DET SENASTE ÅRET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
|
|
- Elin Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DET SENASTE ÅRET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012
2
3 Vi är många och vi vill väldigt mycket! Vi inte bara vill, vi gör också. Vi kombinerar det vi gör med det vi tror på. Vi tror på människans förmåga att lära, växa och utvecklas. Vi vet att det blir bäst när vi får utvecklas tillsammans i grupper som är trygga och där det finns ett utrymme för olika människor att mötas. KFUM har funnits sedan 1800-talet. Vår rörelse skapades i mångt och mycket som en rektion på svåra samhällsproblem som uppstod när många människor började flytta samman i städer. Mycket har förändrats på 160 år men mycket är sig också likt. Unga människor ställer sig frågor om vem man är, vad man vill göra, vart och vilket samhälle det är som man vill vara en del av. Under 2012 har vi fortsatt att skapa mötesplatser där unga får utvecklas, i sen egen takt, på ett sätt som man känner sig trygg i. En uppskattning är att vi under 2012 som rörelse har utfört en halv miljon timmar av ideellt arbete. Det har enligt EU ett värde på 100 miljoner kronor! Men det värkliga värdet ligger i vad detta betyder för alla dom unga som är en del av verksamheten. De mänskliga värdena av vår verksamhet är ovärderliga. För samhället är det vi gör värt miljarder. Det har vi anledning att vara stolta över. Patrik Schröder, generalsekreterare KFUM Sverige
4
5 Styrning av rörelsen KFUM Sverige har en ledande och samordnande roll i KFUM rörelsen i Sverige. KFUM Sveriges styrelse har under 2012 tagit en rad initiativ för att samla rörelsen. KFUM har mycket att vinna på att vara mer sammanhållen. En samlad rörelse blir mer effektiv, uppfattas tydligare och skapar mer möjlighet till verksamhet för barn och unga i Sverige och världen. En sammanhållen rörelse leder till ett större och starkare KFUM i Sverige. KFUM Sverige har ett mandat och ansvar för att driva KFUM-rörelsens ideologiska och strategiska utveckling framåt. Detta har gjorts genom gemensamma möten och samtal mellan specialförbund, regioner och föreningar i olika konstellationer. Under 2012 har framförallt samtalen mellan de nationella förbunden blivit intensivare. Styrningen av KFUM Sverige och rörelsen utgår utifrån stadgar, policys, riktlinjer, styrdokument, målsättning och verksamhetsidé. De organisationsutvecklande diskussioner som förts under 2012 kommer att leda fram till att det under 2013 sker en utveckling av KFUM Sveriges stadgar, policys och riktlinjer. 5
6 6
7 En samlad rörelse KFUM Sveriges och specialförbundens vilja och ambition är att rörelsen ska bli mer samlad. På så vis blir KFUM tydligare, synligare och effektivare i arbetet tillsammans med föreningarna. Inte minst nyttjas resurserna bättre i en samlad rörelse. KFUM Sverige har under 2012 arbetat för att leda och samordna arbetet för en gemensam och samlad rörelse. Arbetet inleddes med en gemensam konferens i Vilnius i februari. Deltagare var två-tre personer från varje specialförbunds styrelse. Under mötet diskuterades allt från historik och relationer till framtid och strategi. Den viktigaste slutsatsen från mötet var den fortsatta enigheten i att alla vill skapa en mer samlad rörelse, på sikt uttryckt i en styrelse och ett kansli. Arbetet har sedan drivits vidare genom fortsatta diskussioner i vad som har kommit att kallas för organisationsgruppen. Även kontakter mellan presidierna har utvecklats och blivit tightare under året. Vid ROM i Umeå 2011 beslutades om att KFUM Sverige i samarbete med specialförbunden skulle utreda möjligheter för en årsavgift till KFUM Sverige och hur detta kommer föreningarna till nytta. Tidsplanen var ambitiös och tanken var att utredning skulle vara klar till det extra ROM som hölls i Malmö i april Det visade sig under arbetets gång att tidsplanen 7var alltför snäv för att detta skulle vara möjligt. Frågan om medlemsavgifter har istället bakats in i arbetet om rörelsens generella framtidsutveckling för att presenteras inför ROM i Örebro 2013.
8 I hela frågan om KFUM Sveriges utveckling från ett sammanhållande paraply till en medlemsorganisation ligger viktiga frågeställningar kring hur de bidrag som Ungdomsstyrelsen förmedlar till oss är konstruerade. Därför är dialog med Ungdomsstyrelsen kring organisationsförändringarna av yttersta vikt. Under 2012 har samtal förts framförallt kring det nya regelverket och det monopol på idrott som har skapats för Riksidrottsförbundet, då våra föreningar som på något sätt använder idrott som metod för att arbete med unga människors utveckling tvingas in i det bidragssystem som RF står för. Detta har gjort att KFUMs Idrottsförbund tappat ca två tredjedelar av sina bidrag. Under 2013 och inför att den nya organisationen skapas kommer dialog med Ungdomsstyrelsen kring bidragsfrågorna att vara fortsatt viktiga. KFUM Sverige och specialförbunden arbetar även med att utveckla de demokratiska processerna i samband med ROM. Detta är ett arbete som ingår i processen för att skapa en ny organisation. Ansvarsfullt ekonomiskt ledarskap Vi vill inom KFUM-rörelsen ständigt göra mer. Vi har höga ambitioner och massor av bra idéer. Men vi kan inte göra mer bra saker än vad vi har finansiering för. KFUM 8Sverige arbetar för att skapa mer ekonomiska resurser och att utnyttja dessa maximalt genom ett ansvarsfullt ekonomiskt ledarskap.
