Vad begränsar proteinförsöjningen via inhemska baljväxter?

Transkript

1 Vad begränsar proteinförsöjningen via inhemska baljväxter? Möte i ämneskommittéerna för vall och grovfoder och odlingssystem Linköping 14 november 2012

2 Detta dokument kommer att redovisas som åsikter från intressenter inom odlingssystem, och vall- och grovfoder till EU FP7-projektet Legumes Futures som har som mål att identifiera flaskhalsar för proteinförsörjningen på europeisk nivå och att beskriva effekten av en ökad europeisk proteinfoderproduktion. Slutdokumentet är också avsett att kunna användas som hjälp vid identifiering av ny forsknings- och försöksverksamhet och som stöd vid utformning av regler, rådgivning och strategier för handel.

3 Program för dagen Kaffe och macka Introduktion Bodil Frankow-Lindberg/Göran Bergkvist Det svenska behovet av protein Michael Murphy Näringsvärdet hos baljväxter för nötkreatur Jan Bertilsson Näringsvärdet hos baljväxter för gris Jan-Erik Lindberg Mer baljväxter i vallarna? Linda af Geijerstam Ökad trindsädesodling? Ulrik Lovang Potential och begränsning hos olika trindsädesarter Georg Carlsson ett kvävefixeringsperspektiv Sjukdomar och skadegörare som begränsar odling Linda Öhlund av vallbaljväxter i Sverige Lunch Begränsningar i handeln en omvärldsanalys Michael Murphy En lantbrukares perspektiv Anna Carlsson Odlingssystem med mer baljväxter Göran Bergkvist /Bodil Frankow-Lindberg introduktion till grupparbete Grupparbete och kaffe Produktion av gemensamt slutdokument Göran Bergkvist/ Bodil Frankow-Lindberg m. fl Meddelanden och avslutning Göran och Bodil

4 Identifikation av de i dagsläget mest begränsande faktorerna Brist på kunskap brist på rådgivning Spannmålsodlare tveksamma Priset på trindsäd Små volymer av trindsäd Bristande pollinering Baljväxtandel i vallen Brist på frö av bästa sorterna Odlingssäkerhet Växtsjukdomar EU:s regelverk

5 Åtgärder på kort sikt Kommunicera goda exempel Fältvandringar Kontraktsodling/mellangårdsavtal Låst pris i förhållande till spannmål Handel med blandsäd Proteinstöd Ökad utsädesmängd av baljväxter i vallen Blanda baljväxtarter i vallen Kunskap om kvalitet på skörden Öka oljeväxtodlingen (både raps och rybs)

6 Åtgärder på lång sikt Förädling (odlingssäkerhet, minskning av antinutritionella substanser i trindsäd) Nya grödor Ökad samodling Lösa problem med ogräsbekämpning (lupin)

7 Övriga kommentarer Ökad proteinhalt i spannmål, Ta hand om N i gödsel, Optimera utifrån gårdens förutsättning, Sänkt ambitionsnivå i djurproduktionen

8 Deltagarlista Anders Ericsson Bodil Frankow-Lindberg, Göran Bergkvist Jan Jansson Anna Carlsson Jan-Erik Lindberg Georg Carlsson Jan Bertilsson Linda af Geijerstam Linda Öhlund Michael Murphy Ulrik Lovang Christer Persson Per-Anders Andersson Anders Bengtsson Eva Stoltz Magnus Halling Ingemar Gruvaeus Mari Rask Johansson Ola Hallin Annika Arnesson Kerstin Huss-Danell Linda Karlsson Johan Roland Johan Klingspor Maria Wahlquist Per Rudengren Rolf Spörndly Sofia Kämpe Gunnar Danielsson Malin Lovang Bo Stenberg Erik Abrahamsson Jan-Olof Storm Anders Carlsson Christina Lundstöm Ylva Andrist-Rangel Nilla Nilsdotter-Linde HS Konsult Västerås SLU Uppsala SLU Uppsala Rådgivarna Sjuhärad Skogsgård Getinge Halland SLU Uppsala SLU Alnarp SLU Uppsala HS Kalmar Lantmännen Lantbruk SW Seed Lantmännen Lovang Lantbrukskonsult Lantmännen Lantbruk SW Seed Agroråd AB Rådgivarna Sjuhärad HS Konsult Örebro SLU Uppsala Lantmännen Lantbruk SW Seed Kalmar Lantmän Rådgivarna Sjuhärad SLU Skara SLU Umeå Växa SLU Skara Skandinavien Seed Skånesemin Svenska Vallföreningen SLU Uppsala HS Skaraborg Olssons Frö AB Lovang Lantbrukskonsult SLU Skara HS Jönköping HS Jönköping Skogsgård Getinge Halland SLU Skara SCB Stiftelsen Lantbruksforskning

