BUP-linjen, BCFPI, C-GAS

Transkript

1 BUP-linjen, BCFPI, C-GAS Johanna Jonsson Samordnare/Psykiatrisjuksköterska, BUP-linjen, Shiler Hussami Chefsöverläkare Barn- och ungdomspsykiatrin, Sunderby sjukhus

2 BUP-linjen Ny länsgemensam enhet, april-18

3 BUP-linjen Norrbottens gemensamma väg in till BUP Länsövergripande, har sitt säte i Sunderbyn Öppet måndag-fredag , callme Tar emot alla nya ärenden till BUP genom telefonrådgivning och remisshantering. Gör en bedömning av nya ärenden genom BCFPI-intervju Psykiatrisjuksköterska, sjuksköterska, mentalskötare, socialpedagog, chef, sekreterare och MLA.

4 Kontaktuppgifter gällande nya ärenden till BUP BUP-linjen Externt nummer Internt nummer 82535,84807 Remisskod: lbpbutel

5 Brief Child and Family Phone Interview (BCFPI) Strukturerad intervju Värderar Normerad för strukturerad intake- och utvärderingsintervju för barn och ungdomar upp till 18 år Används som underlag i samband med bedömning av problematik, vårdbehov och matchning till rätt vårdnivå Sex symptomområden Funktionsnivå barn och familj Belastningar (våld i familj, missbruk, deprimerad förälder) Tillfredsställelse med vården (gäller enbart vid uppföljning 1 år senare) ålder (6-12; år) och kön (pojke; flicka) Detta ger s.k. T-värden där T 50 = medelvärde i befolkningen Standarddeviation =10 T-poäng T>65 = kliniskt relevant symtombelastning

6 Hur används BCFPI inom BUP? B U P l i n j e n Fri intervju Funktionsnivå 10 min. BCFPI min BUP Riktade nybesök 1a linjen = Närsjukvård, soc, skola

7 Vårdbegäran: Egenremiss Uppgiftslämnare: Mamma Sara Kontaktorsak: Depression, ångest, sömnsvårigheter Bedömningsruta Bakgrund: Alltid haft lätt till oro och ängslan. Höga krav på sig själv. Haft mycket separationsångest vid 8 års ålder, har fortfarande svårt att sova utan sin mamma. Har varit belastande social situation i hemmiljön utifrån föräldrarnas separation för två år sedan. Mormor som stod patient mycket nära gick bort i cancer för 8 månader sedan.. Senaste två månaderna, mycket oros och katastroftankar, negativa tankar om sig själv, skuldkänslor till föräldrarnas separation, depressivt tankeinnehåll. Isolerar sig allt mer, inaktiv. Ärftlighet: Mamman tidigare varit deprimerad, morfar suiciderat. Pappa med bipolär sjukdom. Aktuell familjesituation: Separerade föräldrar sedan två år tillbaka, bättre kommunikation emellan föräldrar senaste tiden. Bor hos mamma, träffar pappa någon dag på helgen och lov. Pappa är musiker och reser en del. Inga syskon. Samhällsstöd: Tidigare kontakt med skolkurator utifrån stressrelaterade symtom r/t skolarbetet, samt oro i samband med föräldrarnas separation. Hemliv: Lätt till irritation, drar sig gärna undan på rummet. Kan självmant hjälpa till med enklare sysslor, men saknat ork till detta senaste tiden. Sömn: Svårt med insomning, tar upp till tre timmar att somna, grubblar mycket på kvällar. Flera uppvaknande nattetid. Sover inget på dagarna. ADL: Sköter sin hygien med dusch och tandborstning. Men bryr sig mindre om sitt utseende än tidigare, tappat intresse för kläder och smink. Nutrition: Nedsatt aptit, får tvinga i sig måltider. Ofta sötsugen. Gått ner 4 kg i vikt senaste två månaderna. Skolsituation: Höga krav på sig själv, blir sällan nöjd över sina goda resultat..alltid nått kunskapsmålen med god marginal. Senaste två månaderna ökad frånvaro, nu varit hemma på heltid senaste veckan, dalande betyg, blir snabbt trött och tappar koncentrationen. Kamrater: Har vänner både på skolan och fritiden. Senaste veckorna tog dragit sig undan och inte alltid orkat umgås med dem eller svara i telefonen när de ringt. Fritid: Spelar fotboll sedan 6 års ålder. Nu tagit uppehåll. Saknar lust och ork, upplever att hon ändå inte bidrar med något bra till laget. Tidigare umgåtts mycket med vänner på fritiden, intresserad av mode och konst. Ritar, syr. Blir nu mestadels liggandes i sängen och tittar på serier. Bedömning:. 13-årig flicka, separerade föräldrar, bor heltid hos mamman, inga syskon. Beskrivs tidigare en belastad familjesituation vilken nu har stabiliserat sig efter separation.. Svårt hantera sorg och saknad efter sin mormor. Uppvisar nu symtom på depression och ångest vilket även förstärks av BCFPI-intervju som ger utfall på sinnesstämning, oro med funktionspåverkan inom familjen, skolan och socialt. Framkommer hopplöshet och meningslöshet, med dödstankar. Förnekar suicidala tankar, planer eller avsikter. Har god och nära relation och dialog med sin mamma. Bokar in nybesök på BUP-mottagning under morgondagen. C-gas: 31 Tillförlitlighet: Mycket god

8 Utagerande Uppmärksamhet (3F) Impulskontroll och aktivitet (3F) Samarbetsförmåga (6F) Uppförande (6F) Utagerande ( Samtliga ovanstående, 18 F)

9 Inåtvändet Självständighet (separationsångest, 6 F) Hantera oro (6 F) Sinnestämning (Depression, 6 F) Sinnesstämning+ självskada (6 F + 3 F) Inåtvändhet (samtliga ovanstående bortsett från de tre frågorna om självskador)

10 Barnets funktionsnivå Socialt deltagande (3 F) Kvaliten på barnets sociala relationer (3 F) Skoldeltagande och prestation (3 F) Övergripande funktionsnivå/barn (ovanstående 9F)

11 Familjeaktivitet (4 F) Familjesituation Familjens välbefinnande (3 F) Övergripande familjesituation (samtliga frågor ovan, 7F) Sinnestämning uppgiftslämnare (6 F)

12 Andra problem Mobbar, grymhet mot djur, eldning, droger, specifik rädsla, socialfobi, tvångstankar, tvångshandlingar, tics, tankeproblem, skolvägran, selektiv mutism, blir mobbad, trauma, talsvårigheter, utvecklingsproblem, inlärningsproblem, sömnproblem, ätstörningar, enures, enkopres, sexuella problem.

13 Riskfaktorer Misshandel, bristande omsorg, sexuellt utnyttjande

14 Sammanställning av svar BCFPI

15 Sammanställning av svar BCFPI

16 C-GAS CGAS (Children's Global Assessment Scale) är en skattningsskala där behandlare bedömer funktionsnivån hos barn och unga med psykiska symtom i åldrarna 4-20 år Med det menas hur barnet fungerar hemma, i skolan och tillsammans med kamrater i jämförelse med ett barn i samma ålder med normal funktionsnivå CGAS är ingen skala som bedömer familjens fungerande utan det är barnets individuella funktionsnivå som motsvarar CGAS-värdet.

17 Vad skattas? Patientens lägsta funktionsnivå under den senaste månaden i; Hemma, med familjen: Hur man relaterar till föräldrar och till syskon, hur man klarar sömn och sköter sin hygien, hur man klarar måltider, hur man tar hand om sina saker och sitt rum, hur man aktivt deltar hemma med olika sysslor - allt i jämförelse med vad som bedöms som normalfungerande för ett barn i samma ålder. Kamrater: Hur man fungerar tillsammans med kamrater, att man har vänner som främjar positiv utveckling, att det finns ömsesidighet i kamratrelationer, att man kan behålla vänner över tid, att man kan skapa nya kamratrelationer ex vid skolbyte, att man deltar i socialt samspel och kan göra saker tillsammans ex delta i olika fritidsaktiviteter. Skolan: Hur man fungerar i skolan både i klassrum och mellan lektioner, att man närvarar som planerat, att man klarar att gå i normal klass utan extra hjälp, kan ta in kunskaper, klara kunskapsnivån för godkänt, kunna koncentrera sig på uppgifter, slutföra uppgifter som är normalt för ens ålder.

18 Barn och unga med CGAS anses ha en normal funktionsnivå Barn och unga med CGAS bedöms vara troliga kliniska fall Barn och unga med CGAS 60 och lägre bedöms vara säkra kliniska fall

