Kommentarer till Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Transkript

1 Samrådssvar från Vegeåns Vattendragsförbund avseende Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt och Bilaga 1 Sammanställning per åtgärdsområde, sid Vege å Inledning Vegeåns Vattendragsförbund ansvarar för recipientkontrollen i Vegeån samt verkar för att Vegeåns ekologiska och kemiska status ska förbättras. Vattendragsförbundet driver åtgärdsarbete samt erbjuder stöd till aktörer inom avrinningsområdet som önskar genomföra vattenvårdande åtgärder. Vattendragsförbundet eftersträvar kommunövergripande samarbete i arbetet med ån, och medlemskap i vattendragsförbundet är öppet för alla organisationer som önskar medverka i arbetet. Vegeån är en hårt belastad å. Avrinningsområdet består till cirka två tredjedelar av jordbruksmark och fem reningsverk (kommunala och industriella) har Vegeån som recipient. Åns karaktär skiljer sig markant mellan dess övre delar, där kraftigt fall och skogsmark råder, och dess nedre delar, som är flacka och domineras av jordbruksmark. För tillfället driver vattendragsförbundet ett arbete med att genomföra åtgärder för att gynna fiskereproduktionen i Vegeån, efter en donation av en miljon kronor från Findus. Donationen är i sin tur en följd av den incident i Findus reningsverk, som under sommaren 2012 orsakade omfattande fiskdöd i Vegeån. Arbetet omfattar bland annat utrivning av vandringshinder och anläggande av lekplatser för fiskreproduktion. Vegeåns Vattendragsförbund har under det gångna året arbetat med att ta fram ett förslag till bildande av ett vattenråd för Vegeåns avrinningsområde. Frågan kommer behandlas på årets stämma som kommer att äga rum den 28 maj. Kommentarer till Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Materialet är omfattande, och inte så lättillgängligt som man kan önska. Om Vattenmyndigheten eftersträvar samverkan och lokal förankring, finns troligen mycket att vinna genom att eftersträva enkelhet samt korta och koncisa samrådsdokument. Generellt präglas dokumentet av många stavfel, språkliga brister och direkta sakfel vilket ger ett ogenomtänkt och slarvigt intryck. Med det sagt inser Vegeåns Vattendragsförbund vilket stort arbete som lagts ner för att ta fram samrådsmaterialet. Förutsättningarna för att nå god status i Vegeåns nedre delar till år 2021 bedöms som små, då klassning sker enligt de kriterier som nu råder. Vegeåns nuvarande klassning, dålig ekologisk status i merparten av dess vattenförekomster, baseras huvudsakligen på den biologiska kvalitetsfaktorn fisk och på vattenkemiska resultat som visar på kraftig näringspåverkan. 1 (6)

2 Klassningskriterierna för fisk har ett tydligt fokus på strömvattenfiskar som öring, som generellt sett trivs sämre i flacka, långsamt rinnande slättåar. Vidare är själva provtagningsmetoden elfiske olämplig i denna typ av åmiljöer, där större djup och långsamt flytande vatten råder. Det finns ett systematiskt problem med VIX (Vattendragsindex) som utnyttjas för att bedöma ett vattendrags status, och det är att systemet bygger på standardiserade elfisken, som generellt sett utförs i en viss typ av miljöer för att kontrollera förekomst av öring och lax. Det bör diskuteras hur man ska bedöma fiskfaunan i djupare rinnande vatten eftersom det får så stora konsekvenser för klassningen av en vattenförekomst enligt vattendirektivet. I denna typ av vattendrag känns det i det närmaste omöjligt att nå god status enligt nu rådande klassningskriterier. Rimligare hade varit att identifiera de fiskarter som naturligt förekommer i denna typ av å, såsom gädda, och låta förekomsten av sådana arter styra statusklassningen i större omfattning. Vegeåns Vattendragsförbund saknar en tydlig övergripande diskussion om hur olika intressen och lagstiftningar ska förhålla sig till varandra. Ett för Vegeån i högsta grad intressant exempel är de dikningsföretag som förekommer i ån. Dessa dikningsföretag har enligt dikningsförrättningar rätt och skyldighet att genomföra underhåll för att upprätthålla sin lagfästa funktion (markavvattning). Frågan är hur denna rätt och skyldighet står sig om en viss underhållsåtgärd