Könets påverkan på revisionsarvodet En studie utifrån påskrivande revisor, styrelse och VD

Transkript

1 Examensarbete, 15 hp, för Kandidatexamen i företagsekonomi: Redovisning och Revision VT 2017 Könets påverkan på revisionsarvodet En studie utifrån påskrivande revisor, styrelse och VD Amanda Holm och Lisa Wahrer Sektionen för hälsa och samhälle

2 Författare Amanda Holm och Lisa Wahrer Titel Könets påverkan på revisionsarvodet. En studie utifrån påskrivande revisor, styrelse och VD. Handledare Sven-Olof Yrjö Collin Medbedömare Jennifer Emsfors Examinator Sven-Olof Yrjö Collin Sammanfattning Prissättning av revisionsarvode bestäms utifrån en rad faktorer som är hänförliga både till den professionella prissättningen och den strategiska prissättningen. Få studier har tidigare studerat om kön kan vara ytterligare en faktor som inverkar på revisionsarvodet och de skillnader i karaktärsdrag som identifierats i tidigare studier ligger till grund för könets påverkan. Syftet med studien är att förklara om det föreligger något samband mellan kön och revisionsarvodet, där studien utförs utifrån den påskrivande revisorns kön, könssammansättningen i revisionsbyråns styrelse samt revisionsbyråns VD. De teorier som ligger till stöd för studien är: agentteori, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori som är relevanta eftersom agentteorin kan kopplas till revisionsarvodet medan de andra två kan kopplas till skillnader i karaktärsdrag mellan kvinnor och män. En totalundersökning av svenska bolag noterade på Nasdaq:s nordiska listor för små, medelstora och stora bolag har genomförts. Metoden som använts för att samla in data är dokumentstudier där bolagens årsredovisningar legat som utgångspunkt. Slutsatsen som kan dras av studien är att den påskrivande revisorns kön, andel kvinnor i revisionsbyråns styrelse samt könet på revisionsbyråns VD sannolikt inte har en inverkan på revisionsarvodet. Ett bidrag till framtida forskning är att studera revisionsteamet och den ansvarige revisorn som i praktiken är mer involverad i utförandet av revisioner. Ämnesord Revisionsbyrå, revisor, genus, påskrivande revisor, Big 7

3 Authors Amanda Holm and Lisa Wahrer Title Gender influence on audit fees. A study based on signatory auditor, board and CEO. Supervisor Sven-Olof Yrjö Collin Co-examiner Jennifer Emsfors Examiner Sven-Olof Yrjö Collin Abstract Pricing of audit fees is based on several factors that are assignable both to the professional pricing and the strategic pricing. There are few studies that have observed whether gender can affect the audit fee and the differences in characteristics identified in previous studies underlie gender impact. The purpose of the study is to explain whether any correlation between gender and audit fees exists and the study is based on the gender of the signatory auditor, the gender composition of the board of the audit firm and the CEO of the audit firm. The theories that promote the study are: agency theory, socialization theory regarding gender role and social role theory and they are relevant because the agency theory can be connected to the audit fee while the other two can be linked to differences in characteristics between men and women. A survey of all Swedish companies listed on the Nasdaq Nordic lists for small, medium and large companies has been executed. The method used for collecting data is document study, where the annual reports of the companies have been used. The conclusion of the study is that the gender of the signatory auditor, the proportion of women in the audit firm's board and the gender of the CEO's are unlikely to affect the audit fee. A contribution to future research is to study the audit team and the auditor responsible, who in practice is more involved in the auditing. Keywords Audit firm, auditor, gender, signatory auditor, Big 7

4 Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Sven-Olof Yrjö Collin som med ett stort engagemang alltid tagit sig tid för oss och bidragit med mycket kunskap och värdefulla råd. Vi vill även rikta ett tack till Pierre Carbonnier som hjälpt oss med SPSS och övriga statistikfrågor. Avslutningsvis, tack till våra familjer som varit väldigt stöttande och förstående under denna intensiva tid samt till alla som kommit med uppmuntrande ord under arbetets gång. Tack! Kristianstad, maj 2017 Amanda Holm Lisa Wahrer

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMATISERING SYFTESFORMULERING FRÅGEFORMULERING DISPOSITION VETENSKAPLIG METOD FORSKNINGSSTRATEGI OCH FORSKNINGSANSATS TEORIVAL TEORETISK REFERENSRAM REVISIONSARVODE Agentteorin GENUS PÅVERKAN PÅ REVISIONSARVODE Socialisationsteori avseende genderroll Social rollteori Riskbenägenhet Självförtroende och självinsikt Nätverkande Noggrannhet och försiktighet Revisionskommitté HYPOTESER MODELL EMPIRISK METOD DATAINSAMLINGSMETOD URVAL BORTFALL OPERATIONALISERING Beroende variabel Oberoende variabler Kontrollvariabler DATAANALYS RELIABILITET OCH VALIDITET... 42

6 5. EMPIRISK ANALYS BESKRIVANDE STATISTIK NORMALFÖRDELNING KORRELATION MULTIPEL REGRESSIONSANALYS Regressionsanalys med alla variabler Regressionsanalyser med signifikanta variabler HYPOTESPRÖVNING DISKUSSION OCH SLUTSATSER DISKUSSION SLUTSATSER TEORETISKT BIDRAG STUDIENS BEGRÄNSNINGAR FRAMTIDA FORSKNING LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA 1 INKLUDERADE OCH EXKLUDERADE BOLAG BILAGA 2 RELIABILITETSTEST AV OBSERVATIONER Figurförteckning Figur 3.1: Köns påverkan på revisionsarvode 32 Tabellförteckning Tabell 5.1: Beskrivande statistik över dikotoma variabler 44 Tabell 5.2: Beskrivande statistik över resterande variabler 45 Tabell 5.3: Könsfördelning av påskrivande revisorer 45 Tabell 5.4: Könsfördelning av påskrivande revisorer i de olika revisionsbyråerna 46 Tabell 5.5: Chi2-test över könsfördelningen av styrelsemedlemmarna i Big 4 47 Tabell 5.6: Könsfördelning i revisionsbyråernas styrelse 47 Tabell 5.7: Revisionsbyråernas VD:s 48 Tabell 5.8: Normalfördelning utifrån Kolmogorov-Smirnov testet 48 Tabell 5.9: Korrelationsmatris 52 Tabell 5.10: Resultat av regression med revisionsarvode och alla övriga variabler 54 Tabell 5.11: Resultat av regression med färre variabler och uteslutning av Big 7 57 Tabell 5.12: Resultat av regression utan vissa oberoende variabler 59 Tabell 6.1: Kvinnliga påskrivande revisorer fördelat på de tre listorna 62 6

