Erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2

Transkript

1 Erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2 - En litteraturstudie Experience of hospital care in patients with diabetes type 1 and type 2 - A litterature review Kajsa Weiberg Johanna Lind Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15hp Kristina Rehndal-Laage & Birgitta Blomberg Kaisa Bjursäter

2 Sammanfattning Titel: Erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2 en litteraturstudie. Experiences of hospital care in patients with diabetes type 1 and type 2 a literature review. Fakultet: Institution: Ämne: Kurs: Författare: Handledare: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för Hälsovetenskaper Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Johanna Lind och Kajsa Weiberg Birgitta Blomberg och Kristina Rendahl Lage Sidor: 30 Nyckelord: Diabetes typ 1, Diabetes typ 2, Erfarenheter, Sjukhusvård. Introduktion: I Sverige finns ca personer med diabetes typ 1 och typ 2. Då sjukdomen ökar för varje år kommer fler patienter som behandlas på sjukhus att ha diabetes. För att möta patienter med denna komplexa sjukdom behövs goda kunskaper hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2. Metod: Litteraturstudie. En sökning i databaserna Cinahl och PubMed samt manuell sökning genomfördes. 10 artiklar framkom efter en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet redovisas genom fem kategorier Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet, God och bristande kommunikation mellan patient och personal, Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning, Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper och Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård. Stor vikt lades på att kommunikationen och informationen var bristande. Måltiderna som erbjöds på sjukhuset ingick också bland patienternas negativa erfarenheter. Positiva erfarenheter som framkom i resultatet var bra timing av måltider och medicinering samt att patienterna var nöjda med vårdpersonalens kunskap om diabetessjukdomen. Slutsats: Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som negativa erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan vårdpersonalen och patienten har stor betydelse för hur patienten upplever sjukhusvården.

3 Innehåll Introduktion... 4 Hypo- och hyperglykemi... 4 Omvårdnad vid diabetes... 5 Sjukhusvård... 5 Problemavgränsning... 6 Syfte... 6 Metod Litteratursökning... 7 Urval Urval Urval Databearbetning... 9 Etiska överväganden Resultat Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet God och bristande kommunikation mellan patient och personal Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning Tillfredställelse och missnöje med personalens kunskaper Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Slutsats Referenslista Bilaga 1 Artikelmatris

4 Introduktion Sjukdomen diabetes har funnits sedan lång tid tillbaka och det första dokumenterade fallet dateras till 1522 före Kristus. Ordet diabetes är grekiska och betyder att en ökad mängd vätska passerar genom kroppen. När det upptäcktes att urinen på patienter med diabetes var söt, tillkom mellitus som är det grekiska ordet för söt. Förr innebar detta att diabetes diagnosticerades genom att smaka på urinen (Mulder 2012). Diabetes mellitus är ett samlat begrepp som innefattar flera sjukdomar som har förhöjt blodsocker, hyperglykemi, som gemensamt kännetecken. Diabetes mellitus typ 1 och diabetes mellitus typ 2 är de två vanligaste av dessa sjukdomar (American Diabetes Association [ADA] 2014a). Enligt Världshälsoorganisationen [WHO] (2015) hade 9% av världens totala befolkning diabetes år Av de som har diabetes i världen så har 90-95% diabetes mellitus typ 2 (WHO 2015; ADA 2015; Nolan et al. 2011). Förekomsten av diabetes ökar (Sagen 2013) och den ökade förekomsten av diabetes kan bland annat kopplas till den ökande folkmängden i världen samt den ökande livslängden bland människorna (Wild et al. 2004). I Sverige fanns det enligt Socialstyrelsen (2015) personer med läkemedelsbehandlad diabetes år 2013 och 12-13% av dessa har diabetes typ 1. Diabetes kan behandlas med både kost och läkemedel (Socialstyrelsen 2015c). Behandlingen av diabetes inriktas på att genom ett stabilt blodsocker förebygga akuta komplikationer och följdsjukdomar. Fasteglukos hos en person med diabetes bör ligga mellan 4-7 mmol/l, hos äldre personer över 75 år med okomplicerad diabetes bör fasteglukosvärdet vara under 10 mmol/l (Dammen Mosand & Stubberud 2011; Sagen 2013). Långtidsblodsockret HbA1c bör hållas under 52 mmol/mol (Sagen 2013). Följdsjukdomar till diabetes är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, nervskador, njurskador och förändringar i ögonbotten (Socialstyrelsen 2015c; Sagen 2013). Kostbehandlingen består av bra matvanor och detta ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker. Traditionell diabeteskost utgår från de svenska näringsrekommendationerna som är kostråd som riktas till den friska befolkningen (Socialstyrelsen 2011). Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vård och behandling av sjukdomstillstånd bedrivas så att kraven på god vård uppfylls (SFS 1982:763). Hypo- och hyperglykemi För mycket insulin, för liten måltid och/eller för mycket fysisk aktivitet kan ge upphov till hypoglykemi, även kallat glukosbrist. Symtom på detta är skakningar i kroppen, svaghetskänsla och hjärtklappning. Om det låga blodsockret inte behandlas kan personen bli medvetandesänkt eller få hjärnskador (ADA 2014; Mulder 2012). Det är mycket viktigt att personen med diabetes lär sig att känna igen symtom på hypoglykemi för att snarast behandla tillståndet (WHO 2015). Om hypoglykemi uppstår är det viktigt att personen äter något sött och att blodsockernivån kontrolleras regelbundet så att blodsockernivån stabiliseras (ADA 2014e). För lite insulin, brist på fysisk aktivitet eller stort intag av kolhydrater kan leda till hyperglykemi. Symtom och tecken på hyperglykemi är: stora urinmängder, illamående, ökad andningsfrekvens. Om detta inte behandlas kan det leda till koma eller ketoacidos (ADA 2014d; Mulder 2012). När ketoacidos uppstår sker en fysiologisk reaktion där glukosförbrukningen reduceras och stresshormonerna glukagon, kortisol, tillväxthormon samt adrenalin frisätts. Symtomen på ketoacidos är andnöd, illamående och att patienten känner en stor törst (ADA 2014d). 4

