GDP at regional level/sv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GDP at regional level/sv"

Transkript

1 GDP at regional level/sv Statistics Explained BNP på regional nivå Data från mars Senaste uppgifter: Ytterligare information från Eurostat, Viktigaste tabellerna och Databasen. Planerad uppdatering av artikeln: november Kartorna kan studeras interaktivt via Eurostat s Statistical Atlas (se user manual (på engelska)). Denna artikel ingår i en serie statistiska artiklar som baseras på Eurostat regional yearbook (Eurostats regionala årsbok). I den används en uppsättning regionala makroekonomiska konton för att analysera den ekonomiska utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) : Det första avsnittet är baserat på bruttonationalprodukten (BNP), det främsta aggregatet för att mäta ekonomisk utveckling/tillväxt. Det andra ger en kortfattad analys av arbetsproduktiviteten (definieras här som bruttoförädlingsvärde per anställd). Artikeln avslutas med en regional analys av privat hushållsinkomst och disponibel hushållsinkomst. Regionala räkenskaper ligger till grund för fördelningen av utgifterna i EU:s sammanhållningspolitik. Varje region i EU omfattas, men de flesta strukturfonderna riktas mot de Nuts 2-regioner där BNP per capita är mindre än 75 % av genomsnittet för EU-28. Sammanhållningsfondens fördelning baseras för närvarande på ett beslut som avser genomsnittlig BNP per capita under treårsperioden En halvtidsöversyn av sammanhållningspolitikens anslag sker under 2016 och kommer sannolikt att resultera i vissa ändringar i systemet mer information ges i en artikel om regional politik och Europa år Viktigaste statistiska resultaten BNP till marknadspris i EU-28 värderades till 14,0 biljoner euro år 2014, vilket likställdes med en genomsnittlig nivå på cirka köpkraftsstandarder (PPS) per capita. Regional BNP per capita Karta 1 visar BNP per capita år 2014 för Nuts 2-regioner, med värdet för varje region först beräknat i köpkraftsstandard (PPS) och sedan uttryckt i procent av genomsnittet för EU-28 (motsvarande 100 %). I kartan finns relativt rika regioner (visas i blått) där BNP per capita låg över genomsnittet i EU-28, och relativt fattiga regioner (visas i lila). Genom att utgå från köpkraftsstandarder kan man jämföra köpkraften mellan de regioner i EU-länderna som använder olika valutor och där prisnivåerna är olika. Kartan visar en tydlig uppdelning mellan öst och väst. Mönstret är dock inte lika tydligt som det var för drygt tio år sedan, när EU genom anslutningen av tio nya medlemsländer genomgick sin hittills största utvidgning. Detta har framför allt två orsaker: En successiv ekonomisk konvergens till följd av relativt snabb tillväxt bland mindre utvecklade regioner. Den finansiella och ekonomiska krisen, som hade en betydande inverkan på de ekonomiska resultaten i de flesta av EU:s medlemsstater. I många regioner i de östra delarna av EU, särskilt huvudstadsregionerna, har också BNP per capita (justerat för prisnivåskillnader) ökat i absoluta tal och i förhållande till genomsnittet i EU-28. Däremot gjorde den finansiella och ekonomiska krisen att BNP per capita i flera Nuts 2-regioner år 2014 hamnade under genomsnittet i EU-28, Source : Statistics Explained ( - 27/10/2017 1

2 där den tidigare (år 2008) legat ovanför. Detta var fallet i fyra brittiska regioner, tre nederländska regioner, två regioner i vardera Grekland, Italien och Finland, och en region i vardera Spanien, Cypern (som är en region på denna detaljnivå), Slovenien och Sverige. Tre regioner i Tyskland, en i Frankrike och en i Polen som alla låg under genomsnittet för EU-28 år 2008 hamnade dock över genomsnittet år GDP at regional level/sv 2

3 Karta 1: Bruttonationalprodukten (BNP) per capita i köpkraftsstandard (PPS) i förhållande till genomsnittet i EU-28, per Nuts 2-region, 2014 (1)(% av genomsnittet i EU-28, EU-28 = 100)Källa: Eurostat (nama10r2gdp) och (nama10pc) GDP at regional level/sv 3

4 Ekonomisk verksamhet vad är BNP? Bruttonationalprodukten (BNP) utgör den centrala måttenheten för nationalräkenskaper, varigenom ett lands eller en regions ekonomiska ställning kan sammanfattas. BNP kan beräknas enligt olika metoder: utifrån produktion, utifrån utgifter, eller utifrån inkomster. BNP används för att analysera ekonomiska resultat och cykler (såsom lågkonjunkturer, återhämtningar och högkonjunkturer). Data i olika valutor kan omvandlas till en gemensam valuta för att underlätta jämförelser exempelvis till euro eller dollar. Växelkurser avspeglar dock inte alla prisnivåskillnader mellan länder eller regioner. För att kompensera för detta kan BNP räknas om med hjälp av omräkningsfaktorer som går under benämningen köpkraftspariteter (PPP). Genom att använda köpkraftspariteter (snarare än marknadens växelkurser ) räknas dessa indikatorer om till en gemensam artificiell valuta som kallas för köpkraftsstandard (PPS). Med hjälp av en köpkraftsstandard kan man jämföra köpkraften inom samtliga regioner i EU:s medlemsländer, där olika valutor används och prisnivåerna skiljer sig åt. Något förenklat kan man säga att användningen av köpkraftsstandardserier i stället för eurobaserade serier tenderar att ha en utjämnande effekt, eftersom de regioner som har en mycket hög BNP per capita i euro också tenderar att ha relativt höga prisnivåer (till exempel är levnadsomkostnaderna i allmänhet högre i centrala Paris eller London än i landsbygdsområden i Bulgarien eller Rumänien). Högsta BNP per capita i EU redovisades i Inner London West I fem regioner var BNP per capita år 2014 mer än dubbelt så stor som genomsnittet i EU-28, nämligen Inner London West, Luxemburg (en enda region på denna analysnivå), Région de Bruxelles-Capitale/Bryssel Hoofdstedelijk Gewest, Hamburg och Inner London East. Alla dessa fem regioner med de högsta BNP-nivåerna per capita 2014 kännetecknades av stora pendlarinflöden. Många människor färdas till exempel stora avstånd in till centrala London varje dag för att arbeta. Région de Bruxelles-Capitale/Bryssel Hoofdstedelijk Gewest är relativt liten till ytan (drygt 160 km 2 ), men drar också till sig ett stort antal pendlare från omgivande regioner. Medan de högsta absoluta talen i de flesta fall redovisades för inhemska pendlarflöden till regioner där några av Europas största städer ligger, är det också intressant att notera att det i vissa regioner fanns en relativt hög andel internationella pendlare. En stor andel av dem som arbetar i Luxemburg reser till exempel till jobbet från de angränsande länderna Belgien, Tyskland och Frankrike. För mer information : se en artikel på om pendlingsmönster. Ska man mäta förmögenhet och inkomst utifrån bostadsort eller utifrån var arbetsplatsen är belägen? Genomsnittlig BNP per capita säger ingenting om hur förmögenheten fördelas mellan olika befolkningsgrupper inom samma region och utgör inte heller något mått på den inkomst som slutligen finns tillgänglig för de privata hushållen i en region, eftersom pendlarflöden kan leda till att anställda bidrar till en viss regions BNP (där de arbetar) och till hushållsinkomsterna i en annan region (där de bor). Denna olägenhet är särskilt relevant när det finns omfattande nettopendlarflöden in i eller ut ur en region. Områden som kännetecknas av ett stort pendlarinflöde har ofta en extremt hög regional BNP per capita (jämfört med omkringliggande regioner). Detta mönster kan iakttas i många av EU:s storstadsområden, men framför allt i huvudstäderna. På grund av denna avvikelse innebär de höga BNP-nivåerna per capita som uppmäts för vissa regioner med nettoinflöde av pendlare inte nödvändigtvis höga inkomstnivåer för de personer som bor i dessa regioner. År 2014 redovisade cirka 15 % av de 276 Nuts 2-regioner för vilka uppgifter finns tillgängliga (se karta 1 för täckningsområde) att deras BNP per capita var minst 25 % högre än genomsnittet i EU-28. De visas i den mörkaste blå nyansen. Många av dem var huvudstadsregioner eller regionkluster i närheten av huvudstadsregioner, medan övriga i de allra flesta fall var grupperade tillsammans i området mitt i kartan som täcker västra och södra Tyskland, västra Österrike och norra Italien, samt Schweiz. Övriga regioner var den finska öregionen Åland och två regioner som förknippas med produktion av olja och naturgas i Nordsjön, nämligen Groningen i Nederländerna och nordöstra Skottland i Storbritannien. Trots att Tyskland hade det största antalet regioner med en BNP per capita på minst 25 % av genomsnittet i EU-28, fanns den tyska huvudstadsregionen Berlin inte bland dem. GDP at regional level/sv 4

5 Nästan alla 21 regioner i EU där BNP per capita var mindre än hälften av genomsnittet i EU-28 var belägna i Östeuropa De regioner som sammanhållningsfonden främst riktar sig mot har en BNP per capita som är mindre än 75 % av genomsnittet i EU-28. Dessa regioner visas i mörklila i karta Nuts 2-regioner föll inom denna kategori år Det bör noteras att grunden för finansiering för programperioden har fastställts med avseende på genomsnittlig BNP per capita under treårsperioden Mer än en fjärdedel (21 regioner) av de 78 regioner som hade en relativt låg BNP per capita hade en ekonomisk produktionsnivå per capita som var mindre än hälften av genomsnittet i EU-28. Bland dessa 21 regioner var 19 belägna i Östeuropa och fördelade över fyra av EU:s medlemsstater, med fem regioner i vardera Bulgarien, Polen och Rumänien, och fyra regioner i Ungern. De två återstående regionerna var den franska utomeuropeiska regionen Mayotte och den grekiska regionen Anatoliki Makedonia, Thraki. De två bulgariska regionerna Severozapaden och Yuzhen tsentralen och den franska öregionen Mayotte rapporterade de lägsta nivåerna av genomsnittlig BNP per capita i EU. Dessa regioner hade alla en produktionsnivå per capita som var mindre än en tredjedel av genomsnittet i EU-28. I Inner London West var BNP per capita 18 gånger högre än i Severozapaden År 2014 var BNP per capita i Inner London West (539 % av genomsnittet i EU-28), med hänsyn tagen till prisnivåskillnader, i genomsnitt 18 gånger högre än i Severozapaden (Bulgarien), där den lägsta genomsnittliga BNP per capita registrerades (30 % av genomsnittet i EU-28). BNP per capita var högre än genomsnittet i EU-28 i samtliga regioner i Norge I samtliga EU-medlemsstater med flera regioner fanns minst en Nuts 2-region med en genomsnittlig BNP per capita som var lägre än genomsnittet för EU-28 år Detta var dock inte fallet för nivå 2-regionerna i Norge, som alla sju hade värden som låg över genomsnittet för EU-28. Av de EU-länder som är en enda region på denna analysnivå låg BNP per capita över genomsnittet i EU-28 i enbart ett, nämligen Luxemburg. Detta var också fallet i Island och Schweiz (för vilka endast nationella uppgifter finns tillgängliga). I Tjeckien, Irland, Ungern, Polen, Portugal, Rumänien och Slovakien låg BNP per capita över genomsnittet för EU-28 enbart i huvudstadsregionerna. Bulgarien, Grekland, Kroatien och Slovenien var de enda EU-länder med flera regioner där samtliga Nuts 2-regioner hade en genomsnittlig BNP per capita som låg under genomsnittet för EU-28. BNP per capita låg även under genomsnittet för EU-28 i de fem andra EU-länder som är en enda region på denna analysnivå: de baltiska medlemsstaterna, Cypern och Malta. Detta var också fallet i den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien samt i Albanien och Serbien (endast nationella uppgifter finns tillgängliga för dessa båda länder). Huvudstadsregionerna hade i allmänhet högst genomsnittlig BNP per capita i de flesta medlemsstater I diagram 1 ges en alternativ analys av den regionala fördelningen av BNP per capita år Diagrammet visar att i en majoritet av EU-länderna med flera regioner hade huvudstadsregionerna i allmänhet högst genomsnittlig BNP per capita. De enda undantagen var Tyskland, Italien och Nederländerna. I Tyskland redovisades högst genomsnittlig BNP per capita i Hamburg, medan Berlin var den enda huvudstadsregion som redovisade en BNP per capita som låg under det nationella genomsnittet. Den italienska huvudstadsregionen Lazio hade sjätte högsta BNP per capita av de italienska regionerna. Höga nivåer redovisades även i de flesta nordligare regionerna, och var som högst i Provincia Autonoma di Bolzano/Bozen. I Nederländerna var Groningen den enda region som redovisade en genomsnittlig BNP per capita som var högre än i huvudstadsregionen i Noord-Holland. GDP at regional level/sv 5

6 Diagram 1: Bruttonationalprodukten (BNP) per capita i köpkraftsstandard (PPS) i förhållande till genomsnittet i EU-28, per Nuts 2-region, 2014 (% av genomsnittet i EU-28, EU-28 = 100)Källa: Eurostat (nama10r2gdp) och (nama10pc) Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Irland, Frankrike, Kroatien, Portugal, Slovenien, Slovakien och Sverige var de enda EU-länder där enbart huvudstadsregionerna hade en BNP per capita som var högre än det nationella genomsnittet år En analys av de EU-länder som har fler än två regioner visar att de största skillnaderna i välstånd mellan regioner i samma land redovisades i Storbritannien, där BNP per capita i Inner London West var nästan åtta gånger så hög som i West Wales och the Valleys. Skillnaderna mellan regionerna i BNP per capita var stora även i Frankrike, Rumänien och Slovakien. Däremot var skapandet av välstånd relativt jämnt fördelat i Kroatien, Slovenien, de nordiska medlemsstaterna, Portugal, Irland, Nederländerna, Österrike, Spanien och Grekland. I alla dessa EU-medlemsstater var genomsnittet för BNP per capita i regionen med det högsta värdet aldrig mer än dubbelt så stort som i regionen med det lägsta värdet. Detta var också fallet i Norge. Analys av den regionala ekonomiska utvecklingen över tid Under den finansiella och ekonomiska krisen var BNP per capita i EU-28 som högst år 2008, nämligen köpkraftsstandarder. Utvecklingen avmattades snabbt under 2009, och inte förrän år 2011 översteg den genomsnittliga nivån för BNP per capita i viss mån toppnoteringen före krisen. Ökningstakten för BNP per capita minskade under 2012 och denna trend fortsatte år 2013, då BNP per capita i genomsnitt var köpkraftsstandarder. Den ökade sedan år 2014 på nytt till köpkraftsstandarder per invånare. BNP per capita ökade i snabb takt i flera polska, tyska och österrikiska regioner, liksom i Litauen och Luxemburg GDP at regional level/sv 6

7 Karta 2 visar effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen och beskriver den regionala utvecklingen i Nuts- 2-regioner mellan 2008 och De regioner som expanderade i snabb takt vilket framgår av den mörkaste blå nyansen låg huvudsakligen i Polen (sju av 16 regioner), Österrike (tre av nio regioner), Tyskland (12 av 38 regioner), Litauen och Luxemburg (som båda omfattar en enda region på denna detaljnivå), medan BNP per capita, uttryckt i procent av genomsnittet för EU-28, ökade med mer än 10,0 procentenheter i Nyugat-Dunántúl (Ungern), Sud-Est (Rumänien), Bratislavský kraj (Slovakien), och Inner London East. GDP at regional level/sv 7

8 Karta 2: Förändring av bruttonationalprodukten (BNP) per capita i köpkraftsstandard (PPS) i förhållande till genomsnittet i EU-28, per Nuts 2-region, (1)(skillnad i procentenheter mellan 2008 och 2014)Källa: Eurostat (nama10r2gdp) och (nama10pc) GDP at regional level/sv 8

9 REGIONER I FOKUS Mazowieckie, Polen Den snabbast växande regionen, mätt som förändringen i BNP per capita under perioden , var Mazowieckie (den polska huvudstadsregionen). Där registrerades också den största ökningen bland Nuts 2-regioner i disponibel inkomst per capita mellan 2008 och : skitterphoto.com Den snabbaste ekonomiska tillväxten i förhållande till genomsnittet för EU-28 under perioden i Nuts 2-regioner i EU redovisades i den polska regionen Mazowieckie, där huvudstaden Warszawa ligger. BNP per capita i Mazowieckie låg 17,1 % under genomsnittet i EU-28 år 2008, men steg till 8,4 % över genomsnittet i EU-28 år I andra änden av intervallet upplevde sammanlagt 38 regioner en nedgång på minst 10,0 procentenheter i BNP per capita mellan 2008 och 2014 i förhållande till genomsnittet i EU-28 (vilket framgår av den mörkaste nyansen av lila i karta 2). Den finansiella och ekonomiska krisen hade stor inverkan på de grekiska och spanska ekonomierna: 12 av dessa regioner var grekiska och 14 spanska. Cypern (som är en enda region på denna analysnivå) fanns också i denna grupp av regioner, liksom sju i huvudsak norditalienska regioner, två nederländska regioner och en region i vardera Finland (huvudstadsregionen) och Storbritannien (Bedfordshire and Hertfordshire). Den snabbaste ekonomiska nedgången i Nuts 2-regionerna i EU i förhållande till genomsnittet i EU-28 under perioden redovisades i tre grekiska regioner (Attiki, Notio Aigaio och Ionia Nisia), där BNP per capita sjönk med mer än 26,0 procentenheter i förhållande till genomsnittet i EU-28. I huvudstadsregionen Attiki föll den till exempel från 25,4 % över genomsnittet för EU-28 till 1,2 % under genomsnittet. Det nationalekonomiska välståndet verkar spela en viktig roll för det regionala ekonomiska resultatet, med omfattande tillväxt i flera östeuropeiska medlemsstater Det kan noteras att trots att regionerna i vissa medlemsstater uppvisade stora skillnader i genomsnittlig BNP per capita, fanns ett relativt enhetligt mönster avseende förändringarna i ekonomisk verksamhet under perioden Bland EU-länderna med flera regioner växte BNP per capita snabbare än genomsnittet i EU-28 i samtliga regioner i Bulgarien, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien, liksom i alla regioner utom huvudstadsregionen i Belgien, Tjeckien och Österrike, och i alla regioner utom en (som inte var huvudstadsregionen) i Danmark och Tyskland. I samtliga regioner i Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Nederländerna, Slovenien, Finland (utom Åland) och Sverige växte däremot genomsnittet för BNP per capita långsammare än genomsnittet för EU-28 (vanligtvis till följd av långsam tillväxt och inte på grund av en absolut nedgång i BNP per capita). GDP at regional level/sv 9

10 I Irland växte en region snabbare och en långsammare än genomsnittet för EU-28, medan situationen var mer varierad enbart i Frankrike, Portugal och Storbritannien, där en majoritet av regionerna växte långsammare än genomsnittet för EU-28. Arbetsproduktivitet Inom regionala räkenskaper definieras arbetskraftsproduktivitet som bruttoförädlingsvärde i euro vid baspriser per anställd person. I karta 3 redovisas denna indikator för Nuts 2-regionerna under Resultaten visas i förhållande till genomsnittet för EU-28. Mått på regional arbetsproduktivitet skulle i idealfallet ta hänsyn till det sammanlagda antalet arbetade timmar (snarare än till en enkel summering av antalet anställda). Detta mått är dock ofullständigt för ett antal EU-länder. GDP at regional level/sv 10

11 Karta 3: Bruttoförädlingsvärde per anställd i förhållande till genomsnittet i EU-28, per Nuts 2-region, 2014 (1)(% av genomsnittet i EU-28, EU-28 = 100)Källa: Eurostat (nama10r3gva), (nama10r3empers), (nama10a10) och (nama10a10e) GDP at regional level/sv 11

12 REGIONER I FOKUS Luxemburg, Luxemburg År 2014 hade Luxemburg det högsta bruttoförädlingsvärdet per anställd bland Nuts 2-regionerna i EU; arbetsproduktivitet var där dubbelt så hög som genomsnittet i EU-28. I Luxemburg redovisades också de näst högsta BNP-nivåerna per capita (efter Inner London West). Observera att BNP per capita inte utgör ett tydligt mått på den inkomst som slutligen finns tillgänglig för de privata hushållen, eftersom pendlarflöden kan leda till att anställda bidrar till en viss regions BNP (där de arbetar) och till hushållsinkomsterna i en annan region (där de bor). : nicrob 77 Om det förekommer omfattande pendlarflöden mellan regioner är det sannolikt att de regioner som kännetecknas av ett högt nettoinflöde av pendlare kommer att uppvisa lägre bruttoförädlingsvärden per anställd än sina motsvarande värden för BNP per capita, om anställningsuppgifterna avser den region där personen är anställd och inte den region där personen är bosatt. Med andra ord kan klyftan mellan olika regioner minska vid analys av arbetsproduktivitet jämfört med analys av BNP per capita. De högsta bruttoförädlingsvärdena per anställd under 2014 redovisades i Luxemburg, som hade en av de högsta nivåerna av BNP per capita. Observera att uppgifter för London inte är tillgängliga. Relativt hög arbetsproduktivitet kan bero på effektiv arbetskraftsanvändning (utan ökade insatser) eller vara ett resultat av en verksamhetsblandning hos en specifik ekonomi (eftersom vissa verksamheter har högre produktivitet än andra). Till exempel spelar finanstjänstesektorn en särskilt viktig roll i Luxemburgs ekonomi, och denna verksamhet kännetecknas av synnerligen hög produktivitet. Southern and Eastern Ireland (där Dublin ingår) som likaså är specialiserat på finansiella tjänster tillhörde också de tre regioner där arbetsproduktiviteten var som högst. Resten av de tio regionerna utgjordes av tre belgiska regioner (huvudstadsregionen och dess angränsande regioner), de danska, franska och svenska huvudstadsregionerna, samt två regioner som kopplas till Nordsjöproduktion av olja och naturgas (vilka redan uppmärksammats för deras höga BNP per capita), närmare bestämt Groningen och North Eastern Scotland. Lägre arbetsproduktivitet i de länder som anslöt sig till EU år 2004 eller senare Inte en enda region i de länder som anslöt sig till EU år 2004 eller senare hade ett bruttoförädlingsvärde per anställd som översteg genomsnittet för EU-28. Den slovakiska huvudstadsregionen Bratislavský kraj redovisade det högsta bruttoförädlingsvärdet per anställd bland Nuts 2-regionerna i dessa 13 medlemsländer (som det fanns uppgifter för), med lite drygt 80 % av genomsnittet i EU-28 år I 64 Nuts 2-regioner var bruttoförädlingsvärdet per anställd mindre än tre fjärdedelar av genomsnittet i EU-28 år 2014 (den mörkaste nyansen av lila i karta 3). Bland dessa fanns 46 regioner där detta förhållande var mindre än hälften av genomsnittet i EU-28: de var spridda över två av de baltiska medlemsstaterna (Lettland GDP at regional level/sv 12

13 och Litauen, som var och en utgör en region på denna detaljnivå) och de östra regionerna i EU, med låga arbetsproduktivitetsförhållanden i samtliga regioner i Bulgarien, Kroatien och Ungern, i alla utom två av regionerna i Tjeckien och Polen, i alla utom en av regionerna i Rumänien, och i en region i Slovakien. Den enda sydliga regionen med en arbetsproduktivitet under hälften av genomsnittet i EU-28 år 2014 var Norte i Portugal. Primär hushållsinkomst Under senare år har livskvaliteten i Europa diskuterats allt flitigare. Många människor upplever att deras levnadsstandard generellt har försämrats sedan början av den finansiella och ekonomiska krisen, bland annat till följd av fallande reallöner, ökad arbetslöshet, tyngre bördor i form av skatter och sociala avgifter, lägre ersättningsnivåer eller stigande priser. Karta 4 ger en översikt över primära inkomster per invånare i Nuts 2-regioner för 26 av EU:s medlemsstater. Inga uppgifter finns tillgängliga för Luxemburg och Malta. Uppgifterna presenteras som köpkraftskonsumtionsstandarder (PPCS), som justerar prisskillnaderna mellan regionerna. År 2013 varierade den primära inkomsten mellan PPCS per invånare i Inner London West och i Severozapaden, vilket motsvarar en faktor 10.6 till 1. De högsta och lägsta värdena redovisades alltså i samma regioner som rapporterade de högsta och lägsta BNP-nivåerna per capita. GDP at regional level/sv 13

14 Karta 4: Primära inkomster i privata hushåll i förhållande till befolkningens storlek, per Nuts 2-region, 2013(köpkraftskonsumtionsstandard (PPCS) per invånare)källa: Eurostat (nama10r2hhinc) GDP at regional level/sv 14

15 De primära inkomsterna var höga i många tyska regioner och mer allmänt i och kring huvudstäder I 52 regioner redovisades primära inkomster per invånare på minst PPCS år Majoriteten (27) av dessa regioner låg i Tyskland, där de näst, tredje och fjärde högsta siffrorna noterades i Oberbayern, Stuttgart och Hamburg. Utöver Inner London West var sju andra brittiska regioner representerade, de flesta i sydöstra England och en region i Skottland (North Eastern Scotland). Andra EU-länder med flera regioner i denna grupp var Österrike (fem regioner) Belgien (fyra regioner som låg i närheten av men inte inbegrep huvudstadsregionen), Italien, Nederländerna och Finland (två regioner vardera), och en vardera i Frankrike och Sverige. Precis som när det gäller BNP per capita, är ett av de mest utmärkande dragen i karta 4 den relativt höga nivån primära inkomster per invånare som redovisas i regionerna i eller kring huvudstäder. I andra änden av intervallet fanns 36 Nuts 2-regioner som redovisade primära inkomster per invånare som var lägre än PPCS. Dessa områden låg huvudsakligen i Lettland (som är en region på denna detaljnivå), Grekland och EU:s östliga medlemsstater, särskilt Bulgarien (alla sex regionerna), Kroatien (båda regionerna), Ungern (sex av sju regioner), Rumänien (sex av åtta regioner), Polen (åtta av 16 regioner) och Slovakien (en av fyra regioner). En fransk region fanns också representerad. Disponibel inkomst I diagram 2 och karta 5 visas information om disponibla inkomster för privata hushåll, alltså den inkomst som personer kan spendera eller spara (när skatter och sociala avgifter är betalda och de kunnat utnyttja sina sociala förmåner). Den högsta disponibla inkomsten per invånare år 2013 redovisades i Inner London West, där den var PPCS. Observera att inga uppgifter finns tillgängliga för Luxemburg och Malta. Övriga nio regioner i topp 10 låg alla i Tyskland. Den högsta nivån av disponibel inkomst redovisades i den bayerska regionen Oberbayern (där München ligger). Diagram 2: Disponibel inkomst för privata hushåll i förhållande till befolkningens storlek, per Nuts 2-region, 2013 (1)(köpkraftskonsumtionsstandard (PPCS) per invånare)källa: Eurostat (nama10r2hhinc) GDP at regional level/sv 15

16 Den högsta nivån av disponibel inkomst per invånare i Inner London West var 7,7 gånger så hög som i den franska utomeuropeiska regionen Mayotte (4 900 PPCS). Jämfört med förhållandet för primära inkomster (10,6 till 1) minskade spannet mellan de högsta och lägsta regionerna betydligt. Den disponibla inkomsten per invånare är i de flesta regioner i allmänhet lägre än motsvarande siffra för primära inkomster per invånare på grund av statliga ingripanden (omfördelning). Detta gäller särskilt i regioner som kännetecknas av sina höga medelinkomster (ofta huvudstadsregioner), eftersom skatt och sociala avgifter ofta ökar som en funktion av inkomsten. Diagram 2 visar att huvudstadsregionerna ofta stod för de högsta nivåerna av disponibel inkomst, även om detta mönster var mindre uppenbart i några av de EU-länder som hade de högsta nivåerna av disponibel inkomst: i Belgien, Tyskland och Österrike låg den disponibla inkomsten per invånare för huvudstadsregionen under det nationella genomsnittet. Huvudstadsregionerna i Spanien, Italien, Ungern och Finland redovisade en disponibel inkomst per invånare som låg över det nationella genomsnittet, även om det i alla dessa medlemsstater fanns åtminstone en annan region där en högre disponibel inkomst per invånare redovisades. Utöver huvudstadsregionerna var fördelningen av de disponibla inkomsterna i regionerna relativt jämn i de flesta medlemsstater Utöver huvudstadsregionerna var den disponibla inkomsten per invånare ofta fördelad inom ett relativt smalt intervall i resterande regioner i de flesta EU-länderna. Detta gällde i synnerhet för Danmark, Sverige och Österrike, där fördelningen var ganska jämn. Det kan jämföras med de största variationerna i disponibel inkomst per invånare i icke-huvudstadsregioner inom samma medlemsstat, som redovisades i Italien, Frankrike och Spanien. I Frankrike berodde detta till stor del på förhållandevis låga värden i några av landets utomeuropeiska regioner, medan skillnaderna i Italien och Spanien återspeglade uppdelningen mellan nord och syd (med högre disponibel inkomst i de nordliga regionerna). Även om de flesta Nuts 2-regioner redovisade att den disponibla inkomsten per invånare var lägre än den primära inkomsten per invånare, fanns det 46 regioner som dragit nytta av sociala förmåner och andra transfereringar i så stor utsträckning att deras disponibla inkomster per invånare var högre än deras primära inkomster. En sådan situation uppstod i 10 av de 13 grekiska regionerna, alla sex bulgariska regioner, fem av de åtta rumänska regionerna, fem av de sju portugisiska regionerna, fyra av de sju ungerska regionerna, tre regioner vardera i Spanien, Italien och Storbritannien, två regioner i Polen och en region vardera i Tyskland, Frankrike, Kroatien och Slovakien, liksom i Cypern (som är en region på denna detaljnivå). De största ökningarna i disponibel inkomst redovisades i många regioner i Tyskland, Polen och Rumänien Karta 5 visar förändringen i disponibel inkomst per invånare i Nuts- 2-regioner mellan 2008 och Observera att uppgifterna för Spanien avser förändringen mellan 2010 och 2013 och att ingen information finns tillgänglig för Kroatien, Luxemburg och Malta. Det tydligaste mönstret i kartan är de relativt höga ökningarna i disponibel inkomst i Tyskland, Polen och Rumänien under den berörda perioden. De största ökningarna i disponibel inkomst i alla de Nuts 2-regioner för vilka uppgifter finns tillgängliga redovisades för den polska huvudstadsregionen Mazowieckie och den rumänska regionen Vest. De polska och rumänska regionerna utgjorde, tillsammans med den slovakiska huvudstadsregionen, denna topp 10-lista. GDP at regional level/sv 16

17 Karta 5: Förändrad disponibel inkomst i privata hushåll i förhållande till befolkningens storlek, per Nuts 2-region, (1)(övergripande skillnad i köpkraftskonsumtionsstandard (PPCS) per invånare mellan 2008 och 2013)Källa: Eurostat (nama10r2hhinc) GDP at regional level/sv 17

18 De disponibla inkomsterna minskade med mer än PPCS i alla grekiska regioner De största minskningarna i disponibel inkomst upplevdes i några av de EU-länder som påverkades mest av den finansiella och ekonomiska krisen. I 38 regioner i EU-28 föll den disponibla inkomsten per invånare med mer än PPCS mellan 2008 och 2013 (vilket framgår av den mörkaste nyansen av lila i karta 5). Alla de 13 grekiska regionerna fanns med i denna grupp, och de nio regioner som hade de största nedgångarna i hela EU-28 var alla grekiska. Den allra största minskningen redovisades i den grekiska huvudstadsregionen (Attiki). I övrigt bestod denna grupp om 38 regioner av 11 regioner från Italien, tio från Storbritannien och de båda irländska regionerna, samt en av de två slovenska regionerna och Cypern (som är en region på denna detaljnivå). Uppgifternas tillgänglighet och källor ENS 2010 I det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) fastställs metoden för nationalräkenskaperna i EU. Den nuvarande versionen, ENS 2010, antogs i maj 2013 och har tillämpats sedan september ENS 2010 tillhandahåller en harmoniserad metod som ska användas för utarbetandet av national- och regionalräkenskaper i EU. Det säkerställer att ekonomisk statistik om ekonomierna i EU:s medlemsstater sammanställs på ett konsekvent, jämförbart, tillförlitligt och aktuellt sätt. Den rättsliga grunden för denna statistik är Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet inom Europeiska unionen (nr 549/2013). Ytterligare information om övergången från ENS 95 till ENS 2010 finns på Eurostats webbplats. Nuts Uppgifterna i denna artikel baseras uteslutande på 2013 års version av Nuts. Täckning Statistik från regionalräkenskaperna avser normalt Nuts 2-regioner. Uppgifter för Schweiz, Albanien och Serbien är endast tillgängliga på nationell nivå. Den senaste statistiken för norska regioner avser 2013, även om nationella uppgifter finns tillgängliga för Observera att en fullständig tidsserie inte finns tillgänglig för alla regioner. Kartor som visar utvecklingen över tid bör därför analyseras med särskild försiktighet. I fotnoterna anges eventuella avvikelser från standardtäckningen. Indikatorer Bruttonationalprodukt (BNP) är ett grundläggande mått på det allmänna ekonomiska tillståndet i ett land. BNP är ett aggregerat mått på produktionen som motsvarar summan av bruttoförädlingsvärdena för alla inhemska institutionella produktionsenheter, plus produktskatter och minus produktsubventioner som inte ingår i produktionsvärdet. Bruttoförädlingsvärdet är skillnaden mellan produktion och insatsförbrukning. BNP per anställd ska ge en allmän uppfattning om konkurrenskraften och produktiviteten hos en nationell/regional ekonomi. Den beror i viss mån på den totala sysselsättningens struktur och kan exempelvis minska genom en övergång från heltids- till deltidsarbete. Bruttoförädlingsvärde till baspris är en saldopost i nationalräkenskapernas produktionskonto och definieras som produktion till baspris minus insatsförbrukning till mottagarpris. Baspriset är det belopp som producenten får från köparen för en producerad enhet, minus alla produktskatter och plus alla produktsubventioner. Bruttoförädlingsvärdet kan analyseras utifrån verksamhet: summan av bruttoförädlingsvärdet till baspris för alla verksamheter plus produktskatter och minus produktsubventioner är lika med BNP. GDP at regional level/sv 18

19 De primära inkomsterna i privata hushåll är de inkomster som genereras direkt från marknadstransaktioner. Detta innefattar i allmänhet inkomster från lönearbete och egenföretagande, samt inkomster i form av räntor, utdelningar och hyror. Räntor och hyror som ska betalas redovisas som negativa poster. Disponibel inkomst är det som återstår av den primära inkomsten när alla sociala förmåner och monetära överföringar (från statlig omfördelning) lagts till och skatter på inkomst och förmögenhet samt sociala avgifter och liknande överföringar dragits av. Det är med andra ord den inkomst man har kvar att röra sig med. Sammanhang Att mäta ekonomisk utveckling Ekonomisk utveckling uttrycks i normala fall i BNP, som i ett regionalt sammanhang kan användas för att mäta makroekonomisk verksamhet och tillväxt samt för att tillhandahålla ett underlag för jämförelser mellan regioner. BNP är även en viktig indikator ur ett politiskt perspektiv, eftersom BNP är avgörande för att fastställa i vilken utsträckning varje EU-land ska bidra till EU:s budget, och treårsgenomsnittet avseende BNP används för att avgöra vilka regioner som ska vara berättigade till stöd från EU:s strukturfonder. BNP per invånare betraktas ofta som en ställföreträdande indikator för den allmänna levnadsstandarden. Emellertid bör man inte förlita sig på BNP som enda informationskälla för att underbygga politiska debatter, eftersom BNP inte tar hänsyn till externa effekter såsom miljömässig hållbarhet eller social inkludering, vilket i allt högre utsträckning kommit att betraktas som viktiga drivkrafter för livskvalitet. En rad internationella initiativ har varit inriktade på denna fråga, och i augusti 2009 antog kommissionen ett meddelande med titeln Bortom BNP: att mäta framsteg i en föränderlig värld (KOM(2009) 433 slutlig), i vilken ett antal åtgärder för att förbättra och komplettera BNP som mått togs upp. Kommissionen kom fram till att det finns all anledning att komplettera BNP med statistik som täcker andra ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer som har ett avgörande inflytande på människors välbefinnande. Den senaste tidens utveckling avseende dessa kompletterande indikatorer anges närmare i ett arbetsdokument med titeln Progress on GDP and beyond actions (SWD(2013) 303 final), i vilket man bekräftar allmänintresset av en breddning av BNP-måttet, också på regional och lokal nivå. Ekonomisk politik Regionala ojämlikheter kan förklaras av många faktorer, såsom geografisk isolering eller låg befolkningstäthet, social och ekonomisk förändring eller arvet från tidigare ekonomiska system. Dessa ojämlikheter kan bland annat komma till uttryck i form av social eftersatthet, låg kvalitet på boende, hälso- och sjukvård och utbildning, högre arbetslöshet och otillräcklig infrastruktur. EU:s regionalpolitik syftar till att stödja den bredare Europa agendan. Den ska främja solidaritet och sammanhållning, så att alla regioner kan förverkliga sin fulla potential, vilket ökar konkurrenskraften och sysselsättningen och gör att levnadsstandarden i fattigare regioner så snabbt som möjligt når EU-genomsnittet. Sammanhållningspolitik Mer än en tredjedel av EU:s budget avsätts för sammanhållningspolitiken, som syftar till att undanröja ekonomiska, sociala och territoriella olikheter inom hela EU, exempelvis genom att bidra till omstruktureringen av industriområden med negativ utveckling och till diversifieringen av landsbygdsområden. På så sätt verkar EU:s regionalpolitik för att göra regionerna mer konkurrenskraftiga, genom att främja ekonomisk tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. EU:s regionalpolitik är en investeringspolitik till stöd för nya arbetstillfällen, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, förbättrad livskvalitet och hållbar utveckling. För perioden har EU:s sammanhållningspolitik fått en ny inriktning i syfte att få så stor inverkan som möjligt på tillväxt och arbetstillfällen. Under denna period kommer EU att investera sammanlagt 351 miljarder euro i EU:s regioner. Investeringarna kommer att fortsätta inom samtliga regioner, men politiska reformer har antagits som förändrat stödnivåerna i enlighet med följande klassificering: GDP at regional level/sv 19

20 Mindre utvecklade regioner (BNP < 75 % av genomsnittet i EU-27). Övergångsregioner (BNP 75 % 90 % av genomsnittet i EU-27). Mer utvecklade regioner (BNP > 90 % av genomsnittet i EU-27). Syftet med EU:s regionalpolitik är att varje region ska uppnå sin fulla potential genom att konkurrenskraften förbättras och levnadsstandarden höjs för de fattigaste regionerna i riktning mot EU:s genomsnitt (konvergens). Syftet med den regionala ekonomiska politiken är att stimulera investeringar i regionerna genom att förbättra tillgängligheten, tillhandahålla högkvalitativa tjänster och skydda miljön, så att innovation och entreprenörskap samt skapandet av nya arbetstillfällen uppmuntras, samtidigt som man övervinner ojämlikheter som kan yttra sig i form av social eftersatthet, dåliga bostäder, dålig utbildning och dålig hälso- och sjukvård, högre arbetslöshet och otillräcklig infrastruktur. Öka sysselsättningen, tillväxten och investeringarna År 2014 fastställde Europeiska kommissionen som sin huvudprioritering att öka sysselsättningen, tillväxten och investeringarna. Detta är ett viktigt nytt initiativ vars syfte är att locka offentliga och privata investeringar genom utbyggnad av infrastruktur, exempelvis bredband, energinät och transportinfrastruktur. I sitt meddelande med titeln En investeringsplan för Europa (COM(2014) 903 final) betonade kommissionen vikten av att EU:s medlemsstater och regionala myndigheter drar största möjliga nytta av strukturfonderna genom att utnyttja olika finansieringsinstrument i form av lån, kapitaltillskott och garantier. I januari 2015 antog Europeiska kommissionen ett meddelande om att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom de befintliga reglerna för stabilitets- och tillväxtpakten (COM(2015) 12 final). Detta meddelande syftar till att stärka sambandet mellan investeringar, strukturreformer och finanspolitiskt ansvarstagande. Se även Economy and finance statistics introduced (på engelska) European sector accounts - background (bakgrundsartikel) (på engelska) European system of national and regional accounts - ESA 2010 (bakgrundsartikel) (på engelska) GDP per capita, consumption per capita and price level indices (på engelska) Nationalräkenskaper och BNP Ytterligare information från Eurostat Datavisualisering Eurostat Statistical Atlas (Chapter 6) (på engelska) Regional Statistics Illustrated (på engelska) Publikationer regional yearbook (på engelska) Viktigaste tabellerna Annual national accounts (tnama) (på engelska), se: Regional economic accounts ESA2010 (tnamareg) GDP at regional level/sv 20

21 Databasen Regional statistics by NUTS classification (reg) (på engelska), se: Regional economic accounts ESA2010 (regeco10) Särskild avdelning National accounts (på engelska) Regions (på engelska) Metodik/Metadata Gross domestic product (GDP) at current market prices by NUTS 2 regions (på engelska) (ESMS metadata file namare2gdpesms) Household accounts - ESA95 (på engelska) (ESMS metadata file regecohhesms) Källuppgifter för diagram och kartor (MS Excel) Economy at regional level (på engelska) Externa länkar European Commission Regional and Urban Policy Cohesion policy data (på engelska) Läs denna artikel online på http: // ec. europa. eu/ eurostat/ statistics-explained/ index. php/ GDP_ at_ regional_ level/ sv GDP at regional level/sv 21

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

15410/17 MLB/cc DGC 1A

15410/17 MLB/cc DGC 1A Europeiska unionens råd Bryssel den 14 maj 2018 (OR. en) 15410/17 Interinstitutionellt ärende: 2017/0319 (NLE) COLAC 144 WTO 329 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Tredje tilläggsprotokollet till

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 251 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018 Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018 Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

Oattraktiva ingångslöner för lärare enligt rapport

Oattraktiva ingångslöner för lärare enligt rapport EUROPEISKA KOMMISSIONEN PRESSMEDDELANDE Oattraktiva ingångslöner för lärare enligt rapport Bryssel den 4 oktober 2011 I så gott som samtliga europeiska länder är bruttogrundlönerna för nya lärare lägre

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2017 COM(2017) 299 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.8.2010 KOM(2010) 421 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 juli 2011 (18.7) (OR. en) 12987/11 TRANS 216 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 14 juli 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D011724/02

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN,

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, AVTAL OM REPUBLIKEN TJECKIENS, REPUBLIKEN ESTLANDS, REPUBLIKEN CYPERNS, REPUBLIKEN LETTLANDS, REPUBLIKEN LITAUENS, REPUBLIKEN UNGERNS, REPUBLIKEN MALTAS, REPUBLIKEN POLENS, REPUBLIKEN SLOVENIENS OCH REPUBLIKEN

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET

Läs mer

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Efterhandskontroll av additionalitet för

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Efterhandskontroll av additionalitet för EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2017 COM(2017) 138 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Efterhandskontroll av additionalitet för 2007 2013 SV SV 1. INLEDNING Additionalitet är en princip i Europeiska

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Resultattavla för den inre marknaden

Resultattavla för den inre marknaden Resultattavla för den inre marknaden Resultat per medlemsland Sverige (Rapporteringsperiod: 2017) Införlivande av lagstiftning EU-länderna hade 66 nya direktiv att införliva 2016, dvs. arbetsbördan var

Läs mer