PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 3 april 2018, kl BESLUTANDE

Transkript

1 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 3 april 2018, kl BESLUTANDE LEDAMÖTER Mikael Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande, och Annika Bjelvert (M), 2:e vice ordförande Rita Gunnarsson (S) Anders Johansson (S) Jessica Hildén (S) Dragan Tesovic (S) Maj-Britt Tibo (S) Berndt Björkman (C), och Peter Pettersson (C) Jan Fallström (M) Mats Stråhl (M) JUSTERING PLATS OCH TID Kommunhuset PARAGRAFER UNDERSKRIFTER SEKRETERARE Helena Olsson ORDFÖRANDE Mikael Johansson JUSTERARE Jan Fallström ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen SÄTTS UPP TAS NED FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT Helena Olsson Sida 1 av 29

2 Agneta Käld (KD) Ulla-Britt Mortensen (V) Tage Johansson (SD) TGJ ERSÄTTARE Marianne Kjellström (S), 68 Kenneth Pihlström (S), 68 ÖVRIGA EJ TJG ERSÄTTARE Marianne Kjellström (S), och Kenneth Pihlström (S), och Åse-Britt Falch (S) Anneli Örtlund (S) Marika Vanneid (S) Carl Michael Leijon (S) Peter Savela (S) Eva Frykenberger (C), Gudrun Larsson (M) Mats Notini (L) Miriam Tolvanen (L) Leif Andersson (SD) ÖVR NÄRVARANDE Jan-Olov Ragnarsson, kommundirektör Sigbrith Martinsson, ledningschef, 71 Magnus Thyberg, samhällsbyggnadschef, 68 Helena Olsson, kommunsekreterare Pia Holmstrand, chef för säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen, 60 Sida 2 av 29

3 ÄRENDEN Förändringar i föredragningslistan... 4 Information från Karlstadsregionens räddningstjänstförbund om krisberedskap och civilt försvar... 5 Nedläggning av faderskapsutredning enligt 2 kap. 7 FB... 6 Ajournering... 7 Information om månadsrapporten "Vi är Kils kommun"... 8 Remiss om samverkansavtal i Regionkommunen... 9 Remiss om promemoria från Finansdepartementet om vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Barnkonventionen i Kils kommun Revidering av varuförsörjningsplan Utredning av industrispår - förslag om att utarrendera mark Igångsättningstillstånd; asfaltering av gator och vägar Utnämning av dataskyddsombud för kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om sänkt hastighet och avgränsning mot tung trafik vid Scan-viadukten Årsredovisning Förslag till styr- och uppföljningsprocess i Kils kommun Redovisning av ej färdigberedda motioner Redovisning av ej färdigberedda medborgarförslag Anmälan av delegeringsbeslut Rapporter från kurser och konferenser Skriftliga meddelanden Revidering av investeringsplanen Sida 3 av 29

4 KS 59 FÖRÄNDRINGAR I FÖREDRAGNINGSLISTAN SAMMANFATTNING Ordföranden Mikael Johansson (S) föreslår att "Information från Karlstadsregionens räddningstjänstförbund om krisberedskap och civilt försvar" behandlas som ärende ett och att "Nedläggning av faderskapsutredning enligt 2 kap. 7 FB" behandlas som ärende två. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att "Information från Karlstadsregionens räddningstjänstförbund om krisberedskap och civilt försvar" behandlas som ärende ett och att "Nedläggning av faderskapsutredning enligt 2 kap. 7 FB" behandlas som ärende två. Sida 4 av 29

5 KS 60 INFORMATION FRÅN KARLSTADSREGIONENS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND OM KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SAMMANFATTNING Pia Holmstrand, chef för säkerhetsavdelningen vid Karlstadsregionens räddningstjänstförbund, informerar om krisberedskap och civilt försvar. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sida 5 av 29

6 KS 61 NEDLÄGGNING AV FADERSKAPSUTREDNING ENLIGT 2 KAP. 7 FB SAMMANFATTNING Enskilt ärende Sekretess KS 1 E Sida 6 av 29

7 KS 62 AJOURNERING SAMMANFATTNING Sammanträdet ajourneras klockan Sida 7 av 29

8 KS 63 Dnr KS 18/100 INFORMATION OM MÅNADSRAPPORTEN "VI ÄR KILS KOMMUN" SAMMANFATTNING Månadsrapporten "Vi är Kils kommun" är en beskrivning av läget i kommunens verksamheter och de omvärldsfaktorer som påverkar oss och våra kunder. HANDLINGAR I ÄRENDET Månadsrapport "Vi är Kils kommun", mars 2018 KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sida 8 av 29

9 KS 64 Dnr KS 18/162 REMISS OM SAMVERKANSAVTAL I REGIONKOMMUNEN SAMMANFATTNING Med anledning av att det ska bildas en regionkommun i Värmland, har landstinget tagit fram ett förslag till avtal som reglerar hur samverkan ska gå till mellan regionkommunen och primärkommunerna. Förutom grundläggande principer regleras ansvarsfördelning, fördelning av ekonomiskt ansvar samt samverkansstruktur i avtalet. De instanser som föreslås är Värmlandsrådet, Värmlandsrådets arbetsutskott och sakområdesråd. Avtalet föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och gälla tills vidare med en första utvärdering våren Kils kommun har fått förslaget för yttrande senast den 13 april Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. HANDLINGAR I ÄRENDET Kommunfullmäktiges protokoll , 83 Reviderat missiv Förslag till samverkansavtal Processbeskrivning regionbildning, Förvaltningens tjänsteskrivelse LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Georg Forsberg (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag men med ett tillägg om att Kils kommun anser att varje kommuns representation i Värmlandsrådet ska bestå av en representant från majoriteten och en representant från oppositionen. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på Georg Forsbergs förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller det. Sida 9 av 29

