Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Familjenämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: onsdagen den 20 juni 2018 kl Plats: Svea hund Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Val av justerare samt tidpunkt för justering 2 Ändringar i föredragningslistan Diarienr Sidnr Dialoger 2018/2 4 Presentation av Finsam 5 Information från Individ- och familjeomsorgen 6 Ekonomisk uppföljning Individ- och 2018/4 4 familjeomsorgen jan-april Information från Barn och utbildning 8 Ekonomisk uppföljning Barn och utbildning jan /4 6 april Rapport avseende gemensam Mariamottagning i 2018/56 9 Sydöstra Skåne 10 Avrapportering gällande arbetsmiljön på IFO 11 Ordförandebeslut huvudmannens plan för studie 2018/49 52 och yrkesvägledning - SYV-plan 12 Brösarps skolutvecklingsgrupp 1

2 Tomelilla kommun Familjenämnden Beslutsärenden 13 Retroaktiv avgiftskontroll för förskola och 2018/55 53 fritidshem 14 Revidering av delegeringsregler gällande 2014/ familjenämnden 15 Samverksansavtal gällande vuxenutbildning och 2018/62 86 yrkesvux Sydöstra Skåne 16 Revisionssvar gällande granskning av kommunens 2018/52 97 styrning samt uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare 17 Statistik fattade beslut barn och familj (IFO) 2017/ Redovisning av anmälningsärenden 2018/1 116 familjenämndens arbetsutskott 19 Redovisning av anmälningsärenden 2018/1 118 Christer Yrjas (C) Ordförande Anna Silver Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Anna Silver E-post: kommun@tomelilla.se 2

3 NÄRVARO- OCH OMRÖSTNINGSPROTOKOLL För Familjenämnden ( ) Sammanträdesdag: Antal närvarande ledamöter: 1 2 Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Christer Yrjas C 2 Carina Persson L 3 Ewa Carnbrand M 4 Sven Gunnarsson MP 5 Anders Throbäck S 6 Sara Anheden S 7 Paul Lennartsson SD Ja Nej Avstår ERSÄTTARE Nr Namn Parti Närv Ja Nej Avstår 1 Lena Eriksson C 2 Charlotte Larkin L 3 Janet ten Have M 4 Fatlum Avdullahu C 5 Per Skoog S 6 Linda Ekelund V 7 Birgitta Clarholm - Ja Nej Avstår 3

4 Ekonomisk analys för Individ och familj jan-maj 2018 Verksamhet Tkr 2017 tom maj 2018 tom maj Helår 2018 prognos Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Personal Tillsvidareanställda omräknat till heltid har minskat 2018 på grund av att elevhälsan flyttats från IF till BoU. 4

5 Individ och familj Avvikelsen mot budget är -3,6 mkr tom maj månad. Efter nyår har det skett en omorganisation och personal har flyttats mellan verksamheterna. Bland annat har elevhälsan som var en del av individ och familj verksamheten flyttats till barn och utbildning. Placeringarna av barn kostar mer än vad det är budgeterat men är lägre jämfört med föregående år samma period. Kostnaderna kommer att gå ner ytterligare redan under sommaren då det är ett antal placeringar som kommer att avslutas. Antagligen kommer nya placeringar också att ske efter sommaren men prognosen är att kostnaderna för placeringarna kommer att bli lägre till hösten jämfört med våren och lägre 2018 jämfört med Dock är prognosen ett underskott motsvarande -4,0 mkr vilket ändå är betydligt lägre jämfört med föregående år då det var ett underskott motsvarande -8,1 mkr. Dessutom var budgeten 2017 högre med 1,6 mkr. Försörjningsstödet är också högre än budgeterat och dessutom högre med 0,46 mkr jämfört med samma period förra året. Prognosen är att försörjningsstödet kommer att kosta 2018 ca 1,0 mkr mer jämfört med Det innebär ett underskott på -2,9 mkr för Vuxenplaceringarna har minskat och för tillfället är det endast en placering. Det är ett överskott på denna verksamhet med 0,5 mkr. Förutsatt att placeringarna inte ökar kommer det uppstå ett överskott på ca 1,0 mkr. Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat dels på grund ledigheter utan lön (föräldraledighet, sjukdomar, tjänstledigheter) dels på grund av vakanta tjänster som ännu inte hunnit återbesättas. Kostnader för familjehemsplaceringar är lägre än budgeterat med 0,4 mkr. Nyligen har Migrationsverket beslutat att från Tomelilla kommun återkräva kronor av tidigare beviljad ersättning (2017) som belastar år Migrationsverket har under december 2017 gjort en delutbetalning motsvarande 90 procent av de ansökta beloppen från kommunerna gällande ansökningar om ersättning för boendedygn i HVB för ensamkommande barn. Migrationsverket har under år 2018 påbörjat handläggningen av de ansökningar som låg till grund för ovanstående delutbetalning. Vid handläggning av Tomelilla kommuns grundansökan har det framkommit att kommunen felaktigt har erhållit kronor vid delutbetalningen i december Dessa pengar är återbetalda i maj måad och ingår i prognosen för Det råder en osäkerhet kring hur mycket statsbidrag från migrationsverket kommer i år vilket självklart försvårar prognosarbetet. Prognosen är dock ett underskott på 6,9 mkr. 5

6 Antal Procent Ekonomisk analys för barn och utbildning jan-maj 2018 Verksamhet (exkl. skolpeng och gymnasiet) Tkr 2017 tom maj 2018 tom maj Helår 2018 prognos Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Personal Tillsvidareanställda heltid Frisknärvaro Jan Feb Mars April Maj ,0 98,0 96,0 94,0 92,0 90,0 Jan Feb Mars April Maj Frisknärvaron har i genomsnitt varit något högre 2018 jämfört med Tillsvidareanställda omräknat till heltid har ökat 2018 på grund av att elevhälsan flyttats från IF till BoU. 6

7 Verksamhet Utfall tom maj Budget Prognos Förskola Förskoleklass Grundskola Fritidshem Särskola Barn och utbildning - Familjenämnden Barn- och utbildnings nettokostnader exklusive skolpeng och gymnasiet uppgår till 30,8 mkr. Avvikelse mot budget perioden januari till och med maj är ett underskott med -0,5 mkr. Avvikelsen mot budget totalt inkl. skolpeng och gymnasieverksamhet är ett underskott på -0,4 mkr. Underskottet beror på flera orsaker. Gymnasieverksamheten, elevhälsan och kastanjen på Kastanjeskolan har ett underskott. Tillsammans för dessa tre uppgår underskottet till -2,0 mkr. Vuxenutbildningen, inkl. SFI, beräknas kosta ca 4,4 mkr 2018 och det är i paritet med budget. Gymnasiet beräknas kosta mer än vad som finns budgeterat på grund av fler elever. Prognosen är ett underskott på -1,8 mkr. Grund- och förskolorna har fått i uppgift att anpassa sina kostnader under hösten 2018 för att ha en ekonomi i balans år Denna anpassning kommer innebära att ett antal skolor och förskolor kommer få ett underskott i år men samtidigt förväntas dessa underskott täckas till en viss del av andra överskott inom Barn och utbildningens ansvarsområde. T.ex. förväntas skolpengen hamna ett överskott på grund av färre barn inom förskola och färre elever i specialskolor. Det innebär att mindre resurser kommer att betalas ut än budgeterat. Antal barn i förskola är 695 och antal elever i skola är Antal elever förväntas öka under hösten samtidigt som antal barn förväntas minska. Fritidshembarn är färre än budgeterat för tillfället men kommer att öka under hösten och över året är prognosen i paritet med vad som är budgeterat. Skolpeng Tkr 2017 tom maj 2018 tom maj Helår 2018 prognos Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Skolpengen visar ett överskott på 0,6 mkr. Anledningen är bl.a. att det är färre elever i specialskolor än förväntat. 7

8 Gymnasieskolan Tkr 2017 tom maj 2018 tom maj Helår 2018 prognos Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgeterad nettokostnad Budgetavvikelse Gymnasiet visar ett underskott på -0,5 mkr. Bidraget som kommunen betalade ut till gymnasieskolor överskrider de budgeterade medlen dels på grund av fler elever än budgeterat dels att eleverna väljer dyrare program än prognostiserat. Till hösten förväntas antal elever att öka men detta förutsätter också att eleverna i åk 9 har minst lika hög behörighet till gymnasiet som förra året. Prognosen för Barn och utbildning är ett underskott motsvarande -4,0 mkr. Eventuella åtgärder som inköps- och vikariestopp kan bromsa underskottet och få ner resultatet till -3,0 mkr. 8

9 Det stora mörkertalet - jag hugger i sten - men jag börjar se en kontur Behovsinventering och kartläggning om förutsättningarna att starta en Mariamottagning i Sydöstra Skåne Stina Pettersson 9

10 Innehållsförteckning Inledning...5 Bakgrund...5 Syfte och Mål...7 Vad är en Mariamottagning?...7 Projekt Mariamottagning Sydöstra Skåne...8 Kartläggning och behovsinventering...8 Styrgrupp...9 Skolelevers drogvanor i Sverige Alkohol...10 Tobak...10 Narkotika...10 Nätdroger...10 Sniffning och boffning...10 Läkemedel...10 Alkohol i uppväxtmiljön...11 Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Samsjuklighet...13 Vad är psykiatrisk samsjuklighet?...13 Hur och varför?...14 Ungdomars psykisk ohälsa...15 Vad kostar tjugo ungdomar i riskzon?...15 Ungdomars egna berättelser...16 Erika...16 Kalle...17 Elna, mamma till en pojke, 15 år...18 Resultatbeskrivning...18 Simrishamn...19 Familjeteamet...21 Integrationsenheten...21 Centrala barn- och elevhälsan...21 Bénka-dí...22 Polisen...22 Sjöbo...23 Individ- och familjeomsorgen, råd och stödenheten samt centrala barn- och elevhälsan...23 Polisen...24 Fritidsgården

11 Tomelilla...25 Vuxenenheten...25 Barn och unga...26 Öppenvårdsmottagningen Balder...26 Centrala barn- och elevhälsan och Fältverksamheten...27 Bollerups lantbruksskola...28 Polis och säkerhetssamordnare...28 Integrationsenheten...29 Fritidsgården Soffta...29 Ystad...29 Rådgivningsbyrån Ystad...30 HVB- placeringar...30 Öppenvård...30 Lagen om vård av missbrukare (LVM) samt överdoser...30 Barn och unga samt familjeverksamheten...31 Integrationsenheten...31 Centrala barn- och elevhälsan...32 Polisen...33 Ungdomens hus...33 Fältgruppen Ystad...33 Resultatredovisning från övriga verksamheter...34 Första linjen samt Barn och ungdomspsykiatrin, BUP i Simrishamn och Ystad...34 Barn och ungdomspsykiatrin...34 Vuxenpsykiatrin...35 Ungdomsmottagningarna i Simrishamn/Tomelilla, Sjöbo och Ystad...36 Primärvården...37 Tomelilla...38 Ystad...38 Ungsluss i Ystad och Simrishamn...38 Simrishamn...39 Maria Malmö...39 Mariamottagning Nordost- Kristianstad...40 Föräldraföreningen mot narkotika (FMN)...40 Planering och implementering för en kommande Mariamottagning...41 Utvecklingsområden för en framtida Mariamottagning...41 Slutsatser...41 Litteraturhänvisning

12 Inledning Om vi bygger starka barn så behöver vi inte laga så många trasiga vuxna. Nu avslutar vi rapporten, Det stora mörkertalet, med sorg, glädje, förhoppning och tro på en framtid för den målgrupp som projektet handlar om. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med alkohol och/eller narkotikaproblem upp till 25 år samt anhöriga och övriga nätverk. Först och främst riktar jag ett stort tack till ungdomar, föräldrar, professionella och andra aktörer som deltagit i kartläggningen. Utan er hade det inte blivit någon rapport. Jag tackar också er som av olika anledningar valde att inte delta i rapporten. Ni visar en del av den problematik som ungdomar också möter och som också verksamheter beskrivit i kartläggningen. Ungdomar som hamnar mellan stolarna. Föräldrar som inte vet vart de ska vända sig. Professionella som inte vet var de ska hänvisa ungdomar med alkohol och/eller narkotikaproblem. Tack till samordningsförbundet FINSAM som finansierat kartläggningen och gjort den möjlig och tack till Simrishamns kommun, Region Skåne, Sjöbo, Tomelilla, Ystads socialförvaltning och alla verksamheter för att ni visat ett stort engagemang i projektet. För min del, som projektledare, har denna kartläggning påverkat mig på många olika sätt. Att träffa olika verksamheter i fyra olika kommuner som ger uttryck för både engagemang och vilja har gett ett hopp om att det en dag kommer att starta en Mariamottagning i Sydöstra Skåne. Vi är många som ställt oss frågan, varför mår ungdomar och unga vuxna sämre och sämre när vi har det så bra? Och en viktig fråga att ställa sig i det är inte vad det kostar att satsa på barn och unga i riskzonen utan frågan är, vad kostar det att låta bli? Blundar vi för problematiken genom att inte ställa frågor? Bygger vi murar runt våra verksamheter som gör det svårare för våra ungdomar och deras nätverk? För att få en så bred och djup bild som möjligt av hur behovet ser ut så har projektledaren träffat ungdomar och unga vuxna som skulle kunna vara aktuella för en Mariamottagning. Modiga och kraftfulla unga personer som ärligt, öppet och generöst berättat om sina erfarenheter av de verksamheter som de haft kontakt med under sin missbruksperiod. De har också berättat om sin utsatthet, sin sårbarhet och hur de upplever att professionella inte vågar ställa frågor kring alkohol och/eller droger. Även den mamman som ställde upp i en intervju för att berätta om hur det var för henne när hennes son blev tagen för cannabisinnehav och den skuld och skam hon upplevde genom att bli anmäld till socialtjänsten visar att vi har mer att lära oss av målgruppen. Det har varit en förmån att få träffa dessa personer men även de professionella som finns runt dem och få möjligheten att göra denna kartläggning. 5 12

13 Bakgrund Antalet personer med risk och missbruk samt beroende ökar i Sverige. Det gör även den psykiska ohälsan och samsjuklighet förekommer i stor utsträckning. Ungdomar och unga vuxna är en högriskgrupp för droganvändning och det kan vara livsavgörande för ungdomen att missbruket/beroendet upptäckts tidigt. Det krävs god tillgänglighet till behandling så skolgången kan fullföljas och därmed en möjlighet för den unge att ta sig vidare ut i arbetslivet. Ofta har problemen funnits en längre tid när behandlingen påbörjas vilket påverkar förutsättningarna för framgångsrik behandling och ett liv utan droger. Ungdomar och unga vuxna är och förblir en högriskgrupp för droganvändning samtidigt som det är en speciellt stor utmaning att upptäcka, motivera och behandla denna målgrupp. Enligt socialstyrelsen har den psykiska ohälsan hos barn i åldern år ökat med över 100 procent på 10 år från åren För unga vuxna i åldern år, är ökningen närmare 70 % (Utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren Socialstyrelsen). Samsjukligheten mellan psykisk ohälsa och missbruk är hög. Anders Tengström, leg psykolog, uppger att ca 60 % av alla ungdomar som har substansproblem, missbruk eller beroende samtidigt möter kriterierna för minst en psykiatrisk störning ( I dag är det få som arbetar både med den psykiska ohälsan och missbruket samtidigt. I SÖSK-området ser socialförvaltningarna, samt psykiatrimottagningarna i området, ett ökat behov från målgruppen barn och unga vuxna i form av fler yngre risk- och missbrukare med en komplex situation som kräver effektivare samverkan och möjlighet till en tydligare ingång för att möjliggöra tidigare insatser. Ansvaret för stöd och behandling vid drogproblematik är uppdelat mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Inom hälso- och sjukvården finns det dessutom olika uppdrag för olika delar av problematiken mellan olika verksamheter. För den unge och dess närstående saknas idag en tydlig ingång vart de kan använda sig för att få stöd, och för verksamheterna innebär den rådande uppdelningen av ansvar, att insatser inte alltid är synkroniserade för att ge både den unge och dess närstående rätt stöd och behandling i rätt tid utifrån deras behov. Både nationellt och regionalt har det konstaterats att otydligheten mellan och inom huvudmännens uppdrag och ansvar kan drabba den enskilde och dess närstående i form av bristande samordning mellan insatser och onödig väntan på behandling. Utifrån denna bakgrund av svårigheter som finns för vård- och stödsystemet att ge tidiga insatser på rätt nivå till barn och unga vuxna med risk- och missbruk kan en Mariamottagning vara en möjlig lösning. 6 13

14 I samverkan mellan Region Skåne samt kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad gjordes en projektansökan till Sydöstra Skånes samordningsförbund i syfte att undersöka förutsättningarna att starta en integrerad Mariamottagning i Sydöstra Skåne. Projektansökan beviljades för perioden 1 november april En projektledare anställdes på 100 % som ett första steg i kartläggningsprocessen. Fas 1 avslutas i april med en rapport. Syfte och Mål Syftet med projektet är att utforska behovet och förutsättningarna för att starta en Mariamottagning i Sydöstra Skåne. Målet om man ser ett behov av en Mariamottagning är att starta en Mariamottagning där implementering sker under 2018/2019. Behovsinventering/kartläggningsfas november 2017 april Projektledaren har under perioden oktober 2017-april 2018 gjort en kartläggning avseende behov och intresse för en integrerad mottagning i Sydöstra Skåne. Denna fas har finansierats av Sydöstra Skånes samordningsförbund, Finsam. Vad är en Mariamottagning? I Skåne finns det fyra Mariamottagningar, Maria Malmö, Maria Nordväst, Maria Skåne Nordost samt Maria Kristianstad som varit igång olika länge. Det finns även planer för att starta en Mariamottagning i Lund med omnejd där sju andra kommuner ingår. Tjänstemän från Region Skåne, kommunförbundet Skåne och Skånes Mariamottagningar har tagit fram en så kallad kokbok. Kokboken kan ses som en viljeriktning för nyetablering av Mariamottagningar (Rapport och slutsatser Utskott Mariamottagning 2014). En Mariamottagning definieras som en integrerad mottagning med ett multiprofessionellt team bestående av läkare, socionom, kurator och sjuksköterskekompetens som omfattar hela ansvaret för barn och unga vuxna med missbruk och riskbruk samt psykisk ohälsa. En gemensam lättillgänglig ingång till vård och stödsystem för barn, unga vuxna, anhöriga och närstående. Erbjuder behandling i öppenvården till unga personer upp till 25 år med alkoholoch eller drogproblem. Någon undre åldersgräns finns inte. Integration och samverkan ska ske mellan huvudmän i syfte att undvika dubbelarbete och skapa samordningsvinster genom direkta kommunikationsvägar. En verksamhet som är integrerad och samlokaliserad med kommunal socialtjänst och region Skåne. Samverkansavtal mellan kommun/kommuner och Region Skåne samt Mariamottagning bör finnas för att säkerställa lika vård, erbjuda tidiga och snabba interventioner och kunna möta målgruppens behov. Sammantaget bedöms det integrerade arbetssättet och den effektivare processen leda till ett mer kostnadseffektivt tillvägagångssätt för samhällets olika stödsystem. 7 14

15 UngDOK är en intervjumetod som är riktade mot ungdomar med missbruksproblematik. UngDOK är utvecklat av Mariamottagningarna i Göteborg, Stockholm och Malmö och används idag av flertalet Mariamottagningarna i Sverige. Intervjumetoden används för att kartlägga den unges problem, behov och aktuell situation vilket ger ett underlag för bedömning, planering, genomförande och behandling. Genom en UngDOK intervju så utvidgar man plattformen för självutvärdering i form av jämförelser mellan olika enheter. Man samlar in grundläggande epidemiologisk information för nationellt och internationellt bruk samt sammanställer material för utvärdering av behandling. Frågeområden i UngDOK är: administrativa uppgifter, bakgrundsinformation, behandlingskontakt, skattning av livssituation, sysselsättning, utbildning, försörjning, boende, alkohol/droger/tobak, behandlingshistoria, kriminalitet, utsatt för våld, uppväxt och uppväxtmiljö samt familj och umgänge. Även skyddsfaktorer kartläggs såsom att ha stöd i nära relationer. Ur det material som framkommer finns det möjlighet att plocka fram statistisk från varje kommun kring ålder, kön, missbruk osv. Uppsala universitet har forskare som ständigt granskar UngDOK intervjuer för att på så sätt bidra till bättre förutsättningar för ungdomarna och deras nätverk. Behandlingsutbudet på en Mariamottagning ska omfatta minst: Poliklinisk cannabisavvänjning Återfallsprevention Motivationshöjande samtal Familj och nätverksarbete Medicinsk bedömning/behandling Rådgivning Hälsosamtal och interventioner (sömn, kost, rörelse och avslappning) Psykoedukation Kartläggning Utåtriktat arbete Förebyggande arbete (medvetandegöra om risk-och skyddsfaktorer) Samverkan med skola och elevhälsa Enskilda samtal och gruppinstaser för föräldrar Projekt Mariamottagning Sydöstra Skåne Kartläggning och behovsinventering När man gör en kartläggning av alkohol- och narkotikasituationen i en kommun så klarlägger man alkohol och narkotikaproblemens omfattning och orsaker samt hur det förebyggande arbetet ser ut. Syftet med kartläggningen, Det stora mörkertalet; Jag hugger i sten men jag börjar se en kontur, var att få fram en tydlig och klar bild över hur ungdomars möjlighet till vård och stöd ser ut, vilket antal ungdomar som eventuellt skulle kunna vara aktuella för en 8 15

16 Mariamottagning och vilka behov som de olika verksamheterna ser som varit aktuella för projektet. Viktiga verksamheter i projektet har bland annat varit socialförvaltningar, barn och ungdomspsykiatrin, första linjen, primärvården och vuxenpsykiatrin. Under kartläggningsperioden har projektledaren besökt socialförvaltningarna, såväl myndighet, öppenvård som integrationsenheten i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektledaren har även besökt barn och ungdomspsykiatrin, Första linjen, elevhälsan, ungdomsmottagningarna, vårdcentraler i Tomelilla och i Ystad, Föräldraföreningen mot narkotika (FMN), Maria Malmö och Maria Kristianstad, Ungdomsgårdarna i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad samt Ungsluss i Ystad och Simrishamn. Projektledaren har även träffat unga vuxna som har erfarenhet av att missbruka alkohol- och/eller droger och som på olika sätt varit aktuella för insatser i olika verksamheter. Syftet med att besöka de olika verksamheterna har varit att fånga de olika verksamheternas behov och erfarenhet utifrån målgruppen. Gemensamma frågeställningar har varit: Samsjuklighet Alkohol/narkotika Skillnader mellan tjejers och killars användande av droger Mest förekommande drogerna bland ungdomar Behov av att samverka med en framtida Mariamottagning i Sydöstra Skåne Resultatet från en kartläggning ska kunna utgöra en grund för beslutsfattande men också för planering, uppföljning och utvärdering av ett förebyggande arbete. Att få till stånd en sådan kartläggning har till viss del varit svårt. Dels har såväl primärvården som barn och ungdomspsykiatrin svårt att fånga målgruppen utifrån en alkohol- och drogproblematik då de ofta inte söker direkt stöd för missbruk utan för ett dolt behov som till exempel sömnsvårigheter, depression och/eller ångest. Projektledaren har även sökt information om de olika verksamheterna via kommunens, landstinget eller region Skånes hemsidor. Styrgrupp En styrgrupp har varit kopplat till projekt Mariamottagning Sydöstra Skåne. Styrgruppen har styrt och lett projektet framåt och bestod av representanter från socialtjänsten i Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad samt Region Skånes vuxenpsykiatri, BUP och Första linjen. Möten har ägt rum en gång i månaden och där projektledaren har deltagit för att presentera processen i kartläggningen. Styrgruppsmöten har varit ett forum för aktörerna för att få insyn i processen av projektet Mariamottagning Sydöstra Skåne samt att kunna vara med och påverka processens gång. Målet har varit att ta reda vilka kommuner som är intresserade av att medverka i ett fortsatt 9 16