9 Som ett led i detta har vi under 2012 flyttat hela kansliet till Rosengatan 1 där KFUM Central har haft möjlighet att hyra ut lokaler till oss. Genom flytten kommer vi at kunna få mer pengar till verksamhet men vi har också lyckat samla hela rörelsens nationella kanslier igen. KFUM Sveriges tillgångar är investerade i fastigheten på Skeppsbron 28. Fastigheten ägs och förvaltas av Lunett AB, där KFUM Sverige är enda ägaren. Ett nytt ägardirektiv har utarbetats tillsammans med Lunett. I huvudsak handlar detta om ett fortsatt långsiktigt och stabilt förvaltande av fastigheten. Under har KFUM Sverige satsat på det klassiska insamlingsarbetet. Det har av en rad orsaker varit svårt att få detta att lyfta. Vi har ett antal trogna givare som regelbundet ger till vår verksamhet och vi har genom vår satsning stärkt relationen till dessa och även lyckats nå fler. Våra insamlingsvolymer har ökat, men ligger på ganska blygsamma nivåer. Däremot har vårat arbete med institutionell insamling ökat kraftigt. När styrelsen utvärderade vårt insamlingsarbete så beslutades att vi fortsatt kommer att arbeta med alla former av insamling men att fokus ska ligga på det institutionella insamlandet. Samt att våra klassiska insamlingar där vi genom tex julkampanj, olivträdsförsäljning etc vänder oss till privatpersoner ska göra det genom kanaler och metoder som är ytterst kostnadseffektiva. Styrelsen har alltid strävat efter att säkerställa ett balanserat och långsiktigt hållbart ekonomiskt resultat. För 2012 har styrelsen och kansliet arbetat hårt för att uppnå ett noll-resultat. I huvudsak har vi lyckats med detta. Till stor del för att vi har bytt kanslilokaler. 9
10 10
11 Youth Work och 1+1=3 Under 2012 har KFUM Sverige drivit två olika projekt med finansiering från Ungdomsstyrelsen som båda har handlat om samverkan för ungas bästa inom fritidssektorn. Under våren avslutades Youth Work projektet som arbetade med konferenser runt om i Sverige för att samla olika aktörer inom fältet Youth Work. Youth Work är ett europeiskt vedertaget arbets- och forskningsfällt. Genom att introducera begreppet i Sverige har vi haft förhoppningen att olika sektorer och aktörer som arbetar med ung ska uppfatta sig mer som en gemensam sektor. Som en fortsätning på detta projekt gick vi in i ett samarbeten med Fritidsforum, Sveriges Musik och Kulturskolor samt Sektor 3. Projektet har handlat om att hitta framgångsfaktorer i samarbetet mellan civilsamhällets organisationer och det offentliga. Inom KFUM har ett tiotal föreningar deltagit och delat med sig av sina erfarenheter kring vad det är som gör att samverkan med i huvudsak kommuner fungerar och blir lyckosamt. Men även vad det är som behöver förändras och förbättras för att KFUM och andra föreningar i högre utsträckning ska kunna ta ansvar och samverka kring olika delar av välfärden. Arbetet leder fram till en bok med framgångsexempel som släpps under sommaren
12 HUR du berättar är inte det viktigaste. ATT du berättar är helt avgörande! Har du någon gång kommit på dig själv med att fastna framför ett TV-program om ett ämne som du tidigare aldrig känt till? Du vet den där dokumentären från BBC om ett nyligen upptäckt liv på havets djupaste botten och berättaren är så innerligt passionerad så du kan inte låta bli att se och lyssna klart. Och efteråt kommer du på dig själv med att längta till veckan därpå när uppföljningen kommer! Vi smittas så oerhört lätt av andras passion! Därför är berättandet så centralt i framgångsrik kommunikation och det mest spännande av allt är att vi alla har något att berätta! Vi har var och en potential att med hjälp av våra unika berättelser fånga andras uppmärksamhet. En del är bra på att prata och andra på att skriva. En del berättar med hjälp av foton och andra spelar in musik. Vad är ditt eget sätt att berätta på? HUR du berättar är inte det viktigaste. ATT du berättar är helt avgörande! KFUM är fantastisk rörelse med en oerhörd mångfald av både aktiviteter och människor. Vilken annan rörelse i Sverige har viljan och modet att bygga fryshus lite här och var för att skapa meningsfulla mötesplatser för unga? Inom hela KFUM finns unika berättelser om livsöden och framgångssagor som bara väntar på att bli berättade! Mattias Wihlgaard, Kommunikationsansvarig KFUM Sverige
13 Kommunikation KFUM behöver bli ett starkare varumärke med en tydligare identitet än idag. Det skapar ökad kännedom om rörelsen vilket i sin tur leder till att rörelsen når fler människor och fler som vill engagera sig i rörelsen. En ökad kännedom är något som alla har att vinna på, både på lokal, regional och nationell nivå. KFUM har även en gedigen kunskap och erfarenhet som vi vill ta tillvara på genom att driva opinionsoch påverkansarbete kring ungdomspolitik. Kampanjåret För att förstärka och förtydliga de budskap som KFUM Sverige vill kommunicera har verksamhetsåret delats in i olika kampanjperioder. I kronologisk ordning är det Världens största kvinnorörelse-kampanjen, Plantera hopp-kampanjen, Friplats-kampanjen, Världens Barn-kampanjen och Julinsamlingskampanjen. KFUM Live! KFUMs egna bloggplattform finns på och ger möjlighet för alla med uppdrag inom KFUM att blogga om 13 sina upplevelser. Under året har KFUM Live! främst använts av deltagarna i KFUMs praktikantprogram som aktivt berättat om sina reseupplevelser. Det personliga berättandet, s k storytelling, har varit ett effektivt sätt att skapa uppmärksamhet för KFUM.
