På spaning efter ett socialt hållbart samhälle IV
|
|
- Viktoria Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 På spaning efter ett socialt hållbart samhälle IV Välkommen! Björn Marklund, stadsbyggnadschef, och Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen, i Mölndal berättar om utgångspunkten för eftermiddagen. Monica berättar om bakgrunden till dagens seminarium, att det är en överenskommelse mellan socialchefsnätverket och samhällsbyggnadschefsnätverket om att samarbeta. Man såg en nytta av att prata med varandra och en arbetsgrupp bildades. Arbetsgruppen för social hållbarhet syftar till att främja social hållbarhet i GR, sätta fokus på sociala aspekter i samhällsbygget och skapa ett gemensamt arbete över sektorsgränserna. Dagens seminarium är det fjärde på temat social hållbarhet och socialt hållbart byggande. Dessutom har en studieresa anordnats. Mölndals stad är värd för dagens seminarium. Björn berättar att visionen för Mölndal, innehåller till 75 procent stadsbyggnadsfrågor. Varför är det så? Vi kan konstatera att den fysiska miljön är viktig för andra sektorer också. Att samlas är viktigt och värdefullt, vi behöver ökad kännedom om hur människor använder fysisk miljö och hur den fysiska miljön påverkar människorna. Åldersvänlig stad Föreläsning om seniorperspektivet i stadsutveckling, Kerstin Kärnekull, arkitekt. Kerstin har i sitt yrkesliv varit intresserad av vad folk gör i husen och hur husen kan förändras utifrån vad människor vill göra. Hon har arbetat med trädgårdskonst, stadsplanering, utredningar, utbildning, information, kunskapsöverföring. Kerstin har också arbetat länge för allmännyttan. Tidigare var Kerstin intresserad av barns utemiljö men har nu landat bland seniorfrågorna. Hur kan man bo bra på äldre dar? Kunskap för ett bra liv som äldre Kerstin ska prata om ett seniorperspektiv. Det hr funnits ett stort intresse för de här frågorna under 2000-talet. Barbro Westerholms utredning om Bo bra hela livet pågick , då myntades bland annat mellanboendeformen. Därefter startades Micasas seminarieserie på temat seniorboende, en Vision 2030 togs fram, med kunskap från många olika håll. Därefter 1
2 kom en ny utredning då man arbetade med nätverk kring planering av framtidens boende. Nätverken försvann dock efter satsningen. Några slutsatser från arbetet med Vision 2030 är att de äldre inte är snälla längre. Som äldre måste man få stimulans och vara behövd. Ensam är inte stark. Gemenskap uppstår inte av sig själv. Kommuner som bygger för äldre är oerhört begåvade. Det saknas forskning kring aktiviteter i närmiljön. Det behövs nya samarbetsformer, vi är så olika. Kerstin säger att det viktigaste budskapet idag är att vi som är över 70 är väldigt olika, och vi är många! Men behovet av stimulans, individualism är detsamma och vardagen måste fungera. Maria Larssons utredning satte fokus på samverkan för att få fram bra bostäder. Det finns mycket trappor och annat som gör at bostäder inte fungerar så bra. Men vi har inte så mycket att flytta till. Dessutom bor man billigt på äldre dar, det blir dyrt att flytta. Det nya som byggs är dyrt. Det behövs bättre tillgänglighet, användbarhet, forskning och information. Ur denna satsning kom det också ut bra böcker, t ex Bygga seniorboende tillsammans och Bo bra på äldre dar, utgivna via Byggtjänst. Det har nyligen gjorts en utredning som kallas Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85). Utredningen pekade på vad som behövdes, t ex hissbidrag, bostadsbidrag, stöd till trygghetsbostäder, RUT-avdrag vid flyttning med mera. Förutsättningar för framtiden Vi blir allt fler äldre. Det är ont om bra bostäder. Det finns några enkla förutsättningar att ha med sig. Ni behöver hjälpa oss att vara pigga, glada och självständiga! Då kommer kommunernas kostnader att minska. Det är skrämmande att de äldres behov glöms bort i bostadsplaneringen. I Partille har man gjort en bra sak som släppt fram Bovieran som var en attraktiv form för att flytta, få andra att börja tänka i de här banorna. Ju fler som vågar tänka framåt, underhåller sina hem för att det ska fungera när man blir äldre, desto bättre blir det. Roliga projekt är ett hjälpmedel i steget på den här utvecklingen. Diskussionsvågor är bra! Det tar minst tio år från det att tanken nuddar huvudet tills man gör något åt saken enligt forskaren Marianne Abrahamsson. Idag är det 2,5 miljoner som är 65+, år 2040 är det ytterligare Marianne Abrahamsson lyfter fram att det finns väldigt få seniorlägenheter, i Storstockholm finns det 4,4 seniorlägenheter per 1000 invånare, i Storgöteborg är det 0,4, varför? Storgöteborg ligger i botten i Sverige. Trots att det är så mycket annat som är bra! Vad behöver då äldre personer? Tillgänglighet komma in, komma ut, komma till Med service matbutik, hållplats, apotek, vårdcentral 2