17 implementeringsarbete och för att nästa process lämna in en gemensam ansökan till Finsamförbundet för en framtida Mariamottagning. I denna ansökan finns det även önskemål att Skurups kommun ska ingå. Skolelevers drogvanor i Sverige 2017 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN har genomför årligen skolundersökningar riktade mot elever i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Undersökningen belyser frågor som rör alkohol, narkotika, nätdroger, sniffnings- och dopningsmedel, läkemedel. Alkohol Enligt CAN:s undersökning har alkoholkonsumtionen bland svenska ungdomar visat på fortsatta låga nivåer i årskurs 9 och åk 2 på gymnasiet. Dock har man uppmärksammat att denna trend möjligen bromsats upp under senare år. I undersökningen år 2017 svarade 40 % i årskurs 9 och 74 % i gymnasiets år 2 att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Denna undersökning visar att det inte skett någon förändring i ungdomarnas alkoholvanor i årskurs 9 men att det skett en liten ökning från år 2016 i gymnasiet åk 2. Tobak Under 2000-talet har tobaksanvändningen bland niondeklassare minskat påtagligt. I årets undersökning klassificerades 10% som rökare och 6 % som snusare vilket är samma nivå som föregående år. Narkotika När det gäller narkotika så uppgav 7 % av pojkarna och 5 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. I gymnasiet åk 2 uppgav 20 % av pojkarna och 14 % av flickorna att de använt narkotika. Användandet av narkotika är nästan tre gånger så vanligt i gymnasiet åk 2 som i årskurs 9. När det gäller narkotikaanvändningen bland ungdomar ser man en viss ökning jämförelsevis med de senaste 10 åren. Det vanligaste sättet idag att få tag på narkotika är via vänner och bekanta jämfört med direkt av en langare eller via internet. När det gäller hur ungdomar ser på konsekvenserna, fysisk eller psykisk risk, av att prova cannabis 1-2 gånger har denna minskat bland eleverna. Nätdroger Nätdrogerna har minskat jämfört med undersökningen I årets undersökning uppgav 1% i årskurs 9 och knappt 2% i gymnasiet år 2 att de använt nätdroger. Vanligast var spice eller liknande rökmixar. Sniffning och boffning Att någon gång ha sniffat eller boffat ett preparat uppgavs av 4 % bland niondeklassare och 3 % bland gymnasieelever. En förklaring till de liknande prevalenserna i årskurs 9 och gymnasiet är att få elever debuterar med sniffning eller boffning efter högstadiet

18 Läkemedel På frågan om att någon gång ha använt sömn/lugnande läkemedel eller smärtstillande utan förskrivning uppgav 4% i årskurs 9 och 5% i gymnasiet år 2 för respektive preparat. Vid jämförelse så framgår det att väsentligt högre andel som intensiv konsumerat alkohol, frekventa narkotikaanvändare samt elever som dagligen röker de som använt läkemedel utan föreskrift. Alkohol i uppväxtmiljön Nytt för rapporten från CAN är att man även undersökt hur många elever som upplevt negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholkonsumtion under uppväxten. Av de elever som deltagit i undersökningen uppgav 14% i årskurs 9 och 15% i gymnasiet år 2 att de har tre eller flera negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholkonsumtion. Har eleverna tre av sex möjliga negativa konsekvenser av deras föräldrars alkoholkonsumtion så bedöms föräldrarna ha en problematisk alkoholanvändning. De elever som växer upp under såna förhållanden använder i större utsträckning alkohol än jämnåriga elever, de använder också olika typer av narkotiska preparat och cigaretter i större utsträckning än jämnåriga elever. Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2016 Vart fjärde år genomför Region Skåne folkhälsoenkäter med barn och unga i Skåne. Senaste rapporten genomfördes 2016 i februari. Skolelever i alla Skånes 33 kommuner i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiet årskurs 2 deltar. Totalt svarade nära elever på enkäten. Rapporten ska ge en aktuell bild av hälsa, livsvillkor, levnadsvanor och sociala faktorer hos barn och unga i Skåne idag samt kunna följa utvecklingen över tid. Resultatet i rapporten ska utgöra en viktig grund för det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet i Skåne. Har någon gång mått dåligt de senaste 12 månaderna* i årskurs 6 Skåne Pojkar 23,5 Flickor 40,4 Simrishamn Pojkar 21,9 Flickor 33,7 Sjöbo Pojkar 22,4 Flickor 54,3 Tomelilla Pojkar 20,8 Flickor 39 Ystad Pojkar 17,7 Flickor 38,5 *samtliga siffror i tabellen visas i % 11 18

19 Har druckit alkohol Har använt Har någon gång mått dåligt de senaste 12 narkotika under de senaste 12 månaderna* någonsin* månaderna* Skåne Pojkar, åk Pojkar, år Flickor, åk Flickor, år Simrishamn Pojkar, åk 9 58,8 5,7 23,9 Pojkar, år 2 85,5 4,9 38,7 Flickor, åk 9 64,9 5,4 69,3 Flickor, år ,6 Sjöbo Pojkar, åk ,6 32,4 Pojkar, år 2 73,8 12,2 38,1 Flickor, åk 9 58,5 8,5 67,4 Flickor, år 2 85,7 8,5 73,5 Tomelilla Pojkar, åk 9 62,2 5,4 37,1 Pojkar, år 2 88,6 11,9 46,7 Flickor, åk 9 63, ,2 Flickor, år 2 88,4 11,6 63,6 Ystad Pojkar, åk 9 38,8 4,5 25,8 Pojkar, år 2 82, ,7 Flickor, åk ,4 Flickor, år 2 86,4 11,6 62,9 *samtliga siffror i tabellen visas i % 12 19

20 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2017 Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd till beslutsfattare och hur man ska fördela resurser inom hälsa- och sjukvården och socialtjänsten. Målet är att patienter och klienter ska få en god vård och socialtjänst. Hur detta mål ska uppnås ska beslutsfattare som politiker och verksamhetschefer ta ställning till. De ska även ta ställning till hur resurserna ska fördelas inom de olika områdena. Nationella riktlinjerna är ett stöd till beslutsfattarna för att de ska kunna fördela resurserna utifrån befolkningens behov och där de gör största möjliga nytta. Aktuell forskning och beprövad erfarenhet ligger till grund för riktlinjerna och dessa visar på behov, nyttan och riskerna med olika åtgärder. Socialstyrelsen vill bidra till att stärka människors möjlighet att få jämlik och god vård och socialtjänst. I de nationella riktlinjerna betonas vikten att patienter med samsjuklighet ska erbjudas samtidig behandling för missbruk och psykisk ohälsa, istället för att först behandla det ena och sedan det andra. Ungdomar svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är utarbetade för ungdomar och deras förutsättningar. I de nationella riktlinjerna lyfter man därför fram psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar i ett särskilt kapitel. Socialstyrelsen betonar särskilt att yrkeskunskap är viktigt men även personlig kompetens hos behandlaren som bland annat ska omfattas av empatisk förmåga och förmåga att pedagogiskt förklarar tillstånd, orsaker och insatser. För psykologisk och psykosocial behandling har terapeutens kompetens och samarbetet mellan terapeut och patient/klient lika stor betydelse för resultatet av behandlingen som själva behandlingsmetoden ( Samsjuklighet Samsjuklighet är vanligare än vad vi kanske tror. Vad är psykiatrisk samsjuklighet? Samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk, substansbruksberoende (SUD) och för någon annan psykisk störning Samsjuklighet - Regel snarare än ett undantag Av dem som vårdas för SUD har 30 60% en samtidig psykisk sjukdom Vanligast ADHD, ångest- och depressionssjukdomar och personlighetsstörningar - Speciellt komplicerat vid psykos, intellektuella- eller kognitiv funktionsnedsättning - Ca 20 30% med vårdkontakt för psykisk ohälsa har samtidigt SUD 13 20

21 Hur och varför? Missbruk kan orsakas av psykiatriska problem och vice versa Sårbarhetsfaktorer Genetiska faktorer Leder till sårbara familjesystem Personlighetsdrag Affektreglering, Impulsivitet, Begåvningsnivå Social funktion Psykosociala (miljö) faktorer Familjerelationer, Modellinlärning, Kamratrelationer Skola, Samhällsnormer och värderingar Många faktorer samverkar och påverkar såväl missbruk som psykiatrisk problematik (Charlotte Skoglund, M.D., PhD, Cereb Stockholm, Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik). I Socialstyrelsen nationella riktlinjer, Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna, definierar man samsjuklighet både med ett diagnostiserat missbruk eller beroende och någon annan form av psykisk störning. Det är viktigt att uppmärksamma samsjuklighet 14 21

22 då de personerna har en ökad risk för ett sämre förlopp. Det är också viktigt att behandla båda tillstånden samtidigt. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda integrerad behandlingsmetod till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom. Integrerad behandlingsmetod fokuserar på både det psykiska tillståndet och missbruket eller beroendet, inom ramen för en psykologisk och psykosocial behandlingsmodell ( Ungdomars psykisk ohälsa Idag vet vi att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat alarmerande mellan Hos barn i åldern år är ökningen 100 procent och för unga vuxna i åldern år är ökningen närmre 70 procent. I Socialstyrelsens rapport, Utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga vuxna 2016, kan vi läsa att det handlar om totalt barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen på drygt individer, är unga kvinnor i åldern år. De diagnoser som bidrar allra mest till ökningen av den psykiska ohälsan är depression och olika ångestsyndrom. Diagnoserna anses vara kopplade bland annat till stress. Man har höga krav på sig själv, det är tuffare i skolan eller att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns också en ökning när det gäller neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och autism. Även bipolärt syndrom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom har ökat. När dessa diagnoser ökar, ökar samtidigt diagnoser som tyder på skadligt bruk och beroende av olika substanser. Denna ökning har man särskilt sett bland unga män. Sjukdomsbilden tenderar att bli långvarig och att ökningen inte kommer att mattas av under den närmaste tiden och även om den psykiska ohälsan är vanligare bland de som har särskilt svåra psykosociala svårigheter så är det allt fler från hela ungdomsgruppen som omfattas av ökningen. Vad kostar tjugo ungdomar i riskzon? För att få en bild av vad ungdomar kostar i ett utanförskap så har nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog ( under år 2008 studerat tjugo ungdomar som befunnit sig i riskzon och gjort en kartläggning över deras väg tillbaka in i samhället. Målgruppen var ungdomar som t.ex. misslyckats i skolan och utsatts för många olika insatser inom ramen för skolhälsan, som drabbats av ett tidigt utanförskap och som hade trassliga hemförhållanden samt saknade struktur i tillvaron, hade en komplicerad relation till vuxenvärlden, alkohol- och andra drogvanor i större utsträckning än andra ungdomar. I en del av fallen hade ungdomarna mer eller mindre tydliga (oftast diffus) diagnos (psykiatrisk eller neuropsykiatrisk). Tio av ungdomarna var i åldern år och resterande tio mellan 19 och 22 år. Den yngre målgruppen belastar samhället på flera sätt t.ex. försäkringskassan på grund av att deras föräldrar blir sjuka el. sjukskrivna till följd av deras ungdoms utanförskap. Hos den äldre målgruppen belastar de på grund av egen sjukskrivning. I den yngre gruppen fanns det kostnader för kontakt inom BUP

23 verksamheterna och för de äldre inom vuxenpsykiatrin. När det gäller kommunala kostnader handlade de i första hand om insatser från skolans och elevvårdens sida och för den äldre gruppen i första hand om insatser ifrån IFOs sida. Bägge grupperna hade även kostnader för LVU-insatser. Dessa poster var stora för enstaka individer. Enligt de uträkningar som nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog gjort så ser man att dessa tjugo ungdomar under sin uppväxt konsumerat ca 34 mnkr mer av samhällets resurser än vad en normalungdom kostar. För den äldre gruppen är kostnaden 2,7 mnkr/person och för den yngre ca 0,7 mnkr/person ( Ungdomars egna berättelser För att få en bild av hur ungdomar ser på behovet av en Mariamottagning i Sydöstra Skåne har projektledaren intervjuat ungdomar, äldre än 18 år, som varit i ett missbruk och på olika sätt varit i kontakt med instanser som ingått i kartläggningen. Även en förälder har blivit intervjuad. Fler ungdomar har blivit tillfrågade om att delta i kartläggningen och tackat ja till detta men har vid senare tillfällen ställt in sitt deltagande. Personerna heter något annat i verkligheten. Erika Erika träffar jag på en ungdomsgård. Erika är en ung tjej på snart 20 år. Hon börjar med att be mig berätta om projektet och hur en Mariamottagning arbetar. Det är ju precis en sån mottagning jag skulle behövt när jag drogade. Fan, vad jag skulle behövt den. En lätt väg in, säger hon. Erika börjar sedan berätta. Hon har varit noggrann och skrivit ner för att minnas, säger hon. Det kanske är lite rörigt men det var rörigt. Erika drack alkohol första gången i årskurs 6. Hon blev anmäld till socialtjänsten och gick på 1-2 möten men sen blev det inget mer. Under högstadietiden började Erika använda hasch och marijuana. Till slut rökte hon varje dag. Hon började bli deprimerad och fick kontakt med BUP. Under årskurs nio började Erika med amfetamin, ecstacy och MDMA. Samtidigt gick hon på BUP varje vecka och pratade med en kurator. Erika berättade inget om drogerna och kuratorn frågade vid ett tillfälle om Erika använde droger. Då sa hon nej. Så klart ljög jag, säger hon. Sen frågade kuratorn aldrig mer. En fråga Erika fått många gånger är; vad ska vi göra med dig? Hur skulle jag kunna svara på den frågan? Det var inte jag som skulle veta. Jag kom ju till BUP för att jag hade en depression, säger Erika. När Erika var 18 år remitteras hon till vuxenpsykiatrin. Enligt Erika tog det flera månader innan hon fick en första tid och under den väntan försöker Erika att ta sitt liv. Erika blev remitterad till en allmän läkare och får sedan träffa en kurator. Hon var då djupt nere i ett missbruk. Jag känner att jag blivit förminskad och jag är så jävla förbannad för hur det skötts säger Erika om den perioden. Erika berättar att blev ren på helt egen hand. Utan någon 16 23

24 som helst hjälp. Jag har också träffat personal på ungdomsmottagningen. Under den perioden tog jag ett återfall. Jag knarkade som aldrig förr. Började injicera berättar Erika. Till slut blir Erika intvingad på slutenvården och får en diagnos som hon idag inte skulle fått säger hon. Erika har och har haft flera diagnoser. En del av dem tror Erika att hon fått för att hon använt droger. Idag är Erika drogfri och har varit det under en lång period, nästan två år. Hon börjar få en framtidstro. Vill utbilda sig men först vill hon bearbeta alla de trauma hon har i kroppen. Det som sitter kvar i hjärtat. Erika berättar att det har varit kul saker också med livet som hon levt. Vi pratar om bakgrundsfaktorer och vad som påverkat henne i hennes val kring alkohol och droger. I början när hon drack alkohol så gjorde hon för att hon hatade sig själv. Hon fick också uppmärksamhet när hon drack. Kände en samhörighet. Det var en kul grej. Det var inget alls destruktivt. Inte då. Inte först. Idag ser hon annorlunda på den tiden. Erika avslutar med att säga att jag har fått mycket hjälp av socialtjänstens öppenvård. De är jag tacksam emot. Kalle Jag var 16 år första gången jag testade cannabis. Idag är jag 24 år. Det var skitkul i början och jag romantiserade hela grejen. Har ADHD, tänker inte på konsekvenserna, säger Kalle. När Kalle var år åkte han utomlands och där testade han på kokain och amfetamin. Hela världen var min Har man väl testat drogerna vill man inte dricka alkohol. Kalle uppger att han använde droger varje dag och att han lärde sig hur han skulle använda det så inte omgivningen reagerade. Jag kunde sitta med vid släktmiddagar och ingen märkte att jag påverkad av droger För Kalles del handlade drogandet mycket om att hantera livet och känslorna. Han hade dålig självkänsla, kände sig ohörd, osedd och detta kunde han gömma i drogerna. Att röka cannabis och hasch är jätteliberalt idag säger han. Det är lättare att få tag på droger än det är att få tag på langarsprit. När Kalle var år aktualiserades han på socialtjänsten för första gången. Varje torsdag gick han och lämnade drogtest. Han visste vilka dagar han skulle lämna och kunde då fortsätta använda droger. Han lärde sig hur mycket han kunde ta och på vilka tider han måste sluta för att det skulle bli ett negativt test. Till slut får hans familj nog och Kalle åker in på behandling Där får han verktyg som lär honom att hantera sina mörka känslor. Idag är Kalle drogfri. Livet som drogfri är svår och varje dag får Kalle ta ett beslut om att han ska hålla sig drogfri även idag. Kalle bröt med sina gamla vänner och det kriminella liv han levde. Han har en vän kvar som betyder väldigt mycket för honom. Det är den person han ringer när livet är för tufft för att hantera själv. Kalle uppger också att en Mariamottagning skulle vara en mottagning han sökt sig till i dessa perioder av hans liv när det var svårt för honom

25 Han ser det som en viktig mottagning för de ungdomar och unga vuxna som behöver professionellt stöd i att komma ur sitt missbruk. Kalle uppger att han träffat många professionella under åren. De flesta har varit dåliga. De visste inte vad de pratar om. Arbetar du med missbrukare så måste du vara insatt i problematiken och veta hur en missbrukare manipulerar dig. Idag har Kalle samtalskontakt på vuxenpsykiatrin och den kontakten vill han inte släppa i första taget. Den kontakten han har där hjälper honom att hantera sin vardag och sina tankar så han inte ska falla tillbaka i ett missbruk. Elna, mamma till en pojke, 15 år Elna berättar att det uppmärksammade från skolan att hennes son rökte cannabis när han var i 14-års åldern. Det hade kommit in en anmälan till socialtjänsten på sonen kring narkotikabruk och att han hade sålt cannabis. Elna hade inte en misstanke om att sonen använde droger. Hon beskriver sonen som en välskött kille som aldrig tidigare ställt till det för sig. Han har alltid varit social och varit hemma om kvällarna. Aldrig hängt på stan och varit med kompis som jag inte kände till, säger Elna. Vid frågan om hon tänker kring behovet av en Mariamottagning så uppger Elna att hon ser en klar fördel om det skulle finnas en Mariamottagning där både hon och sonen skulle kunna få hjälp och stöd. På socialtjänsten kände sig Elna sig påhoppad och hon upplevde det som om socialsekreterarna försökte göra henne till syndabock för sonens cannabisrökande. Efter de mötena som Elna och sonen hade på socialen så kände hon sig som en sämre mamma än när hon gick in på mötet. Detta tror hon hade varit annorlunda med en Mariamottagning då de är mer benägna att hjälpa och stötta än att hitta syndabockar. Elna har varit i kontakt med Maria Malmö för att försöka få stöttning men då hon inte bor i Malmö stad så fick hon beskedet att söka sig till verksamheter i sin egen kommun. Elna uppger också att hon vet andra föräldrar som har liknande upplevelse av att gå till socialtjänsten och hellre skulle söka sig till en Mariamottagning om det fanns en sådan mottagning. Resultatbeskrivning Syftet med projektet har varit att kartlägga behov och förutsättningar att starta en Mariamottagning i Sydöstra Skåne. För att se vilket behov som finns avseende målgruppen så har projektledaren besökt olika verksamheter som på olika sätt möter målgruppen. Projektledaren har sökt information via kommunernas och regionens hemsida. Resultatet från denna informationsinhämtning har varit varierande. I en del fall har det varit svårt att hitta information om verksamheterna, det har varit knapphändig information och i en av kommunerna fanns det ingen information om kommunens öppenvårdsverksamhet. Resultatet från verksamheterna redovisas i dels utifrån de fyra olika kommunerna och en del verksamheter redovisas gemensamt

26 Simrishamn Enligt statistiska centralbyrån var personer folkbokförda i Simrishamns kommun under Av dessa var 2460 ungdomar/unga vuxna i åldern år (scb.se, uppgifter hämtade ). I års ålder är 644 pojkar och 697 är flickor. I års ålder är 517 pojkar och 408 är flickor. I 25 års åldern är 114 pojkar och 80 är flickor. I Simrishamn har projektledaren träffat chefer/samordnare från socialtjänstens missbruksenhet, Prologen, Barn, unga och familjeteamet, centrala barn- och elevhälsan, polis, Bènka di- ungdomsgård, ungsluss och ungdomsmottagningen. Projektledaren har även tagit kontakt med högstadieskola, gymnasieskola och vårdcentraler med skiftande resultat. En del av verksamheterna uppger att de inte arbetar med målgruppen och en del har inte återkopplat trots upprepade försök från projektledaren att få kontakt. Prologen På Prologen arbetar man med unga vuxna och vuxna från 21 års ålder. Personalen består av tre socialsekreterare, tre behandlingsassistenter samt en enhetschef som även är enhetschef för försörjningsstöd. Under år 2017 hade Prologen kontakt med 11 personer ur målgruppen. 4 av dessa har beviljats insats på HVB hem. Samtliga av dem är män. 1 person vårdas jml. 13, lagen om vård av missbruk (LVM). Övriga som haft kontakt är; 3 kvinnor och 4 män. 10 personer som haft kontakt med handläggare på försörjningsstöd har även haft kontakt med vuxenpsykiatrin men inte varit aktuella på Prologen. Drogtester är inte biståndsprövade hos Prologen vilket innebär att det inte finns någon tillgänglig statistik på hur många drogtest som genomförts under Enligt uppgift har de flesta lämnat drogtest och flera av dem vid mer än ett tillfälle. På Prologen uppger man att en problematik med alkohol och cannabis är den vanligaste orsaken till att man söker kontakt och därefter uppges opiater, benzo, amfetamin och kokain. Enligt personalen är det svårt att nå dem som är yngre och dem som inte har ett så tungt etablerat missbruk. De som är aktuella idag på Prologen är de som har ett tyngre missbruk. Personalen ställer sig också frågan kring var unga vuxna mellan 21 och 25 år befinner sig någonstans och var de söker sig om de behöver stöd för att komma ur sitt missbruk. På frågan om det finns ett behov av en Mariamottagning i Sydöstra Skåne är alla överens om att behovet finns. Personalen tror också att en del av de som söker sig till en Mariamottagning är de som inte Prologen kommer i kontakt med av olika anledningar. De ser en Mariamottagning som ett komplement och en samarbetspartner till Prologen