samtidigt försämrar ett vattendrags status? Detta är en fråga som bör diskuteras och klargöras. I nuläget verkar ingen veta svaret (alternativt att olika personer/organisationer ger olika svar, vilket torde vara samma sak), och i det enskilda fallet blir det ofta en tolkning i domstol som fäller avgörandet, vilket inte anses vara kostnadseffektivt. Den inneboende konflikten mellan markavattningsintressen och vattendragsekologiska intressen bör diskuteras, och de kompromisser som kommer att krävas bör preciseras. Det bedöms inte vara ett problem som kommer att minska i framtiden. Enligt Jordbruksverket 1 kommer behovet av markavvattning troligtvis öka i framtiden, som en följd av klimatförändringen samt ökat behov av matproduktion. Man bör i en sådan avvägning mellan olika intressen sträva efter att se till helheten, och försöka värdera ekologiska värden såväl som värdet av att kunna odla och förse invånare inom ett avrinningsområde med närproducerad mat. Frågan om delar av Vegeån och flera andra åar i odlingslandskap, där stora delar omfattas av dikningsföretag, bör klassas som kraftigt modifierade vatten bör diskuteras. Avsnittet på sidorna 1 74, om kommuners och myndigheters åtgärder, redovisar sammanlagt 78 åtgärder som enligt förslaget behöver vidtas av myndigheter och kommuner för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten under nästa vattenförvaltningscykel. Det är svårt att vid en genomläsning förstå hur dessa åtgärder är avgränsade, dels mellan olika myndigheter men också i miljön. Många åtgärder stödjer andra åtgärder, ibland flera, vilket gör det svårt att följa hur det hänger ihop. En sammanställning av de olika åtgärdsförslagen och en schematisk uppställning av hur de relaterar till varandra är önskvärt. En prioritering av åtgärderna och i vilken ordning de bör genomföras för att maximal effekt skall uppnås bör också finnas. Nästa avsnitt, sidorna , behandlar frågeställning genom att fokusera på hur olika åtgärder ska motverka olika miljöproblem i distriktet. Det miljöproblem som berör Vegeån mest, 1 Jordbruksverket: Klimatförändringarna och dikningsföretaget. OVR (6)

3 övergödning, är tämligen utförligt beskrivet. Avsnittet innehåller dock en del frågetecken, främst vad gäller vilka styrmedel som skall användas för att genomföra de olika åtgärderna. Dessa sägs behandlas i dokumentets första avsnitt men få konkreta styrmedel finns beskrivna där. Mest talas om behovet att utveckla nya eller förbättra nuvarande styrmedel. Vidare är det mycket svårt att få en bild av vad som döljer sig bakom redovisade siffror vad gäller åtgärdseffektivitet och -kostnader. Hur väl underbyggda är de siffrorna och de schabloner som ofta används för beräkningarna? I avsnittet Förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande, sidorna , beskrivs en mängd olika åtgärder i form av kunskapsuppbyggnad och datainsamling som är nödvändiga innan många andra åtgärder kan genomföras. Ingen egentlig plan för hur detta skall genomföras presenteras dock. För att undvika överlapp och luckor i detta arbete bör en huvudansvarig myndighet utses som kan styra alla parter som kommer att behöva involveras i detta arbete. Hur detta arbete påverkar tidplanerna för de konkreta miljöåtgärderna diskuteras inte heller. I avsnittet Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem, sidorna , anges bland annat att: Fram till 2030 bedöms jordbruket minska motsvarande årsarbeten. Ungefär en fjärdedel av förändringen kan tillskrivas ökad produktivitet medan resten beror på minskad produktion. Minskningen i sysselsättning inom jordbruket påverkar olika delar av landet olika. Skogs- och mellanbygden samt norra Sverige påverkas troligen mest. Minskad djurhållning och odling i Sverige leder följaktligen till minskat läckage av växtnäringsämnen till våra vatten. Detta rimmar illa med OECD:s/FAO:s uppskattningar att jordbruksproduktionen globalt sett måste öka med 60% till år 2050, för att kompensera för befolkningsökning och ökad levnadsstandard (OECD/FAO, ). Under motsvarande period förväntas Sveriges befolkning öka till 11,6 miljoner invånare år 2053 enligt SCB:s riksprognos. Dessa prognoser