19 Vårdbegäran: Egenremiss Uppgiftslämnare: Mamma Sara Kontaktorsak: Depression, ångest, sömnsvårigheter Bedömningsruta Bakgrund: Alltid haft lätt till oro och ängslan. Höga krav på sig själv. Haft mycket separationsångest vid 8 års ålder, har fortfarande svårt att sova utan sin mamma. Har varit belastande social situation i hemmiljön utifrån föräldrarnas separation för två år sedan. Mormor som stod patient mycket nära gick bort i cancer för 8 månader sedan.. Senaste två månaderna, mycket oros och katastroftankar, negativa tankar om sig själv, skuldkänslor till föräldrarnas separation, depressivt tankeinnehåll. Isolerar sig allt mer, inaktiv. Ärftlighet: Mamman tidigare varit deprimerad, morfar suiciderat. Pappa med bipolär sjukdom. Aktuell familjesituation: Separerade föräldrar sedan två år tillbaka, bättre kommunikation emellan föräldrar senaste tiden. Bor hos mamma, träffar pappa någon dag på helgen och lov. Pappa är musiker och reser en del. Inga syskon. Samhällsstöd: Tidigare kontakt med skolkurator utifrån stressrelaterade symtom r/t skolarbetet, samt oro i samband med föräldrarnas separation. Hemliv: Lätt till irritation, drar sig gärna undan på rummet. Kan självmant hjälpa till med enklare sysslor, men saknat ork till detta senaste tiden. Sömn: Svårt med insomning, tar upp till tre timmar att somna, grubblar mycket på kvällar. Flera uppvaknande nattetid. Sover inget på dagarna. ADL: Sköter sin hygien med dusch och tandborstning. Men bryr sig mindre om sitt utseende än tidigare, tappat intresse för kläder och smink. Nutrition: Nedsatt aptit, får tvinga i sig måltider. Ofta sötsugen. Gått ner 4 kg i vikt senaste två månaderna. Skolsituation: Höga krav på sig själv, blir sällan nöjd över sina goda resultat..alltid nått kunskapsmålen med god marginal. Senaste två månaderna ökad frånvaro, nu varit hemma på heltid senaste veckan, dalande betyg, blir snabbt trött och tappar koncentrationen. Kamrater: Har vänner både på skolan och fritiden. Senaste veckorna tog dragit sig undan och inte alltid orkat umgås med dem eller svara i telefonen när de ringt. Fritid: Spelar fotboll sedan 6 års ålder. Nu tagit uppehåll. Saknar lust och ork, upplever att hon ändå inte bidrar med något bra till laget. Tidigare umgåtts mycket med vänner på fritiden, intresserad av mode och konst. Ritar, syr. Blir nu mestadels liggandes i sängen och tittar på serier. Bedömning:. 15-årig flicka, separerade föräldrar, bor heltid hos mamman, inga syskon. Beskrivs tidigare en belastad familjesituation vilken nu har stabiliserat sig efter separation.. Svårt hantera sorg och saknad efter sin mormor. Uppvisar nu symtom på depression och ångest vilket även förstärks av BCFPI-intervju som ger utfall på sinnesstämning, oro med funktionspåverkan inom familjen, skolan och socialt. Framkommer hopplöshet och meningslöshet, med dödstankar. Förnekar suicidala tankar, planer eller avsikter. Har god och nära relation och dialog med sin mamma. Bokar in nybesök på BUP-mottagning under morgondagen. C-gas: 31 Tillförlitlighet: Mycket god

20 Vad vill vi uppnå? Kvalitetssäkra inflödet till den specialiserade BUP Säkerställa jämnställd vård Säkerställa rätt vårdnivå Lika träffsäker som mer omfattande skalor Möjliggöra planering och optimering av vårdinsatser Välfungerande datasystem Säkerställa möjligheten att utvärdera BUP-verksamheten

21 Halland: BUP linjen hänvisar rätt Andel barn där telefonintervju BCFPI med förälder visat symptombelastning T>65 (kliniskt signifikant nivå; n=1342) som på BUP linjen hänvisats till 1. BUP specialistvård eller 2. 1a linjen. Andel med besvärande symtom Hänvisad till: BUP specialist 1a linjen

22 Ostrukturerat telefonsamtal förmår ej hänvisa rätt Andel barn där telefonintervju BCFPI med förälder visat symptombelastning T>65 (kliniskt signifikant nivå) bland n=609 som i annat län med fri intervju av sjuksköterska hänvisats till 1. BUP specialistvård eller 2. 1a linjen. Andel med besvärande symtom Hänvisad till: BUP specialist 1a linjen

23 Positiva erfarenheter av BCFPI Halland har använt BCFPI sedan 2005 och deras utvärdering har visat Säkrare bedömningar Rätt vårdnivå Minskade antal besök Förbättrad selektion Kostnadseffektivt Bättre behandlingsinsatser Kortare vårdtider Uppföljning

24 Vilka ska till BUP?

25 Uppdrag för svensk barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag är att erbjuda insatser på specialistnivå. Insatser ges till barn och unga upp till 18 år med medelsvåra till svåra psykiatriska tillstånd och där funktionsnivån i vardagen är påverkad Insatserna utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och bygger på barnpsykiatrisk diagnostik. Insatserna består av bedömning, utredning och/eller behandling av såväl akuta som icke akuta tillstånd Verksamheten samverkar med vårdgrannar gällande barnpsykiatriska frågeställningar.