27 Barn- och unga och familjeteamet Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Barn och föräldrar ska erbjudas skydd och stöd i olika situationer och socialtjänstens ambition är att så tidigt som möjligt möta familjen för att ge rätt hjälp i rätt tid. I Simrishamn erbjuder man bland annat föräldrautbildning, information och rådgivning både enskilt och i grupp. Ett särskilt ansvar vilar på barn- och familjeenheten. De ska se till att barn och ungdomar som inte har det bra får det stöd och det skydd de kan behöva. Enheten är uppdelad i tre grupper: Barn- och familjegruppen vänder sig till åldersgruppen 0 till och med 12 år. KAK-huset arbetar med öppenvård i åldersgruppen 0 till och med 12 år. Ungdomsgruppen vänder sig till åldersgruppen 13 till och med 20 år. På enheten för barn- och familjeenheten arbetar man med dem upp till 20 års ålder. Inom barn- och unga ingår familjeteamet, familjerätten, familjehem och integrationsgruppen. På enheten arbetar samordnare, socialsekreterare, behandlingsassistent, familjebehandlare och ungdomsbehandlare. Personalen på Familjeteamet har olika utbildnings och verksamhetsbakgrund. Familjeteamet arbetar både med råd & stöd och med beviljade insatser från socialförvaltningen. På Familjeteamet träffar man barn, unga och föräldrar med olika typer av behov. Enligt enhetschefen på barn- och familjeenheten är det svårt att uppge hur många ungdomar och unga vuxna med alkohol och droger de träffar per år. Vid besöket finns det ingen statistik att tillgå som kan tydliggöra bilden kring ungdomars situation i relation till alkohol och/eller droger. Det är stor skillnad från år till år och mycket beror också på hur polisens arbete ser ut. Det märks snabbt ett resultat när polisen rör sig ute bland ungdomarna då trycket ökar på ungdomarna och de har då en tendens att söka hjälpa själva på socialförvaltningen. Under 2017 har 151 personer i åldern år varit aktualiserade hos socialtjänsten. 5 ungdomar har varit placerade enligt 12-hem 11 LVU, HVB 11 LVU och HVB barn. Polisen anmälde vid 78 tillfällen, skolan anmälde vid 68 tillfällen och sjukvården vid 18 tillfällen till socialtjänsten. Övriga som har anmält är allmänheten, anhöriga och övriga verksamheter. Hur många av aktualiseringarna som lett till utredning framkommer ej och inte heller hur många av dem som har koppling till alkohol eller missbruksproblematik. Enhetschefen ser att det finns ett givet behov och en stor fördel att få möjlighet till stöd via en Mariamottagning. Bara att en- två ungdomar behöver en Mariamottagning så är det tillräckligt

28 Man ska inte kunna dricka alkohol i årskurs 6 och sen inte få det stöd som barnet och familjen behöver. Det finns underlag för att en Mariamottagning behövs och det behövs en given arena där man kan söka råd och stöd. Där det är enkelt att söka sig till. Familjeteamet Under 2017 har Familjeteamet utfört drogtest på 29 ungdomar både genom råd & stöd och beviljad insats. Av dessa ungdomar var 26 pojkar och tre flickor. 11 Ungdomar med beviljad insats utifrån eget missbruk har varit aktuella på Familjeteamet. Av dessa 11 var 10 pojkar och en flicka. Under 2017 har två ungdomar som avslutat Haschavvänjningsprogrammet (HAP). Båda var pojkar. Det finns även två ungdomar som har en samsjuklighet. Samordnaren ser att en Mariamottagning skulle vara ett bra komplement till kommunens verksamhet och ser en oerhörd vinst med att en Mariamottagning skulle starta. Det finns ett stort mörkertal och samordnaren upplever att det finns en grupp ungdomar, unga vuxna och föräldrar som skulle sökt sig till en Mariamottagning som de inte når idag. Samordnaren är medveten om att det finns ett ungdomar och unga vuxna som de inte har kännedom när det gäller en problematik kring alkohol och/eller droger. Integrationsenheten På integrationsenheten träffar projektledaren enhetschefen och föreståndare på kommunens HVB-hem. Såväl enhetschefen som föreståndarna ser en Mariamottagning som en viktig mottagning för deras verksamheter. Idag har man svårt att hänvisa ungdomarna till någon verksamhet i de fall de inte är aktuella för socialtjänsten. Det finns en problematik hos ungdomarna som är svår att komma åt. Både när det gäller kriminalitet och narkotikaanvändande. Personalen önskar att utöka samarbetet med exempelvis polisen men uppger att det är svårt på grund av personalbrist inom polisen. På HVB-hemmen ser en problematik avseende kriminalitet och som de inte kan förändra eller göra något åt utan stöttning från polis. Föreståndarna uppger att deras personal är bra på att uppmärksamma problem som finns och att de ser om det finns någon ungdom som uppträder påverkad. Bekymret är att inget händer därefter då socialtjänsten inte har möjlighet att nå ungdomarna och på BUP eller vuxenpsykiatrin ska de vara drogfria för att bli aktuella. Här ser integrationsenheten att en Mariamottagning skulle kunna vara en snabb ingång för ungdomarna så de inte riskerar att hamna mellan stolarna. Integrationsenheten ser enbart positivt på att en mottagning skulle starta upp. Man ser även ett stort behov av att tillsätta någon som samordnar insatserna för ungdomar och unga vuxna i kommunen. Centrala barn- och elevhälsan Centrala barn- och elevhälsans personal berättar att det finns en hel del ungdomar som de tror skulle vara aktuella för en Mariamottagning. De har ingen statistik kring antalet men uppger att det finns en del elever som de haft kontakt med som använt narkotika. Dessa 21 28

29 elever har blivit anmälda till socialtjänsten. Personalen såväl skolsköterskor som kuratorer ser en Mariamottagning som en resurs för dem utifrån en ökad kompetens och specialistkunskap. Frågan är inte OM en Mariamottagning öppnar utan NÄR den öppnar? Skolan ser också det som positivt att man tar drogtest på en Mariamottagning och att man ska vara delaktig i en samtalskontakt för att kunna lämna drogtest. En diskussion uppstår kring hur det fungerar i dag kring drogtest. Skolan tar idag tester då det inte går att lämna på vårdcentralen om inte socialförvaltningen skickar remiss. Bénka-dí På Bénka-dí arbetar Simrishamns ungdomssamordnare, ungdomskulturutvecklare, fritidssamordnare, kulturpedagog och övrig personal tillsammans med ungdomar för att utveckla en trygg, kreativ och drogfri mötesplats för ungdomar i kommunen. På Bénka-dí arbetar man aktivt för delaktighet, integration och jämställdhet. Bénka-dí är även ett centrum för kommunens arbete med ungdomsinflytande och ungdomskultur. Personalen berättar att många av kommunens ungdomar söker sig till ungdomsgården. De har genom åren träffat på en hel del med psykisk ohälsa, som har druckit alkohol och testat på droger, särskilt cannabis. De ungdomar som de träffar som har en problematisk tillvaro anmäls till socialförvaltningen eller motiveras till att söka stöd via familjeteamet. Personalen ser att en Mariamottagning skulle kunna bidra till en snabbare väg för såväl ungdomarna som för föräldrarna att gå. Vi behöver verkligen en Mariamottagning, säger personalen. Även om vi har ett bra samarbete med socialförvaltningen. Det finns många ungdomar som inte uppger att de mår dåligt eller att de har problem med alkohol/narkotika trots att personalen ofta ställer frågor och på olika sätt visar ungdomarna att de finns till för deras skull. Personalen ser också att en Mariamottagning skulle kunna vara en mottagning där de skulle kunna få råd och handledning i hur de ska kunna uppmärksamma och stötta dessa ungdomar. Polisen Hos polisen i Simrishamn träffar projektledaren kommunpolisen. Hen berättar att det förekommer mycket narkotika i Simrishamn. Polisen är beroende av tips för att kunna arbeta på ett effektivt sätt när det gäller narkotikahandel. Det finns idag inga områdespoliser som kan röra sig ute bland ungdomarna och knyta kontakter. Kommunpolisen har ett samarbete med skolor och är i år ute i årskurs 6 för att bland annat prata om kriminalitet. I Simrishamn har 11-åringar fått frågan om de vill sälja narkotika. Det finns också platser i stan där polisen vet att det förekommer försäljning. Men idag sitter man mer och mer hemma hos varandra och röker på. Kommunpolisen anser att en Mariamottagning skulle vara en tillgång för kommunerna. Det finns ett 20-tal namn där polisen kan se att dessa ungdomar/unga vuxna skulle vara aktuella för en Mariamottagning men mörkertalet är stort så hen vet att det finns många fler. Det finns en hel del unga personer som brukar och som säljer narkotika och en 22 29

30 del som enbart säljer för att tjäna pengar och inte för att finansiera ett eget bruk. Det finns också en svårighet att få föräldrar att medverka när det kommer till polisens kännedom om att en ungdom använder droger. Föräldrar försvarar sina barn vilket försvårar polisens arbete att komma tillrätta med en mer växande problematik. Även här ser polisen att en Mariamottagning skulle kunna möta föräldrars behov och inte bara ungdomarnas. Sjöbo Enligt statistiska centralbyrån (scb.se uppgifter hämtade ) var personer folkbokförda i Sjöbo kommun under 2017 varav 2543 var ungdomar. I års ålder är 734 pojkar och 690 är flickor. I års ålder är 449 pojkar och 463 är flickor. I 25 års åldern är 116 pojkar och 91 är flickor. I Sjöbo har projektledaren träffat enhetschef och handläggare inom myndighet och råd och stödenheten, barnhandläggare, föreståndare för HVB-hem och kuratorer på centrala barnoch elevhälsan. Projektledaren har även besökt polisen och ungdomsgården. Projektledaren har även kontaktat vårdcentraler, gymnasieskolan, arbete och välfärd samt gymnasieskolan utan resultat. Individ- och familjeomsorgen, råd och stödenheten samt centrala barn- och elevhälsan Projektledaren träffade representanter från individ- och familjeomsorgen, råd och stödenheten och barn- och elevhälsan vid ett gemensamt möte. På Individ- och familjeomsorgen arbetar man med stöd till barn och ungdom och deras familjer, rådgivning och annat stöd till missbrukare, försörjningsstöd, samt vissa insatser till psykiskt funktionshindrade. På råd och stödenheten erbjuder man olika former av stöd till barn/unga och deras föräldrar. Under 2017 aktualiserades: 30 ungdomar/unga vuxna med orsak missbruk i åldersgruppen 0-25 år. 7 ungdomar/unga vuxna med orsak psykiska problem i åldersgruppen 0 25 år. 18 ungdomar/unga vuxna har haft beslut kring att lämna drogtest i åldersgruppen 0 25 år. Såväl chefer som personal uppger att det finns ett stort mörkertal när det gäller ungdomars alkohol och droganvändande. Det finns även tillåtande föräldrar som är en utmaning för att kunna stötta ungdomarna till förändrat beteende. Föräldrarna har värderingar som försvårar sina barns hälsa och utveckling utifrån ett accepterande förhållningssätt. På kommunens gymnasieskola säljs det droger på skolan. Mest cannabis. Det är lätt att få tag på alkohol för ungdomarna i Sjöbo. Det är många som langar. Det finns även en stor leverantör när det gäller cannabis och försvinner denna leverantör så märks det av under en period då det blir lugnare. Socialförvaltningen har ett upparbetat och bra samarbete med polisen. Personalen 23 30

31 berättar vidare att det läcker en del från sjukvården % av den ADHD medicin som skrivs ut säljs på svarta marknaden. Enligt föreståndaren för HVB-hemmet finns det en hel del ungdomar som mår dåligt över sin situation. Föreståndaren berättar att det kan vara svårt för de ungdomar/unga vuxna som befinner sig på hemmet att söka stöd. Jag är inte sån. Det finns kulturella skillnader i hur man tänker kring alkohol och narkotika. På HVB-hemmet är det inte i huvudsak alkohol som är problemet utan cannabis. Polisen Projektledaren träffar utrycknings- och områdespoliserna i Sjöbo kommun. Polisen i Sjöbo är mycket nöjda med samarbetet med socialförvaltningen och ser detta som en av anledningarna till att man bra kontroll över hur alkohol och/eller drogsituationen ser ut i Sjöbo. Fältassistenterna och missbruksbehandlarna arbetar tillsammans och detta ser polisen som något positivt. Polisen berättar att det, liksom i andra kommuner, finns en problematik bland ungdomar som använder alkohol och/eller droger, bland annat bland gymnasieeleverna men att mörkertalet är stort. Polisen ser positivt att det skulle finnas en Mariamottagning i Sydöstra Skåne och uppger att det är en klar fördel både för förälder och för tjänsteman att veta var man ska vända sig när man möter ungdomar med alkohol- och/eller drogproblem. Polisen ser också ett behov kring att ha en verksamhet liknande Maria ungdom i Stockholm, dvs en verksamhet där man kan överräcka ungdomar som är påverkade. Det finns i dagsläget ingen statistik hur många ungdomar som skulle kunna vara aktuella för en Mariamottagning och problematiken går upp och ner. Det kan snabbt växla från att vara mycket droger i omlopp till att försäljningen sjunker beroende på om en säljare blir tagen. Fritidsgården På fritidsgården vänder man sig till ungdomar mellan 13 och 19 år. Det finns fritidsgårdar i Sjöbo, Blentarp och Lövestad. Projektledaren träffar samordnaren på Fritidsgården i Sjöbo. Samordnaren har även ansvar för fritidsgårdarna i Blentarp och i Lövestad. På fritidsgården i Sjöbo tappar man en hel del ungdomar efter att de slutat högstadiet. De söker sig då till gymnasiet i andra kommuner eller har andra intresse än att vara på fritidsgården. Det finns de ungdomar som hört av sig till fritidsgården när de haft problem och vid dessa tillfällen har man lotsat ungdomarna vidare till råd- och stödenheten. Även om inte samordnaren upplever att det finns en stor problematik på fritidsgården så får personalen information om att det finns en problematik i kommunen när det gäller ungdomar som dricker alkohol och använder narkotika, särskilt hasch. Enligt samordnaren finns det även en hel del tramadol i omlopp

32 Tomelilla Enligt statistiska centralbyrån (scb.se uppgifter hämtade ) var personer folkbokförda i Tomelilla under Av dessa var 1833 ungdomar. I års åldern är 526 pojkar och 430 är flickor. I års åldern är 382 pojkar och 341 är flickor. I åldern 25 år är 82 pojkar och 71 är flickor. I Tomelilla kommun har projektledaren träffat chefer och/eller personal inom socialförvaltningens missbruksenhet och Balder - öppenvårdsenhet, HVB-hem, barn- och elevhälsan, fältgruppen, polis, säkerhetssamordnare, fritidsgård samt vårdcentral. Projektledaren har kontaktat novakliniken, socialpsykiatrin och privata HVB-hem. Novakliniken och de privata HVB-hemmen har inte återkopplat och i en av verksamheterna projektledaren kontaktade uppger de att de ej arbetar med målgruppen men efter mailkonversation uppger de att de har en ungdom/ung vuxen med problematik som rör målgruppen men att de har kontakt med kommunens vuxenhet i dessa ärende. Under kartläggningsperioden har en omorganisation och en omsättning av personal på socialförvaltningen i Tomelilla kommun varit aktuell. Detta har till viss del påverkat kartläggningen men inte underlaget utan snarare att spridningen av projektet varit begränsat och att möjlighet att lyssna av socialsekreterarnas inom barn och ungas syn på behovet av en Mariamottagning inte varit aktuell på grund av rådande arbetsbelastning. Vuxenenheten På socialtjänstens vuxenenhet arbetar tre socialsekreterare. Vid projektledarens möte med personalgruppen, tf. enhetschef och tf. socialchef är en av personalen sjukskriven. Under 2016 var 46 individer upp till 25 år aktuella på vuxenheten. Upp till 18 år: 11 individer varav 10 är pojkar och 1 är flicka. I åldern år: 35 individer varav 27 är pojkar och 8 är flickor. Under 2017, fram till , hade 32 individer kontakt med vuxenenheten. Upp till 18 år: 7 individer varav alla är pojkar. I åldern år 25 individer varav 21 är pojkar och 4 är flickor. Denna statistik innehåller även några få individer med anhörigproblematik. Övervägande av individerna har samsjuklighet dvs. missbruksproblematik i kombination med psykisk ohälsa. Några har sedan tidigare diagnoser via BUP och en del har med hjälp av socialtjänsten fått kontakt med vuxenpsykiatrin

33 Att antalet individer som varit aktuella på vuxenenheten har sjunkit mellan år 2016 till 2017 beror inte på att missbruksproblematiken sjunkit utan socialsekreterarna tror snarare att det beror på att ungdomssamordnare tjänsten från kommunens öppenvårdsmottagning inte tillsattes efter föregående personal slutat. Under 2016 fanns ett bra upparbetat samarbete med ungdomssamordnaren och det fanns förtroende och tillit mellan personalen som påverkade arbetet positivt för ungdomarna. När ungdomssamordnaren valde att söka annan tjänst tillsattes inte tjänsten och den naturliga kopplingen mellan öppenvårdens arbete med ungdomar med alkohol och/eller narkotikaproblematik och vuxenenheten försvann. Få söker sig självmant till vuxenenheten utan de flesta som är aktuella har blivit utredda hos socialtjänstens barn och ungdom. Socialsekreterarna ser att det skulle vara en vinst om en Mariamottagning fanns i Sydöstra Skåne. Det finns ett stort behov och det skulle finnas en möjlighet att nå fler ungdomar än de man når inom socialförvaltningen idag. Barn och unga Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Det omfattar alla barn i åldern 0 18 år i vissa fall ungdomar upp t o m 20 år. Socialtjänsten ska erbjuda barn och föräldrar skydd och stöd i olika situationer. Ambitionen är att så tidigt som möjligt möta familjen för att ge rätt hjälp i rätt tid. På socialförvaltningen i Tomelilla kommun erbjuder man bland annat föräldrautbildning, information och rådgivning i grupp eller enskilt. Man har ett särskilt ansvar för att ha ett nära samarbete med familjen och se till att barn och ungdomar som inte har det bra får det stöd och det skydd som de kan behöva. Även familjerättsliga frågor, t ex faderskap, vårdnad, boende, umgänge och adoption ingår i deras ansvarsområde. 26 personer i åldern 0 21 år har under perioden varit aktuella inom socialtjänsten med aktualiseringsorsak missbruk alkohol och/eller narkotika. Av dessa var: 3 personer i 13 års åldern varav 2 pojkar och 1 flicka. 5 personer i 14 års åldern varav alla pojkar. 9 personer i 15 års åldern varav 8 pojkar och 1 flicka. 4 personer i 16 års åldern varav 2 pojkar och 2 flickor. 3 personer i 17 års åldern varav 2 pojkar och 1 flicka. 2 personer i 18 års åldern varav alla pojkar. Öppenvårdsmottagningen Balder På öppenvårdsmottagningen Balder arbetar t.f. enhetschef, samordnare, familjebehandlare och familjeterapeut. Ungdomssamordnare tjänsten tillsattes inte efter att 26 33

34 denna slutade. Idag har man ingen som arbetar specifikt med frågor som rör alkohol och/eller droger. De ungdomar som är i behov av behandling för alkohol och/eller drogproblem hänvisas till vuxenenheten SoL-huset som arbetar med både dem under 18 år och dem som är över 18 år. Samordnaren beskriver att det skulle vara en stor vinst för Tomelilla kommun att ha tillgång till en Mariamottagning. Dels för att ungdomar och unga vuxna skulle ha en mottagning där man kan hänvisa dem till och även för föräldrarna. Samordnaren ser också att det skulle vara en stor vinst för personalen att ha tillgång till den kompetens som finns på en Mariamottagning. Idag finns vuxenenheten att tillgå men de har en hög arbetsbelastning. Centrala barn- och elevhälsan och Fältverksamheten Den centrala barn- och elevhälsan har i ansvar att tillföra kompletterande kompetens till förskolor och skolor. Barn- och elevhälsans olika kompetenser ska säkerställa ett tvärprofessionellt perspektiv på svårigheter och lösningar. Det är syftet med en samlad elevhälsa. Fältverksamheten arbetar uppsökande och förebyggande på individ-, grupp- och strukturell nivå med ungdomar som riskerar att utveckla sociala problem. Fältassistenterna arbetar stödjande och motiverande med enskilda ungdomar och i grupp. Målgruppen är unga mellan år. Mål med verksamheten är, tidiga insatser för unga i riskzon, minskat utanförskap, ökad psykisk hälsa, ökat samarbete mellan olika aktörer för föreningsliv och ökad upplevelse av trygghet i närmiljön för unga och övriga kommuninvånare. I fältverksamheten är två fältassistenter anställda. Projektledaren träffar högstadieskolans kurator och sjuksköterska samt personal från fältgruppen. Både elevhälsan och fältgruppen uppger att det finns en ökande problematik kring droger och att detta även gäller i de lägre åldrarna. Kuratorn och sjuksköterskan berättar att det finns elever från årskurs 7 som visat positiva drogtest på cannabis. Det finns även fem elever som erkänt för personal att de rökt cannabis men det finns ett flertal som man misstänker använder droger. Det finns ett stort mörkertal. Det finns även en del elever som vistas på skolan men som inte går på lektionerna. Elevhälsan uppger att de anmäler en del elever till socialförvaltningen men att både elever och föräldrar upplever att det inte händer något. Det finns inget att erbjuda föräldrarna och de känner sig uppgivna. Både föräldrar och ungdomarna efterfrågar någonstans att vända sig till och här ser man att en Mariamottagning skulle kunna fylla det hålet och att det skulle vara en bra och snabbare väg, både för professionella som för föräldrar och ungdomar att gå. Det man erbjuder ungdomarna idag är rökavvänjningsprogram i grupp. Det finns en ungdomsmottagning i Tomelilla dit hänvisar man en del ungdomar som mår dåligt

35 Fältgruppen uppger att de känner till fem individer över 18 år som har ett konstaterat missbruk. Fältgruppen möter dem när de vistas ute i samhället. Det finns en hel del cannabis, tramadol men även sömntabletter i Tomelilla. Fältgruppen ser också ett stort behov av en Mariamottagning då det finns en brist i vad som erbjuds föräldrar och ungdomar idag. Föräldrar och ungdomarna har uttryckt att de upplever att ingen bryr sig. Bollerups lantbruksskola Projektledaren träffar skolans kurator och skolsköterska. Rektorn har inte möjlighet att delta på mötet. Både kuratorn och skolsköterskan uppger att det finns en viss problematik kring alkohol och droger på skolan. Tiderna har förändrats. Det finns en mer tillåtande attityd mot kamraters användande av narkotika. Det är nolltolerans på skolan och vid kännedom stängs eleven av från sitt internat. Men när det kommer till personalens kännedom att en elev har problem med alkohol och/eller droger är det svårt att få hjälp och veta vem de ska vända sig till. Många av eleverna är interkommunala vilket innebär att det är svårt för personalen att få tillstånd ett samarbete med någon verksamhet då eleven inte är bokförd i Tomelilla kommun. De ser att en Mariamottagning skulle kunna vara till stor hjälp för såväl ungdomarna samt för kompetenshöjning för personalen. Polis och säkerhetssamordnare Projektledaren träffar polisen och säkerhetssamordnaren i Tomelilla kommun. Enligt såväl polis som säkerhetssamordnaren så är behovet av en Mariamottagning stort. Det finns få förebilder att se upp till. En del föräldrar har snarare en öppen attityd till alkohol och köper ut till sina ungdomar. Enligt polisen är narkotika lätt att få tag på i Tomelilla. Det finns en acceptans mellan ungdomarna och ett socialiserat och legaliserat sätt att förhålla sig till alkohol och droger idag. Det finns en stor spridning när det gäller narkotika även i lägre åldrar och även ungdomar under 15 år. Cannabis, tramadol och även heroin. Vi haschar istället för då blir vi inte bakfulla Grunden för all kriminalitet är cannabis enligt säkerhetssamordnaren. Det finns också koppling mellan dem som brukar cannabis och kriminella gäng i Malmö. Det är mest killarna som uppmärksammas i olika sammanhang och tjejerna blir en svart fläck Samverkan mellan polis och socialtjänst har inte fungerat på ett tillfredställande sätt. För tillfället är kommunpolisen ensam i tjänst i Tomelilla vilket påverkar arbetet på olika sätt. Det finns ingen möjlighet att vara ute i verksamheter och träffa ungdomarna som man tidigare gjort

