SUHF - #Metoo Fredrik Bondestam

Transkript

1 SUHF - #Metoo Fredrik Bondestam

2 WHO Global and regional estimates of violence against women. Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence

3 Genusbaserad utsatthet globalt Utbildning Kvinnor och flickor utgör två tredjedelar av dem som har gått mindre än fyra år i skolan eller saknar utbildning helt. Könsdiskriminering I Asien fattas 134 miljoner kvinnor i befolkningsstatistiken på grund av abort, vanvård och mord på spädbarn. Kroppslig integritet Över 2,6 miljarder kvinnor bor i länder där våldtäkt inom äktenskapet fortfarande inte betraktas som ett brott. Hälsa I utvecklingsländer dör en kvinna varannan minut till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Äganderätt Kvinnor odlar mer än hälften av världens livsmedel, men saknar i många länder rätten att äga och rätten att ärva mark. UN Women Annual report WHO Women & Health. Todays evidence, tomorrow s agenda. World Economic Forum The Global Gender Gap Report 2017.

4 Mäns Våld Våldsbejakande extremism Organiserad brottslighet Våld och sociala medier Mäns våld mot kvinnor Hatbrott Våld på krogen Anhörigvåld Sexualiserat våld i nära relationer Våld i nära relationer Sexuella övergrepp i nära relationer Barn som lever med våld Dejtingvåld Huliganism Våld i anknytningsrelationer Könsstympning Prostitution Sex mot ersättning Våldtäkt som strategi i krig Gift mot sin vilja Hedersrelaterat våld/förtryck Exploatering av kroppar Pedofili Väpnade konflikter Exploatering av kvinnokroppen Sexualiserat våld utanför nära relationer Människohandel för sexuella ändamål Grooming Pornografi Sexuella trakasserier Folkmord Efter Deepati Forsbergs modell över våld, JiM 2016.

5 Utsatthet för sexuellt våld före 18 års ålder, Sverige, 2014 SCB Statistisk uppföljning av Agenda 2030, s. 175.

6 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljön 2015, s. 82. Svensk arbetsmarknad 2015

7 Bondestam, F Sammanställning av befintligt kunskapsläge. Underlag till JämOs kunskapsöversikt om sexuella trakasserier i arbetslivet. Bondestam, F & Lundqvist, M (2018, kommande). Sexuella trakasserier i akademin en internationell forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Sexuella trakasserier, trakasserier på grund av kön och könskränkande särbehandling i akademin, Studenter Kvinnor: 3 till 52 procent någon gång Män: upp till 15 procent någon gång Doktorander Kvinnor: 2 till 45 procent någon gång Män: upp till 12 procent någon gång Övrig personal Kvinnor: 4 till 27 procent någon gång Män: upp till 8 procent någon gång

8 Var tredje kvinna som studerar har blivit sexuellt trakasserad under det senaste året Lundgren o. a., 2001, Slagen dam, s inkomna svar, genomsnitt i svensk population.

9 Preliminära slutsatser från internationell forskningsöversikt över texter i WoS, Förekomst: varierar från 2-100% globalt, underrapportering är legio, kunskap om akademin i Sverige/Norden kraftigt eftersatt Offer: vit, ung, funktionsnormativ, heterosexuell, studerande kvinna med medelklassbakgrund Förövare: systematisk kunskap bristfällig, särskilt i Nord/Väst Konsekvenser: individ/ohälsa, arbetsgrupp, arbetsmiljö, organisation, effektivitet, ekonomi, (vetenskaplig) kvalitet, rekrytering, etc Praxis: hantering av anmälningar fungerar inte på någon nivå: stor diskrepans mellan problemets omfattning och synlighet i juridiska system.

10 Varför anmäler inte kvinnor? Förnekelse, neutralisering, organisationskulturen ger hög tröskel Av strategiska skäl; kunskap om att det inte lönar sig Det finns en erfarenhetsbaserad rädsla för att missförstås, att inte tas på allvar, eller att skuldbeläggas för det inträffade Upplevelser av att det inte finns någon att vända sig till Lojalitet gentemot förövare En rädsla för att skada andra personer Bondestam, F & Carstensen, G Från sexuella trakasserier till könskränkande processer. Om kön, utsatthet och normalitetens våld. Working Paper Series 2004:1. Uppsala: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

11 Varför blir trakasserier inte ett problem? Frånvaron av kunskap som gör trakasserier till ett icke-problem. Föreställningar om vem som blir trakasserad: särskilda kvinnor i särskilda tillstånd som säger ifrån eller inte säger ifrån. Föreställningar om vem som trakasserar: avsikt, personlighet, kultur, ålder, alkohol, livssituation, m.m. Gradering av våld/tvång: ej våld, fysiskt tvång, eller krav på sexuellt umgänge. Gradering av regelbundenhet: en gång/sällan eller hela tiden. Bondestam, Fredrik En önskan att skriva abjektet. Analyser av akademisk jämställdhet. Stehag: Gondolin. Carstensen, Gunilla Sexuella trakasserier finns nog i en annan värld. Konstruktioner av ett (o)giltigt problem. Stehag: Gondolin.

12 Ojämställd akademi Individ Organisation Struktur Strategiska HR-frågor Villkor för forskning och utbildning Föräldraledighet Sjuknär-/frånvaro Lön, arbetstid, etc. Arbetstid Ak. hushållsarbete Motivation Arbetsmiljö Trakasserier Stress Administration Undervisning Samverkan Anställningsvillkor Karriärvägar Rekrytering Peer-review Bibliometri Resursfördelning Normer och strukturer Självständighet Spets/bredd Nyskapande Vetenskaplighet Ämnesdisciplin Akademisk titel Excellens Internationalisering Mobilitet Problembild sammanställd som stöd till lärosäten inom JiHU, byggd på en sammanfattning av befintlig svensk, nordisk och internationell forskning

13 Preliminära slutsatser från internationell forskningsöversikt över texter i WoS, Kartläggning Policy Utbildning Nya rutiner Prevalensstudie Stödstruktur Bystander Anställningsvillkor The unnamed should not be mistaken for the nonexistent. MacKinnon, C Sexual harassment of working women, s Sociala medier/digitalisering av HE