Kallelse till Miljöberedningen

Transkript

1 MILJÖBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Miljöberedningen Tid Torsdag den 17 november 2016, klockan 18:00-19:00* Föreningsdialog kl. 19:00-20:30 (Lokal: Sessionssalen) Plats A-salen Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge - svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) KS-2016/ Revidering av VA-utbyggnadsprogram KS-2015/ Miljöpris Förslag till pristagare KS-2016/ Miljöprogram för Huddinge kommun - Antagande KS-2015/ Övriga frågor * Koalitionen har förmöte i Ekan (gamla huset, markplan) kl. 17:15 Huddinge den 8 november 2016

2 MILJÖBEREDNINGEN KALLELSE SIDA 2 (2) Christian Ottosson Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

3 Inbjudan till dialogmöte den 17 november 2016, kl Plats: Huddinge kommunhus, Sessionssalen, Kommunalvägen 28 Hösten 2015 startade en miljöberedning i Huddinge kommun. Deltagare i miljöberedningen är politiker från olika partier med Christian Ottosson (C) som ordförande. Vid mötena deltar även tjänstemän från kommunen. Miljöberedningens har flera olika uppgifter. Beredningen ska exempelvis följa miljöutvecklingen och ta fram underlag för styrande dokument inom miljöområdet i kommunen. Miljöberedningen ska också vara ett organ för dialog, samråd och ömsesidig information mellan kommunen, näringslivet och i kommunen verksamma aktörer inom miljöområdet. I april 2016 hade miljöberedningen ett första möte med föreningar och då kom förslag på frågor att diskutera vid kommande möten. Vid nästa möte, den 17 november, kommer följande frågor att diskuteras: Presentation av miljöberedningen och deltagare. Trafikverket informerar om Tvärförbindelse Södertörn samt frågor. Diskussion om hur kommunen och föreningar kan samverka för att tillgängliggöra naturen för fler. Tomas Stridh, naturvårdsavdelningen. Övrigt samt frågor att diskutera nästa gång. Anmäl er till Maria.Sundblad@huddinge.se senast den 2 november Vid frågor kontakta: Lena.Fyrvald@huddinge.se eller telefon Välkomna! Christian Ottosson (C), ordförande i miljöberedningen

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Ordna belysning vid återvinningsstationerna svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 oktober Natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att ordna belysning på återvinningsstationerna. Sammanfattning Yosef Sigal (S) väckte den 14 mars 2016 motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna Motionären yrkar - att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämnden tycker att det är lämpligt att invänta FTIs utredning och sedan utreda vidare vem som har ansvaret för belysningsfrågan, då gränsdragningen mellan FTI och kommunen är oklar i denna fråga. Kommunstyrelsens förvaltning instämmer med motionären att bättre belysning på återvinningsstationerna ger ökad trygghet och bättre förutsättningar för invånarna att källsortera sitt avfall. Natur- och byggnadsnämndens förslag om att invänta FTIs utredning och sedan utreda frågan vidare anser kommunsstyrelsens förvaltningen är ett bra förslag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Beskrivning av ärendet Yosef Sigal (S) väckte den 14 mars 2016 motionen Ordna belysning vid återvinningsstationerna I motionen framförs att återvinningsstationer upplevs som otrygga och skräpiga och att en orsak till detta kan vara dålig eller utebliven belysning. Motionären menar att bättre belysning är en efterfrågad åtgärd och att det leder till ökad trygghet och ger invånarna bättre förutsättningar att källsortera. Motionären yrkar - att kommunen ska verka för att belysning anordnas på Huddinges återvinningsstationer Motionen har skickats på remiss till natur- och byggnadsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämndens synpunkter Nämnden framför att de varit i kontakt med Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) i ärendet. FTI ansvarar för återvinningsstationerna. Det finns 43 återvinningsstationer, varav 2 är bemannade återvinningscentraler, 27 på kommunal mark och 14 på privat mark. FTI avser att under 2017 inventera vilka stationer som har belysning. Nämnden tycker att det är lämpligt att invänta FTIs utredning och sedan utreda vidare vem som har ansvaret för belysningsfrågan, då gränsdragningen mellan FTI och kommunen är oklar i denna fråga. Nämnden uppskattar kostnaden för belysning till cirka kr/återvinningsstation och anser att eventuell ny belysning bör anslutas till det befintliga kommunala belysningsnätet. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning instämmer med motionären att bättre belysning på återvinningsstationerna ger ökad trygghet och bättre förutsättningar för invånarna att källsortera sitt avfall. Belysning på återvinningsstationerna anser därför förvaltningen är att föredra. Natur- och byggnadsnämndens förslag om att invänta FTIs utredning och sedan utreda frågan vidare anser kommunsstyrelsens förvaltningen är ett bra förslag.