36 Både polisen och säkerhetssamordnaren är överens om att det finns ett stort mörkertal bland ungdomar och unga vuxna som dricker alkohol- och/eller använder droger. Integrationsenheten Projektledaren träffar enhetschefen samt två ur personalgruppen. De berättar att de har en bra bild över hur det ser ut kring alkohol och droger kring ungdomarna de träffar. Det finns inga stora problem men vid de tillfällen som de har haft ungdomar som använd alkohol eller droger ser de en problematik kring att få stöttning via socialtjänsten vuxenenhet. Belastningen har varit hög på vuxenenheten och det har tagit för lång tid för ungdomen att få en tid för samtal. Personalen upplever också att det är svårt att få till ett bra samarbete på grund av arbetsbelastningen och de får heller inga svar som rör ungdomen. När projektledaren träffade personalen hade de just fått veta att en ny socialsekreterare blivit anställd på vuxenenheten och hoppades att det skulle påverka väntetiderna i positiv riktning. Såväl enhetschefen och personalen såg det enbart som positivt om en Mariamottagning skulle öppna i Sydöstra Skåne där de skulle kunna hänvisa ungdomar att både gå i samtal och lämna drogtest. De såg också det som en fördel utifrån sin egen yrkesroll då en kompetenshöjning inom verksamheten behövs avseende alkohol och droger. Fritidsgården Soffta På Soffta arbetar fyra personal och ett par som är timanställda. Under 2017 hade fritidsgården sammanlagt besökande ungdomar. På Soffta möter man många ungdomar och en del av dessa ungdomarna tror personalen skulle kunna vara aktuella för en Mariamottagning. Det tar tid för en del av ungdomarna att få ett förtroende för någon i personalen. Därför kan det tid för personalen att uppmärksamma viss problematik som t.ex. snatteri eller när ungdomarna dricker alkohol eller röker cannabis. Personalen ser en stor vinst både för de ungdomar som är i behov av en Mariamottagning och för att själva kunna använda den kompetens som en Mariamottagning ska bidra med för att bättre kunna stötta såväl ungdomar som personal. Man ser mycket positivt på en Mariamottagning och hoppas att en mottagning startar. Ystad Enligt statistiska centralbyrån (scb.se uppgifter hämtade ) var personer folkbokförda i Ystad kommun under Av dessa var 3958 ungdomar/unga vuxna i åldern år. I års åldern är 1134 pojkar och 998 är flickor. I års åldern är 799 pojkar och 696 är flickor. I åldern 25 år är 170 pojkar och 161 är flickor. I Ystad har projektledaren träffat enhetscheferna på rådgivningsbyrån, barn och unga, familjeverksamheten och enheten för integration

37 Rådgivningsbyrån Ystad Rådgivningsbyrån riktar sig till de i Ystad kommun med ett beroende eller missbruk avseende alkohol, narkotika eller spel i åldern 18 år och uppåt. På rådgivningsbyrån arbetar det sju socialsekreterare, tre boendestödjare, en administrativ assistent och enhetschef. Det finns även två fältsekreterare som arbetar med ungdomar i åldern år. Rådgivningsbyrån är indelad i tre delar. Utredning, försörjningsstöd - våld i nära relationer samt öppenvård. På rådgivningsbyrån arbetar man både med myndighetsutövning och i öppenvård. I öppenvården erbjuds anhörigstödjande samtal och CRAFT till anhöriga. Boendestödsinsatser, Råd och Stöd, Motiverande samtal, Stödsamtal, ÅP (Återfallsprevention), HAP (Haschpreventivt program) MET (Motivational Enchancement Therapy) CRA ( Community Reinforcement Approcach) samt Psykodynamisk korttidsterapi. Aktuella under 2017 födda från 1992 eller senare. HVB- placeringar I åldersgruppen år har fyra personer varit placerade på HVB hem. Två av dem var kvinnor och två män. Alla som var placerade hade ett längre narkotikamissbruk av opiater, cannabis, men en av kvinnorna hade även buprenorfin och en av männen, internetdroger som sin drog. En av kvinnorna var placerade via kontraktsvård och resterande var placerade på institution enligt SoL (Socialtjänstlagen). Öppenvård I öppenvård har man haft kontakt med tre män och två kvinnor i åldersgruppen år. Alla fem som varit aktuella inom kommunens öppenvård har missbrukat cannabis. Två av männen och en kvinna har ett längre missbruk bakom sig. En har tidigare varit placerad enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM). En man och en kvinna har även alkoholproblem medan resterande tre inte har alkohol som en del av sin problematik. Andra droger som missbrukats är opiater, benso, amfetamin och buprenodfin. Lagen om vård av missbrukare (LVM) samt överdoser I åldersgruppen år har fyra män blivit omhändertagna eller utredda enligt Lagen om vård av missbrukar samt överdoser. Inga kvinnor har varit aktuella för LVM under Cannabis är huvuddrogen men även kokain, alkohol, blandmissbruk och internetdroger

38 Under 2017 inkom 90 anmälningar från polisen avseende LOB- lagen om berusad person. Dessa personer var inte aktuella inom socialtjänsten. Denna åldersgrupp år utgjorde 26 % av anmälningarna och en femtedel av dessa är kvinnor. Det inkom även orosanmälningar på sex individer i åldersgruppen år där förhandsbedömningen avslutades. I dessa fall var inte individerna intresserade av att få stöd eller ha någon kontakt med socialtjänsten. Av dessa var en av individerna en kvinna. Samtliga anmälningar har gällt misstänkt/konstaterat narkotikabruk. Barn och unga samt familjeverksamheten Familjeverksamhet är en öppenvårdsverksamhet som ingår i kommunens barn- och familjeenhet. På familjeverksamheten arbetar man med familjer med barn och ungdomar i åldern 0 20 år. Familjerna erbjuds stöd och behandling utifrån varje enskild familjs behov. I verksamheten arbetar familjebehandlare, ungdomsbehandlare, umgängesstöd och samordnare för gruppverksamhet. Inom barn- och unga och familjeverksamheten är 28 personer anställda, åtta av dem arbetar inom familjeverksamheten. I åldern 0 18 år hade man under 2017: 83 anmälningar som rörde en problematik kring alkohol och/eller droger 95 anmälningar som rörde föräldrar som hade alkohol och/eller drogproblem 2 som var placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) Enhetschefen uppger att mörkertalet är stort och att det finns ett jättestort behov av Mariamottagning. Samarbetet mellan barn- och unga och BUP behöver också förbättras för att barn och unga ska få tillgång till en bättre vård. På socialförvaltningen upplever man att ungdomar som använder narkotika inte får det stöd de har rätt till på grund av att de faller mellan stolarna. Man ser också att det finns nackdelar med att arbeta med missbruk i öppenvård då man även arbetar mycket med barn, föräldrar och familjer. Enhetschefen ser en Mariamottagning som en samarbetspartners och att både ungdomen och föräldrarna kan få stöd i båda verksamheterna och att man även kan dela på ansvaret för behandlingen. Integrationsenheten Socialnämnden i Ystads kommun ansvarar för kommunens flyktingmottagande. Enheten för nyanlända ansvarar för den målgrupp och de ansvarsområden vad gäller nyanlända som staten delegerat till kommunen och som därmed kommunen har möjlighet att få ersättning för genom ett återsökningsförfarande

39 På integrationsenheten arbetar socialsekreterare, assistent, etableringssekreterare, familjehemssekreterare, föreståndare, boendepersonal, handledare I stor utsträckning ingår målgruppen: Nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och deras barn. Individer som har uppehållstillstånd för studier, arbete, anknytning etcetera. Ensamkommande. Asylsökande från anvisning till 18 år (0 år 18 år). Uppehållstillstånd från anvisning till 18 år med ansökan om förlängning som längst till 20 år (0 20 år). Den enskilde som är mellan 18 och fram till 21 år har möjlighet att ansöka om fortsatt insats enligt SoL. För ungdomar som har uppehållstillstånd har socialnämnden särskilda skyldigheter att ge barn och unga som varit placerade stöd och hjälp fram tills de fyller 21 år. Under 2017 hade integrationsavdelningen kontakt med 67 ensamkommande ungdomar placerade. 60 stycken av dessa är mellan år. De hade ca 10 händelser som var eller skulle kunna vara alkohol/drogrelaterade. Det är många med missbruksproblem. Det finns en annan kulturell acceptans. Man dricker inte alkohol. Det finns de ungdomar som säljer och även de som blivit tagna för försäljning av narkotika. Inom alla verksamheterna som projektledaren träffat inom socialförvaltningen i Ystad anser att en Mariamottagning skulle gynna ungdomarna och vara ett komplement till de verksamheter som finns idag och att man skulle kunna utarbeta en samverkan mellan en Mariamottagning och de olika verksamheterna inom kommunens socialförvaltningar. Centrala barn- och elevhälsan Träffar enhetschefen, kuratorer från högstadieskolor, gymnasieskolor samt folkhälsopedagogen. Kuratorerna ser en svårighet i att hantera ungdomar och unga vuxna som har en problematik kring alkohol och/eller droger på skolan. En Mariamottagning ses som en självklar samarbetspartner i de fall det inte krävs en anmälan till socialtjänsten. En del av kuratorerna uppger också att det är en lättare väg att få ungdomar och unga vuxna att söka hjälp än att de ska söka sig till en socialtjänst. Ungdomarna finns i skolan men går inte på lektionerna. Kuratorerna tror att det skulle innebära att ungdomarna kunde få snabbare hjälp och det skulle vara tätare kanaler där skolan fick ta del av behandlingen. Man efterfrågar också en likvärdig vård för de ungdomar som går på kommunens gymnasieskolor. Kuratorerna och enhetschefen ställer sig enbart positivt till att en Mariamottagning skulle öppna en mottagning i Sydöstra Skåne

40 Polisen I Ystad finns det mycket droger och det finns en acceptans kring droger. Man skyddar vänner som röker på även om man själv inte använder narkotika. Det finns även dem som säljer narkotika men som själva inte är i ett aktivt missbruk. Man ser att det är en väg till snabba pengar. Polisen arbetar förebyggande tillsammans med skola och socialtjänst. Dock ser kommunpolisen att det finns ett behov av en Mariamottagning där ungdomar/unga vuxna kan söka hjälp och där man snabbt kan få en tid. Att även föräldrar kan söka sig dit för att få råd i frågor som rör deras ungdomar ser polisen som något positivt. Idag uppger föräldrar som polisen träffar att det är svårt att veta var man ska vända sig om man inte vill kontakta socialtjänsten. Även inom polisen i Ystad säger man att det finns ett stort mörkertal kring ungdomars användande av narkotika. I alla sammanhang där polisen är med har man uppfattningen att en Mariamottagning behövs i sydöstra Skåne. Ungdomens hus Personal på ungdomens hus berättar att de har en hög andel flickor med ångest, självskadebeteende och tuffa livsomständigheter. Personalen har kännedom om flickor som rökt cannabis. Tjejerna söker en identitet. Vill bli hittade. Det finns också en andel av pojkar med så kallat stökigt beteende och som kämpar med depression, ca 10 st. En annan problematik man ser är ensamkommande som röker cannabis. Det finns en kulturell skillnad och de ser inte cannabis som ett lika stort problem som alkohol. Ungdomarna beskriver en ensamhet och att de saknar någon att vända sig till. De flesta professionerna går hem kl. 16,30. Då finns det ingen att kontakta. Personalen på Ungdomens hus beskriver att det finns ett stort mörkertal. Hade det funnits en Mariamottagning hade en hel del av den dolda problematik försvunnit tror man. Då hade förmodligen en del av dem som personal misstänker använder alkohol eller droger kunnat hänvisats till Mariamottaningen och personalen hade också haft möjlighet att få en kompetensökning och någon att rådfråga vid behov. Fältgruppen Ystad Träffar Ystad kommuns fältgrupp på ett nätverksmöte. De arbetar mestadels förebyggande. Med droginformation vid två tillfällen i årskurs 6 och ett tillfälle i årskurs 7. De deltar även vid uppföljningar hos socialtjänsten. De har haft ett möte där 30 föräldrar var inbjudna varav tre kom till mötet. Vad detta beror på vet man inte. På mötet berättar fältarna att det är mycket cannabis i sydöstra Skåne. Det är ett jättestort problem. I fältgruppen tycker man att en Mariamottagning skulle gynnat ungdomarna och även föräldrar och personal

41 Resultatredovisning från övriga verksamheter Projektledaren har besökt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), första linjen, vuxenpsykiatrin, primärvård, ungsluss, Maria Malmö, Mariamottagningen i Kristianstad och föräldraföreningen mot narkotika i Malmö. Första linjen samt Barn och ungdomspsykiatrin, BUP i Simrishamn och Ystad Första linjen På Första linjen arbetar man med barn och ungdomar i åldern 6 18 år med lindrigare psykisk ohälsa. Man få råd och stöd vid till exempel stress, nedstämdhet, ilska, problem i familjen eller sömnsvårigheter. Vid behov erbjuder Första linjen behandling, bland annat samtalsbehandling och gruppbehandling. Man arbetar med lättare psykisk ohälsa som inte kräver någon längre kontakt. På Första linjen arbetar fyra kuratorer, en psykolog och en assistent. Projektledaren träffar samordnaren för mottagningen. Hen berättar att behovet av en Mariamottagning är stort och att den psykiska ohälsan är hög. På mottagningen försöker man vara vaken och våga se bakom det ungdomarna förmedlar. Det finns de ärende då ungdomarna söker för depression eller nedstämdhet men där man inte kommer vidare genom samtal och där det inte sker någon förändring. I dessa fall är det viktigt att se om det finns någon annan bakomliggande orsak till det psykiska måendet. Enligt samordnarens upplevelse är det lätt att få tag på droger. Det finns även de som mår dåligt för att en kompis använder droger eller att föräldrarna behöver stöd. Här ser samordnaren en Mariamottagning som en stor tillgång. Under början av 2017 bytte man organisation och därför går det inte att få statistik för hela året. Den nya organisationen startade i mars. Under mars - december hade Första linjen kontakt med 209 patienter i åldern år av dessa var 122 flickor med antal besök 460 och 87 var pojkar med antal besök 188. För flickor var kontaktanledning; lindrig depression, medelsvår depressiv period, ångesttillstånd ospecificerad, olycklighetskänsla, generaliserat ångestsyndrom samt stress. Andra kontaktorsaker var tvångstankar, tvångssyndrom, akut stressreaktion, ätstörning, ADHD, separationsångest i barndomen, nervositet, irritabilitet och vrede och stress. För pojkar var övervägande kontaktanledning; reaktion på svår stress, ångesttillstånd, exponering av katastrof, krig och andra fientligheter, olycklighetskänsla, allmän psykiatrisk undersökning, problem som har samband med social miljö och uppfostran och stress. Barn och ungdomspsykiatrin På barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar man med dem som är under 18 år och har behov av psykiatrisk specialistvård. De erbjuder stöd och behandling vid psykisk ohälsa, t.ex. vid ångest, depression eller ätstörning. På BUP utreder man även misstanke om olika 34 41

42 funktionsnedsättningar, t.ex. om man har svårt att koncentrera sig. På BUP arbetar kurator, läkare, psykolog, specialistsjuksköterska, servicemedarbetare och administrativ personal. På BUP träffar projektledaren enhetschefen. På BUP möter man en mängd ungdomar men de söker oftast inte kontakt med BUP på grund av problematik kring alkohol och/eller droger. Denna problematik kan vara en dold problematik som blir tydlig först efter att ungdomen gått ett tag i behandling. Om patienten har ett pågående missbruk med social pålagring så är det socialtjänsten som håller i missbruksbehandlingen och BUP står utanför denna. BUP och socialtjänsten har försökt att kombinera sina insatser men det har inte visat sig vara en framgångsfaktor och det har inte gagnat tillfrisknandet. BUP och socialtjänsten har spelats ut i förhållande till varandra. Enhetschefen uppger att det finns minst 6 patienter inom denna kategori. BUP har även identifierat misstanke kring patienter där man inte kunnat få till stånd drogtester. Det finns idag inga riktlinjer som stödjer drogtest inom BUP. Riktlinjerna ska komma De har haft patienter som vägrat lämna u-tox eller som uppger att de inte kan lämna prov. Detta har bidragit till en ökad misstanke och BUP har gjort orosanmälningar till respektive socialtjänst. Enhetschefen är övertygad om att det funnits fler ungdomar inom BUP som har ett riskbeteende/missbruk gällande droger och alkohol. Inom kort kommer BUP att ha en systematisk uppföljning gällande Audit och Dudit och kommer genomföra drogtester efter kommande riktlinjer. Det behövs också en ökad kunskap inom missbruksområdet. Enhetschefen tror att det finns ett stort behov av en Mariamottagning och att man, genom denna samverkansform kan identifiera och behandla en större andel ungdomar som kommit fel i livet än man kan göra idag. Vuxenpsykiatrin Till vuxenpsykiatrin söker personer som har behov av psykiatrisk specialistvård. På mottagningen arbetar arbetsterapeut, kurator, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska, skötare, specialistsjuksköterska, servicepersonal och administrativ personal. Under 2017 hade vuxenpsykiatrin kontakt med 139 personer i åldersgruppen år från kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Även Skurup ingår. Av dem var: 15 patienter med missbruksdiagnos 50 patienter med blandat ångest och depressionstillstånd 2 patienter med andra blandade ångesttillstånd 7 patienter med andra specificerade ångesttillstånd 35 42

43 38 patienter med ångest ospecificerad 7 patienter med lindrig depressiv episod 20 patienter med depressiv episod ospecificerad På vuxenpsykiatrin har man sällan eller aldrig någon patient som får endast diagnos sömnstörning då detta oftast är ett symtom hos vuxenpsykiatrins patienter. Dessa patienter söker sig i första hand till primärvården. Uppfattningen inom vuxenpsykiatrin är att det kan finnas ett mörkertal bland ADHD patienter där det i en hel del fall förekommer droger som en självmedicinering före utredning och behandling. Dessa patienter får inte alltid den missbruksdiagnos före en ev. ADHD diagnos utan hamnar eller kan hamna i en så kallad Z diagnos, dvs. under observation och utredningsdiagnos. På vuxenpsykiatrin ser man en Mariamottagning som en mottagning som ger möjlighet till en snabbare väg, samlad kompetens för unga med missbruk och beroende och att det är lättillgängligt och effektivt. Ungdomsmottagningarna i Simrishamn/Tomelilla, Sjöbo och Ystad Målgrupp: Verksamheten riktar sig till alla ungdomar mellan år. Det är kostnadsfritt att besöka ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen arbetar med att främja sexuell hälsa, ge sexualupplysning, förebygga oönskade graviditeter, förebygga och behandla STI, främja fysisk och psykisk hälsa, förebygga och behandla psykosociala problem samt samverka med övriga berörda samhällsaktörer. I Simrishamn träffar projektledaren enhetschefen, kuratorn och en barnmorska. Simrishamn och Tomelilla ungdomsmottagning drivs av praktikertjänst. På dessa två mottagningar arbetar barnmorska, sjuksköterska och kurator. Under 2017 hade mottagning i Simrishamn 1729 besök och Tomelilla 807. Under 2016 hade Simrishamn många nyanlända ensamkommande ungdomar som ledde till en ändrad struktur i ungdomsgrupperna samt i Tomelilla fanns en stor psykosocial problematik och även där fanns ensamkommande ungdomar. På ungdomsmottagningen såg man en klar ökning av psykisk ohälsa men även av att antalet klamydiafall ökat med det dubbla på två år främst bland yngre. I kuratorssamtal framkommer det att misstankar om att psykisk ohälsa leder till ett ökat sexuellt riskbeteende. På ungdomsmottagningen erbjuder man rökavvänjningsgrupper. Enligt uppgift från kuratorn så finns det ingen särskild kod för att koda om ungdomar söker för alkohol och/eller narkotikaproblem. Detta innebär att de inte kan plocka fram någon statistik kring hur stort antalet ungdomar som söker sig till ungdomsmottagningen med 36 43

44 alkohol och/eller drogproblematik. De uppger också att de kan bli bättre på att ställa frågor som rör alkohol och/eller narkotika. Man ser mycket positivt på om en Mariamottagning startar i sydöstra Skåne. Det finns en stor problematik som man skulle kunna fånga upp på ett bättre sätt om personalen hade någon att hänvisa ungdomarna till. På ungdomsmottagningen är man inte specialiserad på missbruksfrågor och har inte något standardformulär eller skattning som ungdomarna ska fylla i. I Ystad träffar projektledaren tf. enhetschef, kurator, barnmorska och sjuksköterskan. Sjuksköterskan arbetar även på ungdomsmottagningen i Simrishamn. Idag finns det ingen tydlighet i deras uppdrag att de ska ställa frågor som rör alkohol och/eller narkotika. Länsstyrelsen har under många år diskuterat att det ska finnas ett krav på att man ska jobba drogförebyggande men idag finns det inget beslut tagit kring frågan. Personalen ser att det finns en naturlig koppling till en Mariamottagning. Personalen uppger att de kan bli bättre på att ställa frågor. Hade jag vågat fråga så hade det kanske dykt upp andra svar än de jag får idag. Vid de tillfälle man ställer frågor kring alkohol och/eller narkotika så uppehåller man sig inte kring frågorna. Man upplever inte att man har kunskap och därför skulle det vara fantastiskt att ha en Mariamottagning att hänvisa till. De funderar vidare kring frågeställningarna. Var ska man stoppa? När ska man reagera? Personalen upplever att det är svårt. Barnmorskan uppger att hen brukar fråga vid första samtalet men känner att det är tidigt i kontakten att fråga och tror att många inte säger sanningen då man inte har hunnit bygga någon tillit mellan sig. På ungdomsmottagningen i Ystad har man ca 3000 besök om året. 2/3 av dem som besöker mottagningen vill testa sig för könssjukdomar. Många besök handlar om sexualitet och att få utskrivit preventivmedel. Många pratar även om att de varit berusade vid samlag och personalen tror att en del av dessa ungdomar skulle kunna vara aktuella för en Mariamottagning. I Sjöbo träffar projektledaren en kurator som är ny på ungdomsmottagningen i Sjöbo. Kuratorn har tidigare arbetat på Mini Maria i Göteborg och känner väl till hur en Mariamottagning fungerar. Kuratorn ser fördelar med att det finns en Mariamottagning i Sydöstra Skåne då de inte alltid fångar upp just målgruppen som behöver den kompetens som en Mariamottagning kan erbjuda. Primärvården Projektledaren har presenterat projektet för två verksamheter i Ystad samt en i Tomelilla. Alla verksamheterna har uppgett att de ser en stor fördel med en Mariamottagning i Sydöstra Skåne. Idag möter de ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa och som också har en problematik kring alkohol och narkotika. Verksamheterna uppger att det är svårt att 37 44

