Akademiska Sjukhuset B2-B7

Transkript

1 Akademiska Sjukhuset B2-B7 Energieffektivisering enligt Totalmetodiken Beställt av: Uppsala läns Landsting Utfört av: Jonas Rolfhamre/ Nils Cnattingius, Sweco Systems AB Datum: Rev

2 Denna rapportmall har tagits fram som en del i projektet The Total Concept method for major reduction of energy use in non-residential buildings, som finansierats av Intelligent Energy Europe Programme och BELOK. Total Concept är det engelska namnet på Totalmetodiken. Totalmetodiken är en metod som utvecklas av BELOK (Beställargruppen för lokaler). Projektets hemsida: BELOKS hemsida: Mallen har tagits fram av CIT Energy Management AB i samarbete med Byggherrarna. Version 1.2- maj 2016 Ansvarsfriskrivning Hela ansvaret för innehållet i denna publikation ligger hos författarna. Det återspeglar inte nödvändigtvis den Europeiska Unionens åsikter. Varken EACI eller Europakommissionen ansvarar för hur informationen i publikationen kan komma att användas.

3 Sammanfattning På Byggnaderna B2-B7 på sjukhusområdet i Uppsala har det genomförts en energikartläggning enligt BELOK-metoden, de byggnader som har kartlagts är till största del byggda på 1960 talet men har genomgått en omfattande renovering 2001 då stora delar av klimatsystemen byttes ut. Vissa av dessa byggnader har relativt energiintensiv verksamhet och långa verksamhetstider då det inrymmer akuten, kemlabb, blodlabb och en del inneliggande patienter. En del av sjukhusets kylredundans ligger i dessa lokaler. Kartläggningen har kommit fram till 17 åtgärder som har sammanställts i paket och beräknats i en energimodell för B2-B7. Flera lönsamma åtgärder har identifierats inom ventilation, belysning, värmeåtervinning och styr. Om samtliga lönsamma åtgärdsförslag genomförs beräknas en besparing om ca 770 MWh/år och en kostnadsbesparing om ca 800 kkr/år fås. De lönsamma åtgärdspaketen har en total internränta om 7,4%, vilket kan jämföras mot beställarens krav om en internränta på 5%. 3

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Projektets genomförande Byggnaden och dess tekniska system i nuläget Byggnaden och dess utformning Byggnadens användning Inomhusklimat Byggnadsskal Tekniska system Ventilation och luftbehandling Värme Kyla Belysning Maskiner Vatten och tappvarmvatten Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Energi- och resursanvändning Energistatistik Slutanvändare Basfall för energianvändningen Identifierade åtgärder Åtgärdspaket 1 Återvinning av värme från kylmaskiner Åtgärdspaket 2 Byte fläktar Åtgärdspaket 3 Ventilationsåtgärder Åtgärdspaket 4 Återvinning Åtgärdspaket 5 Fönsterbyte, termostatbyte och injustering Åtgärdspaket 6 Belysningsstyrning Åtgärdspaket med Totalmetodiken Indata för lönsamhetsberäkningar Resultat från lönsamhetsberäkningar Slutsatser Bilaga 1. Indata för energisimuleringar Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder... 29

5 1 Bakgrund Landstingsservice i Region Uppsala har ett ambitiöst energisparprogram med en målsättning att spara 10 % inköpt energi per kvadratmeter mellan åren Som en del i detta program energikartläggs stora delar av fastighetsbeståndet i syfte att hitta lönsamma åtgärder för att spara energi; totalt kartläggs kvadratmeter. Lokalerna som kartläggs, med varierande byggnationsår, är mestadels vårdlokaler med höga krav på ventilation och redundans. Fastigheten B2-B7 på Akademiska sjukhusområdet i Uppsala är en del av centralblocket och innefattar vårdlokaler (om kvadratmeter). Här önskar Landstingsservice genomföra en energikartläggning enligt BELOK-metoden. Detta för att få högre upplösning på kartläggningen i ett komplext fastighetsbestånd samt att testa på metoden. Förhoppningen är att få en kartläggning med god precision som kan tjäna som rättesnöre för framtida energikartläggningar. Medverkande Jonas Rolfhamre, Sweco Systems AB Nils Cnattingius, Sweco Systems AB Martin Bringner, Sweco Systems AB Kontakt jonas.rolfhamre@sweco.se nils@teqc.se martin.bringner@sweco.se 2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaderna B2-B7 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Arbetet bygger på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken: Samla in basinformation om byggnaden och sammanställa tekniska data. Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder. Investerings- och kostnadskalkyler. Energiberäkningar. Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket. 5

6 Följande bakgrundsinformation från Landstingsservice och från besiktningen på plats har använts i detta projekt: Ritningar (A-ritningar, K-ritningar, VVS-ritningar) Drift- och underhållsinstruktioner Tillgång till styr- och övervakningssystem för att plocka fram driftparametrar för VVS-systemen Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden samt delar av 2016 då kylmaskinerna inte användes mycket under vinter 15/16 eftersom ställverken byggdes om och det var effektbrist. Månadsvis energistatistik för el för perioden Energideklarationer från 2009 Intervjuer med hyresgäster, drifttekniker och förvaltare, systemförvaltare Loggningar under 2016 Oktober-December En fördjupad energibesiktning har utförts på plats av Nils Cnattingius, Jonas Rolfhamre och Martin Bringner under perioden En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av simuleringsverktyget IDA ICE. Investeringskostnaderna baseras på beräkningar, uppskattningar och förfrågningar till leverantörer. Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och slutsatser. 3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal, ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner. B2-B7 består av 5 byggnader som sitter ihop med kulvert: B2 byggdes 1965 med en fasad av puts och en stomme av betong med ett tak av plåt med takstolar av trä, angränsar mot B3 i öster. B3 byggdes 1966 och renoverades med början 2001 med utbyte av en stor del av fönstren samt renovering av fasad, ombyggnad av tak med en höjning för att bygga nytt fläktrum. B3 angränsar mot flera byggnader med kulvertanslutningar på flera ställen i syd, en genomgående i öst- och västlig riktning samt en nordlig kulvert mot byggnad A9 och en nordöstlig som ansluter mot B17. B4 började byggas 2001 och är en påbyggnad på B3 med en utbyggnad av akuten i 2 våningar, den ligger i en slutning där en del av källaren ligger under marknivå. B5 är byggt 2009 i betong med ett garage, vilket delvis ligger i mark, och en genomfarts hall i markplan mot öster. 6

7 B7 byggdes 1966 och renoverades med början 2001 med utbyte av fönster och renovering fasad och invändigt. Huset består av en stomme av betong med betongbjälklag och putsad fasad, den angränsar mot B3 i öster. Avgränsningar i B2 till B7: I B2 finns det planer på att renovera Arytmin på plan 4 och 5 därför beräknandes inte åtgärder på dessa plan. 3.1 Byggnaden och dess utformning Alla byggnader ligger på sjukhusområdet Akademiska Sjukhuset i Uppsala i den norra delen av sjukhusområdet. B2, B3 och B7 är byggda vid samma tid, B4 och B5 är byggda senare då man valde att flytta akuten till B husen. Byggnad B2 (nr.1134) är byggt 1965 och renoverat år 2000, är 3496 m² BRA och består av 6 våningar med fläktrum och undercentral i plan 1 som ligger under mark, ansluter mot B3. Plan 2 är vårdrum som delvis ligger under mark, vid platsbesök pågick ytskiktrenovering av vissa delar i plan 2, finns en kulvert anslutning. Plan 3 är vårdrum på hela planet med anslutning på mot markplan mot hus B3 och en utgång norrut. Plan 4 är undersökningsrum och en intern trappa upp till plan 5. Där finns även en anslutning mot B3 Plan 5 som består av 2 arytmilabb för mindre ingrepp på patienter samt labblokaler och expeditioner. Det finns även en anslutning mot luftbro i norr och mot hus B3. Plan 3, 4, och 5 har fasta solskydd i söder- och västerläge. Plan 6 består av ett mindre fläktrum samt en låg vind. Det finns 5 st ventilationssystem i byggnaden, ett med roterande värmeväxlare och de övriga med vätskekopplad återvinning, 2 av frånluftsaggregaten står i byggnad B3. Det finns en kylshunt som tar plan 4 och 5 samt en egen undercentral med FJV-mätning. Elmatning till huset sker från 2 stationer med flera typer av kraft för olika redundanskrav. Byggnad B3 (nr.1135) är byggt 1966 med en BRA yta på m². denna byggnad renoverades 2001 då en stor del av installationerna byttes ut. Plan 1 inrymmer ett fläktrum och en undercentral för värme och varmvatten, den angränsar mot kylcentralen/fläktkällaren i B9 och byggnad B7:s kylcentral. Plan 1 i B3 inrymmer även en rörpostcentral för B2-B7. Plan 2 är kulvert för området samt omklädningsrum och verksamhetsutrymmen. Plan 3 innehåller akutmottagning och det finns även ett nytt isoleringsrum samt anslutningar mot flera huskroppar framför allt mot akutintaget B5 och byggnad B4. Plan 4 innehåller ett bibliotek samt utbildningslokaler och expeditioner. Plan 5 och 6 är labblokaler för sjukhuset med kemlabb och blodlabb, dessa innehåller mycket utrustning som alstrar värme såsom labbutrustning, frysar, kylar och datorer. Plan 6 innehåller fläktrum för B3 och B4 samt hissmaskinrum för de tre hissarna. 7

8 B4 (nr.1136) är byggt 2001 under renoveringen av B3 som en del akutenprojektet, BRA yta på 593 m², denna byggnad får sin försörjning från B3 avseende flera medier. Byggnaden är i 3 plan med akuten på plan 3, verksamhetsutrymmen till akuten på plan 2 samt förrådsutrymmen på plan 1. B5 (nr.1130) är 2 plan, plan 2 och 3. Plan 2 ligger under mark i västlig och nordlig riktning, den södra delen ligger i dagen på båda planen, i östlig riktning ligger B3. B5 är byggt 2009 som ett akutintag för ambulansen med genomfartsportar i byggnaden för att kunna köra igenom med ambulanser på plan 3, övriga delar på plan 3 är intagsrum och ett kemikaliesaneringsrum för kem-olyckor. Plan 2 var tidigare ett garage som 2015 byggdes om till kulvert till barnsjukhuset. Planet innehåller nu en fläkt för kulvert och en radiatorshunt som betjänar kulverten, den skall i framtiden innehålla ett rum för sop- och tvättsug. Det finns 3 st ventilationssystem som betjänar bygganden: 1 för akutintaget, 1 för kemrummet och 1 för kulvert/garage. Byggnad B7 (nr.1137) är 12 plan som inrymmer undercentral, kylcentral, omklädningsrum och skyddsrum, BRA yta 9623 m². Plan 2 innehåller omklädningsrum, kuvert och ställverksrum samt förråd. Plan 3 innehåller en blodmottagning och expeditioner. Plan 4,6,8,9,10,11 innehåller expeditioner och kontor. Plan 5,7,8 innehåller lab och expeditioner. Plan 12 innehåller fläktrum för byggnad B7 och hissmaskinrum för 4 st hissar. 8

9 3.2 Byggnadens användning I tabellen nedan specificeras vilken typ av verksamhet de olika byggnaderna inrymmer på respektive plan. Tabell med specificering av verksamhet för byggnad och plan Plan B2 B3 B4 B5 B7 /Byggnad Plan 1 Fläktrum/uc Fläktrum/uc Kyl/UC Plan 2 Vårdrum/ombyggnad Kulvert/omklädni Utrymmen till Kulvert 24h Kulvert Plan 3 Plan 4 Plan 5 Vårdrum Expiditioner Undersökningsrum dagtid Arytmi Lab med krav på renhet ng 24h Akutmottagning 24h Biliotek utb lokaler dagtid Lab och expeditioner Plan 6 Fläktrum/Konferens Lab och expeditioner Plan 7 Plan 8 Plan 9 Plan 10 Plan 11 akuten 24h Akutmottagning och personalrum till akutmottagning 24h Ambulansintag för Akutmottagning 24h omklädning elrum Blodcentral dagtid Expeditioner dagtid Lab/Expeditioner 6-22 med blodlabb/kemlabb Expeditioner dagtid Lab/Expeditioner 6-22 Lab/Expeditioner 6-22 Expeditioner jourrum 0-24/6-20 Expeditioner jourrum 0-24/6-20 Expeditioner jourrum 0-24/6-20 9

10 3.3 Inomhusklimat Se ovanstående tabell för typ av lokal, generellt är luftflöden anpassade för sommarfallet i B3 och B7, där man projekterat för att ventilationen skall kyla lokalen sommartid. Detta fungerar ganska bra i delar av B3 där man har halvstora värmelaster i labben, i de rum där man har låga laster får man kalldrag. I de utrymmen som har större värmelaster får man kyla med fläktluftskylare. I B7 har man större problem med kalldrag då man har dimensionerat för stora luftflöden, några av labben behöver detta men den stora merparten av expeditioner klarar sig med mindre luft under stora delar av året. I B5 styr man luftmängden med CO2-mätare och närvaro för att styrsystemen ska reagera snabbt på rörelse. Kraven på inomhustemperatur i byggnaderna är C beroende på verksamhet. I källare, förråd och liknande är temperaturkravet 15 C. 3.4 Byggnadsskal Byggnaderna har putsad fasad med betongbjälklag, plåttak med olika antal våningar i betong under mark där B2, B3, B4 och B7 har plan 1 vilket är 2 våningar under mark, medans B5 har en våning under mark. En stor del av fönstren är utbytta 2001 på B7 och en del av fönstren på B3, en del är dock äldre. De flesta fönstren på B2 är sedan huset byggdes, dock så är fönstren på plan 2 utbytta B4 fönster är ifrån 2001 och B5 portar och fönster är från Fönstren som ej är bytta är 1+1 glas och bytta fönster är 2+1 glas. Det sitter fasta solskydd på sydfasaden på B2, östfasaden på B2 och B3. Byggnaderna har plåttak med varierande konstruktion. Taket i B2 består av plåt med takstolar av trä och isolering på innertaket. B3 består av ett plåttak med isolering mellan 2 st. plåttak. B7 är ett papptak med isolering i mellan pappen och plåttaket. B4, B5 är isolerad mellan plåttaken. Indata som använts i uppbyggnaden av energimodellen specificeras i Bilaga 1. 10

11 3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens energianvändning. I tabellen nedan ses en beskrivning av de olika tekniska systemen som finns i byggnaderna. Systemen beskrivs mer noggrant under respektive underrubrik. Beskrivning av tekniska system i byggnaderna System/hus B2 B3 B4 B5 B7 Ventilationsggregat med återvinning 4 st 7 st 0 st, Sitter ihop med B3 2 st 3 st Lab ventilation Ja i stora delar av plan 5 och 6 nej Ja men endast i drift vid katastrof Kall köldbärare Ja Ja Nej Nej Ja Köldbärare Ja Nej Ja dagpunkts anpassad Rad kretsar antal Golvärme/markvärme Rörpost Ja ja nej Nej Ja Andningsluft Ja ja ja Ja Ja på 3 plan Ventilation och luftbehandling Merparten av ventilationsaggregaten är från 2001 i dessa byggnader. De flesta aggregaten har vätskeburen återvinning och en verkningsgrad på ca 50%. Ett äldre aggregat från 1985 har roterande värmeväxlare och verkningsgrad på ca 80%, det står i B2 på plan 6 (betjänar arytmin). Det renoverades 2014 med direktdrivna fläktar samt en modernare tryckstyrning. Samtliga aggregat bedöms vara i ok skick. Fläktarna på de äldre aggregaten är remdrivna vilka är önskvärda att byta mot direktdrivna. B3:s fläktar är från 2001 med vätskeburen återvinning, verkningsgrad på ca 50% och remdrivna tryckstyrda fläktar. Det sitter även dragskåpstyrning i B3 till labblokaler och flera frånluftsfläktar som betjänar specifika rum. Dessa fläktar är i de flesta fall direktdrivna med frekvensomformare och egen tryckstyrning för att blåsa ut i frånluften för att denna luft skall kunna återvinnas. Det sitter även dragskåpstyrning i B3 till labblokaler och flera frånluftsfläktar som betjänar specifika rum. B7:s fläktar är från 2001 med vätskeburen återvinning och remdrivna tryckstyrda fläktar. 11

12 3.5.2 Värme I B2-B7 finns det 3 st undercentraler, byggda 2001 och i bra skick. Samtliga undercentraler kompletterades med tappvarmvatten 2013, tidigare värmdes tappvarmvattnet med ånga. B2 har en undercentral som betjänar endast B2 med ett värmesekundärsystem med 2 st undersystem och tappvarmvatten. Primärpumpar är tryckstyrda och i ok skick. B3:s undercentral (2001) har ett VS1-system med 6 st undersystem varav 4 är radiatorvärmesystem till B3 och B4, övriga är golvvärmesystem i akutintaget och markvärmesystem kring akutintaget. Pumpen till markvärmen är inte tryckstyrd. Ventilationsshuntarna ligger direkt under VS1. VS1:s primärpumpar är tryckstyrda. Övriga pumpar är tryckstyrda till VS1:s undersystem. De har pumpstopp på utetemperatur. B7:s undercentral (2001) innehåller VS1 samt 3 st radiatorsystem till norr, söder och källare, ventilationen ligger direkt under VS1. Liknande styrning som i B3 undercentral Kyla Sjukhusområdet har en stor kylcentral belägen i B9 som är ett angränsande hus där fjärrkyla finns anslutet. Denna kylcentral har fler anslutna system och byggnader, hela centrala delen av sjukhusområdet försörjs från kylcentralen i B9. B2-B7 är anslutna till detta system men i B7:s källare finns det 3 st kylmaskiner från 2001 som är redundans för fjärrkylan om den leveransen skulle utebli. Dessa kylmaskiner är i bra skick med ett COP på ca 3 och kör normalt någon gång från november till mars då man återvinner värmen från kylmaskinerna till ventilationsaggregaten. Det finns kylkretsar från 2006 i ok skick med värmeväxlare i B2 och B3 och shuntar i B7 till KB10 och KB20 som utgår från byggnad B9. Ventilationen i B2, B3 och B7 är anslutna till kyla för luftkonditionering. KB10 som betjänar ställverken är anslutet på KB1 med nödkyla anslutet till kallvatten Belysning Generellt är belysningsarmaturer från början av 2000-talet och består av armaturer i bra skick med T5-lysrör. Generellt styrs belysningen på tidkanal. Belysningen i byggnad B2 är från 2001, dock har toalettbelysningen bytts ut mot LED med egen styrning 2014.På plan 2 pågår mindre renovering och en del av armaturerna har bytts ut. I byggnad B3/B4 är belysningen från 2001 med en stor del lysrörsarmaturer och en del kompaktlysrör i mindre korridorer. Toalettbelysning samt mindre förrådsutrymmen har bytts ut mot LED med egen styrning under B5 har lysrörsbelysning som är från 2009 med en ljudstyrning i akutintaget. Belysningen i B7 är från 2001 och består av lysrörsarmaturer T5 och T8 samt kompaktlysrör. Belysningen går till största del på tidsstyrning, det finns några fläktrum där det är manuell styrning av belysningen. 12

13 3.5.5 Maskiner Det står en rörpostcentral i byggnad B3/B7 källare som betjänar centrala delar av sjukhuset och dessa byggnader. Rörpostcentralen ska ersättas med en ny inom några år. Det finns 8 st hissar som är renoverade under 2014 och 2015 med nya hissmaskiner och korgar Vatten och tappvarmvatten B2, B3 och B7 undercentraler har tappvarmvattensystem från 2013 då man byggde om ifrån ånguppvärmt tappvarmvatten Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna Styrsystemet i B2-B7 är TAC Vista, driftsatt 2001 och i ok skick men bör bytas inom 10 år. Detta system sitter ihop med det mesta i dessa byggnaderna. Det finns några aggregat som inte är anslutna mot detta system men i övrigt så är det heltäckande för dessa byggnader gjordes en del förändringar i systemet för att minska energianvändningen, pumpstopp installerades på undercentraler och det infördes tid/temperatur-kompenserad ventilationssyrning. Från början monterades en del spjäll in i B3 och B7 för att kunna stänga av vissa delar nattetid. B5:s styrning uppdaterades 2012 med CO2- och närvarostyrning för att behovsstyra ventilationen. 4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker: energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimuleringarna. 13

14 4.1 Energistatistik Energianvändningen i byggnaderna skiljer sig från år till år pga att kylmaskinerna går olika mycket och därmed blir värmeåtervinningen från dessa varierande. En del av kylmaskinerna befinner sig utanför systemgränsen för detta projekt och därmed redovisas inte deras statistik här. Fördelningen av den totala energianvändningen som erhållits från statistik redovisas i tabellen nedan. Anledningen till att statistiken skiljer sig från energimodellens resultat är att byggnaderna B2-B7 inte går att särskilja helt från andra byggnader då system, som t ex värmeåtervinningssystem, knyter samman flera byggnader som är utanför detta projekts systemgräns. Värmeåtervinningssystemen har tagits med eftersom det är tänkt att de ska köras och en del av åtgärderna omfattar systemen. Energistatistik för 2014 och 2015 fördelat på de olika byggnaderna Energisort Enhet Fjärrvärme (normalårskorrigerad) MWh B2: 242 B3: 1038 B4: 54 B5: 102 B7: 791 Fjärrkyla MWh B2: 148 B3-5: 483 B7: 400 El MWh B2: --- B3: 1978 B7: 3904 Specifik energianvändning kwh/m² B2: --- B3-5: 262 B7: 365 Vatten m 3 B2: 2275 B3: 7530 B4: 383 B5: 1087 B7: 6221 B2: 237 B3:1255 B4: 65 B5: 103 B7: 873 B2: 132 B3-5:430 B7: 355 B2: 183 B3: 2305 B7: 3678 B2: 164 B3-5: 367 B7: 512 B2: 2395 B3: 7927 B4: 403 B5: 1145 B7:

15 4.2 Slutanvändare Fördelningen av den totala energianvändningen redovisas i diagrammet nedan. Fördelningen baseras på resultatet från energisimuleringarna i byggnadsmodellen. Fördelning av den totala energianvändningen Värme vent + rad 38% FÖRDELNING AV TOTAL ENERGIANVÄNDNING Varmvatten 3% Markvärme 1% Verksamhetsel (bel+utr) 34% Fläkt-el 15% Kyla 9% 4.3 Basfall för energianvändningen Basfallet för beräkningarna har bestämts utifrån statistik, underlag och mätningar samt bedömningar av hur stor inverkan övergripande system, såsom värmeåtervinning mm, har på byggnaderna i projektet. Utifrån detta har basfallet av energimodellen byggts upp och stämts av mot verkligheten. Indata för basfallet i energisimuleringen finns i Bilaga 1. 5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade energibesparingsåtgärderna. Det har identifierats många åtgärder i projektet och därför har beslutet tagits, i samråd mellan beställare och konsult, att sätta ihop åtgärderna till mindre åtgärdspaket. Varje åtgärdspaket redovisas i detta kapitel. Under varje åtgärdspaket beskrivs vilka åtgärder som ingår. I tabellen nedan redovisas samtliga identifierade åtgärdsförslag, tabellen samt bakomliggande beräkningar finns i Bilaga 2. Besparingar redovisade i tabellen gäller för respektive åtgärd. I paketen är dock hänsyn tagen till att åtgärder påverkar varandra. Detta gäller även när samtliga paket sammanräknats i internräntediagrammet. 15

16 Tabell över identifierade åtgärdsförslag Nr Åtgärd Paket nr Total åtgärdskostnad Årlig besparing el, kwh Årlig besparing värme, kwh Årlig besparing el Årlig besparing värme Total årlig besparing Minskad underhållskostnad Återbetalningstid, år Återvinna värme från kylmaskiner till på LB701 i B3 på VÅV kretsen för att spara värme Byte fläktdrifter i B7, montera nya fläktdrifter i B7 på L1, L2 och L3 TF och FF för att spara el. Byte fläktdrifter i B3, på L1, L2, L3, L4, L5 och L6 till direktdrivna Byte av fläktdrifter i B2 till direktdrivna på L5 och L6. Demontera efterfilter när man tagit bort remdrifter i B3 ok, B7? Behovsstyrning av ventilation i b7 med VAV. De rum i B7 som har höga luftflöden men kan sänkas vid olika tillfällen. Sätta in spjäll för tidkanaler I B7, spjälla av fler avdelningar på B7 eller mer kanaler på de befintliga kr kr kr kr 13, kr kr 0 kr kr kr 9, kr kr 0 kr kr kr 8, kr kr 0 kr kr kr 5,3 2 0 kr kr 0 kr kr kr 0, kr kr kr kr 8, kr kr kr kr 17,4

17 9 Närvarostyrning av delar av ventilationen i B4 för att minska el- och kr kr kr kr 16,4 värmeanvändning 10 Behovsstyra mer av ventilationen i B3, projektera om luftflöden för att få ned kylbehovet på vissa ställen och kr kr kr kr 20,4 dragproblem på andra samt spara el 18 Behovsstyrning av ventilation i Klinkems seminarierum i B2 plan 5 för att spara el och kr kr kr kr 15,3 värme 12 Öka återvinningsgrad på B3- L5, endast 30%, för att spara kr kr kr kr 1,3 värme 21 koppla upp frånluften från FF21 till L1 FF1 för att spara värme genom att öka mängden FF genom L kr kr kr kr 15, Fönsterbyte (B2 och B3), de fönster i B2 och i B3 som ej är utbytta, för att spara värme. B2-L2 FF1 Demontera genomföring, locka kanaler för att minska ofrivillig ventilation genom aggregat kr kr kr kr 32, kr kr kr kr 33,1 20 Fönsterbyte - fläktrum - B kr kr kr kr 28,4 17

18 22 15 Termostatbyte på B2-B7 samt injustering av radiatorsystem Belysningsstyrning till fläktrum i B3 54 st, B7 17 st, och B2 15 st kr kr kr kr 26, kr kr 0 kr kr 10,0 18

19 5.1 Åtgärdspaket 1 Återvinning av värme från kylmaskiner I detta åtgärdspaket ingår åtgärd 19. Åtgärd 19 innebär att värme från kylmaskinskretsen som går genom fläktrummet i B3 återvinns i LB701. Detta för att sänka värmeförbrukningen på LB701. Åtgärdsbesparingen utgörs av att mindre fjärrvärme används. Investeringskostnaden utgörs av rördragning, brandåtgärder och dokumentation. Åtgärdspaket 1-Återvinning av värme från kylmaskiner Årlig energibesparing värme 17,5 MWh/år Årlig energibesparing el MWh/år Årlig energibesparing kyla MWh/år Minskat underhållsbehov Kkr/år Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 13,2 kkr/år Total investeringskostnad 150 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 5.2 Åtgärdspaket 2 Byte fläktar I detta åtgärdspaket ingår åtgärd 2, 5, 6 och 16. Åtgärd 2, 5 och 6 innebär byte av fläktar från remdrivna till direktdrivna i fastighet B7, B3 och B2. Åtgärd 16 innebär att efterfilter demonteras i B3 och B7. För att ta fram åtgärdsbesparing och kostnad har leverantör av fläktar konsulterats som har mätt upp fläktarna och tagit fram ersättningsförslag. Åtgärdsbesparingen utgörs av att elanvändningen minskar när remdrivning byts ut mot direktdrift. Dessutom minskar underhållskostnaderna genom att inga remmar behöver bytas och nya fläktar innebär mindre underhåll. Investeringskostnaden utgörs av kostnaden för fläktarna och installation samt tillägg för kablage och uppgradering i skåp. Åtgärdspaket 2-Byte fläktar Årlig energibesparing värme MWh/år Årlig energibesparing el 187 MWh/år Årlig energibesparing kyla MWh/år Minskat underhållsbehov 88 Kkr/år Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 275 kkr/år Total investeringskostnad kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år

20 5.3 Åtgärdspaket 3 Ventilationsåtgärder I detta paket ingår åtgärderna 3, 4, 9, 10 och 18. Åtgärd 3 innebär behovsstyrning av ventilationen B7 med VAV vilket innebär sänkning av luftflöden i de rum som har höga luftflöden. Åtgärd 4 innebär installation av spjäll för tidkanaler i B7, fler avdelningar ska spjällas av eller fler tidkanaler på befintliga. Åtgärd 9 omfattar närvarostyrning av ventilationen i B4 vilket ger minskad värme- och elanvändning. Åtgärd 10 innebär omprojektering och sänkning av luftflöden i B3 för att minska kylbehovet på vissa ställen och minska problem med drag på vissa ställen. Befintlig utrustning och kanaler används, spjäll och don justeras. Komplettering på vissa ställen med VAV. Åtgärd 18 omfattar behovsstyrning av ventilationen i Klinkems seminarierum i B2 på plan 5. Åtgärdsbesparingen för detta paket utgörs av minskade ventilationsflöden vilket minskar behovet av värme och el. Åtgärd 3-Ventilationsåtgärder Årlig energibesparing värme 440 MWh/år Årlig energibesparing el 165 MWh/år Årlig energibesparing kyla -104 MWh/år Minskat underhållsbehov Kkr/år Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 438 kkr/år Total investeringskostnad kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 20

21 5.4 Åtgärdspaket 4 Återvinning Detta åtgärdspaket innehåller åtgärderna 12 och 21. Åtgärd 12 innebär att återvinningsgraden på aggregat L5 i byggnad B3 ska ökas. Detta ska åstadkommas genom rengöring av värmeåtervinningsbatterier och -krets vilket uppskattas ge en ökning av värmeåtervinningen om ca 20 procentenheter från 30% till 50%. Kostnaden utgörs av rengöring av värmeåtervinningsbatterier och -krets samt kontroll av flöden. Åtgärd 21 innebär att frånluften från FF21 kopplas in till L1 FF1 för att öka återvinningen. Kostnaden utgörs av nya kanaler, styr- och brandåtgärder samt dokumentering. Åtgärd 4-Återvinning Årlig energibesparing värme 67 MWh/år Årlig energibesparing el MWh/år Årlig energibesparing kyla MWh/år Minskat underhållsbehov Kkr/år Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 51 kkr/år Total investeringskostnad 390 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 10 år 5.5 Åtgärdspaket 5 Fönsterbyte, termostatbyte och injustering Detta åtgärdspaket innehåller åtgärderna 1, 17, 20 och 22. Åtgärd 1 och 20 omfattar fönsterbyten i B2, B3 och fläktrum i B7. Endast fönster som ej är utbytta föreslås bytas, totalt innefattar detta ca 160 fönster. U-värdet förväntas reduceras från ca 2,9 W/m², K till 1,0 W/m², K vilket sänker värmebehovet för byggnaden. Åtgärd 17 innebär borttagning av ett ventilationsaggregat som inte används men fortfarande är inkopplat på kanaler vilket ger kallras genom avluften ner i kanalerna och aggregatet vilket kyler fläktrummet. Därmed förväntas värmebehovet i fläktrummet att minska. Åtgärd 20 omfattar termostatbyten i hela fastigheten, där det inte är bytt (ca 1000 st termostater), samt injustering av värmesystemet. Därmed förväntas innetemperaturen kunna sänkas med 1 C och värmebehovet minska. 21

22 Investeringskostnaden utgörs av nya fönster samt installationskostnader för dessa i åtgärd 1 och 20. För åtgärd 17 utgörs den av demontering och bortforsling av aggregatet samt lockning av kanalerna. Kostnaden för åtgärd 20 utgörs av nya termostater och ventiler, tid för byte samt injustering av varje radiator. Åtgärd 5-Fönsterbyte, termostatbyte och injustering Årlig energibesparing värme 55 MWh/år Årlig energibesparing el 0,3 MWh/år Årlig energibesparing kyla -22 MWh/år Minskat underhållsbehov Kkr/år Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 29 kkr/år Total investeringskostnad kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 20 år 5.6 Åtgärdspaket 6 Belysningsstyrning Detta åtgärdspaket innefattar åtgärd 15. Den åtgärden innehåller belysningsstyrning till fläktrum i B3, B2 och B7. Belysningsstyrningen innebär att timer installeras i fläktrummet för att belysningens drifttimmar ska minska. Drifttiden uppskattas minska med ca 1000 timmar/år vilket är en halvering från nuvarande drifttid vilket ger minskad elanvändning. Investeringskostnaden utgörs av installation av närvarostyrning i belysningscentralen i B2, B3 och B7 samt ett antal LED-armaturer. Åtgärd 6-Belysningsstyrning Årlig energibesparing värme -0,8 MWh/år Årlig energibesparing el 3,4 MWh/år Årlig energibesparing kyla 1,3 MWh/år Minskat underhållsbehov Kkr/år Övrig besparing kkr/år Total årlig kostnadsbesparing 3,5 kkr/år Total investeringskostnad 60 kkr Energiinvesteringskostnad kkr Kalkyltid 15 år 6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet. Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat. 22

23 6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Förutsättningarna för lönsamhetsberäkningarna har erhållits från fastighetsägaren. Internräntan har satts till 5% och energiprisökningen har satts till 0%. I tabellen nedan redovisas energipriserna som använts vid lönsamhetsberäkningarna. Priserna är inklusive moms. Energipriser som använts vid lönsamhetsberäkningarna Energipriser Pris [öre/kwh] Fjärrvärme 75,5 El 100 Fjärrkyla 56,6 6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar En sammanställning av det totala lönsamma åtgärdspaketet kan ses i tabellen nedan. Sammanställning av åtgärdspaket Beräknad total kostnadsbesparing 782 ksek/år Internränta för åtgärdspaketet 7,4 % Beräknad total värmebesparing 524 MWh/år Beräknad total kylbesparing -102 MWh/år Beräknad total elbesparing 355 MWh/år -varav fastighetsel 355 MWh/år -varav verksamhetsel 0 MWh/år Beräknat minskat underhåll 88 kkr/år 23

24 Nedan visas internräntediagrammet för samtliga föreslagna åtgärdspaket. Ur detta kan utläsas att samtliga paket förutom paket 5 ryms inom lönsamhetskravet med en internränta om 5%. Internräntediagram för samtliga föreslagna åtgärder 24

25 Ett stapeldiagram med energianvändningen före och efter åtgärder redovisas nedan. Energianvändningen är fördelad på värme, fastighetsel, verksamhetsel och fjärrkyla. I diagrammet redovisas dels energibesparingen för de lönsamma åtgärdspaketen samt minskningen vid implementering av samtliga föreslagna åtgärdspaket. Stapeldiagram med energianvändning före och efter åtgärder 25

26 Nedan presenteras en sammanställning av samtliga föreslagna åtgärdspaket. Sammanställning av åtgärdspaketen Åtgärdspaket 1 Återvinning av värme från kylmaskiner Besparing värme [MWh/år] [kkr/år] Besparing el [MWh/år] [kkr/år] Åtgärdspaket 2 Byte fläktar Åtgärdspaket 3 Ventilationsåtgärder Åtgärdspaket 4 Återvinning Åtgärdspaket 5 Fönsterbyte, termostatbyte och injustering Åtgärdspaket 6 Belysningsstyrning ,8-0, ,3 0,3 3,4 3,4 Besparing kyla [MWh/år] [kkr/år] ,3 0,7 Minskat uh [kkr/år] Total besparing [kkr/år] Investering [kkr] Kalkyltid [år] , Slutsatser Det finns stor potential till energieffektivisering i byggnaderna, vilket visas av den mängd åtgärdsförslag som framkommit vid energibesiktningarna. Rekommendationen är att genomföra samtliga av de åtgärdsförslag som är lönsamma. Detta innefattar därmed alla åtgärdsförslag utom de som ingår i åtgärdspaket 5 (fönsterbyte, termostatbyte och injustering). Om alla lönsamma åtgärdsförslag genomförs fås en total energibesparing om ca 770 MWh/ år och en kostnadsbesparing om ca 800 kkr/år. De lönsamma åtgärdspaketen har en total internränta om 7,4%. 26

27 Bilaga 1. Indata för energisimuleringar För energisimuleringarna har IDA ICE använts. Bilagan innehåller indatablad för grundmodellen, dvs modellen utan åtgärder. Input data Report Project Building Model floor area m 2 Customer Model volume m 3 Created by Jonas Rolfhamre Model ground area m 2 Location Uppsala_ (ASHRAE 2013) Model envelope area m 2 Climate file [Default] Window/Envelope 8.0 % Case B2-B7 v5 inkl åv grundversion Average U-value W/(m 2 K) Simulated :51:15 Envelope area per Volume m 2 /m 3 Wind driven infiltration airflow rate l/s at Pa Building envelope Area [m 2 ] U [W/(m 2 K)] U*A [W/K] % of total Walls above ground Walls below ground Roof Floor towards ground Floor towards amb. air Windows Doors Thermal bridges Total Thermal bridges Area or Length Avg. Heat conductivity Total [W/K] External wall / internal slab m W/(m K) External wall / internal wall m W/(m K) External wall / external wall m W/(m K) External windows perimeter m W/(m K) External doors perimeter m W/(m K) Roof / external walls m W/(m K) External slab / external walls m W/(m K) Balcony floor / external walls 0.00 m W/(K m) External slab / Internal walls m W/(m K) Roof / Internal walls m W/(m K) External walls, inner corner m W/(m K) Total envelope (incl. roof and ground) m W/(m 2 K) Extra losses Sum

28 Area U Glass U Frame U Total [W/(m Windows 2 U*A Shading [m 2 ] [W/(m 2 K)] [W/(m 2 K)] K)] [W/K] factor g ENE E SSE S SSW WSW W NW NNW Total Air handling unit Pressure head supply/exhaust [Pa/Pa] Fan efficiency supply/exhaust [-/- ] System SFP [kw/(m 3 /s)] Heat exchanger temp. ratio/min exhaust temp. [-/C] B2 L / / / /1.00 B3 L / / / /1.00 B2 L / / / /1.00 B2 L / / / /1.00 B2 L / / / /1.00 B2 L / / / /1.00 B3 L / / / /1.00 B3 L / / / /1.00 B3 L / / / /1.00 B3 L / / / /1.00 B3 L / / / /1.00 B5 L / / / /1.00 B7 L / / / /1.00 B7 L / / / /1.00 B7 L / / / /1.00 B5 L / / / /1.00 DHW use L/m2 floor area and year Total, [l/s] Occupant schedules in zones (click to expand/contract) Lighting schedules in zones (click to expand/contract) Equipment schedules in zones (click to expand/contract) Controller setpoints in zones (click to expand/contract) IDA Indoor Climate and Energy Version: 4.7 License: IDA40:

29 Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder I denna bilaga redovisas samtliga föreslagna energibesparingsåtgärder samt beräkningarna som ligger till grund för dem. I grundberäkningarna har ingen hänsyn tagits till åtgärdernas påverkan på varandra vilket gör att siffrorna i denna bilaga kan skilja sig mot redovisade resultat. 29

30 Åtgärd 1 Fönsterbyte (alternativ: fönsterrenovering) B2, B3, B4 Besparing - B2 Före Efter Besparing - B3 Före Efter kwh 61517,6 17, m2 1,595 1,6 Kostnader: Uppskattningsvis ca Kr per fönster inkl. montage (prisuppgifter: Mockfjörds Fönster AB); kostnaden kan veriera mycket (mellan Kr per fönster upp till Kr per fönster beroende på en massa detaljer) B2 Antal fönster: Fasad norr: Plan 6: 13 Fasad väster: Plan 6: 7 Fasad söder: Plan 6: 15 Plan 5: 15 Plan 5: 6 (varav en fönsterdörr) Plan 5: 15 Plan 4: 13 Plan 4: 6 Plan 4: Inget byte på "kulvertplan" (Plan 3) ca Kr

31 B3 Area Antal Fasad mot öster: 1,575 3,3075 3,01 2,31 1,575 Plan 6 3,01 Plan 5 3,3075 Plan 4 2,31 Plan stk mot öster Area tot öster Fasad mot väster Plan 6 Plan Plan 4 0 Plan stk mot väster Area (tot - väster) 0 95, ,9175 Fasad mot norr Plan 6 1,74 26 stk mot norr Antal fönster kostnad per stk Pris tot Plan stk mot norr Mindre fönster: Plan 4 13,125 Övriga fönster: Plan ,865 m Kr Beräknad totalkostnad för fönsterbyte

32 Åtgärd 2 Byte av fläktdrifter i hus B7 för att minska elanvändning med effektivare och renare fläktar. Akademiska sjukhuset hus B7, energikalkyl uppmätta fläktar Aggregat Flöde Tryck (Pa) Tryck (Pa) Agg.bet Bef. motor Fläkt Pos Pris fläkt Installation Verk.gr. Verk.gr. Effekt Effekt Drifttid Befintlig Ny Spar Pay-off Ny motor Effekterhåll l/s inlopp utlopp kw ca kr befintlig Ny bef. W ny W tim/år kwh/år kwh/år kwh/år År kw reserv L1-TF EULB RLME6-809LG kr kr 51% 65% , % L1-FF EULB RLME6-718RD kr kr 54% 66% , % L2-TF EULB RLME6-718RD kr kr 56% 65% , % L2-FF EULB RLME6-809LG kr kr 52% 65% , % L3-TF EULB RLME6-718RD kr kr 56% 67% , % L3-FF EULB RLME6-718LG kr kr 52% 64% , % Summa 29518, kr kr ,9 RLM är direktdrivna kammarfläktar vilket innebär att ny skiljevägg måste monteras. Frekvensomriktare krävs för injustering. Befintliga VLT återanvänds. I kalkylen för beräknad pay-off tid så är en besparing på 3500 kr/år för minskade underhållskostnader med (remdrift+lager) Priset för 1 kwh är satt till 1 krona. Flöde är beräknat utifrån uppmätt tryck och effekt på befintliga fläktar Utetemperatur ca 0 C => utekompenserat flöde gäller Alla priser är exkl moms Minskad Uh kostnader Färre filter Tilägg för kablage och och uppgradering i skåp. 6 st fläktar 50 kkr

33 Åtgärd 3 Behovsstyrning av ventilation i b7 med VAV. DE rum i B7 som har höga luftflöden men kan sänkas vid olika tillfällen. Minskad el och värmeanvändnign i hus B7 pga att man behovsstyr ventilationen. Plan man kan behovsstyra Rum mängden luft l/s Minska till 50% , , ,13,16,18, ,a,28,29,29a, ,35, ,13,16,18, ,5 jourrum pausrum 1026,26A,27,28,29,29B ,1034, ,1037,1038, klart 1041,1044, , ,913,916,918, ,5 jourrum pausrum 926,927,928,929, expedition 934,935, expedition 937 klart konf 938,939, klart konf 942,945, , ,813,816,818, ,5 jourrum pausrum 826,827,828,829, expedition 834,835, expedition 837, expedition 839 klart 840,842,845, exp vilrum , ,709,710,711, ,5 expedition expedition ,5 expedition Personalrum 740,743,744, expedition 745 klart ,609,610,611,612, expedition Personalrum 621,622,623,624,625, expedition 630,631,632,633, expedition expedition expedition 644,647, expedition ,519,520, expedition Personalrum expedition Viktiga delar på plan 5 14 st rum som behöver sitt flöde. 541, expedition ,409,410,411,411, expedition 415B Biblotek 419,420,421,422,423, expedition Personalrum 430,431,432,433,434,435,436,437,4 38,439, ,5 expedition , ,232,235,238,244 finns i omklädning? Besparing Värme % med trycktemp komp på befintligt VÅV 50% Besparing El % med trycktemp komp på befintligt SFP 1,9 Kostnad Alt 1 rumstyrningar på alla 140 st rum 3,5 milj Arbete 0,5 milj 28 kkr per rum Kostnad Alt 2 Flödesstyrningar på endast viktiga Frånluft WC 4 st per plan 28 kkr per rum milj Plan 5 14 st rum 28 kkr per rum Plan 3 10 st rum 28 kkr per rum Tilägg för ny projektering med nya ritningar och flöden 120 Styrbyte? I st apparatskåp 400 kkr

34 Åtgärd 4 Sätta in spjäll för tidakanaler I B7 spjälla av fler avdelningar på B7 eller mer kanaler på de befinliga för. Plan 11 Från L1 till rum på nordvästra sidan saknar tidkanal är detta jourrum? Rum 1110,1113,1116,1118, Plan man krum mängden luft l/s Minska till 50% , , ,13,16,18,20 0 jourrum pausrum 1026,26A,27,28,29,29B ,1034, ,1037,1038, ,1044, ,913,916,918,920 0 jourrum pausrum 926,927,928,929,930 0 expedition 934,935,936 0 expedition 937 klart konf 938,939, klart konf 942,945, ,813,816,818,820 0 jourrum pausrum 826,827,828,829,830 0 expedition 834,835,836 0 expedition 837,838 0 expedition 839 klart 840,842,845, exp vilrum ,709,710,711, ,5 expedition expedition ,5 expedition Personalrum 740,743,744, expedition 745 klart ,609,610,611,612, expedition Personalrum 621,622,623,624,625, expedition 630,631,632,633, expedition expedition expedition 644,647, expedition ,519,520, 0 expedition Personalrum expedition Viktiga delar på plan 5 14 st rum som behöver sitt flöde. 541, expedition ,409,410,411,411,412 0 expedition 415B 0 Biblotek 419,420,421,422,423, 0 expedition Personalrum 430,431,432,433,434,435,436, 437,438,439,441 0 expedition ,232,235,238,244 finns i omklädning? Besparing Värme VÅV 50% Besparing El SFP 1,9 Kostnad 53 st rum vissa samlokaleriseras med andra men säg att man beöver 27 st TF och FF spjäll allstå 50st 700 kkr i spjäll styr till 50 st 100 kkr kabel till kkr Styr uppgradering

35 Åtgärd 5 Byte fläktdrifter i B3, på L1,L2,L3,L4,L5 och L6 till direktdrivna för att spara el. Tilluft Frånluft tryck luft effekt nya tryck luft effekt nya B3 L ,9 1,5 0,6 0,9 1,5 0,6 B3 L ,6 1 0, ,5 1,1 0,3 B3 L4 B3 L , ,2 2,2 1 B3 L , ,2 2,2 0,7 Aggregat Flöde Tryck (Pa) Tryck (Pa) Agg.bet Bef. motor Fläkt Pos Pris fläkt Installation Verk.gr. Verk.gr. Effekt Effekt Drifttid Befintlig Ny Spar Pay-off Ny motor Effekterhåll l/s inlopp utlopp kw ca kr befintlig Ny bef. W ny W tim/år kwh/år kwh/år kwh/år År kw reserv L1-TF EULB ,2 RZA LG kr 8000 kr 27% 42% ,1 2,2 427% L1-FF EULB ,2 RZA LG kr 8000 kr 36% 50% ,5 2,2 326% L2-TF EULB ,2 RZA LG kr 8000 kr 31% 51% ,4 2,2 326% L2-FF EULB ,2 RZA LG kr 8000 kr 40% 51% ,8 2,2 299% L3-TF EULB RLME6-718RD kr kr 45% 63% , % L3-FF EULB RLME6-718LG kr kr 48% 63% , % L4-TF EULB RLME6-718LG kr kr 51% 64% , % L4-FF EULB RLME6-718RD kr kr 51% 65% , % L5-TF EULB RLME6-718RD kr kr 56% 66% , % L5-FF EULB RLME6-718LG kr kr 52% 63% , % L6-TF EULB RLME6-718LG kr kr 52% 64% , % L6-FF EULB RLME6-718RD kr kr 55% 65% , % Summa 39461, kr kr ,5 RZA är direktdrivna dubbelsugande radialfläktar. Frekvensomriktare krävs för injustering. Befintliga VLT återanvänds. RLM är direktdrivna kammarfläktar vilket innebär att ny skiljevägg måste monteras. Frekvensomriktare krävs för injustering. Befintliga VLT återanvänds. I kalkylen för beräknad pay-off tid så är en besparing på 3500 kr/år för minskade underhållskostnader med (remdrift+lager) Priset för 1 kwh är satt till 1 krona. Flöde är beräknat utifrån uppmätt tryck och effekt på befintliga fläktar Utetemperatur ca 0 C => utekompenserat flöde gäller Minskad Uh kostnader Alla priser är exkl moms Färre filter Tillägg för kablage och och uppgradering i skåp. 12 st fläktar 100 kkr

36 Åtgärd 6 Byte av fläktdrifter i B2 till direktdrivna på L5 och L6. För att spara el. Tilluft Frånluft tryck luft effekt nya tryck luft effekt nya B2 L ,9 1,5 0,6 0,9 1,5 0,6 B2 L ,9 1,5 0,6 0,9 1,5 0,6 B2 L ,6 1 0, ,5 1,1 0,3 B2 L4 B2 L , ,2 2,2 1 B2 L , ,2 2,2 0,7 Akademiska sjukhuset hus B2, energikalkyl uppmätta fläktar Aggregat Flöde Tryck (Pa) Tryck (Pa) Agg.bet Bef. motor Fläkt Pos Pris fläkt Installation Verk.gr. Verk.gr. Effekt Effekt Drifttid Befintlig Ny Spar Pay-off Ny motor Effekterhåll l/s inlopp utlopp kw ca kr befintlig Ny bef. W ny W tim/år kwh/år kwh/år kwh/år År kw reserv L1-TF EULB RZA RD kr kr 20% 21% ,5 0,6 656% L1-FF ABX ,2 RZA RD kr kr 17% 22% ,6 2,2 3316% L3-TF ABX ,2/0,25 RZA LG kr kr 33% 49% ,5 0,95 73% L5-TF EULB ,2 RZA RD kr kr 42% 48% , % L5-FF EULB ,2 RZA RD kr kr 40% 51% ,8 7,5 617% L6-TF EULB ,2 RZA LG kr kr 44% 52% ,2 7,5 406% L6-FF EULB ,2 RZA LG kr kr 42% 48% ,1 7,5 595% Summa 6368, kr kr ,5 RZA är direktdrivna dubbelsugande radialfläktar. Frekvensomriktare krävs för injustering. Befintliga VLT återanvänds. I kalkylen för beräknad pay-off tid så är en besparing på 3500 kr/år för minskade underhållskostnader med (remdrift+lager) Priset för 1 kwh är satt till 1 krona. Flöde är beräknat utifrån uppmätt tryck och effekt på befintliga fläktar Utetemperatur ca 0 C => utekompenserat flöde i vissa fall Alla priser är exkl moms