Verksamhetsberättelse 2016

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Kulturskolan Bokslut 2016 Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

2 Innehållsförteckning 1 Organisation Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Ekonomisk redovisning Väsentliga händelser Bilagor Bilaga 1: Antal elever per område Bilaga 2: Bilaga 2 Scenkonstuppleverser och Skapande skola Bilaga 3: Uppföljningsrapport internkontroll Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

3 1 Organisation Kulturskolan är en skola som leds av en rektor som leder ca 50 medarbetare. Majoriteten är lärare i olika konstnärliga ämnen. Administrationen är liten, förutom rektor 3,5 personer inklusive kulturkonsulent och institutionstekniker. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

4 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Läsanvisningar Utfall för målen anges enligt följande: Bedömningen är att målet är nått Bedömningen är att målet inte är nått Status för aktiviteter anges enligt följande: Pågående, slutdatum har passerats Startdatum ännu inte nått Pågående Avslutad Inte påbörjad Konkretiserat mål 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid. Mål 1 Halmstads Kulturskola ska nå fler elever 2016 än föregående år. Halmstads Kulturskola nådde fler elever än föregående år, köerna har minskats något. Antalet lärartimmar har ökat de senaste åren och fler elever har kunnat erbjudas plats. Lokalerna har begränsat intaget i några ämnen, till exempel piano och gitarr. Kulturskolan erbjuder undervisning förutom i de tre huvudenheterna på tretton andra platser i kommunen. De kommande årens ökningar av elevantalet blir utmaningar för Kulturskolan. Nya lokaler från höstterminen 2017 ger möjligheter dels för ökat intag, dels för att finnas på ytterligare platser i kommunen. Var bor eleverna? Se bilaga 1. Mätetal Målvärde Utfall Antal elever i Kulturskolans frivilliga undervisning Antal pojkar i den frivilliga undervisningen Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

5 Aktiviteter Rytmikundervisning i grundskolan. Kommentar Rytmikundervisningen, att barn får lära sig sång, musik och dans i förskoleklass och så långt det är möjligt i årskurs ett, har varit en satsning från Halmstads Kommun sedan Det ger en rad positiva effekter. Alla barn i kommunen får se möjligheterna att lära sig sjunga, spela och dansa, något som sedan kan fortsätta inom den frivilliga kulturskolan. Men undervisningen tjänar också de processer som såväl läroplan som barnoch ungdomsförvaltningen systematiska kvalitetsarbete eftersträvar: Förutom kunskaper i musik och dans stimuleras fler sätt att lära, underlättar samarbete och koncentration, stimulerar barnens fantasi och inlevelseförmåga, stärker jämställdheten, möjliggör för nyanlända att delta i på samma villkor som inhemska barn, fortbildar den ordinarie personalen och bidrar också till möjliga aktiviteter av sammanhållande karaktär på skolorna vid föräldrakvällar, luciaavslutningar med mera. Dessutom hjälper den Kulturskolan att rekrytera från alla bostadsområden och olika socialgrupper. Konkretiserat mål 8: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten Mål 2 Halmstads Kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade aktiviteter. Halmstads Kulturskolas utåtriktade verksamheter arrangeras av pedagogiska skäl. Detta hindrar dock inte att de framträdanden som utförs är en viktig del av Halmstads Kulturliv. Återkommande evenemang som Lussekonserterna i december, Ensemblefestivalen och dansföreställningarna i maj är uppskattade av en långt större publik än de nära och kära. Under våren 2016 har lärarna också gjort program för skolorna, såväl av konstnärliga som av rekryterande skäl. Antal Publik Offentliga arrangemang Interna arrangemang För skolan Summa Mätetal Målvärde Utfall Antal evenemang Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

6 Mål 3 Halmstads Kulturskola ska ha en god kvalitet med nöjda elever och vårdnadshavare Under 2016 gjordes ingen utvärdering utan nästa mätning görs i maj Mätetal Målvärde Utfall Nöjd brukare 98% 97,6% Nöjd brukare Mätning av målet görs i maj Mål 4 Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet. Aktiviteter Hbtq-certifiering Kommentar Utbildningen genomförs med RFSL som kursansvariga. Fyra utbildningsdagar, varav de första två genomfördes vid terminsstarten ht 2016, sedan följer arbete med en verksamhetsplan på arbetsplatsen. I sommar blir Kulturskolan HBTQ-certifierad. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