45 på den korta tid de har för ett läkarbesök hinna ställa frågor som rör hela personens livsområde. Det är även svårt att veta var man ska hänvisa ungdomarna/unga vuxna om de uppger att det finns en problematik kring droger. När det gäller alkohol så erbjuder man stöd via sina egna kuratorer. Tomelilla Projektledaren besöker en av vårdcentralens sjuksköterskor (SSK). Sjuksköterskan uppger att hon är en av få på vårdcentralen som är intresserad av frågan som rör ungdomar och alkohol- och/eller drogproblem. Enligt SSK så ser hen att det finns ett stort behov av en Mariamottagning i Sydöstra Skåne. Dels för att möta behovet och för att det idag inte finns någonstans där hen kan hänvisa ungdomar eller föräldrar som i behov av en kompetens som inte finns inom sjukvården idag. Enligt SSK finns det en problematik inom sjukvården och läkarnas sätt att möta ungdomar/unga vuxna med alkohol och/eller drogproblem. De har 30 min på sig att göra en läkarundersökning/bedömning och på grund av tidsbrist är det många läkare som väljer att inte ställa frågor som rör, framförallt, droganvändande. Som bedömningsinstrument för alkohol använder läkare AUDIT men sällan DUDIT. SSK får en hel del samtal från högstadieskolan med önskemål att ssk ska träffa någon elev kring frågor som rör alkohol eller drogproblem. Detta är ett behov som kan tillgodoses med en Mariamottagning anser sjuksköterskan. Ystad Kuratorn på Novakliniken i Ystad uppger att det finns ett upparbetat samarbeta med rådgivningsbyrån i Ystad och att detta fungerar mycket bra. Trots detta ser hen en Mariamottagning som en viktig mottagning för de patienter som inte söker sig till rådgivningsbyrån. Under 2017 hade 20 patienter som fått diagnos ångest, depression eller sömnsvårighet kontakt med samtalsterapeut. 2 patienter hade kontakt med en psykoterapeut. På vårdcentralen är projektledaren inbjuden till en arbetsplatsträff. Verksamhetschefen uppge att de möter målgruppen och att de ser mycket positivt på att en Mariamottagning skulle starta i någon av de aktuella kommunerna i projektet. De uppger att de kan bli bättre på att ställa frågor till ungdomar och unga vuxna som framförallt rör narkotika. Idag finns en mindre mottagning på vårdcentralen med inriktning på riskbruk alkohol, tobaksavvänjning och motiverande samtal. Denna mottagning kommer läggas ner då inom kort. Ungsluss i Ystad och Simrishamn När projektledaren för projekt Mariamottagning Sydöstra Skåne besökte Ungsluss den 22 nov 2017 var Ungsluss ett projekt som drevs av medel ifrån samordningsförbundet FINSAM. Projektägaren var arbetsförmedlingen och SÖSK-kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad. Projektet avslutades den 31 december Man ändrade namnet till SLUSSEN och projektet drivs idag i regi av Ystad kommun, arbetsförmedlingen och försäkringskassan

46 Syftet med Ungsluss har varit att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Målgruppen är unga mellan år som varken arbetar eller studerar och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Projektledaren på Ungsluss i Ystad berättar att de haft 116 ungdomar inskrivna i projektet mellan perioden november 2016 november Enligt Ungsluss projektledare så har 70 % av dessa ungdomar en psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och några av dem har en neuropsykiatrisk diagnos. På ungsluss arbetar man inte specifikt med frågor som rör alkohol och/eller drogproblematiken men en del av personalen ställer frågor kring användningen av alkohol/droger. Dock inte alla. Av de som är delaktiga i projektet och som fått frågan kring ett eventuellt bruk eller missbruk, uppger 30 % att de brukar eller har brukat alkohol eller droger. Personalen på Ungsluss kan se stora vinster med en Mariamottagning i Sydöstra Skåne både för ungdomarnas del men även som en samarbetspartner och en länk mellan ungsluss och Mariamottagningen. Ungsluss i Ystad träffar ungdomarna som är långt ifrån arbetsmarknaden och som har en psykisk ohälsa och en del av dessa använder alkohol eller droger. Man ser också möjligheter att kunna stötta och arbeta med ungdomarna parallellt från ungsluss och Mariamottagningen. Simrishamn Liksom i Ystad kommer verksamheten i Simrishamn att förändras och de står precis inför en flytt till nya lokaler. De går även från att driva verksamheten i projektform till att drivas i kommunal regi. På ungsluss i Simrishamn har man valt att inte fördjupa sig i deltagarnas livssituation. Man ställer inte frågor om den psykiska hälsan eller frågor som rör alkohol och/eller droger då man ser det som en integritetskränkning. Frågorna ställs heller inte då projektledaren/samordnaren och personalen inte upplever att de har kunskap, utrymme eller möjlighet att hantera svaren. Även om de inte ställer frågor så får de ibland redan på att deltagare har bekymmer med psykisk ohälsa eller alkohol/droger och då skulle det vara skönt med en Mariamottagning där både personal och deltagare skulle kunna få råd och hjälp. Man ser gärna att mottagningen ligger i Simrishamn om det blir aktuellt med en mottagning. Maria Malmö Maria Malmö är en öppenvårdsmottagning för ungdomar/unga vuxna upp till 25 år som har problem med alkohol eller droger. På Maria Malmö hjälper man ungdomen och anhöriga med kostnadsfri information, rådgivning och behandling. Maria Malmö är ett samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne. Personalen består av socionomer, kurator, sjuksköterskor, läkare och en medicinsk sekreterare. Kontakt med Maria Malmö sker på egen hand eller med hjälp av exempelvis föräldrar, skola, socialtjänst eller sjukvård. All kontakt med Maria Malmö är frivillig

47 För att få en så bred bild som möjligt av hur behovet av en Mariamottagning ser ut och för att få en bild av om de kommuner som berörs av projektet söker sig till Maria Malmö besöker projektledaren Maria Malmö. På mottagningen träffar projektledaren enhetschefen för mottagningen. På Maria Malmö har man haft besök av ungdomar och föräldrar från de kommuner som tillhör projekt Mariamottagning Sydöstra Skåne. Under 2017 hade Maria Malmö kontakt med en flicka från Simrishamns kommun. De hade kontakt med 4 individer från Sjöbo kommun varav 3 var pojkar och 1 flicka samt 2 ungdomar från Ystad, 1 pojke och 1 flicka. Maria Malmö har fått förfrågningar från Simrishamn och Ystad men vid dessa tillfällen har man hänvisat dem till Hässleholm och Kristianstad. Föräldrar som kontaktat Mariamottagningen har uppgett att de inte vet var de ska vända sig i sin hemkommun. Maria Malmö anser att det ska finnas en Mariamottagning i varje region och hoppas på att en Mariamottagning öppnar i Sydöstra Skåne. Mariamottagning Nordost- Kristianstad Att varje upptagningsområde inom Region Skåne ska ha en Mariamottagning tycker man är en självklarhet i Kristianstad. Mottagningen i Kristianstad är ganska ny och den är en del i Maria Nordost. Personalen anser att varje förälder, ungdom/ung vuxen ska ha likvärdig vård oavsett vilken kommun man bor i. På mottagningen har föräldrar från bland annat Ystad kommun som kontaktat dem för att få råd och stöd i hur de ska möta sina ungdomar. Föräldrarna har då uppgett att de inte upplever att det finns någonstans i Ystad där de kan få stöd om de inte vill kontakta socialtjänsten. För att nå fler ungdomar har man valt att vissa dagar i veckan flytta delar av mottagningen till andra, mindre, kommuner. Man har sett att det har gett ett resultat och att ungdomarna numera är mer benägna att söka kontakt. Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) Föräldraföreningen mot narkotikas verksamhet i Ystad är för tillfället vilande. Projektledaren besöker därför verksamheten i Malmö där den personal som arbetat tidigare varit stationerad i Ystad. Att verksamheten är vilande i Ystad beror på att man inte hade någon statistik att visa styrelsen och man ansåg då inte att det var försvarbart att fortsätta med den verksamheten i nuläget. De föräldrar som sökt råd och stöd på FMN i Ystad erbjöds fortsatt kontakt i Malmö. Skillnaden för ungdomar och föräldrar i Ystad sedan verksamheten lades på is är att de inte kan söka stöd i någon verksamhet som inte är socialtjänsten. Det finns heller ingenstans där man kan gå med sina ungdomar för att lämna drogtest utan att socialtjänsten måste bli inkopplad. I Ystad arbetade man mycket förebyggande tillsammans med kommunens fältgrupp, både i skolan och på fritiden och man såg detta som en viktig del i att nå och fånga upp ungdomar i ett tidigt stadium. Personalen har en förhoppning att föreningen ska besluta om att fortsätta verksamheten i Ystad. Oavsett om verksamheten åter öppnas så ser man en Mariamottagning som en viktig samarbetspartner. På FMN i 40 47

48 Malmö har man idag ett mycket bra samarbete med Maria Malmö och ser alla de vinster som finns med att ha en Mariamottagning i regionen. Planering och implementering för en kommande Mariamottagning Vid fortsatt intresse att fortsätta implementeringen av en framtida Mariamottagning kan en gemensam ansökan skickas till samordningsförbudet Sydöstra Skåne tillsammans med Regions Skånes verksamheter från vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och socialförvaltningarna i upptagningsområdet. Även Skurups kommun har visat intresse för att vara en del i satsningen kring uppstart av en Mariamottagning. Utvecklingsområden för en framtida Mariamottagning Under projektledarens besök i de olika verksamheterna har det framkommit att ett utvecklingsområde för en framtida Mariamottagning är att utveckla missbruksvården för unga. Detta kan ses som en investering och nödvändig slutsats. Det finns ett flertal uttalade samordningsvinster. En samordningsvinst för en framtida Mariamottagning skulle vara att vidareutveckla samarbetet med socialtjänstens missbruksvård, öppenvård, första linjen, BUP, vuxenpsykiatrin samt ungdomsmottagningarna för att kunna möta den komplexitet som finns hos målgruppen och belysa samsjukligheten mellan missbruk/beroende och psykisk sjukdom. Ett annat viktigt område att utveckla samarbete kring är skolan då detta är den arena där ungdomar vistas i princip dagligen. Att genom samarbete upptäcka missbruk/beroende tidigt och att behandling finns lättillgängligt så att skolgången kan fullföljas. Skolan är en skyddsfaktor och det är viktigt att ge ungdomar/unga vuxna möjligheten att ta sig vidare ut i arbetslivet eller till fortsatta studier. Omgivningen som finns runt omkring ungdomarna är viktiga att fånga upp då hela ungdomens omgivning påverkas vid en alkohol och/eller narkotikaproblematik. Det finns en ökad risk för konfliktfyllda relationer och det är av stor vikt att även nätverket får råd och stöd såväl för egen del som för sin ungdom. Slutsatser Under projekttiden har olika verksamheter som möter målgruppen besökts av projektledaren. Intresset för att delta i kartläggningen har skiljt sig åt. De flesta verksamheterna har visat ett stort engagemang och intresse av att berätta om sina verksamheter och få information kring hur en Mariamottagning fungerar. En del verksamheter har uppgett att de inte träffar målgruppen, även om de arbetat med ungdomar och en del har uppgett att de inte är intresserade av frågor som rör målgruppen. Det som är tydligt under kartläggningen är att alla verksamheter är specialister på sitt område. Verksamheterna har gett en indikation på att det finns ett stort behov av att starta en Mariamottagning som riktar sig till unga med missbruk eller beroende, deras familjer och nätverk. Mottagningen ses som ett komplement till redan etablerade verksamheter

49 I de nationella riktlinjerna framkommer det tydliga rekommendationer att integrerade behandlingsformer inom missbruksområdet ger resultat och är högt prioriterade som insats i riktlinjerna för personer med missbruk i kombination med psykisk ohälsa. Under kartläggningsperioden har det visat sig att detta inte fungerar i en del av verksamheterna som projektledaren besökt. Många har uttryckt att det är svårt att veta var man ska hänvisa ungdomarna, att kötiderna är långa och att ungdomarna faller mellan stolarna. Här skulle en Mariamottagning vara en mottagning som fyller upp det tomrum som finns idag. Vi vet att beroendefrågor spänner över både medicinska, psykologiska och sociala områden men än har vi inte hittat någon samverkan som fungerar fullt ut. På en Mariamottagning finns det tillgång till läkare, sjuksköterska, kurator och socionom vilket gör att en sådan mottagning kommer närmst i att arbeta med beroendefrågor utifrån de tre olika områdena. I den statistik som projektledaren fått ta del av är det tydligt att fler pojkar är aktuella när det gäller verksamheter som arbetar med alkohol och/eller drogproblem. När det gäller psykiatri är flickorna överrepresenterade. Ser man till den forskning som finns kring samsjuklighet så stämmer inte detta överens med den bilden. Fler flickor borde på olika sätt uppmärksammas när det gäller såväl psykisk ohälsa som problem med alkohol och/eller narkotika. Viktigt är därför att tidigt identifiera för att möta aktuella behov och därmed arbeta förebyggande med unga personer som har problem med alkohol och droger oavsett kön eller etnisk tillhörighet. En integrerad Mariamottagning i Sydöstra Skåne omfattar hela ansvaret för barn och unga vuxna med missbruk och riskbruk samt psykisk ohälsa och kan möta detta behov. Enligt Ingvar Nilsson och Anders Wadeskogs kartläggning kring kostnader för ungdomars utanförskap ser vi att kostnaderna är höga. Inte bara ekonomiskt utan även ur ett hälsoperspektiv både för ungdomens del samt för deras föräldrar men även ur ett samhällsperspektiv då det kan bli svårt i framtiden att få ett arbete. Den problematik de tar upp är också den man möter i de olika verksamheter som deltar i projektet. Under kartläggningen har projektledaren uppmärksammat svårighet att hitta information på hemsidor till en del av verksamheterna. Ungdomarnas upplevelse att det är svårt att få hjälp stödjs av den erfarenhet projektledaren gjort. Det är svårt att veta var man ska söka sig utifrån bristen på information. Att nå BUP och första linjen upplevs ha blivit svårare att nå efter att en väg in startade vilket såväl professionella som ungdomarna och föräldern uppger som projektledaren pratat med. Det har inte varit möjligt att få mer statistik till kartläggningen än det som finns i rapporten. Anledningen till detta är att inom vissa verksamheter söker ungdomen eller den unge vuxne för så kallade dolda problem. Man söker för depression, ångest, tvång och/eller sömnsvårigheter när missbruket faktiskt är en bidragande orsak till att man mår dåligt. En del verksamheter för inte statistik och en del har inte haft möjlighet att bidra med statistik till kartläggningen. Men det alla varit överens om är att det finns ett behov av en 42 49

50 Mariamottagning. Det finns inte en verksamhet som uttalat att behovet är uppfyllt på annat sätt. Alla verksamheter projektledaren har besökt pratar om det stora mörkertalet. Jag avslutar rapporten med en fråga som är viktig att diskutera i de olika verksamheterna. Hur kan vi bidra till att samsyn kring beroendeproblematik förbättras och blir ett naturligt förhållningssätt när beroendefrågor diskuteras? 43 50

51 Litteraturhänvisning Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2017), socialstyrelsen Rapport och slutsatser Utskott Mariamottagning kokboken (2014) Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2016 Thor, Siri, Skolelevers drogvanor 2017, CAN rapport 170 (2017) Utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren Socialstyrelsen Mailkontakt med Charlotte Skoglund, M.D., PhD, Cereb Stockholm, Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik

52 Tomelilla den 12 juni 2018 Dnr FN Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Familjenämnden Växel Fax Bankgiro Handläggare: Christer Yrjas Familjenämndens ordförande Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Huvudmannens plan för studie och yrkesvägledning - SYV-plan Familjenämndens ordförandes beslut Familjenämndens ordförande Christer Yrjas beslutar med stöd av kap Kommunallagen att å familjenämndens vägnar lägga informationen till handlingarna. Tidigare beslut om återremittering upphör att gälla. Ärendebeskrivning Rapport av huvudmannens plan för studie- och yrkesvägledning. Se bilaga SYV-plan. Enheterna kommer att koppla egna aktiviteter till SYV-planen för att utveckla sitt SYV-arbete i linje med huvudmannens plan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ulrika Ahrlin biträdande skolchef, handlingsid: Fn Bilaga Handlingsplan studie- och yrkesvägledning , handlingsid: Fn Beslut Fn 58/2018 Huvudmannens plan för studie- och yrkesvägledning - SYV-plan, familjenämnden, Christer Yrjas Familjenämndens ordförande Beslutet skickas till: Barn- och utbildningsverksamheten Familjenämnden 1 (1) 52

53 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 juni 2018 Fnau 115 Dnr FN 2018/55 Retroaktiv avgiftskontroll för förskola och fritidshem Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden ger Barn och utbildning i uppgift att löpande genomföra avgiftskontroll för förskola och fritidshem. Ärendebeskrivning Det är en rättvisefråga att alla betalar rätt avgift för plats i förskola och fritidshem och bidrar till kommunens inkomster på lika villkor. Därför önskar Barn och utbildning att Tomelilla kommun genomför kontroll av avgiften. De uppgifter som lämnats till kommunen av vårdnadshavare jämförs med taxerade inkomster hos Skatteverket för aktuellt år. Avgiften beräknas annars enbart på vårdnadshavarnas egna inlämnade uppgifter. Om kontrollen visar att fel barnomsorgsavgift betalts, kommer en justering att ske. Om för låg avgift betalats skickas en retroaktiv faktura. Om vårdnadshavaren betalt för mycket görs en utbetalning. Gränsen för reglering är 600 kr per år vilket överensstämmer med de 50 kronor per månad som kommunen har som regel idag. Utbetalning och krav kommer för första gången att regleras under hösten Avgiftskontrollerna genomförs med två års fördröjning eftersom Skatteverkets uppgifter inte finns tillgängliga tidigare, detta betyder att avgiftskontrollen i år gäller 2016:s taxerade inkomster. Den avgift som vårdnadshavare betalar löpande per månad kommer vara en preliminär avgift. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden ger Barn och utbildning i uppgift att löpande genomföra avgiftskontroll för förskola och fritidshem. Justerandes sign 53

54 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 juni 2018 Fnau 115 forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, biträdande skolchef Ulrika Ahrlin, handlingsid: Fn Beslutet skickas till: Familjenämnden Skolchef Bengt Persson Ekonom Adnan Elkaz Justerandes sign 54

55 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 juni 2018 Fnau 116 Dnr FN 2014/109 Revidering av delegeringsregler gällande familjenämnden Familjenämndens arbetsutskotts förslag till familjenämnden Familjenämnden beslutar revidera delegeringsregler för familjenämnden i enlighet med bilaga, handlingsid: Fn Ärendebeskrivning EU:s dataskyddsförordning (GDPR) träder i kraft den 25 maj Mycket i förordningen påminner om de regler som finns i nuvarande personuppgiftslagen (PuL) som upphör gälla när förordningen träder i kraft. GDPR gäller för alla myndigheter, företag och organisationer som behandlar personuppgifter. Då varje nämnd utgör en myndighet i kommunen är också varje nämnd personuppgiftsansvarig för den personuppgiftsbehandling som sker i nämndens verksamhet. För att hanteringen ska bli smidig föreslås nämnden delegera vissa ansvarsområden till verksamheten. Ett nytt kapitel med rubriken personuppgiftsbehandling föreslås läggas till i nämndens delegeringsregler. Ansvar för nämndens registerförteckning föreslås läggas på kommunchef medan huvuddelen av resterande delegation läggs på verksamhetschef. Sedan den 1 januari 2018 har en ny kommunallag trätt i kraft och den 1 juli 2018 kommer en ny förvaltningslag att träda i kraft. Redaktionella ändringar har gjorts för att justera hänvisning till lagrum i delegeringsreglerna i de fall hänvisningen gäller kommunallag och förvaltningslag så att dessa hänvisar till aktuell lagstiftning. Justerandes sign 55

56 TOMELILLA KOMMUN Familjenämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 4 juni 2018 Fnau 116 forts. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden beslutar revidera delegeringsregler för familjenämnden i enlighet med bilaga, handlingsid: Fn Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Karl Mohlin, handlingsid: Fn Bilaga Delegeringsregler för familjenämnden GDPR-revidering, nämndsekreterare Karl Mohlin, handlingsid: Fn Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 56

57 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 17:2 FN 132/2017 Dnr FN 2014/109 Delegeringsregler för familjenämnden Antagen av familjenämnden , FN 132/2017. Gäller från datum Dokumentansvarig politisk instans: Familjenämnden Dokumentansvarig tjänsteman: Skolchef samt verksamhetschef för individ och familjeomsorgen Uppföljning: vid byte av mandatperiod eller oftare vid behov. 57

58 Allmänna riktlinjer för delegeringsbeslut För att den löpande verksamheten ska fungera smidigt och effektivt fattas merparten av besluten på delegering, som regel av anställd personal. Frågor om ansvar och delegering regleras i Kommunallagen - KL (SFS 1991:900). Följande text ger en sammanfattning av syftet med, och riktlinjer för, den delegerade beslutanderätten. Begreppet delegering ska i detta fall noga skiljas från delegerings begreppet inom hälso- och sjukvården, där det avser en på yrkeskompetens och legitimation grundad delegeringsrätt beträffande medicinska arbetsuppgifter. Där gäller särskilda regler och författningar. 1 ALLMÄNT VERKSAMHETSANSVAR Enligt 6 kap 6 KL ska nämnderna, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. DELEGERING Enligt 6 kap 37 KL får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Familjenämnden har delegerat beslutanderätten för vissa ärenden till sitt utskott. En mångfald av ärenden har delegerats till anställda. Vem som är delegat framgår av delegeringsförteckningen. Det är alltså familjenämnden som bestämmer om vem, eller vilka, som ska fatta beslut på styrelsens/nämndens vägnar, och om vilka slags ärenden. Den som fattar beslut enligt delegering, d.v.s. på uppdrag av styrelsen/nämnden, gör det alltså som representant för 2 58

59 styrelsen/nämnden. Som delegat har man så väl rättighet som skyldighet att besluta i de ärenden som avses. Delegeringsrätten är knuten till den tjänst eller funktion som man innehar. Med stöd av 7 kap 6 KL får förvaltningschef dock, om nämnden inte uttryckligen angett annat, rätten att vidaredelegera sin beslutanderätt. Även verksamhetschef och enhetschef har, om nämnden inte uttryckligen angett annat, rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt. Alla beslut som fattas på delegation ska vara inom de av kommunfullmäktige antagna budgetramarna. Om delegaten finner att ett ärende avviker från det normala bör delegaten överlämna ärendet med beslutsförslag till familjenämnden. Ett beslut som är fattat på delegering kan inte ändras av en överordnad chef eller av styrelsen/nämnden. Däremot kan familjenämnden dra in delegeringsrätten, om man är missnöjd med det sätt på vilket den utövas. Nämnden kan också besluta i ärende innan beslut har fattats på delegation. BESVÄR ÖVER BESLUT FATTADE AV DELEGAT Nämnd eller överordnad chef är ingen besvärsinstans. Om ett beslut som är fattat på delegering överklagas (under förutsättning att det finns besvärsrätt), är det delegaten som ska ta ställning till om beslutet ska omprövas eller inte. (Överläggning med närmaste överordnade är dock lämpligt innan beslut fattas.) Vid besvär över ett beslut ska besvärsskrivelsen som regel lämnas till den myndighet (i detta fall representerar delegaten myndigheten) som fattat beslutet. Myndigheten avgör då om omprövning ska ske. Om omprövningen innebär att den klagandes önskemål bifalles helt, skickas ärendet inte vidare till besvärsinstansen (oftast förvaltningsrätten). Om ärendet endast delvis omprövas till den klagandes fördel, eller inte omprövas alls, ska besvärsskrivelsen skickas till besvärsinstansen tillsammans med ett yttrande från delegaten om skälen till detta. Yttrandet utformas av delegaten själv, efter samråd med sin närmaste överordnade. VAD FÅR INTE DELEGERAS? I kommunallagen finns också regler om delegeringsförbud (6 kap 38 ). I följande slags ärenden får beslutanderätten inte delegeras: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till fullmäktige. Yttranden med anledning av att beslut av nämnden i sin helhet, eller fullmäktige, har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 3 59

60 Vissa ärenden som anges i vissa föreskrifter (t ex lag och författning) 2. ANMÄLAN AV DELEGERINGSBESLUT Beslut fattade med stöd av delegering ska anmälas per kalendermånad till familjenämnden. Det åligger den som fattat beslutet att se till att en sammanställning av besluten eller kopia av beslutshandlingen kommer till familjenämndens kännedom. I många fall kan handlingen eller förteckningen sättas in i en pärm, som genom sekreterarens försorg ska finnas tillgänglig för ledamöterna i styrelsen. I andra fall ska listan eller handlingen utsändas med sammanträdeshandlingarna. 3. ANDRA BESLUT BESLUT AV VERKSTÄLLIGHETSKARAKTÄR Gränsen mellan beslut efter delegering från nämnden och beslut, som närmast är en form av verkställighet, har betydelse för frågan om beslutet kan överklagas genom laglighetsprövning och om besluten måste anmälas till nämnden. Den gränsen kan inte dras med exakthet. I regeringens proposition om ny kommunallag skrivs att med beslut avses varje ställningstagande där man väljer mellan olika alternativ och där vissa överväganden och bedömningar måste göras. Det framgår emellertid också att när det finns tydliga mål och riktlinjer kan ställningstaganden hänföras till verkställighet, även om de innefattar överväganden och bedömningar. Praktiskt sett kan en mycket stor del av den kommunala verksamheten anses höra till området ren verkställighet, som inte är myndighetsutövning utan är löpande drift av verksamheten. I dessa frågor följer beslutanderätten oftast den anställning man innehar. Här behövs ingen uttrycklig delegering för att beslut ska kunna fattas. Dessa frågor är ofta reglerade i lagstiftning, avtal, attestregler och liknande. Hit hör t.ex. en mängd löpande beslut om inköp och beställningar i drifts- och investeringsbudget och de flesta löpande personalärenden. 4 60

61 ÄRENDEN I ÖVRIGT Utöver delegeringsbeslut förekommer uppgifter, handlingar, domar, cirkulär, protokoll, korrespondens med mera där det är principiellt viktigt att styrelsens ledamöter tar del av informationen, eller informeras om att handlingen förekommer. Handlingen ska då anmälas under sammanträdespunkten Anmälningsärenden. 4. ADRESSAT FÖR DELEGERINGSBESLUT Verksamhetschefens beslutanderätt begränsas till respektive verksamhetsområde. Begreppet arbetsledning innefattar normalt nivåerna kommunchef, verksamhetschef och enhetschef. Beslutanderätten begränsas till respektive ansvarsområde. Handläggares beslutanderätt begränsas till det normala ansvarsområdet enligt arbetsordning, befattningsbeskrivning eller på annat jämförbart sätt. Vid förfall för delegat (t.ex. vid semester, sjukdom eller jäv) gäller att beslutanderätten övertas av tillförordnad eller närmast överordnad. Vid förfall för ordförande övertas beslutanderätten av förste vice ordförande eller andre vice ordförande. Vidaredelegering är tillåten för förvaltningschef (7 kap. 6 KL). I Tomelilla kommuns organisation anses kommunchef, ekonomichef, och verksamhetschefer jämställda med förvaltningschef i kommunallagens mening. Förutom delegerade ärenden som är angivna i delegeringsreglerna, får delegat även besluta i frågor som till art, vikt och omfattning är jämförbara med de ärenden som anges för delegaten, i den mån dessa inte delegerats till eller i övrigt åvilar annan. 5 ÖVRIGT Delegerad beslutanderätt ska normalt utnyttjas endast inom ramen för beviljade och tillgängliga anslag. 5 61

62 Beslutanderätt för externt rekryterade socialsekreterare, familjerättssekreterare och dödsbohandläggare inträder först efter 3 månaders tjänstgöring inom myndigheten. Undantag kan göras. 6. FÖRKORTNINGAR KL Kommunallag (2017:725) FL Förvaltningslag (2017:900) OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) FB Föräldrabalk (1949:381) SoL Socialtjänstlag (2001:453) SoF Socialtjänstförordning (2001:937) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ÄktB- Äktenskapsbalk ((1987:230) BrB Brottsbalk (1962:700) LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare SL Skollag (2010:800) ÄB Ärvdabalk (1958:637) 6 62

63 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FIRMATECKNARE OCH UNDERTECKNINGSRÄTT 2. FÖRVALTNINGSÄRENDEN 3. SOCIALTJÄNST EKONOMISKT BISTÅND 4. SOCIALTJÄNST BARN OCH UNGA 5. SOCIALTJÄNST VUXNA 6. SOCIALTJÄNST ÖVRIGT 7. LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA FALL LVM 8. LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA LVU 9. FÖRÄLDRABALKEN OCH SOCIALTJÄNSLAGEN 10. YTTRANDEÄRENDEN 11. LEX SARAH 12. ELEVÄRENDEN 13. ÖVRIGT 14. GYMNASIEVERKSAMHET 7 63

64 1 FIRMATECKNARE OCH UNDERTECKNINGSRÄTT 1.1 Underteckna avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av familjenämnden. 1.2 Underteckna avtal samt underteckna andra handlingar och skrivelser såsom Tomelilla kommuns firmatecknare. 1.3 Underteckna avtal samt underteckna andra handlingar och skrivelser i övrigt. Delegeringen, som inte är reglerad i övrigt i dessa delegeringsregler, till verksamhetschef avser avtal m. m. till ett sammanlagt värde av högst 400 tkr och/eller högst 3 års löptid. För sammanlagt värde över 400 tkr och eller längre löptid än 3 år är kommunchefen delegat. 1.4 Rätt att attestera fakturor följer av attestförteckningen. LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER Familjenämndens ordförande med vice ordförandena som ersättare. Kommunstyrelsens ordförande eller kommunchefen var för sig. Kommunchef Verksamhetschef 8 64

65 2 FÖRVALTNINGSÄRENDEN LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 2.1 Besluta att avslå en begäran om att få ta del av allmän handling eller att lämna ut allmän handling med förbehåll. 2.2 Pröva om skrivelse med överklagande inkommit i rätt tid och avvisa för sent inkommit överklagande där beslut fattats av delegat (dock ej familjenämndens arbetsutskott). 2.3 Pröva om skrivelse med överklagande inkommit i rätt tid och avvisa för sent inkommit överklagande när beslut fattats av familjenämnden eller dess arbetsutskott. 2.4 Beslut huruvida omprövning ska ske och omprövning av beslut. Kommunchef Kanslichef Verksamhetschef 45 1 st FL Delegaten i ursprungsbeslutet 45 1 st FL Verksamhetschef Beslut att lämna ut begärd allmän handling (efter sekretessprövning om sådan behövs) får anses vara verkställighet och hanteras av handläggare 39 FL Delegaten i ursprungsbeslutet Beslut huruvida omprövning ska ske och omprövning av beslut 2.5 Yttrande i ärenden där ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet 9 65

66 2.6 fattats av delegat. Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol ändrat nämndens beslut och detta beslut ursprungligen är fattat av delegat, samt avgivande av yttrande i ärenden enligt SoL, LVU, LVM där ursprungsbeslutet fattats av delegat. 2.7 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol ändrat kommunens beslut och detta beslut ursprungligen är fattat av familjenämnden eller dess arbetsutskott, samt avgivande av yttrande i ärenden enligt SoL, LVU, LVM där ursprungsbeslutet fattats av familjenämndens eller dess arbetsutskott. 10 kap 1-2 SoL 5 kap 2 KL 6 kap 37 och 38 p 3 KL 41 LVU 44 LVM 10 kap 1-2 SoL 6 kap 39 KL Verksamhetschef Arbetsutskottet 3 SOCIALTJÄNST EKONOMISKT BISTÅND LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 3.1 Beslut om ekonomiskt bistånd enligt riksnorm 4 kap 1,2 och 3 SoL Socialsekreterare och riktlinjer 3.2 För den som har fått försörjningsstöd under 4 kap 1 b SoL Socialsekreterare sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd 3.3 Beslut om ekonomiskt bistånd utöver 4 kap 1 och 2 SoL Enhetschef riksnorm och riktlinjer max 25 procent av basbeloppet 3.4 Beslut om ekonomiskt bistånd utöver 4 kap 1 och 2 SoL Verksamhetschef 10 66

67 riksnorm och riktlinjer max 50 procent av basbeloppet 3.5 Beslut om ekonomiskt bistånd utöver riksnorm och riktlinjer över 50 procent. 4 kap 1 och 2 SoL Arbetsutskottet 3.6 Beslut om övrigt bistånd enligt riktlinjer. 4 kap 2 SoL Enhetschef Ex boende genom 2:a handsavtal 3.7 Beslut om övrigt bistånd utöver riktlinjer. 4 kap 2 SoL Arbetsutskottet 3.8 Anvisa till praktik eller annan 4 kap 4 SoL Socialsekreterare kompetenshöjande verksamhet. 3.9 Vägra eller nedsätta försörjningsstöd. 4 kap 5 SoL Socialsekreterare 3.10 Beslut om skyddat boende. 4 kap 1 SoL Enhetschef 3.11 Beslut att inleda utredning. 11 kap 1 SoL Socialsekreterare 3.12 Beslut att avsluta utredning i övriga ärenden. 11 kap 1 SoL Socialsekreterare 3.13 Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL som utgått på felaktiga grunder Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 SoL Beslut om att underrätta försäkringskassan om att kommunen ska uppbära ersättning enligt AFL Beslut om att föra talan om ersättning hos Förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap SoL. 9 kap 1 SoL Enhetschef 9 kap 2 SoL Enhetschef 17 kap. 1 AFL, 9 kap 2 SoL Enhetschef 9 kap 3 SoL Verksamhetschef 11 67

68 3.17 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap SoL Beslut om bistånd till begravningskostnader enligt riktlinje 3.19 Beslut om bistånd till begravningskostnader utöver riktlinje 9 kap 4 SoL Verksamhetschef 4 kap 2 SoL Dödsbohandläggare 4 kap 2 SoL Arbetsutskottet 4 SOCIALTJÄNST BARN OCH UNGA LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 4.1 Beslut att förlänga tiden för 11 kap 1 a SoL Enhetschef förhandsbedömning vid anmälan rörande barn eller unga. 4.2 Beslut att inleda utredning. 11 kap 1 och 2 SoL Socialsekreterare 4.3 Beslut att inte inleda utredning. 11 kap 1 SoL Enhetschef 4.4 Beslut att avsluta utredning med insats. 11 kap 1 SoL Enhetschef 4.5 Beslut att avsluta utredning utan insats. 11 kap 1 SoL Enhetschef 4.6 Förlängning av utredningstid i ärenden, som 11 kap1 och 2 SoL Enhetschef rör barn. 4.7 Uppföljning av barns situation efter utredning 11 kap 4 a-c SoL Enhetschef som avslutats med beslut utan insats. 4.8 Beslut att psykiatrisk och psykologisk utredning eller behandling enligt hälso- och sjukvårdslagen får vidtas trots att endast en av de två vårdnadshavarna samtycker om det krävs med hänsyn till barnets bästa. 6 kap 13 a FB Arbetsutskottet 12 68

69 4.9 Beslut att behandling i öppna former inom socialtjänsten eller utseende av en kontaktperson eller kontaktfamilj enligt 3 kap 6 SoL får vidtas trots att endast en av de två vårdnadshavarna samtycker om det krävs med hänsyn till barnets bästa Beslut om tillfällig placering i jourhem, hem för vård eller boende samt stödboende under utredningstid Beslut om vård i form av placering/omplacering i familjehem, hem för vård eller boende samt stödboende Medgivande att underårig tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller annan vårdnadshavare Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs Beslut om bistånd för tillfällig placering enligt 4.12 då utskottets beslut inte kan avvaktas. 6 kap 13 a FB Arbetsutskottet 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Arbetsutskottet 6 kap 6 SoL Arbetsutskottet 6 kap 8 SoL Arbetsutskottet 4 kap 1 SoL Ordförande eller annan namngiven ledamot som nämnden förordnat att fatta beslut 4.15 Beslut om öppenvård i egen regi. 4 kap 1 SoL Enhetschef 4.16 Beslut om att anlita extern öppenvård. 4 kap 1 SoL Verksamhetschef 4.17 Beslut att avsluta biståndsinsats i form av 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 13 69

70 öppenvård Beslut att avsluta biståndsinsats i form av öppenvård i barn- och ungdomsärende utan samtycke från vårdnadshavare 4.19 Beslut om ekonomiskt bistånd åt barn och ungdom vid placering 4.20 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/kontaktfamilj 4.21 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson och kontaktfamilj 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Enhetschef Enhetschef 5 SOCIALTJÄNST VUXNA LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 5.1 Beslut att inleda utredning 11 kap 1 SoL Socialsekreterare 5.2 Beslut om öppenvård i egen regi 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 5.3 Beslut om vård i form av vård i hem för vård 4 kap 1 SoL Arbetsutskottet eller boende, stödboende eller i familjehem 5.4 Beslut att avsluta biståndsinsats 4 kap 1 SoL Socialsekreterare 5.5 Beslut att avsluta biståndsinsats utan samtycke från den enskilde 4 kap 1 SoL Enhetschef 6 SOCIALTJÄNST - ÖVRIGT LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 6.1 Upprätta avtal mellan nämnden och familjehemmet för placerade barn och unga i samband med beslut om placering. 6 kap 6 b SoL Familjehemssekreterare 14 70

71 6.2 Beslut om ersättning till familjehem, (arvode och omkostnadsersättning) enligt SKL:s riktlinjer (Sveriges Kommuner och Landsting) 6.3 Beslut om ersättning till familjehem, (arvode och omkostnadsersättning) över SKL:s riktlinjer (Sveriges Kommuner och Landsting) 6.4 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson/kontaktfamilj enligt norm och SKL:s riktlinjer (Sveriges Kommuner och Landsting) 6.5 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare 6.6 Beslut om ersättning från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 6.7 Beslut om framställan till försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag 6.8 Beslut enligt studiestödsförordningen vid t ex familjehemsplacering eller placering i hem för vård eller boende, utbetalas till socialnämnd eller annan 6.9 Beslut om ersättning för uppehälle (egen avgift) vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär när bistånd ges i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna). Familjehemssekreterare Arbetsutskottet Enhetschef 6 kap 11 SoL Verksamhetschef 8 kap 1 SoL, 6 kap 2 SoF 4 3 st Lag om allmänt barnbidrag kap 33 2 st Studiestödsförordningen (2000:655) 8 kap 1 SoL, 6 kap 1 SoF Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 15 71

72 6.10 Beslut om anmälan till Försäkringskassan om 3 kap 15 AFL Socialsekreterare att nämnden ska uppbära sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika Begäran om överflyttning av ärende till nämnd 2 a kap 10 SoL Enhetschef i annan kommun Beslut i fråga om mottagande av ärende från 2 a kap 10 SoL Verksamhetschef annan kommun Ansöka hos IVO (Inspektionen för vård och 2 a kap 11 SoL Verksamhetschef omsorg) när överflyttnings- och mottagningskommunen inte är överens om överflyttning av ärende Avge yttrande till IVO (Inspektionen för vård 2 a kap 11 SoL Enhetschef och omsorg) i ärende om överflyttning Beslut om anmälan till överförmyndaren om 5 kap 3 1 p SoF Socialsekreterare behov av god man/förvaltare enligt Föräldrabalken Beslut om anmälan till överförmyndaren om 5 kap 3 2 p SoF Socialsekreterare att behov av god man/förvaltare inte längre behövs Beslut om anmälan till överförmyndaren när 5 kap 3 3 p SoF Enhetschef förhållanden talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt Framställan till domstol om behov av 5 kap 2 SoF Enhetschef 16 72

73 målsägarbiträde för underårig Inlämna dödsboanmälan till Skatteverket. 20 kap 8 a ÄB Dödsbohandläggare 6.20 Beslut om att ordna gravsättning. 5 kap 2 Dödsbohandläggare begravningslagen 6.21 Beslut att förvalta dödsbo i avvaktan på boutredningsman. 18 kap 2 ÄB Dödsbohandläggare 7 LAG OM VÅRD AV MISSBRUKARE I VISSA LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER FALL LVM 7.1 Beslut om att inleda utredning då man fått 7 LVM Socialsekreterare kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. 7.2 Beslut om att utredning inte ska inledas eller 7 LVM Enhetschef att inledd utredning ska läggas ned. 7.3 Beslut om ansökan om vård enligt LVM. 11 LVM Arbetsutskottet 7.4 Beslut om omedelbart omhändertagande. 13 LVM Arbetsutskottet 7.5 Beslut om omedelbart omhändertagande i avvaktan på arbetsutskottets sammanträde. 7.6 Beslut om upphörande av omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM. 7.7 Ansökan om plats på LVM-hem eller sjukhus vid omedelbart omhändertagande. 7.8 Ansökan om plats på LVM-hem eller sjukhus för verkställighet av Förvaltningsrättens beslut. 13 LVM Nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 18 b LVM Enhetschef 19 LVM Socialsekreterare 12 LVM Socialsekreterare 17 73

74 7.9 Anordnande av vård utanför LVM-hem. 27 LVM Enhetschef 7.10 Upprätta plan för vård. 28 LVM Socialsekreterare 7.11 Beslut om ersättning från den enskilde till kommunen för missbruksvård i form av plats vid hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare Beslut att begära biträde av polis för att genomföra beslutad läkarundersökning Beslut att begära biträde av polis för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande Yttrande till åklagarmyndighet vid åtalsprövning. 8 LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA LVU 8.1 Beslut om att hos Förvaltningsrätten ansöka om vård enligt LVU. 8.2 Beslut om att hos Förvaltningsrätten ansöka om förlängning av utredningstiden. 8 kap 1 SoL, 6 kap 1 SoF Enhetschef 9 LVM Socialsekreterare 45 1 st 1 p. LVM Enhetschef Under jourtid: Namngiven socialsekreterare vid Sociala jouren syd 45 1 st. 2 p. LVM Enhetschef Under jourtid: Namngiven socialsekreterare vid Sociala jouren syd 46 LVM Enhetschef LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 4 LVU Arbetsutskottet 8 LVU Enhetschef 18 74

75 8.3 Beslut om omedelbart omhändertagande. 6 LVU Arbetsutskottet 8.4 Beslut om omedelbart omhändertagande där nämndens beslut inte kan avvaktas. 8.5 Beslut om läkarundersökning, utse läkare samt plats för läkarundersökning. 8.6 Beslut om begäran om biträde av polis för att bereda läkare tillträde till den unges hem eller för att inställa den unge till läkarundersökning. 8.7 Beslut om att begära polismyndighets biträde för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU. 8.8 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas. 8.9 Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden. 6 2 st LVU Nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 32 LVU Enhetschef 43 punkt 1 LVU Nämndens ordförande Under jourtid: Namngiven socialsekreterare vid Sociala jouren syd 43 punkt 2 LVU Arbetsutskottet, nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat. Under jourtid: Namngiven socialsekreterare vid Sociala jouren syd 11 1 och 3 st LVU Arbetsutskottet, nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 11 2 och 3 st LVU Arbetsutskottet, nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 8.10 Övervägande om vård enligt 2 LVU 13 1 st LVU Arbetsutskottet 19 75

76 fortfarande behövs Omprövning om fortsatt vård enligt 3 LVU st LVU Arbetsutskottet 8.12 Beslut om att vården ska upphöra - vård som beslutats av 2 LVU skall upphöra senast när den unge fyller 18 år Beslut om att vården ska upphöra - vård som beslutats av 3 LVU skall upphöra senast när den unge fyller 21 år Beslut om att omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra Beslut att den unge skall hålla regelbunden kontakt med kvalificerad kontaktperson eller delta i behandling i öppna former inom socialtjänsten Omprövning av beslut om förebyggande insats skall upphöra att gälla Beslut att förebyggande insats enligt 22 1 st LVU skall upphöra att gälla Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs och 2 st LVU Arbetsutskottet 21 1 och 3 st LVU Arbetsutskottet 9 och 21 LVU Arbetsutskottet, nämndens ordförande, eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 22 1 st LVU Arbetsutskottet 22 3 st LVU Arbetsutskottet 22 3 st LVU Arbetsutskottet 24 och 29 LVU 26 1 st LVU Arbetsutskottet 8.20 Beslut om att flyttningsförbud ska upphöra st LVU Arbetsutskottet 20 76

77 8.21 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud. 27 LVU Arbetsutskottet, nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 8.22 Beslut om att ett tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra Beslut om att den unges umgänge med förälder eller vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslut ej är att hänföra till 11 1:a och 2:a st LVU (t.ex. kortare vistelse utom familjehem eller hem för vård eller boende) st LVU Arbetsutskottet, nämndens ordförande eller namngiven ledamot som nämnden förordnat 31 LVU Arbetsutskottet 11 4 st LVU Socialsekreterare 8.25 Beslut om umgängesbegränsning st punkt 1 LVU Verksamhetschef 8.26 Beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för förälder eller vårdnads-havare Övervägande om beslut av umgängesbegränsning eller hemlighållande av vistelseort enligt 14 2 st p 1 och 2 fortfarande behövs Beslut att ansöka om offentligt biträde hos Förvaltningsrätten st punkt 2 LVU Verksamhetschef 14 3 st LVU Arbetsutskottet 3 Lag (1996:1620) om offentligt biträde Enhetschef 21 77

78 9 FÖRÄLDRABALKEN OCH LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER SOCIALTJÄNSTLAGEN 9.1 Utreda faderskap. 1 kap 3-7 FB Familjerättssekreterare 2 kap 1, 4-6, 8-9 FB 9.2 Godkännande av faderskapsbekräftelse. 1 kap 4 1 st FB Handläggare 9.3 Godkännande av faderskapsbekräftelse MFprotokoll 1 kap 4, 8, 9 FB Handläggare och enligt S-protokollsutredning. 9.4 Beslut om att inleda utredning om fastställelse 2 kap 1 FB Familjerättssekreterare av faderskap när dom eller bekräftelse finns och faderskapet ifrågasätts. 9.5 Beslut att lägga ner/inte påbörja 2 kap 7 FB Arbetsutskottet faderskapsutredning. 9.6 Beslut om att återuppta nedlagd utredning. 2 kap 1 FB Familjerättssekreterare 9.7 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet. 9.8 Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap. 9.9 Beslut om blodundersökning m.m. samt beslut om ersättning för kostnader Lämnande av upplysningar till Tingsrätt i vårdnads- och umgängesmål. 2 kap 9 1 st FB Familjerättssekreterare 3 kap 5 2 st samt 6 Familjerättssekreterare 2 st FB Lag om Enhetschef blodundersökning m m vid utredning om faderskap 6 kap 19 FB Familjerättssekreterare 22 78

79 9.11 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt 6 kap 20 FB Familjerättssekreterare beslut i Tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge Beslut att godkänna föräldrars avtal om 6 kap 6, 14 a 2 st, Familjerättssekreterare vårdnad, boende eller umgänge. 15 a 3 st FB 9.13 Beslut att ej godkänna föräldrars avtal om 6 kap 6, 14 a 2 st, Enhetschef vårdnad och umgänge. 15 FB 9.14 Medgivande att ta emot barn för adoption. 6 kap 12 SoL Arbetsutskottet 6 kap 6 SoL 9.15 Återkallelse av medgivande till adoption. 6 kap 13 SoL Arbetsutskottet 9.16 Beslut om samtycke till att adoptionsförfarande får fortsätt Beslut om samtycke vägras till att adoptionsförfarande får fortsätta Godkänna avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader. 6 kap 14 SoL Enhetschef 6 kap 14 SoL Arbetsutskottet 7 kap 7 2 st FB Arbetsutskottet 10 YTTRANDEÄRENDEN LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 10.1 Yttrande till Länsstyrelse eller domstol i 39 3 st Socialsekreterare körkortsärende. Körkortslagen 10.2 Yttrande enligt namnlagen Namnlagen Socialsekreterare 10.3 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavarens medgivande. 3 2 st Passförordningen Enhetschef 10.4 Upplysningar i vapenärenden. Vapenlagen Socialsekreterare 23 79

80 10.5 Yttrande om äktenskapsdispens. 15 kap 1 ÄktB Enhetschef 10.6 Yttrande till allmän domstol brottmål. 31 kap 1 1 st BrB Enhetschef 10.7 Avge yttrande till åklagaren på begäran och om den unge är i behov av åtgärder med stöd av socialtjänstlagen ska dessa redovisas i ett ungdomskontrakt och i en vårdplan om det vidtas med stöd av LVU Yttrande till allmän domstol då den som begått brott kan bli föremål för vård enligt LVM Yttrande till allmän domstol då det inte är aktuellt att den som begått brott kan bli föremål för vård enligt LVM Upplysningar och förslag om åtgärder till åklagarmyndighet, domstol eller frivårdsmyndighet. 11 LUL Socialsekreterare 31 kap 2 1 st BrB Socialsekreterare 31 kap 2 BrB Socialsekreterare 6 lag (1991:204) om Enhetschef särskild personutredning i brottmål 31 LuL Enhetschef Begära utredning om brott avseende någon som inte fyllt 15 år Yttrande över antagande av hemvärnsmän. 5 hemvärnsförordningen (1997:146) Arbetsutskottet 24 80

81 11 LEX SARAH LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER (enligt gällande riktlinjer SOSFS 2011:5) 11.1 Mottaga, dokumentera och avhjälpa eller 14 kap 6 SoL Enhetschef undanröja missförhållandet eller risken för ett missförhållande Beslut att utredning skall inledas eller inte. 14 kap 6 SoL Verksamhetschef 11.3 Anmälan till IVO om allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande enligt SoL Ansvara för uppgifterna enligt SOSFS 2011:5 om den som annars ansvarar för uppgiften själv berörs av innehållet i rapporten; jäv. 14 kap 7 SoL Verksamhetschef SOSFS 2011:5 7 kap 1 Verksamhetschef 12 ELEVÄRENDEN LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 12.1 Avstängning från plats inom barnomsorgen. Assistent Riktlinjer finns 12.2 Beslut om förtursanvisning av plats inom 8 kap 14, 2 st SL Enhetschef elevhälsa förskole- och fritidshemsverksamheten Beslut om skolskjuts till elev i hemkommun i 10 kap 32 SL Assistent ordinarie rutter Beslut om skolskjuts till elev i annan kommun 10 kap 33 SL Verksamhetschef än hemkommunen eller i hemkommunen vid avvikelse från ordinarie rutter Beslut om skolskjuts till elev i grundsärskola i 11 kap 31 SL Assistent 25 81

82 hemkommunen i ordinarie rutter Beslut om skolskjuts till elev i grundsärskola i annan kommun än hemkommunen eller i hemkommunen vid avvikelse från ordinarie rutter Beslut om rätt till förskoleskjuts vid synnerliga psykiska eller fysiska skäl. 11 kap 32 SL Verksamhetschef 8 kap 7 SL Verksamhetschef 12.8 Beslut om placering av elever på skolenhet (förskoleklass, grundskola, grundsärskola). 9 kap 15 SL 10 kap 30 SL Verksamhetschef Samråd ska ske med rektorer 12.9 Mottagande av elev från annan kommun. Verksamhetschef Samråd ska ske med rektorer Beslut om tilläggsbelopp. Verksamhetschef Beslut om uppskjuten skolplikt. 7 kap 10 2 st SL Enhetschef, elevhälsan och verksamhetschef Beslut om förlängning av eller tidigare upphävande av skolplikt. 7 kap 13 SL Verksamhetschef Beslut om ett barn ska tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. 7 kap 5 och 5b SL Enhetschef, elevhälsan och verksamhetschef Beslut om nedsättning eller befrielse från avgift för plats i förskole- och fritidshemsverksamhet Beslut om mottagande till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna 20 kap SL 21 kap 7, 3 st SL Verksamhetschef Verksamhetschef 26 82

83 eller till utbildning i svenska för invandrare. 22 kap 15 SL Beslut om upphörande av utbildning för elev i 20 kap 9, 2 st SL Verksamhetschef kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. 21 kap 9, 2 st SL 22 kap 16, 2 st SL Beslut om att, efter upphörande, på nytt 20 kap 9, 3 st SL Verksamhetschef bereda kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. 21 kap 9, 3 st SL 22 kap 17 SL Åtagande om interkommunal ersättning. 20 kap 21, 3 st SL Verksamhetschef Rätt till utbildning eller annan verksamhet på grund av EU-rätt mm. 29 kap 2, 2 st, p 3 SL Verksamhetschef 13 ÖVRIGT LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 13.1 Beslut att föra talan i ärenden eller mål vid 10 kap 2 SoL Verksamhetschef allmän domstol eller förvaltningsdomstol Beslut att utse ombud att föra nämndens talan. 10 kap 2 SoL Verksamhetschef 13.3 Beslut att avvisa ombud eller biträde. 9 FL Verksamhetschef 13.4 Beslut att polisanmäla misstanke om brott mot den egna verksamheten (ekonomiskt bistånd, avgifter) Beslut om polisanmälan angående misstanke om vissa brott mot underårig Beslut om att lämna ut personuppgifter till statliga myndigheter i forskningssyfte. 12 kap 10 SoL Verksamhetschef 10 kap 2 OSL 9 kap 1 BrB 12 kap 10 SoL Enhetschef 10 kap 21 OSL 12 kap 6 SoL Verksamhetschef 27 83

84 13.7 Beslut att lämna ut enskildes adress, telefonnummer och arbetsplats till annan myndighet Utse befattningar och eller funktioner, samt ersättare för dessa, med rätt att besluts- och granskningsattestera Att ansöka om statsbidrag, EU-bidrag, regionbidrag eller motsvarande som inte innebär kommunal medfinansiering eller tillsättande av nya tjänster Beslut i brådskande ärenden där sammanträde inte kan avvaktas Avge yttrande till tillsynsmyndighet (ej JO) med anledning av tillsyn av nämndens verksamhet. 6 kap 5 OSL 10 kap 26 OSL Enhetschef Kommunchef Ekonomichef Verksamhetschef Verksamhetschef Ordförande Verksamhetschef Avge yttrande till Justitieombudsmannen (JO). Arbetsutskottet Vara arkivansvarig i enlighet med kommunens Verksamhetschef arkivreglemente. 14 GYMNASIEVERKSAMHET LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 14.1 Beslut om interkommunal ersättning. Verksamhetschef 14.2 Beslut om inackorderingsbidrag. Verksamhetschef 14.3 Beslut om resor för gymnasieelever. Verksamhetschef 14.4 Beslut om antagning av elever. Verksamhetschef 14.5 Beslut om utredning och placering i särskola. Verksamhetschef 14.6 Beslut om tilläggsbelopp för gymnasieelever. Verksamhetschef 14.7 Beslut om introduktionsutbildningar. Verksamhetschef 28 84

85 15 PERSONUPPGIFTSBEHANDLING LAGRUM DELEGAT KOMMENTARER 15.1 Ansvar för registerförteckning Kommunchef 15.2 Beslut om utlämnande av registerutdrag GDPR art 15 Verksamhetschef 15.3 Yttrande till förvaltningsdomstol i ärende Verksamhetschef gällande utlämnande av registerutdrag 15.4 Beslut om överklagan i ärende gällande Verksamhetschef utlämnande av registerutdrag 15.5 Beslut vid begäran om rättelse, radering eller Verksamhetschef blockering av personuppgifter 15.6 Yttrande till förvaltningsdomstol i ärenden Verksamhetschef gällande rättelse, radering eller blockering av personuppgifter 15.7 Beslut om överklagan i ärende gällande Verksamhetschef rättelse, radering eller blockering av personuppgifter 15.8 Tecknande av personuppgiftsbiträdesavtal Delegaten med rätt att teckna huvudavtalet 29 85

86 Tomelilla den 12 juni 2018 Dnr FN DiaNr Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Familjenämnden Växel Fax Bankgiro Handläggare: Bengt Persson Skolchef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Samverksansavtal gällande vuxenutbildning och yrkesvux Sydöstra Skåne Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden uppdrar åt förvaltningen att ingå samverkansavtal med kommunerna i Sydöstra Skåne bestående av Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Ystad och Tomelilla gällande vuxenutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning. Ärendebeskrivning Ett samverkansorgan för vuxenutbildningen i sydöstra Skåne skapas bestående av en vuxenutbildningsansvarig från respektive kommun. Målsättningen är att gemensamt stärka och utveckla hela Sydöstra Skåne till en attraktiv region i samverkan med näringsliv och arbetsliv genom att skapa en gemensam vuxenutbildning utifrån behov och efterfrågan samt att skapa ett gemensamt utbildningsutbud i kommunerna för yrkesinriktad vuxenutbildning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, nämndsekreterare Anna Silver, Samverkansavtal vuxenutbildningen Sydöstra Skåne, handlingsid: Fn Bilaga till samverkansavtal för vuxenutbildning, handlingsid: Fn Bilaga 2 till Samverkansavtal för vuxenutbildning, handlingsid: Fn Tilläggsavtal yrkesvux Sydöstra Skåne, handlingsid: Fn Beslutet skickas till: Skolchef Bengt Persson 1 (2) 86

87 2 (2) 87

88 Samverkansavtal för Vuxenutbildningen i Sydöstra Skåne Logga Logga Logga Logga Logga 1 Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. 2 Målsättning och syfte Målsättningen är att gemensamt stärka och utveckla hela Sydöstra Skåne till en attraktiv region i samverkan med näringsliv / arbetsliv. Att så långt möjligt skapa en vuxenutbildning utifrån behov och efterfrågan. 3 Organisation och samverkan Ett samverkansorgan för vuxenutbildningen i sydöstra Skåne skapas. Detta består av en vuxenutbildningsansvarig från respektive kommun. Samverkansgruppen träffas minst fyra gånger per år. Mötesplatser cirkulerar genom överenskommelse inom gruppen. Beslut i gruppen fattas i konsensus. Vid möten föres minnesanteckningar. Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter sker inom gruppen. Alla viktigare frågor förs vidare till förvaltningschefgruppen. Vissa avgörande beslut kan också behöva fattas av ansvarig politisk nämnd i respektive kommun. Förvaltningscheferna avgör detta. 4 Samverkan kring avtalets områden utvecklingsområden Ett antal utvecklingsområden presenteras i bilaga till detta avtal. Samverkansgruppen för i bilagan in aktuella utvecklingsområden och markerar också vilket år man vill jobba med dessa. Utvecklingsområdena presenteras också för förvaltningschefsgruppen. Se Bilaga 1 till detta avtal. 5 Utbildningarnas kvalitet 88

89 Kommunernas vuxenutbildning strävar efter att hitta en gemensam modell för kvalitetssäkring av vuxenutbildningarna. 6 Uppföljning och utvärdering Samverkansparterna ska årligen gemensamt följa upp och utvärdera: Avtalets tillämpning, utbildningsutbudet och antalet sökande till olika utbildningar, studerandeströmmar mellan kommunerna och till olika typer av utbildningar, avhopp samt kostnader. 7 Giltighetstid Detta avtal gäller år 2018 och tills vidare med ömsesidig uppsägning. Eventuell uppsägning av part ska ske inför nytt kalenderår och göras med en framförhållning på minst 6 månader. 8 Tillämpning och tvist Tvist med anledning av detta avtal löses i första hand genom dialog mellan avtalsparterna. I de fall oenighet kvarstå om tillämpning och tolkning av avtalet, ska frågan hänvisas till förvaltningschefsgruppen i Sydöstra Skåne. För : Simrishamns kommun Datum Namn:.. Namnförtydligande:.. Sjöbo kommun Datum. Namn:..Namnförtydligande: Skurups kommun Datum Namn:.Namnförtydligande:. Tomelilla kommun Datum Namn:.Namnförtydligande:. Ystads kommun 89

90 Datum.. Namn: Namnförtydligande:.. Rev

91 Bilaga 1 till Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Sydöstra Skåne: UTVECKLINGSOMRÅDEN 1. Gemensam vuxenutbildningsportal 2. Gemensam uppföljning och utvärdering 3. Samverkan kring utbildningsutbud 4. Gemensam marknadsföring 5. Viss gemensam fortbildning 6. Fritt sök i sydost 7. Gemensam prislista 8. Samordnad vägledning 9. Gemensam upphandling av utbildningar Rev

92 Bilaga 2 till Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Sydöstra Skåne: Vuxenutbildningen inom Simrishamns och Tomelilla kommuner. Simrishamns kommun Simrishamns kommun har sedan år 2008 i ett samverkansavtal med Ystads kommun överlämnat huvudmannaskapet för vuxenutbildningen inom skolformen Kommunal vuxenutbildning (Grundläggande vuxenutbildning, Gymnasial vuxenutbildning och Utbildning i Svenska för invandrare) Genom beslut i Simrishamns Barn- och utbildningsnämnd i maj 2018 så återtar man huvudmannaskapet för Gymnasial vuxenutbildning från 1/ Avsikten är också att under år 2019 återta huvudmannaskapet för återstående delar av Kommunal vuxenutbildning. Tomelilla kommun Tomelilla kommun har sedan år 2010 i ett samverkansavtal med Ystads kommun överlämnat huvudmannaskapet för vuxenutbildningen inom skolformerna Kommunal vuxenutbildning (Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och Utbildning i Svenska för invandrare) och Särskild utbildning för vuxna (Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå och på gymnasial nivå). Avtalet fortgår. Rev

93 93

94 Tilläggsavtal för Yrkesinriktad vuxenutbildning inom Sydöstra Skåne anordnade enligt gällande förordningar 1 Avtalsslutande parter Avtalets parter utgörs av kommunerna: Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. 2 Målsättning Att skapa ett gemensamt utbildningsutbud i kommunerna för att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasial yrkesutbildning eller har gymnasial yrkesutbildning som måste kompletteras. 3 Samverkansfrågor inom avtalets ram Praktiska frågor inom avtalets ram handhas av samverkansgruppen med en ansvarig från varje deltagande kommun. Beslut tas i konsensus. 4 Utbildningar Avtalet omfattar de utbildningar som anordnas enligt Förordning ( 2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Utbildningarna anpassas efter de krav eventuella författningsändringar och myndighetsbeslut kan ställa. 5 Gemensam ansökan Beslut om ansökan lokalisering, omfattning och utbildningar tas av samverkansgruppen. Justering av utbud, lokalisering och omfattning sker löpande under verksamhetsåret. Ystads kommun (yrkesvux) och Sjöbo kommun (vuxlärling och yrkesförarutbildning) svarar, med detta samverkansavtal som grund, för den gemensamma ansökan och företräder kommunerna gentemot Skolverket. Ystads kommun och Sjöbo kommun står därmed som mottagare av de statsbidrag som tilldelats kommunerna. 6 Ekonomiska villkor Statsbidragen fördelas till kommunerna av Ystads kommun och Sjöbo kommun. 94

95 I händelse av att samverkansområdet avkrävs återbetalning för en utbildning på grund av någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidragen i väsentlig mån har åsidosatts (2016:937, 37) svarar anordnarkommunen själv för dessa kostnader. Kan anordnarkommunen p.g.a. lågt sökandeantal inte finansiera utbildningen inom den givna ramen, har den rätt att avstå att starta utbildningen utan några krav från övriga deltagande kommuner. 7 Antagning Genomföres av anordnarkommunerna. 8 Information, vägledning och individuella studieplaner Anordnarkommunen utarbetar informationsmaterial för respektive utbildning, enligt mall. Hemkommunen svarar för information och vägledning. Varje studerande i vuxenutbildningen ska ha en individuell studieplan. Hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas. 9 Uppföljning, utvärdering och redovisning Uppföljning görs på individnivå och organisationsnivå enligt gällande förordningar samt enligt skolverkets anvisningar. Sjöbo och Ystads kommuner ansvarar för redovisningen mot Skolverket. Beslut om redovisning tas av samverkansgruppen 10 Giltighetstid Avtalet gäller tills vidare och med ömsesidig uppsägning. Eventuell uppsägning av part skall ske inför nytt kalenderår och görs med en framförhållning på minst sex månader. 11 Tillämpning och tvist Strävan ska vara att frågor om samverkan handläggs av samverkansgruppen. I de fall oenighet kvarstår om tillämpning och tolkning av avtalet, ska frågan hänvisas till förvaltningschefgruppen i Sydöstra skåne. För : Simrishamns kommun Datum.. Namn:.. Namnförtydligande 95

96 Sjöbo kommun Datum Namn:. Namnförtydligande:. Skurups kommun Datum Namn:.. Namnförtydligande: Tomelilla kommun Datum Namn: Namnförtydligande:.. Ystads kommun Datum. Namn:.Namnförtydligande:. Rev

97 Tomelilla den 8 juni 2018 Dnr FN 2018/52 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Växel Fax Bankgiro Handläggare: Karl Mohlin Nämndsekreterare Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil karl.mohlin@tomelilla.se Familjenämnden Revisionssvar gällande granskning av kommunens styrning samt uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare Förvaltningens förslag till beslut Familjenämnden antar förvaltningens förslag till svarsskrivelse och skickar densamma till revisionen. Ärendebeskrivning Tomelillas revisorer har granskat kommunens styrning och uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare. Granskningen har utförts av EY som lämnat en rapport. EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat huruvida kommunstyrelsen och nämnderna har en ändamålsenlig styrning och uppföljning över verksamheter som bedrivs av annan än kommunen. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen och nämndernas styrning och uppföljning över verksamheter som bedrivs av annan än kommunen fungerar i olika grad Kommunstyrelsen visar på flest brister vad gäller styrning och uppföljning. Denna bedömning grundas på att avtalen med de privata utförarna dels inte reglerar hur kommunstyrelsen ska styra och följa upp den avtalade verksamheten dels att avtalen inte säkrar allmänhetens insyn i verksamheten. Vidare har det inte skett någon uppföljning av verksamheterna, förutom avseende städbolaget. Vi kan konstatera att det enbart är vård- och omsorgsnämnden som har utarbetat en plan för uppföljning för Vi anser att det är en brist att varken kommunstyrelsen eller familjenämnden har utarbetat en plan enlig kommunfullmäktiges program. 1 (2) 97

98 Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen och familjenämnden att säkerställa: - att en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp utarbetas, - att det genomförs tillräckliga uppföljningar av kvaliteten av utförarens tjänst, samt - att det sker en tillräcklig återrapportering avseende privata utförare. Därutöver rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - säkerställa att framtida avtal garanterar möjligheten till insyn, styrning och uppföljning. Revisorerna önskar kommunstyrelsens och nämndernas skriftliga svar framfört senast Förvaltningens förslag till svarsskrivelse Individ och familjeverksamheten har ingen verksamhet som bedrivs av privata utförare och därmed inget behov av en plan för uppföljning i nuläget. I det fall någon verksamhet framöver skulle bedrivas av privat utförare skall de rekommendationer som utarbetats i rapporten beaktas och följas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, tillförordnad verksamhetschef Elisabet Andersson, Missiv Granskning av kommunens styrning och uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare, Revisionen, handlingsid: Fn Revisionsrapport Granskning av kommunens styrning och uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare, Revisionen, handlingsid: Fn Individ och familjeomsorg Elisabet Andersson Tillförordnad verksamhetschef Beslutet skickas till: Revisionen 2 (2) 98

99 . ^^-. ^^.-p^ ^^!s33 TomeSilla kommun Till: Familjenämnden Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige TOMELILLAKO^MUN "Famii enämnden 20^ Olarienr^ ^ou/^^ Granskning av kommunens styrning och uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Tomelilla kommun granskat huruvida kommunstyrelsen "och nämnderna har en ändamålsenlig styrning och uppföljning över verksamheter som bedrivs av annan än kommunen. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen och nämndernas styrning och uppföljning över verksamheter som bedrivs av annan än kommunen fungerar i olika grad Kommunstyrelsen visar på flest brister vad gäller styrning och uppföljning. Denna bedömning grundas pä att avtalen med de privata utförarna dels inte reglerar hur kommunstyrelsen ska styra och följa upp den avtalade verksamheten dels att avtalen inte säkraranmanhetens_insyn r'verksamheten. Vidare har det inte skett någon uppföljning av verksamheterna, förutom avseende städbolaget. Vi kan konstatera att det enbart är vård- och omsorgsnämnden som har utarbetat en plan för uppföljning för Vi anser att det är en brist att varken kommunstyrelsen eller familjenämnden har utarbetat en plan enlig kommunfullmäktiges program. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen och familjenämnden att säkerställa: ^ att en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp utarbetas, f att det genomförs tillräckliga uppföljningar av kvaliteten av utforarens tjänst, samt > att det sker en tillräcklig återrapportering avseende privata utförare. Därutöver rekommenderar vi kommunstyrelsen att: >. säkerställa att framtida avtal garanterar möjligheten till insyn, styrning och uppföljning. Revisorerna önskar kommunstyrelsens och nämndernas skriftliga svar framfört senast För Tomelilla kommuns revisorer, ^. ^- Torsten LindgCén Ordförande 99

100 Revisionsrapport 2018 Genomförd pä uppdrag av revisorerna Maj 2018 Tomelilla ommun Granskning av kommunens styrning och uppföljning av verksamheter som bedrivs av privata utförare II'- Building a better working world 100

101 B^ldiig a bett?' W0'king ivorld Innehåll 1. Inledning ^ 1. 1 Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande Revisionskriterier lakttagelser Kontroll av avtal Rutinerför klagomål Återrapportering Bedömning... "... "...".. 10 Bilaga ^-Källförteckning '\2 101

102 1. Inledning Bakgrund Enligt tillägg i kommunallagen (3:19), som trädde i kraft 1 januari 2015, ska kommunen dels kontrollera och följa upp verksamhet som utförs i privat regi och dels tillförsäkra att allmänheten får insyn i den överlämnade verksamheten. Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. l programmet ska anges hur fullmäktiges mål, riktlinjer och övriga föreskrifter följs upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet skal omfatta all verksamhet som utförs i privat regi där kommunen är huvudman, vilket exkluderar fristående förskolor och skolor, eftersom de är egna huvudmän. De verksamheter som drivs på entreprenad omfattas, förutom av gällande lagstiftning, av de kontrakt och avtal som tecknats mellan kommunen och utförarna. Det innebär även en följsamhet av kommunens mål och styrdokument på området samt kvalitetssystem. Kommunen som huvudman/tillsynsansvarig ska därmed försäkra sig om att verksamheten håller erforderlig kvalitet och genomförs i enlighet med de nationella styrdokumenten och föreskrifter som gäller för verksamheten. Nu gällande avtal mellan kommunen och privata utförare gäller men förändringen i kommunallagen syftar framför allt på kommande upphandlingar. Detta ställer krav på att kommunen i förväg analyserar vilka mål och riktlinjer som ska gälla för den upphandlade verksamheten. Det är genom förfrågningsunderlag och avtal som programmens krav kan bli giltiga. Revisorerna vill med denna granskning få underlag för att bedöma vilken styrning och uppföljning granskade nämnder genomför av kommunala verksamheter som utförs av privata utförare samt följsamhet till fullmäktiges program för uppföljning av externt genomförd kommunal verksamhet Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att bedöma om nämnderna har en ändamålsenlig styrning och uppföljning över verksamheter som bedrivs av annan än kommunen. l granskningen besvaras följande revisionsfrågor: > Vilka verksamheter bedrivs av annan än kommunen? > Säkerställer granskade avtal att möjlighet till insyn, styrning och uppföljning ges nämnder och styrelse? > Finns det ett system för att utöva tillsynen? > Säkerställer nämnder och styrelse att verksamheten uppfyller erforderliga kvalitetskrav som finns för verksamheten? > Genomförs uppföljningar av kvaliteten i utföramas tjänster? ^ Finns rutiner för klagomålshantering?». Sker återrapportering till ansvarig nämnd? Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer har skett med t. f. kommunchef, verksamhetschef samhällsbyggnad, socialchef samt avdelningschef vårdoch omsorgsverksamheten. Med anledning av att det vid granskningens genomförande saknades en verksamhetschef för individ- och familjeverksamheten genomfördes ingen intervju med familjenämndens tjänstemän. Inom ramen för granskningen ska även avtal 102

103 Bi.'lcfng a bfttpr no-ki n g *io<'\d kontrolleras. Kontrollen syftar till att granska om avtalen är ändamålsenligt utformade och möjliggöra nämndernas insyn, styrning och uppföljning under avtalsperioden Revisionskriterier Kommunallagen (2017:725) 5 kap. och 6 kap. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt Över de övriga nämndernas verksamhet. Nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med~de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Kommunen är skyldig att kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare. Genom avtalet ska kommunen tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänhetens insyn i den verksamheten som lämnas över. Kommunfullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för de kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. l programmet ska det också anges hur fullmäktiges mal och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Lagen gäller när en kommun beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård och socialtjänsten. Enskilda brukare har rätt att välja en leverantör som ska utföra aktuella tjänster utav de leverantörer som nämnden godkänt och tecknat avtal med. l förfrågningsunderlaget ska grunderna för den ekonomiska ersättningen framgå. Nämnden får även ställa" särskilda" sociala, miljömässiga och andra villkor för hur avtalet ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Avtalsperiod ska tydligt "framgå av förfrågningsunderlag. Nämnden får utesluta en sökande som exempelvis är i konkurs, är föremål för ansökan om konkurs, dömd för brott som avser yrkesövningen, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, inte fullgjort sina åliggande avseende socialförsäkringsavgifter eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda underlag eller upplysningar. Nämnden ska till brukare i kommunen meddela och informera om samtliga leverantörer som nämnden tecknat avtal med inom ramen för valfrihetssystem. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. För de brukare som inte väljer en leverantör ska nämnden tillhandahålla ett ickevalsalternativ Program för uppföljning av privata utförare (reglemente) l kommunfullmäktiges program för uppföljning av privata utförare fastställs följande punkter: >- Varje nämnd/styrelse ska med kommunfullmäktigesprogram som grund utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. >- Varje avtal med privata utförare ska tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. 103

104 Byi Id ing a bitter wofkinq wortd >. När en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska Tomelilla kommun kontrollera och följa upp verksamheten. ^ Tomelilla kommun ska redovisa information till allmänheten om alla utförare som omfattas av programmet. Informationen ska beskriva deras verksamhet och kvalitet och finnas tillgänglig på kommunens webbplats eller på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen Inköps- och upphandlingsreglemente för Tomelilla kommun och dess belagda bolag Reglementet är antaget av kommunfullmäktige den 12 september Reglementet fastställer att kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att upphandlingsverksamheten bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt. Vidare anges att kommunstyrelsen ansvarar för samordning och övervakning av kommunens upphandlingsverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för kommungemensamma upphandlingar och för upphandlingar som berör flera nämnders verksamhetsområde. Nämnderna ansvarar för upphandling inom respektive ansvarsområde. 104

105 Buiidnq <t bpttpwo-kjng worid 2. Iakttagelser Rutin med tillämpningsanvisningar till upphandlingsreglemente Rutinen är beslutad av tillförordnad kommunchef den 19 september Rutinen beskriver ansvar och roller i en upphandling samt upphandlingsprocessen. Avseende uppföljning anges att en kontinuerlig uppföljning ska ske under avtalsperioden. Uppföljning ska ske både internt, genom uppföljning av avtalstroheten inom den upphandlande enheten, och externt, genom kontroll av att avtalsvillkoren följs Kontroll av avtal l samband med granskningen har en kontroll av avtal med tillhörande förfrågningsunderlag för privata utförare genomförts. Samtliga avtal med privata utförare har begärts in från kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, familjenämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden har inga avtal med privata utförare. Nedan presenteras genomförd kontroll av avtal och tillhörande underlag för respektive nämnd med utgångspunkt från de kriterier som fastställts i kommunfullmäktiges program avseende privata utförare. Majoriteten av de avtal kommunen har med privata utförare är dock signerade innan kommunfullmäktige antog programmet. Kommunstyrelsen Lassila & Tikanoja Service Städtjänster Nej Ja Ja Nej Nej Det finns ingen årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp utöver det som står specificerat i avtalet. l avtalet specificeras det att leverantören är skyldig att meddela driftstörning som har inverkan på beställarens verksamhet. Vidare står det att leverantören ska kalenderårsvis senast 31 januari påföljande år utan anmodan lämna statistik till beställaren avseende följande: > Avvikelser vid utförda kvalitetskontroller >. Under året debiterande tjänster *. Personalomsättning > Reklamationer > Sjukfrånvaro Därutöver står det i avtalet att beställaren kan, om särskilda skäl föreligger, begära statistik enligt ovan vid annan tidpunkt under året. l avtalet redogörs även villkoren för månadsvisa samverkansmöten mellan leverantören och beställaren, kontraktsuppföljning och kvalitetskontroller 105

106 Vi har erhållit mötesanteckningar för ett möte med leverantören den 12 december 2017 då kommunen har följt upp verksamheten. Vi har även erhållit ett underlag omfattande samtliga krav i kontraktet som har följts upp. Det finns dock ingen uppföljning av utförarens verksamhet som är tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida. Det saknas även information om vilken utförare som bedriver kommunens städtjänster. samhällsbyggnads- Tabellen nedan redogör avtalen som faller inom kommunstyrelsens utskotts ansvarsområde. Svevia AB Skötsel av grönytor v Nej Nej Nej Nej Nej Samhall AB Skötsel av grönytor V V Nej Nej Nej Nej Nej Nemi Syd Skötsel av grönytor v v Nej Nej Nej Nej Nej Peter Danielsson Vinterväghéllning Nej Nej Kej Nej Nej Vattenfall Service Nordic AB Gatubelysningsservice Nej Ja Nej Nej Ja Vi har inte erhållit någon dokumenterad plan för när och på vilket sätt avtalen och verksamheten ska följas upp. Vad gäller avtalen gällande skötsel av grönytor finns det en skötselplan för utemiljö, daterad Det framgår dock endast hur frekvent arbetet ska utföras, vilket underhåll som krävs och när vårrenhållningen ska vara avslutad. Det framgår inte hur och när beställaren ska följa upp verksamheten för att försäkra sig om att tjänsten är utförd enligt avtalet. Vad gäller avtalet gällande vinterväghållning har vi inte erhållit någon plan för när och på vilket sätt avtalen och verksamheten ska följas upp. Enligt samhällsbyggnadschefen bygger den årliga planen för uppföljning av vinterväghållning på information som inkommer från invånare. l de fall arbetet inte sköts, blir samhällsbyggnadsfön/altningen omgående informerad. Med undantag av avtalet gällande gatubelysning säkerställer inte avtalen att kommunen kan tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till privata utförare. 106

107 Buildhg a better wo'king A'o.'ld Samhällsbyggnadschefen uppger att uppföljningar av verksamheten för skötsel av grönytor görs regelbundet och att medborgarna fungerar som en typ av kontrollant. Kommunen har därutöver regelbundna möten på plats med entreprenörerna för att fastställa att de utför tjänsten enligt gällande avtal. Vid granskningen har det dock inte erhållits någon dokumentation som styrker att dessa kontroller har genomförts. Vidare uppges det att beställaren har möten med entreprenören som utför vinterväghållning efter utförd "säsong för att kontrollera nöjdheten och om någon blivit skadad under perioden, l samband med granskningen har vi dock inte erhållit något dokument eller mötesanteckningar som styrker att en uppföljning är genomförd. Vad gäller avtalet avseende gatubelysning uppger samhällsbyggnadschefen att det finns en årlig "plan med möten varannan månad. Under mötena går beställaren igenom vad som behöver utföras och hur. Vi har efterfrågat underlag från mötena men vi har inte erhållit något dokument eller mötesanteckningar som styrker att en uppföljning är genomförd. Vidare finns det ingen uppföljning av utförarnas verksamheter som är tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida. Samhällsbyggnadschefen uppger att han inte ser någon vinning med att publicera uppföljningarna på hemsidan då det är en direkt verksamhetsfråga. Enligt uppgift får personer som inkommer med anmälan en uppföljning. På kommunens hemsida finns enbart information om vilken utförare som hanterar kommunens gatubelysningsservice. Det finns ingen beskrivning av den specifika verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden Förenade Gare AB Drift av Byavångens särskilt boende och hemtjänst Förenade Gare AB Drift av Valkyrians särskilt boende och hemtjänst Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vård- och omsorgsnämnden har två avtal avseende privata utförare. l de två avtalen som kontrollerats säkerställs beställarens (kommunens) insyn i verksamheten. Nämnden har skickat in mallar och planer på hur verksamheterna ska följas upp för Vidare använder sig nämnden av SKL:s modell kravsorteraren för att följa upp att avtalen följs, l mallen specificeras samtliga krav från avtalet som ska följas upp med entreprenören månadsvis. Efter uppföljning återkopplas eventuella brister till nämnden. Därefter ska en åtgärdsplan upprättas inom tio dagar. Därutöver har det upprättats verksamhetsberättelser för respektive utforare. De senaste"som finns tillgängliga på kommunens hemsida avser 2016 och är daterade respektive Enligt uppgift ska 2017 års verksamhetsberättelser redovisas till nämnden i mars 2018 och därefter publiceras på hemsidan. 107

108 Vidare har nämnden valt att sätta mål utifrån den nationella brukarundersökningen. Med utgångspunkt av resultatet i undersökningen upprättar utföraren handlingsplaner. En handlingsplan för åtgärder utifrån resultatet av nationella brukarundersökning har erhållits för hemtjänst söder (Förenade Care) daterad Vidare framgår det av protokoll att uppföljningar av samtliga privata utförares handlingsplaner med utgångspunkt av Socialstyrelsens nationella brukarenkät (äldreomsorg) 2016 har redovisats för nämnden. På kommunens hemsida finns information om att det är Förenade Care AB som bedriver verksamheterna. Det finns dock ingen beskrivning av utförarens specifika verksamhet. Av intervjun framkom att vård- och omsorg begär in entreprenörernas egenkontroller, anledningen uppges vara att egenkontrollerna utgår från utförarnas egna upptäckta brister i verksamheten. Därutöver sker oanmälda inspektioner av ansvarig för avtalsuppföljning av privata utförare inom SoL och LSS. Vidare framkom att socialchefen bildat ett forum för cheferna i såväl de privata som de kommunala verksamheterna. Forumet syftar till erfarenhetsutbyte och sker 3-4 gånger om året. Familjenämnden Sydbuss AB Leveranser av skolskjuts Nej Ja Delvis Nej Nej Telepass AB Skolskjuts för särskoleelever Nej Ja Delvis Nej Nej Vi har inte erhållit någon förlängning på avtalet med Sydbuss AB. l båda avtalen tillförsäkras möjligheten till allmänhetens insyn, l avtalen specificeras det att kommunen ansvarar för att kalla till uppföljningsmöten med leverantören under uppdragstiden. Under uppföljningsmöten ska bland annat följande frågor tas upp: > Genomgång av avvikelserapportering ^ Kvalitetsuppföljning > Uppföljning av miljö- och säkerhetskrav l avtalet med Sydbuss AB specificeras det också vilken statistik som kontinuerligt ska rapporteras till kommunen om verksamheten. Granskarna har inte erhållit några mötesprotokoll från uppföljningstillfällena. Kommunen har dock skickat in underlag där det framgår att leverantören har kontrollerat att förarna har förarlegitimation och uppvisat utdrag från belastningsregister och besiktningsförteckning/besiktningsprotokoll av fordon. Det finns ingen uppföljning av utförarens verksamhet som är tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida. Vidare har ingen årlig plan för uppföljning av privata utförare erhållits. På kommunens hemsida saknas information om vilken utförare som bedriver skolskjuts

109 Bu, ldi^q A balter wo'king AOfld Rutiner för klagomål Felanmälan till de kommunala förvaltningarna kan göras via kommunens hemsida. Felanmälan görs via en e-tjänst och den kräver ingen inläggning och det går att vara anonym när man gör felanmälan. Vid allvarligare fel, exempelvis avseende vatten och avlopp, ska man ringa in istället. Via hemsidan går det också att lämna synpunkter och klagomål på den service som kommunen tillhandahåller. Även denna tjänst är utformad som en e-tjänst som inte kräver inläggning och det går att vara anonym. Kommunstyrelsen har varken tagit fram kommunövergripande eller verksamhetsspecifika rutiner avseende klagomål och synpunkter. Det finns därmed inga generella rutiner avseende hantering av klagomål och synpunkter som verksamhetsområdet samhällsbyggnad arbetar efter. Felanmälan och synpunkter lämnas in via kommunens hemsida eller direkt via samhällsbyggnadsnämndens e-postlåda. Det finns en rutin avseende gatubelysning som enligt uppgift anger att fel som kan framkalla fara eller olycka ska hanteras omgående. Vård- och omsorgsnämnden har en rutin för synpunkter och klagomål fastställd augusti 2011, reviderad januari Rutinen anger att brukare och anhöriga/företrädare kan lämna synpunkter till vård- och omsorgs verksamheter personligen, per telefon, via mail eller via ett gult häfte "Dina synpunkter är viktiga för oss!" eller också fylla i direkt via kommunens hemsida. Vi har inte tagit del av något gult häfte och länken som finns i rutinen finns inte längre tillgänglig på kommunens hemsida. Vi har däremot tagit del av en blankett som kallas för "Dina synpunkter är viktiga!". Blanketten är förfrankerad och det finns möjlighet att vara anonym vid användandet av blanketten. l rutinen anges att alla synpunkter per brev eller mail skickas till registrator på kommunhuset och diarieförs. Registrator skickar synpunkterna till avdelningschef för beställning och utveckling som skickar en bekräftelse på att synpunkterna har tagits emot tillsammans med information om vilken chef som är ansvarig för att vidta åtgärder. Ansvarig chef ska redovisa skriftligt sina åtgärder till avdelningschefen inom 14 dagar. Avdelningschefen kontaktar därefter avsändaren samt sammanställer och rapporterar till vård- och omsorgsnämnden Äterrapportering Av intervjuerna framkom att avtalen som hanteras av kommunstyrelsen följs upp av förvaltningarna men det sker inte någon återrapportering till kommunstyrelsen. Vård- och omsorgsnämnden har antagit ett årshjul som fastställer vilken återrapportering som ska ske till nämnden under året. Av intervjuerna framkom att årshjulet har uppdaterats vad gäller när avtalsuppföljningen ska återrapporteras till nämnden. Det uppdaterade årshjulet har börjat att gälla under Enligt årshjulet ska avtalsuppföljningen ske en gång i april och en gång i oktober till vård- och omsorgsnämnden. 109

110 B ui Id ing a better worhing world 3. Bedömning Kommunstyrelsen och nämndernas styrning och uppföljning över verksamheter som bedrivs av annan än kommunen fungerar i olika grad. Kommunstyrelsen visar på flest brister vad gäller styrning och uppföljning. Denna bedömning grundas på att avtalen med de privata utförarna dels inte reglerar hur kommunstyrelsen ska styra och följa upp den avtalade verksamheten dels att avtalen inte säkrar allmänhetens insyn i verksamheten. Vidare har det inte skett någon uppföljning av verksamheterna, förutom avseende städbolaget. Vi har noterat att det enbart är vård- och omsorgsnämnden som har utarbetat en plan för uppföljning för Vi anser att det är en brist att varken kommunstyrelsen eller familjenämnden har utarbetat en plan enlig kommunfullmäktiges program. Vidare anser vi att såväl kommunstyrelsen som nämnderna bör inför upprättandet av den årliga planen genomföra en riskanalys av de verksamheter som har lämnats över till privata utförare. Riskanalysen bör omfatta en bedömning av vilka risker som finns inom verksamheten och vilka konsekvenser som kan inträffa med anledning av riskerna. Detta bör då lägga grunden för den årliga planen som fastställer vilka områden som bör kontrolleras genom tillsyn och på vilket sätt verksamheten bör följas upp i övrigt. Vidare bedömer vi att det enbart är vård- och omsorgsnämnden som har ett system för att utöva tillsyn samt ett arbetssätt som säkerställer att verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som finns för verksamheten. Det är enligt oss en brist att liknande system och arbetssätt inte finns för övriga verksamheter. Dessa behöver inte vara lika omfattande som avseende särskilt boende och hemtjänst utan bör anpassas efter verksamhetens innehåll och risker. Det anses vara en brist att det saknas kommunövergripande dokumenterade rutiner för klagomålshantering. Det är dock positivt att det finns möjligheter för invånare och brukare att lämna klagomål och synpunkter. Vård- och omsorgsnämnden har dock upprättat en egen rutin och blankett för klagomål och synpunkter. Rutinen behöver dock uppdateras då den inte stämmer överens med den befintliga blanketten, samt att adressen som hänvisar till hemsidan inte längre än tillgänglig. Vidare anser vi att det finns brister i återrapporteringen till kommunstyrelsen och nämnderna. Vi har noterat att vård- och omsorgsnämnden har uppdaterat sitt årshjul att även omfatta återrapportering av avtalsuppföljning, vilket vi ser positivt på. Om vård- och omsorgsnämnden följer årshjulet framöver anser vi återrapporteringen vara ändamålsenlig avseende antalet tillfällen. Avslutningsvis vill vi lyfta fram vård- och omsorgsnämndens arbete kring privata utförare. Nämndens tillvägagångssätt skulle kunna fungera som ett vägledande exempel för kommunstyrelsen och familjenämnden eftersom det finns en struktur för såväl uppföljning av verksamheterna som återrapportering till nämnden. Revisionsfrågor Vilka verksamheter bedrivs av annan än kommunen? Säkerställer granskade avtal att möjlighet till insyn, styrning och uppföljning ges nämnder och styrelse? Svar Följande verksamheter bedrivs av annan än kommunen: särskilt boende och hemtjänst, skolskjuts, skötsel av grönytor, vinterväghéllning, atubel snin sservice och städfänster. Nej, samtliga granskade avtal säkerställer inte att möjlighet till insyn, styrning och uppföljning ges till nämnder och styrelse

111 Buildnq a bettpwo'-king A'of-id Finns det ett system för att utöva tillsynen? Säkerställer nämnder och styrelse att verksamheten uppfyller erforderliga kvalitetskrav som finns för verksamheten? Genomförs uppföljningar av kvaliteten i utförarnas tjänster? Finns rutiner för klagomålshantering? Sker återrapportering till ansvarig nämnd? Delvis, vård- och omsorgsnämnden har ett system för att utöva tillsyn samt en plan för uppföljning av privata utförare för Något liknande finns varken för kommunst relsen eller övri a nämnder. Delvis, främst vård- och omsorgsnämnden genom att de ställer krav på handlingsplaner när brister uppvisas. Delvis, vård- och omsorgsnämnden och kommunstyrelsen har genomfört uppföljningar av verksamheterna. Kommunstyrelsen har inte genomfört uppföljningar av avtalen avseende samhällsbyggnadsverksamheten och familjenämnden har delvis enomförtu föl'nin ar. Delvis, enbart vård- och omsorgsnämnden har upprättat egna rutiner. Övriga hänvisar till e-tjänsterna å kommunens hemsida. Delvis, vård- och omsorgsnämnden har fastställt i ett årshjul nar återrapportering ska ske till nämnden. Till kommunst relsen sker in n åte... rteri Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen och familjenämnden att säkerställa: > att en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp utarbetas, > att det genomförs tillräckliga uppföljningar av kvaliteten av utforarens tjänst, >. att det sker en tillräcklig återrapportering avseende privata utförare. Därutöver rekommenderar vi kommunstyrelsen att: >- säkerställa att framtida avtal garanterar möjligheten till insyn, styrning och uppföljning. Tomelilladen22maj2018 Negin Nazari Y Johanna Edlund EY

112 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner:». Helena Berlin, tillförordnad kommunchef ^ Jörgen Prahl, verksamhetschef samhällsbyggnad > Madeleine Moberg, verksamhetschef vård- och omsorg». Christel Nilsson, avdelningschef tillika ansvarig för avtalsuppföljning av privata utförare inom SoL och LSS Medverkat vid intervjuerna: ^ Birgit Johansson, förtroendevald revisor». Torsten Lindgren, förtroendevald revisor Dokument: > Program för uppföljning av privata utförare ^ Inköps- och upphandlingsreglemente för Tomelilla kommun och dess helägda bolag > Rutin med tillämpningsanvisningar till upphandlingsreglemente > Avtal och tillhörande bilagor > Checklista kvalitetsuppföljning städ > Skötselplan för utemiljö > Skolskjutsregler > Kontrollbesiktning Transportstyrelsen ^ Förarförteckning och fordonsförteckning Telepass AB > Försäkringsbrev >- Certifikat ISO 14001:2015 Telepass AB > Certifikat ISO 9001:2015 Telepass AB > Årshjul 2018: Ärenden till vård- och omsorgsnämnden från vård och omsorg > Plan för årlig uppföljning av verksamhet som genom avtal har lämnats över till privat utförare av vård och omsorg > Rutin för synpunkter och klagomål, vård- och omsorgsnämnden > Dina synpunkter är viktiga! (blankett), vård- och omsorgsnämnden > Styrdokument: åtgärder och utvecklingsområden vård och omsorg 2018». Uppföljning av krav (mall), vård- och omsorgsnämnden