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (3) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att motionen väckt av Yosef Sigal (S) anses besvarad och att natur- och byggnadsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheterna att ordna belysning på återvinningsstationerna. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor 1. Motionen: Ordna belysning vid återvinningsstationerna väckt av Yosef Sigal (S) 2. Natur- och byggnadsnämndens remissvar Beslutet delges 1. Motionären 2. Natur- och byggnadsnämnden

7

8 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Natur- och byggnadsnämnden 5 september Paragraf Diarienummer NBN-2016/ Ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddingemotion från Yosef Sigal (S)-yttrande till kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning En motion till kommunfullmäktige i Huddinge om att ordna belysning på ca 40st återvinningsstationer har inkommit till Natur och byggnadsnämnden. Förvaltningen välkomnar motionen och bedömer att belysning skulle underlätta såväl sortering samt renhållning av stationerna. FTI kommer att inventera vilka stationer som har belysning år Överläggning I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C) som yrkar bifall till förvaltningens förslag och Yossi Sigal (S) varefter överläggningen avslutas. Beslutet delges Kommunstyrelsen

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ TN-2016/526 1 (2) HANDLÄGGARE Rehn, Robert Robert.Rehn@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Motion väckt av Yosef Sigal (S) om att ordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge Förslag till beslut Nämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning En motion till kommunfullmäktige i Huddinge om att ordna belysning på ca 40st återvinningsstationer har inkommit till Natur och byggnadsnämnden. Förvaltningen välkomnar motionen och bedömer att belysning skulle underlätta såväl sortering samt renhållning av stationerna. FTI kommer att inventera vilka stationer som har belysning år Beskrivning av ärendet I en motion har föreslagits att kommunen ska verka för att belysning anordnas på ca 40st stationer som i nuläget saknar belysning. Kontakt med FTI (Förpackning och tidningsinsamlingen) visar att det finns 43 återvinningsstationer, varav 2 är bemannade återvinningscentraler, 27 på kommunal mark och 14 på privat mark. Vilka stationer som har belysning kommer inventeras av FTI år Förvaltningen inväntar FTIs utredning då det finns frågetecken om gränsdragningar gällande investering samt drift och underhåll av eventuell belysning. FTI ansvarar för verksamheten och kommunen är markägare. Den nya installationen innefattar uppskattningsvis ca 1-2st nya belysningsstolpar/ station. Arbets och materialkostnaden för ingående arbeten uppskattas till ca kr/station. POSTADRESS Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA NBN-2016/ TN-2016/526 2 (2) Förvaltningens synpunkter Kontakt med FTI (Förpackning och tidningsinsamlingen) visar att det finns 43 återvinningsstationer, varav 2 är bemannade återvinningscentraler, 27 på kommunal mark och 14 på privat mark. Vilka stationer som har belysning kommer inventeras av FTI år Förvaltningen anser att en utredning behövs om vem som ska ansvara för eventuell belysningsanläggning, då det finns gränsdragningsfrågor mellan FTI samt kommunen. FTI ansvarar för verksamheten (kärl och skötsel mm) och kommunen är markägare. Förvaltningen anser också att ny belysning bör anslutas till det befintliga kommunala belysningsnätet. Avståndet till befintligt kommunalt belysningsnät påverkar installationskostnaden vilket bör beaktas i utredningen. Anders Lindelöf Teknisk direktör Leif Nilsson Tf chef gatu- och parkdriftsavdelningen Rehn, Robert Bilagor Motion om att anordna belysning vid återvinningsstationerna i Huddinge Beslutet delges Kommunstyrelsen