14 Internwebben Insidan Det nya intranätet Insidan, är en central plats för intern information inom rörelsen, och fylls just nu med både struktur och innehåll. Intranätet Insidan har både en publik del och en del som endast är tillgänglig för dem med användarkonton i den Sharepointlösning som KFUM Sverige upphandlat. Adressen till intranätet är KFUMs webbplattform Den nya webbplattformen gör det möjligt för enskilda föreningar att ansluta sig till plattformen för att starta egna webbplatser. I dagsläget har webbplattformen 22 betalande användare. Mer information om KFUMs webbplattform finns på där det även är möjligt att beställa en ny webbplats. Nyhetsbrev KFUM Sveriges nyhetsbrev har under året skickats via epost första måndagen varje månad. Nyhetsbrevet har närmare prenumeranter och ger både nationella och internationella nyheter från rörelsen. Nyhetsbrevet är KFUM Sveriges enskilt största kanal för personliga utskick och har en relativt hög läsbarhet. Grafisk profil En uppdaterad grafisk profil har skapats och finns att hämta på profilcenter.kfum.se. Den grafiska profilguiden är ett levande dokument som uppdateras årligen efter de behov som finns. Varje del av KFUM är fri att följa den grafiska profilen för att tillsammans öka igenkänningsfaktorn och på längre sikt bygga ett starkare varumärke. Nationell bildbank 14 På intranätet Insidan finns nu en nationell bildbank som är fri att använda inom rörelsen. Bildbanken administreras av KFUM Sverige och ska vara en högkvalitativ bildbank som omfattar alla delar av rörelsen.
15 Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för sociala medier har tagits fram och finns för nedladdning på Insidan, Ett medvetet arbete med sociala medier kan bidra till att bygga ett starkt varumärke medan det omvända kan få motsatt effekt. Riktlinjerna är ett stöd för rörelsen att arbeta med sociala medier på ett bra sätt och tar upp principer för hur vi skriver och vilken attityd vi bör ha. Metoddatabasen Metoda Som en del av projektet Ung och aktiv i Europa har KFUM Sverige ansvarat för att utveckla en webbplats som mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte bland youth workers på ett internationellt plan. Webbplatsen utvecklades till metoddatabasen Metoda med främsta fokus på metoder för grupputveckling. Metoda nås på adressen Web to print och profilprodukter KFUM Sverige har under året öppnat en web to print-lösning för att rörelsen lätt ska kunna beställa visitkort, kuvert, brevpapper m.m. I samma tjänst är det även möjligt att beställa profilprodukter med rörelsens logotyp och andra kännetecken. För den förening som vill starta ett konto i profilbutiken finns det mer information på Annonsering via Google Grants Google erbjuder organisationer med 90-konto kostnadsfri annonsering via Google AdWords. Programmet kallas för Google Grants och kan läsas mer om på KFUM Sverige har därför numera möjlighet att skapa väl anpassade annonser som synliggörs när någon googlar. Det ekonomiska värdet av Google Grants-kontot är runt dollar per år. 15
16
17 KFUMs Ungdomskommunranking För andra året i rad har KFUM publicerat ungdomskommunrankingen som jämför hur Sveriges alla kommuner satsar på bred verksamhet för barn och unga utifrån 12 olika nyckeltal. Det sammanlagda resultatet ger varje enskild kommun en placering i rankingen, vilken denna gång toppades av Emmaboda kommun. Den 3 december 2012 publicerades rapporten genom TT, vilket garanterade en god spridning bland landets lokalpress. Ungdomskommunrankingen har bl a uppmärksammats genom tre radiointervjuer och drygt 30 större och mindre tidningar. Uppmärksamheten har lett till flera enskilda samtal med både journalister och kommunala företrädare. Ungdomskommunrankingen är KFUMs största möjlighet till opinionsbildning och uppmärksammades som mest under en hel veckas tid. Under lanseringsdagen 3 december ökade besöksstatistiken på kfum. se med 500 procent. Läs mer om KFUMs Ungdomskommunranking på Pressrum Ambitionen är att KFUM Sverige ska skicka ut minst ett pressmeddelande i månaden. I dagsläget används presstjänsten för spridning till olika nyhetskanaler. Det mest uppmärksammade pressmeddelandet det senaste året är Emmaboda är Årets Ungdomskommun!. KFUM Sveriges pressrum kan användas av hela rörelsen för att uppmärksamma och sprida det som händer både lokalt, regionalt och nationellt. Pressrummet är ett effektivt sätt att nå enskilda nyhetsbyråer och journalister. Kortfattad statistik Besök på kfum.se: 103 unika besökare per dag. Antal fans på Facebook: personer. Antal följare på Twitter: 668 följare. 17
18 Jag blir glad av att se andra ungdomar ha roligt på våra ungdomskvällar! Nazanin Nabizadeh är 19 år och är en ideellt engagerad Engagemangsguide i KFUM Skellefteå. Hon har jobbat med projektet sedan hösten På frågan Vad är roligast med att vara involverad i projektet svarar Nazanin: Det roligaste är att jag får lära mig samarbeta i gruppen, träffa fler ungdomar och höra om deras behov. Jag blir glad av att se andra ungdomar ha roligt på våra ungdomskvällar. Det är också roligt att få veta mer om andra föreningar i Skellefteå och träffa olika människor som är med i dem, det är helt nytt för mig! Det svåraste är att hitta tiden för det, för jag har mycket skolarbete, säger Nazanin. Det är svårt att hitta tid när alla i gruppen kan träffas och det är tråkigt när inte alla kan komma i tid, eller inte kommer alls. Engagemangsguiderna i Göteborg säger själva att de har utvecklat en bra kontakt med skolor och fått ett bra samarbete med lärare. Dessa är bra samarbetspartner för kartläggning och uppsökning av unga som idag inte är föreningsaktiva! Det är också läskigt men roligt med alla förslag på aktiviteter och intressen de får från målgruppen säger gruppen. Ett budskap de skickar är också att vi inte ska vara rädd att sätta hög mål. Och att det genom detta projekt är skönt att få bekräftelse på hur lätt det är att egentligen göra någonting! Nazanin Nabizadeh, Engagemangsguide i KFUM Skellefteå