3 Nära vänner och släkt. En vill bo där en är känd är en mycket tänkvärd titel på en bok från Göteborg. Till en överkomlig kostnad Stimulerande aktiviteter, träffpunkter, det ska finnas anledning att mötas. Detta behöver inte bara överlämnas åt aktörer av kommersiella skäl. Förra årets boendepris gick till HSB i Örgryte, som bland annat utformat gemensamhetslokaler i samband med nybyggnation. Vi umgås inte bara på nätet! Det måste finnas mötesplatser nära boendet, det är viktigt för alla. Eget ansvar, det ska finnas chans att göra saker tillsammans. Man vill gärna bo kvar i välkänd miljö, men kunna flytta när man själv vill. En måndagskväll i Växjö Kerstin berättar om ett möte om bogemenskaper i Växjö som intresserade ett hundratal personer. Detta finns inte bara i Växjö, seniorer är intresserade av att hitta ett bra boende i tid. De är helt ohörda i vår tid! Det finns mängder med sådana grupper i landet. Ingen orkar med grupper med egna idéer. Det är dags att se dessa som resurser. Göteborg är i dagsläget den enda kommun i Sverige som markanvisar till denna grupp. Det behövs även samarbete med bostadsföretag. I Mölndal finns Kornet i Bifrost, som kom till efter samarbete mellan en grupp äldre och byggbranschen. Det behövs ett tantstyrt bostadsbyggande! Det behövs stora öron om man ska sluta bygga bara för de som har pengar. Kommunerna måste underlätta och stötta markanvisningar, detaljplaner. Kerstin tycker att vi ska åka till Roskilde i Danmark, och lära av bofelleserfarenheter. Igångsättningsstödet behöver också komma igång. Ett boende som man vill flytta till och ett levande grannskap att bo i! Kerstin berättar om en artikelserie i Svenska dagbladet som handlade om att goda grannar förlänger livet, hjärtat håller sig friskare, det är lika bra som att sluta röka! Kerstin bor sedan 24 år i ett kollektivhus för andra halvan av livet med bra gemensamma lokaler. Det är fantastiskt, säger Kerstin. Det finns många vinster. Man får en gemenskap, har roligt, avlastar barnen, gör fastighetsägaren nöjd eftersom man håller efter huset. Livet i huset organiseras tillsammans, till exempel matlagning. Att göra saker återkommer tillsammans med grannarna är basen för att lära känna varandra, man måste ta ansvar och det en självklarhet att lära känna varandra. Man ordnar föredrag, trädgårdsarbete med mera. Detta är bara ett exempel på vad man kan göra tillsammans om möjligheterna finns. En boendegemenskap är en bostadsgrupp med vanliga lägenheter, ofta ytsnåla med gott om gemensamma utrymmen. De boende måste vara med i planeringen för att kunna forma hur man vill ha det tillsammans och för att få goda synpunkter med från början. Det viktiga är de boende själva driver boendet. Att bygga mindre lägenheter innebär lägre kostnader och man kan dela på utrustning. Internationell utblick 3
4 Kerstin avslutar med en internationell utblick. Tankar om att bo på annat sätt finns på annat håll i världen. Det viktiga är social participation, deltagandet i planeringen. I Österrike finns en ny stadsdel Seestadt Aspen där man släppt fram de boende, just där har man undvikit en massa misstag. I England har OWCH en grupp äldre kvinnor bildat boende med gemensamma lokaler och trädgård. De fick pris för årets bästa bostadspris (i Barnet, utanför London). I Munchen har man ett projekt som byggts med inflytande (wagnisart). USA utvecklar också sådana lösningar, co-housing. Men det började i Danmark! Förutsättningar att bygga på Vi lever längre och är friskare! Andelen äldre kommer att öka de närmaste åren, det är riskfritt att satsa på denna grupp. Fler bor kvar hemma längre (men hemma kan vara annorlunda) Det egna ansvaret är bra och behöver öka Alla behöver lära sig mer om äldres behov Därför är det jätteintressant att ni i GR träffas över gränserna, säger Kerstin, det är jätteviktigt! En fråga från publiken är hur man ska tänka kring åldrar i gemensamhetsboende. Rätt som det är alla över 90 och det kanske inte fungerar med att man ska göra så mycket själv. Kerstin säger att det är bra med en dialog med fastighetsägarna, till exempel om att i första hand ta in yngre än äldre, män istället för kvinnor. Det finns ingen forskning om åldrande 