5 Omvårdnad vid diabetes Enligt hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) ska vården bedrivas på ett sätt som uppfyller kraven för god vård. Detta innebär bland annat att vården ska vara av god kvalité och tillgodose behovet av trygghet i vård samt behandling. Vården ska även vara lättillgänglig, respektera patientens integritet och självbestämmande, främja en god kontakt mellan vårdgivare och patient samt att ta hänsyn till patientens behov av sammanhang och säkerhet i vården (SFS 1982:763). Omvårdnad är sjuksköterskans profession och inom professionen ingår att främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa (International council of nurses [ICN] 2014). Samma omvårdnad ska erbjudas alla patienter oavsett ålder, kön, sexuell läggning, politiska åsikter. (ICN 2014; Socialstyrelsen 2014). Henderson anser att sjuksköterskornas uppgift är att bistå friska eller sjuka individer i utförandet av omvårdnad för att bidra till hälsa eller återhämtning. Detta ska göras för att hjälpa individen att återfå självständighet så snabbt som möjligt (Henderson 1961). Enligt kap. 5 i Patientlagen (SFS 2014:821) ska vården i första hand utformas i samråd med patienten. Patientens medverkan i vården samt behandlingen ska utgå från patientens egna förutsättningar och önskemål (Patientlagen SFS 2014:821). Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med diabetes typ 1 och typ 2 innefattar bland annat att tillgodose patienternas näringsbehov (Henderson 1961). Sjuksköterskorna ska undervisa och handleda både nydebuterade och erfarna diabetiker om ny kunskap, råd och idéer för att diabetikerna ska klara av att hantera sin diabetes så länge som möjligt utan komplikationer (Moser 2009). Det är viktigt för sjuksköterskorna att förmedla information om hur livsstilen hos en person med diabetes påverkar blodsockret. Vårdpersonalen måste känna till varje enskild patient och patientens förmåga att förstå det som förmedlas (Sagen 2013). Omvårdnadsteoretikern Virginia Hendersson förespråkade bland annat värdet av att använda informationssystem för att underlätta att ge omvårdnad till patienter (Henderson 1991). Socialstyrelsen (2014) menar att sjuksköterskor ska hjälpa patienter som har diabetes typ 1 och typ 2 med att öka den fysiska aktiviteten. FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) kan patienten ordineras vid fysisk inaktivitet. FAR innebär rörelseaktivitet på recept som passar varje specifik individ (Socialstyrelsen 2014). Sjukvården ska även lära ut till patienten hur regelbundna blodsockermätningar ska tas för att undvika komplikationer (Socialstyrelsen 2015c; Sagen 2013). Sjuksköterskorna bör också rekommendera patienterna att ta kontakt med en fotterapeut för regelbundna träffar för att förhindra fotsår och om att besöka optikern regelbundet för att undvika ögonkomplikationer. Sjuksköterskorna ska även erbjuda patienter med diabetes hjälp med rökstopp (Socialstyrelsen 2015). Sjukhusvård Avdelning Sjuksköterskornas uppgifter på en vårdavdelning är bland annat att observera, tolka symtom och tecken på sjukdom hos patienterna samt bedöma när läkare behöver tillkallas (Hylen Ranhoff 2010). Omvårdnaden sjuksköterskorna utför ska tillgodose både fysiska och psykosociala behov hos patienten (Hylen Ranhoff 2010; Hancook et al. 2003) med fokus på att behålla funktionsförmågan och att lindra symtom (Hylen Ranhoff 2010). Behandling av akut sjuka patienter syftar till att patienterna kommer tillbaka till hemmet i samma status som de var innan sjukhusvistelsen. Det är av vikt att patienten befinner sig på rätt avdelning relaterat till patientens sjukdomstillstånd för att få relevant vård. Innan 5

6 hemgång erbjuds stöd eller hjälp av sjukgymnast eller arbetsterapeut vid behov. Sjuksköterskor ansvarar för vårdplanering innan patientens hemgång för att rätt insatser ska finnas tillgängliga för patienten när denne är färdigbehandlad på sjukhuset (Hylen Ranhoff 2010). Enligt Hanncok m.fl. (2003) råder det delade meningar hos patienterna om hur viktig själva utskrivningen från sjukhuset är. Sjuksköterskorna värderade den som väldigt viktig, medan patienterna värderad det som måttligt och anhöriga/vårdare som måttligt till högt värde (Hancook et al. 2003). Diabetesmottagning/Endokrinologimottagning (Clinic) Sjuksköterskornas uppgifter på en klinik innefattar bland annat blodsockermätning, kontroll av kolesterolvärden, leverfunktion och kontroll av rökstatus (Badawi et al. 2015). På kliniken behandlas patienternas riskfaktorer och patienten informeras om hur diabetessjukdomen kan hanteras på bästa sätt. Sjukvårdspersonalen jobbar oftast i team på kliniker för att genom samarbete hjälpa patienten till så optimal vård som möjligt (Piaggesi et al. 2014). I teamen ingår diabetessjuksköterska och diabetesansvarig läkare men även andra yrkeskategorier ingår så som dietist, sjukgymnast, fotvårdsterapeut och kurator (Socialstyrelsen 2015c). I samarbetet kring patienten används kunskaper som finns hos såväl patienten som hos vårdpersonalen (Piaggesi et al. 2014). De flesta personer med diabetes typ 1 och även svårare fall av diabetes typ 2 som behöver specialistvård kontrolleras och får vård via sjukhusens medicin- eller endokrinologimottagning (Socialstyrelsen 2015c). Problemavgränsning Över människor i Sverige har diabetes. Då fler och fler får sjukdomen varje år kommer antalet patienter som har diabetes som vårdas på våra sjukhus att öka. Patienter med diabetes kan dels bli inlagda eller behandlade på sjukhus för sina diabetesrelaterade problem eller på grund av andra problem som inte i första hand är relaterade till diabetessjukdomen. Något som inte är lika omtalat är hur patienter med diabetes upplever sin vård. Det är väsentligt att sjuksköterskor har goda kunskaper om diabetes typ 1 och typ 2 för att patienterna ska få en bra vårdupplevelse. Fokus i denna litteraturstudie ligger på att beskriva patienternas erfarenheter av sjukhusvård, för att sjuksköterskor ska kunna få en bättre förståelse kring patienternas erfarenheter och därmed kunna förbättra möjligheterna att ge patienten bättre vård. Syfte Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2. 6