19 Engagemangsguiderna KFUM anser att engagemang i föreningslivet och det civila samhällets organisationer gör att ungdomar känner sig delaktiga i samhället. Genom detta får unga också ökat välbefinnande och möjlighet att använda sin energi och sitt engagemang i positiva riktningar. På olika sätt skapar vi positiva mötesplatser och en meningsfull fritid för unga människor. Trots att vi har dessa utgångspunkter och möjligheter är en av våra svagheter att nå unga som inte på eget initiativ söker sig till föreningslivet. Detta ville KFUM förbättra genom vårt engagemang i projektet Engagemangsguider. Det övergripande syftet med projektet var att initiera ett rikstäckande arbete för att uppmuntra och engagera ungdomar med olika bakgrund och förutsättningar som inte redan är aktiva i föreningslivet. En annan utgångspunkt för detta projekt var att få en uttalad möjlighet att samverka med andra föreningar och organisationer där vi tillsammans kan tillgodose ungas behov och intressen utan att dubbelarbeta. 19
20 KFUM har haft målet att nå unga som idag lever utanför föreningslivet som utgångspunkt för all verksamhet inom detta projekt. Vi menar att målet är svåruppnåeligt men har sett till att samtliga aktiviteter, uppsökande verksamhet och kartläggning av målgruppens intressen och viljor i projektet har riktat sig till unga som inte är medlemar i någon förening eller organisation. Ytterligare mål med projektet, att jobba mer aktivt och uttalat i samverkan, har vi uppnått då majoriteten av alla aktiviteter KFUM anordnat, som prova på aktiviter, spontanidrott och föreningsmässor under 2012 för målgruppen har skett i samverkan med andra föreningar/organisationer eller verksamheter/ projekt. Vi har också samverkat med skolor, gruppboenden och fritidsgårdar för att nå målgruppen. Ett bra exempel på detta är att vi i Skellefteå fått till stånd ett samverkansnätverk efter det samverkansmöte vi hade i april 2012, mellan kommun, fritidsgårdar, boenden och föreningslivet. Detta nätverk är fortfarande aktivt och växande, vilket känns mycket glädjande! En utmaning i projektet har under 2012 varit att mobilisera och nå målgruppen, då arenorna de ungdomar som står utanför föreningslivet rör sig på kan vara svåra att hitta och få tillgång till. Trots att vi arbetat i såväl skolor, fritidsgårdar, sociala media och i gallerior känner vi att vi inte alltid når de ungdomar som helt ingår i vår målgrupp. Att få tillträde till skolor och klasser är också en utmaning som vi arbetat hårt med, för att genom vissa engagerade lärare få tillträde och således också möjlighet att nå målgruppen i skolmiljö. En annan utmaning har varit att få ungdomar att stanna kvar/fortsätta i förening(ar) då ekonomiska svårigheter ofta ligger till grund för bristen på engagemang i föreningslivet. Vissa ungdomar har helt enkelt inte råd att bli eller vara medlem trots att intresset och viljan finns. Vi har försökt att lösa detta genom att arrangera längre prova på tillfällen och kurser i samverkan 20 med andra föreningar.
21 KFUM Sverige har fått bidrag från Ungdomsstyrelsen för att fortsätta arbetet med Engagemangsguider i 3 orter under Projektet nystartades i augusti/september 2012, med fortsättning i Göteborg och Skellefteå och startades upp i Bredäng, Skärholmen via JKS Idrott. Strukturen på projektet är i sak samma som under tidigare projektperiod med skillnaden att lokalföreningarna fått varsin 25% tjänst för projektledning/samordning av Engagemangsguiderna på lokal nivå. KFUM Sverige arbetade också under 2012 med att ta fram material utifrån erfarenheter i projektet för att under 2013 färdigställa en metodbok. En metodbok kring hur föreningar och organisationer når unga som står utanför föreningslivet, metoder för samverkan inom civila samhällets organisationer och hur vi skapar inkluderande föreningar och organisationer. 21
22 I varje förening, i varje kommun i världen, liten som stor, tar människor på sig uppdrag för oss andra! De representerar oss i olika sammanhang, lägger ner tid och ansträngning för att arbeta för oss och ofta får annat stå tillbaka. Ibland är det svårt förena föreningsliv med ett alltmer krävande arbetsliv eller studier. Det finns risk att ta i för mycket och bränna båda ändarna men detta sker varje dag och vi tänker inte på det. Ibland hör vi klagomål på hur dåligt det går i föreningarna. Den ena förklaringen är enklare än den andra. Ena gången är det aktiviteten, en annan gång är det ledarens fel och nästa gång är det fel på informationen. Men får inte glömma bort att det görs många fantastiska insatser för att skapa platser, så att unga människor kan få växa in i en framtid. Dessa insatser sker ideellt eller till en ytterst blygsam ersättning. Jag träffade en kompis för någon dag sedan och vi pratade lite om livet. Vi tyckte att vi hade många geniala tankar men en sak var vi överens om: tanken att vi alla kan bidra till samhället på något sätt. Det kan vara att göra sin röst hörd, jobba för/med barn, ungdomar eller gamla, uppfinna något eller vad som helst. Men människan behöver göra något som är betydelsefullt, annars är risken att livet blir lite andefattigt.