9 Landscape LM-Lantbruk Proteinbalans Lantmännen Lantbruk Utveckling

10 Landscape LM-Lantbruk Uppskattning för 2013 Idisslare ton 3,41 % protein = ton RP Effektivitet i kväveutnyttjande, 26 % ton RP kor i sin 60 dagar ton RP Dikor ton RP ungdjur 3-12 mån ton RP Totalt ton RP 2

11 Landscape LM-Lantbruk grisar till slakt (2011) ton kött suggor Grisar Slaktgris ( kg) Suggor (+ rekrytering) Smågris ton ton ton Totalt ton 3

12 Landscape LM-Lantbruk Fjäderfä Matfåglar och värphöns Föräldrar Kalkon, m.fl ton RP ton RP ton RP Totalt ton RP 4

13 Landscape LM-Lantbruk 2012: Inhemsk produktion hk 3 ton = ton hk vårraps@ 2,4 ton = ton 53 % mjöl ton 39 % RP ton RP Åkerbönor (2011) % RP Ärter (2011) % RP ton RP ton RP Spannmål ton Foder % RP ton RP 5

14 Landscape LM-Lantbruk Gamla produktionslinjerna Agrodrank, DDG+S Agrodrank 27 och Agrodrank ton Agrodrank 90 = ton RP Nya Produktionslinjerna (ej klara) Från den första linjen ton = ton RP Produkt A från den nya linjen ton = ton RP Totalt ton RP 6

15 Landscape LM-Lantbruk 2011 Vallen ton (16,5 % ts), ton i ts hästar Förbrukar ton vall Netto ton till idisslare Rp 14,5 % ton RP (bara ton vid 12 % RP) ton RP 7

16 Landscape LM-Lantbruk Viktigasta importvaror Soja EU import 21,4 miljoner ton Rapsmjöl EU import 2,8 miljoner ton Sverige import ton Sverige import ton Expro ton % Svensk raps 8

17 Landscape LM-Lantbruk Balansen Husdjurens behov Hur mycket har vi Vall (minus hästar) ton RP Spannmål ton RP Mjölk- + köttproduktion Grisar Fjäderfä ton RP ton RP ton RP Totalt ton RP + hästar, renar, får, sällskapsdjur, mm Agrodrank ton RP Raps ton RP Åkerbönor ton RP Ärter ton RP Totalt ton RP + potatisprotein, mm 9

18 Landscape LM-Lantbruk Det fattas ton RP, minst! Rapsmjöl (importerade) ton RP Sojamjöl Summa ton RP ton RP 10

19 Landscape LM-Lantbruk Vilka konsumerar mest? Fördelning av soja användning Pigs Poultry Idisslare Fördelning av raps användning Pigs Poultry Idisslare 12% 16% 11% 54% 34% 73% 11

20 Landscape LM-Lantbruk Inblandning? 25,00 % Soja % Raps 36,00 % av total förbrukning av soja- resp. rapsprodukter 20,00 35,00 34,00 15,00 33,00 32,00 10,00 5,00 31,00 30,00 29,00 idisslare 0,00 Pigs Poultry Idisslare % Raps % Soja 28,00 27,00 26,00 treated Soja treated Raps Procent av Soja o Raps i foderstaten (varan) 12

21 Landscape LM-Lantbruk I foderfabrikerna övriga proteinråvarors RP, andel av soja RP Ärter+Åkerböna urea Aminosyror Idisslare Poultry Pigs Potatis Protein DDG+S 0,000 0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 0,600 13

22 Landscape LM-Lantbruk I vilka segment kan Sverige öka RP produktion? Vall Var går gränsen för gödsling för optimal skörd och RP halt? Raps h nu. Ökningen? DDG+S Använder inte allt tillgänglig idag pga minskat smältbarheten Bättre kvalité 14

