Den entreprenöriella greven

Transkript

1 Den entreprenöriella greven Långt ute på de skånska slätterna i hjärtat av Österlen ligger Tosterups slott och gård. Greven och ägaren Jan Ehrensvärd är entreprenören från Stockholm som lämnade arbetet på de stora, internationella bolagen för att bli jordbrukare. Men Jan Ehrensvärd är ingen vanlig bonde. Med ett stort driv, en tydlig vision och en tro på sig själv tar han den traditionella verksamheten på Tosterups gård till nya nivåer. Jan Ehrensvärd har ingen vanlig arbetsplats. Detta beror dels på att hans arbetsplats är ett slott, dels att detta slott även är hans hem. Tosterups slott och gård ligger utanför Tomelilla på Österlen och har en historia som sträcker sig ända bak till 1300-talet. Ehrensvärd berättar att Tosterup genom åren har fått vara hem för såväl den berömde fysikern Tycho Brahe som den skånske stormannen Jörgen Krabbe. Under 1800-talet hamnade dock Tosterup under familjen Ehrensvärds ägo. Slottet och gården har sedan dess ärvts vidare genom generationerna och under den senare delen av 1900-talet moderniserades den befintliga jordbruksverksamheten. Sedan 2009 står Tosterup i Jan Ehrensvärds ägo, då han ärvde gården av sin far. Ehrensvärds väg till Tosterup har dock inte varit den mest självklara. Efter att ha erhållit en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm hade han flera ledande positioner inom stora, internationella företag som Tetra Pak och Checkpoint Systems. När Ehrensvärd tog över Tosterup 2009 blev det onekligen en enorm förändring. Han lämnade livet i Stockholm och arbetet i de stora bolagen för att flytta ner till en gård i hjärtat av Skåne och driva en jordbruksverksamhet något som han inte hade någon tidigare erfarenhet av. Ur hans egna entreprenöriella perspektiv såg Ehrensvärd själv förändringen som något positivt.

2 Mina erfarenheter från helt andra branscher kom väl till pass när jag tog över jordbruket och tillsammans med min kompetenta personal på gården har vi kunnat utveckla bolaget på ett spännande sätt, förklarar han. Att Ehrensvärd valde att anta den utmaning som drivandet av Tosterup innebär, speglar sig väl med hans egenskaper som entreprenör. Han är inte rädd för att ta beslut eller risker när han väl konstaterat att möjligheterna överväger de negativa riskerna. Magkänslan är viktig och det var precis så här Ehrensvärd resonerade när han beslutade sig att starta upp sin nya satsning. Vägen till äppelodlingen Ehrensvärd berättade att det framför allt var två faktorer som gjorde att han valde att satsa på en ny verksamhet på gården. Den första anledningen var att han såg att det fanns ytterligare potential i gårdens verksamhet. Han ansåg att det saknades liv i gården under det halvår då jordbruksarbetet ligger i dvala i väntan på nästa års skördearbete. Den andra anledningen var att han ville komma närmare konsumenten. Jag ville inte bara vara ännu en leverantör av vete, maltkorn och raps, säger han. Ehrensvärd insåg att det gällde att förädla och komma närmare konsumenten för att förbättra lönsamheten och skapa tillväxt på gården. Att kunna erbjuda något mer personligt och unikt och där gårdens historia skulle kunna vara bärare av varumärket skulle ge en tydlig fördel. Ehrensvärd sökte nu efter en passande satsning som uppfyllde hans två idéer. Han övervägde bland annat en blåbärsodling och ett mikrobryggeri, men kom sedan fram till att en äppelodling skulle vara den ideala satsningen. Några av anledningarna till hans val var att gården hade bra förutsättningar för en äppelodling vad gäller klimat och geografisk plats samt att trenden för närodlad svensk frukt gick i positiv riktning. Ytterligare en bidragande faktor var att man med ny lagringsteknik kan erbjuda svensk frukt året runt och då krävdes ett större utbud än vad som fanns tillgängligt. Tosterup är en av 94, till största del skånska äppelodlare, som arbetar tillsammans i den ekonomiska föreningen Äppelriket. Föreningen tar in medlemmarnas äpplen, lagrar, marknadsför och säljer sedan frukterna. Detta gör att de små individuella äppelodlarna samarbetar och får handelskraften av ett större företag. Denna handelskraft leder, i sin tur, till att äppelodlarna kan sätta sina egna marknadspriser för produkterna. Äppelodlingens utformning Innan Ehrensvärd kom igång med äppelodlingen fanns ett mycket viktigt beslut att fatta, nämligen vilka äppelsorter han skulle välja att arbeta med. Så att inte alla äpplen mognar samtidigt valdes fem olika sorter, nämligen Ingrid Marie, Saga, Santana, Frida och Elise. Han berättar att människor generellt sätt är extremt konservativa med äpplen och vägrar

3 att prova något nytt. Konsumenterna väljer istället att hålla sig till klassiska äppelsorter som till exempel Ingrid-Marie. Ingrid-Marie är den mest populära och en av de äldsta sorterna och säljer alltjämt som smör i solsken, förklarar han. Ehrensvärd startade upp sin äppelodling i maj 2014 med träd av äppelsorterna Ingrid Marie, Saga och Santana. Under samma tidpunkt följande år planterades ytterligare träd av sorterna Frida och Elise. Äppelträden underhålls genom att de beskärs och binds upp under våren. Därefter kommer pollineringsperioden och till slut skördas frukten för hand under september och oktober månad. Äppelodlingens omfattning har gjort att Ehrensvärd fått anledning att anställa ytterligare tre personer, vars jobb främst är att underhålla och sköta äppelodlingen. Ehrensvärd berättar även att det under äppelskörden anställs ytterligare runt 25 temporära arbetare för att kunna plocka in äpplena i tid. Eftersom det görs för hand räcker det inte med de fasta anställda. Efter skörden hamnar en del av frukten hos Äppelriket, men en stor mängd bevaras på gården för att användas till den egna produktionen av must och cider. Att använda frukten till den egna produktionen har, enligt Ehrensvärd, varit planen redan från första början. Det gjordes till exempel must på äpplena direkt efter den första äppelskörden. Sedan dess har man varje år utvecklat produktportföljen med nya drycker i form av olika typer av cider och must. Idag säljs dessa produkter på ett flertal restauranger runt om i Sverige och det går även att hitta hans produkter på Systembolaget. Äpplet Saga och entreprenören Jan Ehrensvärd har satsat på en ny äppelsort i äpplet Saga, mest på grund av att den vann familjens smaktest och har blivit Ehrensvärds egna favoritäpple. Efter två år då det varit tufft att få konsumenten att köpa Saga så har trenden nu vänt. Dels har marknadsföringen ökat men dels har man även haft lite tur då den stora bristen på äpplen detta år har gjort att man kunnat börja sälja Saga långt tidigare än förra året till mycket högre priser. Det faktum att Ehrensvärd tog risken att satsa på Saga visar på hans entreprenöriella egenskaper. Han är, som tidigare nämnt, inte rädd för att ta risker och beslut. Dessutom beskriver han sig själv som en envis person. Vill han lansera något så gör han det och tänker Nu kör vi!. Som entreprenör går det inte alltid som man har tänkt sig och Ehrensvärd berättar om två specifika händelser där han har varit med om det. Den första händelsen har att göra med en produkt som inte pastöriserades bra nog vid tillverkningen. Detta gjorde att trycket i flaskorna blev så högt att glaset gick sönder och korkarna flög iväg. Det tog sedan ett halvår innan produkten blev framställd på nytt och åter kunde erbjudas till konsumenterna. Den andra händelsen har att göra med framställningen av den första musten där det var en anställd på bryggeriet som hade missförstått instruktionerna och

4 själv uppskattat måtten på de olika äppelsorternas uppsättning. Av ett misstag blev det den perfekta blandningen av äppelsorterna trots att det inte var tänkt så från början. Från dessa händelser har Ehrensvärd tagit med sig att man måste vara extremt tydlig med kontrakt, dokumentation och krav på varandra. Han nämner dessutom att man måste veta vad som förväntas och vad som ska göras hos leverantörer och tredje parter. Då Ehrensvärd redan hade en befintlig jordbruksverksamhet när han startade äppelodlingen kan en diskussion kring intraprenörskap tas upp. Pettersson (2002) beskriver att begreppet intraprenörskap myntades 1978 av Gifford Pinchot och betyder intracorporate entrepreneur. Pinchot (1985) själv menar att de entreprenöriella och de intraprenöriella processerna är liknande men att en intraprenör är en entreprenör i ett större företag eller organisation. Med denna beskrivning är begreppet entreprenör det mest passande för Ehrensvärd. Detta då det är han som står som ensam ägare och alla satsningar som görs sätter verksamheten och hela hans tillvaro i risk. Framtiden Att som entreprenör sälja av verksamheten, för att till exempel återvända till Stockholm, har Ehrensvärd aldrig varit särskilt intresserad av. Ehrensvärds företag är för honom inte bara ett jobb, utan en livsstil och ett hem. Eftersom han själv bor på Tosterups slott och driver gårdens verksamhet från hemmet så blir företaget mycket mer familjärt. Ehrensvärd berättar att det skulle vara smärtsamt att sälja av en egendom som varit i familjen i flera generationer. Han ser det istället som att han håller i stafettpinnen, som han förvaltar och förfinar, tills den är redo att vandra vidare till nästa person. Jag ser det inte som att jag äger gården, jag tar bara hand om den för nästa generation, säger han. Istället berättar Ehrensvärd att han kommer att fortsätta att utveckla gården och ytterligare sträva efter att inte bara vara ännu en leverantör av vete. Ehrensvärd berättar att han tror att en framgångsfaktor i entreprenörskapet är att hålla företaget ganska centrerat kring ett par få produkter eller råvaror, istället för att bli allt för spridd. När det gäller framtidsplanerna för Tosterups Gård AB så förklarar Ehrensvärd att han därför planerar att fortsätta utveckla verksamheten genom att ytterligare förädla de tillgångar som idag redan finns på gården. Att det är både dyrt och besvärligt att införskaffa sig ny mark till gården är något som Ehrensvärd berättar. Således är det heller inte en prioritet att i framtiden expandera gårdens areal. Ehrensvärd talar istället om en annan målbild han har. Avsikten han har är att dels utveckla sin produktportfölj och dels bredda det segment som tilltalas av Tosterups produkter. Hans vision är att gårdens must och cider skall säljas på allt fler ställen i allt fler former. Att utöka försäljningen på hotell, restauranger och bättre caféer är något som Ehrensvärd ger som exempel. Andra områden som han kommer fokusera på är företagsförsäljning, där jul och sommarpresenter till anställda är ett viktigt segment.

5 Slutligen berättar han om en framtidsplan som ligger inom en snar framtid. Han har märkt en efterfrågan på en must som är mer måltidsanpassad än den aningen söta must som redan erbjuds. Att tillverka en must som är Verjus, en lite syrligare dryck gjord på omogna äpplen, är därför en av de idéer som förhoppningsvis kommer förverkligas inom en snar framtid. Referenser Pettersson, H. (2002) Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag (Rapport). Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier. Pinchot, G. (1985) Intrapreneuring: Why You Don't Have to Leave the Corporation to Become an Entrepreneur. (Elektronisk) University of Illinois. Tillgänglig: < ( )