Samrådsmöte Folketshus Kiruna Malmbanan dubbelspår Peuravaara- Riksgränsen. Järnvägsplan 1: Peuravaara-Krokvik

Transkript

1 Samrådsmöte Folketshus Kiruna Malmbanan dubbelspår Peuravaara- Riksgränsen Järnvägsplan 1: Peuravaara-Krokvik Järnvägsplan 2: (Krokvik)-Rautas Järnvägsplan 3: (Rautas)-Rensjön Järnvägsplan 4: (Rensjön)-Bergfors

2 Agenda Inledning EU projekt Presentation av deltagare Bakgrund Planeringsprocessen och redogörelse för järnvägsplanens prövning Presentation av järnvägsplaner Miljöarbete och miljöprövningar Miljökonsekvensbeskrivning Vattenverksamhet Natura 2000 Renskötsel Markåtkomst och ersättningsfrågor Under byggtiden PAUS Frågestund runt kartor, material etc

3 Bakgrund Järnvägstrafiken på Malmbanan bedrivs i dag på ett enkelspår. Enkelspår har i sin karaktär begränsningar i kapacitet och tidigare genomförda studier pekar på att dubbelspår är det enda rimliga alternativ som återstår om kapaciteten på Malmbanan skall ökas för att möta kommande kapacitetsbehov. Dubbelspår säkerställer möjligheter till ett hållbart transportsystem med hög tillgänglighet, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem

4 Nuläge, behov och brister Malmbanan norra omloppet (Kiruna Riksgränsen) och Ofotbanen (Riksgränsen Narvik) har i dagsläget högt kapacitetsutnyttjande och där punktligheten för gods och persontåg inte är tillfredsställande. LKAB har investerat för att kunna öka sina malmtransporter från dagens nivå på 28 miljoner ton färdigprodukter till ca 40 miljoner ton men det är på grund av konjunkturläget svårt att bedöma när dessa realiseras. För övrig godstrafik förväntas även ökningar för Artic Rail Express, ARE tågen och North Rail Express, NRE. Sammantaget ställer det ökade transportbehovet stora krav på kapaciteten på Malmbanan och Ofotbanen

5 Trafikering, idag Idag går malmtåg, godståg så kallade ARE/NRE tåg med fisk och förnödenheter som går Oslo-Narvik via Sverige samt persontåg, långväga nattåg från Stockholm och regionaltåg från kusten. Kapacitetsutnyttjandet under hösten enligt matematiska beräkningar var 62% för dygnet. Detta speglar inte att det är trångt under vissa delar av dygnet. Beräkningarna fångar inte heller problematiken med långväga tåg, krav på omloppstider, platsbrister på terminaler, driftplatser mm BAS 2030 BAS 2040 Persontåg Godståg Malmtåg Totalt

6 Syfte med projektet Syftet med åtgärden är ökad kapacitet på Malmbanan Trafikverket planerar för en etappvis utbyggnad av dubbelspår på Malmbanan. Detta samråd omfattar 4 st järnvägsplaner för byggnation av dubbelspår på sträckorna mellan Peuravaara Krokvik Krokvik Rautas Rautas Rensjön Rensjön Bergfors Det nya spåret ska byggas mellan berörda driftplatser och ansluta till dessa. Även driftplatserna behöver anpassas för dubbelspårsdrift

7 Planeringsprocessen och redogörelse för järnvägsplanens prövning Här är vi nu

8 Järnvägsplan 1 Peuravaara-Krokvik

9 Järnvägsplan 1: Peuravaara-Krokvik

10 Järnvägsplan 1: Peuravaara-Krokvik Det nya spåret placeras på höger sida av befintlig järnväg i riktning mot Narvik Prioriterar linjen Luleå-Narvik som alltid går att trafikera samtidigt som förbigångspår kan trafikeras Två olika längder föreslås på detta förbigångspår (1480 m och 750 m

11 Järnvägsplan 1: Peuravaara-Krokvik Krokvik driftplats I planförslaget flyttas befintligt huvudspår till höger. Det nya huvudspåret placeras till höger om befintligt. Sidospår placeras på vänster sida om huvudspåren, inom befintligt järnvägsområde, och nyttjas för uppställning och förbigång av uppställda tåg. Sex spårväxlar ingår i detta alternativ. Användbar längd är 1071 m

12 Järnvägsplan 2 (Krokvik)-Rautas

13 Järnvägsplan 2: (Krokvik)-Rautas Planförslaget börjar vid utfart från Krokvik driftplats och sträcker sig fram till och med Rautas driftplats. Det nya spåret går på vänster sida om befintlig järnväg fram till sjön Mávnajávri, där byter spåret sida och löper sen på höger sida resterande delen av sträckan. Två järnvägsbroar planeras för det nya spåret. Broarna korsar vattendragen Maunojåkk och östra Rautasälven

14 Järnvägsplan 2: (Krokvik)-Rautas Rautas driftplats Driftplats Rautas ligger mellan östra och västra Rautasälven. I planförslaget ingår två huvudspår och fyra spårväxlar. Det nya spåret placeras på höger sida om befintligt spår i början av driftplatsen för att sen, efter ca 100 m, byta till vänster sida om befintligt spår, i norrgående riktning. Utformningen bidrar till bättre nyttjande av de två befintliga spåren. Användbar längd är 994 m

15 Järnvägsplan 3 (Rautas)-Rensjön

16 Järnvägsplan 3: (Rautas)-Rensjön Planförslaget börjar vid utfart från Rautas driftplats och sträcker sig fram till och med Rensjön driftplats. Det nya spåret löper inledningsvis på vänster sida av befintligt spår för att efter 300 m byta sida och sedan gå parallellt med befintligt spår på höger sida. Efter ca 2 km avviker linjen och övergår i ca 3 km nytt dubbelspår som går parallellt med väg E10. Den befintliga järnvägen demonteras på sträckan. Dubbelspåret ansluter igen till befintligt och löper sedan vidare på vänster sida fram till Rensjön driftplats. Över älven Homojåkk Norra byggs en ny järnvägsbro och över vattendraget Njuotjanjåkka två nya järnvägsbroar

17 Järnvägsplan 3: (Rautas)-Rensjön Driftplats Rensjön I planförslaget bibehålls den befintliga driftplatsen. En mindre ombyggnation behövs där två nya växlar anläggs. Driftplatsen får två huvudspår samt ett sidospår. Den föreslagna utformningen av driftplatsen medger förbigång av uppställda tåg inne på driftplatsen

18 Järnvägsplan 4 (Rensjön)-Bergfors

19 Järnvägsplan 4: Rensjön-Bergfors Planförslaget börjar vid utfart från Rensjöns driftplats och sträcker sig fram till och med Bergfors driftplats. Det nya spåret går parallellt på höger sida om befintligt spår längs hela sträckan, mellan befintligt spår och väg E10. En ny järnvägsbro planeras där spåret korsar Kamasjåkk

20 Järnvägsplan 4: Rensjön-Bergfors Komplicerade områden finns mellan befintligt spår och väg E10 där utrymmet är begränsat. På grund av höga naturvärden i området är det inte heller möjligt att ändra sträckningen på E10 för att skapa mer utrymme för spåren. Figur 3. Perimeter D och E. Områden att undvika vid E

21 Järnvägsplan 4: Rensjön-Bergfors, Bergfors driftplats I planförslaget bibehålls den befintliga driftplatsen. En mindre ombyggnation behövs där två nya växlar anläggs. Driftplatsen får två huvudspår. Påverkan på fastigheter på västra sidan om driftplatsen undviks. Den föreslagna utformningen av driftplatsen medger förbigång av uppställda tåg inne på driftplatsen

22 Malmbanan Miljöarbete och miljöprövningar Samrådet omfattar: Plan Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) till varje järnvägsplan Tillstånd som krävs Tillstånd med MKB samt anmälan vattenverksamhet, Artskyddsutredningar och eventuell dispens Artskyddsförordningen Natura 2000-utredning och tillståndsansökan med MKB Dispens för intrång i naturreservat

23 Miljökonsekvensbeskrivning Syftet med MKB är att bidra till en miljöanpassning av projektet Identifiera och beskriva projektets förutsättningar och miljöpåverkan Ska verka för miljöanpassning och identifiera behov av skyddsåtgärder Underlag för en samlad bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. Arbetet med MKB ska integreras i planerings- och projekteringsarbetet och i framtagandet av planen, då det är en viktig del i projektets miljöanpassning. 4 järnvägsplaner = 4 Miljökonsekvensbeskrivningar Tillstånd för vattenverksamhet kräver MKB Tillstånd för intrång i N2000 kräver MKB

24 Miljö och hälsa Buller och vibrationer Förorenad mark Undersökningar görs vid driftsplatserna Bullerutredning Vibrationsmätningar pågår Markprover har tagits inga förhöjda halter

25 Friluftsliv Passageplaner för renskötsel, friluftsliv och vilt Säkerställa säkra passagemöjligheter sommar och vinter Fjällvärlden Malmbanan Rautasjaure Älvarna Skoterleder Jakt Fiske mm

26 Kulturmiljö Malmbanan gruvnäringen Kulturarvsanalys Kulturmiljöer Kulturella samband t.ex. renskötsel, tidigare transportleder etc. Gestaltningsprogram Arkeologiska utredningar Stationsmiljöer, Banvaktarstugor, Trummor Trädbläckningar, mm

27 Naturmiljö Naturvärdesinventering Artinventeringar Fågelinventering Natura 2000-utredning Passageplan för vilt

28 Artskyddsutredning Venhavre: Bergfors och Östra Rautasälven Anpassningar genom linjedragning Skyddsåtgärder 12:6 samråd, undvika dispens Dispensansökan

29 Vattenmiljö Vattendrag och myrar med höga naturvärden. Rinner in i den orörda Torneälven som är en av Sveriges nationalälvar. Broar utformas så att byggande i vatten undviks och med passagemöjligheter längs stränderna. Trummor med bredd och lutning som möjliggör passage för både vatten- och mindre landlevande djur

30 Landskapsbild Påverkan på landskapsbilden bedöms bli liten. Nya spåret går parallellt med befintligt spår utom på en delsträcka där dubbelspåret kommer ligga nära E10. Landskapsbilden påverkas främst vid olika former av passager över eller under järnvägen: Faunapassager Planskilda korsningar Broar över vattendrag Google Maps

31 Miljökvalitetsnorm - MKN För flera vatten finns Miljökvalitetsnormer för vatten angivna. En verksamhet/åtgärd får inte tillåtas om: den orsakar en försämring av statusen för en vattenförekomst äventyrar möjligheten att uppnå Miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst. Vattenmyndigheten, VISS

32 Vattenverksamhet (11 Kap. Miljöbalken) Tillstånd eller anmälan krävs för att: förändra vattnets djup eller läge avvattna mark minska/öka grundvattenmängder Trafikverket I tillståndsprocessen för ansökan om vattenverksamhet ingår bla att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Pahtajoki, Tiansbäcken, Maunojåkk, Östra och västra Rautasälven, Njuotjanjåkka, Homojåkk och Kamasjåkkå

33 Natura 2000 Rautas fjällurskog Torne och Kalix älvsystem Tillståndsprövning Miljöbalken 7:29 (regeringsprövning) Rautas fjällurskog MKB ska tas fram Inventera och skaffa mycket kunskap Gynnsam bevarandestatus livsmiljöer och arter Analysera direkt och indirekt påverkan I första hand: Undvika skada och vidta skyddsåtgärder Åtgärdsvalsstudie Linjeval Åtgärder anläggningen, byggtiden och driften I andra hand: Kompensationsåtgärder Centrum för Biologisk Mångfald

34 Rennäring Gabna fjällsameby påverkas av dubbelspårs-utbyggnad norr om Kiruna. Samebyn gränsar i nordost mot Talma sameby och i sydväst mot Levas sameby. E10 och befintlig järnväg gränsar till olika årstidsland vilket gör att flockar av tusentals renar och små flockar av fritt strövande renar har ett behov av att korsa väg och järnväg

35 Rennäring Värna om riksintresset Rennäring Skapa förutsättningar att fortsätta bedriva rationell renskötsel Minimera barriäreffekten för rennäringen

36 Markåtkomst och ersättningsfrågor Jim Sundqvist Markförhandlare Markåtkomst och ersättningsfrågor Trafikverket Markförhandling Luleå E-post: Telefon:

37 Markåtkomst En järnvägsplan som fått laga kraft ger den som ska bygga järnvägen rätt att lösa in mark som behövs permanent för järnvägsändamål. (4 kap. 1 LBJ) Järnvägsplanen ger också skyldighet att lösa in mark om fastighetsägare begär det. (4 kap. 2 LBJ)

38 Förberedelser/Projektering Trafikverket och dess konsulter har rätt att få tillträde till fastighet för: mätning och utstakning grundundersökningar (t.ex. arkeologi, geoteknik) förberedande åtgärder Vid dessa arbeten ska: skador om möjligt undvikas träd på tomtmark ej fällas eller skadas utan ägarens medgivande Skador skall ersättas (3 kap. 1 LBJ)

39 Markåtkomst Äganderätt: Den mark som tas i anspråk för järnvägsanläggningen Servitut: exempelvis rätt att för all framtid anlägga erforderlig väg och eller rätt att avverka farliga kantträd längs med järnvägsfastigheten Nyttjanderätt: tidsbegränsad rätt att nyttja annans fastighet, eller del av fastighet (3 kap 3 LBJ)

40 Produktionsområde under hela byggtiden Järnvägsfastighet Tillfälligt nyttjande Tillfälligt nyttjande (vid behov) Stängsel för vilt och ren (vid behov)

41 Markåtkomst - Lantmäteriförrättning Ansökan om lantmäteriförrättning Lantmäteriet utreder och värderar skog och åkermark Trafikverket skickar ut erbjudande om ersättning med förhoppningen om frivilliga överenskommelser Lantmäteriet kallar till sammanträde och tar beslut Förrättningen vinner laga kraft => bygget kan starta!

42 Enskilda vägar/ersättningsvägar/byggvägar/servicevägar Vid byggande av järnväg påverkas oftast flera olika typer av vägar. Beslut om enskilda vägar som används av flera fastigheter hanteras av Lantmäteriet. Vid gemensamt behov för flera fastigheter att nyttja en väg ansöker Trafikverket hos Lantmäteriet om bildande av gemensamhetsanläggning. Ersättningsvägar = Ersättningsvägar Servicevägar behövs i första hand för åtkomst och drift av tekniska installationer längs järnvägen. De säkerställs för Trafikverkets del genom servitut i lantmäteriförrättning

43 Vem kan få ersättning? Fastighetsägare Servitutshavare Nyttjanderättshavare, t.ex. jordbruksarrendatorer Vad ersätts? Markintrånget Minskning av fastighetens marknadsvärde 25 %-påslag på markintrång Annan skada Uppräkning med index och ränta Inlösen av fastighet - Synnerligt men för fastigheten eller del därav. - Tidig inlösen i undantagsfall (4 kap. 4-5 LBJ)

44 Under byggtiden Vanligen förekommande störningar: Transporter och trafikomläggningar Buller Vibrationer Luftföroreningar (damm, avgaser) Tillfällig grundvattenpåverkan

45 Tack för oss. Och glöm inte att lämna era synpunkter i brevlådan. wwww.trafikverket.se/malmbanan