Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av Primärvården

Transkript

1 Dnr PS Ledningskontoret Produktionsenheten Tord Jansson Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av Primärvården Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 ( 17 ) Sammanfattning I denna rapport presenteras övergripande förslag till hantering av olika anslagsfinansierade verksamheter som idag bedrivs av primärvården i egen regi. Bakgrunden är att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog initiativ till detta med utgångspunkt i de nya krav som följer av införandet av vårdval i länets primärvård. I Hälso- och sjukvårdsstyrelsens utredning togs ett förslag fram som skiljer sig mot det förslag som nu föreligger. Skillnaden ligger i första hand i att det förra förslaget innebär tillkomsten av en ny förvaltning. Även om detta förslag har klara poänger utifrån möjligheterna att åstadkomma tydligare styrning och främja konkurrensneutralitet så valde Landstingsstyrelsen i januari 2012 att översända ärendet till Produktionsstyrelsen för fördjupad analys och ytterligare utredning. Föreliggande utredning har kommit fram till att lösningen inte behöver innebära tillkomsten av nya förvaltningar. Istället har respektive del av de anslagsfinansierade verksamheterna bedömts utifrån hur de bör hanteras för att stärka konkurrensneutraliteten. I princip prövas verksamheterna enligt en modell som övergripande består av två steg. I det första steget är strävan att öka graden av intäktsfinansiering. I det andra steget är strävan att öka tydligheten i uppdraget och öka förtroendet på primärvårdsmarknaden genom en tydligare rollfördelning i organisationen. I denna rapport föreslås i några fall att verksamheter läggs ut som tilläggsåtaganden. Dessutom förs en diskussion om att för några ytterligare delar men i ett senare skede överväga en liknande lösning, alternativt upphandling enligt LOU. För de verksamheter som inte lämpar sig att bli intäktsfinansierade kan ändå valet av organisatorisk lösning förbättra förutsättningarna för konkurrensneutralitet genom en ökad tydlighet i rollfördelningen i organisationen. I praktiken föreslås därför vissa verksamheter flyttas till andra befintliga förvaltningar. Detta minskar risken för att marknadens aktörer har misstankar om subvention till egenregin. Dessutom minskar den egna primärvårdens dominerande ställning på marknaden. Verksamheter med en stark klinisk koppling till egenregin bör organisatoriskt kvarstå inom Primärvården med ett förtydligat uppdrag och bibehållen anslagsfinansiering. Verksamheter med tydlig beställarkaraktär föreslås organiseras i en utökad beställarfunktion inom ledningskontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. I rapportens avlutande avsnitt presenteras flera övergripande förslag i syfte att öka förutsättningarna att lyckas med denna omställning och för att stärka utvecklingen av primärvårdsmarkanden i Uppsala län.

3 3 ( 17 ) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning Förslag till beslut Bakgrund Tidigare utredning Denna utredning Läsanvisning Konsultrapporten och dess slutsatser Konkurrensneutralitet De olika organisatoriska lösningarnas förutsättningar att upprätthålla konkurrensneutralitet konsultens principförslag Konsultens övriga iakttagelser och rekommendationer Produktionsenhetens kommentarer och tillägg Slutliga förslag till hantering av de anslagsfinansierade delarna Principer Vård Service och administration Uppdrag av länsövergripande och samordnande karaktär FoU och utbildning av AT/ST-läkare Tabell över slutliga förslag till hantering Summering Riskanalys Tidplan för genomförande Övergripande förslag Bilagor Bilaga 1 - Dokumentation från genomförd riskbedömning Bilaga 2 - Synpunkter från referensgrupper på slutligt rapportutkast... 17

4 4 ( 17 ) 1. Förslag till beslut - Produktionsstyrelsen avger föreliggande förslag till hantering av den anslagsfinansierade delen av Primärvården till landstingsstyrelsen. - Produktionsstyrelsen önskar landstingsstyrelsens ställningstagande i de delar som ligger under produktionsstyrelsens ansvarsområde till produktionsstyrelsens sammanträde i februari Bakgrund 2.0 Tidigare utredning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har givit hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda den framtida organisationen för den anslagsfinansierade delen av Primärvården. Detta för att anpassa landstingets organisation till den utveckling som skett genom vårdvalet och därmed stärka och tydliggöra beställar- och utförarrollen inom primärvården. Förutom frågan om konkurrensneutralitet skulle behovet av att tydliggöra styrning, samordning och utveckling av primärvården och närvården utredas. Huvudsyftet, som det formulerades i beslutet från hälso- och sjukvårdsstyrelsen , har varit att skapa en konkurrensneutral organisation som ska vara ett stöd för alla utförare, utifrån utvecklingen av vårdval med allt fler externa utförare och där en mindre andel av verksamheten än tidigare bedrivs av lanstingets egen primärvård. Detta har skett och utredningen har analyserat och föreslagit tre olika organisatoriska lösningar. En ny förvaltning under landstingsstyrelsen En utökad beställarorganisation inom eller utanför landstingets ledningskontor En fördelning av berörda verksamheter och funktioner på landstingets nuvarande förvaltningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i ( HSS ) beslutat att översända ärendet till landstingsstyrelsen för fortsatt hantering. Landstingsstyrelsen har gjort bedömningen att det finns behov av en fördjupad analys och ytterligare utredningsarbete utifrån ett produktionsperspektiv. Landstingsstyrelsen har därvid beslutat ( CK ) att uppdra till produktionsstyrelsen att utreda ärendet ur ett produktionsperspektiv och återkomma med ett förslag på vidare hantering till landstingsstyrelsen. 2.1 Denna utredning Produktionsstyrelsen har anlitat ett konsultföretag som utrett och kommit med vissa underlag i denna utredning. Konsulten har haft i uppdrag att dels definiera begreppet konkurrensneutralitet i detta sammanhang, dels rangordna de olika förslagen till organisatoriska lösningar som hälso- och sjukvårdsstyrelsen presenterade och med beaktande av följande faktorer:

5 5 ( 17 ) De olika alternativens möjlighet att på ett konkurrensneutralt sätt leverera den service och de tjänster som de aktuella anslagsfinansierade verksamheten inbegriper till all primärvård inom Uppsala län oavsett driftform. De olika alternativens möjligheter att vidmakthålla betydelsefulla organisatoriska samband ( synergieffekter ) mellan de aktuella anslagsfinansierade verksamheterna och andra delar inom vårdnivån primärvård. De olika alternativens kostnadsmässiga skillnader i form av totalkostnad för administration av de aktuella anslagsfinansierade verksamheterna. I utredningsuppdraget har även ingått att värdera ett s.k. nollalternativ vid sidan av de tre alternativ som presenterades i HSS utredning. Nollalternativet innebär att verksamheten förblir hos primärvården i egen regi. I utredningsarbetet har följande fyra referensgrupper utsetts och vid fyra tillfällen haft möjlighet att lämna synpunkter på utredningsförslagen: anslagsfinansierade verksamheter inom Primärvården privat primärvård tjänstemän från landstingets ledningskontor fackliga representanter I slutskedet av denna utredning har tillsammans med de fackliga organisationerna en övergripande riskanalys genomförts. 3. Läsanvisning I kapitel 4 redovisas huvuddragen i den konsultrapport som genomförts under våren Initialt beskrivs hur konsulten föreslår att konkurrensneutralitet ska tolkas. Med utgångspunkt i denna tolkning beskrivs därefter konsultens principförslag till hur de olika tjänsterna som idag är anslagsfinansierade bör hanteras. I ett avsnitt samlas konsulternas övriga förslag och rekommendationer upp. Kapitel 4 avslutas med produktionsenhetens kommentarer och tillägg. Referensgruppernas deltagare har haft möjlighet att lämna synpunkter på konsultrapporten. I detta avsnitt lyfts vissa av de förhållanden som särskilts påpekats. Konsulternas principförslag och de avslutande tilläggen som görs i kapitel 4 bildar tillsammans underlag för det slutliga förslaget som presenteras i kapitel 5. Här föreslås hur respektive tjänst/delverksamhet ska hanteras. Dessutom lämnas vissa övergripande förslag. I bilagor till denna rapport återfinns dels en övergripande riskanalys, dels de skriftliga synpunkter som inkommit från referensgrupperna på utredningens sista rapportutkast. Det bör noteras att en del av de synpunkter som inkommit föranlett ändringar i denna slutrapport. 4. Konsultrapporten och dess slutsatser 4.0 Konkurrensneutralitet I utredningen har syftet med landstingets strävan efter att agera konkurrensneutralt tolkats som: att skapa en väl fungerande marknad för att aktörerna som finns på marknaden ska kunna beredas lika och goda förutsättningar att bedriva god och säker

6 6 ( 17 ) vård. Målet är att samtliga aktörer på marknaden ska ha förtroende för hur landstinget beställer vård och att alla aktörer behandlas lika. Det konstateras i utredningen att det förmodligen inte går att skapa en perfekt marknad inom vårdval i landstinget, men marknaden kan alltid ges de bästa möjliga förutsättningarna under de förhållanden som råder. De viktigaste faktorerna som påverkar vårdgivarnas förtroende är enligt konsulten om det föreligger misstankar om subventioner i någon form och hur landstinget hanterar sina dubbla roller som både beställare och utförare (och ägare) av vårdverksamhet. Väsentligt för konkurrensneutraliteten är också att sträva efter att skapa en så rent intäktsfinansierad verksamhet som möjligt inom egenregin och att förtydliga uppdragen. Att förtydliga uppdragen avser hur beställaren formulerar uppdrag för enskilda delverksamheter eller åtaganden. Det är också angeläget att så långt möjligt hålla isär rollerna så att inte beställarens agerande påverkas av det faktum att beställaren och landstingets egen primärvård tillhör samma huvudman en tydlig åtskillnad mellan beställare och utförare är önskvärd. Med utgångspunkt i ovanstående har konsulterna formulerat ett antal frågor för att avgöra i vilken grad olika organisatoriska lösningar bidrar till konkurrensneutralitet. Följande frågor har använts: Bidrar den organisatoriska lösningen till ett ökat förtroende för att landstinget behandlar alla lika? Bidrar den organisatoriska lösningen till att minska misstankar om subventioner? Förbättrar den organisatoriska lösningen den konkurrensneutrala styrningen? Skapar den organisatoriska lösningen en renare intäktsfinansierad egenregi? Ökar den organisatoriska lösningen tydlighet i uppdraget? 4.1 De olika organisatoriska lösningarnas förutsättningar att upprätthålla konkurrensneutralitet konsultens principförslag Konsulten menar att ingen av de föreslagna organisatoriska lösningarna enskilt kan leverera service och tjänster på ett konkurrensneutralt sätt utifrån ovan uppställda kriterier. De olika organisatoriska lösningarna har var för sig olika styrkor och svagheter, men ingen dominerar enskilt när det gäller att leverera service och tjänster på ett konkurrensneutralt sätt. Istället föreslår konsulten att problemet med de anslagsfinansierade verksamheterna hanteras utifrån ett annat perspektiv. De olika delverksamheter/tjänster etc. som idag är anslagsfinansierade och utförs av primärvården i egen regi bör betraktas var för sig. Konsulten menar att tjänsterna kan delas in i fyra grupper utifrån tjänsternas karaktär. För respektive grupp förordas någon eller några huvudsakliga lösningarna med utgångspunkt i ambitionen att åstadkomma konkurrensneutralitet. 1. Vård Tillförs i första hand vårdcentralsuppdraget som tilläggsåtagande. I andra hand upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling ( LOU ) eller Lagen om vårdval ( LOV ). I tredje hand kan uppdraget ges till egenregin. Exempel på verksamheter som bör hanteras på detta sätt är: Barnspecialistmottagningar i länet

7 7 ( 17 ) Habiliteringshusläkarmottagning Läkarinsatser särskilda boenden mm Barnspecialistmottagningen är den verksamhet som bedöms vara svårast att hantera på ett bra sätt. Det stora problemet är här hur man hittar ett bra sätt att knyta läkarresurserna till verksamheten. Idag sköts läkarförsörjningen från Akademiska sjukhuset. 2. FoU samt utbildning I denna del ingår: AT/ST-utbildning FoU-avdelning Hälsoinriktade insatser Dessa verksamheter bör på sikt ses som beställaruppdrag enligt konsultutredningen. Högsta prioritet bör ges att hitta en lösning för AT/ST-utbildning, då detta ur ett konkurrensperspektiv är en viktig del som inte bör ha alltför nära organisatorisk koppling till egenregin. Här är en möjlig lösning att fördelningen av AT/ST-tjänster hanteras av beställarfunktion och att anställningsansvaret läggs på vårdgivaren alternativt att anställningsansvaret läggs på landstinget centralt. Enligt utredningen bör forskning och utveckling samt folkhälsa ligga kvar inom egenregin. Detta för att ge en tydlig klinisk förankring och behålla den personal och kompetens som byggts upp. 3. Service och administration I denna del av den anslagsfinansierade verksamheten ingår ansvaret för: Transfereringskostnader (inkontinenshjälpmedel, tolkkostnader, mm ) Primärvårdens IT-avdelning ( PV/IT ) Enligt utredningen bör denna del av verksamheten integreras i Landstingets resurscentrum eller under förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel. Den huvudsakliga delen av verksamheten bör integreras i Landstingets resurscentrum. Utredningen ser ingen tydlig anledning att flytta PV/IT:s organisatoriska hemvist då verksamheten ur ett konkurrensperspektiv fungerar bra enligt de intervjuade. 4. Uppdrag av länsövergripande och samordnande karaktär Här ingår ansvaret för att samordna och koordinera verksamheterna länsövergripande inom följande områden: Samordning läkarinsatser särskilda boenden Samordning inkontinenshjälpmedel Samordning ungdomsmottagningar Samordning familjecentraler Denna samordnade och koordinerande uppgift är av den karaktär att den väl kan organiseras i en utökad beställarfunktion enligt utredningen.

8 8 ( 17 ) 4.2 Konsultens övriga iakttagelser och rekommendationer Utredningen konstaterar att ovan redovisade verksamheter är mer eller mindre lämpade för upphandling om verksamheten i egen regi inte anses som lämplig. Att upphandla enligt lagen om valfrihetssystem är även detta en möjlighet, men då flera av verksamheterna är små riskerar detta att minska möjligheterna till en sammanhållen vård. I konsultrapporten framkommer att det finns skäl att stärka förtroendet i relationen mellan landstingets beställarfunktion och utförarna inom primärvård. Utgångspunkten är att ömsesidigt förtroende är en förutsättning för att åstadkomma en välfungerande marknad. Konsulten lyfter även behovet av att landstinget utarbetar ett konkurrensprogram som ska fungera som vägvisare för kommande konkurrensutsättningar. Ett sådant program ger en ökad tydlighet och långsiktighet om ambitioner och spelregler kring kommande konkurrensutsättning. 4.3 Produktionsenhetens kommentarer och tillägg Referensgruppernas deltagare har givits möjlighet att lämna synpunkter på den konsultrapport som utarbetats. Nedan presenteras de synpunkter som inkommit och som kommer att påverka det slutliga förslaget. Primärvården har i sina synpunkter tagit upp att man i konsultrapporten saknar en diskussion om de konkurrensnackdelar som egenregin upplever i nuvarande system. De tydligaste exemplen som man tar upp är att egenregin ej haft samma möjlighet till lokalanpassningar som de privata vårdgivarna har haft. Vidare tar man upp konkurrensnackdelar såsom kostnadsansvar för särskilda boenden, tolkkostnader, transport av avlidna, inkontinenshjälpmedel, mm. Primärvården har vidare i sina synpunkter på konsultrapporten framfört att mycket av problematiken kring konkurrensneutralitet borde kunna lösas med en ökat tydlighet i uppdrag och finansiering. Primärvården tar också upp problematiken om i vilken grad frivillighet gäller att ta tilläggsuppdrag inom ramen för vårdcentralsuppdraget för landstingets egna verksamheter. Vad gäller om ingen vill ta tilläggsuppdraget? Primärvården tar vidare upp problematiken kring att det finns en Ungdomshälsa vid Akademiska sjukhuset som har samma uppdrag som de ungdomsmottagningar som finns på både privata och offentliga vårdcentraler i länet. Primärvården framför vidare att om barnspecialistmottagningarna skall vara ett tilläggsuppdrag borde det logiskt vara så att den vårdcentral som har det tilläggsuppdraget också anställer barnspecialisten. Primärvården framför också att ansvaret för AT/ST-utbildning bör, om det skall flyttas från Primärvården, ligga på landstingets ledningskontor genom att denna verksamhet är en avgörande och strategisk personalförsörjningsfråga. Hälso- och sjukvårdsavdelningens närvårdsstrateg i Uppsala framhåller vidare att det är av stort värde att hemsjukvårdsenheten hålls ihop som en enhet. Husläkarmottagningen för hemlösa kan väl formas som ett tilläggsåtagande för flera mottagningar medan tilläggsåtagandet för habiliteringshusläkarmottagingen bör hållas samman i en mottagning även i framtiden. Detta för att inte bryta upp väl fungerande verksamheter

9 9 ( 17 ) och vårdkedjor. Vad avser hemsjukvårdsenheten så påtalas även den värdefulla samverkan som sker med Uppsala kommuns hemsjukvård. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, landstingets ledningskontor, framför i sina synpunkter att det i konsultrapporten inte framgår att skälet för det arbete som inleddes 2011 med att se över den anslagsfinansierade verksamheten i Primärvården var att anpassa landstingets organisation till den utveckling som skett genom vårdval och därmed stärka och tydliggöra beställarrollen. Hälso- och sjukvårdsavdelningen framhåller vidare att utredningen i allt för liten grad tar hänsyn till andra utvecklingsinsatser såsom landstingets närvårdsarbete och centrumbildningar inom angelägna områden vid valet av lösningar för den anslagsfinansierade verksamheten inom Primärvården. Barnspecialistverksamheten i länet påtalar att de idag servar både privat och offentlig vårdverksamhet och ser inga problem med konkurrensneutraliteten i dagsläget och föreslår därför en oförändrad organisation för denna verksamhet. Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset framför att deras uppdrag i läkarförsörjningen till barnspecialistmottagningarna är att bedriva barnmedicinsk ( pediatrisk ) specialistvård nära barnen och familjerna. Uppdraget är ej att bedriva primärvård för barn. 5. Slutliga förslag till hantering av de anslagsfinansierade delarna 5.0 Principer Det slutgiltiga förslaget till hantering av de anslagsfinansierade delarna av Primärvården är uppbyggt i två steg. I det första steget är strävan att öka graden av intäktsfinansiering. I det andra steget är strävan att öka tydligheten i uppdraget och öka förtroendet genom en tydligare rollfördelning i organisationen. För de verksamheter som i stor utsträckning riktar sig till hela primärvårdsmarknaden och som är av typisk utförarkaraktär bör det prövas om de kan finansieras via t ex ett tilläggsuppdrag inom ramen för valfrihetssystemet (LOV ). På detta sätt blir dessa verksamheter naturligt intäktsfinansierade och alla aktörer bereds möjlighet att söka dessa uppdrag. En ökad grad av konkurrensneutralitet uppnås därmed med en ändrad finansieringsform. För de verksamheter som inte lämpar sig att bli intäktsfinansierade kan ändå valet av organisatorisk lösning förbättra förutsättningarna för konkurrensneutralitet genom en ökad tydlighet i rollfördelningen i organisationen. Verksamheter med tydlig beställarkaraktär bör organiseras i en utökad beställarfunktion inom ledningskontorets hälso- och sjukvårdsavdelning. Verksamheter som huvudsakligen är av service- eller administrativ karaktär bör organiseras om till att ingå i Landstingets resurscentrum ( LRC ) och finansieras från hälso- och sjukvårdsavdelningen. Verksamheter med en stark klinisk koppling till verksamheter inom egenregin av primärvården bör organisatoriskt kvarstå inom Primärvården med ett tydligt uppdrag och bibehållen anslagsfinansiering.

10 10 ( 17 ) Nuvarande anslagsfinansierade verksamheter Steg I. verksamhet som lämpar sig för intäktsfinansiering inom LOV eller upphandlas via LOU. Steg I: verksamhet som inte lämpar sig för intäktsfinansiering inom LOV Steg II: verksamheten organiseras i en utökad beställarfunktion Steg II: verksamheten organiseras inom Landstingets resurscentrum Steg II: verksamheten organiseras fortsatt inom Primärvården De verksamheter som lämpar sig för intäktsfinansiering inom LOV kan där finansieras på två sätt dels genom kapiteringsersättning i vårdcentralsuppdraget eller genom tilläggsåtagande. En finansiering genom kapiteringsersättning ger en höjd ersättning per listad invånare till vårdcentralen detta samtidigt som vårdcentralen får ett utökat ansvar i motsvarande grad. Denna finansiering lämpar sig väl vid stora åtaganden som i stor utsträckning riktar sig till hela primärvårdsmarknaden. En finansiering genom tilläggsåtagande är av mer riktad natur till mindre verksamheter och enheter. Oavsett finansieringslösning så riktar sig vårdcentralsuppdraget inom LOV till alla vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Ett alternativ till intäktsfinansiering inom LOV är att upphandla verksamheten via LOU. De verksamheter och uppdrag som nu ingår i den anslagsfinansierade verksamheten inom Primärvården är i huvudsak små enheter och verksamheter. Dessa verksamheter har startats upp och utvecklats under lång tid. För att inte bryta upp väl fungerande verksamheter och vårdkedjor bedömer produktionsenheten att många av dessa bör hållas samman och bestå. Detta samtidigt som en strävan att öka konkurrensneutraliteten måste uppnås. En ambition bör också vara att i möjligaste mån ha sammanhållna enheter med samma arbetsgivare dvs inte ha ett splittrat arbetsgivaransvar på samma enhet. 5.1 Vård I denna gruppering ingår verksamheter och uppdrag som i stor utsträckning riktar sig till hela länets primärvård. Verksamheten och uppdragen är uteslutande av utförarkaraktär. Barnspecialistmottagningar Barnspecialistmottagningarna inkl barnsjukgymnaster, arbetsterapeut och psykologer är en verksamhet där all personal förutom läkarna är anställd av Primärvården. Läkarna är anställda av Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset. Den organisatoriska tillhörigheten för barnspecialistmottagningarna har varit föremål för tidigare utredning och då senast Utredningsgruppen kunde inte enas om den organisatoriska tillhörigheten skulle vara i Primärvården eller i Barnsjukhuset. Både vid den tidigare

11 11 ( 17 ) utredningen och den utredning som nu föreligger kan argument framföras både för en organisatorisk tillhörighet till Primärvården och för en organisatorisk tillhörighet till Barnsjukhuset. Dessa argument utgår från om man huvudsakligen skall anse vården som barnspecialistmottagningarna bedriver såsom primärvård eller öppen barnmedicinsk ( pediatrisk ) specialistvård. Oavsett organisatorisk tillhörighet för barnspecialistmottagningarna i framtiden så måste det säkerställas att de upparbetade samarbetsformerna kring barnen består såsom nätverk med psykologer, socionomer, sjukgymnaster, logoped, dietist, barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering, socialtjänsten, ungdomsmottagningar, skolhälsovård, barna- och mödravårdscentraler och sjukhusansluten vård. Utifrån detta kan inte något självklart val av organisatorisk hemvist för barnspecialistmottagningarna göras. En strävan är att hålla samman enheter med samma arbetsgivare dvs att inte splittra arbetsgivaransvaret. En ytterligare strävan är ett sammanhållet och tydligt kostnadsansvar för den verksamhet som bedrivs. Vidare har Primärvården en starkt dominerande roll på primärvårdsmarknaden, vilket det ur ett konkurrensneutralitetsperspektiv vore en fördel att minska. Sammantaget föreslås därför att barnspecialistmottagningarna inkl barnsjukgymnaster, arbetsterapeut och psykologer organiseras i Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset. Finansiering av detta skall ske genom ett öronmärkt anslag och ett väl definierat uppdrag med bland annat krav på geografisk placering av mottagningarna, liksom krav på särredovisning. Cosmos - migrationshälsa Cosmos migrationshälsan är en vårdcentral för asylsökande som för närvarande är samlokaliserad med Samariterhemmets vårdcentral. För närvarande pågår en utredning inom Landstinget i Uppsala län om utveckling av ett nytt transkulturellt centrum. I ett nytt transkulturellt centrum bör Cosmos migrationshälsa ingå som en del. I avvaktan på denna utredning föreslås att verksamheten drivs vidare i Primärvårdens regi med nuvarande anslagsfinansiering och med ett förtydligat uppdrag. Habiliteringshusläkarmottagning Habiliteringshusläkarmottagning är idag en husläkarverksamhet med särskild inriktning mot speciella behov och lösningar inom habiliteringsverksamheten. Husläkaren sköter de allmänmedicinska hälsoproblemen i nära samverkan med personal på habiliteringen samt specialistläkare. De grupper som erbjuds listning är dels de som har en medicinsk problematik som kräver samordning av vårdresurser, dels personer som på grund av fysiskt eller psykiskt funktionshinder har svårt att ta sig till en vanlig vårdcentral. Personer från hela länet kan erbjudas listning. Denna verksamhet är av karaktären att den går att forma till ett tilläggsåtagande. Viktigt är då att kraven på tilläggsåtagandet säkerställer att verksamheten tillhandahålls på en mottagning och att denna är geografiskt placerad i nära anslutning till Landstingets habiliterngsverksamhet. Utifrån detta föreslår vi att habiliteringshusläkarmottagningen blir ett tilläggsåtagande och finansieras på detta sätt. Ett villkor för detta är verksamhetens innehåll går att jämställa med annan verksamhet vid vårdcentral. I avvaktan på att detta sker så kvarstår ansvaret för verksamheten hos Primärvården och finansieras med anslag.

12 12 ( 17 ) Husläkarmottagning för hemlösa Husläkarmottagningen för hemlösa är i dag organiserad vid två husläkarmottagningar. En önskvärd inriktning vore att flera husläkarmottagningar hade detta uppdrag och denna kompetens. Förutsättningarna för detta ökar genom att göra detta till ett tilläggsåtagande. Detta skulle förutom att öka konkurrensneutraliteten ha den positiva effekten att individen från den tidigare speciella husläkarmottagningen för hemlösa i högre grad skulle våga ta steget till en vanlig husläkarmottagning. Utifrån detta föreslår vi att husläkarmottagningen för hemlösa blir ett tilläggsåtagande och finansieras på detta sätt. Ett villkor för detta är att verksamhetens innehåll går att jämställa med annan verksamhet vid vårdcentral. I avvaktan på att detta sker så kvarstår ansvaret för verksamheten hos Primärvården och finansieras med anslag. Hemvårdsenhet Hemvårdsenheten är en läkarresurs för äldre personer i Uppsala kommun som har behov av läkarvård i hemmet. Personer över 65 år kan remitteras till hemvårdsenheten för eventuell listning där. Listningen ger i denna verksamhet inte någon kapiteringsersättning utan verksamheten finansieras i sin helhet genom anslag. Enheten har också läkartillsyn för särskilda boenden som extra uppdrag. Angränsande verksamheter till hemvårdsenhetens verksamhet är samordning av läkarinsatser i särskilda boenden och samordning av inkontinenshjälpmedel som här valts att hanteras var för sig. Verksamheten svarar för Landstingets ansvar för läkartillsyn i hemmet och verksamheten har starka kopplingar både med primärvård och geriatrisk vård. Under utredningens gång har starka signaler framkommit om vikten av en sammanhållen hemvårdsenhet även i framtiden och styrkan av en nära koppling och samverkan som nu finns med Uppsala kommuns hemsjukvård. Hemvårdsenhetens verksamhet är i ett uppbyggnadsskede vilket ytterligare stärker vikten av en i dagsläget sammanhållen enhet. Förslaget i dagsläget är att verksamheten kvarstår i Primärvårdens regi och med nuvarande anslagsfinansiering. Verksamheten kunde också med fördel organiseras inom länsgeriatriken eller bli föremål för en upphandling i ett senare skede. Specialistmottagningar i Tierp och Östhammar Specialistmottagningar i Tierp och Östhammar är i dagsläget ett delat ansvar mellan Primärvården och Akademiska sjukhuset. I Primärvårdens ansvar ligger personalkostnader exkl läkare och övriga kostnader. I Akademiska sjukhusets ansvar ligger personalkostnader för läkare. Analogt med tidigare resonemang om en strävan att hålla samman enheter dvs att inte splittra arbetsgivaransvaret och en strävan om tydligt kostnadsansvar för den verksamhet som man bedriver så bör en organisatorisk förändring ske. Med anledning av pågående konsultläkarutredning bör resultatet av denna inväntas. I avvaktan på detta kvarstår ansvaret för verksamheten hos Primärvården med nuvarande anslagsfinansiering och ett tydligt uppdrag.

13 13 ( 17 ) Strokesjukgymnast Strokesjukgymnast består av en halv tjänst. Verksamheten är därmed så pass liten att den ej går att driva genom ett tilläggsåtagande inom LOV. Förslaget är därmed att verksamheten drivs vidare i Primärvårdens regi med anslagsfinansiering och ett förtydligat uppdrag. Läkarinsatser i särskilt boende Vad avser läkarinsatser i särskilt boende så föreligger ett uppdrag i vårdavtalet 2013 att parterna, Primärvården och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, gemensamt ska prioritera att hitta en lösning för läkarinsatser i särskilda boenden med målsättningen att det ska vara klart senast vid halvårsskiftet I och med detta så lämnas inget förslag till lösning i denna utredning. 5.2 Service och administration I denna gruppering ingår kostnader för transport av avlidna, smittspårning, obduktioner och inkontinenshjälpmedel. Vidare ingår organisationen Primärvårdens IT-avdelning. Den rena administrativa hanteringen avseende transport av avlidna, smittspårning och obduktioner föreslås övergå till Landstingets resurscentrum. Kostnadsbudgeten överförs till hälso- och sjukvårdsavdelningen i likhet med andra uppdrag som utförs av Landstingets resurscentrum på uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen. När det gäller kostnaden för inkontinenshjälpmedel föreslår vi att denna kostnad decentraliseras ut till respektive förskrivare på sikt. Bra underlag för en sådan kostnadsfördelning finns i dagsläget. På lite längre sikt kan detta kostnadsåtagande inarbetas i vårdcentralsuppdragets kapiteringsersättning. Den rent administrativa hanteringen föreslås i likhet med ovan överföras till Landstingets resurscentrum. I avvaktan på decentralisering av kostnadsbudgeten för inkontinenshjälpmedel föreslås denna att ligga på hälso- och sjukvårdsavdelningen. I detta förslag ser vi ingen tydlig anledning att flytta Primärvårdens IT-avdelning organisatoriskt. Detta genom att den upplevs fungera väl ur perspektivet konkurrensneutralitet av alla aktörer i dagsläget. Primärvårdens IT-avdelning föreslås därför kvarstanna inom Primärvården och finansieras genom anslag även fortsättningsvis. Primärvårdens IT-enhet upplevs redan i dagsläget ha ett tydligt uppdrag. Detta förhindrar inte att Primärvårdens IT-avdelning upphandlas på längre sikt. 5.3 Uppdrag av länsövergripande och samordnande karaktär I denna gruppering ingår verksamheter och uppdrag som har det gemensamt att de är av samordnande och koordinerande karaktär. I uppgifterna ingår att bedöma behov och samordna resurser ur ett länsövergripande perspektiv. De verksamheter som ingår är samordning av familjecentraler, inkontinenshjälpmedel, läkarstudenter, ungdomsmottagningar och väntetider i vården. Dessutom ingår här funktionen som samordnande demenssköterska. Dessa verksamheter och uppdrag har en tydlig beställarkaraktär varför förslaget är att dessa verksamheter i sin helhet överförs till hälso- och sjukvårdsavdelningen och

14 14 ( 17 ) fortsatt finansieras med anslag. Detta som ett bidrag till att mer renodla rollerna för vad som är beställarens ansvar respektive vad som är utförarens ansvar och därmed bidra till att öka förtroendet och konkurrensneutraliteten. 5.4 FoU och utbildning av AT/ST-läkare För gruppen forskning och utveckling samt utbildning av AT/ST-läkare så föreslår vi att dessa verksamheter i sin helhet kvarstannar inom Primärvården och finansieras genom anslag. För forsknings- och utvecklingsmedel inkl hälsoinriktade insatser så motiverar vi detta val med behov av en stark klinisk förankring och för att bibehålla den personal och kompetens som byggts upp inom denna verksamhet. För att öka förtroendet mellan privata och offentliga vårdgivare och därmed höja graden av konkurrensneutralitet bör uppdraget till Primärvården här förtydligas. I uppdraget för forsknings- och utvecklingsmedel inkl hälsoinriktade insatser måste det framgå att dessa medel och insatser riktar sig till hela primärvårdsmarknaden dvs både privata och offentliga vårdgivare. Förslaget bedöms därmed inte påverka konkurrensneutraliteten i nämnvärd omfattning. I denna grupp ingår också utbildning av AT/ST-läkare. Denna verksamhet består av flera delar såsom ansvaret för fördelningen av utbildningsplatser, ansvaret för att tillhandahålla studierektor och anställningsansvaret för AT/ST-läkare. Dessa ansvar bedömer vi bör vara sammanhållna och organiseras under ett ansvar såsom Primärvården. Detta samtidigt som öppenhet och transparens för alla parter måste finnas i denna verksamhet och då särskilt vid fördelningen av utbildningsplatserna. För att uppnå en acceptabel nivå på konkurrensneutraliteten föreslås att ett insynsråd inrättas. I detta insynsråd bör förutom representanter för Primärvården representanter för privata vårdgivare och representanter för beställarenheten ingå. Ordförandeskapet i detta råd bör innehas av beställarenheten. I nedanstående tabell sammanfattas det slutgiltiga förslaget till hantering av de anslagsfinansierade delarna av Primärvården.

15 15 ( 17 ) 5.5 Tabell över slutliga förslag till hantering I ovanstående tabell redovisas tkr av de totala tkr som ingår i landstingets anslagsfinansiering till Primärvården i vårdavtalet Resterande tkr är föremål för annan utredning eller utanför detta utredningsuppdrag. Alla redovisade belopp är i prisläge Summering Uppdraget för utredningen var att ta fram förslag till hur landstinget kan organisera och utforma den anslagsfinansierade verksamheten inom Primärvården på ett sådant sätt i framtiden att den kan leverera service och tjänster på ett konkurrensneutralt sätt. De viktigaste enskilda faktorerna för att uppnå detta är att undanröja misstankar om subventioner i ersättningssystemen och hur landstinget lyckas hantera sina dubbla roller som både beställare och utförare ( ägare ) av vårdverksamhet. I ovanstående förslag minskar utrymmet för misstankar om subventionering genom en ökad grad av intäktsfinansiering. Detta samtidigt som rollfördelningen inom landstinget som beställare och utförare ( ägare ) särskiljs tydligare vilket ökar förutsättningarna för en konkurrensneutral styrning. Genomgående förtydligas uppdragen för berörda verksamheter. På detta sätt ges marknaden bättre förutsättningar att verka. 5.7 Riskanalys En övergripande riskanalys har genomförts utifrån föreliggande förslag till framtida organisation för anslagsfinansierade delen av Primärvården. Riskanalysen har genomförts på en generell övergripande nivå tillsammans med fackliga företrädare. När sedan varje förslag var för sig skall realiseras skall facklig samverkan ske och riskbedömning göras enligt gängse rutiner. En kompletterande riskanalys har genomförts för barnspecialistmottagningarna av Vårdförbundets skyddsombud. Denna riskanalys finns redovisad på särskilt blad i bifogad dokumentation från genomförd riskanalys.

16 16 ( 17 ) 5.8 Tidplan för genomförande Genomförandet av det slutliga förslaget till hantering av de anslagsfinansierade verksamheterna bör ske i sådan ordning att det inte går emot eller står i strid med annan utveckling inom vårdnivån primärvård. I övrigt bör en strävan vara ett införande kring årsskiftet när så är möjligt. Lösningen för läkarinsatserna i särskilda boenden skall enligt vårdavtalet mellan Primärvården och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finnas senast vid halvårsskiftet Övergripande förslag Konsultrapporten pekar på förbättringsmöjligheter inom Primärvårdens anslagsfinansierade verksamheter i syfte att stärka konkurrensneutraliteten. Detta oavsett verksamheternas organisatoriska tillhörigheter. Med detta som utgångspunkt föreslår produktionsenheten att följande övergripande åtgärder vidtas: Tydliggör uppdrag och koppla dessa uppdrag tydligare till den ekonomiska ersättningen för uppdraget. En tydlighet i uppdragen är en grundförutsättning att komma till rätta med missförstånd som uppstår och den misstro som finns kring anslagsfinansierade verksamheters uppdrag och organisering vid marknadsliknande förhållanden. Behovet av förtydliganden av uppdrag gäller generellt med undantag för uppdraget till Primärvårdens IT-avdelning. Primärvården bör aktivt delta i arbetet med att förtydliga uppdragen. För att tydliggöra landstingets ambitioner och skapa goda förutsättningar för såväl privata som offentliga vårdgivare att bedriva vård bör landstinget arbeta fram och anta ett konkurrensprogram. Ett sådant program bör ge en långsiktig inriktning med ambitioner och spelregler för kommande konkurrensutsättningar. Ambitioner kring landstingets takt och tempo kring konkurrensutsättning bör framgå liksom vilka verksamhetsområden som i första hand kan bli aktuella. När det gäller spelregler finns ett behov att lägga fast den egna regins frihetsgrader i samband med konkurrensutsättning. Exempelvis behövs förtydliganden om den egna regin måste delta eller om den får delta. Även frågan om vad som ska gälla om ingen extern aktör vill delta/lämna anbud, behöver klaras ut. Ytterligare en fråga som ur konkurrensneutralitetssynpunkt bör klarläggas är den egna regins så kallade sistahandsansvar och vilken ersättning om kopplas till detta. Beträffande primärvård handlar sistahandsansvaret t ex om ansvaret att se helheten och till landstingets bästa. Detta kan innebära att verksamhet erbjuds på orter där det ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv inte är försvarbart att ha verksamhet. Vidare bör en strategisk plan för utveckling av länets primärvård och närvård med målet att klargöra landstingets långsiktiga ambitioner, styrning och spelregler skapas. Tydlighet i detta skapar goda förutsättningar för en väl fungerande marknad i framtiden. Då verksamhet eller funktioner i enlighet med detta förslag flyttas skall det säkerställas att nödvändig kunskapsöverföring sker till ny utförande enhet. Fortsätt stärka förtroendet, initeringen av detta uppdrag i HSS är ett tydligt exempel på att beställaren har en stark sådan ambition. Konsultrapporten lyfter att forumet

17 17 ( 17 ) primärvårdens branschråd behöver stärkas för att bli det utvecklingsforum som det bör vara. Det bör övervägas att göra någon slags omstart av detta forum. Konsultrapporten har pekat på att resursbrist kan föreligga inom hälso- och sjukvårdsavdelningens beställardel. Detta förslag kräver ytterligare resurser. Detta gör att det finns behov av en översyn av hälso- och sjukvårdsavdelningens resurser/bemanning inom dessa områden. I översynen bör också möjligheterna att renodla och förtydliga beställarrollen utredas. Bilagor Bilaga 1 - Dokumentation från genomförd riskbedömning Bilaga 2 - Synpunkter från referensgrupper på slutligt rapportutkast

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52 Ärende 142. FÖRSLAG TILL BESLUT Dnr LSU Ledning, Landstingsservice Thord Hägg Produktionsdirektör Förstudie inför eventuell förhyrning av lokaler för delar av labbverksamheten vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra Förstudie i samarbete med extern hyresvärd. Bakgrund Extern fastighetsägare avser uppföra en ny byggnad för främst laboratorieverksamhet, men också med kontors- och samlingslokaler på Science Parkområdet i Uppsala. Fastighetsägaren har erbjudit Landstinget möjlighet att hyra lokaler i den nya fastigheten. Detta område ligger i omedelbar närhet till Akademiska sjukhuset och delar av Uppsala Universitets medicinska forskningsverksamhet (Patologhuset och Rudbeck-lab). Det råder en lokalbrist i området, eftersom man från universitetets sida önskar expandera sin verksamhet i Rudbeck-lab, vilket i sin tur innebär att avd. f Klinisk Genetik inte längre får plats i Rudbeck-lab. I ett tidigare skede planerades att avd. f Klinisk Genetik skulle flytta till universitetets lokaler på BMC, men Akademiska sjukhuset bedömde detta som orealistiskt, eftersom samarbetet mellan klinisk genetik och sjukhusets övriga verksamheter skulle skadas om verksamheten skulle flytta till BMC. De laboratorieverksamheter som Akademiska sjukhuset anser vara aktuella för inflyttning är förutom avd. f Klinisk genetik också avd. f Klinisk mikrobiologi, del av Klinisk immunologi och transfusionsmedicin. En ökad fysisk närhet till avd. f Patologi skapar bättre förutsättningar för samarbete mellan de olika laboratoriespecialiteterna. När det gäller avd. f Klinisk mikrobiologi, kan man dessutom konstatera att dagens lokaler är dåliga och en flytt till bättre lokaler är nödvändig. Genom att samla de olika

53 2 (3) kliniska laboratorieverksamheterna ges nya möjligheter att samutnyttja teknisk utrustning. Det ger också bättre möjligheter att ha ett effektivt utnyttjande av lokaler och därmed minska ytan jämfört den som används idag. Samlokalisering av laboratorieverksamhet är också en viktig orsak till att det inte är lämpligt att en del av laboratorieverksamheterna placeras i ett nytt J-hus. Det skulle motverka de positiva samordningseffekterna som beskrivs ovan. I den nya fastigheten skulle det också vara möjligt samla Uppsala Clinical Research Center och Regionalt Cancercentrum (kontorslokaler). Dessa verksamheter är nu spridda på Gluntenområdet och en samlokalisation skulle underlätta samarbetet med sjukhuset och också ge en del ekonomiska synergieffekter. Byggnaden bör utvecklas för samordnat nyttjande inom planet, inom respektive verksamhet och husgemensamt. Gemensamma funktioner är t.ex. varumottagning/provmottagning, rum för kvävgastankar/andra gaser, diskrum, omklädningsrum, förråd, lunchrum, konferens/grupprum, arkiv, vissa frysrum och soprum. Servande ytor är till stor del ytor för gemensamma ändamål och bör kunna innebära ett mindre ytbehov jämfört dagens situation. Studerade alternativ Ett antal utredningar angående enheternas flytt har genomförts. Lokalmässigt är mikrobiologen den verksamhet som har de sämsta lokalerna ur verksamhetssynpunkt. I samband med Framtidens Akademiska görs översyn av alternativa placeringar av olika verksamheter. Utan ändamålsenliga lokaler finns risk för KMB att förlorar sin ackreditering och därmed får sjukhuset köpa mikrobiologiska tjänster från externt laboratorium, något som bland annat påverkar sjukhusets akutverksamhet och ekonomi negativt samt omöjliggör forskning. På samma sätt finns också risk att KITM inte kan sälja plasma till Baxter, något som också påverkar regionen eftersom blodverksamhet sker i regionsamverkan. Konsekvenser av förslaget De verksamheter som Akademiska sjukhuset anser vara aktuella för inflyttning enligt ovan hyr idag av LSU. Viss inhyrning sker redan idag externt vilka kan omfattas av flytt. Intern förhyrning D1, klinisk mikrobiologi, 2 164kvm till en kostnad av Tsek C11 och C5, KITM, totalt kvm till en kostnad av Tsek C11, Klinisk genetik, totalt kvm till en kostnad av Tsek Total yta idag kvm för lokaler hyrda internt, kostnad Tsek Extern inhyrning RCC, 980 kvm på Uppsala Science Park. Hyra Tsek

54 3 (3) UCR, totalt kvm på Uppsala Science Park, hyra Tsek Total yta externt kvm externt, kostnad idag Tsek Total yta för verksamheterna idag kvm till total kostnad Tsek Förslaget innebär att kvm frigörs inom Landstinget där uthyrning måste ske till andra hyresgäster. D1 kan omvandlas till att inrymma Ledningskontoret. C11 och C5 är till stor del redan idag uthyrd till Uppsala Universitet som kan ha ytterligare ytbehov. Målsättningen i förstudien bör vara att ytbehovet kan effektiviseras så att verksamheterna kan inrymmas i de föreslagna kvm. Finansiering Hyreskostnaderna vid en eventuell förhyrning beräknas för Landstinget, med hyresperiod om förslagsvis 10 år, med ett ytbehov på ca 5800 kvm, till en bedömd hyra på ca 2800 kronor kvm, ca Tkr per år. Förslaget innebär att hyreskostnaden ska vara i stort oförändrad, vilket blir uppdraget i förstudien. Det är effekten av nya ändamålsenliga lokaler för bl a forskning utveckling och som ger en modern och flexibel arbetsmiljö. Tidplan Extern fastighetsägare avser påbörja byggnationsprocessen snarast. Från avtalsundertecknande bör det ta ca 2 år till inflyttning. Samråd Samråd har skett med Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset om uppdraget. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra Förstudie i samarbete med extern hyresvärd. Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilagor: 1: Kopia av Behovsanalysrapport : Kopia av Direktörsbeslut AS,

55 Datum Diarienummer LSU BEHOVSANALYSRAPPORT Ytbehov labbverksamhet Klinisk mikrobiologi, del av KITM, Klinisk Genetik Akademiska sjukhuset, samt UCR och RCC Projektnummer: Skede 0 Skede 1 Skede 2 Skede 3 och 4 Behovsanalys Förstudie Program Genomförande Beslut behov Beslut om förstudie Beslut behov Beslut om program Beslut programinnehåll Beslut om genomförande Inledning Målet med behovsanalysen är att beskriva alternativ för att lösa det behov som beskrivits, vilka konsekvenser de olika alternativen får och ge ett förslag till inriktning för fortsatt arbete. Version: 1 Datum: Upprättad av: Lena Lundberg Fastställd av: Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

56 1. SAMMANFATTNING Extern fastighetsägare avser uppföra en ny byggnad för forskningsverksamhet på Science Parkområdet i Uppsala. Fastighetsägaren har erbjudit Landstinget möjlighet att hyra lokaler i den nya fastigheten. Detta område ligger i omedelbar närhet till Akademiska sjukhuset och delar av Uppsala Universitets forskningsverksamhet. Genom denna närhet kan man få en ökad samverkan mellan klinisk verksamhet och forskning, verksamheten kan få nya och mer verksamhetseffektiva lokaler samt ökade möjligheter till samordning. Byggnaden bör utvecklas för samordnat nyttjande inom planet, inom respektive verksamhet och husgemensamt. Gemensamma funktioner är t ex varumottagning/provmottagning, rum för kvävetankar/andra gaser, diskrum, omklädningsrum, förråd, lunchrum, konferens/grupprum, arkiv, vissa frysrum och soprum. Servande ytor är till stor del ytor för gemensamma ändamål och bör kunna innebära ett mindre ytbehov. De verksamheter som Akademiska sjukhuset anser vara aktuella för inflyttning är Klinisk mikrobiologi, del av Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Klinisk genetik, Uppsala Clinical Research Center och Regionalt Cancercentrum. 2. BAKGRUND OCH SYFTE Syftet med behovsanalysen är att ta fram ett ytbehov för labbverksamhet för eventuell inhyrning i ett nytt hus. 3. VERKSAMHETSBESKRIVNING MED FUNKTIONSKRAV Klinisk mikrobiologi Sektionen för Klinisk Mikrobiologi och Avd för Vårdhygien, som ingår i Akademiska Laboratoriet, utför analyser inom bakteriologi, virologi, parasitologi och mykologi åt Uppsala län och även åt regionen och andra delar av landet. Verksamheten omfattar kliniska laboratorier och forskningsgrupper. Avdelningen för klinisk mikrobiologi är ett ackrediterat laboratorium enligt ISO vilket innebär kvalitetssäkrad enligt internationell standard och ställer krav på kvalitén på utfört arbete inom diagnostiken, tillgängligheten i lokalerna, arbetsmiljön samt arkivering. Ackrediteringen kräver låst skalskydd och externt tillträde endast av besökare med tillstånd. Forskningsgrupperna tillämpar kvalitetsarbete enligt Good Laboratory Practice, GLP. Samnyttjande av lab mellan ackrediterad klinisk verksamhet och forskning kräver disciplin och klart ansvar i skötsel och ordning. I februari 2012 gjorde Swedac, Akademiska laboratoriets ackrediteringsorgan, en revision av verksamheten. Revisionen ledde till en avvikelserapport: Lokalerna är ej optimala för den omfattande verksamheten med så stor instrumentpark. Under året har man haft problem med rörpost, Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

57 elektriciteten, värmen, m.m. (Bedömningsrapport SWEDAC , bilaga 1). KMB genomför virusscreening av blod för Blodcentralens räkning. Baxter köper blodplasma av Blodcentralen och genomför regelbundna revisioner. I mars 2012 genomförde Baxter en inspektion av lokalerna vilken ledde till samma avvikelse. Inför förnyande av vårt avtal med Baxter behöver en åtgärdsplan för att lösa avvikelsen tas fram. Övergång till alltmer instrumentell analysverksamhet, framför allt inom molekylärbiologi och serologi, väntas fortsätta. Verksamheten arbetar främst med drag- och LAF-bänkar i stället för dragskåp. Bedömningen är att ca 85% är generella lab och 15% speciella. Substrat (ej CE-märkt) levereras även till sjukhuset, bland annat till blodcentralen. Mikrobiologen har grundutbildning för BMA, sjuksköterskor och läkare. Labbundervisning i små grupper kan tillkomma. Sjuksköterskor och läkare inom vårdhygien arbetar inte i labbmiljö och kan placeras neutralt. Vårdhygien samverkar även med Smittskyddsenheten. Verksamheten bedrivs idag i D-huset på Dag Hammarskölds väg 17. Huset renoverades senast Verksamheten har sedan dess förändrats mycket starkt, vilket har lett till att lokalerna är tungarbetade och svåra att utnyttja på ett rationellt sätt eftersom de nya arbetssätten ställer nya krav på lokalerna. Ventilation med kyla installerades 2006 i en begränsad del av byggnaden. Totalt finns ca 100 anställda. Verksamheten bedrivs framför allt under kontorstid, under lördagsöndag arbetar 5-15 personer. Idag finns heller ingen kulvertanslutning med sjukhuset. Vid utformning av nya lokaler är målsättningen att arbetet i laboratorierna kan utföras mer rationellt. Dessutom bör lokalerna underlätta arbetet för ökad samverkan mellan verksamheterna. De teknikförändringar som pågår inom såväl proteindetektions (MALDI-TOF) som arvsmassepåvisning (array-teknik etc) kommer att kraftigt påverka kraven på KMB att delta i och leverera svar i nära anslutning till vårdprocesserna. Detta kommer att ställa stora krav på såväl lokaler som på kommunikation såväl rörpost/motsvarande som fjärrkommunikation av annat slag. Totalt idag - förhyrd yta ca 2900m2 varav ca 1100 rent labb och 200 substrat - ca 110 personer, varav stab 10, vårdhygien 8, doktorander 15 - skrivplatser 86st - arbetsplatser vid labbänk ca lpm exkl. disk, apparatrum, varumottagning. Tidigare utredningar Tidigare utredning angående labbhus (White, Behovsanalys lab.hus , bilaga 2) tog fram ett förslag till typplan för labb. Typlösningen utgår från en generell klinisk labbgrupp med 8-10 personer i ett större labb med öbord, skrivrum för 2-3 personer och neutrala skrivplatser/rum Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

58 för 8-11 personer (totalt ca 20pl) samt stödlokaler som vågrum, apparatrum, närförråd eller mötesrum/tysta rum. På varje plan behövs i supportzonen ett apparatrum med två frysboxar och 1-2 kylrum à 10-12m2. Modulmått 3,3m (centrum mellan bänkar) och bänkdjup 0,85m. En arbetsplats vid labbänk är 2,4m. Speciallab - Cellodling (sluss) - PrePCR (nu 3, övertryck/ev sluss) - PostPCR (nu 2-3, undertryck/ev sluss), gel, syrefria labboxar mm. - Sekvenssering (ev. sluss) - Vågrum - Frysrum/serum -20º, ca 10m2. - P3, risklab? Ytbehov Beräknat ytbehov utifrån den behovsanalys som utfördes 2008: Servande ytor* 1570m2 Expeditioner 360m2 Laboratorier 920m2 Apparatrum 65m2 Kylrum 35m2 Frysrum 110m2 Värmerum 30m2 Disk/substrat 215m2 Förråd 20m2 Data/el 20m2 *=kommunikationsytor, wc, omklädning, personalrum, konferensrum, tvätt- och soprum etc. För programhandling för ny labbyggnad från 2009 gjordes en LOA-beräkning. Denna är utgångspunkten för uträkningen ovan. Labbyggnaden var tänkt att husera både Mikrobiologen och CKMF (Centrum för Medicinsk Forskning). En del av ytorna reserverades helt för Mikrobiologen och en del av ytorna helt för CKMF. En del av ytorna var tänkt att användas gemensamt för de två verksamheterna. Denna del delades upp i Gemensam yta och Gemensam yta forskning. Gemensam yta forskning innehåller vissa labb, vågrum, mörkrum och den del mötesrum. Av denna yta är hälften inräknad i ytbehovet för Mikrobiologen. Gemensam yta innehåller större sammankomstlokaler, lunchrum och entréytor. Av denna yta är 30% inräknad i ytbehovet för Mikrobiologen. 30% motsvarar den andel personal som Mikrobiologen utgjorde i den då planerade labbyggnaden. Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

59 Del av KITM Klinisk immunologi och transfusionsmedicin hör organisatoriskt till Diagnostik-, Akut-, Anestesi- och Teknikdivisionen på Akademiska sjukhuset. KITM är ett ackrediterat laboratorium enligt ISO vilket innebär kvalitetskrav för utfört arbete, lokaler, arbetsmiljö och arkivering. Ackrediteringen kräver låst skalskydd och tillstånd för externa besökare vid inträde i lokalerna. Transfusionsmedicin innefattar blodcentralverksamhet där blodgivar- och patienttappning och blodkomponentberedning ingår samt akutlab dygnet runt. Laboratorieverksamheten inom klinisk immunologi innebär immunologiska utredningar rörande autoimmuna sjukdomar och allergier, komplementdiagnostik samt laboratoriediagnostik vid organ-, benmärgs- och stamcellstransplantationer. Stor del av diagnostiken är kopplad till riksoch regionvård. Här finns speciallaboratorium(renrum med LAF-bänkar) för cellpreparationer där unikt arbete med isolering av Langerhanska öar ingår som en viktig del. Verksamheten bedriver förutom klinisk verksamhet även forskning på hög internationell nivå och bidrar aktivt till sjukhusets kliniska forskning. Jour/beredskap dygnet runt ingår i verksamheten för både läkare och BMA. Den del som omfattas av förslaget om nya lokaler är den del som idag är belägen på C-området i hus C5, plan 7 och hus C11, plan 5, dvs inte blodcentralsverksamheten. Hyrd yta är idag 1118m2. F n är 33 personer anställda i verksamheten. Ytbehov Beräknat utifrån dagens ytor: Servande ytor* 375m2 Expeditioner 378m2 Laboratorier 683m2 Apparatrum 60m2 Kylrum 31m2 Frysrum 19m2 Förråd 9m2 Data/el 7m2 *=kommunikationsytor, wc, omklädning, personalrum, konferensrum, tvätt- och soprum etc. Klinisk immunologi har under flera år ökat analys- uppdrags- och personalmässigt och har därför stort behov av att expandera lokalmässigt. Ytterligare lokalytor beräknas till ca m 2 fördelat på laboratorier och expeditioner (ca 100) samt förråd, frysrum och arkivrum (ca 50). Förutom detta tillkommer samutnyttjad yta för viss instrumentering som idag finns inom klinisk genetik. Klinisk Genetik Hör organisatoriskt till Kvinna- Barndivisionen på Akademiska sjukhuset. Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

60 Klinisk genetik bedriver både laborativ och patientnära verksamhet i form av expertkunskap för prevention, diagnostik och uppföljning av olika genetiska sjukdomar. Klinisk genetik servar Uppsala- Örebro regionen och vid vissa diagnoser hela landet och är medicinsk servicedisciplin åt alla specialiteter där genetiska frågeställningar förekommer. På kliniken bedrivs också forskning och utveckling samt undervisning, t ex av blivande läkare, biomedicinska analytiker och genetiska vägledare. Inom den laborativa verksamheten utförs olika typer av genetiska analyser vid medfödda och förvärvade (cancer) genetiska tillstånd. På kliniken finns laboratorier för cytogenetisk diagnostik (kromosomanalys), molekylärcytogenetisk diagnostik (FISH-analys) och DNA- samt RNA diagnostik. Verksamheten arbetar främst med drag- och LAF-bänkar i stället för dragskåp. Genetiska analyser utförs t ex vid fosterdiagnostik, misstanke om kromosomavvikelse och syndrom, infertilitet samt diagnostik av genetiska avvikelser vid leukemier och benmärgssjukdomar. Den patientnära verksamheten består av mottagnings- och konsultverksamhet varför ett antal mottagningsrum samt väntrum för besökande behövs. För närvarande utför drygt 40 personer vid kliniken sjukvård (läkare, sjukhusgenetiker, biomedicinska analytiker, sekreterare, sjuksköterska och laboratoriebiträde) samt ytterligare ca 15 personer arbetar med forskning och utveckling. Antalet anställda på klinisk genetik är 51 personer. Specialrum - kemikalieberedningsrum, kemikalieförvaring och dragskåp - pre-pcr-rum (övertryck/ev sluss) - templatrum (sluss) Verksamheten har idag lokaler på C-området i hus C11 plan 5. Hyrd yta är 1008m2. Ytbehov Beräknat utifrån dagens ytor: Servande ytor* 568m2 Expeditioner 225m2 Laboratorier 512m2 Apparatrum 17m2 Kylrum 9m2 Frysrum 29m2 Förråd 19m2 Data/el 37m2 *=kommunikationsytor, wc, omklädning, personalrum, konferensrum, tvätt- och soprum etc. Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

61 Klinisk genetik har behov av att expandera och beräknat lokalbehov från verksamheten är ytterligare m2 för expeditioner. UCR Uppsala Clinical Research Center. Centret är en fristående enhet vid både det medicinska vetenskapsområdet vid Uppsala Universitet och vid Akademiska sjukhuset. UCR arbetar med projekt under ledning av och i samarbete med kliniska forskare såväl vid Uppsala Universitet, som vid andra universitet och sjukhus i Sverige och utomlands. UCR har idag cirka 70-tal anställda som är organiserade inom klinisk forskning, klinisk prövning, kvalitetsregister, statistik, datahantering, informationsteknologi och biomedicinsk analys. UCR hyr idag lokaler av extern fastighetsägare, utspridda inom Science Park-området, totalt 2118m2 och har aviserat behov av ytterligare m2. Den externa fastighetsägare som idag äger lokalerna är den fastighetsägare som även avser uppföra den nya fastigheten Det aviserade behovet är arbetsplatser för ca 120 personer. UCR har en stycken provmottagning/undersökningsrum med enklare labbfunktion och väntrum, övrig yta expeditioner. I framtiden finns ett eventuellt behov av undersökningsrum i kliniska studier. RCC Regionalt Cancercentrum. Den 1 september 2011 etablerades ett Regionalt cancercentrum (RCC) i Uppsala-Örebroregionen. Centrumbildningen är en del i den nationella strategin som syftar till att utveckla och förbättra svensk cancervård. RCC Uppsala Örebro kommer att ha ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och kvalitetssäkra cancervården i den egna regionen. Målet är bland annat att förbättra behandling och omhändertagande av cancerpatienter, förbättra möjligheterna att upptäcka cancer tidigare. Regionalt onkologiskt centrum (ROC), som arbetar med kvalitetsregister och vårdprogram, kommer att införlivas i den nya organisationen och byter namn till "RCC register och vårdprogram". RCC hyr idag lokaler av extern fastighetsägare på Science Park-området, totalt 980m2. Den externa fastighetsägare som idag äger lokalerna är den fastighetsägare som även avser uppföra den nya fastigheten. RCC har behov av xxxst arbetsplatser. Gemensamma funktioner för all verksamhet Core facilities omfattar service, tjänster, utrustning och lokaler som är gemensamma av effektivitets- och kostnadsskäl. Byggnaden bör utvecklas för samordnat nyttjande inom planet, Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

62 inom respektive verksamhet och husgemensamt. Därtill kan tillfogas sjukhusgemensamma funktioner. Övriga gemensamma funktioner är t ex varumottagning/provmottagning, rum för kvävetankar/andra gaser, diskrum, omklädningsrum, förråd, lunchrum, konferens/grupprum, arkiv, vissa frysrum och soprum. Servande ytor, dvs kommunikationsytor är till stor del ytor för gemensamma ändamål vilket innebär samnyttjande av dessa och därmed minskat ytbehov av dessa. Sambandskrav och samarbetsmöjligheter De verksamheter som planeras flytta in i den nya byggnaden har alla en blandad verksamhet av klinik och forskning. Genom gemensamma lokaler kan ökad samverkan förväntas när det gäller verksamhet, lokaler och utrustning. Kulvertanslutning och rörpost till sjukhuset är nödvändigt, dels för varu/provtransporter och även för att underlätta samverkan med annan verksamhet vid Akademiska sjukhuset. Varuförsörjnings- / transportkrav I samband med ombyggnadsåtgärder krävs särskild översyn av transporter och flöden så de blir så effektiva som möjligt, avser bla patient-, personal- och varuflöden. Eventuellt bör utredas möjligheten till ett smågodssystem i samverkan med Akademiska sjukhuset. Verksamhetsservice (tex städning, bevakning/säkerhet, reception) I programarbetet ska Checklista avseende servicetjänster vid lokalförändring fyllas i och bifogas programhandling samt överlämnas till Allmän service. Städavtal i enlighet med landstingets Städhandbok. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR/AVGRÄNSNINGAR Pågående/planerade projekt/utredningar i anslutning till aktuellt projekt Pågående projekt när det gäller Akademiska sjukhuset är framför allt Framtidens Sjukhus som handlar om ombyggnation och nybyggnation på sjukhusområdet. I C11 pågår f n utredning om ny- och tillbyggnad av speciallabb, ca 415m2, samt nya labblokaler, ca 1025m2. I C5 pågår f n utredning om ny- och tillbyggnad för Rättsmedicinalverket, ca 572m2. Alternativ funktion för D-huset utreds. Ekonomi Avd för klinisk mikrobiologi har idag en hyreskostnad för 2900m2 i byggnad D1 på kr/m2. Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

63 KITM har en hyreskostnad för totalt 1118m2, i byggnad C11 på kr/m2, och i byggnad C5 på kr/m2. Klinisk genetik har en hyreskostnad för 1008m2 i byggnad C11 på kr/m2. RCC, 980m2 med hyreskostnad på 2 048kr/m2. UCR har idag två stycken hyreskontrakt på två olika lokaler 1065m2 med hyra 2 220kr/m2 och 1004m2 med hyra 1 490kr/m2. Erforderlig utrustning och inredning bekostas, enligt gränsdragningslista, av berörd verksamhet. RCC och UCR är idag de verksamheter som hyr lokaler av externa fastighetsägare. Övrig verksamhet hyr landstingsinterna lokaler. En flytt av verksamheter som idag finns belägna i landstingets egna fastigheter innebär att dessa ytor tomställes vilket kan innebära ett hyresbortfall internt inom landstinget. Tidplan Extern fastighetsägare avser påbörja byggnationsprocessen snarast. Från avtalsundertecknande bör det ta ca 2 år till inflyttning. 5. ALTERNATIVA IDÉER Nollalternativ ingen åtgärd Ett antal utredningar ang enheternas flytt har genomförts. Lokalmässigt är mikrobiologen den verksamhet som har de sämsta lokalerna ur verksamhetssynpunkt. I samband med Framtidens Akademiska görs översyn av alternativa placeringar av olika verksamheter. Ingen åtgärd innebär risk för att KMB förlorar sin ackreditering och därmed får sjukhuset köpa mikrobiologiska tjänster från externt laboratorium, något som bland annat påverkar sjukhusets akutverksamhet och ekonomi negativt samt omöjliggör forskning. Ingen åtgärd innebär också att KITM inte kan sälja plasma till Baxter, något som också påverkar regionen eftersom blodverksamhet sker i regionsamverkan. 6. BILAGOR Bilaga 1. Bedömningsrapport SWEDAC Bilaga 2. White, Behovsanalys lab.hus Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

64 Bilaga 1 Från: Maria Engedahl/DAT/UAS/LUL Till: Eva Telne/DAT/UAS/LUL@LUL, Björn Ragnarsson/ADM/UAS/LUL@LUL Kopia: Åke Gustafsson/DAT/UAS/LUL@LUL, Sonja Ekström Boström/ADM/UAS/LUL@LUL Datum: :41 Ärende: Lokalfrågan KMB - allvarlig avvikelse angiven av ackrediteringsorganet SWEDAC Till sjukhusledningen, Eva och Björn 1-2 februari genomfördes vårt ackrediteringsorgan SWEDAC. en tillsyn. Överlag klarade sig Akademiska laboratoriet bra med få avvikelser. En avvikelse var allvarlig och den berör KMBs lokaler, se bifogat dokument sid 12 och 27. kopierat nedan. För att få behålla ackrediteringen på KMB kräver nu SWEDAC att det inkommer en handlingplan över hur problemet skall lösas. Samtliga svenska universitetssjukhus har ackrediterade laboratorier och så även på läns- och länsdelsnivå. En avackreditering av KMB skulle få som konsekvens att AS inte längre kan genomföra kliniska läkemedelsprövningar samt att AL skulle förlora intäkter utanför LUL. Handlingsplanen skall vara inne senast 3 april Vår lokala plan är helt beroende av sjukhusets övergripande plan varför vi måste konkretisera detta ihop med sjukhusledningen. Hur går vi vidare? Med vänlig hälsning / Maria ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Maria Engedahl Verksamhetschef Akademiska Laboratoriet Uppsala maria.engedahl@akademiska.se [bilagan "Bedömningsrapport SWEDAC doc" är borttagen av Eva Telne/DAT/UAS/LUL] Från sid 12 Laboratorieutrustning m.m. Lokalerna på KMB är ej optimala för den omfattande verksamheten. Se avvikelse SS02. Som korrigerande åtgärd kan en handlinsplan accepteras. Från sid 27 AVVIKELSERAPPORT Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

65 Avvikelsebeteckning: SS_02 Enhet/område/metod: Lokaler KMB Beskrivning av förhållande: Lokalerna är ej optimala för den omfattande verksamheten med så stor instrumentpark. Under året har man haft problem med rörpost, elektriciteten, värmen, m.m Kravreferens SS-ISO Bedömare: Kundens representant Bedömningsledare: Avvikelsen konstaterad i samband med: Tillsyn / Förnyad bedömning Styrkande dokumentation erfordras Sirkka Ström Åke, Kia Godkänd av Sirkka Ström, Morgan Nilsson Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

66 Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

67

68

69

70 Datum Ärende (5) Dnr Nr LSU Ledning, Landstingsservice Thord Hägg thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Produktion ombyggnad av avfallsstation Akademiska sjukhuset C2-C3, byggnad Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att att Landstingsservice får nyttja 99 Mkr för produktion för ombyggnad av nuvarande avfallsstation samt ny kulvertanslutning överskjutande belopp, 54 Mkr, över det planerade 45 Mkr, får nyttjas inom beslutad investeringsram för planerade investeringar i Landstingsplan och budget initiera upphandling i enlighet med ovanstående beslut uppmärksamma Landstingsstyrelsen på de ökade kostnader upp till 8 Mkr i som uppkommer för Akademiska sjukhuset årligen som följd av detta beslut. Detta finansieringsbehov bör hanteras i Landstingets budget för Bakgrund I landstingets miljöprogram har ställts ett mål för ökad källsortering. Andelen avfall som går till återvinning ska vara 65 %. Ökningen av volymer för avfall och smutstvätt, uppskattad till 3 % per år, ställer ökade krav på hanteringen och har sedan länge ansträngt kapaciteten av den befintliga avfallsstationen som är byggd på 1960-talet. I dag sker avfallshanteringen till stor del manuellt med föråldrad utrustning och otidsenliga logistiklösningar. Detta riskerar att orsaka arbetsmiljöproblem samt försvårar möjligheterna att uppfylla Landstingets miljömål avseende källsortering. Som följd av ovan inleddes en förstudie år Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

71 2 (5) Förstudie Förstudie för ombyggnad av avfallsstation är genomförd och daterad Förstudie är första fasen i utredningsarbetet och utgör grunden till programarbete. Den utreder, utvärderar och utesluter alternativ, ger förslag och anvisar frågor som måste lösas i en fördjupning i nästa fas, programfasen. Normalt belyses även 0-alternativet, men med hänsyn till de krav som ställs och kommer framgent att ställas för denna strategiska funktion är inte 0-alternativet aktuellt främst av arbetsmiljöskäl. För att kunna frigöra ytor för en större avfallsstation krävs evakuering av driftens funktioner från C3 till C1. Planering av dessa aktiviteter som i juni 2012 ligger i förstudiefas, pågår parallellt med avfallsstationen men redovisas i ett separat projekt vars syfte är att hitta lösningar till placering av drift- och teknikfunktionerna till ett och samma ställe, C1. Eftersom avfallsstationen i C2/C3 är ett specialbygge avseende dess geografiska läge, dess konstruktion och dess logistik saknas det underlag i form av jämförelseobjekt för bedömning av totalkostnad. Förstudien redovisade en kostnadsuppskattning på 43 Mkr Efter avslutad förstudie beslutade Produktionsstyrelsen att påbörja programarbetet för C2/C3. Programarbete Programarbete för ombyggnad av avfallsstation är genomförd och daterat Programarbete skall på ett mer detaljerat sätt belysa det tekniska innehållet i projektet avseende konstruktioner och installationer. Arbetet ska leda till en så detaljerad beskrivning av lösningar att den lämpar sig till upphandling av en totalentreprenad. Under Programarbetet har de i förstudien tänkta byggtekniska och logistiklösningar behövt uteslutas och ersättas av nya. Programarbetet har utmynnat i en kostnadsbedömning om 99 Mkr. Samtidigt har de nya lösningarna möjliggjort ökning av bedömd livslängd för C2/C3 som centrum för UAS avfallshantering från 5-10 år till år. Två huvudsakliga faktorer till nytt utgångsläge kan redovisas: I förstudien antagna fortsatta nyttjande av avfallsstationens befintliga stomme som bärande konstruktion har visat sig vara omöjligt. Stommen klarar inte kompletterande konstruktioners last utan måste rivas, ett fåtal bärande väggar och stödmurar undantagna. Främsta anledningen till detta är i programarbetet uppkomna behov av större ytor med hänsyn till logistiken. Detta gäller invändigt för trucktrafiken och utvändigt för komprimatorer samt angöring för lastbilar.

72 3 (5) De i förstudiefasen skissade alternativa kulvertdragningar, under yttre Sjukhusvägen, har visat sig antingen tekniskt omöjliga för genomförande eller redan från början underdimensionerade med följden att de skulle utgöra flaskhalsar för framtida ökning av transporter. En ny byggnadsstomme tillsammans med ny kulvertdragning ger möjlighet till förskjutning av byggnaden mot söder, vilket ger flera fördelar för avfallsstationens långsiktiga nyttjande: Möjlighet att utöka antalet av containerplatser och tillgodogöra sjukhusets framtida sorteringskrav Bättre yttre och inre skydd med portar/grindar/staket mot obehörig personal, entreprenörer och allmänhet. Större kylrum för smittbärande produkter, vilka kommer att öka i volym Större kemikalierum med högre brandkrav Egen yta för isärmontering och kostnadseffektivare sortering Ny vagn- och kärltvätt som möter högre framtida hygienkrav Plats för enklare vagnreparationer i stället för transport till verkstad Nödvändig ökning av rangeringsytan för lastbilar och långtradare som hämtar smutstvätt och avfall En ökad yta från kvm till kvm inklusive även källarplanet tillgodoser bättre den förväntade ökningen av avfallsvolymer med 30% redan inom 10 år. En ny kulvertdragning från avfallsstation direkt till huvudkulvert väster om hus C1: kompenserar höjdskillnaden i kulvert på längre sträcka en säkerhetsfaktor möjliggör dubbelriktade transporter mot dagens enkelriktat med trafikljus och väntetider separerar persontransporterna till C1 från avfallstransporterna till C2-C3 tar i beaktande Drift- och Teknikavdelningars framtida koncentrerade placering i C1. Tillkommande kostnadsposter mellan Förstudiens kostnadsuppskattning och Programarbetets kostnadsbedömning kan åskådliggöras nedan: Milj. kr Kostnadsuppskattning enl förstudie 43 Rivning 10 Schaktning, dränering, markarbeten 6 Flytt befintliga kablar 2 Bjälklag, bärande väggar 4 Takkonstruktioner 5 Innerväggar, trappor, fönster dörrar 3 Ytskikt golv, tak, väggar 4 Installationer 4

73 4 (5) Ställverk+ uppgradering hiss 5 Evakueringslösningar under byggtid 3 Byggherrekostnader 9 Kostnadsbedömning enl programarbete 99 Hittills nedlagda kostnader för förstudie- och programarbeten 4,5 milj kr. Bedömda kostnader för avfallshanteringen exkl. hyra i 10 år. För att få en överblick över hur kostnaden kommer utvecklas under de närmsta 10 åren har vi räknat fram kostnaden inkl. förutsatta prisuppräkningar från leverantörerna mm. Som jämförelse finns en beräkning med förutsättning att kostnaden och volymen ökar med 1%. Totala avfallshanteringens kostnad exkl hyra. 10 år. (Mkr.) 8 7 Kostnad vid 3% kostnads-/volymutveckling Kostnad vid 1% kostnads-/volymutveckling Finansiering I investeringsplanen för byggnadsinvesteringar finns upptaget 45 Mkr. Tillkommande 54 Mkr föreslås utnyttjas genom omdisponering av medel inom beslutad Landstingsplan och budget Idag finansieras avfallsavgifter och hyra avfallsstation genom serviceavtal mellan Landstingsservice och Akademiska sjukhuset. Serviceavtalet omfattar transport av olika fraktioner från avfallsstation, C2/C3, inklusive hyreskostnad för avfallsstationen. Ingående kostnader för serviceavtalet under 2011 fördelar sig enligt följande: Avfallsavgifter, olika fraktioner: 3,7 mkr. Hyra avfallsstation C2/C3: 0,4 mkr. Summa kostnader serviceavtal 2011: 4,1 mkr. Bedömda ingående kostnader, 2014, efter ombyggnad av avfallsstation: Avfallsavgifter, olika fraktioner: 4,9 mkr. inklusive bedömda kostnadsökningar.

74 5 (5) Hyra avfallsstation: 7,2 mkr. inkl drift, kalkylperiod 40 år. Summa kostnader serviceavtal 2014: 12,1 mkr. Akademiska sjukhuset beräknas således få en ökad kostnad för avfallshantering uppgående till 8 mkr till följd av detta. Sjukhuset saknar finansiering för detta. Samråd Utredningen är presenterad för Akademiska sjukhuset. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att att Landstingsservice får nyttja 99 Mkr för produktion för ombyggnad av nuvarande avfallsstation samt ny kulvertanslutning. Överskjutande belopp, 54 Mkr, över det planerade 45 Mkr, får nyttjas inom beslutad investeringsram för planerade investeringar i Landstingsplan och budget initiera upphandling i enlighet med ovanstående beslut. uppmärksamma Landstingsstyrelsen på de 8 Mkr i ökade kostnader som uppkommer för Akademiska sjukhuset årligen, som följd av detta beslut. Detta finansieringsbehov bör hanteras i Landstingets budget för Förslagsställare Thord Hägg Förvaltningsdirektör Bilagor: 1. Tillkommande kostnader avfallsstation C2-C3

75 Sidan 1 av 4Sidan 1 av 4 Bilaga 5 Sid. 1(4) Landstingsservice Uppsala den 4 oktober 2012 Tillkommande serviceavgifter i samband med driftsättning av nya avfallsstationen C2-C3 Inledning och bakgrund Under en längre tid har en utredning om ny avfallsstation pågått. Denna utredning har lagts till grund för ett förslag till beslut för Produktionsstyrelsen för en om/nybyggnad på området där hus C2-C3 ligger idag. Grunden till utredningen har dels varit att återvinningsmängden skall öka samt att avfallsmängderna från sjukhuset förväntas öka i total volym. Förutom detta tilläggs byggnadens möjligheter, avseende kapaciteten att klara dessa krav då den är byggd på 1960-talet. Förslaget tar endast hänsyn till de kostnader byggnationen medför och inte den verksamhetsspecifika utrustning som krävs för att utföra avfallshantering. Detta förslag till beslut har återremitterats till Landstingsservice för komplettering om eventuellt påverkade kostnader för verksamhetens hantering i samband med de nya lokalernas förutsättningar. Detta har renderat i ett uppdrag till Affärsområde akademiska att utreda och därefter sammanställa i framförallt ekonomiska konsekvenser för Landstingsservice och dess kunder. Mål och syfte Målsättning och syfte med detta uppdrag är att utreda och sammanställa eventuella ekonomiska effekter för verksamheten avseende avfallshantering vilka inte är sammanställda i förslaget till beslut för produktionsstyrelsen. Sammanfattning Vid genomgång av behov av ny utrustning, service, underhåll och lokalvårdskostnader, uppgår kostnaden för serviceverksamheten till ca: 1,2 mkr. högre än vad den är idag. Utredningsgruppen Deltagare i utredningen har bestått främst i: Nicklas Larsson, ekonomicontroller Kenth Jirhede, servicecontroller avfall Lennart Bergman, servicecontroller Pernilla Dahlberg, Tf. Transportchef Tillvägagångssätt Uppdraget förmedlades av Thord Hägg och Olle Ahnell via ett uppstartsmöte onsdagen den 27 september. Efter detta började vi med att gå igenom uppdraget samt vilka delar som kunde vara aktuella att ingå i denna sammanställning. Vi har under tiden gjort nödvändiga avgränsningar vilka sammanställts nedan. Sidan 1 av 4

76 Sidan 2 av 4Sidan 2 av 4 Bilaga 5 Sid. 2(4) Avgränsningar Utredningen har avgränsats till att endast utgå från vilken direkt påverkan den nya avfallsstationen kan komma att få. Vi har således inte tagit hänsyn till: effekter uppkomna i samband med den ev. nya hyresmodellen vilken indirekt kan komma att ge nya sätt att beräkna befintliga servicepriser. (dock ej ränteffekten, se nästa punkt.) räntekostnader för de investeringar som görs i utrustningen då dessa bestäms efter Landstingsservice resultat vilket i sig kommer att jämnas ut i och med ny prissättning för LSU. effekter av eventuellt nya arbetssätt i de övriga tvätt-/soprum samt återvinningsstationerna utanför den nya avfallsstationen oavsett upprinnelse till förändring. (ex. arbetsmiljö) ev. effekter av Psykiatrins hus samt eventuella övriga nybyggnationer. (Ex. J-hus) ev. förändrat sätt för frakt och destruktion samt prissättning av/från annan än Landstingets personal från avfallsstationen C2-C3 till destruktion/återvinning. ev. konsekvenser i och med den upphandling av yttre transporter vilken för närvarande hanteras i Kammarrätten. ev. effekter en framtida installation av sop- och tvättsug kan ge. ev. försäljning av befintlig utrustning i avfallsstationen. Övriga förutsättningar vi har räknat in är: en avfallsmängdsökning om 3% per år. en prisjustering om 3% från entreprenörer för frakt och destruktion. en kostnadsökning om 3% för egen personal. avskrivning av egen investerad utrustning är 10 år. efter avskrivningstiden räknar vi med reinvesteringar med motsv. kostnad + kalkylränta 2%. Evakueringslokaler under byggtid för C2-C3 Under byggnationen kommer evakueringslokaler att upprättas vid C8 och S1. Denna lösning kommer att kräva investeringar vilka delvis är medräknade för byggnationen i den ursprungliga skrivelsen förslag till beslut. Utredningen anser dock att det kan tillkomma investeringar för utrustning vilka vi inte i dagsläget ser kan komma att användas vid C2-C3. Det vi uppmärksammats är: Transportband ca: 100 kkr. Ev. hyra provisorium under byggtid C2-C3 Tidsåtgång för personal inom avfallshanteringen Den nya avfallsstationen kommer att kunna ge möjligheter till nya hanteringar av avfall och utökad sortering/förädling. Sidan 2 av 4

77 Sidan 3 av 4Sidan 3 av 4 Bilaga 5 Sid. 3(4) Ekonomisk sammanställning Kostn./st. Utrustning inköp Leas./mån.avgift Summa ink. Summa leas./mån. Leasing 11 Leasade container/flak kr kr 60 Leasade "palllådor"/kärl 100 kr kr Egenägd utrustning 8 kärlvändare kr kr 2 Våg/ar kr kr 1 Kontorsutrustning kem 0 kr 0 kr 1 Kontorsutrustning Exp 0 kr 0 kr 1 Lyftbord kr kr 2 Vacuumlyft kr kr 1 Kärl/vagnstvätt kr kr 1 Inplastare kr kr 1 Pallstaplare kr kr 1 Lastbrygga kr kr Vagnar för transporter 20 -Wellpapp kr kr 15 -Matavfall kr kr 60 -Brännbart kr kr 20 -Plast kr kr 20 -Pappersförp kr kr 20 -Metall kr kr Löpande kostnader 1 Städ kr kr 1 Service/UH kr kr Summa: kr kr kr kr 10 Avskr per år kr 12 Leasing per år kr Summa leasing och avskrivningar/år kr Denna utrustning samt service beräknar vi kommer att behövas när drift av anläggningen är igång. Att observera är att många av de priser införda i mallen är uppskattade efter bästa förmåga. Vid/innan implementeringen måste den egen ägda utrustningen upphandlas, vilket kan komma att påverka priserna. Kostnader för avfallshanteringen exkl. hyra i 10 år. Sidan 3 av 4

78 Sidan 4 av 4Sidan 4 av 4 Bilaga 5 Sid. 4(4) För att få en överblick över hur kostnaden kommer utvecklas under de närmsta 10 åren har vi räknat fram kostnaden inkl. förutsatta prisuppräkningar från leverantörerna mm. Som jämförelse finns en beräkning med förutsättning att kostnaden och volymen ökar med 1%. Totala avfallshanteringens kostnad exkl hyra. 10 år. (Mkr.) 8 7 Kostnad vid 3% kostnads-/volymutveckling Kostnad vid 1% kostnads-/volymutveckling Övrigt Utredningen vill även understryka de möjligheter den nya anläggningen ger till förbättrad hygien i form av framförallt tvättmöjligheten av vagnar och kärl. Även arbetsmiljön för personalen vilka hanterar avfallet förbättras avsevärt i och med denna ombyggnad. Utredningen förordar även att det i uppföljningssyfte görs en efterkalkyl på denna sammanställning för att bekräfta eventuella differenser i framtida prisjusteringar mot Landstingsservice kunder. Sidan 4 av 4

79

80 Ärende 144. FÖRSLAG TILL BESLUT Dnr LSU Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Framtidens Akademiska - Fördjupad förstudie J-huset Nedanstående förslag till beslut omfattar den fördjupade förstudie för det nya J-huset som produktionsstyrelsen på sitt sammanträde beslutade skulle genomföras. Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Programarbete utförs enligt alt 1 nedan vilket innebär att ett nytt J-hus uppförs enligt huvudförslaget i Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J- huset daterat Förslaget ryms inom för programarbetet anslagen budget. Bakgrund En fördjupad förstudie har genomförts avseende alternativa lösningar för det nya J-huset där huvudalternativen har varit en nybyggnad i omfattning enligt i Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset dat förordat förslag och en nybyggnad som endast rymmer lokaler för den onkologiska verksamheten. I den fördjupade förstudien redovisas konsekvenser för de berörda verksamheterna i de båda alternativen. I den fördjupade förstudien redovisas också konsekvenserna av att inte utföra någon åtgärd. Sammanfattning av förstudien Anternativen som har utretts i den fördjupade förstudien är: 1. Ett nytt J-hus i omfattning enligt det i Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset dat förordade förslaget. Yta ca m² 2. Ett nytt J-hus endast för onkologisk verksamhet. Yta ca m² 3. Ingen åtgärd (alternativet bedöms inte som genomförbart med bibehållen verksamhet.) För följande verksamheter som påverkas har en konsekvensanalys utförts: a. Onkologi b. Centraloperation c. Dagkirurgi d. Bild- och funktionsmedicin e. Sterilteknisk verksamhet f. Dialysverksamhet Nedan följer en summarisk tabell över utredda alternativ och verksamheter.

81 2 (3) Sammafattningsvis möjliggör ett nytt J-hus i omfattning enligt Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset dat en möjlighet att skapa moderna och effektiva lokaler för onkologin samtidigt som en genomgripande renovering av byggnad B9 och B12 möjliggörs. Genom goda evakueringslokaler och en möjlighet att placera krävande, avancerad utrustning, som aldrig kommer att kunna placeras inom byggnad B9 och B12, i moderna lokaler med goda samband till befintlig verksamhet. Ett nytt J-hus endast för onkologin lämnar ombyggnaden av byggnad B9 och B12 olöst. Att bygga om byggnad B9 och B12 utan evakueringslokaler innebär att stora kompromisser måste göras avseense funktion och teknik. Ekonomi Uppskattad kostnad för projektering och genomförande av det nya J-huset i omfattning enlig förslaget i Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset dat var sek. Ett alternativ med nytt J-hus endast för onkologens verksamhet uppskattades i samma skede till ca sek. Dessa siffror håller nu på att ses över och kalkylen förfinas med bearbetningsgraden av förslaget.

82 3 (3) Tider En ny J-byggnad i omfattning enligt förordat förslag i Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset dat bedöms kunna stå färdig i Q Genomförandet av renoveringen av byggnad B9 och B12 bedöms vara slutfört i Q Tid för genomförandet av en ny byggnad endast för onkologi behöver utredas vidare. Genoförandet av renoveringen av byggnad B9 och B12 vid en nybyggnad endast för onkologin bedöms få en mer utdragen tidplan då genomförandet måste ske i mindre etapper. Ingen sluttid är idag definierad. Tidigare fattade beslut Produktionsstyrelsen beslutade att Produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra ett programarbete med syfte att arbeta fram en fördjupad förstudie, en programhandling och ett beslutsunderlag för projektering av det nya J- och/eller G-huset. Produktionsstyrelsen beslutade att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en behovsanalys för byggnad B9-B12 Förslagsställare: Lennart Persson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: Framtidens Akademiska Fördjupad förstudie J-Huset, redovisning av utredda alternativ dat

83 FRAMTIDENS AKADEMISKA FRAMTIDENS AKADEMISKA FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE: J-HUSET REDOVISNING AV UTREDDA ALTERNATIV FÖRSLAG TILL NYTT J-HUS FRÅN DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG. BILD FRAMTAGEN I TIDIGT SKEDE I PROJEKTET AV WHITE ARKITEKTER AB Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 1

84 FRAMTIDENS AKADEMISKA INLEDNING Våren 2011 till årsskiftet genomfördes ett behovsanalys- och förstudiearbete som resulterade i rapporten Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset, daterad (nedan kallad förstudien) samt tekniskt fördjupningsmaterial framtaget av teknikkonsulter. Denna fördjupade förstudie är en komplettering till förstudien. I förstudien kallas nybyggnaden för J-huset och så benämns den även i denna rapport. Syfte med den fördjupade förstudien Syftet med denna rapport är att på ett likvärdigt sätt analysera och beskriva konsekvenser av förstudiens förordade förslag och andra utredda alternativ. Detta för att jämförelsen av de olika alternativen ska bli så tydlig som möjligt. J-tomten D1 Utgångspunkter för förstudien och för utredda alternativ: Nya lokaler för onkologins verksamhet Teknisk upprustning av byggnaderna B9 och B12 Ombyggnad av ineffektiva planlösningar för operationsoch bild- och funktionsverksamheten Tillskapande av lokaler för dagkirurgi Tillskapande av lokaler för dialys för att ersätta befinliga i byggnad B11(behov som uppkom under förstudiearbetet via Akademiska sjukhuset) Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset bygger på slutsatser i Lokalförsörjningsplan, LFP 2011, och Fastighetsutvecklingsplan, FUP 2011 och FUP 2006 samt behovsanalys för FUP För de byggnader som förstudien berör är LFP och FUP:arna (inklusive behovsanalys till FUP 2012) i stort sett samstämmiga. V3 Behoven för byggnader och verksamheter beskrivs på samma sätt. Mellan FUP 2006 och FUP 2011 finns däreomot skillnader i hur förslag till lösning för verksamhetern ska se ut; man föreslår att de ska placeras in på olika sätt. Förslag avseende upprustningsbehov är samstämmigt liksom att samtliga planer identifierar ett behov av ekvakueringslokaler för att genomföra upprustningen. (Fördjupning se analys i förstudierapporten). Disposition av rapporten I förstudien hanteras flera olika verksamheter och byggnadsaspekter. Denna rapport är upplagd i tabellform med utvärdering av varje enskild verksamhet och byggnadsaspekt per tabell. I tabellerna jämförs det förordade alternativet med andra möjliga lösningar. Följande verksamheter och byggnadsaspekter analyseras: Onkologisk vård och behandling Centraloperation Dagkirurgi Bild- och funktionsmedicin Sterilteknisk verksamhet Dialys Upprustning av B9 och B12 (byggnadsaspekt) C7 C5 C8 C11 C1 C12 C2 C3 B21 F13 G1 F11 F12 F15 F14 A9 G2 J/G - TOMTEN G3 B5 B9 B14 B12 B7 B11 B10 B20 B13B16 B15 B8 B2 B18 B17 B4 B3 B19 P1 P2 S1 M1 N1 N3 M2 N2 P3 P4 S2 A15 A11 A1 T2 V2 V1 I varje tabell finns en inledande sammanfattning av befintlig situation och behov. Tabellen har en övergripande indelning i två alternativ: förstudiens förslag med ett nytt J-hus (blåmarkerat) och ett alternativ där en nybyggnad uppförs enbart för den onkologiska versamheten (orangemarkerat). Under de två huvudalternativen finns underalternativ som kan skilja sig något beroende på vilket ämne som behandlas. Längst ned i varje kolumn finns en kort sammanfattande slutsats med en bedömning av alternativets rimlighet. N- och P-husen - rives inom 8-10 år innehåller bl.a. onkologiverksamheten och div. kirurgi. B9 och B12 - stort behov av upprustning och modernisering. innehåller bl.a. C-operation och Bild- och funktionsmedicinsk verksamhet. ÖVERSIKT ÖVER AKADEMISKA SJUKHUSET. RÖDA BYGGNADER HAR I BEHOVSANALYS FÖR FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 BEDÖMTS HA STÖRST UPPRUSTNINGSBEHOV. Efter tabellerna finns en summering av de två övergripande alternativen. Sist i rapporten följer en kort sammanfattning av förstudien för att rapporten ska kunna läsas självständigt. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 2

85 FRAMTIDENS AKADEMISKA ONKOLOGISK VÅRD OCH BEHANDLING BEFINTLIG SITUATION: Onkologens vårdavdelningarna har flera dokumenterade arbetsmiljöbrister med förelägganden från Arbetsmiljöverket som följd. Avdelningarna är trånga. Det saknas bl a samtalsrum och duschrum som uppfyller tillgänglighets-och arbetsmiljökrav. De kraftigt slitna lokalerna gör att det är svårt att leva upp till gällande hygienkrav. Ibland placeras svårt sjuka patienter i 4-patientsalar. Det innebär både smittorisker och är problematiskt ur integritessynpunkt. Patientsäkerheten kan äventyras. Behandlingslokalerna är svåra att anpassa till framtidsinriktadt arbetssätt. Byggnadstekniska brister ger begränsningar av verksamhetsutvecklingen. BEHOV: Enligt fastighetsutvecklingsplanerna behöver onkologi verksamheten snarast nya lokaler. Förstudiens förordade förslag: Nybyggnad för enbart onkologi: Ombyggnad av befintliga lokaler (N-blocket) Nybyggnad av en generell vård- och Nybyggnad av en vård- och behandlingsbyggnad behandlingsbyggnad. anpassad enbart för onkologi. Hela onkologiverksamheten får nya ändamålsenliga lokaler Hela onkologiverksamheten får nya ändamålsenliga lokaler i nytt J-hus, med närhet till Bild- och funktionsmedicin samt i nytt J-hus, med närhet till Bild- och funktionsmedicin samt till operation. till operation. I framtiden spår man att samarbetet mellan olika discipliner/verksamheter kommer att öka - patienten är i centrum I framtiden spår man att samarbetet mellen olika discipliner/ Onkologin ges en tydlig identitet inom sjukhuset. och team av olika specialister samlas kring varje patient. verksamheter kommer att öka - patienten är i centrum och Byggnaden ger goda förutsättningar för ett sådant arbetssätt. Möjlighet till koppling till Barnsjukhuset finns. Närhet till försvåras då onklogin är placerad i en egen byggnad. team av olika specialister samlas kring varje patient. Detta Skandionkliniken. Möjlighet till koppling till Barnsjukhuset finns. Närhet till Inplacering av del av röntgen i J-huset innebär möjlighet till Skandionkliniken. samverkan mellan olika kunskapsområden och samnyttjande av vissa kamerautrustningar mellan onkologin och den och Bild och funktionsmedicin och operation kan inte opti- Samverkansmöjligheterna mellan onkologins verksamhet del av Bild och funktion som finns i J-huset. meras exv samnyttjade av utrustningar, främst för att verksamheterna ligger i olika byggnader. Inplacering av operationssalar i J-huset ger möjlighet till samverkan mellan operation och strålningsbehandling. En egen byggnad för onkologin ger inte optimala möjligheter för olika discipliner och forskningsinriktningar att mötas Goda möjligheter för olika discipliner och forskningsinriktningar att mötas och utbyta erfarenheter. spontant eller till erfarenhetsutbyte. I ett stort hus kan omflyttning av andra verksamheter ge En byggnad skräddarsydd för onkologin innebär en begränsning i framtida använding av byggnaden; vid en ex- plats för eventuell expansion. Nybyggnad kräver ny transportkulvert för att byggnaden ska pansion av verksamheten krävs tillbyggnad. kunna anslutas till sjukhusets logistiksystem. Nybyggnad kräver ny transportkulvert för att byggnaden Nybyggnad kräver nybyggnad av luftbroar för patient- och ska kunna anslutas till sjukhusets logistiksystem. Sträckning och lokalerisering bedöms vara ungefär lika den personaltransporter som inte ska gå i kulvert. som beskrivits i Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset. Nybyggnad kräver även nybyggnad av luftbroar för patientoch personaltransporter som inte ska gå i kulvert. Omfattnade ombyggnad av vård- och behandlingslokaler N-husen som byggnader är inte lämpade för modern sjukvård enligt FUP:arna. De är mycket svåra att anpassa för den avancerade vård och behandling som den onkologiska verksamheten bedriver. Begränsade bjälklagshöjder, begränsningar i stomme och husdjup, begränsade logistiksystem m m. Enl. behovsanalys för FUP 2012 planeras befintliga hus rivas inom 8-10 år. I framtiden spår man att samarbetet mellan olika discipliner/ verksamheter kommer att öka - patienten är i centrum och team av olika specialister samlas kring varje patient. Detta försvåras då onklogin är placerad i en egen byggnad. Endast kulvertförbindelse finns med de centrala delarna av sjukhuset (B-blocket). Det innebär att sängliggande transporter måste ske i kulvertplan som planeras reserveras för endast gods och avfall. Avståndet till t ex Bild och funktion i B9 och B12 gör att vissa utrustningar måste dubbleras. En ombyggnad kräver specialanpassade evakueringslokaler, t ex med strålningsbunkrar. Uppbyggnad av mycket specialanpassade evakueringslokaler innebär en stor kostnad och framtida nyttjande är ytterst begränsat. Slutsats: Alternativet löser onkologins lokalbehov och ger möjlighet till god samverkan med andra verksamheter till gagn för patient och verksamhets- och forskningsutveckling. Slutsats: Alternativet löser onkologins lokalbehov och ger onkologin en tydlig identitet inom sjukhuset. Samtidigt innebär en egen byggnad att det är det svårare att skapa nya framtidsinriktade samverkansmöjligheter mellan olika verksamhet er till gagn för patient och verksamhets- och forskningsutveckling. Slutsats: Alternativet är mycket svårgenomförbart p g a byggnadernas status och behovet av att skapa specialanpassade evakueringslokaler, t ex med strålningsbunkrar. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 3

86 FRAMTIDENS AKADEMISKA CENTRALOPERATION BEFINTLIG SITUATION: Små operationssalar (ca 40 m²) som ofta är specialanpassade till en viss disciplin/vissa typer av operationer. Relativt låg nyttjandegrad. Ineffektiva planlösningar som inte är anpassade till dagens arbetsorganisation. Utrymmen som mist sin ursprungliga funktion används som förråd. Operationssalarna saknar dagsljus generellt. De tekniska installationerna är ostrukturerade, har nått sin tekniska livslängd, saknar kapacitet och kan inte uppfylla moderna hygienkrav (luftrenhet). BEHOV: Större generella operationssalar (ca 60 m²). Effektivare planlösningar. Tillgång till dagsljus och utblickar. Fler avancerade interventionssalar. Behov av ökad kapacitet främst avseende ventilationen för att uppfylla dagens hygienkrav. Förstudiens förordade förslag: Nybyggnad för enbart onkologi: Ombyggnad av centraloperation med J- huset som evakueringslokal. Centraloperation organiseras med moderna effektiva planlösningar som baseras på typrum och på supportytor anpassade till framtidens arbetsorganisation och teknikutveckling. Ombyggnaden kan göras i ett fåtal större etapper då de operationssalar som byggs för dagkirurgi i nytt J-hus fungerar som evakueringssalar vid ombyggnad av B9 och B12. Det ger snabbare ombyggnadsprocess och mindre störningar för verksamheten. Alla nya operationssalar i B9 och B12 får möjlighet till direkt eller indirekt dagsljus. B9 och B12 förnyas i sin helhet och får nya tekniska installationer. Nybyggnaden - J huset - medger inplacering av framtida avancerade interventionssalar som inte är möjliga att placera i B9 och B12 av byggnadstekniska orsaker (bl a vibrationskrav som inte bedöms kunna åtrgärdas på rimligt sätt). Salar i J-huset och i B9 och B12 ligger på samma plan och är sammanlänkade med luftbro. Skilda flöden mellan planerad dagkirurgisk verksamhet, slutenvårdskirurgi och akutkirurgi kan åstadkommas då den inplanerade dagkirurgiska avdelningen i sin helhet placeras i J-huset. Det ger tydlighet för patienterna. Slutsats: Förordat förslag ger effektiva planlösningar med bra dagsljus och modern försörjning. Förändringen är möjlig att genomföra i ett fåtal etapper då evakuering av ett större antal operationssalar kan ske i J-huset. Ombyggnad av centraloperation utan evakueringslokaler Avancerade interventionssalar kan inte byggas i B9 och B12 av byggnadstekniska orsaker (bl a vibrationskrav som inte bedöms kunna åtgärdas på rimligt sätt). Verksamhetens befintliga planlösningar i B9 och B12 måste till stor del bibehållas om man inte kan evakuera delar av verksamheten under ombyggnaden. Det innebär att dagens delvis ineffektiva planlösningar med små operationssalar och organisation av lokalerna som till stora delar är ursprunglig bibehålls. Moderna arbetssätt och effektiva flöden är svåra att genomföra då lokalerna inte stödjer detta. Ljusgårdar är inte möjligt att genomföra. Det kan innebära att framtida ökade arbetsmiljökrav avseende dagsljus begränsar hur byggnaden kan utnyttjas. De tekniska systemen är ostrukturerade. Det innebär att ombyggnad av en viss lokal kan innebära att försörjningen av helt andra lokaler påverkas/stängs av. Ombyggnad utan evakueringslokaler ger många små etapper, komplicerad och utdragen ombyggnadsprocess och stora störningar för verksamheten. En rad provisoriska lösningar kommer att behöva byggas upp för försörjning. FUP:arna och LFP föreslår samfällt att evakueringslokaler finns för att klara förnyelsen av B9 och B12. Slutsats: Alternativet bedöms vara mycket svårgenomförbart med mycket stora störningar för verksamheten under lång tid. Ur teknisk synvinkel bedöms upprustningen vara extremt svårt att genomföra utan evakueringar. Ombyggnad av centraloperation med andra evakueringslokaler än J-huset För närvarande finns inte några befintliga lokaler inom sjukhusområdet som kan fungera som evakueringslokaler för centraloperation vid en ombyggnad av B9 och B12. En ny mycket specialanpassad evakueringsbyggnad måste placeras i närheten av befintliga B9 och B12 samt ha närhet till bl a akuten, neuro i B14, röntgen, CIVA och till sterilcentralen. För närvarande är J- tomten den den enda byggklara tomt som finns inom området. Uppbyggnad av mycket specialanpassade evakueringslokaler innebär en stor kostnad och framtida nyttjande är ytterst begränsat. Slutsats: Inom sjukhuset saknas befintliga lokaler eller exploateringsbar mark (utöver J- tomten) där man kan skapa evakuering, med närhet till viktiga funktioner såsom akuten och bild och funktionsmedicin. Det gör att alternativet inte bedöms vara möjligt att genomföra. Ingen åtgärd av byggnad B9 och B12 (se även tabell Byggnad B9 och B12 Verksamhetens befintliga planlösningar i B9 och B12 måste till stor del bibehållas. Det innebär att dagens delvis ineffektiva planlösningar med små operationssalar och organisation av lokalerna som till stora delar är ursprunglig (dvs ca 40 år) bibehålls. Moderna arbetssätt och effektiva flöden är svåra att få till stånd då lokalerna inte stödjer detta. Ljusgårdar är inte möjligt att genomföra. Det kan innebära att framtida ökade arbetsmiljökrav avseende dagsljus begränsar hur byggnaden kan utnyttjas. Sambandet mellan operation och strålning blir svårare att uppnå då verksamheterna finns i olika byggnader. Nya utrustningar kan inte placeras in p g a begränsningar. FUP:arna och LFP föreslår samfällt att byggnad B9 och B12 upprustas för avancerad verksamhet. Slutsats: Alternativet lever inte upp till behoven och bedöms inte vara aktuellt. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 4

87 FRAMTIDENS AKADEMISKA DAGKIRURGI BEFINTLIG SITUATION: Verksamheten är spridd på flera byggnader: bl.a hand-, käköron- och ögonoperation. En del dagkirurgisk verksamhet sker i P-husen som enl. FUP 2012 är tänkta att rivas inom 8-10 år. Stor del av verksamheten sker ihop med centraloperation vilket medför dålig separation mellan elektiva och akuta flöden. Dessutom kan inplanerade operationer behöva flyttas eller ställas in pga akuta operationer. Tydligt definierad dagkirurgisk avdelning saknas. BEHOV: Ny tydligt avgränsad dagkirurgisk avdelning med egen avdelningsentré och generella moderna operationssalar. Förstudiens förordade förslag: Nybyggnad för enbart onkologi: Dagkirurgi inplacerad i J-huset. Operation i B9 och B12 En ny dagkirurgisk avdelning med tio st moderna, generella operationssalar, ca 60 m², tillsakapas i nytt J-hus vilket leder till en separering av elektiva och akuta flöden. Det ger fördelar för patienten, effektivare flöden och effektivare lokalutnyttjande. Operationsavdelningen planeras in i en generell och robust skalbyggnadsstruktur som medger långsiktig flexibilitet Inplacering av dagkirurgi tillsammans med centraloperation i byggnad B9-B12. Begränsade möjligheter att skilja på planerad och akut operation samt på operation av slutenvårdspatienter och öppenvårdspatienter. Samnyttjande av lokaler är begränsat då olika förutsättningar gäller för pre-op (förberedelser) och post-op (efterföljande vård) samt för operationssalarnas utrustning. När P-husen rivs saknas utrymme för den dagkirurgiska verksamhet som ligger där idag. Inplacering av dagkirurgi i annan byggnad. Inplacering i annan befintlig byggnad eller nybyggnad bör ha följande förutsättningar: rimlig närhet till sterilcentral (troligen placerad i B9 eller B12 även i framtiden); rimlig närhet till centraloperation för möjlighet till personalutbyte och överföring av vissa patienter; rimlig närhet till CIVA för eventuell överföring av patienter. För närvarande har bedömts att det inte finns några befintliga lokaler inom sjukhusområdet som kan fungera för dagkirurgisk verksamhet. För närvarande är J-tomten den enda byggklara tomt som finns inom området. Ingen åtgärd Den kirurgiska verksamhet som idag är lokaliserad till P-husen - t.ex. käk-, öronoch handkirurgi måste hitta andra lokaler eftersom byggnaderna enligt FUP 2012 är tänkta att rivas inom 8-10 år. Fortsatt icke separerade elektiva och akuta flöden på centraloperation Slutsats: Förordat förslag ger en ny tydligt avgränsad dagkirurgisk avdelning med separerade flöden. Slutsats: Utrymmeskrav och krav på separerade flöden gör att alternativet inte bedöns som rimligt. Slutsats: Avsaknad av befintliga lokaler eller annan exploateringsbar mark med närhet till viktiga funktioner gör att alternativet inte bedöms som möjligt. Slutsats: Alternativet lever inte upp till behoven och bedöms därför inte vara aktuellt. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 5

88 FRAMTIDENS AKADEMISKA BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN BEFINTLIG SITUATION: Ineffektiva planlösningar. Trånga verksamhetslokaler (främst röntgenlab) och samtidigt överyta i kommunikationer, väntoch omklädningsytor, många utrymmen nyttjas inte längre då de hänför sig till äldre teknik (framkallning, mörkerrum etc) och ett antal utrymmen nyttjas inte mer än ett fåtal timmar per dag. Många arbetsrum saknar dagsljus. Svårt att anpassa lokalerna och planlösningarna till nya effektivare arbetsmetoder, till gällande hygienkrav och till ny avancerad utrustning.omöjligt att placera in vibrationskänslig utrustning t.ex. MR-kamera 3T p g a stommens beskaffenhet. BEHOV: Effektivare och renodlade planlösningar med möjlighet till samnyttjande, flexibel använding av funktioner och möjlighet till dagsljus och utblickar. Lokaler som stödjer effektivare organisation och nya rutiner. Möjlighet att placera in vibrationskänslig avancerad utrustning och möjlighet att placera in avancerade lab med krav på operationssterilitet (interventionslab). Förstudiens förordade förslag: Nybyggnad för enbart onkologi: Total ombyggnad av bild- och funktionsmedicin med inplacering av viss verksamhet i J-huset. Bild och funktionsmedicinskt centrum organiseras med moderna effektiva planlösningar som baseras på typrum och på supportytor anpassade till framtidens arbetsorganisation och teknikutveckling. Dagsljus för såväl patienter som personal kan skapas då planlösningen som helhet omorganiseras. (ljusgårdar kan införas) Ombyggnaden kan göras i ett fåtal större etapper då stora delar av verksamheten kan evakueras till J-huset. Det ger snabbare ombyggnadsprocess och mindre störningar för verksamheten. Upprustning av B9 och B12s tekniska system (se nedan) så man kan möta flertalet av de krav utrustningen ställer. När ombyggnad av B9 och B12 är klar upplåts ytor i J-husets plan 4, med direktkoppling till plan 4 (Bild- och funktion) i B9 och B12, för tyngre, vibrationskänslig utrustning, t.ex. MR-kameror. Utrustningar i J-huset kan då även samnyttjas med onkologiverksamheten. Slutsats: Förordat förslag ger effektiva planlösningar med möjlighet till bra dagsljus och modern försörjning. Förändringen är möjligt att genomföra genom evakuering i ett fåtal etapper via nytt J-hus. Goda möjligheter att placera in avancerad vibrationskänslig utrustning. Ombyggnad av bild- och funktionsmedicin utan evakueringslokaler Ombyggnaden tvingas ske i små etapper p g a att evakueringslokaler saknas. Det innebär att en övergripande omorganisation av lokalerna och de ineffektiva planlösningarna inte kan genomföras. Effektiv samverkan och samnyttjadne av avancerade utrustningar är svårt att åstadkomma. Många små etapper innebär lång ombyggnadstid. Nya avancerade utrustningar som MRutrustningar 3 T kan inte placeras in i byggnaderna av byggnadstekniska skäl. En inplacering kräver mycket kraftiga stomåtgärder som inte är förenliga med en ombyggnation där verksamheten är kvar i byggnaden. Upprustningen av de tekniska systemen (t.ex försörjning av luft, elkraft och data) påverkar verksamheterna i hela husen kraftigt. Systemen är ostrukturerade och åtgärder i en del av byggnaden kan påverka helt andra delar. En rad provisoriska tekniska installationer behöver byggas upp under ombyggnadens gång. FUP:arna och LFP föreslår samfällt att evakueringslokaler finns för att klara förnyelsen av B9 och B12. Slutsats: Alternativet bedöms vara mycket svårgenomförbart med mycket stora störningar för verksamheten under lång tid. Ur teknisk synvinkel bedöms upprustningen vara extremt svår att genomföra utan evakueringar. Ombyggnad av bild- och funktionsmedicin med andra evakueringslokaler än J-huset För närvarande har bedömts att det inte finns några befintliga lokaler inom sjukhusområdet som kan fungera som evakueringslokaler för röntgen vid en ombyggnad av B9 och B12. En nyproducerad evakueringsbyggnad/ paviljong måste specialanpassas och placeras i närheten av befintliga B9 och B12 samt ha närhet till bl a akuten, neuro i B14 och centraloperation. För närvarande är J- tomten den enda byggklara tomt som finns inom området. Efter en ombyggnad kvarstår problemen med inplacering av avancerade, vibrationskänsliga utrustningar. MR-utrustningar 3 T kan t.ex. inte placeras in i byggnaderna av byggnadstekniska skäl. En inplacering av nya vibrationskänsliga utrustningar kräver mycket kraftiga stomåtgärder vilket påverkar övriga verksamheter. Slutsats: Inom sjukhuset saknas befintliga lokaler eller exploateringsbar mark (utöver J- tomten) där man kan skapa evakuering, med närhet till viktiga funktioner såsom akuten och centraloperation. Det gör att alternativet inte bedöms vara möjligt att genomföra. Ingen åtgärd av bild- och funktionsmedicin Omöjligt att göra övergripande omdisponering av lokalerna så effektivare planlösningar kan skapas. Begränsningarna i befintliga tekniska system gör det allt svårare att placera in ny utrustning. Verksamhetsyta måste tas till tekniska installationer p g a platsbrist i tekniklokalerna. Ljusgårdar är inte möjligt att genomföra. Det kan innebära att framtida ökade arbetsmiljökrav avseende dagsljus begränsar hur byggnaden kan utnyttjas. Inplacering av avancerade, vibrationskänsliga utrustningar, t ex MR-utrustningar 3 T kan inte göras. Bristande dagsljus i lokalerna kan inte åtgärdas. FUP:arna och LFP föreslår samfällt att byggnad B9 och B12 upprustas för avancerad verksamhet. Slutsats: Alternativet lever inte upp till behoven och bedöms inte vara aktuellt. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 6

89 FRAMTIDENS AKADEMISKA STERILTEKNISK VERKSAMHET BEFINTLIG SITUATION: Mörka och trånga lokaler i souterrängplan i byggnad B9. Dåliga dagljusförhållanden. Lokalytan medger ingen verksamhetsutökning med t ex sampackning av cirkulationsgods gods och fabrikssterilicerat gods (ökad förädling av verksamheten). Ordentlig slussfunktion saknas. BEHOV: Ordentlig slussfunktion, reservkraft och möjlighet att ha golvmatade autoklaver. Möjlighet att skapa en fullt förädlad modern sterilcentral som sampackar cirkulationsgods med fabrikssterilicerat gods kräver större lokaler med bl a utrymme för uppackning och bulklager. Förstudiens förordade förslag: Nybyggnad endast för onkologi Flera möjliga placeringar av sterilcentral anges i B9, B12 och J-huset I förstudien presenteras flera möjliga lokaliseringar av sterilcentralen. Förutsättningar för en sterilcentral med tillräckliga utrymmen och med en bra arbetsmiljö, bl. a. avseende dagsljus,är möjlig i samtliga exemplifierade placeringar. Inplacering i byggnad B12 eller på ny plats i B9 förutsätter att verksamheterna i byggnaderna ges effektivare och därmed ytsnålare planlösnignar och att ombyggnaden kan ske i större etapper (stora nog för en sterilcentral). Ombyggnad av befintliga lokaler för sterilcentral En utveckling av den steriltekniska verksamheten är begränsad till de små möjligheter som finns inom befintliga lokaler och nyttjande av angränsande lokaler. Det innebär troligen att det inte är möjligt att skapa en fullt förädlad sterilteknisk verksamhet. Omfattande provisorier krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas under en ombyggnad av verksamhetens lokaler. Evakueringslokaler eller plats för dessa provisorier saknas för närvarande. Det begränsade dagsljus lokalerna har idag kvarstår. Detta är ett bevärande arbetsmiljöproblem. Inplacering av sterilcentral i andra byggnader än B9, B12 och J-huset Omlokalisering av sterilcentralen inom B9 eller B12 är inte möjlig då det kräver effektivare och ytsnålare planlösningar samt att upprustningen i B9 och B12 görs i stora etapper. Det i sin tur kräver evakueringslokaler. Ett nytt läge för sterilcentralen kräver närhet främst till centraloperation. För närvarande har bedömts att det inte finns några befintliga lokaler inom sjukhusområdet som kan inrymma en sterilcentralen under dessa förutsättningar. Ingen åtgärd Problematiken med begränsat dagsljus i lokalerna kvarstår. Detta är ett bevärande arbetsmiljöproblem. En utveckling av den steriltekniska verksamheten är omöjlig. Det innebär troligen att sterilcentralen inte kan få ett utvecklat uppdrag. Slutsats: Sterilcentralen får ett bra läge med en god arbetsmiljö och större lokaler Slutsats: Omfattande ombyggnad av lokalerna bedöms som mycket svårgenomförbar då expansionsytor saknas och ombyggnaden måste ske med verksamhet i drift, då evakueringslokaler saknas. Slutsats: Befintliga byggnader som kan inrymma en sterilcentral saknas och alternativet bedöms inte vara rimligt Slutsats: Problem med mörka och trånga lokaler kvarstår. Alternativet bedöms inte vara tillfredsställande. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 7

90 FRAMTIDENS AKADEMISKA DIALYS BEFINTLIG SITUATION: I nuläget är dialysverksamheten placerad i byggnad B11, plan 6 (övrig dialysverksamhet finns på Science Park Oscar II-dialysen där bl a självdialys finns, samt njurmottagningen i byggnad B17). Dialysverksamheten i byggnad B11 måste flytta i samband med genomförande av den ombyggnad som är beslutad för B11 (nya vårdavdelningar i enkelrum) BEHOV: Verksamheten måste flytta i samband med den ombyggnad som är beslutad för byggnad B11. Förstudiens förslag: Nybyggnad endast för onkologi Inplacering av dialys i J-huset Inplacering av dialys i annan byggnad Ingen åtgärd av dialys Dialysen inplaceras i nytt J-hus. Inplacering av dialys i J-huset har tillkommit som önskemål från Akademiska sjukhuset då andra permanenta lokaler eller lämpliga evakueringslokaler saknas Nybyggda lokaler kan ges en god teknisk standard, exempelvis bra tätskikt. Dialysavdelning utformas som en generell vårdavdelning med anpassningar till dialysens behov. Det ger en framtida möjlighet att nyttja lokalerna på annat sätt i framtiden. Inplacering ger närhet till Oscar II-dialysen som är belägen inom Uppsala Science Park. Samband till CIVA försämras. Samband viktigt för transport av akutfall samt behov av akutdialys på CIVA (nu finns koppling från CIVA till dialysavdelningens vattenmaskiner) Lämpliga ytor inom AS för inplacering av dialysen saknas (översiktlig utredning i samråd med AS). Inga ytor står och väntar utan innebär i sin tur att andra verksamheter måsta omlokaliseras. Inplacering i en befintlig byggnad kräver relativt omfattande ombyggnader. Nya lokaler för dialysen krävs vid ombyggnad av B11. Osäkert hur samband till CIVA kan upprätthållas. Samband viktigt för transport av akutfall samt behov av akutdialys på CIVA (nu finns koppling från CIVA till dialysavdelningens vattenmaskiner) I genomförandeplanen för ombyggnad av byggnad B11 tas dialysens ytor i anspråk för annan verksamhet varför nya lokaler för dialysen krävs. Slutsats: Plats för dialysen kan tillskapas i J-huset till hösten 2015 då dialysen måste flytta. Slutsats: Ev. lokalisering till andra byggnader kräver fördjupade utredningar Slutsats: Alternativet innebär att lokaler för verksamheten saknas när ombyggnad av B11 genomförs. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 8

91 FRAMTIDENS AKADEMISKA BYGGNAD B9 OCH B12 BEFINTLIG SITUATION: Byggnaderna uppfyller inte dagens krav på bl a energieffektivitet (värmeåtervinning och isolering är undermålig). Installationer (ventilation, rör, el, tele) är inte dimensionerade efter dagens behov och har uppnått sin tekniska livslängd. Gällande hygienkrav för operationsluft är svåra att uppfylla p g a begränsad kapacitet. Planlösningarna är ineffektiva och ostrukturerade. Byggnaderna har få och små hissar och saknar utrymningshissar (krav i BBR19). De stora husdjupen gör att stora delar av byggnaderna saknar dagsljus. BEHOV: Upprustning av tekniska system och byggnad (Behov enligt samtliga FUP:ar). Ombyggnad av ineffektiva planlösningar (främst c-op ochröntgen) i B9 och B12 (Behov enligt LFP 2011) Förstudiens förslag: Nybyggnad för enbart onkologi: Total ombyggnad med J-huset som evakueringslokal. Ombyggnad utan evakueringslokaler. Ombyggnad med andra evakueringslokaler än J-huset. Rivning av B9 och B12 och nybyggnad i deras läge. Ingen åtgärd av B9 och B12 Byggnaderna B9 och B12 totalrenoveras, vilket innebär att alla innerväggar och -tak, fönster och alla installationer rivs och byggnaderna får nya generella, robusta system som medger flexibilitet i ett långsiktigt perspektiv (40-årsåerspektivet). Ombyggnaderna kan göras i några få större etapper. Detta beror på att ett nytt J-hus enligt förstudien är dimensionerat för att både rymma onkologins hela verksamhet och samtidigt fungera som evakueringsbyggnad för verksamheter i B9 och B12. Evakueringslokalerna nyttjas sedan till dagkriurgi och kompletterande bild och funktion. Under ombyggnaderna hålls det östliga korridorstråket, den röda tråden öppen för att garantera kopplingarna mellan övriga byggnader. Nybyggnad av mediakulvert utanför byggnaderna krävs för att kunna förnya de installationer som nu finns inne i byggnaderna (plan 1 och 2). Påverkan på befintliga verksamheter - se under resp. verksamhet. Ombyggnaden siktar på att klassas som Miljöbyggnad silver. Slutsats: Evakueringslokaler kan skapas i J-huset med nära kopping till huvudkommunikationsstråket genom B9 och B12. Möjliggör en effektiv totalombyggnad av B9 och B12. Ur verksamhetssynpunkt måste ombyggnadsarbeten av de tekniska installationssystemen och brandskyddsåtgärder utföras i många, små etapper eftersom verksamheten inte kan evakueras. Tekniska system som ventilation är i princip omöjliga att förnya utan kraftig påverkan på verksamheten. Mycket svårt att skapa planlösningar som ger effektiva samband och en lokaldisposition som stödjer en effektiv organisation och arbetssätt. Inplacering av nya stora hissar för utrymning (krav enlige BBR 19) är ytterst komplicerat och skapar stora störningar under byggnationen. Ljusgårdar är inte möjligt att genomföra. Det innebär troligen att byggnaden inte kan uppnå Miljöbyggnad Silver som Landstinget har som målsättning för ombyggnationer. Nybyggnad av mediakulvert utanför byggnaderna krävs för att kunna förnya de installationer som nu finns inne i byggnaderna (plan 1 och 2). FUP:arna och LFP föreslår samfällt att evakueringslokaler finns för att klara förnyelsen av B9 och B12. Slutsats: Ur teknisk synvinkel bedöms upprustningen vara extremt svårt att genomföra utan evakueringar. Alternativet bedöms vara mycket svårgenomförbart med mycket stora störningar för verksamheten under lång tid. Ombyggnaden av B9 och B12 påverkas av evakueringslokalernas storlek, grad av anpassning och placering. En ombyggnad kräver att en mycket specialanpassad evakueringsbyggnad placeras i närheten av befintliga B9 och B12. För närvarande är J-tomten den den enda byggklara tomt som finns inom området. Kulvertanslutning och anslutning med luftbroar krävs till evakueringsbyggnad. För närvarande har bedömts att det inte finns några befintliga lokaler inom sjukhusområdet som kan fungera som evakueringslokaler vid en ombyggnad av B9 och B12. Nybyggnad av mediakulvert utanför byggnaderna krävs för att kunna förnya de installationer som nu finns inne i byggnaderna (plan 1 och 2). Slutsats: Avsaknad av befintliga lokaler eller annan exploateringsbar mark där man kan skapa evakuering, med närhet till viktiga funktioner såsom akuten, bild och funktionsmedcin, neuro i B14 och centraloperation gör att alternativet inte bedöms vara möjligt. Specialanpassade evakueringslokaler måste skapas under rivning- och nybyggnadsperioden. Genom B9 och B12 löper en central, och mycket svårersatt, kommunikationen inom sjukhuset som kopplar ihop viktiga verksamheter. Vid rivning och nyuppförande av byggnader måste denna koppling säkerställas på annat sätt. I B9 och B12 löper en rad tekniska försörjningsstråk som ger försörjning till andra byggnader. Grundläggningen är anpassad till dagens våningsantal. Nybyggnader behöver kunna ansluta till befintliga våningshöjder i omgivande byggnader antingen genom att nybyggnad har samma våningshöjder som nu eller att hissar installeras i mötena med befintliga byggnader och nybyggnad för att hantera nivåskillnaderna. En nybyggnad som är högre än befintliga B9 och B12, kan endast korrespondera med våningarna i B11 och B14 m h a hiss då dessa hus har lägre våningshäjder än vad som är acceptabelt i moderna vårdbyggnader. Slutsats: Evakueringslokaler kräver nära samband till både akuten, B14s helikopterplatta m m. Att upprätthålla godtagbara kommunikationer mellan verksamheter i byggnader kring ombyggnadsplatsen (bl.a. röda tråden bedöms som extremt komplicerat med stora konsekvenser för patienssäkerheten. Fortsatt lapptäckesanpassning av för att lösa verksamheternas utvecklingsbehov, utan att lokalernas långsiktiga struktur eller teknik förbättras. Begränsad kapacitet i fläktsystemet och begränsad yta i tekniklokalerna innebär att verksamhetsyta i bl a fasadläge måste nyttjas till fläktrum (fasadläge krävs p g a stora till- och frånluftskanaler). Omöjligt att göra övergripande omdisponering av lokalerna så effektivare planlösningar kan skapas Ökande kostnader för varje enskilt projekt som ska genomföras eftersom de tekniska systemen blir mer och mer belastade, slitna och ostrukturerade för varje tillkommande ombyggnad. Fortsatt orimligt hög energiförbrukning. Landstingets önskemål om Miljöbyggnad silver vid ombyggnad kan inte uppnås p g a dagsljusförhållanden och att energiförbrukningen inte kan åtgärdas. FUP:arna och LFP föreslår samfällt att byggnad B9 och B12 upprustas för avancerad verksamhet. Slutsats: Alternativet åtgärdar varken något av problemen eller lever upp till något av behoven varför det bedöms som orimligt. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 9

92 FRAMTIDENS AKADEMISKA SUMMERING FÖRSTUDIENS FÖRORDADE FÖRSLAG NYBYGGNAD FÖR ENBART ONKOLOGI Följande frågor löses: Onkologins verksamhet (vård och behandling) ges samlade, moderna och effektiva lokaler med stora vinster för patienter och personal. Tydlig profilering av onkologins verksamhet och tydlighet för patienten med egen väl annonserad entré mot Dag Hammarskjölds väg. Möjlighet till omorganisation av planlösningar på centraloperation och bild och funktionsmedicin till effektiva och tidsenliga lösningar, eftersom ombyggnad kan göras i större etapper då evakueringslokaler finns. Det ger möjlighet till bättre patientflöde, effektiv arbetsorganisation och kan arbetsmiljöbrister. Ett framtidsinriktat arbetssätt innebär att patienten är i centrum med ett team av av olika specialister samlade runt patienten. En byggnad där flera närliggande dicsipliner är placerade ger goda förutsättningar för verksamhetsövergripande samarbeten och förenklar arbetet i team kring patienten. En byggnad där flera närliggande dicsipliner är placerade ger goda förutsättningar för tvärdisciplinärt forskningsarbete. Möjlighet till koppling till Barnsjukhuset. Närhet till Skandionkliniken. Möjlighet att placera avancerad bild- och funktionsmedicinskteknisk utrustning i J-huset, med direktkoppling via luftbroar till B9 och B12. Möjlighet till nytt läge för en helikopterplatta (då ett av husen kan göras tillräckligt högt) Redundans i kulvertsystemet om ny kulvert byggs förbi F-husen och ansluts i B3 (under akuten). Nybyggnad kan med stor säkerhet planeras för att uppfylla Miljöbyggnad Guld. Ombyggnad av B9 och B12 kan troligen planeras så Miljöbyggnad Silver uppnås. Kvarvarande frågor att hantera: Hitta lämpligt läge för sterilcentral inom ramen för de fyra alternativ som anges i förstudien (görs i programarbetetet) Hitta lämpliga etappindelningar vid upprustning av B9 och B12 med delar av J-huset som evakueringsbyggnad (görs i programarbetetet). Följande frågor löses: Onkologins verksamhet (vård och behandling) ges samlade, moderna och effektiva lokaler med stora vinster för patienter och personal. Tydlig profilering av onkologins verksamhet - ett eget hus. Tydlighet för patienten som bara behandlas inom onkologins verksamhet samtidigt som kopplingarna till andra närliggande discinpliner kan bli sämre med negativa följder för patienten. Redundans i kulvertsystemet om ny kulvert byggs förbi F-husen och ansluts i B3 (under akuten). Möjlighet till koppling till Barnsjukhuset. Närhet till Skandionkliniken. Nybyggnad kan med stor säkerhet planeras för att uppfylla Miljöbyggnad Guld. Kvarvarande frågor att hantera: Skapa planlösningar i byggnad B9 och B12 som stöder ett framtidsinriktat arbetssätt och ger effektivt utnyttjade lokaler (särsilt avancerade och dyrbara lokaler som opsalar och bild- och funktionslab). Hitta lokaler som medger utveckling av Bild- och funktionsmedicinsk verksamhet genom att moderna avancerade utrustningar kan placeras in. Ett ombyggt B9 och B12 medger inte inplacering av exv MR-utrustning 3 T. Förbättra dagsljusmöjligheterna i byggnad B9 och B12 och därmed arbetesmiljön. Svårigheter att uppnå Miljöbyggnad Silver, bl a högre krav på dagsljus och energiprestanda. Troligen krävs bättre dagsljusförhållanden. En möjlig lösning är ljusgårdar som dock kräver ombyggnad i större etapper. Förbättrad energiprestanda kräver omfattande ombyggnad av främst ventilationssystemet med ökat behov av teknikytor. Hitta möjliga sätt att hantera upprustning av byggnad B9 och B12 med bl a centraloperation och bild och funktionsmedicin. Skapa fungerade evakueringslokaler*. Hitta lokaler för framtida utveckling av den steriltekniska verksamheten. Hitta alternativ placering av helikopterplatta, beroende på om ny byggnad organiseras på höjden eller ges en utbredd form. Organisation på höjden ärsämre ur verksamhetsperspektiv där horisontella förbindelser är att föredra ur patient och personalperspektiv men ger bättre nyttjande av tillgänglig tomt. Hitta nya lokaler för dialys, idag lokaliserad i B11. * Notering kring evakueringslokaler Verksamhetsutveckling kräver i många fall ombyggnader som i sin tur ofta kräver evakueringslokaler. Det är en balansgång att ha ett lagom stort lokalbestånd och samtidigt ha möjlighet till ombyggnad och omflyttning för att klara verksamhetsutvecklingen. Med generella och flexibla lokaler planerade för minimal störning vid ombyggnad, minskar behovet av evakueringslokaler. Både Lokalförsörjningsplanen 2011 och Fastighetsutvecklingsplanerna 2006 och 2011 föreslår upprustning av B9 och B12 med evakueringslokaler. Dessa lokaler används sedan för permanentplacering av olika verksamheter. I det förordade alternativet erbjuder J-huset evakueringslokaler för bild och funktionsmedicin och centraloperation under ombyggnad av B9 och B12. De ytor som tas i anspråk som evakueringslokaler fylls sedan med permanent verksamhet (bild- och funktion och dagkiruri). Det innebär ett totalt sett ökat lokalbehov som orsakas av att teknikytorna i B9 och B12 behöver utökas. Både det förordade alternativet och nybyggnad för onkologins verksamhet utformas generella och flexibla för att möjliggöra framtida ombyggnader med minimal störning. I en större byggnad finns troligen bättre möjligheter till intern anpassning mellan olika verksamheters ytbehov och möjligheterna till samnyttjande bör vara större. I en större byggnad blir kommunikationsytor, tekniska ytor och kulvert- och luftbroanslutningar procentuellt mindre än i en mindre byggnad. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 10

93 FRAMTIDENS AKADEMISKA SAMMANFATTNING AV BEHOVSANALYS OCH FÖRSTUDIE B9, B12 OCH J-HUSET Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset omfattade utredning av ombyggnad av byggnad B9 och B12, ny infrastruktur (bl.a. kulvert) samt en nybyggnad på den avrivna tomten mot Dag Hammarskjölds väg (J-tomten). Utredningen byggde på Lokalförsörjningsplan 2011 och på de fastighetsutvecklingsplaner som tagits fram 2006 och 2011 samt på det arbetsmaterial som finns för en fastighetsutvecklingsplan Utredningen omfattade två huvuddelar: verksamhet och byggnad inklusive infrastruktur/ kommunikation. Ombyggnad av byggnad B9 och B12 Utgångspunkten för ombyggnad av byggnad B9 och B12 är att de befintliga verksamheterna, centraloperation, bildoch funktionsmedicin och mottagningar, ska ligga kvar. För byggnad B9 och B12 finns samstämmig dokumentation kring behov av upprustning av byggnadernas tekniska system och behov av förnyelse av verksamhetslokaler, främst centraloperation och bild- och funktionsmedicin. Flera olika förslag till teknisk försörjning har utretts. Mest platskrävande är förnyelse av ventilationen. Byggnadernas stomme motsvarar inte fullt ut moderna krav för avancerad medicinskteknisk utrustning. Alternativ för att förbättra bärförmågan och stabilisera bjälklagen har utretts och visat sig innebär mycket omfattande åtgärder. Det förordade alternativet till ombyggnad av B9 och B12 innebär att byggnaderna ges en modern standard avseende brandskyddsåtgärder, installationer (ventilation, rör, el, data, tele, medicinska gaser, sprinkler) och hissar. Åtgärderna utförs så att den ursprungliga generalitet i byggnaderna bibehålls. Byggnaderna förses med nytt yttertak och den översta våningen höjs för att kunna inrymma ventilationsanläggning till operation. Utöver det förses del av byggnad B9 med en ny våning för fläktrum. Nya effektiva planlösningar för bild- och funktionsmedicin och operation planeras in. Det ger goda möjligheter att bedriva avancerad behandling i byggnaderna i framtiden. Nybyggnad på J-tomten Verksamhetsinnehållet för en nybyggnad har fördjupats utifrån Lokalförsörjningsplan 2011 som avvägt sjukhusets helhetsbehov. J-huset planeras också fungera som evakueringslokaler vid ombyggnad av B9 och B12. Två lägen för J-huset har utretts; läge J som föreslås i förslag till Lokalförsörjningsplan 2011 och ett nordligare läge; läge G. Det förordade alternativet för J-huset innebär en byggnad för vård och behandling, placerad i läge G. De nedre våningarna som står i direktkontakt med B9 och B12 via luftbroar, planeras för avancerad behandling. De övre våningarna planeras för bland annat moderna vårdavdelningar. En viktig entré placeras mot Dag Hammarskjölds väg. Byggnaden utformas med hög grad av generalitet och inbyggd flexibilitet för att kunna anpassas till den snabba utveckling som vårdverksamheten genomgår. Arkitekturen ska signalera öppenhet och harmonierar med karaktärsbyggnader på sjukhuset samtidigt som placeringen och utformningen lyfter fram sjukhusets centrala roll i stadsbilden mot Dag Hammarskjölds väg. Onkologins verksamhet som idag har mycket undermåliga lokaler, samlas i byggnaden, tillsammans med dagkirurgi, delar av bild- och funktionsmedicin, dialys, eventuellt laboratorium och lokaler för Fou. Infrastruktur transportsystem Ett samlat grepp har tagits om kommunikation, transport och logistik för att skapa ett strukturerat och modernt logistiksystem. För transport och försörjning föreslås en ny transportkulvert och en ny mediakulvert. För persontransporter struktureras kommunikationssystemet så offentliga flöden kan skiljas från professionella flöden och transporte av patienter i säng. För serviceflöden (rent gods, avfall m m) planeras ett lösningar som ger möjlighet för en serviceorganisation att sköta transporterna ända in på avdelningarna. Nya luftbroar binder samman J-huset med B-blocket. Rapporten är framtagen av Landstingsservice genom White arkitekter AB Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: J-huset - Redovisning av utredda alternativ LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 11

94 Ärende 145. FÖRSLAG TILL BESLUT Dnr LSU Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Framtidens Akademiska Fördjupad förstudie placering av nytt J-hus Nedanstående förslag till beslut omfattar den fördjupade förstudie för det nya J-huset som produktionsstyrelsen på sitt sammanträde beslutade skulle genomföras. Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att programarbetet för ny byggnad J går vidare med från Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset dat förordat förslag på placering av nytt J-hus i läge G. Förslaget ryms inom för programarbetet anslagen budget Bakgrund Ursprungligt, tänkt läge för ett nytt J-hus var söder om befintlig byggnad G på den redan avrivna tomten J. Under arbetet med behovsanalysen och förstudien för det nya J- huset upptäcktes ett flertal fördelar med att placera byggnaden närmare byggnad F11 i läge av befintlig G-byggnad. Sammanfattning av förstudien En placering av nytt J-hus i läge G ger följande fördelar: Större närhet till den centrala, tunga behandlingen inom sjukhusområdet (framför allt byggnad B9 och B12). Detta ger i sin tur större flexibilitet i vilka verksamheter som kan planeras in i det nya J-huset. Större närhet till F-blocket (kvinno- och barnsjukhuset). Detta ger i sin tur större flexibilitet i vilka verksamheter som kan planeras in i det nya J-huset. Möjlighet till goda kopplingar mellan nytt J-hus och befintliga byggnader. Detta ger i sin tur större flexibilitet i vilka verksamheter som kan planeras in i det nya J-huset. Samlad yta för ev framtida exploatering söder om det nya J-huset. En placering av det nya J-huset i läge J har endast den fördelen att tomten redan är avriven och byggnad G behöver inte rivas i sin helhet. Dock påverkas grundläggningen

95 2 (2) av byggnad G i sådan omfattning att byggnadens östra del G3 måste rivas även i detta alternativ. Ekonomi Kostnadsskillnaderna mellan placeringsalternativen bedöms i detta skede vara marginella. Vid förordat förslag erhålles ett attraktivt expansionsutrymme mot söder. Tider Färdigställandetiden bedöms inte påverkas av placering av J-huset i läge G eller läge J. Tidigare fattade beslut Produktionsstyrelsen beslutade att Produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra ett programarbete med syfte att arbeta fram en fördjupad förstudie, en programhandling och ett beslutsunderlag för projektering av det nya J- och/eller G-huset. Produktionsstyrelsen beslutade att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en behovsanalys för byggnad B9-B12 Förslagsställare: Lennart Persson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: 1. Framtidens Akademiska Fördjupad förstudie Placering av J-huset

96 FRAMTIDENS AKADEMISKA FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE: PLACERING AV J-HUSET FÖRSLAG TILL NYTT J-HUS FRÅN DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG. SKISS REDOVISAR HUS I LÄGE G BILD FRAMTAGEN I TIDIGT SKEDE I PROJEKTET AV WHITE ARKITEKTER AB

97 Sjukhusvägen FRAMTIDENS AKADEMISKA INLEDNING Denna rapport är en komplettering till det behovsanalys- och förstudiearbete för byggnad B9, B12 och en nybyggnad som genomfördes från våren 2011 till årsskiftet Utredningen resulterade i rapporten Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset, daterad (nedan kallad förstudien), samt tekniskt fördjupningsmaterial framtaget av teknikkonsulter. I förstudien kallas nybyggnaden för J-huset och så benämns den även i denna rapport. Syftet med denna rapport är att fördjupa den tidigare utförda utredningen avseende J-husets placering. Utgångspunkten för förstudien var att en nybyggnad skulle placeras på den redan avrivna s.k. J-tomten. Efterhand som förstudiearbetet pågick talade dock alltmer för att J-huset borde placeras längre norrut i läge för det befintliga G-huset. Detta alternativ förordades även i förstudien. Sist i rapporten följer en kort sammanfattning av förstudien för att rapporten ska kunna läsas självständigt. Dag Hammarskjölds väg Dag Hammarskjölds väg Sjukhusvägen J-HUS J-HUS B14 B12 B9 B14 B12 B9 B11 B11 J-HUSET I LÄGE J FÖRUTSÄTTNINGAR J-HUSET I LÄGE G Följande faktorer har bedömts påverka placeringen av J-huset i läge J eller G: 1. Närhet och kopplingar mellan J-huset och befintliga byggnader (B9, B12, B14 samt ev. F-blocket). 2. Verksamheternas utvecklingsmöjligheter i befintliga byggnader (B9 och B12, G-huset) och i J-huset. 3. Långsiktiga fastighetsutvecklingsmöjligheter 4. Tekniska frågor och genomförandeaspekter 5. Sammanfattning Dessa faktorer utvecklas nedan. 2 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

98 FRAMTIDENS AKADEMISKA 1. NÄRHET OCH KOPPLINGAR MELLAN J-HUSET OCH BEFINTLIGA BYGGNADER B9-B12 Så många plan som möjligt i B9 och B12 behöver en koppling till J-husets motsvarande plan för att verksamheten ska fungera effektivt och patientsäkert och för att byggnaderna ska kunna utnyttjas flexibelt. Lägena för kopplingarna har studerats detaljerat. Ambulansvägens vägprofil, kulvertalternativ och konstruktioner i det nya Teknikhuset B14 är viktiga faktorer som påverkar läget för luftbroar. Genomförda utredningar visar att: Koppling i plan 4 kan göras först i läget mellan byggnad B9 och B12. Koppling plan 5 och 6 kan kopplingarna göras längre söderut (in i B12). Koppling längre söderut, dvs i plan 5 och 6, innebär att kopplingen hamnar inom verksamhetsytorna i byggnad B12. Det minskar verksamhetsytornas flexibilitet på både lång och kort sikt genom att ett kommunikationsstråk delar upp verksamhetsytan. Vid ombyggnad av B9 och B12 med evakuering delvis i J-huset bör kopplingarna i samtliga plan ligga mellan B9 och B12. Det ger en så neutral och verksamhetsoberonde koppling som möjligt. Alternativ med kommunikationsstråk in i B12 under en ombyggnad kan ge betydande svårigheter eftersom det måste hållas öppet genom hela ombyggnadsprocessen. Läget för kopplingen över Ambulansvägen påverkas inte av placeringen av J-huset i läge J eller G. Däremot påverkas längden på den luftbro som länkar J-huset till B9 och B12. Dag Hammarskjölds väg Sjukhusvägen J-HUS B14 B12 B9 B11 J-HUSET I LÄGE J. INNEBÄR LÅNG LUFTBRO TILL KOPPLINGEN ÖVER AMBULANSVÄGEN Placeras J-huset i läge J finns en möjlighet att koppla J-huset till byggnad B14. Kopplingen in i B14 innebär dock att man kommer in i en vårdavdelning, i nuläget utan möjlighet till neutral passage. De skilda våningshöjderna innebär troligen att hiss måste finnas i läget för kopplingen. En koppling mellan J-huset och B14 har inte bedömts som ett prioriterat behov. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 3

99 FRAMTIDENS AKADEMISKA Dag Hammarskjölds väg Sjukhusvägen J-HUS B14 B12 B9 B11 J-HUSET I LÄGE G. INNEBÄR KORTAST MÖJLIGA KOPPLING ÖVER AMBULANSVÄGEN. Placeras J-huset i läge G blir denna gång/luftbro i princip en del av husets kommunikationssystem. Placering av J-huset i läge G möjliggör en koppling till F-husen som innehåller Kvinno- och barnsjukvård. Från patientens perspektiv är det alltid en fördel med korta avstånd. Förutom att patienten får närmare till sjukhusets olika funktioner innebär det bl a minskad smittorisk, bättre integritetsskydd och effektivare vård. Närhet mellan olika verksamheter förenklar teamarbetet runt patienten. 2. VERKSAMHETERNAS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER I BYGGNADERNA B9, B12 OCH J Placering av J-huset i läge G är en mycket central placering i förhållande till B-husens och F-husens många centrala och avancerade verksamheter inom sjukhuset. Det innebär att den nya byggnaden ger stor flexibilitet avseende vilka verksamheter som är möjliga att placera in i framtiden. I framtiden spås en ökad samverkan mellan olika verksamheter och discipliner för att skapa en mer patientcentrerad vård, för att den tekniska utvecklingen innebär ökade möjligheter till diagonstik och behandling m h a samma utrustningar samt att erfarenhetsutbyte och forskning drar nytta av ett tvärdisciplinärt arbetssätt. Magnetkameror är en del av utrustningen på plan 4, bild- och funktionsmedicin. Dessa avancerade medicinsktekniska utrustningar kräver mycket stabila bjälklag som klarar stora laster utan att vibrera. Under utredningen har det visat sig att byggnad B9 och B12 inte utan stora åtgärder kan anpassas så att stora magnetkameror (3T) kan placeras in. Magnetkameror är en del av utrustningen inom verksamheten bild- och funktionsmedicin. Från verksamhetshåll har man beslutat att dessa utrustningar kan placeras i J-huset i anslutning till nuklearmedicins 4 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

100 SJUKHUSVÄGEN FRAMTIDENS AKADEMISKA bild- och funktionsmedicinska utrustning. Detta förutsätter att de finns i samma plan som bild- och funktionsmedicin i B9 och B12 och effektiva kommunikationer kan åstadkommas byggnaderna emellan. Bild- och funktionsmedicin kommer därmed att finnas på samma plan i tre byggnader; B9, B12 och J-huset. Även operationsavdelningar berörs av detta förhållande då moderna avancerade interventionslab på samma sätt som bild- och funktionslab är beroende av vibrationskänslig utrustning. En nära koppling till sådan utrustning som J-husets stomstabilitet möjliggör, innebär bättre förutsättningar för de tunga behandlingsverksamheterna i B9 och B12 att utvecklas, än om avståndet är långt. 3. LÅNGSIKTIGA FASTIGHETSUTVECKLINGSMÖJLIGHETER De långsiktiga fastighetsutvecklingsmöjligheterna omfattar bl a möjligheter för framtida exploatering och hur befintligt G-hus värderas. Läge J Placering av J-huset i läge J ger en möjlig byggnadsarea för en rektangulär byggnad söder om J-huset. Norr om J-huset kan de delar av nuvarande byggnad G som inte rivs på grund av ny kulvertdragning, ligga kvar alternativt ersättas med en ny rektangulär byggnad. Placering av J-huset i läge J innebär att det finns en byggklar tomt (den södra). Vid en framtida exploatering är den kvarvarande ytan uppdelad i två delar med J-huset mellan sig, med den norra delen otillgängligt placerad mellan F-huset och J-huset. G.husen DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG F11 F12 F14 F15 B21 B14 B12 B9 B5 B3 B13 B16 B10 B7 B11 B20 J-HUSET I LÄGE J DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG G.husen SJUKHUSVÄGEN F11 F12 F14 F15 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 5

101 SJUKHUSVÄGEN SVÄGEN F11 B21 B14 B12 B9 B5 FRAMTIDENS AKADEMISKA B3 B13 B16 B10 B7 B11 B20 G.husen DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG F11 F12 F14 F15 B21 B14 B12 B9 B5 B3 B13 B16 B10 B7 B11 B20 J-HUSET I LÄGE G Läge G Placering av J-huset i läge G ger stor möjlig byggnadsarea söder om J-huset. Storleksmässigt motsvarar det ungefär den ytan som J-huset upptar. Placeringen av J-huset i läge G innebär att hela byggnad G måste rivas. I läge G kan J-huset göras större än i läge J eftersom tomten är kilformad och blir bredare mot norr. Befintligt hus G En nybyggnation påverkar hus G, både på J- och G-tomten. Verksamheten i byggnad G utgörs främst av Barn- och ungdomspsykiatri. Byggnaden består av flera olika sammanbyggda volymer, är 3 4 våningar hög och omfattar ca 3500 kvm BTA. Byggnaden har låga våningshöjder, låg grad av generalitet och flexibilitet och mått som begränsar användandet. Ingen avancerad vårdverksamhet kan inrymmas i byggnaden. Från verksamhetshåll har man bedömt att det för verksamheten i befintligt G-hus kan beredas annan plats inom sjukhuset även om vissa anpassningar måste göras. G-huset OM J-HUSET PLACERAS I LÄGE J MÅSTE ÖSTRA DELEN AV G-HUSET RIVAS (GUL MARKERAT). OM J-HUSET PLACERAS I LÄGE G MÅSTE HELA G-HUSET RIVAS. 6 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

102 FRAMTIDENS AKADEMISKA I läge J måste den östra delen av hus G rivas då dess grundläggning påverkas mycket kraftigt av schakt för ny kulvert. Denna byggnadsdel behöver också rivas för att ge plats för den luftkulvert som förbinder nybyggnaden med byggnad B9 och B12. Den verksamhet som finns i denna byggnadsdel måste ges nya lokaler. Eventuellt innebär det att hela verksamheten måste ges nya lokaler. Ny lämplig verksamhet måste då inrymmas i byggnaden. I läge G måste hela hus G rivas för att ge plats för nybyggnation. 4. TEKNISKA FRÅGOR OCH GENOMFÖRANDEASPEKTER Avseende tekniska frågor såsom förutsättningar och lösningar bedöms inte de två lägena innebära stora skillnader såvitt man kan överblicka i detta skede. En grundundersökning är under framtagande och kommer möjligen visa att det finns olika förutsättningar för grundläggning. I läge G innebär närheten till F-husen att grundläggningen måste anpassas till F-husens grundläggning. Även i läge J innebär grundläggningen av en luftbro och eventuell kulvert att hänsyn måste tas till F-husens grundläggning. Genomförandet av själva byggnaden i läge J eller G bedöms vara relativt likvärdigt. I läge G innebär närheten till F-husen att särskild hänsyn måste tas till den befintliga verksamheten i byggnaden under byggtiden. Placeras byggnaden i läge J får man, vid en eventuell exploatering på G-tomten i framtiden, en trång byggplats och måste ta hänsyn till verksamheten i två befintliga byggnader, samt luftbroar till B9 och B12. Genomförande ur verksamhetsperspektiv innebär att verksamheter tvingas delas mellan B9-B12 och J-huset. Goda möjligheter till kommunikation är avgörande eftersom verksamheten ska kunna bedrivas lika effektivt som vanligt. J-huset i läge G ger de kortaste kommunikationsvägarna mellan B9-B12 och J-huset. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 7

103 FRAMTIDENS AKADEMISKA 5. SAMMANFATTNING FÖR- OCH NACKDELAR MED PLACERING AV J-HUSET I LÄGE J RESPEKTIVE G Läge J Fördelar: Tillgänglig tomt finns. Nackdelar: Längre förbindelser till byggnad B9 och B12 och ev. F-husen i framtiden. Uppdelad yta för framtida exploatering. Del av byggnad G rivs p g a ny luftbro och ny kulvert. Denna del eller hela verksamheten måste ges nya lokaler. Långa förbindelserna mellan evakueringslokaler i J-huset och B9 och B12, försvårar evakuering vid ombyggnad av B9 och B12. Läge G Fördelar: Bra förbindelser till B9 och B12 och Eventuellt F-husen i framtiden. Läget och de korta förbindelserna möjliggör flexibel och verksamhetsmässig användning av J-huset. Möjligt att dela upp bild- och funktionsmedicin mellan B9-B12 och J-huset (rimliga avstånd). Samlad kvarvarande exploateringsyta. Korta förbindelserna mellan evakueringslokaler i J-huset och B9 och B12, underlättar evakuering vid ombyggnad av B9 och B12. Möjlighet till större maxexploatering av J-huset. Nackdelar: G-huset måste rivas och verksamheten ges andra lokaler innan exploatering kan påbörjas. Från verksamhetshåll har bedömts att detta är fullt möjligt även om viss anpassnign av lokaler troligen krävs. 8 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

104 FRAMTIDENS AKADEMISKA SAMMANFATTNING AV FÖRSTUDIEN Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset omfattade utredning av ombyggnad av byggnad B9 och B12, ny infrastruktur (bl.a. kulvert) samt en nybyggnad på den avrivna tomten mot Dag Hammarskjölds väg (J-tomten). Utredningen byggde på Lokalförsörjningsplan 2011 och på de fastighetsutvecklingsplaner som tagits fram 2006 och 2011 samt på det arbetsmaterial som finns för en fastighetsutvecklingsplan Utredningen omfattade två huvuddelar: verksamhet och byggnad inklusive infrastruktur/kommunikation. Ombyggnad av byggnad B9 och B12 Utgångspunkten för ombyggnad av byggnad B9 och B12 är att de befintliga verksamheterna, centraloperation, bild- och funktionsmedicin och mottagningar, ska ligga kvar. För byggnad B9 och B12 finns samstämmig dokumentation kring behov av upprustning av byggnadernas tekniska system och behov av förnyelse av verksamhetslokaler, främst centraloperation och bild- och funktionsmedicin. Flera olika förslag till teknisk försörjning har utretts. Mest platskrävande är förnyelse av ventilationen. Byggnadernas stomme motsvarar inte fullt ut moderna krav för avancerad medicinskteknisk utrustning. Alternativ för att förbättra bärförmågan och stabilisera bjälklagen har utretts och visat sig innebär mycket omfattande åtgärder. Det förordade alternativet till ombyggnad av B9 och B12 innebär att byggnaderna ges en modern standard avseende brandskyddsåtgärder, installationer (ventilation, rör, el, data, tele, medicinska gaser, sprinkler) och hissar. Åtgärderna utförs så att den ursprungliga generalitet i byggnaderna bibehålls. Byggnaderna förses med nytt yttertak och den översta våningen höjs för att kunna inrymma ventilationsanläggning till operation. Utöver det förses del av byggnad B9 med en ny våning för fläktrum. Nya effektiva planlösningar för bild- och funktionsmedicin och operation planeras in. Det ger goda möjligheter att bedriva avancerad behandling i byggnaderna i framtiden. Nybyggnad på J-tomten Verksamhetsinnehållet för en nybyggnad har fördjupats utifrån Lokalförsörjningsplan 2011 som avvägt sjukhusets helhetsbehov. J-huset plan- eras också fungera som evakueringslokaler vid ombyggnad av B9 och B12. Två lägen för J-huset har utretts; läge J som föreslås i förslag till Lokalförsörjningsplan 2011 och ett nordligare läge; läge G. Det förordade alternativet för J-huset innebär en byggnad för vård och behandling, placerad i läge G. De nedre våningarna som står i direktkontakt med B9 och B12 via luftbroar, planeras för avancerad behandling. De övre våningarna planeras för bland annat moderna vårdavdelningar. En viktig entré placeras mot Dag Hammarskjölds väg. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 9

105 FRAMTIDENS AKADEMISKA Byggnaden utformas med hög grad av generalitet och inbyggd flexibilitet för att kunna anpassas till den snabba utveckling som vårdverksamheten genomgår. Arkitekturen ska signalera öppenhet och harmonierar med karaktärsbyggnader på sjukhuset samtidigt som placeringen och utformningen lyfter fram sjukhusets centrala roll i stadsbilden mot Dag Hammarskjölds väg. Onkologins verksamhet som idag har mycket undermåliga lokaler, samlas i byggnaden, tillsammans med dagkirurgi, delar av bild- och funktionsmedicin, dialys, eventuellt laboratorium och lokaler för Fou. Infrastruktur transportsystem Ett samlat grepp har tagits om kommunikation, transport och logistik för att skapa ett strukturerat och modernt logistiksystem. För transport och försörjning föreslås en ny transportkulvert och en ny mediakulvert. För persontransporter struktureras kommunikationssystemet så offentliga flöden kan skiljas från professionella flöden och transporte av patienter i säng. För serviceflöden (rent gods, avfall m m) planeras ett lösningar som ger möjlighet för en serviceorganisation att sköta transporterna ända in på avdelningarna. Nya luftbroar binder samman J-huset med B-blocket. Rapporten är framtagen av Landstingsservice genom White arkitekter AB. 10 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Placering av J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

106 Ärende 146. FÖRSLAG TILL BESLUT Dnr LSU Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Framtidens Akademiska Fördjupad förstudie kök för patientmat Nedanstående förslag till beslut omfattar den utredning om möjligheten att placera ett kök för patientmat i det nya J-huset som produktionsstyrelsen på sitt sammanträde beslutade skulle genomföras. Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att att att utredningen utvidgas till att omfatta hela Akademiska sjukhusområdet för att hitta den bästa placeringen för ett eventuellt framtida kök för patientmat utredningen belyser tre alternativ för ett eventuellt framtida kök för patientmat: 1. mottagningskök, 2. mottagningskök med möjlighet att ställa om till tillagningskök, 3. tillagningskök en återrapportering kring utredningen sker vid produktionsstyrelsens sammanträde i december 2012 samt att utredningens resultat presenteras senast vid sammanträdet i februari 2013 Förslaget ryms inom för programarbetet anslagen budget. Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade i april 2012 att möjligheten att placera ett kök för patientmat i det nya J-huset skulle undersökas i programarbetet för samma byggnad. Sammanfattning av förstudien Förstudien har utgått ifrån att: Köket är ett tillagningskök Köket planeras förse hela Akademiska sjukhuset med patientmat (ca 2000 port/dag).

107 2 (3) J-huset placeras i läge G Ett tillagningskök i det nya J-huset möter ett flertal komplikationer. Köket kan med hänseende till in- och utlastning samt behovet av dagsljus i lokalen endast placeras i plan 4 i det nya J-huset. Detta innebär att köket, som i sin yta upptar ett helt våningsplan i en av J-husets lameller, skär av strålningsbunkrarna från den övriga onkologiska verksamheten. En placering av ett patientkök i det nya J-huset påverkar också i högsta grad entrésituationen till den nya byggnaden då inlastning antingen hamnar mot Dag Hammarskjölds väg (ett läge som är tänkt som huvudentré för J-huset) alternativt inkräktar på utrymmet för de planerade strålningsbunkrarna. J-huset planeras för avancerad vård med stor kapacitet i de tekniska systemen och i byggnadens stomme. Att placera ett tillagningskök i byggnaden stjäl värdefull yta för sjukhusets mest avancerade behandlingsverksamhet. Sammantaget är inte placeringen i ett nytt J-hus optimal för ett tillagningskök för patientmat. Tider Genomförandetiden för ett nytt J-hus bedöms inte påverkas av en ev placering av tillagningskök i byggnaden. Tidigare fattade beslut Produktionsstyrelsen beslutade att Produktionsdirektören får i uppdrag att genomföra ett programarbete med syfte att arbeta fram en fördjupad förstudie, en programhandling och ett beslutsunderlag för projektering av det nya J- och/eller G-huset. Produktionsstyrelsen beslutade att Landstingsservice får i uppdrag att genomföra en behovsanalys för byggnad B9-B12 Förslagsställare: Lennart Persson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

108 3 (3) Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Bilaga: 1. Framtidens Akademiska Fördjupad förstudie Kök för patientmat i J-huset

109 FRAMTIDENS AKADEMISKA FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE: KÖK FÖR PATIENTMAT I J-HUSET FÖRSLAG TILL NYTT J-HUS FRÅN DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG. BILD FRAMTAGEN I TIDIGT SKEDE I PROJEKTET AV WHITE ARKITEKTER AB

110 FRAMTIDENS AKADEMISKA INLEDNING Denna rapport är en komplettering till det behovsanalys- och förstudiearbete för byggnad B9, B12 och en nybyggnad som genomfördes från våren 2011 till årsskiftet Utredningen resulterade i rapporten Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset, daterad (nedan kallad förstudien), samt tekniskt fördjupningsmaterial framtaget av teknikkonsulter. I förstudien kallas nybyggnaden för J-huset och så benämns den även i denna rapport. Syfte Syftet med denna rapport är att utreda om ett kök för patientmat kan inrymmas i J-huset samt vilka konsekvenser det får. Sist i rapporten följer en kort sammanfattning av behovsanalys- och förstudien för att rapporten ska kunna läsas självständigt. FÖRUTSÄTTNINGAR Generella förutsättningar Utgångspunkt: köket skall kunna förse hela Akademiska sjukhuset med patientmat, ca 2000 portioner per dag. Med kök för patientmat avses här ett tillagningskök. Skulle man bara göra ett mottagningskök ändras inte de logistiska förutsättningarna för köket nämnvärt. Däremot påverkas situationen ute på avdelningarna. Detta berörs dock inte i denna rapport. Förutsättningar för ett tillagningskök: Area: Ett tillagningskök för 2000 portioner kräver ca 2000 m² (lokalarea). Dagsljus: Köket är en arbetsplats och måste därför ha tillgång till dagsljus. Kulvertanslutning: Kopplingen till övriga sjukhuset för distribution av matvagnar måste vara rationell med horisontell direktkoppling till kulvert. Inlastning: Råvaror måste kunna lastas av så nära köket som möjligt. Idealiskt är i samma plan som köket, men gods kan också hissas vertikalt från inlastning till kök. Till grund för ytberäkningar och andra förutsättningar för tillagningskök har dels Förstudiekalkyl för byggnad S1/S2 daterad , dels rapporten Fiktivt storkök daterad , använts. Ytterligare information har erhållits av storkökskonsult: Gunnar Karlsson. INLASTNING KÖK KULVERT IDEALISK LOGISTIKPRINCIP 2 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

111 FRAMTIDENS AKADEMISKA SLUTSATS Analysen visar att ett kök för patientmat i J-huset får helt avgörande konsekvenser för de verksamheter som är tänkta i J-huset. Ett kök ställer stora krav på logistik och samband (se förutsättningar) och det innebär att viktiga verksamhetssamband skärs av. Köket med sina krav på yta, dagsljus och samband, tar viktig strategisk lokalyta i anspråk och gör att det är svårt att inrymma de verksamheter som huset är tänkt för och samtidigt bibehålla deras inbördes viktiga samband och samverkansmöjligheter. Utifrån gällande förutsättningar för ett kök för patientmat är enda rimliga placering i J-huset södra lamellen plan 4. Placering ger följande konsekvenser: Strålningsbunkrarna med tillhörande funktioner måste förläggas till annan plats/hus. Försvårar kraftigt utbyggnad söderut om inlastningen är placerad på söderfasaden plan 5. Stora konsekvenser för hela entrésituationen till J-huset (en viktig framsida för Akademiska sjukhuset) om inlastningen är placerad på plan 6 (vidare utredning krävs om det överhuvudtaget är möjligt med inlastning där). Begränsar avsevärt utrymmet för bild- och funktionsmedicin och sambanden med motsvarande verksamhet i B9-B12. Nedan följer en analys av de faktorer som krävs för ett kök och vilka konsekvenser det får på J-huset. ANALYS Analysen utgår från att J-huset placeras i läge G, dvs den placering som förordas i förstudien. En eventuell placering i läge J ändrar inte analysen nämnvärt. Area Areamässigt bedöms ett kök kunna inrymmas i en av de två öst-väsliga lamellerna i J-huset (plan 4-6 som är 36 m djupa) och fylla lamellen i sin helhet i ett plan. 2000m² Dagsljus Ett kök är en stor arbetsplats och måste ha tillgång till dagsljus. I J-huset har alla plan från plan 4 och uppåt har tillgång till dagsljus. Ur dagsljussynpunkt kan köket placeras varsom helst i byggnaden från plan 4 och uppåt. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 3

112 FRAMTIDENS AKADEMISKA Kulvertanslutning Kulvert och kök måste kunna kopplas samman i samma plan för att kunna hantera matvagnsdistributionen. Enligt förstudien ansluter kulverten till J-husets källarplan, plan 3, där godshantering sköts. Plan 3 upptas förutom av godshantering, av fläktrum, undercentraler och andra tekniska utrymmen. Ett kök ryms inte på detta plan. Plan 3 saknar dessutom dagsljus. Alternativa anslutningar av kulvert Kulvertanslutning till plan 4: Eftersom den tänkta kulverten lutar uppåt mot söder kan ett avstick från kulverten anslutas till plan 4 i det sydöstra hörnet. Plan 4 har tillgång till dagsljus. N Plan 4 Plan 3 Kulvertanslutning till plan 5: Ett alternativ är att kulvert eventuellt skulle kunna dras från Björnkorset hela vägen runt J-tomten och ansluta till J-husets plan 5 västerifrån. Alternativet är inte utrett och kan vara mycket svårgenomförbart. Kulvertdragningen är dessutom tveksam då den kan lägga stora hinder ivägen för en framtida exploatering av J-tomten söder om J-huset. KULVERTDRAGNING TILL PLAN 5 BJÖRN- KORSET NY KULVERT Möjliga anslutningar till kulvertsystemet samt dagsljusförhållanden ger alltså att ett eventuellt kök endast kan ligga på plan 4 Inlastning Då marken lutar kring J-huset hamnar möjliga inlastningsentréer på olika plan beroende på väderstreck. Inlastning till plan 4: Inlastning direkt på plan 4 är bara höjdmässigt möjligt från öster. Det kräver emellertid intransport via Ambulansvägen samt möjlighet att vända och backa intill. En vändzon för lastbilstransporter tar stora ytor i anspråk och innebär att utrymme måste tas från J-huset, dvs huset måste göras mindre. Lastbilstrafiken på Ambulansvägen kommer också i konflikt med ambulanstrafiken. Inlastning på plan 4 bedöms vara orimlig. N B14 KORTARE HUS INLASTNING B12 Inlastning till plan 5: Plan 5 har markkontakt och är därmed möjligt för inlastning. Inlastning i plan 5 kan nivåmässigt bara göras på söderfasaden. På västfasaden ligger plan 5 under mark och på norrfasaden blir vägen till inlastning för brant. Inlast- Inlastning plan 5 4 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

113 FRAMTIDENS AKADEMISKA ningen måste ligga så långt västerut som möjligt för att möjliggöra dagsljusisläpp till plan 4. Inlastningsplan och separat hiss för inkommande gods kräver yta i plan 5. Inlastning till plan 6: Plan 6 har markkontakt och är därmed möjliga för inlastning. Inlastning i plan 6 kan nivåmässigt bara ske på fasad mot väster. Västfasaden utgör entréfasad, är synlig från Dag Hammarskjölds väg och annonserar sjukhuset mot staden. En inlastning med lastbrygga och avfallsrum får oundvikligen stor påverkan på bilden av Akademiska sjukhuset och den miljö besökare och patienter möter. På västsidan ska inlastningen dessutom samsas med angöring för besökare och taxi vilket kan få konsekvenser både säkerhets- och utrymmesmässigt. Inlastningsplan och separat hiss för inkommande gods kräver yta i plan 6. N Inlastning plan 6 Entré plan 6 Förutom själva inlastningssituationen nära J-huset påverkas in- och utfart på sjukhusområdet. Inkommande gods till köket kommer sannolikt att behöva använda in-/utfart vid Dag Hammarskjölds väg. PÅVERKAN PÅ VERKSAMHETER OCH SAMBAND Verksamheter inplacerade i J-huset plan 4 Södra lamellen, plan 4 är i förstudien planerad för behandling, i första hand för onkologins verksamhet. Söder om lamellen är strålningsbunkrarna placerade. I anslutning till bunkrarna finns patient- och supportlokaler. Alternativ placering av bunkrarna i anslutning till J-huset har utretts i förstudien. En placering väster om J-huset kommer i konflikt med entrésituationen och en placering norr om J-huset är omöjlig pga grundläggning mot F-huset. Alternativen har därmed bedömts som omöjliga eller betydligt sämre. Ett kök för patientmat i södra lamellen, plan 4, omöjliggör därmed föreslagen bunkerplacering och får alltså stora konsekvenser för onkologiverksamheten. Placeringen av kök i detta läge bedöms inte vara rimlig. Om en kök skulle placeras i den norra lamellen, plan 4 som i förstudien också är planerad för behandling, framförallt för tyngre vibrationskänslig utrustning för Bild och funktion, måste denna verksamhet omlokaliseras. Det nära sambandet mellan Bild och funktion på plan 4 i B9 och B12 och J-huset går då förlorat. Placering av kök i norra lamellen blockerar även kommunikationsstråken mellan lamellerna då kulverten måste gå från anslutningen i söder till den norra lamellen. Möjligheter till separerade flöden mellan matvagnståg och personal eller patienter försämras avsevärt och farliga korsningspunkter uppstår. Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 5

114 FRAMTIDENS AKADEMISKA Verksamheter inplacerade i J-huset plan 5 Även plan 5 i J-huset är planerat för behandling i båda lamellerna. Norra lamellen är tänkt att fungera som dagkirurgisk avdelning med operationssalar. Södra lamellen planeras för delar av den pre- och post-operativa verksamheten alternativt onkologisk behandling. Skulle man som tidigare nämnts kunna dra en kulvert från Björnkorset runt J- tomten upp till J-husets västra sida plan 5 och placera ett kök i den södra lamellen omöjliggörs placeringen av pre- och post-op, den onkologiska vården splittras och en flexibel användning av våningsplanet hindras. Ett kök placerat i den norra lamellen gör att de dagkirurgiska operationssalarna inte kan placeras där. Detta splittrar det viktiga sambandet mellan dagkirurgi och centraloperation. Påverkan på framtida utbyggnadsmöjligheter Ett kök i någon av de södra lamellerna blockerar möjliga samband vid eventuell utbyggnad av J-tomten söderut. En inlastningsituation på söderfasaden påverkar möjligheterna till utbyggnad söderut kraftigt. En distans till nästa byggnad måste vara tillräckligt stor för att klara inlastningen. ev. framtida utbyggnad B14 B12 B9 6 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

115 FRAMTIDENS AKADEMISKA SAMMANFATTNING AV FÖRSTUDIEN Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset omfattade utredning av ombyggnad av byggnad B9 och B12, ny infrastruktur (bl.a. kulvert) samt en nybyggnad på den avrivna tomten mot Dag Hammarskjölds väg (J-tomten). Utredningen byggde på Lokalförsörjningsplan 2011 och på de fastighetsutvecklingsplaner som tagits fram 2006 och 2011 samt på det arbetsmaterial som finns för en fastighetsutvecklingsplan Utredningen omfattade två huvuddelar: verksamhet och byggnad inklusive infrastruktur/kommunikation. Ombyggnad av byggnad B9 och B12 Utgångspunkten för ombyggnad av byggnad B9 och B12 är att de befintliga verksamheterna, centraloperation, bild- och funktionsmedicin och mottagningar, ska ligga kvar. För byggnad B9 och B12 finns samstämmig dokumentation kring behov av upprustning av byggnadernas tekniska system och behov av förnyelse av verksamhetslokaler, främst centraloperation och bild- och funktionsmedicin. Flera olika förslag till teknisk försörjning har utretts. Mest platskrävande är förnyelse av ventilationen. Byggnadernas stomme motsvarar inte fullt ut moderna krav för avancerad medicinskteknisk utrustning. Alternativ för att förbättra bärförmågan och stabilisera bjälklagen har utretts och visat sig innebär mycket omfattande åtgärder. Det förordade alternativet till ombyggnad av B9 och B12 innebär att byggnaderna ges en modern standard avseende brandskyddsåtgärder, installationer (ventilation, rör, el, data, tele, medicinska gaser, sprinkler) och hissar. Åtgärderna utförs så att den ursprungliga generalitet i byggnaderna bibehålls. Byggnaderna förses med nytt yttertak och den översta våningen höjs för att kunna inrymma ventilationsanläggning till operation. Utöver det förses del av byggnad B9 med en ny våning för fläktrum. Nya effektiva planlösningar för bild- och funktionsmedicin och operation planeras in. Det ger goda möjligheter att bedriva avancerad behandling i byggnaderna i framtiden. Nybyggnad på J-tomten Verksamhetsinnehållet för en nybyggnad har fördjupats utifrån Lokalförsörjningsplan 2011 som avvägt sjukhusets helhetsbehov. J-huset planeras också fungera som evakueringslokaler vid ombyggnad av B9 och B12. Två lägen för J-huset har utretts; läge J som föreslås i förslag till Lokalförsörjningsplan 2011 och ett nordligare läge; läge G. Det förordade alternativet för J-huset innebär en byggnad för vård och behandling, placerad i läge G. De nedre våningarna som står i direktkontakt med B9 och B12 via luftbroar, planeras för avancerad behandling. De övre våningarna planeras för bland annat moderna vårdavdelningar. En viktig entré placeras mot Dag Hammarskjölds väg. Byggnaden utformas med hög grad av generalitet och inbyggd flexibilitet för att kunna anpassas till den snabba utveckling som vårdverksamheten genomgår. Arkitekturen ska signalera öppenhet och harmonierar med karaktärsbyggnader Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 7

116 FRAMTIDENS AKADEMISKA på sjukhuset samtidigt som placeringen och utformningen lyfter fram sjukhusets centrala roll i stadsbilden mot Dag Hammarskjölds väg. Onkologins verksamhet som idag har mycket undermåliga lokaler, samlas i byggnaden, tillsammans med dagkirurgi, delar av bild- och funktionsmedicin, dialys, eventuellt laboratorium och lokaler för Fou. Infrastruktur transportsystem Ett samlat grepp har tagits om kommunikation, transport och logistik för att skapa ett strukturerat och modernt logistiksystem. För transport och försörjning föreslås en ny transportkulvert och en ny mediakulvert. För persontransporter struktureras kommunikationssystemet så offentliga flöden kan skiljas från professionella flöden och transporte av patienter i säng. För serviceflöden (rent gods, avfall m m) planeras ett lösningar som ger möjlighet för en serviceorganisation att sköta transporterna ända in på avdelningarna. Nya luftbroar binder samman J-huset med B-blocket. Rapporten är framtagen av Landstingsservice genom White arkitekter AB. 8 Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset

117 FRAMTIDENS AKADEMISKA Datum Rev.datum Diarienummer Projektnummer Fördjupad förstudie: Kök för patientmat i J-huset LSU Behovsanalys och förstudie B9, B12 och J-huset 9

118

119