10 KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande över remissen om samverkansavtal: 5. Ansvarsfördelning Kils kommun anser inte att frågan om just tätortstrafik behöver lyftas fram särskilt i ett samverkansavtal. Det framgår att sakområdesråd ska inrättas för kollektivtrafik. 6. Samverkansstruktur Generellt gäller att det inte framgår tydligt hur arbetsformerna ser ut i de olika samverkansnivåerna, men detta utkristalliserar sig sannolikt när arbetet har kommit igång. Eftersom det är anteckningar som ska föras vid sammanträdena, förstår Kils kommun det som att dessa inte skrivs under av ordföranden och justeras av utsedd person, utan endast beskriver vad som förevarit vid mötena. Det framgår inte om avvikande uppfattningar noteras i anteckningarna, eller vad som krävs för att det ska bli fråga om ett formellt ställningstagande. Är det majoritetsbeslut som gäller? Detta gäller även beslut om vice ordförande. I Värmlandsrådet utser varje kommun två personer, den ena ska vara kommunstyrelsens ordförande, den andra personen är valfri förtroendevald, men förslaget till avtal föreslår att det ska vara en representant från oppositionen. Kils kommun ifrågasätter lämpligheten i att representationen är olika från olika kommuner. Kils kommun anser att varje kommuns representation i Värmlandsrådet ska bestå av en representant från majoriteten och en representant från oppositionen. Uttrycket kommunchef bör generellt bytas ut till kommundirektör då detta är kommunallagens nya benämning sedan årsskiftet (kommunallagen 2017:725, 7 kap. 1 ). Det anges att arbetsutskottet inte är ett utskott i kommunallagens mening. Kils kommun anser därför att uttrycket är olämpligt att använda i detta sammanhang, och föreslår i stället benämningen Värmlandsrådets arbetsgrupp. Kils kommun anser avslutningsvis att benämningen sakområdesråd är lite svår rent språkligt. Ordet råd är också samma som i Värmlandsråd. Ett förslag är istället till exempel sakområdeskommitté. Sida 10 av 29

11 BESLUTET SKICKAS TILL Landstinget i Värmland, diariet@liv.se Sida 11 av 29

12 KS 65 Dnr KS 18/84 REMISS OM PROMEMORIA FRÅN FINANSDEPARTEMENTET OM VISSA ÄNDRINGAR I REGLERINGEN OM TILLSTÅND ATT TA EMOT OFFENTLIG FINANSIERING SAMMANFATTNING Kils kommun har fått en remiss avseende Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Remissvaret ska vara Regeringskansliet tillhanda senast den 19 april. I november 2016 lämnade Välfärdsutredningen över sitt betänkande Ordning och reda i välfärden till regeringen. Utredningens uppdrag var att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Efter avslutad remissomgång har regeringen tagit fram en lagrådsremiss där det bland annat föreslås att ett krav på tillstånd för att få ta emot offentlig finansiering ska införas för juridiska personer som bedriver verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen (2001:453) och skollagen (2010:800). Detta innebär att juridiska personer som vill ta emot offentlig finansiering måste kunna visa att offentliga medel, utöver ett tillåtet rörelseresultat, kommer att gå till verksamhet enligt de angivna lagarna. Ett vinsttak införs således. I den promemoria som Kils kommun nu har fått på remiss föreslås vissa ändringar i och kompletteringar till de förslag som lämnats i lagrådsremissen. Ett förslag i promemorian är att ett prisbasbelopp införs som en lägsta gräns för tillåtet rörelseresultat. I promemorian föreslås även att kraven för att beviljas tillstånd ställs lägre för vissa typer av aktörer som har ett allmännyttigt syfte. Förvaltningen föreslår att kommunen avstår från att lämna synpunkter. HANDLINGAR I ÄRENDET SOU 2016:78 Ordning och reda i välfärden Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 22 Lagrådsremiss Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet Sida 12 av 29

13 Remiss Fi2018/00130/K Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kils kommun avstår från att lämna synpunkter på remissen Fi2018/00130/K Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering. BESLUTET SKICKAS TILL Regeringskansliet Finansdepartementet Sida 13 av 29

14 KS 66 Dnr KS 18/183 BARNKONVENTIONEN I KILS KOMMUN SAMMANFATTNING FN antog konventionen om barnets rättigheter Sverige ratificerade den året efter, Konventionen utgör en del av folkrätten och är ett rättsligt bindande internationellt avtal. Sverige har valt att införa ett antal av konventionens artiklar i lämpliga lagar i den svenska rätten. Sedan 1999 ska en så kallad barnchecklista med en barnkonsekvensanalys användas i Kils kommun vid större investeringsbeslut och större verksamhetsbeslut. Syftet med barnchecklistan är att den ska säkerställa att nämnderna vid beredning av ärenden och vid beslutfattande tillämpar ett barnperspektiv utifrån barnkonventionens artiklar. Checklistan reviderades i september Frågan har väckts om att Kils kommun ska fatta beslut om att barnkonventionen ska tillämpas. Förvaltningen överlämnar frågan till kommunstyrelsen utan ställningstagande. HANDLINGAR I ÄRENDET Motion om barncheck, en arbetsmetod för att främja barns rättigheter, Kommunfullmäktiges protokoll , 70 Barn- och utbildningsnämndens protokoll , 107 Barn- och utbildningsnämndens protokoll , 34 Barn- och utbildningsnämndens protokoll , 51 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll , 114 Reviderad barnchecklista, beslutad Att tänka på -lista Förvaltningens tjänsteskrivelse Sida 14 av 29