i kombination med det faktum att Sveriges miljömålssystem har förändrats genom införandet av en ny bisats i generationsmålet, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, torde betyda att behovet av matproduktion inom Sveriges gränser behöver öka. Konsekvensen av att inte kunna bedriva konkurrenskraftigt jordbruk inom Sveriges gränser har direkt negativ bäring på miljömålet, då den matproduktion vi är beroende av då måste ske utomlands. Eftersom ungefär hälften av den mat vi äter är importerad, och huvudsakligen producerad med sämre miljöhänsyn än vad vi har i Sverige kommer varje importerat kilo livsmedel att utgöra en förflyttad miljöpåverkan som inte torde vara förenlig med Sveriges miljömål. Avsutningsvis saknar Vegeåns Vattendragsförbund en diskussion kring hur föreslagna åtgärder ska finansieras. 2 OECD/FAO (2012): OECD-FAO Agricultural Outlook OECD Publishing and FAO. 3 (6)

4 Kommentarer till Bilaga 1 Sammanställning per åtgärdsområde, sid Vege å Generellt kan sägas att de föreslagna åtgärderna är generella och upplevs bara till en del innehålla ett visst mått nytänkande vad gäller övergödningsproblemet. Det upplevs också som en brist att lokalspecifika åtgärder för respektive vattenförekomst saknas. Inte heller nämns att det är sämst parameter avgör som gäller vid klassificeringen. Detta betyder att lägre klassificering än god ekologisk status kan kvarstå även om ett problem åtgärdas och de enskilda parametrarna klassas som goda eller höga. En redovisning av vilka kombinationer av åtgärder de olika vattenförekomsterna behöver för att uppnå god status vore på sin plats. En möjlighet för att effektivisera det kommande åtgärdsarbetet kunde vara att prioritera åtgärderna i åtgärdslistan. Det krävs dock noggranna konsekvensanalyser och kostnad/nytta-analyser för att åstadkomma en prioriterad åtgärdslista, för att säkerställa att tid, resurser och ekonomiskt stöd fokuseras på effektivast sätt. Det saknas en tydlig beskrivning av hur ansvarsfördelningen inom åtgärdsprogrammen kommer att påverka lokala intressenter. Åtgärdsprogrammen kommer att kräva ett stort lokalt engagemang men hur detta skall organiseras berörs inte. Sammanställningen av åtgärdsförslag i åtgärdsområde Vege å sammanfattas i Bilaga 1 under fyra rubriker av vilka tre kommenteras nedan. Den fjärde rubriken Vattenuttag och skydd av dricksvatten bedöms inte behöva några kommentarer. Övergödning utgör det huvudsakliga problemet som hindrar Vegeån från att nå god status. Det konstateras att det förslag på en kostnadseffektiv åtgärdskombination med åtgärder som ansetts vara tillgängliga inte räcker för att nå målet på kg P/år. De åtgärder som föreslås motsvarar knappa 60 % av den reduktion som bedöms vara nödvändig för att uppnå god status med avseende på näringsämnen. På grund av detta föreslås ett tidsundantag till 2027 när det gäller uppfyllelsen av god status för näringsämnen för vattenförekomsterna i Vegeån. Det ifrågasätts huruvida det är rimligt att för ett vattendrag som Vegeån uppnå god status med avseende på näringsämnen till 2027, dels med tanke på områdets karaktär med stor andel högproduktiv jordbruksmark och dels med tanke på den tröghet som finns i det naturliga systemet, där positiva effekter orsakade av kommande åtgärder kan dröja lång tid. Exempelvis kan nämnas att det fortfarande ses en mycket liten minskning av fosfortransporten i Vegeån trots att fosforgödsling inte praktiserats i någon nämnvärd omfattning i området på lång tid. På sidan 239 står På grund av väldigt produktiva jordar har jordbruket och livsmedelsindustrin stor betydelse i norra och västra delen av åtgärdsområdet. På grund av anses vara ett olyckligt ordval i och med dess negativa laddning. Bättre hade varit tack vare. I samma stycke sägs att dammbyggnation bidrar till övergödningen, det torde vara tvärtom. I tabell 2 anges att vallodling inte har någon effekt varken på N- eller på P-läckaget vilket tycks märkligt. Vad gör att denna effekt anges till noll i tabellen? Kanske ska det i själva verket stå -, det vill säga att effekten inte beräknats? Miljögifter berörs ytligt och med ogenomtänkta exempel. På sidan 241 tas punktkällor upp. Dessa punktkällor utgörs av reningsverk, kommunala sådana, och Findus Sverige AB vilka inte är kända punktkällor i avseendet miljögifter. Dessutom nämns Findus Sverige AB utsläpp av 4 (6)