7 3 Ekonomisk redovisning (kkr) Budget2016 Helårsutfall2015 Helårsutfall2015 Helårsutfall2016 Helårsutfall2016 Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad (kkr) Budget2016 Helårsutfall2015 Helårsutfall2015 Helårsutfall2016 Helårsutfall2016 Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Driftredovisning Årsresultatet ( Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års resultat. Periodresultatet innevarande år är kkr. Föregående år var periodens resultat kkr, en förändring med +580 kkr. Intäkterna är högre under perioden 2016 (+724 kkr) eftersom Kulturskolan fått statsbidrag för projektet Skapande skola. Även BUN:s satsning på kulturupplevelser, bidrag från Region Halland samt fler elever bidrar till de högre intäkterna. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

8 Lönekostnaderna är lägre innevarande år (+335 kkr), beroende på att i år har personalkostnaderna redovisats under övriga kostnader (köpt tjänst) i högre grad än föregående år. Lokalkostnaderna är lägre (+383 kkr) innevarande år i och med lägre hyreskostnader och även kapitalkostnaderna är marginellt lägre (+4 kkr). Övriga kostnader är högre 2016 (-867 kkr), vilket dels förklaras av högre kostnader för köpta tjänster innevarande år då personalkostnader betalats via faktura i stället för att belasta lönebudgeten, dels på att inköp gjorts kopplat till bidragsintäkterna. 1. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. En något högre bemanning innevarande år och årets avtalsenliga löneökningar borde ge en högre lönekostnad, men eftersom personalkostnader i större omfattning än föregående år betalats via faktura och därför redovisas under övriga kostnader (köpt tjänst) syns inte denna ökning på lönekostnaderna. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om negativ avvikelse finns, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Årets resultatavvikelse mot ram är +970 kkr. Under hösten uppkom behov av finansiering kopplat till att Kulturskolans nya lokaler färdigställs, och för att kunna bekosta detta hölls budgetmedel inne. Överskottet har därför uppkommit genom en medveten återhållsamhet, och tanken var att det skulle hinna användas innan årets slut. Intäkterna avviker med kkr beroende på erhållna bidrag som inte budgeterats, en av BUN beslutad satsning på kulturupplevelser i skolan samt ett något högre elevantal som genererat högre intäkter. Årets lönekostnader avviker med kkr. Anledningen är att personalkostnader redovisas under övriga kostnader, då tjänster köpts och belastat annat konto, samt att vakanser och frånvaro inte ersatts fullt ut under året. Lokalkostnaderna avviker något (+58 kkr) på grund av lägre hyreskostnader och kapitalkostnaderna avviker marginellt (+9 kkr) på grund av lägre avskrivningskostnader. Övriga kostnader avviker mot budgetram med kkr, dels eftersom personalkostnader redovisas som köpt tjänst, dels på grund av inköp kopplade till erhållna bidrag. Då kostnader för personal och bidragsfinansierade projekt tillsammans är högre än det redovisade underskottet på övriga kostnader, finns det trots den negativa avvikelsen budgeterade medel kvar vid årets slut. 1. Kommentera och analysera särskilt avvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Avvikelsen på personalkostnader jämfört med årets budget förklaras av att kostnader motsvarande ca 1,5 årsarbetare under året utbetalats via faktura i stället för som lön, och därmed redovisas på annat konto. Vakanser och frånvaro har inte ersatts fullt ut, vilket bidrar till ett överskott på personalkostnaderna. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnerna + föregående rapport) 1. Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Ramavvikelsen har förändrats med +670 kkr jämfört med den senaste prognosen. Främst beror förändringen på att utfallet för övriga kostnader blev lägre än vad som redovisades i Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

9 senaste prognosen, beroende på att budgeterade medel medvetet inte förbrukats innan årets slut. Även avvikelsen på lönekostnader ökade. Under hösten har man medvetet varit återhållsam med ekonomiska resurser för att kunna finansiera uppkomna behov i samband med att Kulturskolans nya lokaler färdigställs. Då tanken var att kostnader för detta skulle belasta 2016 års budget har inte hela överskottet redovisats i tidigare prognoser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Årets investeringsnetto är -287 kkr. Förändringen jämfört med föregående år är marginell, +27 kkr. Prognos ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera årets avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse finns, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse mot fastställd ram. Prognosjämförelse ( Budget + föregående rapport) 1. Kommentera förändringar av ramavvikelsen jämfört med den senaste prognosen. Ingen förändring av avvikelse jämfört med den senaste prognosen. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

10 4 Väsentliga händelser Nya lokaler är efterlängtade Arbetet med att utforma de nya lokalerna dit verksamheten kommer att flytta har varit stimulerande och hoppfulla. Rektor och personal ser stora förbättringar i verksamheten för elever, föräldrar och personal. Samarbetet kommer att kunna förbättras avsevärt. Arbetsmiljön är och har länge varit ett stort problematiskt område. Ny kulturgaranti i kommunen I samverkan med Kulturförvaltningen har en ny kulturgaranti för professionell scenkonst tagits fram som båda nämnderna antagit. Det är strategiskt viktigt. Barn och ungdomsnämnden har också utökat resurserna för professionella kulturupplevelser vilket givit Kulturskolan än större möjligheter att uppfylla målet om minst en professionell scenkonstupplevelse per läsår. Samarbetet med förvaltningens kvalitets och utvecklingsavdelning kring Skapande skola har också fått fastare former och arbetet kommer att kunna fördjupas i det följande. Internationella samarbeten I samverkan med Kulturverket genomfördes workshop i februari med den argentinska gruppen Carlos Quilici's orchestra vilket var givande för eleverna i Stråkensemblen. Nova Cantica, äldsta kören, turnerade till Paris och uppträdda bland annat i Notre Dame-katedralen. Symhonic band deltog med stor framgång i musikfestival i BadOrb i Tyskland. Bild och formelever sände in bilder till en tjeckisk världsomfattande tävling, och ett av Halmstadelevernas bidrag valdes ut till ett hederspris. Konserter med fortsatt god kvalitet En av de starkaste konserterna som Kulturskolan gör 2016 ägde rum i februari. I samverkan med en vuxenorkester, Halland Wind Band, genomförde äldsta blåsorkestern Symphonic band en konsert i Immanuelskyrkan där verket "Banja Luka" framfördes. Insamling till Rädda barnens flyktingarbete gjordes av föräldraföreningen och Halmstadmedborgare som tvingats fly till Sverige under Bosnienkriget talade. Även skolans bild och formelever medverkade med starka bilder inspirerade av verket. Att samverka med det ideella musiklivet ger oftast mycket bra resultat, såväl konstnärligt som socialt. I samband med Melodifestivalen samverkade några av Kulturskolans orkestrar med kulturförvaltningen i ett lyckat arrangemang vid Halmstads Teater. Likaså deltog skolans elever i den årliga fyrverkerifestivalen i augusti. I samband med Kulturnatten, där Kulturskolan medverkade ovanligt Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

11 flitigt, deltog Cantabile och Nova Cantica i Tommie Haglund-festivalen, som senare under hösten sändes i Sveriges Radio. I samarbete med Region Halland och länets övriga kulturskolor finns nu en symfoniorkester för ungdomar år som har konsert en gång om året. Nya bidrag från Statens Kulturråd Regeringen har beslutat stödja landets Kulturskolor och Halmstad fick beviljat en och en halv miljon för att kunna rekrytera nya grupper till Kulturskolan. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

12 BILAGA 1 ANTAL ELEVER PER OMRÅDE I HALMSTAD OMRÅDE ANTAL ANTAL Andersberg Bäckagård Eldberga/Trönninge/Laxvik Frennarp/Furet/Nyatorp Fyllinge Getinge/Slöinge/Steninge Gullbrandstorp Harplinge Haverdal Holm Knebildstorp Kvibille Kärleken Lasarettsomr./Mickedala/Rotorp Linehed/Gustavsfält Marbäck/Öppinge/G:a Fyllinge Nissastrand/Söder/Slottsjord/Örjan Nyhem/Larsfrid/Ö. stranden Onsjö Oskarström/Sennan/Åled Simlångsdalen Snöstorp/Skedala/Röinge Stenhuggeriet Söndrum Tylösand/Frösakull Vallås Utanför kommunen Adresskyddade 1 Summa:

13 BILAGA 2 Scenkonstuppleverser och Skapande skola Aktiviteter som planerats under 2016 inom ramen för Scenkonstupplevelser och Skapande skola har genomförts som planerat. De genomförda kulturinsatserna inom grundskolan visar totalt sett på en god utveckling. Nämnden ökade budget för kulturupplevelser i grundskolan med trettio procent, vilket är en i nationell jämförelse mycket stark satsning. Skolan är en viktig plattform för barn och ungas tillgång till kulturella upplevelser och arbetar redan idag för att tillgängliggöra och föra in konstnärliga och kulturella uttryck i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Trots det har elever i Halmstad olika förutsättningar att ta del av kulturen. Insatserna fokuserar därför på lust och nyfikenhet för alla konstformer och att ta del av stadens rika kulturliv. Konstnärliga och kulturella uttryck kan i skolan användas i ännu större utsträckning som effektiva verktyg vid måluppfyllelse i skolan. I samverkan med kulturaktörer kan verksamheterna pröva olika sätt att använda kulturella uttryck i det pedagogiska arbetet och på så sätt även bidra till utveckling av barns och elevers kreativa förmåga. Samordning mellan förvaltningarna behöver stärkas i syfte att säkerhetsställa att barn och unga får likvärdig tillgång till kultur genom hela skolgången oavsett verksamhet. Samarbetet mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Kulturförvaltningen bör stärkas ytterligare. För att stödja skolornas utsedda kulturombud i arbetet med att sprida kulturutbudet och tillhörande arbetssätt och verktyg arrangeras gemensamma träffar för ombuden två gånger per läsår vars innehåll har vidareutvecklats med olika fokus och teman. Ett tätare samarbete mellan skolbibliotekarier och kulturombud är önskvärt. Under förra året påbörjades ett långsiktigt arbete genom att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp skapades för att ta fram ett underlag och förlag till en barnkulturplan för Halmstads kommuns strategiska arbete med barnkultur. Förslaget antogs under första kvartalet Satsningar på kultur i skolan finns idag, inom ramen för skapande skola, men behöver också breddas till att omfatta förskolans verksamhet vilket är i linje med den statliga kulturpolitikens ambitioner. Under 2016 har elever i åk F-9 upplevt en teater-, dans- eller musikföreställning. Totalt har 123 föreställningar arrangerats med ett genomsnittligt publikantal på 94 personer elever har sett en dansföreställning, 3696 elever har varit på en konsert och 6089 elever har sett teater. 64 procent av eleverna i åk F-9 deltog i minst ett projekt inom Skapande skola under vårterminen. I höst har ca 40 procent (4438) av eleverna deltagit i projekt. Det är svårt att räkna på individnivå eftersom kalenderåret rör två olika läsår med en del skolbyten, men ca 12 % av eleverna bedöms att inte alls ha deltagit i ett projekt under En del projekt är dock tidsmässigt korta (t.ex. dans under två timmar) och det är därför svårt att koppla effekten av dessa workshoppar till målet. I verksamhetsplan för 2017 kommer fler mål om kultur in som rektorer på de olika skolorna måste förhålla sig till. Det blir ett starkare styrmedel för att skolorna ska använda de kulturella resurserna i högra grad. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

14 Mätetal Målvärde Utfall Skapande skola elever ca 88% Kulturupplevelser elever 100 % Aktiviteter Aktiviteter kring Skapande skola Kulturupplevelser Kommentar elever har deltagit i minst ett skapande skola-projekt under Vi behöver arbeta för att sprida skapande skola på alla skolor och framförallt på högstadieskolorna. De elever som har deltagit har jobbat med film, foto, konst, musik, instrumenttillverkning, drama, slöjd, glasblåsning, sagolek, lajv, modern dans, balett, musikal, utställningar, litteratur, författarbesök, skrivarverkstäder, poesi, ljudvagnsbio m.m. Under 2016 har elever i åk F-9 upplevt scenkonst elever har sett en dansföreställning, 3696 elever har varit på en konsert och 6089 elever har sett teater. Fler föreställningar hade kunnat rymmas inom budgeten, men brist på lokaler och tid har satt stopp. Målet, att alla elever i åk F- 9 får minst en scenkonstupplevelse under 2016, nås emellertid. Verksamhetsberättelse Kulturskolan Halmstads kommun

15 BILAGA 3 Uppföljningsrapport internkontroll 2016 Kulturskolan 2016 Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

16 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppföljning av 2016 års internkontrollplan... 4 Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

17 1 Inledning I denna rapport görs en uppföljning av verksamhetens internkontrollplan för För vart och ett av de perspektiv som finns i internkontrollplanen redovisas: Identifierade risker Vad som ska granskas med anledning av riskerna (kontrollmoment) Kommentarer till granskningen, inkluderande om avvikelser konstaterats Internkontrollplanen ska i sin helhet följas upp minst en gång per år. Utifrån verksamhetens återrapportering av internkontroll görs en sammanställning till kommunstyrelsen. I årsredovisningen görs också en övergripande bedömningen av internkontrollen i kommunen. Respektive nämnd/bolagsstyrelse ska dessförinnan ha fattat beslut om återrapporteringen, inkluderande vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av konstaterade brister eller avvikelser. Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

18 2 Uppföljning av 2016 års internkontrollplan 2.1 Verksamhet Trafiken utanför skolan Risk Vid föräldrarnas lämningar och hämtningar finns det risker i trafiken. Barn som promenerar och cyklar mitt bland bilar. Arbete har det senaste läsåret gjorts på Bryggeriet och Kulturhuset men fortfarande är det riskfylld miljöer. Tillkommit har nu också att trafikmiljön vid St Olof-enheten har blivit kraftigt utökad av andra verksamheter vilket ökar riskerna för våra elever. Kommentar: Frågan är lämnad vidare till Teknik och fritid men har lägre prioritet nu när skolan flyttas till Söder. Från skolan har vi lämnat information till alla vårdnadshavare om rutiner vid hämtning och lämning. Vid Kulturhuset har problemet tagits upp med Kulturförvaltningen där gällande rutiner har blivit sämre. Vid St Olof-enheten har trafiken minskat något. Avvikelse: Ja Arbete ute på skolorna kvällstid Risk Några av skolans lärare och elever håller till på skolor på kvällstid. Det finns risker med ensamarbete för lärarna. Skolans rektor har gått igenom rutiner vid hot och fara. Kommentar: Rutiner vid hot och fara är genomgångna. Belysningen vid vissa enheter, till exempel Eketånga Montessori, är inte tillfredsställande. Avvikelse: Ja 2.2 Styrning Dålig ventilation Risk Miljö- och Hälsa har satt tak på antal personer i Kulturskolans rum. Detta hindrar effektiv måluppfyllelse eftersom just i de ämnen där det är långa köer skulle fler elever kunna tas emot ifall lokalerna var anpassade för det. Kommentar: Dessa problem försvinner när kulturskolan flyttar till söder i nya lokaler. Avvikelse: Ja 2.3 HR/medarbetare Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun

19 2.3.1 Frihet att utforma arbetet Risk Lärarna på Kulturskolan har ingen klar avgränsning i tid mer än det som rektor beordrar inom lärarnas avtalsenliga reglerade arbetstid. Förtroendearbetstid och ambitionsnivå kan tidvis medföra väldigt mycket arbete, där risken för utbrändhet finns. Detta är något som arbetsgivaren måste ta hänsyn till i tjänsteplanering och givna uppdrag. Kommentar: Rektor följer varje termin upp arbetet, där det ingår att tillsammans med medarbetaren bedöma ambitionsnivå i förhållande till uppdraget. Hälsoaspekter och stresshantering är ett löpande moment på Kulturskolan. Avvikelse: Nej Uppföljningsrapport internkontroll Kulturskolan Halmstads kommun