15 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden Mikael Johansson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande: "Då särskilda beslut att barnkonventionen ska beaktas i alla beslut som berör barn tidigare tagits nämndvis, tar nu kommunstyrelsen ett övergripande beslut för hela organisationen eftersom den gjorts om och nämnderna är borttagna." BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller det. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Då särskilda beslut att barnkonventionen ska beaktas i alla beslut som berör barn tidigare tagits nämndvis, tar nu kommunstyrelsen ett övergripande beslut för hela organisationen eftersom den gjorts om och nämnderna är borttagna. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstab, ärendehantering och utredning Sida 15 av 29

16 KS 67 Dnr KS 16/244 REVIDERING AV VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN SAMMANFATTNING Genom medborgarförslag från Högboda byalag aktualiserades en revidering av befintlig varuförsörjningsplan som antogs Servicesituationen har sedan antagande förändrats markant varvid en revidering är nödvändig för att ge en korrekt bild av den kommersiella servicen i kommunen. Varuförsörjningsplanen tar sikte på den kommersiella servicen på kommunens landsbygd, varvid servicen i de centrala delarna utelämnats. Varuförsörjningsplanen uppfyller det krav som ställs i förordning om stöd till kommersiell service (2000:284) på att kommunen ska ha planerat varuförsörjning på ett tillfredsställande sätt vilket är en förutsättning för att erhålla stöd och bidrag i enlighet med nu nämnda förordning. Medborgarförslaget gällde möjligheten att erhålla hemsändningsbidrag för distribuering av dagligvaror till personer på landsbygden som har svårt att ta sig till butiken. Hemsändningsbidrag omfattas av förordning om stöd till kommersiell service, varvid en revidering av varuförsörjningsplanen är nödvändig för att genomföra medborgarförslaget. Dock tar varuförsörjningsplanen sikte på den kommersiella servicen på landsbygden. För att få ett helhetsgrepp på servicenivån i kommunen föreslår förvaltningen att man påbörjar arbete med att ta fram en kommunal serviceplan. I denna serviceplan ska varuförsörjningsplanen integreras men även offentlig service och kommersiell service i kommunens centrala delas bör omfattas. Serviceplanen är således bredare och kan omfatta den pågående centrumplaneringen, kollektivtrafik och andra åtgärder som vidtas i syfte att skapa tillgänglighet och service för kommunens medborgare. HANDLINGAR I ÄRENDET Varuförsörjningsplan, beslutad av kommunfullmäktige , 45 Medborgarförslag Kommunfullmäktiges protokoll , 90 Reviderad varuförsörjningsplan Riktlinjer för hemsändningsbidrag Förvaltningens tjänsteskrivelse Sida 16 av 29

17 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Georg Forsberg (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på Georg Forsbergs förslag och finner att kommunstyrelsen bifeller det. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen godkänner det upprättade förslaget på varuförsörjningsplan med tillhörande riktlinjer för hemsändningsbidrag. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en kommunal serviceplan. BESLUTET SKICKAS TILL Högboda byalag Ledningsstaben Sida 17 av 29

18 Varuförsörjningsplan för landsbygden Förord Fastställd av kommunstyrelsen , 66. Denna varuförsörjningsplan ersätter den av fullmäktige beslutade planen från 1979, KF , 45. Sedan antagandet har strukturella omvandlingar skett i kommunen varför en uppdatering är nödvändig. Varuförsörjningsplanen ska verka för en tillfredställande nivå av kommersiell service till invånare bosatta i kommunens gles- och landsbygdsområden. Varuförsörjningsplanen ska fungera som underlag vid ansökningar om statligt eller kommunalt ekonomiskt stöd till dagligvarubutiker på landsbygden. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 8

19 Innehåll Förord 1 1. Inledning Bakgrund Varuförsörjningsplan Utveckling och framtid Stöd till kommersiell service på glesbygden Lägesbeskrivning Befolkningsläget och geografiska området Befintliga dagligvarubutiker där stöd kan aktualiseras Framtida dagligvarubutiker där stöd kan aktualiseras Handlingsplan Målsättning Revidering... 8 Sida 2 av 8