23 Entusiastiska människor är något som jag har träffat under mina besök i föreningar i Vitryssland och Ukraina. Generösa människor som förstår att livet är ett givande och tagande. Människor som ger med en varm hand. Ibland ger man och ibland får man. Hur häftigt som helst. Det är hundratals ledare och medlemmar som bidrar till att göra idrott, scouting, lägervistelser en möjlighet för människor eller möjliggör att göra sin röst hörd i en fråga viktig för samhället och ungdomar. Man gör det till en glädje för tusentals människor som på något sätt kommer i kontakt med föreningarna. Visst är det mycket som kan vara bättre vilken verksamhet kan inte förbättras? Visst vore det bra om det fanns fler erfarnare ledare. Visst vore det bra om det fanns fler yngre entusiastiska ledare. Visst vill föreningarna erbjuda en ännu större mångfald i sitt utbud. Med det viktigaste av allt är att vi ser allt som faktiskt uträttas. Detta sker varje dag i varje förening, i varje kommun i världen liten som stor men vi tänker inte på det. Så sträck på er. Tillsammans har vi anledning att vara stolta över vår verksamhet men inte slå oss till ro. Susanne Ekman, ledamot KFUM Sveriges internationella utskott
24 Internationellt Utvecklingssamarbete med YWCA och YMCA-partners i världen syftar till en starkare rörelse både i andra länder och i Sverige. KFUM-föreningar i Sverige kan genom sitt deltagande i utvecklingssamarbetet vidga sina vyer och stärka sin kapacitet samtidigt som det stärker identiteten i föreningen. Utvecklingssamarbete i Vitryssland och Ukraina Under 2012 påbörjades ett treårigt projekt som genomförs tillsammans med YMCA i Vitryssland och Ukraina samt YWCA i Vitryssland. Under året som gått har framsteg nåtts inom ramen för informationsarbete kring hiv/ aids. Programaktiviteternas deltagare har ökat sin förståelse och kunskap kring problematiken och många vill fortsätta engagera sig som frivilliga efter att ha deltagit på workshops. Programmet har även skapat möjligheter och plattformar för unga att leda processer, utveckla sina kunskaper och att lyfta sina funderingar och åsikter på sätt som är ovanliga i såväl Vitryssland som Ukraina. Utöver detta har våra lokala partners stärkt sin kapacitet för att arbeta med ungdomsarbete i sina lokala samhällen. Utvecklingsarbete i Palestina Tillsammans med Östra Jerusalems KFUM-förening och Y-Care International 24 driver KFUM Sverige sedan januari 2012 ett utvecklingsprogram i Palestina, med syftet att stärka ungdomars sociala, politiska och ekonomiska ställning på arbetsmarknaden samt arbeta mot traditionella könsroller. Programmet har redan under första året visat resultat där utanförskapet från arbetsmarknaden och politiken börjat brytas ned inom målgruppen. Detta har skett genom att aktivt involvera arbetslösa unga kvinnor och män
25 i programmets aktiviteter samt ökat deltagande inom lokala institutioner och beslutsfattare. Dessutom har förståelsen hos lokala beslutsfattare ökat, särskilt kring kvinnors rättigheter, förmåga att vara beslutsfattare och ta plats i offentliga rummet. Lokala byråd har gett fullt stöd för programmet och tagit en aktiv roll i implementeringen, inte minst som representanter i styrgrupper. Programmet har även påverkat lokala organisationer, som ser möjligheter att återvitalisera sina organisationer genom deltagande och stödjande i programimplementeringen. Under 2012 har KFUM även gett stöd till KFUK Palestina, som arbetar främst med yrkesutbildningar för ungdomar samt påverkansarbete för kvinnors rättigheter. Fokus har legat på organisations- och strategiutveckling inför gemensamt arbete i framtiden. Utöver den löpande verksamheten genom våra programpartners har vi under 2012 varit engagerade i Journey For Justice, vilket är en studieresa arrangerad av Joint Advocacy Initiative (Östra Jerusalems KFUM och Palestinas KFUKs påverkansorganisation). Under 2012 deltog fem medlemmar från Sverige på resan och genomförde informationsinsatser kring resan och konflikten i regionen vid hemkomst. Utvecklingssamarbete i Afrika Sedan starten av 2012 bedriver KFUM Sverige tillsammans med partners två större utvecklingsprogram i Afrika, Act2Live och Subject2Citizen. Hälsoprogrammet Ac2Live är ett samarbete med KFUM partners i Liberia, Madagaskar, Senegal, Togo och Zimbabwe, samt KFUK och KFUM i Zambia. Programmet syftar till att förbättra situationen kring förbisedda hälsoproblem utifrån ländernas lokala verksamheter och kontexter, vilket betyder att partners arbetar med delvis olika hälsoperspektiv utifrån lokala behov och verksamheter. 25 Programmet inkluderar även påverkanskomponenter och under året har bland annat en stor ungdomsledd forskningsstudie tagits fram i sex länder där ungdomar identifierat lokala eftersatta hälsofrågor. Studien kommer att presenteras för beslutsfattare för olika nivåer. Andra medel för påverkansarbete