7 1. Inledning I det inledande kapitlet kommer en bakgrund till ämnet att ges för att sedan övergå i en mer ingående diskussion om ämnet. Diskussionen kommer sedan att utmynna i en frågeställning samt ett syfte. Avslutningsvis presenteras i den inledande delen uppsatsens disposition. 1.1 Bakgrund Prissättning inom revisionsbranschen har sedan revision började utföras baserats på antal nedlagda timmar på revisionen samt priset per timme, vilket refereras till som professionell prissättning. Tanken bakom att debitera klienter per timme med ett visst timpris som grund var att byrån skulle bära en mindre risk att inte få betalt för sina nedlagda timmar eftersom risken istället flyttades till kunden enligt en artikel i branschtidningen Balans (Olsson, 2015). Prissättningsmetoden lever till stor del kvar idag eftersom FAR har gett ut regleringar som överensstämmer med hur prissättningen inom branschen startade. Det finns dock kritiker som menar att professionell prissättning varken gynnar klienten eller byrån och Rosén (2010) debatterar i Balans för att klientens intresse ligger i att hålla nere antal timmar medan byrån istället strävar efter att maximera revisionsarvodet, vilket skapar en intressekonflikt mellan parterna. FAR (2005) menar i sina yrkesetiska regler att det inte går att beräkna ett revisionsarvode innan revisionen utförts eftersom regelverken inom redovisning- och revisionsbranschen, riskerna som bolag utsätts för samt förväntningar på revisionen ständigt förändras. Däremot kan revisionsbyrån ange principer för arvodesdebiteringen och utifrån dem sedan lämna ett uppskattat arvode. De principer som FAR (2005) gett ut innebär att arvodet ska vara skäligt utifrån den kompetens och erfarenhet som revisorn utnyttjar samt revisionsuppdragets natur och omfattning. Det som är viktigt enligt FAR (2005) är att anbud med arvodet inte får baseras på fast pris utan reservation för att priset kan stiga eftersom revisionens förutsättningar kan ändras, vilket även påverkar arvodet. 7

8 Under åren som gått sedan revision för första gången utfördes har en del effektiviseringar inom branschen genomförts. Dessa effektiviseringar leder till negativa effekter hos revisionsbyråerna till följd av den professionella prissättningen eftersom arbetet utförs snabbare. Ett mer effektivt arbete minskar antalet nedlagda timmar, vilket i sin tur innebär ett lägre revisionsarvode för klienten och mindre lönsamhet för byrån (Olsson, 2015). För att öka möjligheterna att tjäna pengar behöver processen för att ta betalt förändras och en metod som under de senaste åren växt fram är den så kallade strategiska prissättningen (Olsson, 2015; Edlund & Jönsson, 2016). Strategisk prissättning innebär att revisionsarvodet baseras på ytterligare faktorer utöver antal timmar och timpris som kan kategoriseras i tre grupper: byråegenskaper, produktion av revisionen samt marknaden (Edlund & Jönsson, 2016). Dessutom bidrar prissättningsmetoden med värdefulla fördelar gentemot konkurrenterna eftersom metoden ger utrymme för en mer flexibel prissättning i jämförelse med att endast beakta nedlagda timmar och timpris (Dutta, Zbaracki, & Bergen, 2003). Förutom de professionella och strategiska faktorerna som påverkar revisionsarvodet kan även den utomstående faktorn konkurrens, som är relativt omfattande inom branschen, påverka priset (Firth, 1997). Om konkurrensen är lägre inom något segment på marknaden kan revisionsbyråerna debitera ett högre pris på grund av avsaknaden av konkurrenter (Firth, 1997). 1.2 Problematisering Revisionsarvodet baseras idag både på professionell- och strategisk prissättning, där den professionella prissättningen är den metod som historiskt sett legat till grund för bestämmandet av arvodet. På senare tid har även den strategiska prissättningen blivit en viktig aspekt att beakta vid bestämmandet av revisionsarvodet för att revisionsbyråerna ska kunna vara med och konkurrera om marknadsandelar samt skapa värdefulla fördelar gentemot konkurrenterna (Edlund & Jönsson, 2016; Dutta et al., 2003). 8

9 Med utgångspunkt i att det finns flera olika faktorer som inverkar på revisionsarvodet är det intressant att studera om även kön på något sätt kan ha en inverkan på arvodet. Det finns studier som tyder på att det råder skillnader i karaktärsdrag mellan kvinnor och män och att de olika dragen kan inverka på respektive köns agerande. I revisionssammanhang innebär det att det specifika könet samt dess utmärkande egenskaper bidrar till att revisionsarvodet varierar. Om revisionsarvodet påverkas av könsskillnader kan det utgöra ett hot mot den jämställdhet samhället strävar efter. Ett problem som därmed kan uppstå är att det är könet snarare än en persons egenskaper och den faktiska kompetens som en person besitter som blir av betydelse för revisionsarvodet. Den främsta föregångaren inom den professionella prissättningen är Simunic (1980) som redan under tidigt 80-tal utvecklade en prissättningsmodell med timpris och antal nedlagda timmar som grund. Modellen innehåll även de tre faktorerna: storlek, komplexitet och risk hos det reviderade bolaget som Simunic (1980) även menade hade en stor inverkan på revisionsarvodet. Efter att Simunic (1980) utvecklat sin prissättningsmodell kopplad till revisionsarvodet har flertalet forskare fortsatt studera hur förändringar i storlek, komplexitet och risk hos klienten påverkar revisionsarvodet (Chan, Ezzamel, & Gwilliam, 1993; Hay, Knechel, & Wong, 2006; Al-Harshani, 2008; de Villiers, Hay, & Zhang, 2014). En strategisk faktor som studerats av många tidigare forskare är revisionsbyråns storlek. Studierna har undersök om revisionsbyråers storlek inverkar på revisionsarvodet, det vill säga om det föreligger prisskillnader som uppkommit på grund av om det är en Big 4- eller en icke-big 4 byrå som utfört revisionen (Simunic, 1980; Palmrose, 1986; Hay et al., 2006; Van Caneghem, 2010). Van Caneghem (2010) har undersökt huruvida Big 4-byråer debiterar en extra premie i jämförelse med icke-big 4-byråer och resultaten visar att en sådan premie debiteras. Hay et al. (2006) är inne på samma spår som tidigare forskare och menar att revisionsarvodet stiger när en Big 4-byrå utför revisionen eftersom revisionens kvalitét då ökar. I motsats till nämnda forskare har Simunic (1980) inte kunna påvisa något samband mellan revisionsarvode och revisionsbyråns storlek i sin studie. 9