23 Näringsvärdet hos baljväxter för nötkreatur Jan Bertilsson, SLU Den viktiga våmmen 2 Fodervärde är produkten av : Näringsinnehåll X Foderkonsumtion X Utnyttjande Näringsinnehåll Energi Protein Fiber (NDF) Fett Stärkelse Mineraler Foderfaktorer som påverkar foderkonsumtionen Fiber Antinutritionella substanser Faktorer som påverkar foderutnyttjande Nedbrytbarhet i våmmen Löslighet Struktur Tanniner etc. Foderstatens sammansättning i övrigt 1

24 Baljväxtfrön som foder (Spörndly, 2003; g/kg ts) Sojamjöl Ärter Åkerböna Blålupin* Rp, EPD, % Stärkelse Råfett Ca 3,2 0,9 4,0 - P 7,2 4,3 4,5 - Värmebehandling av lupin och ärter (Lund, 2004) Cp, g/ kg ts EPD, % ts AA mätt i tunntarm, g/d Skillnad Behobeh Lupin (Obeh) Lupin (Beh) Ärta (Obeh) Ärta (Beh) Etablerade vallbaljväxter Nya vallbaljväxter Rödklöver Vitklöver Blålusern Käringtand Getärt Råproteininnehåll i ensilage Sverige NDF-innehåll i ensilage Sverige 30 Rp, % ts NDF, % ts Rg2-98 Rk2-98 Vk2-98 Rg1-99 Rk1-99 Rk2-99 Vk Rg2-98 Rk2-98 Vk2-98 Rg1-99 Rk1-99 Rk2-99 Vk1-99 2

25 Ensilagekonsumtion, kg ts (medeltal 3 länder och två år; 8 kg kraftf.) Mjölkavkastning, kg (medeltal för 3 länder och två år) Ensilage, kg ts/ko o. dag Mjölk, kg/ko o. dag G GRk Rk Vk Vk Ggä Gä G GRk Rk GVk Vk GGÄ Gä Kvävebalanser N i foder och N-effektivitet (Alla ensilage, båda åren) 800 g N Rajgräs Rödklöver1 Vitklöver Rajgr/rödkl Rödklöver2 Balans Mjölk-N Urin-N Träck-N N-eff., % y = -0,0208x + 35,07 R 2 = 0, foder-n, g/ko/dag Baljväxter som foder till nötkreatur Stora möjligheter till ökad användning Tillgången begränsar Större krav på balansering av foderstaten Risk för N-förluster vid obalans 3

26 Näringsvärdet hos baljväxter till för gris Jan Erik Lindberg Institutionen för husdjurens utfodring och vård

27 Innehåll Näringsmässiga egenskaper Anti-nutritionella ämnen Rekommenderad inblandning till grisar

28 Kemisk sammansättning Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Råprotein Råfett NDF Aska

29 Kolhydrater Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Stärkelse Sukros α-galaktosider Raffinos Stachyos Verbascos NDF ADF

30 Livsnödvändiga aminosyror Sis Try Sis M+C Sis Met Sis Tre Sis Lys Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 % av råprotein

31 Livsnödvändiga aminosyror Sis Try Sis M+C Sis Met Sis Tre Sis Lys Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 g per MJ Omsättbar energi

32 Livsnödvändiga aminosyror Sis Try Sis M+C Sis Met Sis Tre Sis Lys Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 g per MJ Omsättbar energi

33 Mineralämnen Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl Smb P P Ca 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 g per kg TS

34 Energivärde Lupin Åkerböna Ärtor NE ME Sojamjöl 0,0 5,0 10,0 15,0 MJ per kg TS

35 Anti-nutritionella ämnen Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Värmelabila Proteas-inhibitorer <0,2-5,0 <0,2-3,9 <0,2-2,9 5,8 Lektiner Värmestabila Kondenserade tanniner - 2,1-7,4 - - Alkaloider - - 0,04-0,28 - Pyrimidin-glukosider - 8,4-10,8 - - Saponiner

36 Rekommenderad inblandning* Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Suggor Dräktiga Digivande Smågrisar Slaktsvin <40 kg >40 kg * Maximal inblandning i % av fodrets energiinnehåll

37 Tack för uppmärksamheten!

38 MER BALJVÄXTER I VALLARNA? Linda af Geijersstam Växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Kalmar linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Vad har vi? Statistik hela landet Råprotein g/kg ts MEDEL Ensilage gräs sk 1 Ensilage gräs sk 2 Ensilage gräs sk 3 Ensilage bland sk 1 Ensilage bland sk 2 Ensilage bland sk 3