7 Metod För att svara till valt syfte gjordes en litteraturstudie. En litteraturstudie genomförs genom litteratur inom ett valt ämne söks, kritiskt granskas och sammanställs (Forsberg & Wengström 2013). Studien är gjord enligt en modifierad version av Polit & Becks (2012) niostegsmodell där steg 6 och steg 7 har bytt plats (Figur 1). Polit & Becks (2012) modell är fritt översatt av författarna från engelska till svenska med hjälp av lexikon. 1. Formulering av syfte och frågeställning. 2. Sökstrategi bestäms - val av databaser samt sökord. 3.Databassökningen utförs. 4. Granskning av titel och abstract mot valt syfte. 5. Artiklarna läses i helhet. 6. Kritisk granskning av valda artiklar. 7. Identifiering av användbar data. 8. Analysera och identifiera teman. 9. Sammanställning av resultat. Figur 1. Polit & Becks (2012) niostegsmodell fritt översatt. Litteratursökning Enligt Polit & Becks (2012) modell, steg 1, för litteraturstudier formulerades ett syfte inom omvårdnad innan databassökningen påbörjades. Enligt steg 2 valdes relevanta sökord och databaser ut. De databaser som användes var Cinahl och PubMed, som enligt Polit & Beck (2012) är relevanta databaser för sökningar inom omvårdnad. Sökord valdes sedan utifrån syftet. De sökord som har valdes ut för studien i Cinahl var Diabetes Mellitus (Major subject), Self care, Patient attitude och fritext Hospital*. I PubMed användes Diabetes Mellitus, Self care, Attitude, Patient care samt fritext Hospital och Experience. De sökorden som användes är korrekta Major Headings [MH]- och Medical Subject Headings [MeSH] enligt båda databaserna. Inklusions- och exklusionskriterier valdes utifrån syftet. Kriterierna redovisas i tabell 1. 7

8 Inklusionskriterier Exklusionskriterier Vetenskapligt granskade artiklar. Artiklar som inte svarar på syftet. Artiklar publicerade mellan och Artiklar som behandlar erfarenheter inom primärvården. Studier som är publicerade på engelska och Studier som behandlar graviditetsdiabetes. svenska. Studier där patienterna är 18 år eller äldre. Studier vars fokus ligger inom det medicinska samt inom farmakologi. Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier. Hospital som fritext lades även till för att få fram ytterligare fokus på sjukhusvård. Enligt steg 3 i Polit och Becks (2012) modell utfördes sedan sökningarna i båda databaserna. Sökning gjordes först på alla sökord enskilt för att sedan kombinera dessa för att få fram det som eftersöktes i syftet. Genom att fritextsökningen hospital gjordes med hjälp av trunkering innefattade sökningen hospital samt alla ändelser (Forsberg & Wengström 2013) Databas Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 Cinahl Diabetes Mellitus (major subject) (S1) Self care (S2) Patient Attitudes (S3) Fritext: Hospital* S1 AND S2 AND Hospital* S1 AND S Pubmed Diabetes Mellitus (S1) Self care (S2) Attitude (S3) Patient Care (S4) Fritext: Hospital Fritext: Experience S1 AND S2 AND Hospital (*1) 4 4 S1 AND S3 AND Hospital S1 AND S4 AND Experience Manuell sökning: Summa Tabell 2. Databassökning i Cinahl och PubMed samt manuell sökning. Sökord och antal träffar. * Externa dubbletter. 8

9 Urval 1 Det totala antalet träffar som uppkom av sökningen var 322 stycken. Urval 1 utfördes enligt steg 4 i Polit och Becks (2012) modell. Artiklarnas titel och abstracts lästes för att kontrollera om de var relevanta för det valda syftet. I detta urval togs även hänsyn till valda inklusionsoch exklusionskriterier. De artiklar som inte svarade på syftet och föll inom dessa kriterier, valdes bort. Efter det första urvalet gav sökningarna i Cinahl 7 artiklar och sökningarna i PubMed gav 21 artiklar. Urval 2 De 28 artiklarna som uppkom genom urval 1 lästes i fulltext enligt steg 5 i Polit & Becks (2012) modell. Utav de 30 artiklar i urval 1 behölls 10 artiklar till urval 2. Manuell sökning gjordes även då en intressant titel för syftet uppkom bland de valda artiklarnas referenser. Titeln söktes och abstractet stämde mot syftet och den behölls i urval 2. Ytterligare en manuell sökning gjordes då ett för syftet intressant mätinstrument uppkommit. Formuläret som heter för DTSQ (Diabetes Treatment Satisfaction Questionnaire) söktes i Cinahl och en relevant träff för syftet uppkom. Abstract och titel lästes och även denna behölls till urval 2. Detta resulterade i 10 artiklar totalt. Enligt steg 6 i Polit och Becks (2012) niostegmodell granskades artiklarna med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för artiklar. Granskningen utfördes med hjälp av mallarna Guide to an Overall Critique of Qualitative Research Report och Guide to an Overall Critique of Quantitative Research Report från Polit och Beck (2012). Samtliga artiklar behölls till urval 3 då de bedömdes hålla en godkänd kvalité. Urval 3 Under Steg 7 i den modifierade modellen av Polit & Becks (2012) identifierades relevant och användbar data för syftet i litteraturstudien. Användbar data identifierades genom att läsa syfte, metod, resultat och diskussion noggrant. De artiklar som föll bort svarade inte på syftet när de lästes i helhet trots att abstractet verkade passande för syftet. En annan anledning till att artiklar föll bort i urval 2 var att de behandlade något av de valda exklusionskriterierna. De återstående 10 artiklarna som ligger till grund för resultatet redovisas i en artikelmatris (Bilaga 1). Artikelmatrisen innehåller artiklarnas författare, årtal, syfte, metod och resultat. Artiklarna var varierande kvalitativa (4) och kvantitativa (6). Databearbetning De 10 artiklar som ligger till grund för resultatet skrevs ut och numrerades för att underlätta bearbetningen. De granskades sedan individuellt av båda författarna. Artiklarna numrerades för att lättare skilja dem åt. Relevanta delar i förhållande till syftet ur artiklarnas resultat identifierades och markerades. De relevanta delarna översattes med hjälp av lexikon och lästes av författarna gemensamt ytterligare en gång för att säkra att resultatet tolkats på samma sätt. Det material som svarade på syftet behölls och diskuterades författarna emellan för att försäkra att båda författarna var överens om innehållet. Postit-lappar med nyckelord samt referering till vilken artikel och vart i artikeln det återfanns togs fram. För att få en översikt över innehållet som ligger till grund för resultatet lades lapparna med nyckelorden som identifierats ut på ett bord. När detta var färdigt skapades 10 teman som passade innehållet enligt steg 8 i Polit och Beck (2012). Genom att undersöka de olika kategorierna kunde liknande information ur de 10 teman sättas ihop till 5 kategorier som gör att resultatet kan färdigställas enligt Polit och Becks (2012) steg 9. 9

10 Etiska överväganden De studier som använts för denna studie har alla genomgått etiska prövningar och är godkända av olika etiska nämnder. I denna litteraturstudie är artiklarna granskade av författarna enligt Polit och Becks modell (2012), för att kontrollera att etiska riktlinjer har följts. Artiklarna har lästs och granskats objektivt för att undvika egna tolkningar av texten. Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska resultatet återges så korrekt som möjligt och får inte ändras till fördel för syftet. För att undvika språkfel och egna tolkningar vid översättning av citat har citaten inte översatts utan redovisas på originalspråk. Fusk och plagiering är inte heller tillåtet vid användning av data (Forsberg & Wengström 2013). Författarna har en skyldighet att använda korrekta källhänvisningar i referenslistan samt i den löpande texten (Backman 2008). För att vara etiskt korrekta kommer inget material som är relevant för syftet uteslutas utan det redovisas utan att ändra eller utelämna något innehåll. 10

11 Resultat Till resultatet har 10 artiklar använts, sex av artiklarna var av kvantitativ metod och fyra var av kvalitativ metod. Artiklarna redovisas i artikelmatrisen, bilaga 1. Ur artiklarnas resultat identifierades fem kategorier: Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet, God och bristande kommunikation mellan patient och personal, Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning, Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper och Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård. Kategorierna redovisas i figur 2. Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård God och bristande kommunikation mellan patient och personal Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning Figur 2. Översikt av resultatets kategorier. Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet beskrivs i tre av tio artiklar (Rutter et al. 2012; Annersten-Gershater et al. 2009; Ackermann et al. 2006) Majoriteten av patienter med diabetes upplevde att sjukhusvården har varit tillfredsställande i helhet (Rutter et al. 2012; Annersten-Gershater et al. 2009). Studien av Annersten-Gershater et al. (2009) där patienter blivit vårdade vid en endokrinologimottagning visar även att åldern haft betydelse för tillfredsställelse av vården. Tillfredsställelsen var högre bland äldre patienter bortsett från ett litet antal patienter över 80 år som inte var nöjda med vården. Samma studie visar även på att antalet diabeteskomplikationer hos patienten inte påverkar hur nöjd patienten är med behandlingen i helhet (Annersten-Gershater et al. 2009). Studien av Rutter et al. (2012) visade att patienter som varit inlagda på sjukhus som ansåg vårdtiden för kort var mindre nöjda med helheten av sjukhusvården. Patienternas erfarenhet av flexibilitet i vården är god enligt studier av Annersten-Gershater et al. (2009) och Rutter et al. (2012). Majoriteten av patienterna känner sig nöjda med flexibiliteten (Rutter et al. 2012; Annersten- 11

12 Gershater et al. 2009). I en undersökning av Ackermann et al. (2006) ansåg patienterna med diabetes att de inte var nöjda med behandlingen de har fått. God och bristande kommunikation mellan patient och personal Kategorin God och bristande kommunikation mellan patient och personal återfanns i sju av tio artiklar (Coates et al. 2015; Wilkinson et al. 2012; Iten et al. 2012; Rutter et al. 2012; Feinglass et al. 2012; Kasteleyn et al. 2013; Ackermann et al. 2006) I undersökningen av Rutter et al. (2012) uppgav patienterna med diabetes som blivit vårdade på sjukhus att kvalitén på kommunikationen med sjukvårdspersonalen har varit god. Patienter i studien av Coates et al. (2015) som blivit behandlade på sjukhus berättade att de kunde kontakta deras doktor när det behövdes, vilken var ett bra stöd för dem. Patienterna hade i flera fall svårigheter att kommunicera med vårdpersonalen på grund av språkliga svårigheter både på mottagning och vid inläggning (Coates et al. 2015; Wilkinson e. al. 2012). Etnicitet påverkade den direkta kommunikationen mellan vårdtagare och vårdpersonal (Coates et al. 2015; Wilkinson et al. 2012). Patienter med en annan etnicitet menade att de var beroende av familjemedlemmar för att få hjälp med att kommunicera med personalen (Wilkinson et al. 2012). En patient i studien av Wilkinson et al. (2012) har uttryckt språksvårigheterna: We will go my husband usually comes with me. He too doesn t know much (English) So I didn t know what is happening or how is my body (Wilkinson et al. 2012, s. 3) Enligt Iten et al. (2012) ansåg endast en fjäderdel av alla deltagare att kommunikationen med vårdpersonalen var optimal. I studien uppgav de patienter med diabetes som immigrerat ett missnöje med kommunikationen (Iten et al. 2012). I studien av Iten et al. (2012) visade de patienter som immigrerat lägst tillit till sjukvården medan de som är uppväxta i landet upplevde större tillit till vården. I studien gjord av Feinglass et al. (2012) har några patienter uttryckt att bristande kommunikation med vårdpersonalen före inläggningen är en av anledningarna till att deras sjukdomsbesvär har lett till amputation. I studien gjord av Kasteleyn et al. (2013) menade vissa av de inlagda patienterna att det fanns svårigheter i att nå rätt vårdpersonal när de undrade över något. Patienterna uppgav även att de fick olika råd från läkaren och diabetessjuksköterskan. I studien av Ackermann et al. (2006) upplevde patienterna bättre vård då de fick bättre kontakt och uppmärksamhet av vårdpersonalen. I studien av Coates et al. (2015) har några få patienter upplevt isolering mellan dem och sjukhuspersonalen. Enligt studien av Rutter et al. (2012) framkom behov av avskildhet hos patienterna. Majoriteten av de inlagda patienterna i studien kände att de fick tillräckligt med avskildhet. Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning återfanns i åtta av de tio artiklarna som resultatet baserats på (Coates et al. 2015; Kasteleyn et al. 2013; Arah et al. 2011; Wilkinson et al. 2012; Annersten-Gershater et al. 2009; Rutter et al. 2012; Feinglass et al. 2012; Korytkowski et al. 2013) Patienter med diabetes som vårdats på sjukhus har i studien av Kasteleyn et al. (2013) uttryckt att de fått mycket information av vårdpersonalen under sjukhusvistelsen. Patienterna som led av hjärtsjukdom i kombination med diabetes ansåg att de fick tillräckligt med information om 12

13 hjärtsjukdomen, men att det fanns bristande information om hjärtsjukdomen kombinerat med diabetessjukdomen (Kasteleyn et al. 2013). I studien av Kasteleyn et al. (2013) ansåg även patienterna att informationen om deras medicinering och dess effekter var otillräcklig. Patienterna uppgav att de hade fått med information hem om läkemedlen i form av bipackssedel. Informationen som gavs gällande fysisk aktivitet ansågs även den vara bristfällig (Kasteleyn et al. 2013). Enligt Arah et al. (2011) var de patienter som fick råd om fysisk aktivitet under vårdtiden skulle vara mer nöjd med vården i helhet. Enligt studien av Kasteleyn et al. (2013) ansåg patienterna att de inte fått någon information angående sexuell aktivitet och de önskade mer information inom området. Endast en patient uppgav att sexualitet hade diskuterats under sjukhusvistelsen (Kasteleyn et al. 2013). Enligt Wilkinson et al. (2012) har patienterna i studien fått erfara bland annat ånger, rädsla och oro i och med deras remittering för vidare vård på njurklinik. Patienterna uppgav även att det fanns en brist på information vilket ledde till förvirring. En av patienterna i studien uppger att denne inte fått information om varför en behandling av njurarna hade påbörjats. Patienten berättar också att det hade varit till hjälp om någon sjukvårdspersonal kunde förklarat även om det inte var doktorn själv (Wilkinson et al. 2012). Annersten-Gershater et al. (2009) och Rutter et al. (2012) visar genom sina studier att patienterna har en bra förståelse kring behandlingen och största delen har förstått vad deras behandling innebär. I studien av Annersten-Gershater et al. (2009) hänvisar de den goda förståelsen till bra patientundervisning. Motsägelsefull information från vårdgivarna och avsaknad av information leder till osäkerhet hos patienterna (Kasteleyn et al. 2013). Några av patienterna i studien av Feinglass et al. (2012) menade att de missförstått sitt hälsotillstånd. Två patienter i samma studie berättade att de trodde deras fotkomplikationer till diabetes berodde på gikt (Feinglass et al. 2012). Deltagarna i studien hade heller inte förstått sambandet mellan rökning och diabeteskomplikationer och bara en deltagare nämnde i intervjun att hen skulle sluta röka om hen fick ändra på något de gjort tidigare. Begränsad förståelse bland deltagarna framkom tydligt i många kommentarer (Feinglass et al. 2012). Enligt Korytkowski et al. (2013) hade både patienter med tidigare utbildning om diabetes och patienter som inte fått tidigare utbildning om diabetes dåliga kunskaper om diabetes som sjukdom. Coates et al. (2015) menar att den kunskap patienterna med diabetes hade kring hypoglykemi kom från deras senaste sjukhusvistelse snarare än från andra utbildningstillfällen som till exempel kommunikationstillfällen med vårdpersonal eller utbildningsgrupper. Tillfredställelse och missnöje med personalens kunskaper Kategorin Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper återfanns i tre av tio artiklar (Kasteleyn et al. 2013; Korytkowski et al. 2013; Rutter et al. 2012). Enligt Rutter et al. (2012) var patienterna som varit inlagda på sjukhus nöjda med vårdpersonalens kunskap om diabetesbehandlingen. Patienterna uttryckte att vårdpersonalen hjälpt dem snabbt om diabetesrelaterade problem uppstod (Rutter et al. 2012). Enligt samma studie av Rutter et al. (2012) uppgav inneliggande patienter med diabetes att de inte blivit besökta tillräckligt av en diabetessjuksköterska. Besök av en diabetessjuksköterska var direkt relaterat till patientupplevelsen i helhet. Flera patienter har uppgett att de inte fått träffa en diabetessjuksköterska alls under sjukhusvistelsen. Patienter med diabetes som fått träffa en specialistsjuksköterska har varit nöjda med detta (Rutter et al. 2012). Patienterna i studien av Kasteleyn et al. (2013) var tveksamma till att en diabetessjuksköterska hade tillräckligt med kunskaper om diabetes och hjärtproblem i kombination med varandra. Flera av patienterna i studien gjord av Kasteleyn et al. (2013) uppgav att de fick träffa väldigt många olika vårdpersonalgrupper, och de hade förväntat sig att få mer stöd från personalen. Enligt studien 13

