Samskapande i det urbana stationssamhället

Transkript

1 Samskapande i det urbana stationssamhället Några teoretiska utgångspunkter, processmetodik och praktiska erfarenheter Workshop inom kunskapsprocessen det urbana stationssamhället GR Ulf Ranhagen Senior Professor Tekn Dr Arkitekt

2 Samskapande i det urbana stationssamhället tidigare erfarenheter och lokal tillämpning i Partille Prel program för workshop i kunskapsprocessen det urbana stationssamhället Plats: GR Tid: kl Samling Välkommen KSO och planchef, stadsbyggnadsdir, kontaktperson URS Partille kommun Info Mistra Urban Futures och Göteborgsplattformen Sara-Linnea Östervall GR Kunskapsprocessen det urbana stationssamhället Anna Gustafsson GR Presentation av rapporten Samskapande i det urbana stationssamhället erfarenheter från seminarier och artikeln processverktyg i samskapande processer Ulf Ranhagen Mistra Urban Futures/KTH Presentation av aktuella planeringsfrågor i kopplingen station-samhälle i Partille Emma Johansson och Johanna Kirudd URS PARTILLE ULF RANHAGEN

3 WORKSHOP 1 Vilka är nyckelfrågorna för stationsnära utveckling på regional, kommunal och delkommunal nivå? Med inspiration från föreläsningarna använder vi verktyget Strukturerad brainstorming för att i en samskapande process ringa in och prioritera både process- och sakfrågor kopplat till urbana stationssamhällen med fokus på Partille som planeringsfall kaffe och presentationer Gemensam diskussion och slutsatser av fm Lunch Introduktion kring arbete med participativ backcasting och scenarioplanring WORKSHOP 2 Hur kan en integrerad bebyggelse- och transportplanering skapas på längre sikt? Arbete med backcasting, scenariomatriser och förenklad MKA för att i en samskapande process utveckla och utvärdera scenarier och framtidsbilder med utgångspunkt från ett relevant planeringsfall i Partille (inkl kaffe presentation) Summering av erfarenheter av eftermiddagens samskapande Avslutande diskussion URS PARTILLE ULF RANHAGEN

4 Några förutsättningar för samskapande i teori och praktik

5 Pedagogisk ambition Tell me and I will forget Involve me and I will learn Källa: Konfucius Show me and I will understand

6 CO-CREATION En närmare samspel mellan teori och praktik är en nyckel för att skapa användbara resultat Samplanera Teori Genomför, Följ upp Samskapa Praktik Reflektera, Dokumentera Bilden inspirerad av arbetet med CO-CREATION inom Mistra Urban Futures projekt Urbana Stationssamhällen

7 Hållbara PROCESSER AKTIONSFORSKNING DÅTID Utvärdering och analys av SAMHÄLLSBYGGNADS- PROCESSER Utveckling och test av av nya typer av SAMHÄLLSBYGGNADS- PROCESSER (tvärsektoriella, värdeskapande, dialogformer.) Utveckling och analys av FRAMTID Utvärdering och analys av REGION- OCH STADSSTRUKTURER REGION- OCH STADSSTRUKTURER (stora, medel, små) (bef/nya stadsdelar, integrerat systemtänkande.) Hållbara fysiska STRUKTURER EXPERIMENTELL DESIGN

8 Inspirerande TEORIER Begreppen kommunikativt handlande och kommunikativ rationalitet (Jürgen Habermas) är ett sätt att undvika polarisering mellan dessa planeringsskolor Tre typer av iscensättningar: Forum skapa och kommunicera betydelser och innebörder Arenor utveckla och genomföra policies Domstolar rättsliga förfaranden Professionella praktiker vet mer än som kan uttryckas i ord (tyst kunskap) Ytterligare två centrala begrepp hos Schön: Reflection in Action - Reflection on Action

9 Top-down Planering som urban design och systemteori Rationell planering Orientering mot sakinnehåll Processorientering Generativ planering Kommunikativ planering Bottom-up Inspirationskälla: Planering och hållbar bebyggelseutveckling i ett energi- och klimatperspektiv Mats Johan Lundström, KTH 9

10

11 Designdrivna dialoger kan bedrivas med hjälp av ett symbolbibliotek ULF RANHAGEN

12 4/20 metodiken

13

14 Steg 1 Tillämpa en systematisk och flexibel arbetsmetodik ANALYS Planeringsuppgiften Begreppet Hållbarhet lokal tolkning MINDMAP Omvärld Analys Plats REGION- OCH STADSANALYS Nyckelfrågor Mål STRUKTURERAD BRAINSTORMING SYNTES F r a m t i d s b i l d e r Konsekvensbedömning Strategi BACKCASTING Strategiska vägval VÄRDEROS Effektprofil INDIKATORER MCA

15 Participativ analys och backcasting - Iterativa och dynamiska transdisciplinära arbetssätt

16 Steg 2 Bilda en tvärsektoriell projektorganisation DET GODA SAMTALET 16

17 Samskapande i kunskapsprocessen det urbana stationssamhället

18 Summering av teoretisk bakgrund och erfarenheter i samskapande processer under åren i det urbana stationssamhället + erfarenheter från projektet klimatsmarta och attraktiva transportnoder 18

19 Bildworkshop hösten 2013: Välj ut 3 associationsbilder av 50 för att illustrera Vad är ett urbant stationssamhälle för dig? Vad får du för bild i huvudet om jag säger stationssamhälle X? Hur ser ett stationssamhälle ut som vi inte alls vill ha? 19

20 SAMVERKAN & DIALOG STRUKTUR OCH DESIGN STATIONENS ROLL FÖR OMLAND FLEXIBLA HÅLLBARA TRANSPORTER LIVSSTILSVÄRDEN, IDENTITET Utifrån resultatet av workshop 1 identifierades i en gemensam workshop 2014 med kommuner och regionala företrädare sju fokusområden som sedan varit bas för initierade aktiviteter och delprojekt

21 Temahalvdag ljudmiljö i det urbana stationssamhället maj 2015: Workshop för att arbeta med att utveckla lösningar och strategier för god ljudmiljö på kort, medellång och lång sikt med backcasting som metod. Planeringsfall: Ale, Härryda, Kungälv och Lerum 21

22 Temahalvdag pendelparkering maj 2015: Workshop för att arbeta med att utveckla lösningar och strategier för flexibla, hållbara transporter främst pendelparkering med backcasting som metod. Planeringsfall: Ale, Härryda, Kungälv och Lerum 22

23 Temadag lokalisering av framtida station hösten 2015 Workshop för att utvärdera fem stationslägen genom att tillämpa MKA multikriterieanalys där redan uppsatta mål viktades och alternativen rangordnades som underlag för en sammanvägd bedömning 23

24 Temadag struktur och design av ett hållbart samhälle maj 2015 Workshop för att arbeta med smart vardag förutsättningar för vardagslogistik och lokalisering av rörelseintensiva verksamheter i URS Alternativa framtidsbilder scenariomatriser för Ytterby stationssamhälle 24

25 Diskussioner av utmaningar och prioriteringar i det urbana stationssamhället inför program perioden

26 Identifierade UTMANINGAR Alingsås Borås Härryda Kungälv Trollhättan Stenungsund Buller, vibrationer och risker Dialog och samverkan Flexibla hållbara transporter Struktur och design av ett hållbart samhälle Livsstilsvärden, identitet och platsmarknadsföring Markanvändning och markvärden Stationens roll för ett omland Övriga frågor som kommit upp (exempel) Förtätning i centrala områden Attraktivitet rebranding Identitet och kärnvärden Tillväxt Översikt över tyngdpunkten i kommunernas svar betr de sju utmaningarna dec 2016 ULF RANHAGEN

27 Projektet Klimatsmarta och attraktiva transportnoder Analys av stationsnärhetseffektens betydelse för förbättrad inre och yttre tillgänglighet i Borås, Lund och Uppsala Källa: Ranhagen,U,Troglio,E & Ekelund,B, 2015, Klimatsmarta och attraktiva transportnoder. //Urbana stationssamhällen

28 Att utforska möjligheterna till en utökad stationsnärhetsprincip Att överblicka ett brett teoretiskt fält Att arbeta på tvärs genom många skalor Att söka triangulering genom kvalitativa som kvantitativa metoder Att arbeta i en inkluderande process med deltagandeforskning m ULF RANHAGEN

29 Förslag till verktygslåda med både analytiska och designinriktade verktyg och med fokus på både upplevd och faktisk urban struktur

30 ARBETSMATERIAL Forskningens bidrag till den rumsliga översiktliga planeringen med fokus på integrerad transport- och bebyggelseutveckling Forskningen har bidragit till att tydliggöra attraktiva urbana stråk där man väljer att gå, cykla och åka kollektivt istället för att välja bilen Forskningen har bidragit till att utveckla urbana stråk inom tätorten som binder samman områden i ytterstaden med stadskärnan Källa: My-Linda Lorentsson, Sebastian Andersson och Bengt Himmelman Borås stad Forskningen har bidragit till ett nytt tänk kring noder och platser av olika dignitet för att skapa service och attraktivitet också utanför stadskärnan

31 Gåturer längs utvalda stråk från stationen Arbete med kartbaserad SWOT-analys utifrån gåturerna Temadag: Stråk- och stadslivsanalyser inom det urbana stationssamhället i Borås maj 2017 Workshop för att arbeta med både analyser och framtida idéer och förslag för stråk kopplat till Borås ÖP 31

32 Arbete med stråkscenarier Arbete med utvärdering av scenarier med hjälp av MKA Temadag: Stråk- och stadslivsanalyser inom det urbana stationssamhället i Borås maj 2017 Workshop för att arbeta med både analyser och framtida idéer och förslag för stråk kopplat till Borås ÖP 32

33 Arbete med fördjupning och design Av valt scenario/framtidsbild Samlad redovisning av samtliga gruppers valda scenarier till en helhetsbild för det stationsnära området Temadag: Stråk- och stadslivsanalyser inom det urbana stationssamhället i Borås maj 2017 Workshop för att arbeta med både analyser och framtida idéer och förslag för stråk kopplat till Borås ÖP 33

34 Slutsatser från samskapande processer Det finns en positiv grundinställning till att medverka men det finns behov av ett forum för uppföljnng Effekter på ordinarie praktik i medverkande kommuner genom breddade referensramar, metodstöd etc Kritiska faktorer informella aktiviteter, begränsad aktörskrets, begränsad tid Strukturell förändring av pågående praktik kan skönjas Nätverkssamverkan i en blandad grupp aktörer ger ett långsiktigt värde ULF RANHAGEN

35 WORKSHOP 1A : STRUKTURERAD BRAINSTORMING FÖR PRIORITERING AV NYCKELFRÅGOR FÖR STATIONSNÄRA UTVECKLING PÅ REGIONAL, KOMMUNAL OCH DELKOMMUNAL NIVÅ 1. Individuellt: fundera på och skriv på post-it-lappar ned ett ett antal nyckelfrågor som du kommer på 2. I grupp: presentera era nyckelfrågor, diskutera (och slå ev ihop liknande nyckelfrågor) samt dela in dem i olika tematiska kluster med lämpliga rubriker A-E (se matris) 3. Individuellt: prioritera genom att poängsätta de olika frågorna utifrån hur de viktiga du tycker de är (20 runda pluppar klistermärken /person) 4. I grupp: räkna ihop poängfördelningen per fråga, resonera om hur ni tänkt vid poängsättning (möjlighet till ändringar) 5. I grupp: gör en topplista med de 5 viktigaste frågorna, använd stora post-its ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

36 Strukturerad brainstorming Stockholm Strukturerad brainstorming i tvärsektoriella grupper för att vaska fram fem prioriterade planeringsrelaterade energifrågor kopplat till energisystemet, kretslopp och leveranssäkerhet Special Advanced Stockholm

37 Urval och kombination av idéer förs över på större post-its identifiering av gruppens fem viktigaste nyckelfrågor Uthållig kommun Göteborg 2012

38 A B C D E TOP 5 Underlag för strukturerad brainstorming kring nyckelfrågor för stationsnära utveckling. Workshop 1a i urbana stationssamhället på GR Grupp: ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

39 WORKSHOP 1B : STRUKTURERAD BRAINSTORMING FÖR FRAMTAGANDE AV IDÉER TILL LÖSNINGAR OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA UTVECKLING PÅ REGIONAL, KOMMUNAL OCH DELKOMMUNAL NIVÅ. 1. Utgå från de fem prioriterade nyckelfrågorna Top 5 2. På vilka planeringsnivåer kan frågorna behandlas mest effektivt och på vilket sätt fundera individuellt skriv idéer till lösningar/strategier på små post-its 3. Klustra återigen och ringa in teman som hänger ihop 4. Markera med dubbel- eller enkelriktade pilar viktiga kopplingar mellan idéer till lösningar/strategier på olika planeringsnivåer respektive kopplingar med lösningar/idéer på samma planeringsnivå ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

40 Top 1 Top 2 Top 3 Top 4 Top 5 Regional nivå Kommunnivå Delkommun al nivå Underlag för strukturerad brainstorming kring förslag till idéer till lösningar/strategier utveckling på lång sikt (gult), medellång sikt (grönt) och kort sikt (rött). Workshop 1b i urbana stationssamhället på GR Grupp: ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

41 Arbete med framtidsbilder och scenarier i samskapande

42 Varför misslyckas siarna? Jag tror att det finns en marknad för fem datorer Thomas J. Watson, IBMs grundare och ordförande, 1943 Ingen kvinna i min samtid kommer att bli premiärminister Margret Thatcher, 1969 Vi gillar inte musiken. Gitarrgäng är på väg ut, Mr Epstein Dick Rowe, CEO of Decca Recording Co, turning down the Beatles in 1962 ULF RANHAGEN MAJ 2016

43 Olika typer av framtidsstudier ULF RANHAGEN MAJ 2016

44 Exempel på litteratur om metoder och verktyg för att arbeta med framtidsfrågor

45 Ulf Ranhagen & Mats Johan Lundström, FFS/KTH Dec 2015 UTVECKLING AV NORMATIVA SCENARIER (RUMSLIGA VISIONER) BACKCASTING DÅTID NUTID FORECASTING FRAMTID

46 Ulf Ranhagen & Mats Johan Lundström, FFS/KTH Dec 2015 BACKCASTING Back-casting C. Scenario-framtidsbild Alternativa STRATEGIER A. Målnivåer Snabb långsam 3 2 D.STRATEGIER 1 Alternativa STRATEGIER Långsam snabb B Nuläge - forecasting Short term Medium term Long term

47 Olika typer av scenarier Prediktiva scenarier Vad kommer att hända? Låg komplexitet och osäkerhet, tillförlitiga modeller för förutsägelser Explorativa scenarier - Vad kan hända? Osäkerhet hanteras genom externa och interna scenarier för att utforska hur robusta planer och strategier kan utvecklas Normativa scenarier Hur kan målen nås? Önskvärda scenarier utvecklas inom ramen för existerande strukturer (bevarande scenarier) eller genom större strukturella förändringar (transformativa scenarier) Source: Wangel,J (2012)

48 Participativ Backcasting och scenariometodik Arbete med framtidsbilder handlar om att fritt få pröva och undersöka utvecklingsmöjligheter för det hållbara samhället Uthållig kommun EU SPECIAL Thessaloniki Klimatsmarta och attraktiva transportnoder Symbio City Rwanda 2 8

49 Instruktion till workshop 2: Framtagande av framtidsbilder för stråket Landvägen/Tvärförbindelsen koppling centrala Partille och stationsområdet Ulf Ranhagen KTH Maj Diskutera scenariomatrisens två axlar för att fånga in faktorer som knytas till övergripande inriktningar för att utveckla stråket i ett framtidsperspektiv 2. Diskutera de fyra scenariernas principutformning och innehåll använd post-its 3. Ge scenarierna ett namn -beskriv dem med en metafor 4. Sök visualisera scenariernas viktigaste innehåll genom att översiktligt illustrera markanvändning, viktiga stråk, platser/noder, samspel stad-landsbygd etc Exempel på axlar: Tät medeltät/gles Fler/mångkärnig - fåkärnig Storskaligt småskaligt (transportsystem) i anslutning till stråket Differentierat näringsliv/fou och utbildning specialiserat näringsliv/fou och utbildning i stråket Storskalig funktionsstuktur småskalig integrerad funktionsstruktur Koncentrisk utveckling utifrån stationen stråkutveckling utifrån station ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

50 LOKALISERING AV BOSTADSTILLSKOTT Fåkärnig stadsstruktur A C Bostäder främst i stationsnära lägen, funktionsintegrerat B D Bostäder i andra lägen, längs stråk från stationen Flerkärnig/mångkärnig stadsstruktur Exempel Scenariomatris koppling rumslig struktur lokalisering av nya bostäder kan belysas A3 kartor över stråket i varje ruta, dvs fyra kartor ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

51 NÄRINGSLIV och OFFENTLIGA VERKSAMHETER Fåkärnig stadsstruktur A C Storskaliga, specialiserade verksamheter Småskaliga, differentierade verksamheter B D Flerkärnig/mångkärnig stadsstruktur Exempel Scenariomatris koppling rumslig struktur verksamhetsstruktur (näringsliv, FoU, utbildning, handel, offentliga verksamheter och annan service kan belysas A3 kartor över stråket i varje ruta, dvs fyra kartor ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

52 MOBILITET OCH TRANSPORTER Fåkärnig stadsstruktur A C Koll max GC max B D Flerkärnig/mångkärnig stadsstruktur Exempel Scenariomatris koppling rumslig struktur transportstruktur kan belysas A3 kartor över stråket i varje ruta, dvs fyra kartor ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET

53 B Underlag för att ta fram scenariomatriser 2 per grupp ULF RANHAGEN URBANA STATIONSSAMHÄLLET