55+-boenden, det skulle behövas för att få nya regler. Är det bra att bara kvinnor bor tillsammans som i England? Det finns en sådan rörelse av tradition på olika håll, säger Kerstin. Holland är makalöst bra, säger någon, där finns också möjligheter till hjälpmedel. Holland och Danmark är jättebra säger Kerstin, även Tyskland. I Holland finns en framgångsrik rörelse. En bok via Svensk byggtjänst rekommenderas av Kerstin, Äldres boende i Tyskland, England, Nederländerna och Danmark, den är full med goda exempel (dessutom på REA). Kerstin ger en länk till en intressant organisation i Holland för bogemenskaper, se bildspelet. Det hade varit intressant med innovationer i boendefrågorna, säger någon i publiken. Kerstin håller med, här behövs massor! Monica tycker att det varit bra med denna input, vi ska fortsätta docka an till perspektiv som särskilt rör socialtjänstens målgrupper. AllAgeHub har precis startat i GR, där lanseras en webbplats i mars som man vill att AllAgeHub ska syssla med. Det kommer också att finnas två workshops för att ladda in frågor. Se mer på Verktyg för att integrera sociala aspekter i stadsdelsomvandling Föreläsning av Stefan Molnar och Karl Persson de Fine Licht, forskare vid RISE Research Institute of Sweden och Chalmers 4
5 Karl är doktor i praktisk filosofi och jobbar på RISE, som är flera forskningsinstitut som slagits samman. Karl är också lärare i etik. Stefan är doktorand på Chalmers och forskar på stadsbyggnadsfrågor. Bakgrund Karl börjar med de hållbarhetsutmaningar som vi har framför oss. Den miljömässiga är en, vattennivån förväntas stiga. Han lyfter också ett exempel på ett diagram som Västtrafik tagit fram och belyser var områden behöver renoveras och hur de ligger i förhållande till kollektivtrafiken samt var investeringar kommer ske och hur människors ekonomi ser ut i de områdena. Detta är en utmaning för den ekonomiska hållbarheten. Den sociala hållbarheten handlar om att skapa städer som människor vill och kan bo i. Gentrifiering är en utmaning, där människor upplever att de tvingas bort från områden. I Göteborg kommer hyreshöjningar slå mot de som inte har några alternativ idag. Vad gör vi då? På ett tekniskt forskningsinstitut är det fokus på utmaningsdrivna innovationer. Hur ska ett verktyg se ut som råder bot på de problem vi har? Det ideala verktyget Ett verktyg ska kunna vara lätt att använda i den praktiska verksamheten. Det behöver ha olika komponenter och se olika ut beroende på vad som behövs i den givna kontexten. Det behöver vara välunderbyggt och komplett. Både empiriskt och värdemässigt. När man tänker kring värden så blir det väldigt lätt att man funderar utifrån sig själv och den grupp man tillhör. Därefter kanske man tar ett steg och har en dialog med andra föreningar och därefter gör man en plan. Karl tar exemplet kring läkare- tänk om de skulle sitta ett gäng från olika avdelningar och bestämma vilken typ av vård olika människor skulle få. Det blir lätt att man missar olika saker. För att veta hur man ska uppnå olika värden på en generell basis så måste man veta hur. Leder exempelvis fler grönområden till högre livskvalité? Säg att det finns ett samband mellan grönområden och livskvalité. Det finns även specifika idéer kring olika värden. Ett grönområde är kanske inte ett högt värde för de som uppskattar urbana miljöer. Det finns också erfarenhetsbaserad kunskap. Men om man är ny inom ett yrkesområde kan ett verktyg underlätta. Ett verktyg ska också leda till genomförbara beslut och inte enbart diskussion. Det behöver dessutom vara transparenta och vara lätta att förstå för att kunna utvärderas. Det är också viktigt att verktygen inte är självförgörande. Ett exempel är lycka. Om vi strävar efter att vara lyckliga i varje given situation kan det i sin tur leda till att vi inte blir lyckliga på sikt. Ett annat exempel är betyg i skolan. Istället för att vara intresserade av ämnena kanske de jagar ett bra betyg. Analysverktyg för social hållbarhet Stefan berättar om att han jobbar med en konstruktiv översikt av olika analysverktyg som används inom stadsplanering för att integrera sociala aspekter. Några av dessa är sociala 5