14 av Korytkowski et al. (2013) var patienterna med diabetes inte nöjda med personalens kompetens vilket minskade deras totala erfarenhet av sjukhusvården. Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård återfanns i tre av tio artiklar (Rutter et al. 2012; Iten et al. 2012; Korytkowski et al. 2013). De patienter som ansåg sig ha kontroll över sin sjukdomsbehandling under sin sjukhusinläggning var mer nöjda med sjukhusvistelsen (Korytkowski et al. 2013). Mer än hälften av patienterna med diabetes har i studien av Rutter et al. (2012) uttryckt att de är nöjda med timingen av mat och medicin kombinerat. Enligt Rutter et al.( 2012) var patienter som använde insulininjektioner flera gånger dagligen före inläggningen minst nöjda i helhet. De hade även större risk att få hypoglykemi under vistelsen på sjukhuset. Jämfört med de som använde insulin två gånger dagligen var de som använde multipla injektioner i större behov av assistans från sjukvårdspersonal när de drabbades av hypoglykemi (Rutter et al. 2012). Enligt undersökningen av Rutter et al. (2012) framkom att förekomst av hyperglykemi var relaterat till sämre upplevelse av sjukhusbehandlingen samt mer ångest/oro och depression. Patienter som var inlagda på sjukhus menade att de haft mindre direkt kontroll över sin egen behandling av diabetessjukdomen (Korytkowski et al. 2013). Det största missnöjet med sjukhusvistelsen var enligt Rutter et al. (2012) måltiderna. Det främsta missnöjet låg i olikheten med måltider hemma. Nästan en fjärdedel av deltagarna indikerade att de aldrig, eller mycket sällan, skulle välja att äta samma måltider hemma. Hälften av patienterna i studien uppgav att de inte alls var nöjda med måltidsvalens överensstämmelse med måltidsvalen de skulle göra hemma (Rutter et al. 2012). Enligt studien var ungefär 15% av deltagarna extremt missnöjda med kvalitén på måltiderna (Rutter et al. 2012). Patienterna som immigrerat i studien av Iten et al. (2012) hade mer svårigheter att följa diet än de som är födda i landet de får vård. Patienter i studien gjord av Korytkowski et al. (2013) uppgav missnöje med timingen av måltiderna medan den större delen av patienterna i studien gjord av Rutter et al. (2012) menade att timingen fungerat bra. Enligt studien av Rutter et al. (2012) ansåg patienterna med diabetes att tillgängligheten av mellanmål var acceptabel. Mer än hälften hade erfarenhet av att det gick att få tag på mellanmål när det fanns behov av det. 14

15 Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka patienter med diabetes erfarenheter av sjukhusvård. 10 artiklar utgjorde resultatet och ur dessa artiklar framkom fem kategorier: Tillfredställelse och missnöje med vården som helhet, God och bristande kommunikation mellan patient och personal, Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning, Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper och Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård. Det framkommer i resultatet att vissa patienter hade erfarenhet av kommunikationssvårigheter med vårdpersonalen. De patienter som har annan etnicitet än vårdpersonalen uppger främst kommunikationssvårigheter. Ett annat problem med kommunikation som framkommit är svårigheten att nå rätt vårdpersonal. Patienterna har även beskrivit att de varit i kontakt med många olika vårdpersonalgrupper och de hade förväntat sig ett bättre stöd hos personalen än de fått. Patienterna i många av studierna menade att informationen från personalen var bristfällig och flera av patienterna hade missförstått sitt sjukdomstillstånd. Patienterna som upplevt att de fått mycket uppmärksamhet och bra kontakt med personalen var mer nöjda med helheten av behandlingen. Bland patienterna låg ett stort missnöje i måltiderna. De menade att maten inte var densamma som den de skulle ha valt hemma och även att det inte fanns många olika måltidsalternativ att välja på. Det var vanligare bland patienterna som använde flera insulininjektioner varje dag att drabbas av ökad hypoglykemi under vårdtiden. Resultatdiskussion Kommunikationssvårigheter påträffades i resultatet och har uppgetts av patienter i flera studier (Coates et al. 2015; Wilkinson et al. 2012; Iten et al. 2012). Det är viktigt att patienten förstår sin behandling, ordinationer och instruktioner som ges av vårdpersonal under sjukhusvården (Socialstyrelsen 2015b). Vårdgivaren ska försäkra sig om att patienten och närstående är delaktiga och får nödvändig information (SOSFS 2005:12). Resultatet visade att patienter som har svårigheter att förstå språket uppgav större missnöje med kommunikationen med vårdgivarna (Iten et al. 2012; Wilkinson et al. 2012). På grund av patienters svårigheter med språket kan erfarenheten av samma vård skilja sig från en patient till en annan (Wilkinson et al. 2012). En patient som inte behärskar det svenska språket ska få hjälp att översätta patientuppgifter eller journalanteckningar om patienten vill ta del av dessa (Socialstyrelsen 2015b). Vid vård av patienter som inte behärskar svenska språket kan det vara nödvändigt att anlita en tolk som kan översätta åt patienten. En muntlig eller skriftlig tolkning kan då göras med hjälp av tolken (Förvaltningslagen 1986:223). Att använda en tolk underlättar för en patient att få rätt information samt även förstå informationen. Patienten och patientens närstående kan känna en trygghet i att veta att någon hjälper dem att översätta till deras modersmål. Att använda tolk kan dock ibland vara ett hinder och att använda sig av en anhörig-tolk kan i vissa situationer vara direkt olämpligt (Socialstyrelsen 2014). Enligt Socialstyrelsen (2014) kan det ha stor betydelse av vad tolken har för kön, erfarenheter och/eller språkkunskaper. Patienten kan ha varit utsatt för våld och då är det viktigt att tolken är neutral till patienten och att tolken inte är en nära släkting eller anhörig. Patienten måste kunna lita på tolken och då kan tolkens kön ha betydelse. Tolken ska inte begränsa patientens möjlighet att prata fritt (Socialstyrelsen 2014). Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om användandet av tolk då beställning av en tolk som är olämplig för ändamålet kan bli ett hinder för att patienten ska kunna få rätt vård. 15

16 Enligt Svensk Lag (SFS 2014:822) ska patienter uppleva trygghet och god kontakt med vårdgivaren. I studien av Feinglass et al. (2012) har patienter uppgett en bristande kommunikation med vårdpersonalen. Patienterna i studien av Messina et al. (2014), som är utförd på en akutmottagning, menade att sjuksköterskan inte tog sig tid att möta patientens behov, detta styrker resultatet i denna litteraturstudie. Attree (1999) har i sin studie också funnit att patienterna uppgett kommunikationssvårigheter mellan vårdpersonal och patient. I studien av Attree (1999) har det framkommit att patienterna ansett att de inte fått tillräckligt med information och eller har missförstått informationen de fått. Detta styrker det som även har funnits i studien av Feinglass et al. (2012) där patienterna missförstått sin sjukdom och sin situation. I studien av Sampson et al. (2009) har de flesta patienterna förstått sin diabetessjukdom och att de även förstått den informationen som erbjudits dem. I flera studier har det funnits bristande information från vårdpersonalen (Kasteleyn et al. 2013; Wilkinson et al. 2012; Feinglass et al. 2012; Kortykowski et al. 2013). Detta styrks i studien av Attree (1999) och Multin et al. (2008) där patienterna också uppgett att det funnits en brist på information. Regelbunden och bra information från personalen har upplevts positivt (Attree 1999; Kasteleyn et al. 2013; Arah et al. 2011). Patienterna med diabetes kan ha missförstått sin situation eftersom att det är mycket att tänka på när patienten lever med diabetes. Det är mycket information att förhålla sig till och komma ihåg (Coates et al. 2015). Då det framkommit att patienterna uppskattat regelbunden och bra information som positivt skulle personalen utifrån denna kunskap och kunna anpassa den till patientens behov och önskemål. Patienten ska enligt Hwee et al. (2014) ha stöd i sin sjukdom av sjukvården, vilket flertalet patienter i denna litteraturstudie berättar är bristfälligt (Kasteleyn et al. 2013). Patienter kan enligt Hwee et al. (2014) och Jung-Hyun et al. (2007) få individuell handledning eller grupphandledning i sin sjukdom. Patienterna i studien av Jung-Hyun et al. (2007) föredrog att gå på grupphandledning före individuell handledning. Patienter som fått individuell handledning var ofta sjukare och hade fler komplikationer till sin diabetes (Hwee et al. 2014). De patienter som fick delta i handledning i grupp var generellt sett friskare, hade färre komplikationer och färre inläggningar på sjukhus. Deltagarna i grupphandledningen stannade ofta kvar efter träffarna och tyckte att informationen som gavs var mer användbar (Hwee et al. 2014). Genom att införa handledning i grupp för patienter med diabetes på ett sjukhus kan öppna upp möjligheter för patienterna att få dela med sig av erfarenheter, kunskap samt känna sig trygga i en situation där de befinner sig tillsammans med andra som lider av samma sjukdom. I och med att många patienter erfar kommunikationssvårigheter och brist på information (Kasteleyn et al. 2013; Feinglass et al. 2012; Kortykowski et al. 2013; Wilkinson et al. 2012) kan grupphandledningar vara ett bra alternativ där information kan ges av sjukvårdspersonal på en professionell nivå samt att patienterna kan dela med sig av sina egna kunskaper och därmed lyssna på varandra. Patienter som fått diabetesutbildning rapporterade att de var mer nöjda med sin vård (Kortykowski et al. 2013). Enligt Gulli (2014) och Jung- Hyun et al. (2007) blev patienternas plasmaglukosvärden lägre efter patienterna genomgått diabetesutbildning. Ett stort missnöje hos patienter med diabetes som var inlagda på sjukhus var måltiderna enligt Rutter et al. (2012) och Korytkowski et al. (2013). I studien av Korytkowski et al. (2013) hade patienterna uttryckt missnöje med timingen av måltiderna, detta styrks inte i studien av Rutter et al. (2012) och inte heller i studien gjord av Sampson et al. (2009). I studien av Rutter et al. (2012) har majoriteten av patienterna sagt att de inte skulle välja liknande måltider hemma, de är nöjda med tillgängligheten av mellanmål och de är nöjda med timingen av måltider och medicinering och detta styrks i studien av Sampson et al. (2009). I studien av Multin et al. (2008) visade patienterna inom kirurgisk vård missnöje med måltiderna. De erbjöds inte mat rutinmässigt eller fick ingen mat förrän de fick komma till en vårdavdelning (Multin et al. 16

17 2008). Att patienterna inte är nöjda med måltidsvalen kan påverka plasmaglukosnivåerna hos patienten. Detta skulle kunna kopplas till hypoglykemi som uppkommer genom att patienten får för mycket insulin, för lite mat i sig och/ eller för mycket fysisk aktivitet i förhållande till mängden insulin och mat (ADA 2014; Mulder 2012). Om patienten med diabetes inte är nöjd med maten som erbjuds på sjukhuset kan det leda till att patienten inte äter lika mycket som den skulle gjort hemma, vilket innebär att patienten får i sig en för liten måltid. En för liten måltid kombinerat med samma mängd insulin som tidigare kan innebära att patienten drabbas av hypoglykemi. Enligt Rutter et al. (2012) hade de patienter som använde insulin flera gånger dagligen innan inläggningen på sjukhus en större risk att drabbas av hypoglykemi under vårdtiden. Dessa var även minst nöjda med sjukhusbehandlingen i helhet (Rutter et al. 2012). Detta styrks i studien av Sampson et al. (2009). Äldre patienter var i allmänhet nöjdare med vården enligt Gershater et al. (2009) och detta styrks i studien av Multin et al. (2008) där även äldre patienter som fick vård på akutmottagningen uppskattade vården mer än yngre patienter. Patienterna i studien av Rutter et al. (2012) menade att vårdpersonalen snabbt hjälpte dem om de hade diabetesrelaterade problem. Detta kan tyda på god kompetens hos personalen som har kunskapen att göra relevanta prioriteringar för patienternas välmående (Messina et al. 2013). Metoddiskussion Denna litteraturstudie utfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmetod eftersom den är strukturerad och tydlig. Den visar tydligt vad en litteraturstudie ska innehålla. Den första sökningen gjordes mellan 2010 och 2015 och sökorden som användes var Diabetes Mellitus och Hospitalization för att få fram diabetespatienter som vårdats på sjukhus. Denna sökning gjorde dock att endast icke relevanta artiklar hittades, de var fokuserade på plasmaglukosvärden samt HbA1c och andra mätvärden och var då inte intressanta för det valda syftet i denna studie. Sökordet Hospitalization togs bort och ersattes med Nursing care för att istället få fram omvårdnad i artiklarna. Försök gjordes att tillägga sökord så som Experience eller Patient satisfaction men det var inte möjligt att lägga till dessa sökord då detta inte gav tillräckligt många relevanta träffar. Slutligen valdes sökorden Diabetes Mellitus, Self care, Patient attitudes i Cinahl respektive Attitudes i PubMed då inte Patient Attitudes återfinns som MeSH-term. Då inte tillräckligt många artiklar framkom vid sökning inom de senaste 5 åren utökades årtalen till att vara mellan Hospital som fritextsökning lades till för att få ytterligare fokus på sjukhusvård, det inte fanns någon matchande MeSH eller Heading-term. Ett försök att använda sökordet In-patient care istället för Hospital gjordes också, men med för få träffar. En sökning gjordes i båda databaserna med sökorden Diabetes Mellitus, Patient care och fritext Experience för att komplettera med ytterligare artiklar. En relevant artikel påträffades i PubMed och därför redovisas den sökningen endast under PubMed i tabell 1. Trots att detta i slutändan gav många träffar lästes alla dessa titlar och abstract då exklusionskriterierna gjorde att det var tydligt vilka artiklar som inte var relevanta för syftet. Begränsningen på 10 år innebär att eventuella relevanta artiklar som är äldre än 10 år inte påträffats under sökningen. Enligt valda inklusionskriterier var patienterna i artiklarna äldre än 18 år. Artiklar som svarade på syftet men där patienterna var under 18 år kan därför ha fallit bort. En artikel som svarade bra på syftet påträffades, när den lästes i sin helhet upptäcktes det att studien var gjord på personer från 16 år och uppåt. Artikeln exkluderades därmed men gav upphov till ytterligare en sökning. Artikeln hade använt sig av ett mätinstrument (DTSQ) för att mäta 17

18 patientens upplevelse av diabetesvård, en sökning i Cinahl gjordes då på mätinstrumentet DTSQ och det gjorde att ytterligare en artikel hittades. Denna artikel återfinns i den manuella sökningen. Det var en svårighet att hitta relevanta artiklar trots det höga antalet träffar, detta på grund av att många av artiklarna fokuserade på de valda exklusionskriterierna eller svarade inte på syftet. Under första delen av urvalsprocessen lästes endast titel och abstract. Detta kan anses som en svaghet för resultatet då artiklar som kan varit relevanta för syftet möjligen valts bort. De artiklar där abstractet inte visade tydligt på om det svarade på syftet togs med till urval två för att läsas i helhet. Artiklarna var av varierande kvalitativ (4) och kvantitativ (6) metod vilket var intressant för att svara på syftet i studien. Enligt Polit och Beck (2012) är det en styrka att använda artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod då ämnet i och med detta kan belysas ur olika perspektiv. Det framkom en djupare förståelse i och med kvalitativa intervjustudier samt en mer övergripande förståelse genom de kvantitativa studierna. En av de kvalitativa artiklarna behandlar både patienter som har diabetes och patienter som inte har diabetes. I artikelns resultat går det att skilja de olika patienterna åt i deras citat då det vid varje citering står om patienten hade diabetes eller inte. Genom att det använts både kvalitativa och kvantitativa studier går det att generalisera resultatet på ett bättre sätt än om artiklarna hade varit av samma metod. Artiklarna var publicerade och genomförda i länderna: USA, Sverige, England och Nederländerna vilket innebär att studien inte går att generalisera i världen. Vården i olika länder kan skilja sig mycket från varandra. Utvecklingsländer är inte representerade och därför fås genom denna studie bara en uppfattning om hur diabetesvården upplevs i industriländer. Eftersom samtliga artiklar i resultatet var skrivna på engelska, kan resultatet ha påverkats av felöversättningar och feltolkningar trots stor noggrannhet i översättning av författarna. De resultat i artiklarna som överensstämmer med denna studies syfte har därför översatts med hjälp av elektroniskt lexikon och annan utrustning, samt tidigare kunskaper av språket. För att minska risken av misstolkning har författarna läst samtliga artiklar enskilt och tillsammans (Polit & Beck 2012). Klinisk betydelse Sjuksköterskor kommer möta patienter med diabetes oavsett arbetsplats och därför är det viktigt att ha goda kunskaper om diabetes mellitus typ 1 och typ 2. Genom ökade kunskaper inom området patientens erfarenheter av sjukhusvård kan vårdpersonalen se såväl brister som positiva erfarenheter. För att kunna bemöta patienterna på bästa sätt är det av vikt att belysa och lyfta fram patienternas erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att bristande kommunikation och information påverkar patienternas helhetsintryck av vården. Bristande information kan också leda till att patienten missförstår sitt sjukdomstillstånd med komplikationer som följd. Sjuksköterskorna måste försäkra sig om att patienterna har förstått information som är viktig för patienternas hälsotillstånd. Genom denna litteraturstudie har det framkommit att patienterna visat missnöje med måltiderna som erbjuds på sjukhus. Är patienterna missnöjda med måltiderna kan sjuksköterskorna finna ett annat kostalternativ eftersom patienter med diabetes inte bör utesluta måltider. Förslag till fortsatt forskning Då det fanns vissa svårigheter att finna artiklar inom området ger det ett intryck av ett behov till fortsatt forskning om erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes mellitus. Mer forskning skulle kunna leda till såväl ökad patientsäkerhet som ökad vårdkvalité för 18

19 patienterna. Ett stort missnöje som framkom i denna studie var utbudet av måltider. Då måltider och diet är en stor del av behandlingen vid diabetes kan det även vara av värde att forska på hur måltid på sjukhus kan förbättras för att patienterna ska kunna tillgodogöra sig vården på ett bättre sätt. Slutsats Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som negativa erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan vårdpersonalen och patienten har stor betydelse för hur patienten upplever sjukhusvården. Patienter som inte var uppväxta i landet de fick vård i ansåg att kommunikationen var sämre än patienter som varit boende i landet hela sitt liv. För att undvika att patienten missförstår information kan vårdpersonalen ta hjälp av en tolk. Patienternas erfarenheter av måltider på sjukhus var övervägande negativa. Då kosthållning utgör en stor del av diabetikernas behandling har det stor betydelse för patientens välmående att maten som serveras på sjukhus är inbjudande. Genom ökade kunskaper om betydelsen av kommunikation, information och undervisning samt kunskaper om diabetes typ 1 och typ 2 kan sjuksköterskorna öka patienternas positiva upplevelser av sjukhusvård. Ökade kunskaper inom området skulle även kunna bidra till en ökad vårdkvalité. 19