39 Vart ska vi? Mjölkko/ungtjur Bara vall: g rp Majs: g rp/kg ts Nackdelar med baljväxter Ojämnt foder Ensilering svårare Proteinkvalitet Östrogener fertilitet Växtföljdssjukdomar Kväveläckage

40 Nackdelar Ojämnt foder Ensilering svårare Proteinkvalitet Östrogener fertilitet Växtföljdssjukdomar Kväveläckage Fördelar Smakligt Billigt Samodlingseffekt Lokalproducerat Baljväxter kan ge billigt protein Prod.kostnad Avkastning Prod.kostn Proteinhalt Proteinskörd Proteinpris kr/ha kg ts/ha kr/kg ts % kg/ha kr/kg VALL Medelkalkyl , ,00 Tidigare skörd Ts-avkastning ökar med 130 kg/dag Proteinhalten minskar med 0,30 %/dag 3 dagar ,26 15, ,91 6 dagar ,32 16, ,86 Höjd N-giva i gräsvall Avkastningen ökar med ca 5%/100 kgn. Proteinhalten ökar med 1%/100 kgn + 50 kg N/ha & år ,5 1,23 15,5 1350,4375 7, kg N/ha & år , ,84 Mer baljväxter 20 kg N mindre 10 % lägre avkastning , ,5 7,69 20 % lägre avkastning , ,65 Mer baljväxter 60 kg N mindre 10 % lägre avkastning , ,5 7,38 Proteinvall 20% lägre avkastning 150 kg N mindre och utebliven körning , ,86 Pris kr/kg Proteinhalt % Proteinpris kr/kg Sojamjöl ,00 Sojamjöl ,00 Rapsmjöl 2,8 39 7,18

41 Odla sig till protein i vallen Skördesystem Etablering Vallblandning Gödsling Kvävegiva Utsädesmängd Insåningsgröda Timing Ympning Rätt ph och jord Ogräsbekämpning ETABLERING Samverkande faktorer! Offra insåningsgröda Rätt arbetsinsatser Uthållighet Preparatbrist Balans i åtgärderna

42 VALLBLANDNING Lämplig baljväxtandel Gräsanpassad baljväxtandel Proteinvallblandningar Nya/nygamla baljväxter - odlingsteknik Odlingssäkerhet KVÄVEGÖDSLING Baljväxtartanpassad Gödsling för baljväxtetablering Kvantitet - Foderbehov

43 Ökad trindsädesodling? - Linköping 14 nov Ulrik Lovang Lovang Lantbrukskonsult AB

44 Vad är Lovanggruppen? Lovang Lantbrukskonsult AB Startades anställda (8 rådg växtodling/driftsekonomi, 1 miljö, 1 energi/teknik, 2 support, 2 adm) 170 fasta kunder (90 % i Östergötland) Lovanggruppens Handelshus AB Startades anställda 100 milj omsättning

45 Arealanvändning Sverige (ha), Vall Vårsäd Höstsäd Träda Oljeväxter 0 Trädg/pot/bet/ konservärt

46 Arealanvändning Sverige (ha), Grönfoder Ärt/åkerb/vick er Övrigt Lin Majs Frövall 0

47 Potentiell areal tröskgrödor? Gröda (rimlig avk) Största areal Potential Oljeväxter (höst/vår) (2,5 ton/ha) Ärter/Åkerböna (3,0 ton/ha) Lin (1,6 ton/ha) Lupin (2,5 ton/ha) Soja (1,5 ton/ha) ha ha = ton ha ha = ton ha ha = ton ha? = ton 1000 ha? = 1500 ton

48 Underlag till beräkning Areal växtföljdsgrödor Areal 1,250 milj Aktiv slåttervall (33%) Olämplig mark, pga markförh. Olämplig mark, pga andra gårdsbegränsningar Växtföljdsmark Antal år i växtföljd 0,350 milj -0,100 milj -0,100 milj 1,400 milj ha 8 år= ha/år

49 Potential och begränsning hos olika trindsädesarter ett kvävefixeringsperspektiv Georg Carlsson och Erik Steen Jensen SLU Alnarp, område Agrosystem Fält Forsk , Linköping

50 Baljväxter mer än protein Kvävefixering och kväveutnyttjande Samodling Utmaningar för ökad baljväxtodling Fält Forsk , Linköping

51 Ekosystemtjänster från baljväxter Produktion av foder- och livsmedelsprotein Biologisk kvävefixering reducerat behov av handelsgödsels-n inom odlingssystemet Diversifiering av odlingssystemet reducerat behov av pesticider Reducerat användande av fossil energi Reducerade utsläpp av växthusgaser Inlagring av kol och kväve i marken Jensen & Carlsson, Svenska Vallbrev nr Fält Forsk , Linköping

52 Jordbrukets miljöpåverkan Rockström et al Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society 14(2): 32. Fält Forsk , Linköping

53 Variationer inom fältet Hauggaard-Nielsen et al 2010, Plant Soil 327, (a) N 2 fixering Kg N/ha 150 Ärt, 10 ha (b) Ärt skörd kg/ha 2000 Fält Forsk , Linköping

54 Ärt, åkerböna och lupin I renbestånd och samodling med korn (Danmark) Hauggaard-Nielsen et al Renewable Agriculture and Food Systems 23, 3 12 Fält Forsk , Linköping

55 För mycket kväve? Palmborg et al. 2005, Oikos 110, Fält Forsk , Linköping

56 Samodling Högre beroende av kvävefixering Bättre landutnyttjande Mindre ogräs Högre proteinhalt i samodlad spannmål Lägre risk för kväveförluster Fält Forsk , Linköping

57 Varför använder vi inte mer baljväxter? Marknadsförutsättningar spannmål och oljeväxter betalar sig bättre + Ökat intresse med ökade priser på handelsgödsel och proteinfoder Odlingsosäkerhet vattentillgång, sjukdomar, ogräs, rhizobium + Val av gröda i förhållande till jordart + Växtföljdsanpassning, diversifiering, odlingsteknik? Behov av inokulering? Effektiva inokuleringsmetoder? Otillräckligt intresse från odlare och växtförädlare Kommunikation, strategiarbete Otillräckligt konsumentintresse? Politiska förutsättningar? Tradition? Fält Forsk , Linköping

58 Nätverket LegSA: Baljväxter för hållbart jordbruk Årligt LegSA-möte i januari-februari (det första hölls i januari 2011) Vetenskapligt utbyte, strategier för samarbete och samverkan. Andra baljväxtrelaterade aktiviteter annonseras på hemsidan och sändlistan T.ex. Internationell workshop 17 juli 2012; FA-dagen 17 oktober Från och med 2012 är LegSA ett internationellt nätverk, öppet för alla som arbetar med eller är intresserade av forskning om baljväxter. Kontaktperson för nätverket och sändlistan: georg.carlsson@slu.se Hemsida:

59 Fält Forsk , Linköping

60 Tack! Fält Forsk , Linköping

61 Landscape LM-Lantbruk Sjukdomar och skadegörare som begränsar odling av vallbaljväxter i Sverige Linda Öhlund Vallbaljväxtförädlare, Lantmännen Lantbruk

62 Landscape LM-Lantbruk Lantmännen Lantbruk Förädling av vallgrödor VALLGRÄS Timotej Ängssvingel Engelskt rajgräs Rörsvingel Hundäxing Rajsvingel Rödsvingel VALLBALJVÄXTER Rödklöver Vitklöver Lusern Säljs huvudsakligen som komponenter i mer än 40 blandningar - 2 -

63 Landscape LM-Lantbruk Provningsplatser för Lantmännen Lantbruk, vallgrödor Sortframställning: * Lantmännen Lantbruk försöksplatser: * Externa försöksplatser: * * Ås * Löken * Björke * Öjebyn * Ruukki * Röbäcksdalen * Lännäs * Ylistaro * Maaninka * Hahkiala * Hacksta Bjertorp* * Kölbäck * Svalöv

64 Landscape LM-Lantbruk Att välja väg 1-5 (5 högst prioritet) Förädlingsmål Rödklöver Vitklöver Lusern Avkastning Fröavkastning Uthållighet Foderkvalitet Sjukdomsresistens

65 Landscape LM-Lantbruk Klöverröta Sclerotinia trifoliorum Källa: Öhberg H., Studies of the persistence of red clover cultivars in Sweden. Doctoral thesis No 2008:8 5 7 november 2012 Presentationstitel

66 Landscape LM-Lantbruk Klöverröta Skillnader i isolatens aggressivitet - nordliga mer aggressiva än sydliga Sen rödklöver bättre motståndskraft än medelsen Skillnader i resistens tetraploider diploider? 6 7 november 2012 Presentationstitel

67 Landscape LM-Lantbruk 7 8 november 2012

68 Landscape LM-Lantbruk Rotröta Fusarium spp, Cylindrocarpon destructans, Phoma medicagina 8 7 november 2012 Presentationstitel

69 Bild av plantor efter bedömning Landscape LM-Lantbruk

70 Frequency of plants Landscape LM-Lantbruk Rotröta 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Decayed roots Strong symptoms Clear symptoms Slight symptoms Without symptoms R0 R1 R2 R3 Generation of selection 10 7 november 2012 Presentationstitel

71 Landscape LM-Lantbruk Kransmögel på lusern (Vissnesjuka) Verticillium albo-atrum 11 7 november 2012 Presentationstitel

72 Landscape LM-Lantbruk Klöverspetsvivel Röd i röd. Rödbent klöverspetsvivel (Apion trifolii) förekommer företrädesvis i rödklöver. Foto: Louis Vimarlund. Vandringsvivel. Den allmänna klöverspetsviveln (Apion apricans) går hellre än den flyger varför man bör vara extra vaksam när man odlar nära fjolårsfältet. Foto: Louis Vimarlund. Gul i vit. Den gulbenta klöverspetsviveln (Apion flavipes) dominerar helt i vitklöver. Foto: Louis Vimarlund november 2012 Presentationstitel

73 Landscape LM-Lantbruk År 2032 ett framtidsperspektiv 13 7 november 2012 Presentationstitel

74 Landscape LM-Lantbruk År Vårkorn Rödklöver Korsning (växthus) Urvalsplantering, etablering Plant-/axurval Urval Pedigreer Korsning Obs. parceller Förökning, etablering Fältförsök, NL-4 Förökning, fröskörd Fältförsök, NL-3 Fältförsök, etablering Fältförsök, NL-2 Fältförsök, vallår Fältförsök, NL-1 Fältförsök, vallår Officiell provning, NL 1 Fältförsök, vallår Officiell provning, NL 2 Officiell provning, NL 1 (etablering) Uppförökning Officiell provning, NL 2 (etablering) Uppförökning Officiell provning Marknadsföring av ny sort Officiell provning Officiell provning Uppförökning Uppförökning Uppförökning Uppförökning Uppförökning Marknadsföring av ny sort

75 Landscape LM-Lantbruk Enligt SMHI:s klimatscenario A1B_3 och de klimatvariabler vi använt här, kommer klimatförhållandena, cirka 2025, i området kring Lund mest likna nuvarande klimat i norra Tyskland, norra Polen, Litauen, Nederländerna och Belgien. Mellan 2055 och 2085 kommer klimatet mest att likna det nuvarande klimatet i Nederländerna, Belgien, Luxemburg, nordvästra Frankrike, centrala Storbritannien och centrala Irland. Klimatmatchningsindex (CMI), cirka 2085, för klimatförhållandena i Lund, enligt SMHI:s klimatscenario A1B_3 och normalperioden ( ) för Europa. I figuren visas CMI-värden mellan 0,8 och 0,9. Ju varmare färg, desto högre värde har CMI. Källa: Vässa växtskyddet för framtidens klimat Rapport 2012: november 2012 Presentationstitel

76 Landscape LM-Lantbruk Framtidsscenario för området kring Umeå: Klimatförhållandena, cirka 2025, i området kring Umeå kommer mest att likna nuvarande klimat kring Sundsvall, längs Sveriges östkust, västra Sverige längs gränsen till Norge, sydöstra Norge och södra Finland. Mellan år 2055 och 2085 kommer klimatet att likna dagens klimat i sydvästra Sverige, sydöstra Norge och Baltikum. Klimatmatchningsindex (CMI) cirka 2085 för klimatförhållandena kring Umeå, enligt SMHI:s klimatscenario A1B_3 och normalperioden ( ) för Europa. I figuren visas CMI-värden mellan 0,8 och 0,9. Ju varmare färg, desto högre värde har CMI. Källa: Vässa växtskyddet för framtidens klimat Rapport 2012: november 2012

77 Landscape LM-Lantbruk Fungal diseases Nematodes, parasitic Anther mold Black patch Black root rot Botrytis anthophila Sclerotinia spermophila [teleomorph] Rhizoctonia leguminicola Thielaviopsis basicola Chalara elegans [synanamorph] Bulb and stem Cyst Dagger Lance Ditylenchus dipsaci Heterodera trifolii Xiphinema americanum Hoplolaimus spp. Common leaf spot Curvularia leaf blight Pseudopeziza trifolii Curvularia trifolii Lesion Pratylenchus spp. Pratylenchus penetrans Cylindrocarpon root rot Downy mildew Fusarium root rot Leaf gall Mid-vein spot Cylindrocarpon magnusianum = Cylindrocarpon ehrenbergii Nectria ramulariae [teleomorph] Peronospora trifoliorum Fusarium oxysporum Fusarium solani Nectria haematococca [teleomorph] Fusarium spp. Physoderma trifolii = Urophlyctis trifolii Mycosphaerella carinthiaca Pin Ring Root-knot Spiral Viral diseases Paratylenchus spp. Criconemella spp. Meloidogyne spp. Meloidogyne arenaria Meloidogyne hapla Meloidogyne incognita Meloidogyne javanica Helicotylenchus spp. Mycoleptodiscus crown and root rot Northern anthracnose Powdery mildew Mycoleptodiscus terrestris = Leptodiscus terrestris Aureobasidium caulivorum = Kabatiella caulivora Erysiphe polygoni Dwarf Mosaic disease Alsike clover mosaic virus Clover mild mosaic virus Soybean dwarf virus Alfalfa mosaic virus (AMV) Bean yellow mosaic virus Clover yellow mosaic virus Rust Uromyces trifolii-repentis var. fallens Common pea mosaic virus Cowpea mosaic virus Sclerotinia crown and root rot Sclerotinia trifoliorum Croatian clover mosaic potyvirus Cucumber mosaic virus Seed mold Seed rot and damping-off Sooty blotch Alternaria alternata Pythium debaryanum Cymadothea trifolii Polythrincium trifolii [anamorph] White clover mosaic virus Red clover vein mosaic Red clover virus Red clover virus 1 & 2 Red clover vein mosaic virus (RCVMV) Southern anthracnose Southern blight Spring black stem and leaf spot Colletotrichum trifolii Sclerotium rolfsii Athelia rolfsii [teleomorph] Phoma pinodella = Phoma trifolii Ring spot Streak Tobacco ringspot virus Tomato ringspot virus Tobacco streak virus Wisconsin pea streak virus Stagonospora leaf spot and root rot Stagonospora recedens Wilt Broadbean wilt virus Summer black stem Cercospora zebrina Witches' broom Witches' broom virus Target spot (ring spot) Stemphylium sarciniforme Stemphylium botryosum Pleospora tarda [teleomorph] Yellow dwarf Potato yellow dwarf virus Violet root rot Helicobasidium brebissonii Rhizoctonia crocorum [anamorph] Bacterial diseases Winter rot Coprinus psychromorbidus Phoma sclerotioides = Plenodomus meliloti Typhula spp. Bacterial leaf spot Pseudomonas syringae 17 7 november 2012 Presentationstitel

78 Landscape LM-Lantbruk Tack! SLF: VÄXTFÖRÄDLING AV VALLVÄXTER OCH KORN FÖR NORRLAND Syfte: att genom pre-breeding utveckla den genetiska variationen i nordligt förädlingsmaterial Resistensurval rödklöver (rotröta och klöverröta) Utöka variationen i tetraploid rödklöver Studie av fröproduktion och blomegenskaper hos rödklöver RJN: UTÖKAD PROVNING AV AVANCERAT FÖRÄDLINGSMATERIAL I VALLVÄXTER OCH KORN Fältförsök på SLU: s stationer i Ås och Öjebyn 16 led av rödklöver 16 led av timotej 25 led av vårkorn Korsningar med isländskt material och material från NordGen. Tidighet, stråstyrka och dagslängdsoberoende 18 7 november 2012 Presentationstitel

79 Vad begränsar proteinförsörjningen via inhemska baljväxter? - En lantbrukares perspektiv Anna Carlsson, Skogsgård, Getinge

80 Växtföljd Säkra grödor Odla foderstaten Skörd som ger tillräcklig mängd energi Vall I Vall II Vårvete Raps/vicker/havre - h-vete/råg ärt + insådd

81 Produktionsnivå Mjölk/ha Hur stor areal finns tillgänglig Kon behöver mer och bättre protein vid högre mjölkproduktion

82 Bete Högt ts-intag på bete Sänker behovet av proteinfoder

83 Höstvete Jacoby Borst Vicker