Stora Helvetet samt spårbyte och elektrifiering Storlien norska gränsen Åre kommun. Samrådsmöte

Transkript

1 Stora Helvetet samt spårbyte och elektrifiering Storlien norska gränsen Åre kommun Samrådsmöte

2 Presentation Sven-Olof Bergqvist, Projektledare, Trafikverket, Malin Turesson, Projektingenjör, Trafikverket, Bertil Jansson Markförhandlare, Trafikverket, Kjell-Arne Blom Planerare, Trafikverket, Mats Olofsson Planerare, Trafikverket, Anders Kers Uppdragsledare, ÅF Infrastructure AB, Carina Seppelin, ÅF Infrastructure AB,

3 Dagordning 1. Presentation 2. Närvarolista 3. Kort om projektets bakgrund 4. Redogörelse för planeringsprocessen 5. Tidplan 6. Presentation av järnvägsförslaget 7. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar 8. Paus/fika 9. Allmänna synpunkter 10. Enskild genomgång för de som önskar

4 Projektets omfattning

5 Förutsättningar Järnvägsbanken vid Stora Helvetet, vid norska gränsen, byggdes under slutet av 1800-talet tvärs över en extremt brant fjällravin

6 Förutsättningar Banken vid Stora Helvetet, är uppbyggd av staplad sten och block. I ytan finns staplad sten som glacismur

7 Förutsättningar. Deformationer i järnvägsbanken vid Stora Helvetet har uppmätts och registrerats vid ett flertal tillfällen Banan har varit avstängd från Storlien och västerut på grund av stabilitetsproblem, men har nu tagits i bruk efter att järnvägsbanken åtgärdats temporärt Riksintresse för kommunikationer och ingår i TEN-T (Trans-European Transport Network) nätet samt i NECL (North East Cargo Link)

8 Ändamål och projektmål Skapa en långsiktigt fungerande järnvägsförbindelse mellan Sverige och Norge samt skapa förutsättningar för en utökad och konkurrenskraftig järnvägstrafik regionalt och interregionalt Järnvägen vid Stora Helvetet ska bli beständig och kunna trafikeras från oktober 2018 Målsättningen för genomförandet är att det sker på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt Få samma banstandard som Mittbanan. Investeringen ska även möta standarden i den upprustning som norska Jernbaneverket genomför

9 Dagordning 1. Presentation 2. Närvarolista 3. Kort om projektets bakgrund 4. Redogörelse för planeringsprocessen och järnvägsplanens prövning 5. Tidplan, finansiering 6. Presentation av järnvägsförslaget 7. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar 8. Paus/fika 9. Allmänna synpunkter 10. Enskild genomgång för de som önskar

10 Planering av väg- och järnvägsprojekt Genomförande Åtgärdsvalsstudie Bygghandling Planläggning

11 Planering av väg- och järnvägsprojekt Genomförande Åtgärdsvalsstudie Bygghandling Planläggning Studera problemet Svara på frågorna Om? Vad?

12 Planering av väg- och järnvägsprojekt Järnvägsplan * Samrådsunderlag *Samrådshandling *Granskningshandling Genomförande Åtgärdsvalsstudie Bygghandling *Fastställelsehandling Svarar på frågorna Var? Hur mycket mark behövs? Underlag för markförhandling

13 Planering av väg- och järnvägsprojekt Genomförande Åtgärdsvalsstudie Bygghandling Planläggning Svarar på frågan Hur i detalj? Underlag för upphandling av entreprenör

14 Samrådsunderlag: Underlag tas fram, bearbetas analyseras och leder fram till länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Samrådshandling: Planförslag och miljöbeskrivning påbörjas. Synpunkter inhämtas på möten med berörda och genom att handlingen finns tillgänglig på Trafikverkets hemsida. Granskningshandling: Planförslaget ställs ut för granskning och synpunkter Fastställelsehandling: Planen skickas för fastställelse Bygghandling och Entreprenad

15 Granskningshandlingen Granskningshandling = Hela det färdiga planförslaget Beskrivning i text Planer Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Illustrationer Ställs ut på: Trafikverkets lokaler i Östersund I lokal på orten om sådan finns Åre kommun Delar av planen läggs ut på Trafikverkets hemsida

16 Exempel fastighetsförteckning

17 När kan berörda framföra synpunkter och klagomål? Synpunkter på samrådsunderlag - Skriftligt till Trafikverket Samrådsmöte - Yttrande till minnesanteckningarna Synpunkter på samrådshandling - Skriftligt till Trafikverket, även muntligt (Samma handlingar som på samrådsmötet) Granskning - Skriftligt till Trafikverket Kommunikation före beslut - Skriftligt till Trafikverket Efter fastställelse - Överklaganden ställs till regeringen, men skickas till Trafikverket, Borlänge

18 Dagordning 1. Presentation 2. Närvarolista 3. Kort om projektets bakgrund 4. Redogörelse för planeringsprocessen och järnvägsplanens prövning 5. Tidplan 6. Presentation av järnvägsförslaget 7. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar 8. Paus/fika 9. Allmänna synpunkter 10. Enskild genomgång för de som önskar

19 Tidplan Samråd och projektering pågår Planen ställs ut för granskning oktober 2015 Planen skickas för fastställelse november 2015 Bygghandling klar våren 2016 Bygge

20 Trafikverket, Ärendemottagningen, Investering, Box 810, Borlänge Märk synpunkterna med diarienummer TRV 2015/

21 Dagordning 1. Presentation 2. Närvarolista 3. Kort om projektets bakgrund 4. Redogörelse för planeringsprocessen och järnvägsplanens prövning 5. Tidplan 6. Presentation av föreslagen ny järnväg 7. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar 8. Paus/fika 9. Allmänna synpunkter 10. Enskild genomgång för de som önskar

22 Planerade åtgärder Ny järnvägslösning över Örabäckens ravin vid Stor Helvetet Servicevägar Etableringsytor/upplag och arbetsvägar under byggnadstiden

23

24 Exempel på utformning med bro

25 Planerade åtgärder Spårbyte längs hela sträckan mellan Storlien och norska gränsen Åtgärder i befintliga bergsskärningar och hantering av problemen med svallis och frostsprängning Elektrifiering av hela sträckan mellan Storlien, och norska gränsen Rivning av befintlig bank över Örabäckens ravin Befintliga diken, dräneringar och trummor åtgärdas och vid behov

26

27 Planritning som fastställs (exempel)

28 Miljökonsekvensbeskrivning i järnvägsplan Samrådsunderlag har utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har beslutat att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär att en järnvägsplan med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram Det finns särskilda lagkrav som reglerar arbetet med MKB och vad den ska innehålla Miljöbalkens centrala bestämmelser de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna samt skyldigheten att iaktta miljökvalitetsnormer tillämpas alltid vid prövning enligt lagen om byggande av järnväg Länsstyrelsen ska godkänna MKB:n innan den ingår som underlag i planförslaget

29 Miljökonsekvensbeskrivning i järnvägsplan En MKB ska behandla miljöförutsättningar i det område som kan komma att påverkas av de planerade arbetena beskriva de förändringar i miljökvalitet som projektet kan medföra och vad dessa förändringar bedöms innebära för människors hälsa och miljön redovisa uppgifter om riksintressen, miljökvalitetsnormer (MKN) samt skyddade områden och arter enligt miljöbalken och kulturminneslagen Ge förslag till försiktighets- och skyddsåtgärder

30 Riksintressen

31 Naturmiljö Örabäcken utgörs av ett örtrikt bäckdråg i ravin, mycket höga naturvärden. Det finns områden i anslutning till järnvägen som kan vara lämpliga biotoper för arter som omfattas av artskyddsförordningen, till exempel mossor och lavar 169 fynd av sammanlagt 9 olika rödlistade arter, spritt i hela inventeringsområdet Norsk näverlav, vanligaste rödlistade arten som påträffades (kategori VU, Vulnerable, Sårbar)

32 Lavinventering

33 Kulturmiljö

34 Befintlig bank Den befintliga banken över Örabäckens ravin rymmer uppskattningsvis ca m³ massor. Befintlig bank kan på längre sikt utgöra rasrisk för väg E14 och järnväg om den inte tas bort. I och med avlägsnandet av järnvägsbanken kan ravinens naturliga utformning och flöden återställas. Delar av banken som inte hindrar rörelse i ravinen eller innebär en säkerhetsrisk skulle kunna bevaras utifrån en kulturminnesaspekt

35 Vattenverksamhet Allt grävande och byggande i vattenområde definieras som vattenverksamhet enligt 11 kap 9 miljöbalken Utgångspunkten i miljöbalken är att vattenverksamheter är tillståndspliktig. Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen. Anmälan för vattenverksamhet görs till Länsstyrelsen

36 Vattenverksamhet Länsstyrelsen förordar att bäckfåran ska återskapas till så naturlig grad som det är möjligt Trummor utformas så att inga vandringshinder uppstår Den ekologiska statusen i vattendragen ska inte försämras Trummor projekteras enligt Trafikverkets riktlinjer Åtgärder vidtas för att minimera grumling och erosion Arbetena ska ske under tidpunkter då effekterna av verksamheten som leder till grumling är som minst, t.ex. under lågvattenperioder och under perioder då fiskvandring ej sker

37 Dagordning 1. Presentation 2. Närvarolista 3. Kort om projektets bakgrund 4. Redogörelse för planeringsprocessen och järnvägsplanens prövning 5. Tidplan 6. Presentation av järnvägsförslaget 7. Information om ersättningsfrågor och marklösenförhandlingar 8. Paus/fika 9. Allmänna synpunkter 10. Enskild genomgång för de som önskar

38 Förberedelser/Projektering Trafikverket och dess konsulter har rätt att få tillträde till fastighet för: mätning och utstakning grundundersökningar (t.ex. arkeologi, geoteknik) förberedande åtgärder Vid dessa arbeten ska: skador om möjligt undvikas träd i trädgård ej fällas eller skadas utan ägarens medgivande Skador skall ersättas (3 kap. 1 LBJ)

39 Järnvägsplan ger markåtkomst för järnvägen Planläggning Åtgärdsvalsstudie Utredningsarbete VAR ska den nya järnvägen gå och HUR ska den utformas Eventuell tillåtlighetsprövning av regeringen Utformning av förslag till järnvägsplan Järnvägsplanen fastställs SAMRÅD (parallellt under hela processen) Granskning av förslag till järnvägsplan Möjlighet att överklaga

40 Markåtkomst En järnvägsplan som fått laga kraft ger den som ska bygga järnvägen rätt att lösa in mark som behövs permanent för järnvägsändamål. (4 kap. 1 LBJ) Järnvägsplanen ger också skyldighet att lösa in mark om fastighetsägare begär det. (4 kap. 2 LBJ)

41 Äganderätt: Den mark som tas i anspråk för järnvägsanläggningen Servitut: exempelvis rätt att för all framtid anlägga erforderlig väg och eller rätt att avverka farliga kantträd längs med järnvägsfastigheten Nyttjanderätt: tidsbegränsad rätt att nyttja annans fastighet, eller del av fastighet (3 kap 3 LBJ)

42 Produktionsområde under hela byggtiden Järnvägsfastighet Tillfälligt nyttjande Tillfälligt nyttjande (vid behov) (vid behov) JV-mark slutar 0-6 m från släntkrön/ släntfot 6 m 6 m

43 Markåtkomst - Lantmäteriförrättning Ansökan Lantmätaren utreder och samråder Trafikverket träffar frivilliga överenskommelser Sammanträde och beslut Förrättningen vinner laga kraft

44 Vem kan få ersättning? Fastighetsägare Servitutshavare Nyttjanderättshavare, t.ex. jordbruksarrendatorer Vad ersätts? Markintrånget Minskning av fastighetens marknadsvärde 25 %-påslag på markintrång Annan skada Uppräkning med index och ränta Inlösen av fastighet - Synnerligt men för fastigheten eller del därav. - Tidig inlösen i undantagsfall (4 kap. 4-5 LBJ) Skatt Ersättningen är normalt skattepliktig. Rådgör med Skatteverket eller er revisor. På utbetald ersättning för ränta gör Trafikverket preliminärskatteavdrag och inbetalar till Skatteverket

45 Rättegångskostnader i ersättningsfrågor Första instans (Mark- och miljödomstolen) Trafikverket svarar för egna och motpartens skäliga kostnader. Högre instans (Mark- och miljööverdomstolen, HD) Trafikverket svarar för egna och motpartens skäliga kostnader om målet förts vidare av Trafikverket. Om målet förts vidare av fastighetsägaren och förloras i högre instans får fastighetsägaren stå sina egna kostnader men normalt inte Trafikverkets

46 Tack för uppmärksamheten! Några ytterligare frågor?

47 4 kap. 1 Lag om byggande av järnväg Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark eller sådant utrymme som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål. Besväras sådan mark eller sådant utrymme som får lösas enligt första stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas. Lag (2005:944)

48 4 kap. 2 Lag om byggande av järnväg Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 lösa sådan mark eller sådant utrymme som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål. Lag (2005:944)

49 3 kap. 1 Lag om byggande av järnväg Trafikverket, och efter tillstånd av länsstyrelsen annan som avser att bygga en järnväg, har rätt att få tillträde till en fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av järnvägen. Den som avser att bygga järnvägen ska underrätta fastighetsägaren om beräknad tidpunkt för tillträde. I en trädgård, park eller liknande plantering får träd eller buskar inte skadas eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i övrigt ska skada så långt möjligt undvikas. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att åtgärderna ska kunna genomföras. Lag (2012:440)

50 3 kap. 3 Lag om byggande av järnväg Om mark eller annat utrymme i närheten av järnvägsmarken i en fastställd järnvägsplan har avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av järnvägen, får marken eller utrymmet tas i anspråk med nyttjanderätt i enlighet med vad som anges i planen. Lag (2012:440)

51 4 kap. 4 Lag om byggande av järnväg Den som avser att bygga en järnväg ska ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 och skador till följd av att mark eller annat utrymme tagits i anspråk enligt 3 kap. 3 eller 3 a. Järnvägens infrastrukturförvaltare ska ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 4. Lag (2012:440). 4 kap. 5 Lag om byggande av järnväg I mål om inlösen och ersättning ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas, i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag. Om en talan i ett mål som väckts av en fastighetsägare eller den som innehar särskild rätt till en fastighet ogillas, tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 8 plan- och bygglagen (2010:900) i fråga om rättegångskostnaderna. Lag (2010:915)