerad förorening, når noll (bakgrundskoncentration) under 10 cm sedimentdjup. Därför dras slutsatsen att det inte blir några konsekvenser på grund av långlivade organiska föroreningar i anknytning till spill eller avlagring av muddrade sediment. Ökad vertikal blandning: Modellstudierna visade att de marina konstruktionerna inte kommer att få några betydande konsekvenser för skiktningen av vattnen i Fehmarn bält eller den centrala Östersjön, vare sig vid byggandet eller driften av sänktunneln. Därför kan slutsatsen dras att konsekvenserna av vertikal blandning är försumbara och inte leder till några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyskt och danskt territorium. Konsekvenser för badvattenkvaliteten: Muddring, ändrade utsläpp och flyttning av utsläppspunkterna kan potentiellt påverka transparensen och antalet fekala bakterier vid de olika stränderna och leda till en försämring av badvattenkvaliteten. Utsläpp kommer att ske på ett sådant sätt och så långt från kusten att detta uppfyller de aktuella kraven, och jämfört med befintliga förhållanden kommer projektet för den fasta förbindelsen endast att leda till obetydliga konsekvenser för badvattenkvaliteten i Fehmarn bält-området. Under Byggfasen kan dock muddringsoch landåtervinningsarbetena komma att påverka kvaliteten på vattnets transparens längs mindre avsnitt av kusten, vilket kan påverka utnyttjandet av en av stränderna (Bredfjed på Lolland). Alla konsekvenser kommer att vara lokala och leder inte till gränsöverskridande konsekvenser. 21

22 Tyskland Danmark De kritiska projektfaktorer som skulle kunna påverka vattenkvalitetens parametrar och därigenom potentiellt påverka de danska och tyska territorialvattnen är, som anges ovan, främst lokala och endast av obetydlig art. Slutsatsen är att de kritiska projektfaktorerna för vattenkvaliteten på den danska sidan endast kommer att få obetydliga konsekvenser för vattenkvaliteten på den tyska sidan, och vice versa. Slutsats Undersökningarna och bedömningarna av vattenkvaliteten visar att utsläpp av avloppsvatten, utsöndringar från muddrat material, ökad vertikal blandning, sedimentspill och konsekvenser för badvattenkvaliteten till följd av byggandet och driften av en sänktunnel inte får några gränsöverskridande konsekvenser för vattenkvaliteten i länderna utanför tyskt och danskt territorium. Beträffande gränsöverskridande konsekvenser Tyskland Danmark kommer de kritiska projektfaktorerna för vattenkvaliteten på den danska sidan endast att få obetydliga konsekvenser för vattenkvaliteten på den tyska sidan, och vice versa. 22

23 Sediment och havsbottenformer De kritiska projektfaktorerna rörande sediment och havsbottenformer med anknytning till en sänktunnel bestäms av följande: Permanenta konstruktioner som upptar en del av havsbottnen, som exempelvis landområden och skyddslagret ovanpå tunneln Muddring och återfyllning av tunnelgraven, vilket leder till avlägsnande av havsbottenformer, sediment och sedimentering som resuspenderas, till följd av spill från muddrings- och fyllnadsarbetena Muddring av åtkomstkanaler för produktionsanläggningar på Lolland, vilket medför fördjupning av havsbottnen och muddring av den naturliga havsbottnen Anläggning av arbetshamnar på Lolland och Fehmarn, vilka tillfälligt upptar/förändrar en del av havsbottnen Eventuell muddring vid Kriegers Flak efter sand för återfyllning av tunnelgraven Eventuell muddring på Rønne Bank efter sand för betong till tunnelelement Konsekvenserna som orsakas av projektets kritiska faktorer kan huvudsakligen delas in i två typer: konsekvenser som orsakas av miljöavtrycket och tillfälliga konstruktioner utan potential för gränsöverskridande konsekvenser, samt ett annat slags konsekvenser som är förknippade med sedimentspill som orsakas av muddringsarbetena. I det följande ges en översikt över de olika gränsöverskridande konsekvenserna. Konsekvenser av miljöavtrycket och tillfälliga konstruktioner Bedömningen av konsekvenser för havsbottnens morfologi visar att konsekvenserna kommer att påverka ett område på ha inom den lokala zonen. Konsekvenserna är delvis förlusten av en yta på cirka 350 ha annan havsbotten, vilket betyder utan speciella havsbottenformer, och delvis tillfälliga försämringar av en total yta på ha med och utan speciella havsbottenformer som är beroende av strömmar. Den permanenta förlusten av havsbotten på cirka 350 ha motsvarar cirka 0,9 % av den totala havsbottnen inom området 10 km från linjeföringen (närzonen + lokala zonen). Havsbottnen i det förlorade området har ingen speciell betydelse för havsbottnens morfologi i Fehmarn bält-området och förlusten bedöms som obetydlig. 23