26 inkluderar en sång som producerats vilken ska ges ut. Fler sånger kommer produceras inom ett flertal programländer. (LÄNK TILL SÅNGEN) Programmet Subject2Citizens bedrivs tillsammans med fem partners, KFUK i Kenya och Zambia, KFUM i Zambia och Sydafrika samt African Alliance of YMCAs. Subject2Citizen syftar till att stärka ungdomars rättigheter genom bland annat påverkansarbete gentemot makthavare, ledarskaps- och kapacitetsutveckling samt förebyggande arbete inom kriminalitet, missbruk och gängbildning. Under 2012 har vårt utvecklingssamarbete i stor utsträckning övergått till programform. Så kallade Start-up workshops genomförs i inledningen av samtliga våra program vilket ökat såväl förståelsen som ägarskapet bland deltagare och partners, samt förbättrat kommunikationen och samarbetet. Även prövande svårigheter har erfarits under året, och de positiva lärdomarna av dessa är bland annat ett bättre och starkare samarbete med vissa partners. Utöver vår löpande verksamhet inom ramen för programmen i Afrika har vi under 2012 även skickat nio stycken deltagare från Sverige för att under 10 dagar delta på en ledarutbildning i Zimbabwe inom ramen för African Alliance of YMCAs Subject2Citizen-koncept. Praktikantprogrammet Genom KFUMs praktikantprogram, som är ett uppskattat och attraktivt sätt att erbjuda medlemmar en praktikperiod hos lokala KFUK-KFUM organisationer i våra partnerländer, reste 6 unga ledare ut under hösten 2012 för att genomföra en halvårspraktik hos lokala KFUM organisationer i Zambia och Sydafrika. Programmet har stärkt en internationalisering av rörelsen och erbjudit unga medlemmar att bättre lära känna KFUK-KFUMs internationella systerorganisationer. Det har stärkt engagemanget för utvecklingsfrågor och kunskapsbasen i våra svenska föreningar. Genom varierade arbetsuppgifter 26 från traditionellt kontorsarbete till att arbeta med barn på gatubarncenter har praktikanterna utvecklats som individer och ledare och deras erfarenheter har efter hemkomst spridits genom informationsinsatser hos våra föreningar. Informationsarbetet förändrades delvis under 2012 gentemot tidigare år. Individuella bloggar sattes upp på hemsidan där praktikanterna har beskrivit sina upplevelser, lärdomar och frågeställningar. Blogginläggen har dragit en
27 stor publik och varit ett uppskattat verktyg för att sprida erfarenheterna och kunskaperna som praktikantprogrammet erbjuder. Under 2012 förlängdes praktikperioden till sex månaders, med utresa i september och återkomst i mars. Denna förlängning har upplevts som positiv av såväl praktikanterna som partners, då det har ökat möjligheterna att ordentligt få ta del av lokala arbetet, det nya landet samt den lokala kulturen. 27
28 Jag börjar här, sen ska jag hålla en presentation, kanske skriva något i KFUMbladet. Och på den vägen kanske jag kan få både mig själv och andra att förstå vad det egentligen var som hände, i Zambia, i sex månader. Det viktigaste arbetet sker nu, i efterhand har våra handledare sagt. Att sprida kunskap, att lära ut och dela med sig. Men det är också först nu jag inser att det viktigaste arbetet även för mig sker nu. Att låta Zambia landa, gro och slå rot i mitt hjärta, att göra mig vän med alla minnen, kontraster och all komplexitet. De här sex månaderna har varit den svåraste, mest utmanande och samtidigt mest utvecklande och häftiga tiden i mitt liv. Jag tror också att jag lärt mig mer om, ja allt, på ett sätt som man inte kan hitta någon annanstans. Och det är inte bara min uppgift och skyldighet att berätta om detta för andras skull, jag tror jag även måste göra det för mig. För om jag berättar om barnen, så bär jag mig med dem. Om jag berättar om Zambia så ger jag dem en plats och om jag berättar om deras liv, så kanske kanske vi en dag kan ge fler barn en chans till ett nytt liv. Jag kommer aldrig att lämna barnen. Matilda Rosén, praktikant i Chibombo, Zambia
29 Insamlingsarbetet Insamlingsarbetet tog ordentlig fart under 2012, som var ett kampanjår med regelbundna insamlingskampanjer med fokus på våra olika verksamheter såväl nationellt som internationellt. Genomförda kampanjer under året inkluderar Världens Största Kvinnorörelse, Plantera Hopp (Olivträdskampanj), Sommargåvan, Världens Barn, Scouternas Almenacka och Julkampanjen. Kampanjarbetet har främjat engagemang, internationellt intresse och en känsla av gemenskap inom rörelsen samt stärkt vårt varumärke. De insamlade medlen har dessutom möjliggjort en bredare verksamhet och bidragit till våra egeninsatser till Sida för vårt utvecklingssamarbete. Under 2012 involverades föreningarna aktivt och många genomförde lokala insamlingsaktiviter samt deltog i lokala planeringsgrupper med andra organisationer. 29
30 30
31 Utbildning Inom KFUM-rörelsen genomförs idag väldigt mycket bra utbildning inom en lång rad områden, inte minst ledarutbildning. KFUM Sverige som uttalad ambition att stödja, synliggöra och vid behov samordna rörelsen utbildningar. Dels för att tillgängliggöra fantastiska utbildningarna för fler och dels för att nå samordningsvinster. En framgångsrik rörelse bygger på gott ledarskap och KFUM Sverige har under 2012 diskuterat olika möjligheter för att främja sådan utbildning bl.a. utifrån det befintliga ledarmaterialet Helheten. Det finns starka förhoppningar om att i framtiden avsätta resurser till uppdatering och förnyelse av Helheten samt ytterligare metodmaterial till nytta och stöd för rörelsen. 31
32 Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan utvecklas till sin fulla potential. Vi utgår ifrån en helhetssyn på människan och möter unga människors aktuella behov. Det viktiga är egentligen inte vad vi gör, utan varför och hur. Därför kan man hitta alla tänkbara olika aktiviteter inom KFUM.
Verksamhetsplan 2012-2013
Verksamhetsplan 2012-2013 Innehåll Inledning Inledning 3 Ledning och samordning 5 Prioriterade områden 7 Utbildning och ledarskap (11, 15) 8 Projekt 9 Finansiering 11 Verksamhetsplanen är skriven av KFUK-KFUM
Ett sammanhållet KFUK-KFUM i Sverige
Ett sammanhållet KFUK-KFUM i Sverige VERKSAMHETSPLAN KFUK-KFUMS RIKSFÖRBUND 2008-2009 INNEHÅLL Verksamhetsplan 2008-2009 1 INLEDNING 4 1.1 Verksamhetsidé 4 1.2 Framtidsbild för KFUK-KFUM 4 1.3 KFUK-KFUM
Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
1 VERKSAMHETSPLAN 2016-2017
1 VERKSAMHETSPLAN 2016-2017 Verksamhetsplan 2016-2017 VAD ÄR EN VERKSAMHETSPLAN? Verksamhetsplanen är det uppdrag som medlemmarna som deltar på Riksombudsmötet ger den nyvalda styrelsen att arbeta med
Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.
KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Effektrapport 2014 KFUM Sverige
Effektrapport 2014 KFUM Sverige Antagen av styrelsen för KFUM Sverige 22 september 2014 KFUM Sverige Org.nr: 802004-2290 Ideell organisation VAD VILL KFUM SVERIGE UPPNÅ? KFUM har en enkel grundfilosofi:
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Rapport om ungdomsinflytande
Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur
HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER
HUR VI ANVÄNDER SOCIALA MEDIER 1 Vad är sociala medier? Sociala medier är kanaler där användare själva kan skapa innehållet, kommentera och diskutera med varandra. Det omfattar inte bara texter utan även
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin
Digital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01
RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse
Effektrapport 2015 KFUM Sverige
Effektrapport 2015 KFUM Sverige KFUM Sverige Org.nr: 802004-2290 Ideell organisation VAD VILL KFUM SVERIGE UPPNÅ? KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov
Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet
DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som
verksamhetsplan 2010-2011
verksamhetsplan 2010-2011 verksamhetsplan 2012-2013 vision 2020 ROM 2009 riksombudsmöte KFUK-KFUM Sverige Innehåll Verksamhetsplan 2010-2011 1 INLEDNING 3 1.1 Verksamhetsidé 3 1.2 Framtidsbild för KFUK-KFUM
Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige
Verksamhetplan för 2013 för CONCORD Sverige 1. Inledning CONCORD Sveriges uppdrag är att inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik bedriva påverkans- och informationsarbete med fokus
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
KOMIN. UNF:s policy för intern kommunikation
KOMIN UNF:s policy för intern kommunikation Om KOMIN Detta är UNF-förbundets policy för kommunikationen internt i organisationen, KO- MIN helt enkelt. Syftet med dokumentet är att säkerställa en tydlig,
En liten folder om Lanseringskampanjen
En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska
Minds effektrapport 2018
Minds effektrapport 2018 Mind är en ideell förening och har organisationsnummer 802002-7291. 1. Vad vill Mind uppnå? Minds övergripande mål för verksamheten är en förbättrad psykisk hälsa hos befolkningen
Sisters Internationals Lokalgrupper
Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi
Hela förslaget HÄR STÅR VI NU DÄRFÖR FOKUSERAR VI NU PÅ DÅ SKAPAS EN GENERATION UNGA SOM: OCH DÅ KAN DEN UNGA GENERATIONEN SKAPA ETT SAMHÄLLE SOM:
What We Want INTRODUKTION 1844 startade George Williams Young Men s Christian Association, YMCA, en tillflykt från det hårda livet på gatan och ett alternativ till att döva sina sorger på krogen. 1855
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Friskis&Svettis Östersund verksamhetsplan
2019 Friskis&Svettis Östersund verksamhetsplan 1(9) INLEDNING I Friskis&Svettis lyfter vi gärna fram vår framgång och njuter av vårt goda självförtroende. Med all rätt. Vi gör en otroligt bra grej för
Ett levande lokalt föreningsliv
Ett levande lokalt föreningsliv Tips för ett bättre samarbete mellan kommuner och ungdomsföreningar Ett material baserat på lärdomarna i projektet Hej Regionen! Om Hej Regionen! Hej Regionen! är ett projekt
Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
En vanlig vecka i MalMö
En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen
VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017
VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska
Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Arbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld
Arbetsplan 2020-2021 Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis strävan är att alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld. Vårt mål är att göra positiv skillnad
INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård
Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård Vem är jag? Vem är jag? Chef Vem är jag? Chef 10 Vem är jag? Chef 10 Master Vem är jag? Chef 10 Master 197
Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra!
Entreprenörskap som utvecklar Afrika Nu kan jag försörja mig själv och andra! Ungt entreprenörskap en väg ut ur fattigdom NavPartners engagerar sig i utveckling av företag och företagare i Afrika. Uppgiften
Kommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Innehåll Inledning 1 Övergripande mål 1 Principer 2 Ansvarsfördelning 3 Massmediekontakter 4 Marknadskommunikation 5 Kriskommunikation 5 Grafisk Profil 5 Kommunikationsstrategi 5 Inledning
PR-/Kommunikationsstrategi
Motion: Utveckling av partiprogrammet PR-/Kommunikationsstrategi Bakgrund Enhet är ett politiskt parti som försöker formulera en helhetssyn på människan och samhället. Vår grund vilar på en förståelse
#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna
Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.
Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund
Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping
En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många
Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26
Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den
MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14
FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP
Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege
Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status
Det allra värdefullaste vi har i KFUM är våra föreningar.
1 Mervärde Det allra värdefullaste vi har i KFUM är våra föreningar. Föreningarna är specialisterna som möter ungdomar varje dag och som vet vad som krävs för att driva en stark ungdomsverksamhet. Tack
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Folkets Hus, Göteborg den 7 december 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Överenskommelsen Regeringskansliet Idéburna organisationer inom det sociala området Sveriges Kommuner och Landsting
Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.
Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela
STRATEGISKA ARBETE MOT 2025
SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Effektrapport 2016 KFUM Sverige
Effektrapport 2016 KFUM Sverige KFUM Sverige Org.nr: 802004-2290 Ideell organisation VAD VILL KFUM SVERIGE UPPNÅ? KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov
Sammanställning - handlingsplan
Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från
Upplägget för strategikonferensen 2011 kan sammanfattas såhär:
KFUK-KFUM CENTRALS STRATEGIKONFERENS 2011 Plats: Helsingfors 21-23 oktober Moderator och protokoll: Hanna Hallin, Sektor3 Bilagor: Program, deltagarlista, utvärdering OM STRATKO 2011 Strategikonferensen
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 VAD ÄR EN VERKSAMHETSPLAN? Verksamhetsplanen är det uppdrag som medlemmarna som deltar på Riksombudsmötet (ROM) ger den nyvalda styrelsen att arbeta med till nästa ROM. Medlemmarna
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete
Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering
Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013
Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i
Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation
Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation All information och kommunikation ska vara: korrekt tydlig och begriplig trovärdig lättillgänglig
Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
STRATEGIPLAN
STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande
Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015
Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister
KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Kommunikationsplan familjestödsprojektet
Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare
Verksamhetsplan 2014. Vi kommer fortsätta vår satsning på att utveckla och behålla både medlemmar och verksamhet i distriktet.
Distriktet Ett gemensamt distrikt har startat 2013. Detta är nytt för alla och under 2014 fortsätter arbetet med att skapa formerna för detta distrikt. Förutom det som direkt berör distriktet, är det viktigt
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
SLÅ LÅT. Att synas. Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5 november 2008, Malmö Ansvarig/utbildare Jan Linné.
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Att synas Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå Onsdagen den 5
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.
VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Verksamhetsplan En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum.
Verksamhetsplan 2019 En stark röst i samhället. En väg in i yrkeslivet. En inspirerande plattform. Ett studentfackligt forum. En stark röst i samhället Sveriges Arkitekter Studenterna ska stötta initiativ
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN
KOMMUNIKATIONS- PLATTFORM ANTAGEN AV FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016-02-28 KOMMUNIKATIONSPLATTFORM Svenska Aikidoförbundet 2 OM KOMMUNIKATIONS- PLATTFORMEN INNEHÅLL: SYFTE: Syftet med den här kommunikationsplattformen
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Praktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen
Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt
Fokus Framtid. Projektrapport
Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut
KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND
KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Vi har påbörjat ett kommunikationsstrategiskt arbete för att tydliggöra vår verksamhet både inåt och utåt. Vi tar ett helhetsgrepp om allt det som
Verksamhetsplan Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, Tyresö.
Verksamhetsplan Friskis&Svettis Tyresö, Bollmora gårdsväg 8, 135 39 Tyresö www.friskissvettis.se/tyreso sida 1 Verksamhetsplan Inledning Sedan starten för 30 år sedan har föreningen drivits utifrån Friskis&Svettis
VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun
Riktlinjer Kommunikationsplattform Luleå kommun 1 2 Kommunikationsplattform Kommunikationsplattformen sammanfattar de huvudsakliga kanaler som vi använder i vår kommunikation. Det är viktigt att vi ser
EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL
EN GUIDE FÖR GRAFISK PROFIL 1 Innehåll Grafisk profil 2 Uppdrag och kärnvärde 3 Tilltal och tonläge 3 Bildspråk 4 Logotypen 5 Ortnamnsmontering 6 Verksamhetslogotyper 6 Vinjetter 7 Typsnitt 8 Färgpalett
Praktisera med inriktning verksamhetsutveckling
Praktisera med inriktning verksamhetsutveckling Är du intresserad av ungas samhällsengagemang, att skapa mötesplatser, frågor som rör civilsamhället, antirasism och mångfald? Ansök då om att göra din praktik
#ungagemang. En metodbok om arbetet med Engagemangsguiderför ungas delaktighet och inflytande.
#ungagemang En metodbok om arbetet med Engagemangsguiderför ungas delaktighet och inflytande. Copyright 2013 KFUM Sverige Text: Caroline Daly Form: Mattias Wihlgaard Illustration: Niklas Ångman KFUM Sverige
Stockholms läns partidistrikt 2.0
Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.