6 konsekvensbeskrivningar, sociala livscykelanalyser, men även certifieringssystem som LEED och BREEM som används i olika byggsammanhang. Många av dessa är fokuserade på miljöfrågan men har olika aspekter som fokuserar på människor. Det finns även oändliga principer kring hur offentliga miljöer bör utformas för att bli en ideal miljö. Exempelvis hur tätt det ska vara etc. UN Habitat har fem principer som tagits fram för några år sedan. Många verktyg är jättebra men de har alltid vissa brister. Man menar ofta olika med olika begrepp. Har det inte definierats vad man menar är det svårt att följa upp. Det är väldigt lite som utvärderas och det finns lite diskussioner om hur verktyg fungerar i praktiken. Renobuild - ett verktyg för hållbarhetsbedömning vid renoveringar Ett exempel på verktyg är Renobuild. Det handlar om hållbarhetsbedömning av renovering av fastigheter och mindre grannskap. Det sker med både fastighetsägare och kommuner och handlar om att göra en övergripande värdering av livscykelkostnader, miljökonsekvenser, men även en social konsekvensanalys. Den sociala konsekvensanalysen innehåller 6 olika aspekter. Det är de aspekter som Göteborg stad har tagit fram i deras SKA kunskapsmatris. RISE har funderat vidare på vad dessa aspekter betyder i renoveringssammanhang och tagit fram olika indikatorer, exempelvis hur renoveringen påverkar hyresnivåer och upplåtelseform, fysiks tillgänglighet, boende för olika behov. När man använder verktyget samlas olika typer av kvantitativa och kvalitativa data in och därefter görs en bedömning. Även Renobuild har brister. Vad är det för värden som prioriteras i verktygen? Vilken empiri bygger det på? Hur kan man hantera olika kunskapsmängder. Forskningen kanske säger en sak, medan professionella eller boende har andra värden. Olika kunskap som matas in ger olika resultat. Än så länge har verktyget testats i retroaktiva sammanhang. Nu testas det i pågående renoveringsprocesser. Tanken är att studera vad det får för effekt i processen. I början av nästa år kommer verktyget i mer användarvänlig version. Slutsatser om verktyg Några övergripande slutsatser om fenomenet analysverktyg är att det finns fördelar med att paketera kunskap och systematisera arbetet i planeringssammanhang. De kan funka som ett sätt att minimera risken med att glömma bort olika aspekter. Det är dock lätt att förhålla sig till siffror och skaffa höga poäng och minska möjligheten till reflektion och kreativitet. Man kan inte använda verktygen på samma sätt som en borrmaskin, man behöver reflektera kring vad verktyget betyder för sin egen process. Björn lade till att det som är tricket är att inte låta verktyget bli målet. Mölndal och RISE kommer jobba vidare ett år till ihop. I Mölndal kallar vi vårt arbete för förprövning av planer. Ordet lämnas över till Camilla Lidholm, planarkitekt i Mölndals stad. Förprövning av planprojekt, ett sätt att arbeta med sociala hållbarhetsaspekter 6
7 Föreläsning och workshop och erfarenhetsutbyte under ledning av Camilla Lidholm, planarkitekt, Mölndals Stad Camilla Lidholm inleder med att reflektera kring att social hållbarhet utgår från de mänskliga rättigheterna det omfattar väldigt mycket. Vi varken kan eller ska hantera allt i en detaljplaneprocess, men några aspekter går att hantera. I Mölndal stad föregås en detaljplan av en förprövning. Om en förfrågan inkommer ska kommunen göra en bedömning och ett beslut ska fattas av politiken inom fyra månader. Planenheten insåg att den avvägningen i tidigt skede är väldigt viktig och det behövdes en tydligare process för det och det är det som kallas förprövning. Ett så kallat verktyg. Processen handlar om att chefer och strategiska funktioner från olika förvaltningar träffas och går igenom målen i översiktsplanen. Det har lett till att målen i kommunen är mer kända och alla har fått men kunskap om varandras frågor och processer. Dessutom utsätts alla sökande för samma genomgång. Det blir också lättare att göra en resursbedömning. En god fysisk miljö löser mycket. Men hur gör man med det andra? En utmaning är att det går en tid mellan planbesked till att arbetet med planen startas upp. Därför görs processen om igen när arbetet med detaljplanen ska startas upp. Workshop under ledning av Camilla, Elisabeth och Anna Workshopen grundas på ett aktuellt ärende i Mölndal nämligen Östra Balltorp. Det är en privat markägare som söker planbesked. Det stämmer överens med översiktsplanen och handlar om att bebygga mark som idag är parkering med hyresrätter. Förprövningsmodellen är indelad i fyra delar. Den första delen handlar om lokalisering- hur förhåller det sig till infrastruktur. Den andra delen är bostadsförsörjning. Det tredje är kommunens ekonomi och det fjärde resursbehov- är det en komplicerad plan? I området finns både villor och höga inkomster men även områden med högre arbetslöshet. Det är brist på äldreboenden, brist på näridrottsplatser, det finns fina grönområden som är svåra att nå. Det finns god kollektivtrafik, men höga bullervärden. Vad ska vi tänka på när planen ska skapas? Alla deltagare delas in i grupper och testar att arbeta med de sociala aspekterna i modellen. Diskussionspunkterna till grupperna är: Hur bidrar förslaget till bostadsmålet, det vill säga allas rätt till bostad? Hur är tillgänglighet till kollektivtrafik? Hur påverkar förslaget behov av skola, äldreboenden etc.? Hur påverkar förslaget service i området? Förstärker förslaget befintliga verksamheter eller bidrar det bara till en ökad blandning? Vad kan inte detaljplanen reglera? Alla grupper diskuterar i 15 min. 7
8 Återsamling och reflektion Träffas man runt plankonsekvenser i Mölndal? Ja, man träffas fysiskt. Den administrativa chefen är ordförande. Det är chefer som träffas. Några reflektioner från deltagarna: Stadsbyggnadskontorets orderbok är så full men vi hinner inte göra jobbet, socialförvaltningen och skolan går in och gör förjobbet. I rollen som socialchef i Kungälv är det väldigt roligt att sitta med vid bordet i sådana här planprocesser. Vi har planportföljer för tillväxt, då tar de enklaste tekniska synpunkter, sedan kommer vi från social hållbarhet och säger att vi vill förtäta. Då blir det krångligt, det hinner vi inte! Samverkansperspektivet är väldigt intressant, socialförvaltningen håller kontakt med fastighetsägare. Marcus Claesson är politiskt förtroendevalda i Mölndal, ser sig som den som har skulden till projektet som var case i arbetsgrupperna. Det var spännande att höra diskussionerna! Behovslistan var ju ganska full. Genom att arbeta med projektet kan man ta hand om vissa sådana behov. Ekonomisk betydelse genom samutnyttjande av lokaler. Miljökonsekvenserna viktiga att belysa. Rörligheten, tillgängligheten, viktig att prata om, kan leda till bilpool, elcyklar. Förbo, vi får hoppas på att de jobbar som de gjorde förr. Material, energiförsörjning, laddar bilar, har man bilpoolen så har man det fixat. Planförslaget är en sak, men vet vi vilka behov de boende har? Hur tar vi reda på det? Man kan behöva ha ett samråd, en medborgardialog, i ett tidigt skede. Vilka behov har man? Vikten av att få in kommunal verksamhet t ex bottenvåningarna så att de blir levande, samt överbyggning mot det andra området. Vad kommer in i en planprocess och vad kommer in i andra sammanhang? Intressant att diskussionerna förs på så hög nivå. Detta är ett sätt att prova, då kommer man att ha en massa frågor, men efter några gånger förstår man mer hur det är att komma in i frågorna, då blir det spännande att komma in i processen. Det är en resa där man får förståelse för den sammanlagda kunskapen. Utifrån de förutsättningar vi har framöver kommer vi att behöva kunna facilitera, vi kanske inte kan driva verksamhet t ex på fritidsområdet. En detaljplan har också sina önskningar om god kvalitet, man har vissa mål. Villaområdet är en viktig del, där behöver man uppleva en attraktivitet i att det nya byggs. För planerarna är dialogen med de olika förvaltningarna en viktig del av arbetet. Önskelistorna är viktiga men vi behöver förstå vad som spelas in när. Det är bara vinster i detta arbetssätt. 8
9 Hur förs samtalet om kommunalt samutnyttjande av lokaler? I Göteborg har man försökt arbeta med frågor om samutnyttjande i ett tidigt skede. Övningar med lego. I Umeå sker sådana samtal regelbundet. Mötet i Mölndal kan leda till sådana diskussioner. Vikten av dialog med brukare och boende betonas, en utmaning att alla ska känna till varandra i de olika processer som sker i en kommuns planarbete. Mölndal tackar för input i deras process. Cecilia Kaan informerar kort om att ett projekt (Diabahs) som rör hållbara boenden för seniorer har startat på GR och FoU i Väst tillsammans med Chalmers. Projektet följer fyra projekt där boenden planeras, där ingår också pensionärsorganisationerna. Projektets övergripande syfte är att undersöka om samverkan med lokalsamhället är ett sätt för arkitekter/byggherrar att skapa ett hållbart boende för seniorer. Projektet kommer att leda till en handbok, om att bygga hållbart för seniorer. Läs mer på Avslut, Björn Marklund och Monica Holmgren Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete med särskild inriktning på socialtjänstens målgrupper, vi kommer att återkomma med intressanta seminarier. Läs mer på 9