10 Det finns omfattande forskning om karaktärsdrag som skiljer mellan kvinnor och män och några av de utmärkande skillnaderna är riskbenägenhet, självförtroende och självinsikt, nätverkande samt noggrannhet och försiktighet. Riskbenägenhet är ett karaktärsdrag som skiljer sig åt mellan könen och detta har Schubert (2006) och Ittonen och Peni (2012) studerat. Det råder även skillnader i självförtroende och självinsikt (Beyer & Bowden, 1997; Barbar & Odean, 2001; Soll & Klayman, 2004; Schubert, 2006; Nierderle & Vesterlund, 2007; Hardies, Breesch & Branson, 2012) men även vid nätverkande (Forret & Dougherty, 2004; Van Emmerik, 2006; Macintosh & Krush, 2017). Ytterligare en identifierad skillnad mellan kvinnor och män är egenskaperna noggrannhet och försiktighet som även de skiljer sig åt (Bonner, 1990; Chung & Monroe, 2000; Karlsson, 2011). Skillnader i riskbenägenhet i allmänhet mellan kvinnor och män har studerats av Schubert (2006) medan Ittonen och Peni (2012) har gått steget längre och studerat hur individers riskbenägenhet påverkar revisionsarvodet. Det har visat sig att män är mer benägna än kvinnor att ta risker vid beslutfattande på grund av att de har ett överdrivet självförtroende (Schubert, 2006). Skillnaden i riskbenägenhet kan enligt Ittonen och Peni (2012) påverka bestämmandet av revisionsarvodet utifrån att antalet nedlagda timmar på revisionen varierar. Självförtroende är ytterligare en skillnad mellan män och kvinnor, där män har ett överdrivet självförtroende i jämförelse med kvinnor. Det överdrivna självförtroendet tenderar framförallt att utmärka sig i mansdominerade miljöer (Barbar & Odean, 2001). Självförtroende har även studerats av Hardies et al. (2012) men deras studie specificerar sig istället på om det överdrivna självförtroendet även existerar bland revisorer. Kvinnor och män nätverkar även på olika sätt vilket leder till att utfallet av nätverkandet varierar mellan könen (Forret & Dougherty, 2004; Van Emmerik, 2006). Män är bättre vid kundrelaterat nätverkande medan kvinnor är bättre vid professionellt nätverkande enligt Macintosh och Krush (2017). Forret och Dougherty (2004) menar även att kvinnor inte drar samma fördelar av att nätverka som män och trots att de investerar lika mycket tid når de inte samma framgångar. 10

11 Ett annat karaktärsdrag som skiljer sig mellan kvinnor och män är försiktighet (Karlsson, 2011). Egenskapen är associerad med kvinnligt beteende på grund av att kvinnor tenderar att vara omsorgsfulla, ordningsamma och riskaverta. Män däremot tenderar att vara mindre försiktiga, vilket är accepterat av samhället eftersom det inte förväntas vara lika försiktiga som kvinnor (Karlsson, 2011). Ytterligare en studerad skillnad är det kvinnliga ledarskapet som studerats av tidigare forskare (Eagly & Carli, 2003; Post, 2015). Påverkan av kvinnliga styrelsemedlemmar och VD:s på revisionsarvodet har studerats av Ittonen, Miettinen och Vähämaa (2010), Huang, Huang och Lee (2014) och Aldamen, Hollindale och Ziegelmayer (2016). Eagly och Carli (2003) och Post (2015) studerar båda kvinnligt ledarskap och dess fördelar och studierna är genomförda i olika branscher. Huang et al. (2014) fokuserar i sin studie på VD:s kön och dess inverkan på revisionsarvodet medan Aldamen et al. (2016) istället lägger vikt vid revisionskommitténs kvinnliga medlemmar och deras inverkan på arvodet. Sammantaget kan det konstateras att det finns olika metoder att tillgå för revisionsbyråerna vid prissättning av revisionsarvode och att arvodet bestäms utifrån flertalet faktorer. Det kan även bekräftas att det råder skillnader i karaktärsdrag mellan kvinnor och män, vilket påverkar deras agerande och dessa olikheter i agerande kan ha inverkan på revisionsarvodet. 1.3 Syftesformulering Syftet med studien är att förklara om det föreligger något samband mellan prissättning av revisionsarvode och kön inom revisionsbranschen. 1.4 Frågeformulering Påverkar den påskrivande revisorns kön, könssammansättningen i revisionsbyråns styrelse samt VD:ns kön revisionsarvodet? 11

12 1.5 Disposition Kapitel 1 Inledning I första kapitlet ges en bakgrund till det valda ämnet genom en redogörelse för hur prissättningen inom revisionsbranschen utvecklats genom åren. Bakgrunden övergår sedan i problematiseringen där det valda ämnet presenteras, vilket ligger till grund för studiens frågeställning och syfte som avslutningsvis presenteras. Kapitel 2 Vetenskaplig metod I detta avsnitt lyfts studiens forskningsstrategi och forskningsansats fram, dessutom redogörs det kortfattat för de tre teorierna: agentteori, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori som används i studien. Kapitel 3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med en kort beskrivning av de faktorer som anses påverka revisionsarvodet och därefter följer en redogörelse för skillnader i karaktärsdrag mellan män och kvinnor som tidigare forskare kommit fram till. Syftet med den teoretiska referensramen är att ge en bättre förståelse för det valda ämnet samt att formulera studiens hypoteser och en egen modell som sedan testas empiriskt. Kapitel 4 Empirisk metod I den empiriska metoden presenteras den datainsamlingsmetod som använts där bland annat någon för- och nackdel med den valda metoden lyfts fram. Kapitlet innehåller även en del om studiens urval och bortfall samt operationalisering där studiens variabler beskrivs. Vidare presenteras dataanalys följt av en diskussion om studiens reliabilitet och validitet. Kapitel 5 Empirisk analys Kapitlet syftar till att förklara om samband föreligger mellan genus och revisionsarvode. Inledningsvis redogörs den beskrivande statistiken för insamlat material och därefter följer 12

13 en redogörelse för variablernas normalfördelning och korrelation. Fortsättningsvis presenteras ett avsnitt om multipel regressionsanalys där det redogörs för regressionerna som utförts. Den empiriska analysen avslutas med en hypotesprövning där hypotesernas utfall beskrivs. Kapitel 6 Diskussion och slutsatser Avslutningsvis diskuteras resultaten från den empiriska analysen och studiens slutsats presenteras. Det avslutande kapitlet innehåller även en redogörelse för studiens teoretiska bidrag, begränsningar samt förslag på framtida forskning. 2. Vetenskaplig metod I detta kapitel kommer studiens forskningsstrategi och forskningsansats redogöras och motiveras. Dessutom presenteras ett kort avsnitt om de val av teorier som genomförts i studien. 2.1 Forskningsstrategi och forskningsansats Syftet med studien är att förklara om det föreligger något samband mellan prissättning av revisionsarvode och kön. Att studera könet på den revisor som är ansvarig för utförandet av revisionen samt teamets sammansättning utifrån ett könsperspektiv hade varit det mest intressanta eftersom teamet samt ansvarig revisor är de som är mest involverade i själva revisionsprocessen enligt Carringtons (2014) hierarki med de fyra nivåerna: assistent, senior, manager och partner. Assistenten utför merparten av granskningsåtgärderna, senioren har det operativa ansvaret och leder arbetet ute hos klienten, managers leder planering och utförande av revisionen medan partner eller den påskrivande revisorn har det yttersta ansvaret för revisionen. I praktiken är denna utgångspunkt dock svår att studera då det hade varit problematiskt att få tillgång till information om det ansvariga revisionsteamet eftersom det inte finns några 13

14 regleringar om att bolag måste redovisa information om teamet i årsredovisningen. Det finns dock en reglering gällande bolagets revisor men den avser enbart börsnoterade bolag och uttrycker att bolagen endast måste redovisa namnet på den påskrivande revisor som bolaget valt. Den påskrivande revisorn är i praktiken inte särskilt involverad i själva genomförandet av revisionen och det är därför mer troligt att finna ett samband mellan könet på den revisor som är ansvarig för utförandet av revisionen och arvodet än mellan könet på den påskrivande revisorn och arvodet. Vid en studie av revisionsteamet hade dock insamlade data till stor del baserats på information som delgetts av de enskilda byråerna. Detta i sin tur hade inte kunnat betraktas som objektiv data och för att få en så objektiv och rättvis bild som möjligt över vad prissättningen baseras på har studien istället utgått från den påskrivande revisorn, revisionsbyråns styrelse samt VD. Utgångspunkten innebär dessutom att data baseras på fakta istället för på subjektiva uppfattningar från enskilda revisorer. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att egna hypoteser härleds utifrån existerande teorier (Bryman & Bell, 2015). I denna studie med utgångspunkt i revisionsarvode och könsskillnader finns det omfattande litteratur att tillgå, vilket gör det möjligt att beakta existerande teorier för att sedan utifrån dem formulera egna hypoteser om könets inverkan på revisionsarvodet. Det finns ingen grundläggande teori som identifierat alla faktorer som inverkar på revisionsarvodet men däremot finns det enskilda teorier om olika faktorer som anses ha en påverkan. Det finns även flera teorier om skillnader mellan män och kvinnor som legat till grund för antagandet om att genus är ytterligare en faktor som skulle kunna påverka revisionsarvodet. Ansatsen i studien är kvantitativ eftersom syftet är att beskriva och förklara om det förekommer ett samband mellan kön och revisionsarvode. En kvalitativ ansats syftar istället till att ge förståelse för varför något är som det är och går mer på djupet (Ahrne & Svensson, 2015), vilket inte är relevant för ämnet som studeras. En kvantitativ ansats innebär dessutom att tolkningar och resultat i studien baseras på uppmätta kvantiteter vars tillförlitlighet i princip går att kontrollera (Denscombe, 2016). I denna studie som främst baseras på fakta i form av siffror går tillförlitligheten till stor del att kontrollera, vilket inte 14

15 hade varit möjligt på samma sätt vid en kvalitativ ansats där exempelvis intervjuer eller enkäter använts. 2.2 Teorival Det finns inga självklara teorier om revisionsarvode som kan användas för att förklara hur arvodet bestäms men agentteorin kan till viss del användas (Nikkinen & Sahlström, 2004). Agentteorin utgår från relationen mellan två aktörer, principalen och agenten, där principalen delegerar någon form av beslutsfattande till agenten. I detta fall är bolagets styrelse principalen som låter revisionsbyrån som är agenten utföra revision för bolaget (Deegan & Unerman, 2011). När beslutsfattande delegeras uppstår en kostnad som i agentteorin benämns agentkostnad och den kostnaden utgörs i detta fall av revisionsarvodet. Gul och Tsui (1998) menar att desto större naturlig risk det reviderade bolaget innehar, desto mer resurser måste revisorn, det vill säga agenten, lägga ner på revisionen. Ett ökat antal nedlagda resurser innebär i sin tur ett ökat revisionsarvode och därav kan till viss del revisionsarvodets storlek förklaras av agentteorin. För att ta det ytterligare ett steg och förklara varför revisionsarvodet skulle kunna influeras av kön måste en förklaring till varför kvinnor och män skiljer sig åt ges. Förklaringen kan ges med hjälp av de två teorierna kopplade till genus, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori. De två teorierna är relativt lika, socialisationsteori avseende genderroll associeras med att det finns vissa specifika egenskaper som är maskulina och vissa som är feminina och att de till viss del är kopplade till samhällets förväntningar på de respektive könen. Social rollteori talar däremot om två dimensioner av kvalitéter, där den ena är förknippad med den manliga rollen och den andra med den kvinnliga. Teorin specificerar dessutom vissa utmärkande egenskaper för kvinnor respektive män. 3. Teoretisk referensram Syftet med studien är att förklara om det råder något samband mellan revisionsarvode och kön och för att kunna utreda detta innehåller den teoretiska referensramen en omfattande 15

16 del om skillnader i egenskaper mellan kvinnor och män som skulle kunna påverka arvodet. I den inledande delen av teorin presenteras en kort beskrivning av viktiga faktorer som visat sig inverka på revisionsarvodet och därefter följer den egna modellen om genus där viktiga fakta och tre relevanta teorier redogörs för: agentteori, socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori. Avslutningsvis återfinns formulerade hypoteser samt en egen modell som kommer att testas empiriskt. 3.1 Revisionsarvode Revisionsarvodet har studerats av ett antal forskare genom åren (Simunic, 1980; Taylor & Simon, 1999; Hay et al., 2006; Al-Harshani, 2008; de Villiers et al., 2014) och det har visat sig att flera olika faktorer inverkar på revisionsarvodet. Några av de mest omdiskuterade faktorerna är timpris, nedlagda timmar, storlek, komplexitet och risk hos det reviderade bolaget, revisorns erfarenhet samt revisionsbyråns storlek. Några påverkande faktorer som ständigt återkommer i diskussioner om prissättning inom branschen är de som Simunic (1980) tidigt utvecklade. Han menade att timpriset och antal nedlagda timmar låg till grund för revisionsarvodet, vilket överensstämmer med gällande reglering och att storleken, komplexiteten och risken hos det reviderade bolaget även hade en viss inverkan. Det finns även andra forskare som studerat dessa faktorer och de Villiers et al. (2014), Al-Harshani (2008) och Hay et al. (2006) är några av dem. Det finns olika sorters risk och två av de mest förekommande är revisionsrisk och klientrisk. Revisionsrisken är relaterad till misstag som revisorn begår under revisionen i form av felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen. När väsentlighetsnivån för revisionen är hög är risken att revisorn gör ett felaktigt uttalande låg, vilket innebär att en högre felmarginal leder till en lägre risk för revisorn (Carrington, 2014). Klientrisken är kopplad till sannolikheten att revisorn drabbas av en förlust på grund av ett klientförhållande (Niemi, 2002). Simunic (1980) diskuterar både revisionsrisken och klientrisken i sin studie och han mäter klientrisken utifrån tre olika mått, räntabilitet på totalt kapital, nettoförlust under ett av de två senaste åren och en oren revisionsberättelse det senaste året. Simunic (1980) 16

17 finner samband mellan revisionsarvodet och nettoförlust och revisionsarvodet och en oren revisionsberättelse men inte mellan revisionsarvodet och räntabilitet på totalt kapital. Klientrisken har även studerats av flera andra forskare (Taylor & Simon, 1999; Seetharaman, Gul, & Lynn, 2002; Niemi, 2002; Al-Harshani, 2008; Van Caneghem, 2010). Niemi (2002) undersöker i sin studie om det förekommer riskpremier i revisionsarvodet och premien som studeras baseras på sannolikheten att revisorn drabbas av en förlust på grund av klientförhållandet. Kostnader för rättstvister, skadat anseende eller misslyckande att inkassera arvode är exempel på förluster som kan uppkomma vid klientförhållanden. Resultatet av studien visar att när risken är högre än genomsnittet eller klienten är börsnoterad ökar revisionsarvodet med en premie för risk. Riskpremien är svår att fastställa för varje enskild klient och ett alternativ till en skräddarsydd premie är att istället använda ett rekommenderat revisionsarvode där riskpremien ofta redan ingår (Niemi, 2002). Al- Harshani (2008) diskuterar i sin studie den så kallade deep pocket hypotesen som innebär att större revisionsbyråer såsom Big 4 är mer förmögna än mindre byråer och av den anledningen löper större risk för stämning. På grund av den högre stämningsrisken som byrån utsätts för kan ett högre revisionsarvode debiteras som kompensation. Taylor och Simon (1999) kommer i sin studie fram till att risk för rättstvister är en avgörande faktor som bidrar till att revisionsarvodet varierar på revisionsmarknaden runt om i världen. Enligt teorin som Seetharaman et al. (2002) utgår från antas revisorer vara utsatta för högre risk att hamna i rättstvister och motiveras därför att öka sin insats eller vidta andra åtgärder för att försvara sig mot den högre sannolikheten för framtida rättstvister. Ytterligare ett alternativ för att undvika att hamna i rättstvister är att debitera klienten en försäkringspremie för att täcka möjliga framtida förluster vid en tvist. Oavsett vilket val som görs kommer revisorns arvode att öka (Seetharaman et al., 2002). En annan påverkande faktor på revisionsarvodet är revisorns erfarenhet som Cahan och Sun (2015) studerat. Palmrose (1986) menar i sin studie att högre revisionsarvode är sammankopplat med bättre revisionskvalitét medan Cahan och Sun (2015) menar att om 17

18 revisionskvalitét är förknippat med revisorns erfarenhet skapar en mer erfaren revisor högre kvalitét än en oerfaren, vilket i sin tur höjer priset för revisionen. Sistnämnda forskare finner dock i sin studie även stöd för att revisionsbyråer inte debiterar sina klienter ett lägre pris trots att en erfaren revisor oftast genomför revisionen snabbare än en mindre erfaren revisor. Ytterligare en influerande faktor på revisionsarvodet är den så kallade Big 4-premien, som revisionsbyråer som tillhör Big 4 antas debitera sina klienter till skillnad från icke Big 4- byråer. Denna faktor menar flertalet forskare existerar (Moizer, 1997; Hay et al., 2006; Van Caneghem, 2010; Campa, 2013) medan Simunic (1980) inte funnit något samband mellan revisionsarvodet och revisionsbyråns storlek i sin studie. Istället visar hans resultat att sju av de åtta större revisionsbyråerna under tidigt 80-tal i genomsnitt debiterade ett lägre revisionsarvode än mindre byråer. Senare studier visar i motsats till Simunic att de större revisionsbyråerna debiterar ett högre arvode än de mindre (Hay et al., 2006; Van Caneghem, 2010; Campa, 2013), vilket visar på att förändringar har skett inom branschen. Moizer (1997) diskuterar i sin studie att Big 4 tenderar att associeras med tjänster av högre kvalitét och han finner vissa bevis för att de högre revisionsarvodena utgör högre kostnader, vilket leder till en högre revisionskvalitét. Van Caneghem (2010) och Campa (2013) menar däremot att det inte existerar något förhållande mellan revisionskvalitét och typ av revisionsbyrå. Det ovanstående forskare vill förmedla är att Big 4-byråer som debiterar en premie för utförda revisioner inte skapar högre kvalitét än andra byråer. Med andra ord innebär det att revisionsbyråer som tillhör Big 4 kan ta ut en extra avgift endast på grund av sitt varumärke (Van Caneghem, 2010; Campa, 2013) Agentteorin Agentteorin baseras på förhållandet mellan de två aktörerna, principalen och agenten, som i denna studie är det reviderade bolagets styrelse samt ansvarig revisor. Det reviderade bolagets styrelse, det vill säga, principalen vill styra revisorn även refererad till som agenten, som agerar på uppdrag av styrelsen, att handla på det sätt som tillfredsställer styrelsens behov. Teorin utgår från att människor alltid vill sig eget bästa, vilket innebär att 18

19 revisorn kommer agera på ett sätt som maximerar den egna nyttan (Deegan & Unerman, 2011). I förhållandet mellan styrelsen och revisorn, arbetar styrelsen för att revisionen ska utföras till lägsta möjliga pris medan revisorns mål istället är att tjäna så mycket pengar som möjligt. För att styrelsen ska lyckas uppfylla sitt mål måste den antingen belöna eller kontrollera revisorns handlingar så att hen blir motiverad att agera utifrån styrelsens villkor alternativt inte kan agera utifrån den egna nyttan. Om styrelsen avstår från eller misslyckas med att styra revisorn kommer hen utnyttja den ytterligare kunskap som hen besitter i jämförelse med styrelsen och maximera den egna nyttan, vilket i detta fall är att öka revisionsarvodet. Förutom det direkta förhållandet mellan revisorn och styrelsen förekommer det även ett agent-principal-förhållande mellan aktieägarna och ledningen. Revisionsarvodet blir på grund av förhållandet en viktig del av agentkostnaderna eftersom revisorn förutom plikten att inspektera bolagets räkenskaper även har en plikt att försäkra sig om att ledningen agerar utifrån ägarnas intresse (Jensen & Meckling, 1976). Denna plikt är inte vanligt förekommande i andra länder utan kravet på förvaltningsrevision som det kallas, förekommer endast i Sverige och Finland (Carrington, 2014). Baserat på att revisorerna måste studera både räkenskaperna och förvaltningen kan det förväntas att de lägger ner mer tid på revisionen för att utöver räkenskaperna även inspektera styrelsens aktiviteter, vilket ökar antalet nedlagda timmar som i sin tur leder till ett högre revisionsarvode (Jensen & Meckling, 1976). 3.2 Genus påverkan på revisionsarvode Kvinnor och män karakteriseras av olika drag, där vissa drag är mer utmärkande hos kvinnor och vissa mer hos män. Några av de egenskaper som det förekommer skillnader i är riskbenägenhet, självförtroende och självinsikt, nätverkande samt noggrannhet och försiktighet. Olikheterna i karaktärsdragen kan till viss del förklaras av socialisationsteori avseende genderroll samt social rollteori som det redogörs för nedan. 19

20 3.2.1 Socialisationsteori avseende genderroll Socialisationsteori avseende genderroll innebär att maskulinitet associeras med behjälpliga egenskaper, där fokus är att få arbetet gjort medan femininitet associeras med gemenskap samt sociala och emotionella karaktärsdrag (Bem, 1974). Dessa genusskillnader antas uppkomma från könsspecifika socialiseringserfarenheter och innebär att den kvinnliga rollen är tänkt att främja uppvisandet av emotionellt beroende medan den manliga könsrollen lägger vikt vid styrka och individualitet. Kvinnor förväntas vara mer känsliga mot andra, värdera relationer högre samt söka socialt stöd i större utsträckning än män (Greenglass, 2002). Genusskillnader behöver inte vara omfattande men när de förekommer beter sig kvinnor på traditionella kvinnliga sätt med män beter sig på traditionella manliga sätt (Vogel, Wester, Heesacker, & Madon, 2003). Förväntningarna på kvinnor från samhället är att de ska vara omhändertagande medan män istället förväntas vara oberoende, ambitiösa samt självsäkra (Wood & Lindorff, 2001). Anledningen till att socialisationsteori avseende genderroll anses relevant i studien är att den förklarar varför kvinnor och män har olika egenskaper som karakteriserar dem och teorin visar på att de flesta kvinnorna beter sig på ett traditionellt kvinnligt sätt och männen på ett traditionellt manligt sätt. Skillnader i beteende gör att kvinnor och män tenderar att vara på ett visst sätt och i revisionssammanhang kan de dragen påverka revisionsarvodet eftersom egenskaperna leder till en varierande omfattning av revisionen Social rollteori Social rollteori utgår från att det existerar skillnader mellan män och kvinnor, där det finns två olika dimensioner som benämns agentdimension samt kollektivdimension (Eagly, 1987). Kvalitéter kopplade till agentdimensionen associeras med den manliga rollen medan kollektiva kvalitéter associeras med den kvinnliga. Utifrån dessa dimensioner tenderar män att ha en mer behjälplig attityd som främjar styrka, oberoende och tävlingsinriktning medan kvinnor kopplas till mer emotionella och uttrycksfulla attityder, som innebär att kvinnor är omhändertagande och värnar om sina relationer (Macintosh & Krush, 2014). Social rollteori är lik socialisationsteori avseende genderroll eftersom även denna teori utgår från att kvinnor och män skiljer sig åt och att det finns specifika egenskaper som är karakteristiska för de olika könen. 20

21 3.2.3 Riskbenägenhet Riskbenägenhet är en av de egenskaper som utmärker sig på olika sätt hos de respektive könen, och tidigare studier visar att kvinnor tenderar att vara mer riskaverta än män (Schubert, 2006; Ittonen & Peni, 2012). Schubert (2006) diskuterar riskbenägenhet mer allmänt då hon utgår från skillnader mellan könen medan Ittonen och Peni (2012) kopplar samman riskbenägenheten hos de olika könen med revisionsarvodet, det vill säga, de drar en slutsats om att revisionsarvodet varierar beroende på riskbenägenheten hos revisorerna. Riskbenägenheten har framförallt visat sig vid beslutsfattande där män är mer benägna än kvinnor att ta risker på grund av det överdrivna självförtroende som de besitter. Revisionsarvodet kommer variera beroende på om det är en riskbenägen eller en riskavert person som är ansvarig för revisionen eller på något annat sätt har en koppling till genomförandet av den. Om personen som är ansvarig för revisionen är riskbenägen, det vill säga en man enligt tidigare studier (Schubert, 2006; Ittonen & Peni, 2012), kommer revisionsarvodet vara lägre än om den ansvarige personen är en kvinna. En riskbenägen person är beredd att ta fler risker för felaktigheter i revisionen, vilket leder till att färre timmar läggs ner medan en riskavert person däremot inte tar några risker utan lägger ner den extra tid som krävs för att känna sig tillfredsställd med den utförda revisionen. Riskbenägenhet kan även kopplas till förhållandet mellan revisionsarvodet och könet på VD:n i revisionsbyrån. Detta förhållandet har studerats av Huang et al. (2014) som menar att om VD:n har ett inflytande över revisionskommittén, som är en mindre grupp i styrelsen, samt är riskavert kan hen påverka kommittén i den riktning som innebär att de genererar högre revisionskvalitét för att försäkra sig om att byrån bibehåller ett gott rykte och minskar risken för att hamna i rättstvister. Då kvinnor tenderar att vara mer riskaverta än män (Schubert, 2006; Ittonen & Peni, 2012) är det sannolikt att revisionsbyråer med en kvinnlig VD kommer påverka revisionskommittén till rekrytering av revisorer av högre kvalitét (Huang et al., 2014). Vid en sådan rekrytering kommer revisionsarvodet öka, vilket även är resultatet som Huang et al. (2014) kommer fram till i studien. Forskarna diskuterar dessutom andra forskares resultat som visar på motsatsen, att revisionsbyråer med en kvinnlig VD kan resultera i ett lägre revisionsarvode. Anledningen till det lägre arvodet är att kvinnor tenderar att vara mer riskaverta och därför anser revisorerna att byrån löper mindre risk för misstag och därav minskar de revisionens omfattning. Huang et al. (2014) 21

22 instämmer med tidigare forskare om att en kvinnlig VD kan påverka revisionsarvodet på olika sätt men deras studie finner bevis för att revisionsbyråer med en kvinnlig VD leder till ett högre revisionsarvode Självförtroende och självinsikt Det överdrivna självförtroendet som ovan nämnts sägs också skilja mellan män och kvinnor. Tidigare studier har utförts i olika miljöer och kommit fram till att det finns en skillnad i överdrivet självförtroende mellan män och kvinnor (Soll & Klayman, 2004; Nierderle & Vesterlund, 2007; Barbar & Odean, 2001). Barbar och Odean (2001) visar att det finns ett överdrivet självförtroende hos män och att egenskapen framförallt utmärker sig i mansdominerade miljöer, såsom inom finansväsendet. Nekby, Skogman Thoursie och Vahtrik (2008) menar däremot att kvinnor som befinner sig i mansdominerade miljöer tenderar att ha lika högt överdrivet självförtroende som män. Hardies et al. (2012) har utfört en studie i revisionsbranschen för att undersöka om det även existerar en skillnad i självförtroende mellan kvinnliga och manliga revisorer. De menar att ett överdrivet självförtroende leder till att omdömesförmågan uppfattas vara bättre än vad den faktiskt är men finner inga bevis för att en sådan skillnad existerar bland revisorer. Owhoso och Weickgenannt (2009) påstår att ett överdrivet självförtroende kan innebära att revisorer blir mer riskbenägna, vilket i sin tur kan leda till att de missar fel hos klienten för att deras självförtroende gör dem övertygade om att de enkelt kan upptäcka felen. Chung och Monroe (2000) är inne på samma spår som sistnämnda forskare och menar att självförtroende är en fördel för revisorer vid beslutsfattande men att ett överdrivet självförtroende vid komplicerade arbetsuppgifter kan leda till inkorrekta bedömningar. Manliga revisorer tenderar att vara mer riskbenägna än kvinnor och utifrån det är det troligt att ett överdrivet självförtroende till viss del även existerar hos revisorer även om Hardies et al. (2012) inte funnit några bevis för detta. Kombinationen av riskbenägenhet och självförtroende skulle kunna innebära att män och kvinnor inte utför en lika omfattande revision. Män tar lätt risker och missar felaktigheter vilket skulle innebära ett lägre arvode än för en kvinna eftersom männens revision utförs snabbare. Kvinnor med ett lägre 22

23 förväntat självförtroende däremot tror inte på sin egna förmåga i samma grad som män, vilket resulterar i ett ökat antal nedlagda timmar och därmed ett högre revisionsarvode. Beyer och Bowden (1997) har studerat om självinsikt skiljer sig mellan kvinnor och män med samma förutsättningar när det kommer till deras egen uppfattning om sina förmågor. Forskarna menar att tidigare studier har funnit bevis för att kvinnor har lågt självförtroende, låga förväntningar på sin egen prestation samt att de underskattar sin egen förmåga. Resultatet av studien visar stora skillnader vid maskulina arbetsuppgifter där kvinnor underskattar sina förmågor och visar större osäkerhet i jämförelse med män, motsvarande resultat vid mer feminina arbetsuppgifter har däremot inte hittats (Beyer & Bowden, 1997) Nätverkande Macintosh och Krush (2017) studerar skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till nätverkande och påstår att män är bättre lämpade vid kundrelaterat nätverkande medan kvinnor är bättre på professionellt nätverkande. Ackah och Heaton (2004) har genomfört en studie där de menar att kvinnor har större chans att uppnå framgång i karriären vid externa inflytande såsom professionella nätverk medan mäns chans till framgång ökar genom interna faktorer såsom ambition. Dessutom skapas det vid externt nätverkande möjligheter för kvinnor att knyta kontakter med personer lika dem själva, mentorer samt förebilder av samma kön som de inte kommer i kontakt med inom den egna organisationen (Clarke, 2011). Män och kvinnor nätverkar dessutom på olika sätt, vilket gör att utfallet av nätverkandet därav skiljer sig åt (Forret & Dougherty, 2004; Van Emmerik, 2006). Social rollteori kan till viss del användas som ett ramverk för att undersöka potentiella skillnader i beteende mellan könen, kopplat till nätverkande (Van Emmerik, 2006). Manliga nätverk tenderar att vara uppgiftsorienterade och målinriktade medan kvinnliga nätverk är mer relationella och syftar till att skapa relationer (Macintosh & Krush, 2014). McDonalds (2011) studie visar på att de som deltar i maskulina nätverk ges det dubbla antalet jobbfördelar i jämförelse med de som är involverade i feminina nätverk. Att befinna sig inom maskulina nätverk ökar möjligheterna på arbetsmarknaden där det finns tillgång 23

24 till socialt kapital i form av resurser av information, inflytande samt status (Hogans, Perrucci, & Behringer 2005; Oakley, 2000). Det har visat sig att det inte är lika fördelaktigt för kvinnor som män att nätverka och en studie utförd av Forret och Dougherty (2004) talar för att kvinnor som investerar lika mycket tid i sitt nätverkande som män inte uppnår framgång på samma sätt i form av befordringar och kompensationer. Manliga nätverk tenderar dessutom att ha större räckvidd och mångfald och ger män fördelaktiga positioner som innebär bättre tillgång till information, assistans och kontakter av högre status (McDonald, 2011). Resultaten av Macintosh och Krushs (2017) studie visar inte att män drar fler fördelar än kvinnor vid nätverkande utan snarare att män och kvinnor drar nytta av nätverkande på olika sätt Noggrannhet och försiktighet Chung och Monroe (2000) har undersökt hur erfarenhet och svårighetsgraden på arbetsuppgifter inverkar på revisorers noggrannhet. Forskarna argumenterar för att erfarenhet kan påverka noggrannheten i revisorns olika bedömningar och på vilket sätt. De menar att erfarenhet utvecklar revisorers förmåga att bearbeta information, jämföra alternativa lösningar samt ta initiativ till nya handlingar och dessa egenskaper besitter inte oerfarna revisorer (Chung & Monroe, 2000). En effekt av längre erfarenhet är ett mer komplext och omfattande minne hos revisorer som de kan dra nytta av vid beslutsfattande. Det omfattande minnet medför i sin tur att erfarna revisorer tenderar att utföra noggrannare bedömningar än oerfarna revisorer eftersom kunskapen de besitter tillsammans med kravet på uppgiften påverkar bedömningen (Bonner, 1990). Slutsatserna som Chung och Monroe (2000) drar i sin studie är dock att det inte existerar något samband mellan revisorns erfarenhet och noggrannhet eller mellan arbetsuppgifternas svårighetsgrad och noggrannhet i bedömningarna de utför. Tidigare studier har inte funnit bevis för att kvinnor är mer noggranna än män men det kan dock argumenteras för att så är fallet eftersom noggrannhet skulle kunna kopplas till karaktärsdragen försiktighet och riskavers som påstås karakterisera en kvinna. En försiktig och riskavert person är troligtvis mer noggrann i utförandet av sina arbetsuppgifter än en 24

25 person som karaktäriseras av de motsatta egenskaperna eftersom både försiktighet och mindre risktagande innebär att mer tid läggs ner på uppgiften. I revisonssammanhang indikerar detta resonemang på att en kvinna, som är mer noggrann än en man, hade genererat ett högre revisionsarvode eftersom antalet nedlagda timmar på revisionen ökat. En studie om egenskapen försiktighet inom administrativa serviceyrken har genomförts i Sverige (Karlsson, 2011). Försiktighet har länge varit och är fortfarande idag associerat med ett kvinnligt beteende, vilket bekräftas av både tidigare forskare och manliga och kvinnliga anställda som medverkat i studien. En anledning som lyfts fram till att kvinnor är mer försiktiga än män är att de tenderar att vara omsorgsfulla, ordningsamma och mindre riskbenägna. Karlsson (2011) kommer i sin studie fram till att det är accepterat för män att agerar mindre försiktigt eftersom de inte förväntas vara lika försiktiga som kvinnor förväntas vara. Försiktighet är således ett karaktärsdrag som skiljer sig mellan män och kvinnor och med tanke på att kvinnor är mer försiktiga lägger de ner mer tid på sina arbetsuppgifter. Inom revisionsbranschen skulle detta betyda att revisionen blir mer omfattande då en kvinna lägger ner fler timmar på revisionen än en man skulle göra eftersom män anses mindre försiktiga och tar fler risker, vilket gör att revisionsarvodet blir lägre Revisionskommitté Revisionskommittén är en grupp inom styrelsen och om andelen kvinnor i revisionskommittén ökar innebär det även att andelen kvinnor i styrelsen ökar. Förhållandet mellan revisionsarvode och kvinnliga medlemmar i revisionskommittén har studerats av Ittonen et al. (2010) och Aldamen et al. (2016). I studien av Aldamen et al. (2016) ligger fokus på det reviderade bolagets storlek, komplexitet och risk. Forskarna finner stöd för att en revisionskommitté med kvinnor påverkar kvalitéten på den utförda revisionen positivt och att kön är ett signifikant karaktärsdrag för revisionskommittén när revisionskvalitéten kan förutses (Aldamen et al., 2016). Fokus i studien av Ittonen et al. (2010) ligger istället på om och hur kvinnor i revisionskommittén påverkar revisionsarvodet. Hypotesen som de driver innebär att revisionsarvodet blir lägre när revisionskommittén består av kvinnliga 25

26 medlemmar eftersom de påverkar revisorns bedömningar gällande revisionsrisken. Resultatet i deras studie styrker hypotesen (Ittonen et al., 2010). Resultatet i studien av Aldamen et al. (2016) är däremot lite blandat. Överlag visar studien att revisionskommittéer med kvinnliga medlemmar kräver att revisorn utför en utökad service, vilket leder till högre revisionsarvode men de finner dessutom stöd för att revisioner av bolag av mindre slag och med lägre revisionsrisk leder till ett lägre revisionsarvode om det förekommer kvinnor i kommittén. Om bolaget istället är stort och har hög revisionsrisk blir revisionsarvodet högre när det förekommer kvinnor i kommittén. Vid studier av komplexiteten hos de reviderade bolagen visar resultatet det motsatta, det vill säga i situationer med en låg komplexitet är revisionsarvodet högre när det förekommer kvinnor i revisionskommittén än när kommittén endast består av män. Vid hög komplexitet är revisionsarvodet lägre när förekommer kvinnor i kommittén (Aldamen et al., 2016). Som tidigare nämnts finns det specifika egenskaper som utmärker sig hos de olika könen och när det kommer till ledarskap finns det även där skillnader mellan kvinnor och män i form av karaktäristiska drag. Hayes, Allinson och Armstrong (2004) har studerat egenskaper som skiljer sig mellan könen och de menar att framgångsrika manliga ledare karakteriseras av ett stort kontrollbehov, aggressivitet, styrka, självsäkerhet, oberoende och är tävlingsinriktade. Dessa egenskaper tycks kvinnor sakna och de karakteriseras istället av ödmjukhet, omhändertagande, snällhet och osjälviskhet (Green & Cassell, 1996). Avsaknaden av dessa egenskaper som krävs för framgång i en manlig organisationskultur har visat sig vara orsaken till att de är underrepresenterade i ledande positioner och att de inte presterar lika bra, vilket således påverkar kvinnors karriärer på ett negativt sätt (Dickerson & Taylor, 2000). Eagly och Johnson (1990) diskuterar istället likheter i kvinnligt och manligt ledarskap och menar att likheterna är relaterade till de könsförhållande som råder i organisationen. De menar även att kvinnliga ledare är mer benägna att anamma ett manligt beteende i de organisationer där antalet män dominerar. Detta kan kopplas till studien av Flynn, Earlie 26