5 organiskt material under Av skrivningen kan man tro att ett utsläpp av miljögifter pågick under hela, eller åtminstone stora delar av 2012 vilket inte var fallet. Detta utsläpp innehöll inga miljögifter och anläggningen i Bjuv släpper för övrigt inte ut några betydande mängder miljögifter enligt genomförda undersökningar, vilket gör placeringen under rubriken Miljögifter felaktig. Problemen under sommaren 2012 orsakades av utsläpp av organisk material (BOD). Reningsverken nämns inte heller under rubrikerna Förbättringsbehov eller Åtgärder. Idag bedöms den kemiska statusen i de sju vattenförekomsterna vara god (exklusive kvicksilver). Att då säga att 95 % av vattendragens längd riskerar att inte klara god kemisk status till år 2021 och samtidigt säga att kunskap saknas om de prioriterade kemiska ämnen som statusklassningen ska baseras på kan tyckas vara att dra för stora slutsatser baserat på det knappa dataunderlaget. Det konstateras också under rubriken Åtgärder att mer kunskap och data behövs för att kunna göra tillförlitliga statusbedömningar. Vilka data som saknas och vem som ska samla in den framgår dock inte. Fysiska förändringar och fysisk påverkan (sida 242) anges också vara ett stort problem inom Vegeåns avrinningsområde, bland annat beroende på utdikningar och rätningar. I avsnittet nämns att den genomsnittliga vattenföringen i mynningen varit 4,6 m 3 /s enligt HYPEmodellen samtidigt som detta kallas uppmätta värden. Modellerade värden är inte uppmätta. Stycket Åtgärder på sidan är dåligt genomtänkt. Den enda åtgärd som egentligen diskuteras är trädplantering längs ån. Denna åtgärd har vattendragsförbundet arbetat med och ett förslag inklusive budget finns framtaget. Överst på sidan 243 anges att beskuggning höjer vattnets temperatur, vilket givetvis är felaktigt. Vidare är den aktuella meningen otymplig och rent språkligt svår att förstå. I den sista meningen sägs att Vidare föreslås att tre fiskvägar och en utrivning av vandringshinder behöver genomföras utan att något tidigare förslag nämnts avseende avrinningsområdet över huvud taget. Vilka konsekvenser en utrivning av vandringshinder kan tänkas få på flödesmönster eller vattenkvalitet berörs inte. Vidare anges inte att flera vandringshinder har tagits bort och flera leklokaler anlagts de senaste åren i Vegeåns Vattendragsförbunds regi. De översvämningsproblem som de nedre delarna av Vegeån årligen upplever med påföljande påverkan på vattenkvaliteten berörs inte alls i texten. Inte heller problemen förknippade med erosion omnämns. Problemen förknippade mer erosion, som i sin tur bidrar till läckaget av fosfor, bedöms ha ökat kraftigt de senaste 15 åren. Det kan ifrågasättas att Vegeån fortfarande indelas i sju ytvattenförekomster. Flertalet av vattenförekomsterna är av liknande karaktär (en av dessa är endast cirka 1 km lång). Däremot innefattar den mest uppströms belägna vattenförekomsten i Vegeåns huvudfåra (VEGE Å Humlebäcken-källa (SE )) en åsträcka av dels jordbruksmarkskaraktär och dels en mer orörd sträcka av skogsmarkskaraktär. I statusklassificeringen påpekas att denna vattenförekomst bör delas, då den nedre delen av vattenförekomsten ligger på gränsen till otillfredsställande status samtidigt som den övre delen visar på god status. Vegeåns Vattendragsförbund har redan i tidigare samrådssvar i förra förvaltningscykeln påpekat att det vore önskvärt att dela upp denna vattenförekomst i två. Vidare känner Vegeåns Vattendragsförbund en viss oro 5 (6)

6 att krav på provtagning kommer att ställas för respektive vattenförekomst i framtida recipientkontrollprogram, vilket skulle kunna komma att innebära att recipientkontrollprogrammet för Vegeån skulle behöva utökas kraftigt. Av denna anledning bör inte onödiga vattenförekomster förekomma, utan delar av avrinningsområdet med likartad karaktär bör utgöra en eller få vattenförekomster. För Vegeåns Vattendragsförbund Lars-Göran Persson Ordförande 6 (6)