Verksamhetsutvecklingsprojekt

Transkript

1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Behandling med vibrationsplatta till barn/ungdomar med svåra rörelsehinder och benskörhet som riskerar att drabbas av upprepade frakturer Gunnar Braathen Bosse Zetterlund

2 - 1 - Behandling med vibrationsplatta till barn/ungdomar med svåra rörelsehinder och benskörhet som riskerar att drabbas av upprepade frakturer. Bakgrund Det är sedan många år ett känt problem att vissa barn inom habiliteringen drabbas av mer eller mindre spontana benbrott. Ett problem är att dessa barn är svåra att identifiera innan de fått sina frakturer. När barnen väl är identifierade uppstår det lätt en oro, hos föräldrar och andra i barnets omgivning, för hur försiktiga de måste vara i omvårdnaden av barnet/ungdomen. En alltför stor försiktighet kan lätt medföra att barnen inte får möjlighet till adekvat belastning av sitt skelett. Det medför troligen ökad risk för nya benbrott. Barn och ungdomar med svåra rörelsehinder utgör en känd riskgrupp för att drabbas av spontanfrakturer. Det är av stort värde att undersöka om profylaktisk behandling med vibrationsplatta kan minska risken för benskörhet och frakturbenägenhet i gruppen barn. En publicerad studie har visat positiv effekt av vibrationsbehandling på rörelseförmågan hos en liten grupp av barn med svåra rörelsehinder. Målsättning 1. undersöka om muskelvolym, bentäthet och frakturbenägenheten kan förändras av vibrationsbehandling 2. undersöka om barnets livskvalitet kan påverkas av vibrationsbehandling 3. minska oron hos föräldrar och behandlande personal när det gäller omhändertagande av barnet/ungdomen så att de inte behöver vara överdrivet försiktig Metodik Inklusionskriterier: Barn över 3 år och ungdomar med svår flerfunktionsnedsättning med antingen muskulär hypotoni eller spasticitet (med förflyttningsförmåga motsvarande GMFCS IV eller V hos barn med CP) och som haft minst en fraktur erbjuds att delta i undersökningen. Upplägg: Ca 20 barn och ungdomar som uppfyller ovanstående kriterier undersöks dels 3 månader innan planerad behandlingsstart (tillfälle 1), dels i samband med behandlingsstart (tillfälle 2), dels efter 6 månaders vibrationsbehandling (tillfälle 3) och dels 12 mån efter behandlingsstart (tillfälle 4) då behandlingen varit avslutad sedan 6 månader. Vibrationsbehandlingen skall pågå i 6 månader, 2 ggr per vecka under minst 5 minuter per behandlingstillfälle. Barnet kan själv med hjälp av enkla touchkontakter styra vibrationsbehandlingen. Den s.k. Hoppolek apparaten kan vibrera med låg amplitud. Den låga amplituden minskar obehaget då barnet står med raka knän i t.ex. ett ståskal jämfört med högre vibrationsamplitud. Apparaten kan också snurra och hoppa vilket barnet själv kan styra. Behandling med denna typ av vibrationsplatta har utvecklats av sjukgymnast Ylva Dalén och finns beskriven i Läkartidningen. Vi har prövat apparaten på en handfull barn med svåra flerfunktionshinder och genomgående blivit förvånade över hur stimulerade barnen blivit till att fortsätta manövrera apparaten själva på ett varierat sätt. Kontaktförmåga och vakenhet ökade påtagligt i samband med behandlingen.

3 - 2 - Barnets motoriska funktioner bedöms av sjukgymnast vid tillfälle 1, 3 och 4 enligt ovan med hjälp av ett undersökningsschema som är modifierat efter det som används rutinmässigt vid CPUP. Blodprovstagning, röntgen, ultraljud av muskulaturen och bentäthetsmätning (DXA) görs på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Provtagningen genomförs enligt gängse rutiner inom barnsjukvården och inkluderar adekvat smärtlindring vid behov. Frågeformulär gällande frakturbenägenhet, kostvanor, bruk av AD-droppar och andra vitaminer, behandling med läkemedel, ärftlighet för benskörhet och ett etablerat frågeformulär för att utvärdera livskvalitet kommer att fyllas i av föräldrarna i samarbete med vederbörande habiliteringsläkare innan påbörjad behandling, vid 6 månaders behandling och vid 12 månaderskontrollen. Biverkningar. Utvärdering av eventuella negativa effekter av vibrationsbehandlingen sker kontinuerligt av behandlande sjukgymnast och habiliteringsläkare samt efter 3 månaders behandling i form av en enkät till vederbörande förälder. Uppföljning: Inkludering sker tills alla fått behandling i 6 mån och därefter sker en utvärdering. Samtliga inkluderade barn/ungdomar följs i 5 år med avs. på frakturbenägenhet. Etisk frågeställning Det eventuella obehag som undersökningen kan innebära för barnet bedöms fr.a. kunna uppkomma i samband med ovan beskrivna provtagningar, vilka utförs enligt gängse rutin. Själva vibrationsbehandlingen verkar inte innebära några obehag utan tycks snarare vara lustfylld. Om behandlingen får önskad effekt med minskad benägenhet för benbrott medför undersökningen att barnet i framtiden kan slippa obehag vid de frakturer som annars kanske hade drabbat barnet. Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Att visa att vibrationsbehandling är en effektiv metod för att öka bentätheten, öka muskelstyrkan, öka välbefinnandet och minska frakturbenägenheten hos barn/ungdomar med svåra rörelsehinder. Metoden är enkel att använda och kan komma att användas inom habiliteringen. Genomförande med tidsplan Projektet påbörjas i våren 2008 och avslutas när ca 20 barn har behandlats i 6 månader med vibrationsplatta och haft en 5 års uppföljning. Projektorganisation Studien är ett samarbetsprojekt mellan Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän samt ortopediska kliniken Östra sjukhuset och barnmedicinska kliniken vid Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus i Göteborg. Projektledare Sophie Kilebrant, sjuksköterska vid Barn- och ungdomshabiliteringen Frölunda

4 - 3 - Projektdeltagare Bosse Zetterlund, habiliteringschef Barn- och ungdomshabiliteringen Frölunda Ulla Glansén, arbetsterapeut Barn- och ungdomshabiliteringen Frölunda Ulla Henberg, sjukgymnast Barn- och ungdomshabiliteringen Mölndal Barbro Westerberg, habiliteringsläkare Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Ann Charlott Söderpalm, barnortoped vid ortopedkliniken Östra sjukhuset Diana Swolin-Eide, barnläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Gunnar Braathen, habiliteringsläkare Habiliteringen Göteborg och södra Bohuslän.

5 - 4 - Referenser 1. Russo CR et al. High-frequency vibration training increases muscle power in postmenopausal women. Arch Phys Med Rehabil Dec;84(12): Verschueren SM et al. Effect of 6-month whole body vibration training on hip density, muscle strength, and postural control in postmenopausal women: a randomized controlled pilot study. J Bone Miner Res Mar;19(3): Bosco C et al. Hormonal responses to whole body-vibration in men. Eur J Appl Physiol 2000 Apr; 81(6): Delecluse C et al. Strength increase after whole-body vibration compared with resistance training. Med Sci Sports Exers Jun;35(6): Di Loreto C et al. Effects of whole-body vibration exercise on the endocrine system of healthy men. J Endocrinol Invest Apr;27(4): Dennis Sylvander, sjukgymnast vid Habiliteringen Skaraborg. Utvärdering av vibrationsträning för barn med CP. 7. Ing-Britt Segerdahl, Birgitta Schreiber, sjukgymnaster vid Habiliteringen Frölunda och Habiliteringen Mölndal. Träning på vibrationsplatta och dess effekt på muskelstyrka och motorisk funktion hos barn med cerebral pares. 8. Ward K et al. Low magnitude mechanical loading is osteogenic in children with disabling conditions. J Bone Miner Res Mar;19(3): Cardinale M, Pope MH. The effects on whole body vibrations on humans: dangerous or advantageous? Acta Physiol Hung. 2003;90(3): Läkartidningen 2003; 45: Torvinen S et al. Effects of four-month vertical whole body vibration on performance and balance. Med Sci Sports Exerc. 2002;34: Semler O et al. Preliminary results on the mobility after whole body vibration in immobilized children and adolescents. J Musceloskelet Neuronal Interact 2007;7(1): Ahlborg L, Andersson C and Juhlin P. Whole body vibration training compared to resistance training: effect on spasticity, muscle strength and motor performance in adults with cerebral palsy. J Rehabil Med. 2006;38(5):302-8 Göteborg den 6 september 2007 Gunnar Braathen Bosse Zetterlund

6 Frågeformulär Kartläggning av skelettets kvalité hos barn och ungdomar med flerfunktionshinder och med frakturanamnes Datum: Namn: Kod Personnummer: Ansvarig Habilitering Adress: Tel: Vikt Längd Pubertetsbedömning 1. Var är barnet fött? 2. Barnets Födelse vikt kg Födelselängd cm 3. Född i vecka 4. Får ditt barn/har ditt barn fått AD-droppar regelbundet. ja = >5ggr/vecka nej

7 5. Dricker ditt barn mjölk? ja ja, mycket nej nej, komjölksallergisk 6. Äter ditt barn vanlig mat? ja nej Varför? 7. Sondmatas ditt barn? ja nej 8. Har ditt barn haft någon fraktur någon gång? Nej= exkluderas! Ja Hur många gånger? Var någonstans i kroppen? Hur uppkom frakturen? När? Behandling? Eventuella komplikationer efteråt? 9. Har ditt barn opererats? Vad/var/när?

8 10. Finns det någon släkting som har benskörhet? Alt. sjukdom i skelettet? ja, många ja, någon nej 11. Vilken/vilka diagnoser har barnet? Ålder vid diagnos? 12. Vilka läkemedel äter eventuellt Ditt barn? Ev kopia av läkemedelslista 13. Vilka vitaminer äter eventuellt Ditt barn? 14. Vilka kosttillskott äter eventuellt Ditt barn? 15. Har ditt barn medicinerat med cortisonpreparat, hur länge i så fall och i vilken dos? Ann-Charlott Söderpalm/ Diana Swolin Eide