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Sammanfattning av arbetet hittills 2017-02-01 Arbetsgruppen: Camilla Blomqvist, socialchef Stenungsund Jörgen Hermansson, samhällsbyggnadschef Partille Susanne Åhman,
Åldersvänlig stad seniorperspektivet i stadsutveckling
Åldersvänlig stad seniorperspektivet i stadsutveckling Göteborg 2017 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se KUNSKAP FÖR ETT BRA LIV SOM ÄLDRE o Bo bra hela livet 2006-2008 o Micasa:s seminarieserie 2009
Camilla Lidholm Anna Sundin Elisabet Börlin. Stadsplanerare i Mölndal
Camilla Lidholm Anna Sundin Elisabet Börlin Stadsplanerare i Mölndal Sociala hållbarhetsaspekter i våra planprojekt Socialhållbarhet Utgår från de mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
Bo bra som senior bygga tillsammans med seniorer
Bo bra som senior bygga tillsammans med seniorer Örebro 2017 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se Befolkningsutvecklingen indikerar En annan utmaning ligger i den förväntade befolkningsutvecklingen som
Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer
Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR Cecilia Kaan, FoU i Väst/GR Inga Malmqvist, Chalmers Nätverk för chefer för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, 14 sep 2018.
Verktyg för social analys i städer
Verktyg för social analys i städer Något om mig Doktor i Praktisk filosofi. Forskare: RISE, social hållbarhet. Stadsutvecklingsgruppen Gästlärare: Chalmers Även: Handels och Sahlgrenska. CMB: kommuner
HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN
HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.
Arbetsgruppen för social hållbarhet
Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad
Åldersvänligt tät stad - seniorperspektivet i stadsutveckling. alvstaden.se
Åldersvänligt tät stad - seniorperspektivet i stadsutveckling alvstaden.se 1 Program 9.00 9.05 Välkommen 9.05 9.45 Bostäder att bo kvar i Kort pausgympa 9.50 10.40 Dialog för hållbara bostäder för seniorer,
Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Förslag till beslut 1. Förslag till markanvisningsplan för 2017 godkänns.
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2017-04-24 diarienummer 2386/17 Strategiska avdelningen Sofie Bårdén telefon 031-368 11 92 e-post: sofie.barden@fastighet.goteborg.se Markanvisningsplan 2017 Förslag
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre
Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Bifrostområdet i Mölndal Lotta Malm Enhetschef Vård- och omsorgsförvaltningen Maria Sexton planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Mölndal i korthet ~61 000 invånare
Bostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Bostadsplaneringen i Västerås
Bostadsplaneringen i Västerås Så får vi det att funka! Helena Felldin, Bostadsstrateg Västerås Växer! Västerås Översiktsplan 2026 Fysisk planering och hållbar utveckling och tillsammans kan vi göra det
Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder
Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i
Hållbara bostäder för seniorer
Hållbara bostäder för seniorer Slutkonferens för projekt DIABAHS Dialog Bygg Hållbart för Seniorer Lisbeth Lindahl, Nina Ryd, Cecilia Kaan, Malin Isaksson Tack till Expertgrupp Alingsåshem Alingsås kommun
Vardagen blir roligare i kollektivhus
Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och
HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program
HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre
Barns delaktighet i socialtjänsten
Barns delaktighet i socialtjänsten Erfarenheter av Västernorrlandsmodellen i Västra Sverige FoU Välfärds konferens 2O18, 2O september Jeanette Olsson, Forskare Bakgrund Stiftelsen Allmänna Barnhuset projekt
Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid
Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska
En god bostad till en rimlig kostnad
Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund
Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla
Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som
Detta dokument riktar sig till byggaktörer som får en markanvisning på stadens mark inom Fokus Hagsätra Rågsved. De sociala hållbarhetskraven som beskrivs i dokumentet ingår som villkor vid markanvisning
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 5855/14
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2014-12-15 diarienummer 5855/14 Strategisk Planering Anna Olsson telefon 368 11 88 e-post: anna.olsson@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Kortedala
Alla har rätt till en bra bostad!
Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911
Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...
Inte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Markanvisning för bostäder vid Gårdstensskolan inom stadsdelen Gårdsten
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2017-09-25 diarienummer 5060/16 Strategiska avdelningen Karin Darj telefon 368 11 99 e-post: karin.darj@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder vid Gårdstensskolan
Jag är tacksam för synpunkter och medskick, fördelen med en studiehandledning som sprids digitalt är att det är lätt att uppdatera den.
Samhällsbygge pågår, om studiehandledningen Den här studiehandledningen är skriven i steg, anpassat för kvällsstudier. Självklart går det lika bra att använda den för en heldag eller för en helgkurs; tanken
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende
Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Hur kan dialog med hyresgäster förbättra framtida hyresrätt. Botrygg
Hur kan dialog med hyresgäster förbättra framtida hyresrätt Botrygg Situation idag på boendemarknaden Bostadsbidragen stått stilla sedan 1990-talet Större klyftor Vi vill erbjuda de ekonomiskt svaga samma
FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion)
Social hållbarhet Vem är jag? Karl Persson de Fine Licht FD Praktisk filosofi, beteendevetare, samhällsvetare, etiker. Forskare och projektledare på SP (säkerhet och funktion) Forskningsområden: stadsutveckling
Fem procent byggemenskap hur ska det gå till?
Fem procent byggemenskap hur ska det gå till? Lea-Vanessa Lohr, utvecklingsledare, Fastighetskontoret i Göteborg Pernilla Ottosson, byggemenskapsledare, Inobi Göteborg, CMB, 180302 Vad är en byggemenskap?
Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Bostäder för äldre. Socialtjänstens och stadsbyggnadskontorets gemensamma fokus Om Göteborgs stads arbetssätt
Bostäder för äldre Socialtjänstens och stadsbyggnadskontorets gemensamma fokus Om Göteborgs stads arbetssätt 2019-05-06 Utveckla Aktörer i stadens bostadssociala verksamhet Socialtjänsten 10 stadsdelar
Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?
Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer? Projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) Urban Lunch Time 2018-11-20 Fil dr, leg psykolog Lisbeth Lindahl Föreläsningen Projekt DIABAHS Hållbarhet
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-01-15 Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Bostäder att bo kvar
Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?
Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen
Åtgärder för en enklare byggprocess
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet
Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik
STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Framtidsprogrammet på 10 minuter
Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir
Framtidsprogrammet på 10 minuter
Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället
Planera för ditt boende som senior redan nu
Planera för ditt boende som senior redan nu 1 Hur vill du bo i framtiden? Har du tänkt på att du kan behöva byta bostad när du blir äldre? Det kan ta emot att flytta från ett hem där du kanske bott under
Bo bra som senior Floda 2017
Bo bra som senior bygga tillsammans med seniorer Floda 2017 Nycklar till ett bra liv o Micasa:s seminarieserie 2009 o Bo bra på äldre dar 2010-2012 o Bygga för seniorer 2011 o Bostäder att bo kvar i 2015
Ing-Marie Odegren. Bidra till äldres rådighet och dialoger med lokalsamhället
Ing-Marie Odegren Bidra till äldres rådighet och dialoger med lokalsamhället 2019-05-15 Ing-Marie Odegren Projektchef på Jemmett AB Jemmett AB utvecklar hållbara smarta hem, bland annat trygghetsboende,
SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå
Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman
Bostäder anpassade för äldre? Ingrid Hjalmarson & Jenny Österman Äldrecentrums uppdrag Studiens syfte var att undersöka hur äldre personer i Stockholm ser på sitt nuvarande boende och hur de vill att boende
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer
Välfärdsteknik och tillgängliga boendemiljöer VISION En samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation som främjar tillgängliga boendemiljöer och välfärdstekniktjänster så att människor oavsett
INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?
INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Utmaningar på bostadsmarknaden
) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet
Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
Åtgärder för en effektivare byggprocess
Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Markanvisning för bostäder i östra Gårdsten del av Jubileumssatsningen
Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2015-10-19 diarienummer 4940/15 Strategisk planering Kristin Cadier telefon 031-368 10 66 e-post: kristin.cadier@fastighet.goteborg.se Markanvisning för bostäder
STADSBYGGNADSKONTORET. Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16
STADSBYGGNADSKONTORET Program för Aspudden och Midsommarkransen Sammanställning från tidigt dialogmöte på Konstfack 2012-04-16 Bildcollage från kvällen Kvällen, som hade temat Du får snart fler grannar,
Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen
15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn
15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Kooperativa hyresrätter för unga vuxna. Positive Footprint Housing
Kooperativa hyresrätter för unga vuxna Positive Footprint Housing 213 000 skäl för oss att jobba hårdare Hundratusentals kan inte flytta hemifrån Boverket rapporterar att bristen på hyreslägenheter ökar
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
SYSTEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBARHET VID RENOVERING
SYSTEMATISK UTVÄRDERING AV HÅLLBARHET VID RENOVERING Francesco Sacco 22 maj 2018 Projektet har genomförts inom E2B2 med finansiering från Energimyndigheten. RISE Research Institutes of Sweden Hållbar samhällsbyggnad
SEMINARIUM V PÅ SPANING EFTER SOCIAL HÅLLBARHET INLEDNING MED SEMINARIETS VÄRDAR
PÅ SPANING EFTER SOCIAL HÅLLBARHET SEMINARIUM V REFERAT FRÅN DEN 24 NOVEMBER 2017 DELTAGARE VAR CHEFER OCH MEDARBETARE SAMT FÖRTROENDEVALDA FRÅN GR-KOMMUNERNA INOM DET SOCIALA OMRÅDET, UTBILDNING, KULTUR,
Kerstin Kärnekull 2010-01-21 kerstin@karnekull.se. Sættedammen, Hilleröd 10-01-26. Bo bra exempel från olika länder och olika tider
Bo bra socialt, ekologiskt och ekonomiskt Världskulturmuseet den 2 januari 200 Kerstin Kärnekull Bo bra exempel från olika länder och olika tider Redan de gamla grekerna/japanerna Alternativ från 800-talet
Trygghetsbostäder. - varför intressant för kommunen? Fil dr Lisbeth Lindahl. Socialchefsnätverk, GR. 18 maj 2018
Trygghetsbostäder - varför intressant för kommunen? Fil dr Lisbeth Lindahl Socialchefsnätverk, GR 18 maj 2018 Bakgrund 2 Andelen äldre ökar i samhället boendet är den viktigaste livsmiljön Hur vill och
Boende och stadsmiljö
Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,
Framtidens Österåker. Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015
Framtidens Österåker Sammanställning av tidig dialog underlag till översiktsplan Hösten 2015 Österåker 2040 Österåkers kommun tar fram en ny översiktsplan som är en långsiktig plan för mark- och vattenanvändning
utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin
(Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Ett samverkansprojekt mellan FoU i Väst/GR, GR Planering och Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal och Tjörn. Finansieras av Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd
Förslag till beslut I fastighetsnämnden
Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-22 Diarienummer 5298/18 Handläggare Emely Magdalena Lundahl Telefon: 368 09 77 E-post: emely.magdalena.lundahl@fastighet.goteborg.se Medgivande att
Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?
Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-03-03 Socialnämnden Kommunstyrelsen Son 2015/574, Kst 2015/354 Järfälla kommuns bostadsförsörjningsprogram yttrande på samrådsremiss till Kommunstyrelsen Förslag till beslut
Vad händer i stadsdelen Norra Hisingen?
Vad händer i stadsdelen Norra Hisingen? s Om stadsdelsnämndens arbete med stadsutveckling och samhällsplanering Funktionshinderrådet 21 mars 2012 Tuve torg Kärra centrum Selma Lagerlöfs torg, Backa Upplägg
Motion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-11-12 15 (28) Ks 389 Motion om att skapa fler träffpunkter för äldre och långtidssjuka förslag till svar Dnr 2018/147 109 Bo Karlsson (SD) har 16 april 2018 lämnat
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016
Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Göteborg 31 augusti 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik
Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM UMEÅ 2017 Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Hyresgästföreningen
Social hållbarhet. Britta Blaxhult Chef projekt och
Social hållbarhet Britta Blaxhult Chef projekt och markanskaffning @BBlaxhult 076-542 66 76 britta.blaxhult@einarmattsson.se Einar Mattsson 5 200 bostäder 15 000 förvaltas 2 800 bostadsbyggrätter i projektportföljen
Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB
Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det
Med stöd av beslutade policies formuleras årligen handlingsplaner och uppdrag i verksamheten
I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa hyresvärdar. Affärsplanen baseras på en analys av hur Förbo kan
- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun
- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena
Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer
Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder
VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...
VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende