Rapport Jämlik psykiatrisk vård Med förslag till inriktningsbeslut
|
|
- Helena Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Rapport Jämlik psykiatrisk vård Med förslag till inriktningsbeslut
2 Ulf Grahnat, utredare, Region Jönköpings län, Region Jönköpings län, Box 1024, Jönköping Region Jönköpings län
3 Innehåll Inledning... 4 Hur står det till med specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län?... 5 Prioriterade utvecklingsområden... 9 Samverkan med patient och närstående... 9 Resursfördelningssystem... 9 Strategisk kompetensförsörjning Struktur och satsning på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) Prioritera de svårast sjuka Teamarbete Kliniska program Allas del i helheten Patientsäkerhet Kontinuitet en grundbult i specialistpsykiatrin Öppenvården är basen i specialistpsykiatrin Psykiatrisk akutmottagningsverksamhet Inriktningsbeslut för specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län...14 Utveckling av ledningsorganisation...15 Bilagor...17
4 Inledning Följande rapport utgår från utredningsuppdraget Jämlik psykiatrisk vård, RJL2016/2043. Uppdraget innebar att utreda hur specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län kan erbjuda en jämlik och resurseffektiv psykiatrisk vård med hög patientsäkerhet, medicinsk kvalitet och tillgänglighet. Uppdraget har genomförts i samarbete med referensgrupper för vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, fackliga organisationer, patienter och primärvård. Informations- och erfarenhetsutbyte har genomförts med Polismyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, patient- och brukarråd, kommunpsykiatrin, kommunernas beroendevård, socialchefer, barn- och ungdomsmedicinska enheter och elevhälsovården. Arbetsplatsbesök har genomförts vid i princip samtliga enheter inom Region Jönköpings läns specialistpsykiatri. Dialogkonferenser har genomförts vid sex tillfällen dit samtliga medarbetare bjudits in. Uppdraget har genomförts i samarbete med sakkunniga i en resursgrupp: verksamhetsstrateg Signe Axelsson, inflytandesamordnare Annika Sköld Landberg, chefläkare Elin Roos af Hjelmsäter, kommunikatör Frida Halvardsson, administratör Katarina Öman, controller Håkan Nyman Svensson med Ulf Grahnat som samordnare och ansvarig. Denna rapports slutsatser ansluter till det så kallade 14-punktsprogrammet; Ett föredöme inom svensk psykiatri samt Budget med verksamhetsplan 2017 och flerårsplan
5 Hur står det till med specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län? Den allmänna uppfattningen och känslan är att specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län generellt sett är ganska bra. Det finns flera källor att hämta data ifrån men samtliga har sina begränsningar. Merparten av de mätetal som finns nationellt och regionalt är kvantitativa. Därför är det svårt att dra några långtgående slutsatser om kvaliteten på den vård som erbjuds. Framför allt är det svårt att hitta jämförelser som visar på skillnader mellan länsdelarna. Kostnaderna för psykiatrin i länet ligger något under rikssnittet. Stockholm har högst kostnad i landet men både Skåne och Västra Götalandsregionen har lägre kostnader än Jönköping. Det kan säkert finnas flera förklaringar, som skillnader mellan vad som räknas in i specialistpsykiatrin och hur den är organiserad i olika landsting och regioner. Inom Region Jönköpings län utgör specialistpsykiatrisk vård 9 procent av den totala budgeten, och så har det varit de senaste 10 åren. Prognosen för 2016 är ett överskott för specialistpsykiatri på ca 10 mkr. Fördelning av budget mellan de tre länsdelarna bygger på äldre beräkningar och beslut av länsdelarnas tidigare sjukvårdsdirektörer. Enskilda chefer upplever överlag inte att man att man inte har kunskap om vad som ligger till grund för den egna budgeten. Det finns inte några aktuella fastställda principer för hur budget fördelas. Från Höglandet och Värnamo framförs en del synpunkter om att det finns en snedfördelning av resurser till Jönköpings fördel. Sett till vårdkonsumtion kan vi konstatera att länsdelsresurserna används proportionerligt i förhållande till befolkningsunderlag. De länsgemensamma resurserna används något mer av invånare i Jönköpings, Habo och Mullsjö kommuner vilket kan förklaras av att Jönköpings kommun har en befolkningssammansättning som påminner om storstad. Antalet vårdplatser i Region Jönköpings län är 0,42/1000 invånare. Det är något under rikssnittet men strax över vår granne Östergötland som har 0,37 (siffrorna avser vårdplatser belägna i respektive landsting/region och inkl. rättspsykiatri). En tänkbar anledning till det låga antalet heldygnsplatser i Östergötland kan vara en väl utbyggd mobil verksamhet inom psykiatrin i Motala. Läkarbesök i Region Jönköpings län ligger vid nationell jämförelse lågt vilket åtminstone delvis kan förklaras av vakanser, alternativt ett mer konsultativt arbetssätt. Men det låga antalet läkarbesök motsvaras inte av högt antal besök hos annan yrkeskategori.
6 Vården i siffror visar på en del mindre skillnader mellan länets kliniker men underlaget är litet och det är därför svårt att dra slutsatser utifrån detta. Klinikernas uppdrag skiljer sig åt. Exempelvis har vuxenpsykiatrin på Länssjukhuset Ryhov alla länsresurser inom sitt område. Alla fyra klinikerna klarar de krav på tillgänglighet som fastställts av staten. De tre psykiatriska akutmottagningarna arbetar dock på olika sätt, vilket kan förklaras av att de har olika uppdrag, varierande vårdinnehåll och olika arbetsbelastning. För Polismyndigheten, som har frekventa kontakter med samtliga, blir detta uppenbart i samband med till exempel handräckningsärenden och transporter. Nationell patientenkät 2014 visar på genomsnittliga värden eller värden strax över rikssnittet för länets psykiatri. Den psykiatriska öppenvården i Värnamo ligger 2014 genomgående något bättre än övriga länet. Höglandet ligger bäst till i nästan samtliga indikatorer för heldygnsvården I vår egen referensgrupp för patienter och från möten med de tre brukarråden framkommer kritik mot heldygnsvårdens innehåll. Man beskriver en väntanskultur och ger en bild av ett torftigt vårdinnehåll. Vårdplaner saknas generellt, i både öppenvård och heldygnsvård. Jönköping utmärker sig när det gäller kritik mot allmänpsykiatrin, i synnerhet om bristande kontinuitet i läkarkontakter. Överlag efterfrågas högre grad av delaktighet i vården från både patienter och närstående. Det krävs registreringar av olika slag för att kunna jämföra och utvärdera. Det som kanske kan säga något om kvalitet är antalet DRG-registreringar (diagnosrelaterade grupper) och antalet registreringar i kvalitetsregister. Staten har stimulerat registreringen i kvalitetsregister genom att under åren ställa särskilda krav när det gäller registreringsnivå samt målvärde på vissa indikatorer för att få del av stimulansmedel. I länet finns skillnader, både mellan kliniker och mellan enheter. Skillnaderna är inte genomgående till någon enhets eller kliniks fördel och det är därför inte möjligt att dra någon slutsats om kvalitet utifrån det. Utmaningen är att höja registreringsnivån, att använda och att följa resultaten. Medarbetarperspektivet tas upp bland annat i AT-rankningen där länets psykiatriska kliniker rankas över medelvärdet av AT-läkare. Höglandet ligger bäst till i länet och på andra plats i landet. I senaste medarbetarenkäten utmärker sig Höglandet i positiv bemärkelse inom samtliga områden. Sjukfrånvaron är dock lägre i Värnamo, 5,2 %, medan Höglandet och Jönköping ligger på samma nivå: 7,3 % respektive 7,2 % (till och med september 2016). Den fackliga referensgruppen ser stora bekymmer med arbetsmiljön inom både barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VP) i Jönköping framför allt på grund av en hög personalomsättning. Den fackliga referensgruppen är särskilt orolig för bemanningssituationen men även för ledning och styrning av verksamheten inom vuxenpsykiatrin i Jönköping. Höglandet lyfts fram som ett föredöme.
7 Fördelning av kompetenser mellan olika yrkesgrupper varierar över länet. Det gäller även tjänster som verksamhetsutvecklare, kliniska lektorer, postdok och så vidare. Vad som är rätt eller fel fördelning går inte att säga då klinikerna valt att inte ha några regionövergripande fördelningstal för bemanning av olika yrken och tjänster. Det är dock uppenbart att utvecklingsresurser av olika slag i högre grad är koncentrerade till Jönköping jämfört med länet i övrigt. Det ligger en mycket stor utmaning i att både behålla och rekrytera medarbetare. Tidigare har det gällt vissa yrkesgrupper, men enligt verksamhetsföreträdare blir det allt svårare inom samtliga yrkesområden som är aktuella inom psykiatrin. För närvarande sker rekryteringssatsningar på olika håll men verksamheterna efterfrågar betydligt mer av strategisk samordning. Samverkan med kommunerna är strukturerad enligt ett reviderat övergripande ledningssystem. Verksamhetscheferna anser överlag att vi har bra strukturer för samverkan men att innehållet kan utvecklas. Kommunpsykiatrin är av samma uppfattning men det finns en hel del synpunkter på vad specialistpsykiatrin gör och inte gör. Sannolikt behöver det nya ledningssystemet tid på sig att fungera, så att man i framtiden kan fokusera mer på innehållet. Överlag förefaller upplevelsen av samverkan vara mer positiv i de länsdelar där det finns ett flertal mindre kommuner att samarbeta med. Inom barn- och ungdomspsykiatrins område upplever samverkanspartner att trösklarna för samverkan är högre i Jönköping jämfört med Värnamo och Höglandet, där de beskriver ett smidigt informellt samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin, både när det gäller utredning, behandling och uppföljning. Vuxenpsykiatrins samverkan med primärvården regleras i Faktadokument. Av detta framgår primärvårdens uppdrag för första linjens psykiatri och kroniskt sjuka. Det råder dock en hel del olika uppfattningar om hur samverkan fungerar och vem som ska göra vad, i synnerhet för den senare gruppen. Samverkan inom den egna enheten sker genom teamarbete. Graden av teamarbete varierar mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, psykosvård/beroendevård och allmänpsykiatri. Genom intervjuer och arbetsplatsbesök framkommer att allmänpsykiatrin har ett begränsat teamarbete. Möjligheten för patienten att få bedömning, behandling och uppföljning av flera kompetenser är mer eller mindre begränsad. Det gäller inom både öppenvård och heldygnsvård. Avvikelser i Synergi är ett mätetal som kan bidra till att ge en bild av exempelvis patientsäkerhet och arbetsmiljö, men även här krävs det försiktighet i tolkningen. Få Synergiärenden är inte nödvändigtvis ett tecken på hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Istället kan många avvikelserapporter vara ett tecken på hög medvetenhet om patientsäkerhetsarbete. Klinikerna har hittills inte samarbetat kring hur eller vad som registreras och hur man klassificerar. Sedan 1 maj 2016 finns en länsgemensam synergisamordnare anställd på 10 %, en funktion för hela verksamhetsområdet. Uppgiften är att stödja arbetet och utvecklingen av Synergi. Skillnad i antal ärenden rapporterade
8 som iakttagelse eller risk är oväntat stor; Höglandet 95, Värnamo 76 och Jönköping 58. Likaså ärendetypen informationssäkerhet. Där är antalet ärenden i Jönköping 45, Värnamo 2 och Höglandet 4. Patientnämnden registrerade under år 2015 totalt 653 ärenden. Av dessa berörde 78 ärenden psykiatrisk specialistvård. För att kunna göra en djupare analys behövs mer detaljerad data kring ärendena. De flesta av dessa ärenden är vidareförda till kliniken på ärendenivå. Det händer då och då att patient eller anhörig kontaktar både patientnämnden och berörd klinik. Vissa ärenden kan därför förekomma både i patientnämndens sammanställning och i klinikernas synergistatistik. Ett anmärkningsvärt resultat i den senaste patientsäkerhetsenkäten gäller informationshantering mellan enheter inom vuxenpsykiatrin. Samtliga tre kliniker har ett resultat som är sämre än övriga hälso- och sjukvården. En sammanfattning av frågan hur det står till med länets psykiatri, är att det inte finns grund för slutsatsen att tillståndet är sämre än övriga landet. Enligt Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, finns det stora utmaningar i hela landet att få helheten inom specialistspsykiatrin att fungera. Delar av specialistpsykiatrin kan fungera utmärkt lokalt, men helheten, systemet för specialistpsykiatrin, brister på många håll i landet. Det innebär att de prioriterade utvecklingsområden som beskrivs i nästa kapitel, inte är resultat av allvarliga brister i vår verksamhet, utan snarare vilka områden som är särskilts angelägna att satsa på om vi ska bli bland de bästa i landet.
9 Prioriterade utvecklingsområden Samverkan med patient och närstående För vems skull ska vi ha inflytande? Det ligger i patientens intresse att kunna vara med och påverka så att vården blir bättre genom att dela med sig av sina erfarenheter. Det ligger i vårdens intresse att ta tillvara patienternas erfarenheter för att förbättra verksamheten och för att göra rätt saker i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller till exempel allt vi tillsammans kan göra för att minska olika tvångsåtgärder inom psykiatrin. Arbetet med patientinflytande behöver därför struktureras. Exempel på viktiga insatser för samverkan med patient och närstående är: Inflytandeplaner på enhets-, kliniks- och verksamhetsområdesnivå som följs upp och utvärderas. Stödja utbildning av nya peers (person med egen erfarenhet som resurs) som kan vara med och bidra med sin kompetens på olika sätt, till exempel på avdelning, referensgrupper och i fokusgrupper. Detta görs idag med PRIO-medel tillsammans med FoUrum. Låta patientrepresentanter ingå i utvecklingsarbete som görs. De kan också medverka i uppföljning av kvalitetsregister. Utbilda patienter och personal tillsammans i förbättringskunskap Införa patientforum för inflytande på enheter med långa vårdtider (LRV). Införa barnronder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Ta fram tydliga riktlinjer för brukarråden med syfte, mål, rutiner, ansvar samt kontinuerlig utvärdering och uppföljning. Resursfördelningssystem Vi behöver utveckla och införa resursfördelningssystem inom specialistpsykiatrin för de tre länsdelarna. De ska utgå från demografiskt underlag (ålderssammansättning, psykosociala förhållande, antal invånare, geografi och så vidare). Med andra ord handlar det om behov, inte om produktion eller prestation. En jämlik psykiatrisk vård förutsätter att resurser fördelas på ett strukturerat och ordnat sätt i de tre länsdelarna. Det behöver även finnas en logik och acceptans hos chefer och medarbetare för hur resurser fördelas.
10 Strategisk kompetensförsörjning Vi behöver förstärka med en särskild HR-resurs för specialistpsykiatrin. Denna resurs ska arbeta med strategiska frågor för hela HR-området, det vill säga sådant som befintliga HR-resurser inte hinner med idag. Vi behöver ta fram en kompetensförsörjningsplan och en strategisk kompetensutvecklingsplan för hela psykiatrin. Den senare anger vad alla medarbetare i respektive yrkesgrupp ska omfattas av, samt vad som behöver finnas i respektive länsdel. Den ska också ange vad som kan vara gemensamt för hela regionen. Inom samtliga delar måste vi ange vad som är på kort sikt och på lång sikt. Innehållet ska utgå från vad bland annat kliniska programgrupper och nationella riktlinjer anger som standard och vad vi behöver för kompetens för att klara av det innehållsmässigt. Det ska också ange vad som ligger inom ramen för specialistpsykiatrins uppdrag. Struktur och satsning på forskning, utbildning och utveckling (FoUU) Inom regionens samlade specialistpsykiatri finns en stor del FoUU-resurser (forskning, utbildning och utveckling): VFU-samordnare, studierektor, verksamhetsutvecklare, forskare (docent, lektorer, doktorander, postdok, professor). Varken de enskilda yrkesutövarna eller arbetets innehåll är dock samordnat på ett optimalt sätt. Det finns ett samarbete med Qulturum och Futurum men även detta kan förbättras. Genom att koordinera, leda och följa upp det samlade FoUU-arbetet kan ett kraftfält skapas som stärker hela organisationen: samspel mellan forskning och vardagsnära förbättringsarbete, metodstöd till kliniska programgrupper, tillämpad forskning på så kallade framtidsenheter och så vidare. Med målet att bli en godkänd universitetssjukvårdsklinik läggs en planering för hur FoUU blir en väl integrerad del av regionens specialistpsykiatri, på alla nivåer. En framstående FoUU-verksamhet gör oss även till en mer attraktiv arbetsgivare, t ex med möjlighet till kombinationstjänster. Prioritera de svårast sjuka Inom vuxenpsykiatrin ansvarar skilda team, med resursmässigt olika förutsättningar, för patientgrupper utifrån diagnos, inte utifrån sjukdomens svårighetsgrad och grad av funktionsnedsättning. Undantag är Höglandet. Detta är inte förenligt med principen om att de med störst behov, och där insatserna bedöms göra mest nytta, ska prioriteras. Varje länsdel behöver därför organisera arbetet så att kompetens, resurser och rutiner avsätts, formas och reserveras för de med störst behov. Psykiatriska intensivvårdsavdelningen bör få ett förtydligat uppdrag om att bedriva psykiatrisk intensivvård oavsett ålder. Barn- och ungdomspsykiatrins
11 heldygnsvård (avdelning 61) bör samordnas lokalmässigt med psykiatriska intensivvårdsavdelningen. Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för att bemanna med barnkompetens. Mobila team (enligt beslut i regionens budget 2017) inrättas i varje länsdel, med ett gemensamt grunduppdrag, samt länsdelsspecifika uppdrag utifrån lokala förutsättningar Teamarbete Vi måste gå från multidisciplinärt till interdisciplinärt teamarbete. Med interdisciplinärt menar vi deltagande från flera professioner i utredning och bedömning, behandling och uppföljning av patienten. I öppenvården ska varje patient ha en fast vårdkontakt som definieras på olika nivåer utifrån behov. Övriga behandlare ger avgränsade insatser utifrån vårdplan. Arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och psykolog ska ingå i avdelningens vård, vara aktiva i bedömning, planering och genomförande, direkt eller konsultativt, av insatser. Dietist ska finnas att tillgå i både öppen och heldygnsvård, efter läkares bedömning. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska ingå i verksamheten utifrån samma organisatoriska förutsättningar som övriga yrkesgrupper i specialistpsykiatri. Första linjens chef ska ha ett sammanhållet ansvar för personal, budget samt verksamhetens innehåll och resultat. Organiserad yrkesutveckling finns idag mer eller mindre för vissa yrkesgrupper men behöver omfatta samtliga och ha en tydligare struktur. Syftet är att spetsa yrkesutveckling utifrån ett interdisciplinärt perspektiv. Idag råder otydlighet i uppdrag och krav på kompetens samt vad respektive yrkesgrupp faktiskt förväntas utföra. Teamarbete kännetecknas av helhetstänkande, i vilket existentiell hälsa är en del. Existentiell hälsa ska därför vara en given del av specialistpsykiatrins vårdinnehåll enligt regionens riktlinjer. Kliniska program Det ska finnas enhetliga vårdprogram (motsvarande SVF) för definierade målgrupper som tillämpas oavsett geografi och organisatoriska skillnader samt som är i enlighet med nationella riktlinjer. För detta ska vi etablera kliniska programgrupper för respektive målgrupp, gemensamma för både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Arbetet leds av sakkunniga från vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. FoUU:s olika aspekter och dimensioner ska ingå i arbetet med kliniska program. Arbetet med kliniska program innebär en revidering och nystart av befintliga processer.
12 Allas del i helheten Varje medarbetares känsla av sammanhang och tillhörighet behöver stärkas. Medarbetarnas vi-känsla och att kunna identifiera sig som en del av regionens hela specialistpsykiatri är viktigt. Alla ska se sin roll både i det lilla och i det stora. Identitetsskapande åtgärder vi bör göra är arbetsplatsbyte, chefsträffar för första linjen, utveckling av intranätet, daglig styrning och regionövergripande arrangemang. Ledningsstabens engagemang och deltagande i verksamheten är viktig. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsarbetet är en utmaning inom den psykiatriska vården. Det är ett komplicerat och sammansatt uppdrag med många påverkande faktorer: samsjuklighet, somatisk ohälsa, att diagnostisering och behandling är sammanflätad, att flera yrkeskompetenser är involverade, tvångsvård, rättspsykiatri, nedsatt autonomi hos den enskilde etc. Psykiatrin bör ha en gemensam chefläkare med psykiatrisk kompetens, som anställningsmässigt ligger under sektionen Chefläkare och patientsäkerhet. Det skapar en fristående roll för chefläkaren som med ett uppdrag för hela psykiatrin samlar mycket kunskap och erfarenhet inom psykiatrins patientsäkerhetsutmaningar. Det främjar verksamheterna, och ger möjlighet att arbeta mer proaktivt kring patientsäkerhetsfrågor. Varje klinik eller område ska ha en utsedd ansvarig som samarbetar med chefläkaren inom patientsäkerhetsfrågor, händelseanalyser och internutredning. Kontinuitet en grundbult i specialistpsykiatrin Alla patienter med etablerad kontakt ska ha en personlig vårdplan som är gemensam mellan öppenvård och heldygnsvård. Idag har endast 26 % av patienterna en vårdplan. För att patient och anhöriga ska kunna vara aktiva och delaktiga i vården, och att medarbetare ska kunna utföra ett professionellt teamarbete, behöver varje patient ha en uppdaterad och aktuell vårdplan (ej att förväxla med samordnad individuell plan, SIP). Det är särskilt viktigt för att upprätthålla kontinuitet när det gäller vårdens övergångar inom öppenvård, heldygnsvård och akutmottagning. Öppenvården är basen i specialistpsykiatrin Med få undantag har samtliga inneliggande patienter kontakt med öppenvården före och/eller efter heldygnsvård. Syfte och innehåll i heldygnsvården ska därför utgå från öppenvårdens planering. Tjänstgöring för läkare, kurator, psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut bör organiseras så att detta följer patienten mellan heldygnsvård och öppenvård. Planering och uppföljning av
13 insatser i heldygnsvård bör samordnas med gemensamt deltagande från öppenvård och heldygnsvård med hjälp av till exempel videolänk. Daglig styrning mellan mottagning och avdelning ska ske utifrån ett patientperspektiv. Psykiatrisk akutmottagningsverksamhet Akutmottagningarnas verksamhet är viktig för hur det fortsatta vårdförloppet lyckas. För närvarande varierar uppdrag, vårdinnehåll och arbetsbelastning mellan regionens tre psykiatriska akutmottagningar. De tre akutmottagningarna behålls eftersom de utgör en viktig del av vårdkedjan lokalt, men uppdrag och verksamhetens innehåll ska vara enhetligt. Därför måste gemensamma ordningar och rutiner etableras. Länsuppdraget för akutmottagningen i Jönköping ska vara enhetligt i förhållande till samtliga länsdelsuppdrag. Innehåll och rutiner för remisser och bedömning (ROB) ska vara enhetligt och i överensstämmelse med etablerad modell utifrån Höglandet.
14 Inriktningsbeslut för specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län Med vår gemensamma vision som utgångspunkt; För ett bra liv i en attraktiv region, och våra 13 grundläggande värderingar, är specialistpsykiatrins målbild: Psykiatriska klinikerna i Region Jönköpings län erbjuder invånare med specialistpsykiatriskt vårdbehov jämlik och bästa möjliga vård i sin närhet. Basen är vår öppenvård. Vi ska hjälpa dem med störst behov, dem som ingen annan kan hjälpa. Vi tar ett helhetsansvar för specialistpsykiatrin i regionen, där varje medarbetare ser till helheten samtidigt som man har ett överblickbart ansvar för sin del Vi arbetar i ett interdisciplinärt teamarbete, med fokus på personcentrerad vård, hög tillgänglighet och stor delaktighet från patienter och närstående Vi står för evidensbaserad och säker vård som utgår från nationella riktlinjer och andra styrdokument, anpassade utifrån lokala förutsättningar och behov Kunskap och fakta genomsyrar vår verksamhet, vi har en bred och djup kompetens som vi alla ansvarar för att utveckla i syfte att ständigt förbättra vårt arbete och vara en lärande organisation. Vi följer samhällets utveckling och arbetar proaktivt. Vi medverkar till att skapa evidens inom psykiatrin, vår personal är med och samlar forskningsdata, alla patientgrupper är med i forskningsstudier Med denna målbild, och de prioriterade utvecklingsområdena som underlag, kommer specialistpsykiatrin att ta fram Handlingsplan Jämlik psykiatrisk vård med målet att bli bland de bästa i landet inom 5-6 år. Uppföljning sker med hjälp av de kvalitetsmått för specialiserad psykiatrisk vård som sedan några år tillbaka är gemensamma i regionen: suicidriskbedömning vid inläggning, suicidriskbedömning i anslutning till utskrivning, återinskrivning inom 28 dagar efter vård för schizofreni, överföringssamtal, barnoch ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin, vårdplan, KVÅ- och diagnoskodning.
15 Utveckling av ledningsorganisation De fyra verksamhetscheferna svarar idag för sitt eget ansvarsområde. Gemensamma frågor, både strategiska och operativa, hanteras av ledningsutskottet för psykiatri (LUP). Det finns därmed ett delat, kollektivt ansvar för att helheten fungerar. Formellt har sjukvårdsdirektören ytterst ansvaret för verksamheten. Storleken på klinikerna varierar i hög grad, från 55 till över 400 medarbetare. Länsresurserna är samorganiserade med länsdelspsykiatrin i Jönköping. Barnoch ungdomspsykiatrin är i Värnamo och på Höglandet en del av vuxenpsykiatrin medan det i Jönköping är en egen klinik. Specialistpsykiatrins uppdrag går inte att subspecialisera i någon större utsträckning. Verksamhet behöver bedrivas i alla tre länsdelarna med hög kvalitet, nära hemmet och närstående. Samverkan med socialtjänst, primärvård och andra lokala aktörer är en förutsättning för att nå goda resultat. Ett nära, lokalt starkt och tydligt ledarskap är därför en stor fördel. Det ger också fördelar i form av korta, snabba informations- och beslutsvägar. Samtidigt står specialistpsykiatrin inför utmaningar som kräver ett tydligt helhetsperspektiv: Vad krävs av en framtida struktur för att vi ska bli bland de 5-6 bästa i landet? Vilka strategiska satsningar och vägval ska göras? Hur förbereder vi psykiatrins framtid i frågor om samverkan på nationell nivå och i samverkan med våra grannlandsting/regioner? Vem tar i praktiken beslut då oenighet råder mellan verksamhetscheferna? Var ligger mandat och befogenheter vid ansvarsutkrävande? Specialistpsykiatrin är också föremål för stort intresse från allmänhet, massmedia och politik. Förväntningarna på vad specialistpsykiatrin ska åstadkomma är mycket stora. Specialistpsykiatrin behöver därför även ha ett tydligt och enhetligt ledarskap i externa kontakter men också i relation till regionledning och förtroendevalda. Vi föreslår därför att den framtida strukturen för ledning, styrning och uppföljning ska vara ett nära, lokalt ledarskap med långtgående delegering, kombinerat med en chefsnivå som svarar för regionövergripande strategiska utmaningar och frågor.
16 Ledningsutskott psykiatri (LUP) övergår till att vara specialistpsykiatrins egentliga ledningsgrupp. Här ingår stabsfunktioner. Ordförande för ledningsgruppen är den som ytterst svarar för gemensamma strategiska, regionövergripande frågor och har ett tydligt övergripande mandat. Som ordförande i gruppen föreslås sjukvårdsdirektören inom verksamhetsområde psykiatri och rehabilitering. Vuxenpsykiatrin i Värnamo, på Höglandet och i Jönköping föreslås även i framtiden utgöra egna kliniker. Barn- och ungdomspsykiatrin samlas i en klinik. Barn- och ungdomspsykiatrins roll förstärks därmed i förhållande till vuxenpsykiatrin och regionen får ett sammanhållet och länsövergripande ansvar för utbildning, metod- och programutveckling och bemanning inom detta område. Länsresurserna inom vuxenpsykiatrin bildar en klinik och blir därmed en angelägenhet, på lika villkor, för alla tre länsdelarna, och är inte längre en del av psykiatrin i Jönköping. Detta betyder att fördelningen av antal medarbetare kommer att vara mellan per område vilket innebär mindre behov av mellanchefer. Prioriterat utvecklingsområde Kliniska program ska också ses om en mycket viktig del av hur vi utvecklar ledningsorganisationen. Kliniska program innebär att vi lägger en sk linje-matrisorganisation och därmed en ordning för hur ledningen styr, leder och följer upp det kliniska innehållet och resultat.
17 Bilagor Bilaga 1: En psykiatrisk akutmottagning för framtiden, Pär Strindhall Bilaga 2: Förslag avseende jourverksamhet specialistpsykiatri, Region Jönköpings län, Elin Roos af Hjelmsäter
REGION JÖNKÖPINGS LÄN. Handlingsplan Jämlik psykiatrisk vård
REGION JÖNKÖPINGS LÄN Handlingsplan Jämlik psykiatrisk vård 2 Ulf Grahnat, utredare, Region Jönköpings län, 2017. Region Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping Region Jönköpings län 2015 www.rjl.se
Avd VO psyk, rehab,diagn.
1.6 1 (5) Uppdrag: Strategisk kompetensutveckling Bakgrund En strategisk kompetensutvecklingsplan som säkerställer kompetensutveckling på både processoch professionsnivå behöver tas fram. Respektive teammedlems
Avd VO psyk, rehab,diagn.
1.5 1 (5) Uppdrag: psykiatrisk intensivvård personer under 18 år Bakgrund I Region Jönköpings län finns en psykiatrisk intensivvårdaavdelning (PIVA) som är gemensam för alla åldrar. Enheten hör organisatoriskt
Regionstyrelsen 67-80
PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 67-80 Tid: 2015-04-21, kl 13:00-15:10 Plats: Regionens hus, sal A 75 Dnr RJL2015 /88 Yttrande över Granskning av allmänpsykiatrin för vuxna, LJR2014/21 Beslut Regionstyrelsen
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Förstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland
Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland 2012-11-13-1 - Enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag 2013 till driftnämnderna ska nämnden för psykiatrin i Halland besluta om ett inriktningsdokument
Förslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Länsrådet för funktionsnedsättningar, LFF Tid: kl Plats: Regionens hus, Jönköping, sal A
Protokoll Länsrådet för funktionsnedsättningar, LFF Tid: 2017-01-26 kl. 13-16 Plats: Regionens hus, Jönköping, sal A Närvarande: Eva Blomquist, HRF Inga Fingal, HSO Therese Fornstål, HRF/JLDF Hanna Forsén,
SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 3 OKTOBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016
Datum: 2016-06-23 Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016 Region Skåne och kommunerna i Skåne genom Kommunförbundet Skåne har tillsammans med brukarföreningarna inom psykiatrin
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Ärende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn
PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Ärende 15 Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Samla och
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Handlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Framtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Överenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Ledningssystem för samverkan
1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
MÖTESBENÄMNING MÖTESANTECKNINGAR 1(5)
MÖTESANTECKNINGAR 1(5) Plats: Närvarande: Konferensrummet psyk ledning/verksamhetsstöd Hus N1 plan 2 Ryhov Ingalill Hafström, Mullsjö kommun Anna Svensson, Arbetsförmedlingen Per-Erik Samuelsson, Jönköpings
4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag
Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens
1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-07 Dnr 1800187 1 (8) Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Satsning psykisk hälsa 2018 Ordförandens förslag
Utveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Granskning av kompetensförsörjning inom specialistpsykiatrin. Region Jönköpings läns revisorer
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning inom specialistpsykiatrin Projektledare Carl-Gustaf Folkeson, certifierad kommunal revisor s revisorer Projektmedarbetare Cornelia Pethrus
Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Överenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län
RJL 2017/3091 RJL 2017/2982 Överenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län 1 Giltig från 2018-01-01 Innehåll Överenskommelsens omfattning...
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer
Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
att godkänna handlingsplan för arbete med de mest sjuka äldre.
MISSIV 1(2) 2013-10-21 LJ 2013/1244 Landstingsstyrelsen Ledningssystem för samverkan mellan landstinget och länets kommuner och handlingsplan för gemensamt arbete med mest sjuka äldre Inom området bättre
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Fördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter
Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Samordnad utveckling för god och nära vård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Nationell överenskommelse Psykisk hälsa
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018
Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens
Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,
Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre
Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre Giltighetstid: 1april 2018 - tills vidare Respektive kommun Regionstyrelsens ordförande Region
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Södra Älvsborgs sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med flera öppenvårdsmottagningar
Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016
Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille
Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus
Psykiatrins kvarter Avsiktsförklaring Södra Älvsborgs Sjukhus Inledning Denna avsiktsförklaring är framtagen inför planeringsarbetet rörande formandet av Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaringen har sin
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? Lund oktober 2018 Zophia Mellgren, Sveriges Kommuner och Landsting SIP finns i tre lagar 2018-10-23/24 Avdelningen för vård och omsorg Samverkan vid utskrivning
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06
Ny webb och inrapportering av redovisning
PROGRAM 10.00-10.10 Välkomna Ing-Marie Wieselgren 10.10-10.30 Varför gör vi det här? Ing-Marie Wieselgren 10.30-11.00 Arbetet med handlingsplanerna 2017 Ing-Marie Wieselgren och Marit Grönberg Eskel 11.00-11.30
YTTRANDE. Datum Dnr Granskning av psykiatri - uppföljning (rapport nr )
Regionstyrelsen Ingvar Thell Enhetschef 044-309 31 39 Ingvar.Thell@skane.se YTTRANDE Datum 2017-12-07 Dnr 1700179 1 (5) Granskning av psykiatri - uppföljning (rapport nr 9-2017) Revisorerna har översänt
Fem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Granskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli
1(8) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2017 2018 patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Den bärande tanken med en verksamhetsplan är att skapa fokus och riktning för kommande år.
Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende äldre
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-04-10 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00084-8.0.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Region Västmanland Äldrenämnden Överenskommelse
Lägesrapport
Lägesrapport 2016-05-26 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso-och sjukvårdsavtalet är det huvudavtalsom reglerar ansvar och gränssnitt mellan regionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Avtalet
PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)
Verksamhetsplan Uppsala 2015 2015-01-20 Fastställd av Uppsala (NSU) Innehållsförteckning 1 NÄRVÅRDSSAMVERKAN UPPSALA (NSU) - BESKRIVNING 2015... 3 1.1 INLEDNING... 3 1.2 BESKRIVNING AV NÄRVÅRDSSAMVERKAN
Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege
MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
1 Överenskommelsens parter
1 OÖ verenskommelse mellan Region Va stmanland och kommunerna i Va stmanland om samverkan fo r trygg och effektiv utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd 1 Överenskommelsens parter Arboga kommun
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Psykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Vårdval i Östergötland
Vårdval i Östergötland Blankett för auktorisationsansökan för öppen specialiserad vuxenpsykiatri Leverantörsuppgifter Komplett företagsnamn: Adress: Postnummer: Postadress: Org.nummer: Firmatecknare: Bankgironummer:
Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin
Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska