På spaning efter ett socialt hållbart samhälle IV

Transkript

1 På spaning efter ett socialt hållbart samhälle IV Välkommen! Björn Marklund, stadsbyggnadschef, och Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen, i Mölndal berättar om utgångspunkten för eftermiddagen. Monica berättar om bakgrunden till dagens seminarium, att det är en överenskommelse mellan socialchefsnätverket och samhällsbyggnadschefsnätverket om att samarbeta. Man såg en nytta av att prata med varandra och en arbetsgrupp bildades. Arbetsgruppen för social hållbarhet syftar till att främja social hållbarhet i GR, sätta fokus på sociala aspekter i samhällsbygget och skapa ett gemensamt arbete över sektorsgränserna. Dagens seminarium är det fjärde på temat social hållbarhet och socialt hållbart byggande. Dessutom har en studieresa anordnats. Mölndals stad är värd för dagens seminarium. Björn berättar att visionen för Mölndal, innehåller till 75 procent stadsbyggnadsfrågor. Varför är det så? Vi kan konstatera att den fysiska miljön är viktig för andra sektorer också. Att samlas är viktigt och värdefullt, vi behöver ökad kännedom om hur människor använder fysisk miljö och hur den fysiska miljön påverkar människorna. Åldersvänlig stad Föreläsning om seniorperspektivet i stadsutveckling, Kerstin Kärnekull, arkitekt. Kerstin har i sitt yrkesliv varit intresserad av vad folk gör i husen och hur husen kan förändras utifrån vad människor vill göra. Hon har arbetat med trädgårdskonst, stadsplanering, utredningar, utbildning, information, kunskapsöverföring. Kerstin har också arbetat länge för allmännyttan. Tidigare var Kerstin intresserad av barns utemiljö men har nu landat bland seniorfrågorna. Hur kan man bo bra på äldre dar? Kunskap för ett bra liv som äldre Kerstin ska prata om ett seniorperspektiv. Det hr funnits ett stort intresse för de här frågorna under 2000-talet. Barbro Westerholms utredning om Bo bra hela livet pågick , då myntades bland annat mellanboendeformen. Därefter startades Micasas seminarieserie på temat seniorboende, en Vision 2030 togs fram, med kunskap från många olika håll. Därefter 1

2 kom en ny utredning då man arbetade med nätverk kring planering av framtidens boende. Nätverken försvann dock efter satsningen. Några slutsatser från arbetet med Vision 2030 är att de äldre inte är snälla längre. Som äldre måste man få stimulans och vara behövd. Ensam är inte stark. Gemenskap uppstår inte av sig själv. Kommuner som bygger för äldre är oerhört begåvade. Det saknas forskning kring aktiviteter i närmiljön. Det behövs nya samarbetsformer, vi är så olika. Kerstin säger att det viktigaste budskapet idag är att vi som är över 70 är väldigt olika, och vi är många! Men behovet av stimulans, individualism är detsamma och vardagen måste fungera. Maria Larssons utredning satte fokus på samverkan för att få fram bra bostäder. Det finns mycket trappor och annat som gör at bostäder inte fungerar så bra. Men vi har inte så mycket att flytta till. Dessutom bor man billigt på äldre dar, det blir dyrt att flytta. Det nya som byggs är dyrt. Det behövs bättre tillgänglighet, användbarhet, forskning och information. Ur denna satsning kom det också ut bra böcker, t ex Bygga seniorboende tillsammans och Bo bra på äldre dar, utgivna via Byggtjänst. Det har nyligen gjorts en utredning som kallas Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85). Utredningen pekade på vad som behövdes, t ex hissbidrag, bostadsbidrag, stöd till trygghetsbostäder, RUT-avdrag vid flyttning med mera. Förutsättningar för framtiden Vi blir allt fler äldre. Det är ont om bra bostäder. Det finns några enkla förutsättningar att ha med sig. Ni behöver hjälpa oss att vara pigga, glada och självständiga! Då kommer kommunernas kostnader att minska. Det är skrämmande att de äldres behov glöms bort i bostadsplaneringen. I Partille har man gjort en bra sak som släppt fram Bovieran som var en attraktiv form för att flytta, få andra att börja tänka i de här banorna. Ju fler som vågar tänka framåt, underhåller sina hem för att det ska fungera när man blir äldre, desto bättre blir det. Roliga projekt är ett hjälpmedel i steget på den här utvecklingen. Diskussionsvågor är bra! Det tar minst tio år från det att tanken nuddar huvudet tills man gör något åt saken enligt forskaren Marianne Abrahamsson. Idag är det 2,5 miljoner som är 65+, år 2040 är det ytterligare Marianne Abrahamsson lyfter fram att det finns väldigt få seniorlägenheter, i Storstockholm finns det 4,4 seniorlägenheter per 1000 invånare, i Storgöteborg är det 0,4, varför? Storgöteborg ligger i botten i Sverige. Trots att det är så mycket annat som är bra! Vad behöver då äldre personer? Tillgänglighet komma in, komma ut, komma till Med service matbutik, hållplats, apotek, vårdcentral 2

3 Nära vänner och släkt. En vill bo där en är känd är en mycket tänkvärd titel på en bok från Göteborg. Till en överkomlig kostnad Stimulerande aktiviteter, träffpunkter, det ska finnas anledning att mötas. Detta behöver inte bara överlämnas åt aktörer av kommersiella skäl. Förra årets boendepris gick till HSB i Örgryte, som bland annat utformat gemensamhetslokaler i samband med nybyggnation. Vi umgås inte bara på nätet! Det måste finnas mötesplatser nära boendet, det är viktigt för alla. Eget ansvar, det ska finnas chans att göra saker tillsammans. Man vill gärna bo kvar i välkänd miljö, men kunna flytta när man själv vill. En måndagskväll i Växjö Kerstin berättar om ett möte om bogemenskaper i Växjö som intresserade ett hundratal personer. Detta finns inte bara i Växjö, seniorer är intresserade av att hitta ett bra boende i tid. De är helt ohörda i vår tid! Det finns mängder med sådana grupper i landet. Ingen orkar med grupper med egna idéer. Det är dags att se dessa som resurser. Göteborg är i dagsläget den enda kommun i Sverige som markanvisar till denna grupp. Det behövs även samarbete med bostadsföretag. I Mölndal finns Kornet i Bifrost, som kom till efter samarbete mellan en grupp äldre och byggbranschen. Det behövs ett tantstyrt bostadsbyggande! Det behövs stora öron om man ska sluta bygga bara för de som har pengar. Kommunerna måste underlätta och stötta markanvisningar, detaljplaner. Kerstin tycker att vi ska åka till Roskilde i Danmark, och lära av bofelleserfarenheter. Igångsättningsstödet behöver också komma igång. Ett boende som man vill flytta till och ett levande grannskap att bo i! Kerstin berättar om en artikelserie i Svenska dagbladet som handlade om att goda grannar förlänger livet, hjärtat håller sig friskare, det är lika bra som att sluta röka! Kerstin bor sedan 24 år i ett kollektivhus för andra halvan av livet med bra gemensamma lokaler. Det är fantastiskt, säger Kerstin. Det finns många vinster. Man får en gemenskap, har roligt, avlastar barnen, gör fastighetsägaren nöjd eftersom man håller efter huset. Livet i huset organiseras tillsammans, till exempel matlagning. Att göra saker återkommer tillsammans med grannarna är basen för att lära känna varandra, man måste ta ansvar och det en självklarhet att lära känna varandra. Man ordnar föredrag, trädgårdsarbete med mera. Detta är bara ett exempel på vad man kan göra tillsammans om möjligheterna finns. En boendegemenskap är en bostadsgrupp med vanliga lägenheter, ofta ytsnåla med gott om gemensamma utrymmen. De boende måste vara med i planeringen för att kunna forma hur man vill ha det tillsammans och för att få goda synpunkter med från början. Det viktiga är de boende själva driver boendet. Att bygga mindre lägenheter innebär lägre kostnader och man kan dela på utrustning. Internationell utblick 3

4 Kerstin avslutar med en internationell utblick. Tankar om att bo på annat sätt finns på annat håll i världen. Det viktiga är social participation, deltagandet i planeringen. I Österrike finns en ny stadsdel Seestadt Aspen där man släppt fram de boende, just där har man undvikit en massa misstag. I England har OWCH en grupp äldre kvinnor bildat boende med gemensamma lokaler och trädgård. De fick pris för årets bästa bostadspris (i Barnet, utanför London). I Munchen har man ett projekt som byggts med inflytande (wagnisart). USA utvecklar också sådana lösningar, co-housing. Men det började i Danmark! Förutsättningar att bygga på Vi lever längre och är friskare! Andelen äldre kommer att öka de närmaste åren, det är riskfritt att satsa på denna grupp. Fler bor kvar hemma längre (men hemma kan vara annorlunda) Det egna ansvaret är bra och behöver öka Alla behöver lära sig mer om äldres behov Därför är det jätteintressant att ni i GR träffas över gränserna, säger Kerstin, det är jätteviktigt! En fråga från publiken är hur man ska tänka kring åldrar i gemensamhetsboende. Rätt som det är alla över 90 och det kanske inte fungerar med att man ska göra så mycket själv. Kerstin säger att det är bra med en dialog med fastighetsägarna, till exempel om att i första hand ta in yngre än äldre, män istället för kvinnor. Det finns ingen forskning om åldrande 55+-boenden, det skulle behövas för att få nya regler. Är det bra att bara kvinnor bor tillsammans som i England? Det finns en sådan rörelse av tradition på olika håll, säger Kerstin. Holland är makalöst bra, säger någon, där finns också möjligheter till hjälpmedel. Holland och Danmark är jättebra säger Kerstin, även Tyskland. I Holland finns en framgångsrik rörelse. En bok via Svensk byggtjänst rekommenderas av Kerstin, Äldres boende i Tyskland, England, Nederländerna och Danmark, den är full med goda exempel (dessutom på REA). Kerstin ger en länk till en intressant organisation i Holland för bogemenskaper, se bildspelet. Det hade varit intressant med innovationer i boendefrågorna, säger någon i publiken. Kerstin håller med, här behövs massor! Monica tycker att det varit bra med denna input, vi ska fortsätta docka an till perspektiv som särskilt rör socialtjänstens målgrupper. AllAgeHub har precis startat i GR, där lanseras en webbplats i mars som man vill att AllAgeHub ska syssla med. Det kommer också att finnas två workshops för att ladda in frågor. Se mer på Verktyg för att integrera sociala aspekter i stadsdelsomvandling Föreläsning av Stefan Molnar och Karl Persson de Fine Licht, forskare vid RISE Research Institute of Sweden och Chalmers 4

5 Karl är doktor i praktisk filosofi och jobbar på RISE, som är flera forskningsinstitut som slagits samman. Karl är också lärare i etik. Stefan är doktorand på Chalmers och forskar på stadsbyggnadsfrågor. Bakgrund Karl börjar med de hållbarhetsutmaningar som vi har framför oss. Den miljömässiga är en, vattennivån förväntas stiga. Han lyfter också ett exempel på ett diagram som Västtrafik tagit fram och belyser var områden behöver renoveras och hur de ligger i förhållande till kollektivtrafiken samt var investeringar kommer ske och hur människors ekonomi ser ut i de områdena. Detta är en utmaning för den ekonomiska hållbarheten. Den sociala hållbarheten handlar om att skapa städer som människor vill och kan bo i. Gentrifiering är en utmaning, där människor upplever att de tvingas bort från områden. I Göteborg kommer hyreshöjningar slå mot de som inte har några alternativ idag. Vad gör vi då? På ett tekniskt forskningsinstitut är det fokus på utmaningsdrivna innovationer. Hur ska ett verktyg se ut som råder bot på de problem vi har? Det ideala verktyget Ett verktyg ska kunna vara lätt att använda i den praktiska verksamheten. Det behöver ha olika komponenter och se olika ut beroende på vad som behövs i den givna kontexten. Det behöver vara välunderbyggt och komplett. Både empiriskt och värdemässigt. När man tänker kring värden så blir det väldigt lätt att man funderar utifrån sig själv och den grupp man tillhör. Därefter kanske man tar ett steg och har en dialog med andra föreningar och därefter gör man en plan. Karl tar exemplet kring läkare- tänk om de skulle sitta ett gäng från olika avdelningar och bestämma vilken typ av vård olika människor skulle få. Det blir lätt att man missar olika saker. För att veta hur man ska uppnå olika värden på en generell basis så måste man veta hur. Leder exempelvis fler grönområden till högre livskvalité? Säg att det finns ett samband mellan grönområden och livskvalité. Det finns även specifika idéer kring olika värden. Ett grönområde är kanske inte ett högt värde för de som uppskattar urbana miljöer. Det finns också erfarenhetsbaserad kunskap. Men om man är ny inom ett yrkesområde kan ett verktyg underlätta. Ett verktyg ska också leda till genomförbara beslut och inte enbart diskussion. Det behöver dessutom vara transparenta och vara lätta att förstå för att kunna utvärderas. Det är också viktigt att verktygen inte är självförgörande. Ett exempel är lycka. Om vi strävar efter att vara lyckliga i varje given situation kan det i sin tur leda till att vi inte blir lyckliga på sikt. Ett annat exempel är betyg i skolan. Istället för att vara intresserade av ämnena kanske de jagar ett bra betyg. Analysverktyg för social hållbarhet Stefan berättar om att han jobbar med en konstruktiv översikt av olika analysverktyg som används inom stadsplanering för att integrera sociala aspekter. Några av dessa är sociala 5

6 konsekvensbeskrivningar, sociala livscykelanalyser, men även certifieringssystem som LEED och BREEM som används i olika byggsammanhang. Många av dessa är fokuserade på miljöfrågan men har olika aspekter som fokuserar på människor. Det finns även oändliga principer kring hur offentliga miljöer bör utformas för att bli en ideal miljö. Exempelvis hur tätt det ska vara etc. UN Habitat har fem principer som tagits fram för några år sedan. Många verktyg är jättebra men de har alltid vissa brister. Man menar ofta olika med olika begrepp. Har det inte definierats vad man menar är det svårt att följa upp. Det är väldigt lite som utvärderas och det finns lite diskussioner om hur verktyg fungerar i praktiken. Renobuild - ett verktyg för hållbarhetsbedömning vid renoveringar Ett exempel på verktyg är Renobuild. Det handlar om hållbarhetsbedömning av renovering av fastigheter och mindre grannskap. Det sker med både fastighetsägare och kommuner och handlar om att göra en övergripande värdering av livscykelkostnader, miljökonsekvenser, men även en social konsekvensanalys. Den sociala konsekvensanalysen innehåller 6 olika aspekter. Det är de aspekter som Göteborg stad har tagit fram i deras SKA kunskapsmatris. RISE har funderat vidare på vad dessa aspekter betyder i renoveringssammanhang och tagit fram olika indikatorer, exempelvis hur renoveringen påverkar hyresnivåer och upplåtelseform, fysiks tillgänglighet, boende för olika behov. När man använder verktyget samlas olika typer av kvantitativa och kvalitativa data in och därefter görs en bedömning. Även Renobuild har brister. Vad är det för värden som prioriteras i verktygen? Vilken empiri bygger det på? Hur kan man hantera olika kunskapsmängder. Forskningen kanske säger en sak, medan professionella eller boende har andra värden. Olika kunskap som matas in ger olika resultat. Än så länge har verktyget testats i retroaktiva sammanhang. Nu testas det i pågående renoveringsprocesser. Tanken är att studera vad det får för effekt i processen. I början av nästa år kommer verktyget i mer användarvänlig version. Slutsatser om verktyg Några övergripande slutsatser om fenomenet analysverktyg är att det finns fördelar med att paketera kunskap och systematisera arbetet i planeringssammanhang. De kan funka som ett sätt att minimera risken med att glömma bort olika aspekter. Det är dock lätt att förhålla sig till siffror och skaffa höga poäng och minska möjligheten till reflektion och kreativitet. Man kan inte använda verktygen på samma sätt som en borrmaskin, man behöver reflektera kring vad verktyget betyder för sin egen process. Björn lade till att det som är tricket är att inte låta verktyget bli målet. Mölndal och RISE kommer jobba vidare ett år till ihop. I Mölndal kallar vi vårt arbete för förprövning av planer. Ordet lämnas över till Camilla Lidholm, planarkitekt i Mölndals stad. Förprövning av planprojekt, ett sätt att arbeta med sociala hållbarhetsaspekter 6

7 Föreläsning och workshop och erfarenhetsutbyte under ledning av Camilla Lidholm, planarkitekt, Mölndals Stad Camilla Lidholm inleder med att reflektera kring att social hållbarhet utgår från de mänskliga rättigheterna det omfattar väldigt mycket. Vi varken kan eller ska hantera allt i en detaljplaneprocess, men några aspekter går att hantera. I Mölndal stad föregås en detaljplan av en förprövning. Om en förfrågan inkommer ska kommunen göra en bedömning och ett beslut ska fattas av politiken inom fyra månader. Planenheten insåg att den avvägningen i tidigt skede är väldigt viktig och det behövdes en tydligare process för det och det är det som kallas förprövning. Ett så kallat verktyg. Processen handlar om att chefer och strategiska funktioner från olika förvaltningar träffas och går igenom målen i översiktsplanen. Det har lett till att målen i kommunen är mer kända och alla har fått men kunskap om varandras frågor och processer. Dessutom utsätts alla sökande för samma genomgång. Det blir också lättare att göra en resursbedömning. En god fysisk miljö löser mycket. Men hur gör man med det andra? En utmaning är att det går en tid mellan planbesked till att arbetet med planen startas upp. Därför görs processen om igen när arbetet med detaljplanen ska startas upp. Workshop under ledning av Camilla, Elisabeth och Anna Workshopen grundas på ett aktuellt ärende i Mölndal nämligen Östra Balltorp. Det är en privat markägare som söker planbesked. Det stämmer överens med översiktsplanen och handlar om att bebygga mark som idag är parkering med hyresrätter. Förprövningsmodellen är indelad i fyra delar. Den första delen handlar om lokalisering- hur förhåller det sig till infrastruktur. Den andra delen är bostadsförsörjning. Det tredje är kommunens ekonomi och det fjärde resursbehov- är det en komplicerad plan? I området finns både villor och höga inkomster men även områden med högre arbetslöshet. Det är brist på äldreboenden, brist på näridrottsplatser, det finns fina grönområden som är svåra att nå. Det finns god kollektivtrafik, men höga bullervärden. Vad ska vi tänka på när planen ska skapas? Alla deltagare delas in i grupper och testar att arbeta med de sociala aspekterna i modellen. Diskussionspunkterna till grupperna är: Hur bidrar förslaget till bostadsmålet, det vill säga allas rätt till bostad? Hur är tillgänglighet till kollektivtrafik? Hur påverkar förslaget behov av skola, äldreboenden etc.? Hur påverkar förslaget service i området? Förstärker förslaget befintliga verksamheter eller bidrar det bara till en ökad blandning? Vad kan inte detaljplanen reglera? Alla grupper diskuterar i 15 min. 7

8 Återsamling och reflektion Träffas man runt plankonsekvenser i Mölndal? Ja, man träffas fysiskt. Den administrativa chefen är ordförande. Det är chefer som träffas. Några reflektioner från deltagarna: Stadsbyggnadskontorets orderbok är så full men vi hinner inte göra jobbet, socialförvaltningen och skolan går in och gör förjobbet. I rollen som socialchef i Kungälv är det väldigt roligt att sitta med vid bordet i sådana här planprocesser. Vi har planportföljer för tillväxt, då tar de enklaste tekniska synpunkter, sedan kommer vi från social hållbarhet och säger att vi vill förtäta. Då blir det krångligt, det hinner vi inte! Samverkansperspektivet är väldigt intressant, socialförvaltningen håller kontakt med fastighetsägare. Marcus Claesson är politiskt förtroendevalda i Mölndal, ser sig som den som har skulden till projektet som var case i arbetsgrupperna. Det var spännande att höra diskussionerna! Behovslistan var ju ganska full. Genom att arbeta med projektet kan man ta hand om vissa sådana behov. Ekonomisk betydelse genom samutnyttjande av lokaler. Miljökonsekvenserna viktiga att belysa. Rörligheten, tillgängligheten, viktig att prata om, kan leda till bilpool, elcyklar. Förbo, vi får hoppas på att de jobbar som de gjorde förr. Material, energiförsörjning, laddar bilar, har man bilpoolen så har man det fixat. Planförslaget är en sak, men vet vi vilka behov de boende har? Hur tar vi reda på det? Man kan behöva ha ett samråd, en medborgardialog, i ett tidigt skede. Vilka behov har man? Vikten av att få in kommunal verksamhet t ex bottenvåningarna så att de blir levande, samt överbyggning mot det andra området. Vad kommer in i en planprocess och vad kommer in i andra sammanhang? Intressant att diskussionerna förs på så hög nivå. Detta är ett sätt att prova, då kommer man att ha en massa frågor, men efter några gånger förstår man mer hur det är att komma in i frågorna, då blir det spännande att komma in i processen. Det är en resa där man får förståelse för den sammanlagda kunskapen. Utifrån de förutsättningar vi har framöver kommer vi att behöva kunna facilitera, vi kanske inte kan driva verksamhet t ex på fritidsområdet. En detaljplan har också sina önskningar om god kvalitet, man har vissa mål. Villaområdet är en viktig del, där behöver man uppleva en attraktivitet i att det nya byggs. För planerarna är dialogen med de olika förvaltningarna en viktig del av arbetet. Önskelistorna är viktiga men vi behöver förstå vad som spelas in när. Det är bara vinster i detta arbetssätt. 8

9 Hur förs samtalet om kommunalt samutnyttjande av lokaler? I Göteborg har man försökt arbeta med frågor om samutnyttjande i ett tidigt skede. Övningar med lego. I Umeå sker sådana samtal regelbundet. Mötet i Mölndal kan leda till sådana diskussioner. Vikten av dialog med brukare och boende betonas, en utmaning att alla ska känna till varandra i de olika processer som sker i en kommuns planarbete. Mölndal tackar för input i deras process. Cecilia Kaan informerar kort om att ett projekt (Diabahs) som rör hållbara boenden för seniorer har startat på GR och FoU i Väst tillsammans med Chalmers. Projektet följer fyra projekt där boenden planeras, där ingår också pensionärsorganisationerna. Projektets övergripande syfte är att undersöka om samverkan med lokalsamhället är ett sätt för arkitekter/byggherrar att skapa ett hållbart boende för seniorer. Projektet kommer att leda till en handbok, om att bygga hållbart för seniorer. Läs mer på Avslut, Björn Marklund och Monica Holmgren Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete med särskild inriktning på socialtjänstens målgrupper, vi kommer att återkomma med intressanta seminarier. Läs mer på 9