20 1. Inledning 1.1 BAKGRUND Det fortgår en urbanisering i hela Sverige där bebyggelse, service och företagande lokaliseras till städer och tätorter. 1 Kils kommun utgör inte ett undantag och en stor del av samhällsservicen återfinns i centrala Kil. Det leder till att landsbygdens närserviceställen hotas eller läggs ned vilket resulterar i svårigheter att upprätthålla servicenivån i dessa delar av kommunen. Landsbygden utgör en viktig del av kommunens karaktär och att fortsatt bevara den förutsätter en tillfredställande servicenivå. Försörjningen av dagligvaror utgör här en viktig pusselbit för att skapa tillräcklig attraktionskraft, men också för att ge de praktiska förutsättningar som krävs för att människor ska bo kvar på landsbygden. Kommunen bär ett ansvar för invånarnas varuförsörjning. När tillgången till dagligvaror och övrig serviceverksamhet minskar på lands drabbar detta främst de som saknar tillgång eller möjlighet att ta sig till tätorten. Här märks främst äldre som istället blir beroende av omgivningen för sin försörjning. Utöver att utgöra en praktisk förutsättning är också ett närserviceställen en mötesplatsför social gemenskap och skulle de försvinna försvåras spontana möten mellan människor. Upprätthållande av närserviceställen ger förutsättningar för en levande landsbygd. Syftet med varuförsörjningsplanen är ge en övergripande bild av den kommersiella servicen i kommunens landsbygdsområden och därigenom fungera som underlag för kommunens planering och stödinsatser på glesbygden. Planen utgör vidare en förutsättning för möjligheten till statligt ekonomiskt stöd för kommersiell service i enlighet med förordning om stöd till kommersiell service (2000:284). 1.2 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN Att upprätta en varuförsörjningsplan är frivillig för kommunerna men det utgör samtidigt en förutsättning för möjligheten att erhålla stöd i enlighet med förordning om stöd till kommersiell service. Den i Kils kommun senast beslutade varuförsörjningsplan är från 1979, varvid behov av att se över planen och uppdatera den utifrån dagens förutsättningar är stort. Vid dess upprättande såg dagligvaruhandels- och närservicesituationen i kommunens gles- och 1 SOU 2015:35, Service i glesbygd, s. 33. Sida 3 av 8

21 landsbygdsområden helt annorlunda ut. Sammantaget fanns fjorton butiker med försäljning av dagligvaror i kommunen av vilka åtta var lokaliserade på lands- och glesbygden. Idag återfinns endast en dagligvaruhandel på landsbygden. Revidering av nu gällande varuförsörjningsplan är således nödvändig för att kommunen ska ha ansett planera varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. 1.3 UTVECKLING OCH FRAMTID Med den konkurrens som idag råder, där stormarknaderna har möjlighet att pressa priserna genom att ta in stora partier och även möjlighet till stora utbudsvariationer befinner sig de små handlarna i ett uttalat underläge. Etableringen av lågprisvaruhus försvårar ytterligare situationen för de mindre handlarna, där det i princip blir omöjligt för dem att hålla samma låga prisnivå. Även den möjlighet som utvecklats online, där man via internet kan beställa färdiga matkassar som levereras till dörren utgör ytterligare ett hot mot de lokala lanthandlarna. Lanthandlarna kan inte mäta sig med de stora aktörernas priser och utbud utan att gå med förlust. Tillräcklig och lokal service utgör inte endast en praktisk förutsättning för att många ska förmå bo kvar på gles- och landsbygden. För att skapa en attraktiv boendemiljö, en landsbygd för framtiden där människor vill bosätta sig, är dagligvaruförsörjningen en viktig del. Närserviceställena är en social mötesplats som bidrar till gemenskap. Det är således viktigt att värna om de lokala servicepunkterna, för att bevara förutsättningarna för en levande landsbygd. 1.4 STÖD TILL KOMMERSIELL SERVICE PÅ GLESBYGDEN Med kommersiell service förstås försäljning av dagligvaror och drivmedel, postoch apoteksservice samt grundläggande betaltjänster. 2 Men serviceställen kan även upprättas i gårdsbutiker, på campingplatser, på värdshus, i bygdegårdar eller andra lämpliga lokaler. I syfte att säkerhetsställa och bevara en grundläggande nivå av kommersiell, lokal service på gles- och landsbygden finns ekonomiskt stöd att söka i enlighet med förordningen om stöd till kommersiell service. Stödet kan endast utges till områden där servicen är gles, 5. Det finns emellertid ingen entydig definition av gles- och landsbygd, utan det bestämts snarast negativt genom att allt som inte utgör tätort är gles- och landsbygd. Det finns heller inga förutbestämma faktorer 2 SOU 2015:35, Service i glesbygd, s Sida 4 av 8

22 som avgör när servicen i ett område är gles, detta bestäms istället av länsstyrelsen vid bedömningen av huruvida stöd enligt förordningen om stöd till kommersiell service ska utgå. De olika stödmöjligheterna är följande; investeringsbidrag, servicebidrag, hemsändningsbidrag, särskilt driftstöd samt investeringslån Investeringsbidrag; Utgör ett stöd som lämnas direkt till företagarna och kan avse nybyggnationer eller reparationer. Bidraget kan också ges för kompetenshöjande utbildning. Bidraget får lämnas om max 50 % respektive 85 % av de totala kostnaderna beroende på ändamål, 10, 11 och 12. Servicebidrag; Företagare som är viktiga för varuförsörjningen kan vid likviditets- eller lönsamhets problem ansöka om servicebidrag om högst kronor, eller om vissa förutsättningar är uppfyllda kronor, per år lämnas, Hemsändningsbidrag; Ett bidrag som avser bekosta hemsändning av varor till de invånare i kommunen som har svårt att ta sig till butik, eller för anordnande av inköpsturer. Bidraget utgår med högst 50 % av nettokostnaden och max 100 kronor per hushåll och hemsändning/inköpstur, Särskilt driftstöd; Ett stöd som utbetalas under särskilda förutsättningar direkt till försäljningsställen på utsatta och sårbara området, 21a-21d. Investeringslån; Om lån på den allmänna kreditmarknaden inte kan beviljas kan företagarna under vissa förutsättningar ansöka om investeringslån, Sida 5 av 8

23 2. Lägesbeskrivning 2.1 BEFOLKNINGSLÄGET OCH GEOGRAFISKA OMRÅDET Idag är cirka personer bosatta inom kommunens gränser och befolkningsmängden förväntas öka under kommande år. Enligt befolkningsprognos förväntas invånarantalet 2020 uppgå till ca om utvecklingstakten förblir oförändrad. Kommunen är uppdelat i tre geografiska områden, Boda, Frykerud samt Stora Kils församling. Boda är beläget i kommunens västra delar och antalet bosatta är cirka 819 personer. Inom Frykerud församling bor cirka 1248 personer, inom Frykerud ligger även Fagerås där cirka 424 personer är bosatta. Totalt ca 1672 personer. Stora Kils församling är till ytan största nyckelområdet i kommunen och omfattar även Kils tätort. Inom de delar som ligger utanför tätorter är cirka 1419 personer bosatta medan det inom de centrala delarna återfinns cirka 8026 personer BEFINTLIGA DAGLIGVARUBUTIKER DÄR STÖD KAN AKTUALISERAS Ekonomiskt stöd i enlighet med Förordningen om stöd till kommersiell verksamhet kan endast aktualiseras i områden där servicen är gles. Detta innebär att butiker och bensinstationer belägna i kommunens centrala delar inte omfattas. Vad det gäller hemsändningsbidrag utgår emellertid bedömningen från hushållets geografiska placering och avgörande är dess närhet till servicepunkter. De senaste årens nedläggning av dagligvaruhandelsställen utanför kils centralort har resulterat i att endast en lanthandel återstår i kommunen, Coop Nära i Högboda ombildades dåvarande Konsum till ett s.k. närköp och är även idag inom Coops kategori Coop Nära vilket är butiker med fokus på snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Coop Nära i Högboda har även postservice, apotekstjänster samt är ombud för systembolaget, varvid dess betydelse för landsbygden består i mycket mer än endast dagligvaror. Om Coop i Högboda läggas ned skulle det innebära att samtliga dagligvarubutiker lokaliseras till Kils centrala tätort. 3 Siffrorna är hämtade från befolkningsstatistik v Sida 6 av 8

24 2.4 FRAMTIDA DAGLIGVARUBUTIKER DÄR STÖD KAN AKTUALISERAS Det finns ett behov att öka antalet servicepunkter på landsbygden. Enkel tillgång till kommersiell service utgör en förutsättning för att öka attraktivitet och bevara landsbygden. Ett primärt utvecklingsområde är Fagerås. Vid tidpunkten för 1979 års varuförsörjningsplan fanns två daglig varubutiker samt en mindre butik vid bensinmacken. Idag återstår endast en obemannad bensinstation, men i övrigt saknas tillgång till kommersiell service. Fagerås är utöver centralorten den största tätorten inom kommunen varvid behovet av servicepunkter är framträdande. Det skulle även öka ortens attraktivitet och potentiellt kunna leda till ökad inflyttning om det kommersiella serviceutbudet ökade. En varuförsörjningsplan skapar förutsättningar för privata och ideella aktörer att öppna servicepunkter då stöd enligt Förordningen om stöd till kommersiell service möjliggörs. 3. Handlingsplan 3.1 MÅLSÄTTNING Varuförsörjningsplanen ämnar att säkra en godtagbar kommersiell service på glesoch landsbygden genom att identifiera butiker, invånare och andra aspekter av betydelse. Planen ska ligga till grund för kommunens planering och stödåtgärder för att tillgodose erforderlig servicenivå. Om inflyttning ska öka utanför centralorten utgör tillgången till service en viktig förutsättning. Då det i dag endast finns en lantvaruhandel kvar, som också erhåller postservice, apotekstjänster samt är ombud för systembolaget är det av största vikt att bevara Coop Högboda. Butiken är en strategiskt viktigt servicepunkt och utgör en viktig del i främjandet av en levande gles- och landsbygd. Åtgärder som avser främja lanthandelns fortsatta bevarande bör eftersträvas. Det bör strävas efter ytterligare kommersiella servicepunkter utanför centralorten, framförallt inom Fagerås. Varuförsörjningsplanen utgör här en förutsättning för möjligheten att ansöka om stöd i enlighet med Förordningen om stöd till Sida 7 av 8

25 kommersiell service vilket kan komma att aktualiseras för att möjliggöra etablering av nya servicepunkter på landsbygden. Kommunen ska anta riktlinjer för hemsändningsbidrag och aktivt föra en dialog med lanthandlare och ideella aktörer kring hur den kommersiella servicen på landsbygden kan utvecklas och bevaras. 3.4 REVIDERING Denna varuförsörjningsplan samt riktlinjer för hemsändning bör uppdateras löpande och utefter behov. Sida 8 av 8

26 KS , 66 Riktlinjer för hemsändningsbidrag 1 HEMSÄNDNINGSBIDRAG Kils kommun lämnar hemsändningsbidrag till de butiker eller andra organisationer som distribuerar dagligvaror till hushåll på kommunens landsbygd eller anordnande av inköpsturer, under förutsättning att de uppfyller de krav som ställs i dessa riktlinjer. 2 MÅLGRUPPER Hemsändningsbidrag kan ges till följande; - Boende som har svårt att ta sig till butik på egen hand - Saknar kollektivförbindelser till butik 3 HEMSÄNDNINGSFREKVENS Tjänsten kan nyttjas för en leverans eller inköpstur per vecka och hushåll. 4 BIDRAGETS STORLEK Bidraget utgår med 100 kronor per hemsändning eller inköpstur per vecka och hushåll. 4 KRITERIER FÖR HEMSÄNDNING Hemsändningsbidrag kan erhållas för de kunder som bor minst 2 kilometer från utkörande servicepunkt. Är boende beviljad färdtjänst kan dock bidrag utgå trots att avståndet är mindre än 2 kilometer. Bidrag utgår endast till åretruntboende. 5 KUNDENS AVGIFT Butiken eller annan organisation har rätt att ta ut en skälig avgift för hemsändning eller inköpstur. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax Plusgiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 2

27 6 KONKURRENS Hemsändningsbidrag ska inte utgå om det innebär att konkurrensen på marknaden snedvrids genom att en butiks kundunderlag minskar till följd av annan butiks hemsändningsverksamhet. 7 RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER Rätten att erhålla hemsändningsbidrag innebär också en skyldighet för bidragstagande butik eller organisation att erbjuda hemsändning eller inköpsturer inom upptagningsområdet. Upptagningsområdet är avgränsat till att omfatta den församling i vilken aktuell butik återfinns. Den butik eller organisation som utför hemsändning eller anordnar inköpsturer ansvarar för att informera boende inom upptagningsområdet om dessa möjligheter. 8 AVTAL Kommunen ska teckna avtal med de butiker eller organisationer som erbjuder hemsändning eller anordnar inköpsturer. Avtalet tecknas för ett kalenderår i taget. 9 HANTERING AV ANSÖKAN, UNDERLAG OCH UTBETLNIGNAR Ansökan om bidrag ska ske senast i november månad för nästkommande kalenderår. Redovisning av genomförda hemsändningar och inköpsturer ska redovisas enligt särskild blankett och inlämnas två gånger per år (juni respektive december). Ersättning utgår i således i efterskott. Särskild granskning kan även ske om behov finns. 11 ÅTERBETALNINGSSKYLDIGHET Skulle butik eller organisation utlämna felaktigt underlag eller på något annat sätt agera i strid med dessa riktlinjer äger kommunen rätt att återkräva utbetalt hemsändningsbidrag för den tidsperiod som berörs av felaktigheterna eller agerandet i strid med riktlinjerna. Sida 2 av 2

28 KS 68 Dnr KS 18/153 UTREDNING AV INDUSTRISPÅR - FÖRSLAG OM ATT UTARRENDERA MARK SAMMANFATTNING Mellanskog vill investera och utveckla virkesterminalen i Kils kommun. Detta behövs enligt Mellanskog för att få lönsamhet i sin verksamhet. För att kunna investera i terminalen så behöver de få tillgång till marken närmast spåret som idag ägs av Kils kommun genom köp eller arrende på lång tid. Om inte Mellanskog får tillgång till marken och kan investera så behöver de leta efter andra platser för sin verksamhet. Mellanskog har meddelat att de i första hand vill ha virkesterminalen i Kil. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse Karta över det berörda området LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Georg Forsberg (C) och Berndt Björkman (C) anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut i ärendet. BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att arrendera ut Kils kommuns mark närmast industrispåret till Mellanskog på 20 år. På detta sätt behåller Kils kommun en stor aktör på spåret som vill satsa investeringsmedel för att utveckla detta samtidigt som andra aktörer får tillgång till spåret för sin verksamhet. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstaben, ekonomi och styrning Sida 18 av 29

29 KS 69 Dnr KS 18/155 IGÅNGSÄTTNINGSTILLSTÅND; ASFALTERING AV GATOR OCH VÄGAR SAMMANFATTNING Förvaltningen ansöker om igångsättningstillstånd för asfaltering av gator och vägar. Investeringsmedel är avsatta i investeringsbudgeten för Behovet i Kils kommun är stort och bedömningen från förvaltningen är att de behöver användas. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar om ett igångsättningstillstånd för asfaltering av gator och vägar. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstaben, ekonomi och styrning Sida 19 av 29

30 KS 70 Dnr KS 18/174 UTNÄMNING AV DATASKYDDSOMBUD FÖR KOMMUNSTYRELSEN SAMMANFATTNING Den 25 maj 2018 gäller EU:s dataskyddsförordning som lag i Sverige. Förordningen reglerar hur vi får behandla personuppgifter. Ett av kraven är varje personuppgiftsansvarige, i vårt fall nämnd respektive bolag, utser ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudet övervakar att organisationen följer dataskyddsförordningen. Förvaltningen föreslår att informationssäkerhetsansvarig Leif Carlson utses till dataskyddsombud för kommunstyrelsen. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen utnämner informationssäkerhetsansvarig Leif Carlson till dataskyddsombud för kommunstyrelsen. BESLUTET SKICKAS TILL Leif Carlson Datainspektionen Sida 20 av 29

31 KS 71 Dnr KS 17/382 SVAR PÅ MEDBORGARFÖRSLAG OM SÄNKT HASTIGHET OCH AVGRÄNSNING MOT TUNG TRAFIK VID SCAN-VIADUKTEN SAMMANFATTNING Ett medborgarförslag har inkommit till Kils kommun där förslagsställaren vill ha sänkt hastighet för biltrafiken och en avskiljning mellan körbanan och gång/cykelbanan för att öka trafiksäkerheten vid Scanviadukten. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll , 4 Medborgarförslag BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla förslaget och att förslaget behandlas i kommande planering av verksamhetsplaner och investeringsprojekt. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstaben, ekonomi och styrning Sektor Samhälle och service Förslagsställaren Sida 21 av 29

32 KS 72 Dnr KS 17/200 ÅRSREDOVISNING 2017 SAMMANFATTNING Ledningsstaben har upprättat årsredovisning för Kils kommun för Årsredovisningen innehåller information om väsentliga händelser, mål och resultat, personalanalys, finansiell analys samt finansiella rapporter för kommunen och en sammanställd redovisning som visar kommunkoncernens samlade resultat. HANDLINGAR I ÄRENDET Årsredovisning 2017 Ledningsstabens tjänsteskrivelse, BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna årsredovisningen för Sida 22 av 29

33 KS 73 Dnr KS 18/202 FÖRSLAG TILL STYR- OCH UPPFÖLJNINGSPROCESS I KILS KOMMUN SAMMANFATTNING Den politiska organisationen har förändrats från och med Flertalet nämnder har tagits bort och kommunstyrelsen ansvarar för hela den kommunala förvaltningen. Förändringen innebär att processerna kring verksamhetsplanering och uppföljning behöver anpassas till den nu gällande organisationen. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till ny styr- och uppföljningsprocess för Kils kommun. Förslaget har förankrats i kommundirektörens ledningsgrupp. HANDLINGAR I ÄRENDET Styr- och uppföljningsprocess i Kils kommun, Tjänsteskrivelse, LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Rita Gunnarsson (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer propostiton på Rita Gunnarssons förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller det. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att anta förslag till styr- och uppföljningsprocess i Kils kommun, enligt bilaga. Sida 23 av 29

34 RAPPORT Styrning och uppföljning i Kils kommun Styr- och uppföljningsprocessen

35 Sammanställd av: Sigbrith Martinsson Datum: 15 mars 2018

36 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Legala förutsättningar 6 3 Styrprocess för verksamhetsplanering 7 4 Uppföljningsprocess Månadsrapporten delårsrapporten årsredovisningen... 9

37

38 1 Bakgrund Kils kommun har ändrat sin politiska organisation på så sätt att verksamhetsdrivande nämnder tagits bort och kommunstyrelsen är den nämnd som styr den kommunala förvaltningen. Samtidigt som den politiska organisationen förändrades behövdes styrningen av verksamheterna förändras. Kommunfullmäktige har till och med 2017 styrt nämnderna via mål och genom att tilldela ramanslag. När nämnderna försvinner är den formen av styrning inte tillämplig. I stället fördelar nu fullmäktige anslag till totalt 18 olika verksamhetsområden. Kommunen har tillämpat en budgetprocess med beslut om finansiella mål, skatter och ramar för nämnderna i juni månad. En reflektion från förra årets budgetprocess är att det med det nya sättet att styra behövs mer tid och noggrannhet för att få underlag för rätt fördelning till respektive verksamhetsområde. Budgetprocessen behöver därför förändras. Uppföljning av verksamhet och ekonomi har skett tre gånger år, en delårsrapport efter varje tertial och en årsredovisning efter årets slut. 5

39 2 Legala förutsättningar Det finns lagar som styr kommunens budgetprocess och budgetens innehåll. Budgetprocessen regleras i Kommunallagen (KL) kapitel 11, Ekonomisk redovisning och uppföljning regleras i Kommunal redovisningslag (KRL). I KRL stadgas att minst en delårsrapport efter 6-8 månader ska upprättas och redovisas för fullmäktige samt formerna för årsredovisning. Enligt KL ska förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt. Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. Kommunstyrelsen bestämmer hur den interna budgetprocessen ska utformas. Budgeten ska fastställas av fullmäktige före november månads utgång. De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen. Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare. 6

40 3 Styrprocess för verksamhetsplanering Verksamhetsplaneringen består av olika faser. Dessa kan illustreras på följande sätt i en tidslinje. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Analysfas Prioriteringsfas Planeringsfas Beslutsfas I analysfasen som pågår januari-mars redovisar och analyserar förvaltningen verksamhetens kvalitet och resultat samt resursanvändning bakåt i tiden. Det gäller såväl egna jämförelser över tid som jämförelser med andra kommuner. Exempel på redovisningar är årsredovisningen, olika kvalitetsredovisningar samt nyckeltal. Resultaten värderas utifrån politiska och verksamhetsmässiga mål. Kommande behov utifrån volymförändringar tas fram. I prioriteringsfasen sätts nya målsättningar utifrån genomförd analys av dåtid och nuläge. Finansiella förutsättningar utifrån skatteprognoser redovisas. Målen revideras vid behov och preliminära resursramar för verksamheterna beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. I planeringsfasen genomför förvaltningen den verksamhetsmässiga planeringen. Vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå ekonomiska och verksamhetsmässiga mål tas fram. Behov av förändringar för att målen ska nås ska redovisas. När verksamhetsplaneringen är klar tar beslutsfasen vid. Kommunstyrelsen bereder verksamhetsplan och budget samt föreslår skattesats i oktober månad, och kommunfullmäktige fastställer densamma före november månads utgång. Mer konkret kan verksamhetsplaneringen se ut på följande sätt Tid Aktivitet Deltagare Februari/mars April-maj Analysdagar då resultat och omvärldsfaktorer redovisas av förvaltningen Resultaten värderas och nya målsättningar tas vid behov fram Kommunstyrelsen Politiska partierna 7

41 Slutet av maj/början av juni Juni Juni-september Oktober November Mål, uppdrag och preliminära resursramar bereds Mål, uppdrag och preliminära resursramar fastställs Förslag till verksamhetsplan tas fram. Förslag till skattesats Beredning av verksamhetsplan och budget Skattesats, verksamhetsplan och budget fastställs Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Förvaltningen Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 8

42 4 Uppföljningsprocess Uppföljningen sker varje månad, efter åtta månader och efter årets slut. 1.1 MÅNADSRAPPORTEN Uppföljning och prognos av verksamhetens produktion, ekonomi och resultat sker löpande i kommundirektörens månadsrapport. I månadsrapporten redovisas relevanta händelser i omvärlden, väsentliga händelser och avvikelser i den egna verksamheten samt övergripande ekonomisk och personalredovisning. Rapporten omfattar både den kommunala förvaltningen och bolagen. 1.2 DELÅRSRAPPORTEN En delårsrapport upprättas efter augusti månad. Delårsrapporten innehåller samma information som månadsrapporten. Dessutom följs finansiella och verksamhetsmässiga mål upp, och en prognos för helåret presenteras. 1.3 ÅRSREDOVISNINGEN Vid årets slut upprättas en årsredovisning som innehåller en mer omfattande analys av verksamhet, ekonomi, väsentliga personalförhållanden och förväntad utveckling. Såväl delårsrapport som årsredovisning omfattar kommunen och de kommunala bolagen. 9

43 KS 74 Dnr KS 18/201 REDOVISNING AV EJ FÄRDIGBEREDDA MOTIONER SAMMANFATTNING Enligt kommunallagen (2017:725) 5 kap. 35 bör en motion beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, 33, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de motioner som inte beretts färdigt. Redovisningen ska ske vid kommunfullmäktiges sammanträden i april och oktober. I dagsläget finns ingen motion som väckts men som ännu inte beretts färdigt. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige har tagit del av redovisningen. Sida 24 av 29

44 KS 75 Dnr KS 18/200 REDOVISNING AV EJ FÄRDIGBEREDDA MEDBORGARFÖRSLAG SAMMANFATTNING Enligt kommunallagen (2017:725) 5 kap. 35 bör ett medborgarförslag beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, 33, ska kommunstyrelsen två gånger om året redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt. Redovisningen ska ske vid kommunfullmäktiges sammanträden i april och oktober. Förvaltningen redovisar tre medborgarförslag som väckts men ännu inte beretts färdigt och föreslår att dessa ska fortsätta beredas. HANDLINGAR I ÄRENDET Förvaltningens tjänsteskrivelse BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att de medborgarförslag som inte har beretts färdigt, fortsätter att beredas. Sida 25 av 29

45 KS 76 Dnr KS 18/4 ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT SAMMANFATTNING Delegeringsbeslut enligt LSS för perioden redovisas. Delegeringsbeslut enligt SoL för perioden redovisas. Delegeringsbeslut fattade inom IFO för perioden redovisas. Delegeringsbeslut om avgifter för perioden redovisas. Delegeringsbeslut från myndighetsutskottet och förvaltningen redovisas. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sida 26 av 29

46 KS 77 Dnr KS 18/8 RAPPORTER FRÅN KURSER OCH KONFERENSER SAMMANFATTNING Inga rapporter från kurser och konferenser. Sida 27 av 29

47 KS 78 Dnr KS 18/5 SKRIFTLIGA MEDDELANDEN SAMMANFATTNING Följande meddelanden har inkommit 1. Nyhetsbrev SmåKom februari Patientsäkerhetsberättelse Utdrag ÖFN Budgetuppföljning Redovisning av anmälan till huvudman om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier t o m 26 mars 2018 KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. Sida 28 av 29

48 KS 79 Dnr KS 18/209 REVIDERING AV INVESTERINGSPLANEN 2018 SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige fastställde investeringsplanen för åren som en del av verksamhetsplanen för samma period. I planen finns ett antal projekt som ännu inte prioriterats eller tidsatts. Ett av projekten gäller återlämningsautomat till biblioteket, som behöver genomföras i samband med ombyggnationen. Dessutom har förutsättningarna för investeringar i gator förändrats och en omprioritering föreslås. Investeringsplanen behöver därför revideras. HANDLINGAR I ÄRENDET Tjänsteskrivelse, BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anslå 420 tkr till en återlämningsautomat till biblioteket. Kostnaden finansieras via kommunens rörelsekapital. Kommunstyrelsen föreslår dessutom kommunfullmäktige att omdisponera tkr från projekt Skogsvägen i 2018 års investeringsplan till projekt VA sanering Bjurbäcksgatan och utredning av Älgvägen och Gravendalsvägen/Idrottsgatan. BESLUTET SKICKAS TILL Samhälle och service (Magnus Thyberg) Ekonomi och styrning (Jonas Andersson, Niklas Liljegren) Sida 29 av 29