24 Även de tillfälliga konsekvenserna i området utan speciella havsbottenformer bedöms som obetydliga. Området motsvarar cirka 126 ha, vilket kommer att återskapas naturligt inom år efter byggnadsperioden. Konsekvenser kommer att inträffa på 989 ha med speciella havsbottenformer som är beroende av strömmar, därav 984 ha med halvmåneformade havsbottenformer och 5 ha med sandvågor. Av dessa bedöms konsekvenserna på cirka 890 ha vara av liten eller medelstor omfattning. Det påverkade området motsvarar gemensamt 6,1 % av ytan av de befintliga ha med speciella havsbottenformer (sandvågor, halvmåneformade havsbottenformer och andra havsbottenformer som är relaterade till strömmar) som finns inom ett avstånd på upp till 10 km från linjeföringen. Alla konsekvenser på havsbottenformerna är tillfälliga. Merparten av förändringarna (90 %) är enbart relaterade till en tillfällig förändring av storleken på havsbottenformerna. I det återstående området (103 ha), som motsvarar mindre än 1 % av området med speciella havsbottenformer inom 10 km från linjeföringen, så kommer havsbottenformerna att elimineras tillfälligt. I de flesta delarna av det här området kommer havsbottenformerna att återskapas helt inom maximalt år. I ett område på 5 ha med sandvågor, vilket tidigare användes för sanduttagning och tippning av muddrat material, tar återbildningen av havsbottenformerna längre tid, upp till cirka år. Enligt de bedömningskriterier som tillämpats så bedöms de tillfälliga förändringarna av havsbottenformernas geometri som en liten eller medelstor försämring. Utifrån det relativt begränsade området med påverkade havsbottenformer i Fehmarn bält, och förändringarnas typ, så bedöms konsekvenserna på havsbottenformerna till följd av byggandet och driften av en sänktunnel vara utan betydelse för havsbottnens morfologi. Alla konsekvenser äger rum inom den lokala zonen och följaktligen förväntas inte några gränsöverskridande eller regionala konsekvenser. Konsekvenser med anknytning till sedimentspill Plymmönster till följd av muddring Sedimentplymerna till följd av de marina arbetena vid den fasta förbindelsen bedöms vara lokala och får inte några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyskt och danskt territorium. Vid Kriegers Flak och Rønne Bank, som båda ligger på danskt territorialvatten, befinner sig de synliga plymerna runt mudderverket och når inte gränsöverskridande vatten. Detta beror huvudsakligen på det låga, fina sedimentinnehållet i sandavlagringarna i båda områdena. Överskridande av sedimentkoncentration De synliga ytplymerna kommer bara att förekomma i tyska och danska vatten och den suspenderade sedimentkoncentrationen kommer inte någon gång under byggandet att överskrida det fysiska tröskelvärdet för synlighet (2 mg/l) utanför tyskt och danskt territorium. Liknande resultat för Kriegers Flak och Rønne Bank kan noteras under sommarperioden, då strömmarna inte är lika kraftiga, och plymen kommer inte att breda ut sig långt från mudderverket. Gränsöverskridande territorier utanför Tyskland och Danmark kommer därför inte att påverkas av sedimentspill vid uttagnings- eller arbetsplatserna. Avlagring av sedimentspill Det avlagrade sedimentet kommer att resuspenderas till den slutliga sedimenteringen i områden med de rätta fysiska förhållandena. Resultaten av modelleringen visar att slutliga avlagringsplatser för sedimentspillet är Arkonabäckenet, de djupare vattnen i södra Lilla Bält mellan Als och Ærø, Rødsand och utkanterna av Mecklenburgbukten, där även naturlig avlagring av finkornigt material sker. Följaktligen sker avlagringen endast i de danska, tyska och svenska vattnen, och inte i resten av de gränsöverskridande territorierna (se figur 6). Avlagringarna i Arkonabäckenet till följd av projektet är mindre än 1 mm, vilket jämfört med den naturliga avlagringen per år på cirka 10 mm utgör en ytterligare avlagring på 10 %. Sedimentavlagringen till följd av projektet, vilken endast sker i naturliga avlagringsmiljöer, bedöms därför inte påverka sandbankar, sedimentstabilitet eller sedimentrörelser i Fehmarn bält eller i gränsöverskridande vatten. 24

25 Figur 7 Avlagring av sedimentspill till följd av byggverksamhet efter att byggandet avslutats, exklusive muddring vid Kriegers Flak och Rønne Bank Vid Rønne Bank och Kriegers Flak, som kan utnyttjas för uttagning av råmaterial, blir det endast små områden med avlagring av fina sediment på mellan 0,5 och 2 mm, söder och sydöst om muddringsområdena. Den låga avlagringen beror på den begränsade sandsugningen och det låga innehållet av fina sediment i sanden. Alla avlagringar från sanduttagning vid Rønne Bank och Kriegers Flak bedöms ske endast inom tyskt och danskt vatten och får därför inte några gränsöverskridande konsekvenser. Den totala avlagringen av fina sediment i gränsöverskridande vatten till följd av byggnadsarbetena uppgår till mindre än 1 mm, vilket är mindre än 10 % av den naturliga avlagringen per år i Arkonabäckenet, och konsekvenserna av avlagringen bedöms därför vara obetydliga. Tyskland Danmark På grund av de mycket varierande hydrografiska förhållandena i Fehmarn bält kan mindre delar av det sedimentspill som sker i danska vatten spridas till tyska vatten och vice versa. Modelleringen visar dock att de områden som potentiellt påverkas av de suspenderade sedimenten ligger nära Lollands och Fehmarns kuster och detta orsakas av muddringen i närheten av kusterna. Därför görs bedömningen att sedimentspill på den danska sidan endast får mindre och obetydliga konsekvenser för havsbottnens morfologi på den tyska sidan och vice versa. Den möjliga sanduttagningen i den danska delen av Rønne Bank kan ge upphov till en tillfällig och mycket liten spridning av sedimentspill till tyska vatten. Effekten är tillfällig och kommer inte att få några betydande konsekvenser för miljön. Slutsats Undersökningarna visar att det inte kommer att bli några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyskt och danskt territorium, med undantag för i svenska vatten, där obetydliga gränsöverskridande konsekvenser förväntas på grund av sedimentspill som resultat av avlagring av sediment till följd av muddringen för byggandet och driften av en sänktunnel. 25

26 Kustmorfologi Kustmorfologi rör förändringar av en kustlinje och den intilliggande havsbottnen i form av erosion och sedimentering. Sådan utveckling längs en kust orsakas främst av vågorna som bryts mot kusten. Tre kritiska faktorer kan påverka kustmorfologin lokalt genom följande: 1) Landåtervinningar vid kusterna på Lolland och Fehmarn, 2) skyddande rev över tunneln nära kusterna samt 3) den muddrade åtkomstkanalen för arbetshamnen på Lolland. Konsekvenserna för Lollands och Fehmarns kuster orsakas av landåtervinningarna, inbegripet nya stränder som upptar en del av den ursprungliga kustlinjen och blockerar den naturliga transporten av sediment längs kusten. Effekten av dessa konstruktioner är att de avbryter den naturliga transporten av sand längs kusterna den så kallade litorala transporten. Den litorala transporten är framför allt en funktion av vågklimatet som i sin tur är en funktion av vindförhållandena. Vindförhållandena påverkas inte av projektet. Landåtervinningarna och de skyddande reven, men även åtkomstkanalen till produktionsanläggningarna på Lolland, kommer att orsaka förändringar av det strandnära vågfältet, och ändrar därigenom sedimenttransporten längs Lollands och Fehmarns kuster. Några gränsöverskridande konsekvenser förväntas dock inte till följd av denna kritiska projektfaktor. Den enda av projektets verksamheter som potentiellt kan påverka kusterna i gränsöverskridande vatten är den eventuella muddringen vid Kriegers Flak och Rønne Bank, där sanduttagning planeras att ske under byggandet. Förändringarna i vattendjup på de två platserna skulle kunna förändra vågförhållandena, och om vågförändringarna når de närliggande kusterna skulle det kunna få konsekvenser för kustmorfologin. Sanduttagning i uttagningsområdet vid Kriegers Flak kommer i genomsnitt att sänka havsbottnen med cirka 1 m, det vill säga från ett djup på cirka m till ett på cirka m. Denna ökning på cirka 5 % av vattendjupet över muddringsområdet på 10 km 2 kommer att få obetydliga konsekvenser för vågförhållandena i det fördjupade området och inga som helst konsekvenser för vågförhållandena vid de närmaste kusterna, som ligger mer än 20 km från sanduttagningsområdet. Vågförhållandena kommer därför inte att förändras längs de närmaste kusterna på Møn, Rügen och i södra Sverige. Alltså kan slutsatsen dras att muddringen vid Kriegers Flak inte förändrar kustmorfologin längs dessa kuster. Följaktligen blir det inte några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyskt och danskt territorium till följd av arbeten vid Kriegers Flak. Sanduttagning i uttagningsområdet vid Rønne Bank kommer i genomsnitt att sänka havsbottnen med högst 1 m (troligtvis kommer det att röra sig om 0,5 m), det vill säga från ett djup på cirka m till cirka m. Ökningen på cirka 5 % av vattendjupet över uttagningsområdet vid Rønne Bank på 9 km 2 kommer att få obetydliga konsekvenser för vågförhållandena i det fördjupade området och inga som helst konsekvenser för vågförhållandena vid de närmaste kusterna, som ligger 30 km från sanduttagningsområdet. Följaktligen blir det inte några gränsöverskridande konsekvenser utanför tyskt och danskt territorium i närheten av Rønne Bank. Tyskland Danmark Lollands landåtervinningsområde har bedömts orsaka betydande erosion av kustlinjen öster om landåtervinningen, och effektiva avlastande åtgärder i form av strandåterställning har inkluderats i projektet. Fehmarns landåtervinningsområde kan eventuellt ge upphov till ringa erosion av kusten söder om Marienleuchte (Tyskland) och även här kommer avlastande åtgärder att genomföras. Landåtervinningarna på den danska sidan kommer inte under några omständigheter att orsaka förändringar av kustmorfologin på den tyska sidan, och vice versa. Slutsats Undersökningarna visar att byggandet och driften av en sänktunnel inte får några konsekvenser för kustmorfologin i den gränsöverskridande regionen. Landåtervinningarna på den danska sidan kommer inte att få några gränsöverskridande konsekvenser på den tyska sidan, och vice versa. Den eventuella sanduttagningen vid Kriegers Flak och Rønne Bank kommer inte att få några konsekvenser för kuststabiliteten längs några gränsöverskridande kuster. 26

27 Plankton Planktonpopulationer anses vanligtvis inte vara känsliga för störningar till följd av byggnadsarbeten i kustområden, på grund av sina korta generationstider, snabba populationsförändringar i förhållande till miljöförändringar samt det stora vattenutbytet med intilliggande områden. Icke desto mindre utgör fytoplankton och djurplankton basen i näringskedjan och livnär fisk, livet på havsbottnen och andra havsorganismer. All fisk och de flesta invertebrater är beroende av plankton som föda under sina larvfaser, och vissa arter som till exempel musslor fortsätter att konsumera plankton hela livet. Fyra kritiska faktorer är relaterade till byggandet och driften av en sänktunnel med avseende på plankton i gränsöverskridande vatten: 1) suspenderade sediment, 2) sedimentering, 3) utsöndring av föroreningar samt 4) förlust av livsmiljöer. Under byggandet kommer spill från muddringsarbeten att påverka ljuspenetrationen av och genomskinligheten på havsvattnet (mätt som Secchi-djup) som, i sin tur, påverkar primärproduktion, fytoplanktons biomassa och sammansättning, samt produktion av djurplankton. Vidare så kan suspenderade sediment begrava vilande ägg från copepoda och potentiellt påverka rekryteringen av copepoda, vilket påverkar sammansättningen av djurplanktonsamhället. Suspenderat sediment och sedimentering De modellerade minskningarna av fytoplanktons biomassa motsvarar en låg och försumbar grad av försämring, eftersom minskningar i vatten av särskild betydelse för plankton (djup större än 6 m) ligger under 5 % alla år under byggandet. De direkta konsekvenserna för djurplankton blir mycket ringa eftersom koncentrationen av suspenderat sediment är låg i dessa områden, där djurplanktons biomassa är hög. och tungmetaller överskrida de miljökvalitetsnormer som fastställts för att skydda den marina miljön, inte ens i sedimentplymen nära fartyget. Konsekvenserna av giftiga substanser som frigörs från sedimenten bedöms därför som obetydliga för plankton som lever i gränsöverskridande vatten. Förlust av livsmiljöer Sänktunnelns permanenta konsekvenser rör förlust av pelagiska livsmiljöer för plankton. Den förlorade volymen utgör cirka 0,03 % av den totala pelagiska volymen (0 20 m) i Fehmarn bält och intilliggande vatten. En så låg andel i kombination med det faktum att förlusten huvudsakligen är begränsad till vatten där betydelsen av plankton är låg, leder till slutsatsen att försämring som orsakas av förlusten av livsmiljöer är försumbar. Generellt så visade bedömningen att små konsekvenser för plankton endast kommer att förekomma inom tyskt och danskt territorium och följaktligen förväntas inte några gränsöverskridande konsekvenser att inträffa för planktonorganismer. Tyskland Danmark Beträffande gränsöverskridande konsekvenser Tyskland Danmark så blir det inte några lokala konsekvenser för fytoplankton eller djurplankton i danska vatten till följd av projektet, vilka har potential för att få konsekvenser i Tyskland, och vice versa. Slutsats Undersökningarna visar att byggandet och driften av en sänktunnel inte kommer att få några gränsöverskridande konsekvenser för plankton utanför tyskt och danskt territorium. Det blir inte några gränsöverskridande konsekvenser Tyskland Danmark. Utsöndring av föroreningar Vid ett mudderverks maximala muddringsintensitet (5 000 m 3 /d) förutspås inte koncentrationen av långlivade organiska föroreningar (PCB, DDT, PAH, TBT) 27