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering av VA-utbyggnadsprogram Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 24 oktober 2016, godkänns. Sammanfattning I samband med arbetet med Översiktplan 2030 uppmärksammades ett behov av att revidera befintligt VA-utbyggnadsprogram från VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt vatten och avlopp men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av vatten och avlopp. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. Programmet utgör ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planeringsoch exploateringsprojekt görs. Vid uppföljning av VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har det visat sig att programmet följts men med viss förskjutning. Efter synpunkter från länsstyrelsen och för att bättre uppfylla lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har viktningen i behovsbedömningen ändrats jämfört med remissversionen. Beskrivning av ärendet I samband med arbetet med Översiktplan 2030 uppmärksammades ett behov av att revidera befintligt VA-utbyggnadsprogram från Kommunstyrelsens förvaltning har sedan under 2015 och 2016 haft åtagandet att revidera VA-utbyggnadsprogrammet. Målet är att VA-utbyggnadprogrammet ska bidra till en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och samtidigt leda till bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster och ta hänsyn till intresset av god hushållning med naturresurser. Stockholm Vatten AB är kommunens huvudman för vatten och avloppsfrågor. VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt vatten och avlopp men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av vatten och avlopp. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. VA-utbyggnadsprogrammet omfattar inte: nya exploateringsområden områden som förtätas eller där tomter styckas inom befintlig detaljplan befintliga områden där kommunalt VA finns men olika typer av VAproblematik uppstått, till exempel problem med översvämningar områden där detaljplanearbete redan startat koloniområden grupper av fastigheter med färre antal än 10 stycken Ibland finns förutsättningar som behöver uppfyllas för att planläggning ska kunna ske, till exempel Tvärförbindelse Södertörn när det gäller Västra Glömsta och Backen västra samt Spårväg Syd för Katrinebergsvägen. Programmet ska också utgöra ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planerings- och exploateringsprojekt görs. Arbetet med VA-utbyggnadsprogrammet har resulterat i följande prioritering gällande VA-utbyggnad. Klustringen av områden är gjord utifrån en bedömning, där områdets individuella prioritering har utgjort grunden.

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Områdens individuella prioritering 1-5, där 1 är högst Klustring av områden utifrån prioritering 1-3, där 1 är högst Område Gunhildsvik 1,3 1 Backen västra 1,5 1 Svartvik 1,7 1 Norra Glömsta 1,7 1 Storön 1,7 2 NV Länna 1,8 2 Lyckåsen 1,8 2 Lövstastigen 1,8 2 Sjöviksvägen 2,2 2 Västra Glömsta 2,2 2 Katrinebergsvägen 2,9 3 Ådran 3,2 3 Solbacken 3,2 3 Kvarntorp (Lissma) 3,5 3 VA-utbyggnadsprogrammet var ute på remiss under perioden april-juni remissvar inkom under samrådstiden. Remissinstansernas synpunkter och svar på dessa finns redovisade i ett särskilt dokument, se bilaga 2. Förvaltningens synpunkter Vid uppföljning av VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har det visat sig att programmet följts men med viss förskjutning. Utbyggnad har genomförts i de områden som prioriterats högst, med undantag för Rosenhill, där detaljplanearbete pågår. I några fall har prioriteringsordningen ändrats, exempelvis har Hagebyvägen byggts ut före några områden som prioriterats högre. Utbyggnad av vatten och avlopp till Hagebyvägen genomfördes i samband med nyexploatering av Vistaberg. Utbyggnad av vatten och avlopp pågår i Vidja, ett område som inte ingick i utbyggnadsprogrammet från Anledningen till att området inte fanns med i programmet var att planläggning skulle starta då ett föreläggande från Länsstyrelsen om behov av utbyggnad av vatten och avlopp i området hade inkommit till kommunen. Efter synpunkter från länsstyrelsen och för att bättre uppfylla lagen om allmänna vattentjänster (LAV) har viktningen i behovsbedömningen ändrats jämfört med remissversionen. Viktningen för planläggningsbehovet har sänkts från 20 procent till 15 procent och viktningen för dricksvattenbehovet ökat från 10 procent till 15 procent. Sammanvägningen av behov och

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) möjligheter har ändrats från att väga lika tungt till att behoven väger två tredjedelar och möjligheterna en tredjedel. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor 1. VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun 2. Sammanställning av remissvar

15 VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun

16 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Uppföljning av VA-utbyggnadsprogram Framtida VA-utbyggnad 9 Vatten i Huddinge 21 Omvärldsfaktorer 26 Mål, planer och styrande dokument i Huddinge 31 Bilaga 1. Kriterier för behov och åtgärder 33 Bilaga 2. Fakta om områden 34 Bilaga 3. Rutiner 35 I arbetet med revideringen av VA-utbyggnadsprogrammet har följande personer deltagit: projektledare Johanna Pettersson (staben, samhällsbyggnadsavdelningen), Josefin Andersson (miljötillsynsavdelningen), Annika Blomquist (plansektionen), Anders Falk (gatu- och trafiksektionen), Jonas Gran (mark- och exploateringssektionen), Susanna Udd (plansektionen), Eva Wilmin (Stockholm Vatten AB), samt konsulterna Krister Törneke och Embla Myrdal från Tyréns. 2

17 Sammanfattning I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 anges bland annat att fritidshusområdena inom kommunen på sikt kommer att försörjas med kommunalt vatten och avlopp (VA). För att planera denna utbyggnad har kommunen tagit fram detta VA-utbyggnadsprogram. Målet är att VA-utbyggnadprogrammet ska bidra till en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och samtidigt leda till bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. VA-utbyggnadsprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna för sjöarna. Programmet ska också utgöra ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad sker i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planerings- och exploateringsprojekt görs. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster (dricksvattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten) och ta hänsyn till intresset av god hushållning med naturresurser. VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har följts men med viss förskjutning. Utbyggnad har genomförts i de områden som prioriterats högst, med undantag för Rosenhill, där detaljplanearbete pågår nu. I några fall har prioriteringsordningen ändrats, exempelvis har Hagebyvägen byggts ut före några områden som prioriterats högre. Utbyggnad av VA till Hagebyvägen togs med vid nyexploatering av Vistaberg. Utbyggnad av vatten och avlopp pågår i Vidja, ett område som inte ingick i utbyggnadsprogrammet från Anledningen till att området inte fanns med i programmet var att planläggning skulle starta då, eftersom ett föreläggande från Länsstyrelsen om behov av utbyggnad av vatten och avlopp i området hade inkommit till kommunen. De områden i det gamla utbyggnadsprogrammet där VA-utbyggnad ännu inte startat återfinns i det nya utbyggnadsprogrammet. Utöver dessa har det tillkommit ett antal områden där kommunen behöver ta ställning till behovet av VAutbyggnad. För att prioritera mellan dessa områden har det gjorts en bedömning av: Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området Möjligheten och kostnaden att tillgodose behovet genom kommunalt VA 3

18 Detta har resulterat i nedanstående prioritering av VA-utbyggnad: Områdens individuella prioritering 1-5, där 1 är högst Klustring av områden utifrån prioritering 1-3, där 1 är högst Område Gunhildsvik 1,3 1 Backen västra 1,5 1 Svartvik 1,7 1 Norra Glömsta 1,7 1 Storön 1,7 2 NV Länna 1,8 2 Lyckåsen 1,8 2 Lövstastigen 1,8 2 Sjöviksvägen 2,2 2 Västra Glömsta 2,2 2 Katrinebergsvägen 2,9 3 Ådran 3,2 3 Solbacken 3,2 3 Kvarntorp (Lissma) 3,5 3 Efter genomförd utbyggnad av kommunalt VA till områden i programmet kommer det fortfarande att finnas små områden eller enstaka fastigheter kvar som fortsättningsvis kommer att ha enskilda avlopp. För dessa ansvarar tillsynsnämnden för att genomföra inspektioner, inventeringar och hantera klagomål. 4

19 Inledning Bakgrund I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 är den övergripande inriktningen en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Följande riktlinjer från översiktsplanen berör vatten- och avlopps (VA)- försörjningen: Fritidshusområdena inom kommunen kommer på sikt omvandlas till områden med permanent bebyggelse. De ska VA-försörjas och bör i viss omfattning kompletteras med andra bostadstyper samt om möjligt även viss service. Översynen av VA-utbyggnadsprogrammet ska resultera i en bedömning av i vilken ordning omvandlingsområdena ska VA-försörjas och planläggas. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Avloppsvatten innefattar spillvatten samt dagvatten, ibland även dräneringsvatten 1. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster (dricksvattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten) och ta hänsyn till intresset av god hushållning med naturresurser. Uppdrag I verksamhetsplanen för kommunstyrelsens förvaltning 2015 och 2016 fanns utvecklingsåtagandet: Revidera VA-utbyggnadsprogrammet. Åtagandet sorteras under kommunfullmäktiges delmål God vattenstatus i sjöar och vattendrag och målet Ekosystem i balans. Uppdraget innebär en revidering av befintligt VA-utbyggnadsprogram från Det reviderade VA-utbyggnadsprogrammet bildar tillsammans med dagvattenstrategin, beskrivning av sjöar och vattendrag i Miljöbarometern, åtgärdsplaner för olika sjöar, handlingsplan för klimatanpassning med mera innehållet i en vad Havs- och vattenmyndigheten benämner VA-plan. I Huddinge kommun kommer alla dessa dokument och information samlas i en Vattenguide. Mål och syfte Målet är att VA-utbyggnadprogrammet ska bidra till en hållbar vatten- och avloppsförsörjning i hela kommunen och samtidigt leda till bättre förhållanden i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. VA-utbyggnadsprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna (MKN) för sjöarna. Utbyggnad av kommunalt VA till områden med enskilda vatten- och avloppslösningar är en viktig pusselbit. Miljöeffekterna av utbyggnaden av kommunalt VA beror på hur ledningsnät utformas. Till exempel behöver bräddningar det vill säga, då spill- och dagvatten leds direkt till recipient 1 HAVs definition. 5

20 vid överbelastning av ledningsnätet, tas om hand inom ledningsnätet eller i tillräckliga magasin. För särskilt känsliga vattenmiljöer kan det annars innebära, om bräddvatten kommer dit, att de får både akuta och långsiktiga försämringar av miljöerna. Även en hållbar dagvattenhantering är viktig när fritidshusområden omvandlas. Vid omvandling av dessa finns risken att mängden hårdgjorda ytor ökar jämfört med innan, varför just dagvattenhanteringen behöver uppmärksammas. Om nödvändig dagvattenhantering inte görs inom dessa områden finns en risk att utbyggnaden ger en kraftigt ökad belastning på dagvattennätet och recipienter nedströms. Programmet ska också utgöra ett underlag för kommande planering och exploatering. Den slutgiltiga prioriteringen av utbyggnad sker i Plan för samhällsbyggnadsprojekt, där en prioritering och viktning av alla kommunens olika planeringsoch exploateringsprojekt görs. I Plan för samhällsbyggnadsprojekt görs en sammanvägd bedömning för att komma fram till vilken prioritet projekten ska ges. Det kan till exempel handla om bedömning mot kommunens övriga investeringsbehov, konsekvenser för förskole- och skolsituationen, bedömning av var bostäder ska tillkomma i kommunen samt begränsade resurser hos kommunen att driva fler projekt. Avgränsningar VA-utbyggnadsprogrammet omfattar områden med befintlig bebyggelse där det idag inte finns kommunalt VA men där en detaljplanering ska ske i samband med utbyggnad av VA. Programmet utgör en intern prioritering mellan dessa områden. VA-utbyggnadsprogrammet omfattar inte: nya exploateringsområden områden som förtätas eller där tomter styckas inom befintlig detaljplan befintliga områden där kommunalt VA finns men olika typer av VAproblematik uppstått, till exempel problem med översvämningar områden där detaljplanearbete redan startat koloniområden grupper av fastigheter med färre antal än 10 stycken Ibland finns förutsättningar som måste uppfyllas för att planläggning ska kunna ske, till exempel Tvärförbindelse Södertörn när det gäller Västra Glömsta och Backen västra samt Spårväg Syd för Katrinebergsvägen. Programmet redovisar behov av utbyggnad för att ge effekten på vattenstatusen så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna kan nås. 6

21 Uppföljning av VA-utbyggnadsprogram 2004 I tabellen nedan redovisas vad som har hänt i de områden som pekades ut i VAutbyggnadsprogrammet från Område Prioritet 2004 (1-5, där 1 är högst) Status GLÖMSTA/VISTABERG Västra Glömsta 4 VA delvis utbyggt 2 Talldalsvägen 2 VA utbyggt Lövstastigen 3 Ej påbörjat Hagebyvägen 4 VA utbyggt Rosenhill 2 Detaljplanearbete pågår Östra Glömsta 2 VA utbyggt Backen 1 VA utbyggt LÄNNA Lyckåsen 5 Ej påbörjat 3 Björnvägen 4 VA-utbyggnad pågår NV Länna 5 Ej påbörjat Österhagen 5 Ej påbörjat ÖVRIGA OMRÅDEN Segelledsområdet 2 VA utbyggt Svartvik 3 VA-utbyggnad pågår för den del som ligger inom projektet Högmora 2. Ej påbörjat för övriga delar Högmora 1-3 VA-utbyggnad pågår (etapp 1-2) Solbacken 5 Ej påbörjat Sjöängen 2 VA utbyggt Gladö Kvarn 2 VA-utbyggnad pågår Ådran - Ej påbörjat Norra Glömsta - Ej påbörjat Kvarntorp (Lissma) - Ej påbörjat Vidja 1 Ingick ej i 2004 VA-utbyggnad pågår års program Vidja 2 Ingick ej i 2004 års program VA-utbyggnad pågår Tabell 1. Uppföljning av 2004 års VA-utbyggnadsprogram. Områden med färdigutbyggt VA har markerats med mörkgrönt och där arbete pågår med ljusgrönt. Av tabellen framgår att VA-utbyggnadsprogrammet från 2004 har följts men med viss förskjutning. Utbyggnad har genomförts i de områden som prioriterats högst, med undantag för Rosenhill, där detaljplanearbete pågår. I några fall har prioriteringsordningen ändrats, exempelvis har Hagebyvägen byggts ut före några områden som prioriterats högre. Utbyggnad av VA till Hagebyvägen genomfördes i samband med nyexploatering av Vistaberg. Utbyggnad av vatten och avlopp pågår i Vidja, ett område som inte ingick i utbyggnadsprogrammet från Anled- 2 Ett 20-tal fastigheter i områdets östra del fick VA utbyggt inom projektet Kristinavägen. 3 Området ingår i detaljplan för Lyckåshöjden. 7

22 ningen till att området inte fanns med i programmet var att planläggning skulle starta då, eftersom ett föreläggande från Länsstyrelsen om behov av utbyggnad av vatten och avlopp i området hade inkommit till kommunen. När VA-utbyggnaden har slutförts har Stockholm Vatten AB (SVAB) dragit fram ledningar till alla fastigheter i området. Endast de fastigheter som väljer att ansluta sig debiteras anläggningsavgift. I vissa områden har färre fastigheter än beräknat anslutit sig. Detta har lett till underfinansiering av VA-utbyggnaden. Det har också lett till en lägre vattenomsättning i ledningsnätet vilket kan ge upphov till olika problem. Dessutom kvarstår ett antal enskilda avlopp i dessa områden. Risk kan finnas att de har bristfällig funktion. Med anledning av det som beskrivs ovan har det funnits behov av att se över rutinerna och samverkan mellan kommunen och SVAB i samband med att VAutbyggnaden slutförs. Ytterligare information om rutiner se bilaga 3. 8

23 Framtida VA-utbyggnad Underlag för prioritering av områden En arbetsgrupp med personer från kommunen och Stockholm Vatten har med hjälp av konsulter arbetat med att bedöma och prioritera de olika områdena i VAutbyggnadsprogrammet. Vid behov har ytterligare kompentens inhämtats. Nedan beskrivs mer i detalj vilka bedömningsgrunder som använts. Prioriteringsmodellen bygger på den som finns beskriven i HAV:s rapport Vägledning för kommunal VA-planering 4. Som underlag för att prioritera mellan olika områden har en bedömning gjorts av: Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området: bebyggelsetryck: andel permanentboende i området i förhållande till antalet bebyggda fastigheter behov av planläggning av andra skäl än VA-försörjning, till exempel underlag för kollektivtrafik och service, bidrag till bostadsförsörjningen behov av gemensam dricksvattenförsörjning till exempel på grund av dålig dricksvattenkvalitet kända problem med dåliga markförhållanden som skapar svårigheter med att anlägga och sköta enskilda avlopp behov av skydd för känsliga recipienter (sjöar och vattendrag) Trehörningen och Orlången har kommunen valt att prioritera, eftersom statusen i dessa sjöar är sämst. Vidare prioriteras sjöar och vattendrag med MKN och vattenskyddsområde och därefter att ingen sjö får försämras. Möjligheten och kostnaden att tillgodose behovet genom kommunalt VA: insatsen som krävs för att förse området med kommunalt VA avstånd till befintlig eller planerad VA-anläggning med tillräcklig kapacitet möjlighet till samordning med andra VA-investeringar andra faktorer som underlättar eller försvårar VA-utbyggnad Prioriteringen av möjligheten att ansluta respektive område har gjorts dels utifrån investeringskostnaden per fastighet, dels utifrån närheten till redan utbyggt VAsystem. Därefter har en bedömning gjorts utifrån vilka områden som har störst möjlighet att byggas ut (VA-försörjas) direkt respektive vilka som är beroende av att andra områden byggs ut (VA-försörjs) innan. Värdering av behov av åtgärder och bedömning av möjligheten för varje område anges på en femgradig skala och redovisas i tabell 2 och figur 1. Prioriteringsordningen 1-5 bestäms genom en sammanvägning av behov och möjligheter. I sammanvägningen ges behoven en större vikt än möjligheterna. Områden med lågt värde på både behov och möjlighet får därmed högst prioritet (1) medan områden med höga värden får lägst prioritet (5). För detaljerad information om viktningen av de olika behoven och möjligheten, se bilaga 1. 4 Rapport 2014:1. 9

24 Prioritering av områden för VA-utbyggnad De områden i det gamla utbyggnadsprogrammet där VA-utbyggnad ännu inte startat återfinns i det nya utbyggnadsprogrammet. Det gäller även Västra Glömsta, där utbyggnad skett i delar av området. Utöver dessa har det tillkommit ett antal områden där kommunen behöver ta ställning till behovet av VA-utbyggnad. Samtliga områden redovisas i översiktskartan i figur 1 och i tabell 2 nedan. Detaljkartor för varje område redovisas på efterföljande sidor. I tabell 3 nedan redovisas även resultatet av en prioritering mellan dessa områden. 10

25 Figur 1. Översiktskarta över områden som bedöms ha behov av VA-utbyggnad 1. Norra Glömsta, 2. Västra Glömsta, 3.Lövstastigen, 4. Backen västra, 5. Storön, 6. Gunhildsvik, 7. Solbacken, 8. Svartvik, 9. NV Länna, 10. Lyckåsen, 11. Sjöviksvägen, 12. Kvarntorp Lissma, 13. Ådran, 14. Katrinebergsvägen. 11

26 Nr i karta Område Antal fastighetehet Behov Möjlig- Prioritering 1-5, 1 är högst 1 Norra Glömsta 191 1,8 1,5 1,7 2 Västra Glömsta 70 2,9 1 2,2 3 Lövstastigen 10 2,5 0,5 1,8 4 Backen västra 30 2,1 0,5 1,5 5 Storön 10 2,2 1 1,7 6 Gunhildsvik 50 1,5 1 1,3 7 Solbacken 40 3,4 3 3,2 8 Svartvik 90 2,0 1 1,7 9 NV Länna 100 2,0 1,5 1,8 10 Lyckåsen 40 2,2 1 1,8 11 Sjöviksvägen (tidigare Österhagen) 30 2,3 2 2,2 12 Kvarntorp (Lissma) 70 2,8 5 3,5 13 Ådran 310 2,7 4 3,1 14 Katrinebergsvägen 10 2,9 3 2,9 Tabell 2. Sammanställning av områden och dess prioritering. 5,0 Behov 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Möjlighet Gunhildsvik Backen västra Svartvik Norra Glömsta Storön NV Länna Lyckåsen Lövstastigen Sjöviksvägen Västra Glömsta Katrinebergsvägen Ådran Solbacken Kvarntorp (Lissma) Figur 2. Prioritering av områden. Ju längre ned i vänstra hörnet ett område ligger desto högre prioriterat är det Dessa områden har stora behov och stora möjligheter. Ju högre upp mot det högra hörnet området ligger, desto lägre prioriterat är det. Dessa områden har mindre behov och mindre möjligheter. 12

27 Områdens individuella prioritering 1-5, där 1 är högst Klustring av områden utifrån prioritering 1-3, där 1 är högst Område Gunhildsvik 1,3 1 Backen västra 1,5 1 Svartvik 1,7 1 Norra Glömsta 1,7 1 Storön 1,7 2 NV Länna 1,8 2 Lyckåsen 1,8 2 Lövstastigen 1,8 2 Sjöviksvägen 2,2 2 Västra Glömsta 2,2 2 Katrinebergsvägen 2,9 3 Ådran 3,2 3 Solbacken 3,2 3 Kvarntorp (Lissma) 3,5 3 Tabell 3. Områden i prioriteringsordning. Klustring av områden är gjord utifrån en bedömning, där områdets individuella prioritering utgör grunden. 1. Norra Glömsta Figur 3. Detaljkarta för Norra Glömsta Recipient: Gömmaren (låga fosforhalter) och Fullerstaån. VA finns redan utbyggt i stora delar av Glömsta. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 1. 13

28 2. Västra Glömsta Figur 4. Detaljkarta för Västra Glömsta Recipient: Albysjön (god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). Området ligger i direkt anslutning till område med utbyggt VA. Området ligger inom Mälarens vattenskyddsområde. Området ingår i prioriteringsgrupp Lövstastigen Figur 5. Detaljkarta för Lövstastigen Recipient: Orlången (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA finns utbyggt i nära anslutning till området. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 14

29 4. Backen västra Figur 6. Detaljkarta för Backen västra Recipient: Albysjön (god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA finns utbyggt i nära anslutning till området. Området ligger inom Mälarens vattenskyddsområde. Området ingår i prioriteringsgrupp Storön Figur 7. Detaljkarta för Storön Recipient: Trehörningen (mycket höga fosforhalter). VA finns utbyggt i nära anslutning till området. Området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 15

30 6. Gunhildsvik Figur 8. Detaljkarta för Gunhildsvik Recipient: Trehörningen (mycket höga fosforhalter). VA finns utbyggt i Högmora, i nära anslutning till området. Området ingår i prioriteringsgrupp Solbacken Figur 9. Detaljkarta över Solbacken Recipient: Balingsholmsån som rinner till Ågestasjön (höga fosforhalter). VA finns utbyggt i Högmora ganska nära området, men överföringsledning för anslutning till befintligt ledningsnät behövs. Området ingår i prioriteringsgrupp 3. 16

31 8. Svartvik Figur 10. Detaljkarta över Svartvik Recipient: Magelungen (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA kommer att finnas utbyggt i nära anslutning till området när Högmora etapp 1-2 har byggts ut. Området behöver anslutas via överföringsledning. Området ingår i prioriteringsgrupp NV Länna Figur 11. Detaljkarta över NV Länna Recipient: huvudsakligen Magelungen (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). Förutsätter VA-utbyggnad till Lyckåsen innan området kan byggas ut med VA. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 17

32 10. Lyckåsen Figur 12. Detaljkarta över Lyckåsen Recipient: Magelungen (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). Området ligger i nära anslutning till redan utbyggt VA men kommer att behöva anslutas via överföringsledning. Området ingår i prioriteringsgrupp Sjöviksvägen Figur 13. Detaljkarta för Sjöviksvägen Recipient: Drevviken (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA utbyggt i nära anslutning till området, men järnvägen utgör en barriär. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 2. 18

33 12. Kvarntorp Lissma Figur 14. Detaljkarta över Kvarntorp (Lissma) Recipient: huvudsakligen Lissmaån, som rinner till Drevviken (otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA finns utbyggt i Vidja men området behöver i så fall anslutas via överföringsledning. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp Ådran Figur 15. Detaljkarta över Ådran Recipient: Ådran (måttligt höga fosforhalter), Ådranbäcken och Kärrsjön i Haninge. Inget VA finns utbyggt i närheten. Delar av området omfattas av strandskydd. Området ingår i prioriteringsgrupp 3. 19

34 14. Katrinebergsvägen Figur 16. Detaljkarta över Katrinebergsvägen Recipient: Albysjön (god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status). VA utbyggt i nära anslutning till området. Området ligger inom Mälarens vattenskyddsområde. Området ingår i prioriteringsgrupp 3. Ytterligare information om de olika områdena, samt uppskattade investeringskostnader för utbyggnad av VA till områdena, se bilaga 2. 20

35 Vatten i Huddinge I detta avsnitt ges en kort beskrivning av sjöar och vattendrag i Huddinge, som också är de som påverkas av hur spill- och dagvattenfrågorna är lösta i olika områden. Vidare definieras och beskrivs olika typer av vatten, som man kommer i kontakt med oavsett om VA-frågan har lösts enskilt eller i allmän anläggning. Slutligen beskrivs hur läget ser ut gällande enskilda avlopp och hur den frågan hanteras i kommunen. Sjöar och vattendrag Huddinge är en sjö- och vattenrik kommun, med 22 sjöar och många vattendrag och våtmarker. Kommunens vattenområden hör till fem olika huvudavrinningsområden eller sjösystem: Mälarens, Tyresåns, Kagghamraåns, Vitsåns och Husbyåns, se figur 16 nedan. Större delen av Huddinge och därmed de flesta av kommunens vattenområden ligger inom Tyresåns sjösystem. Så småningom rinner allt vatten från kommunen ut i Östersjön. Samverkan kring vattenvårdsfrågor med grannkommuner och andra aktörer sker bland annat inom Tyresåns respektive Mälarens vattenvårdsförbund. Figur 16. Avrinningsområden i Huddinge Alltför många av kommunens sjöar är för näringsrika, se figur 17 nedan. Hit hör Långsjön i Segeltorp, Trehörningen i Sjödalen, Orlången, Magelungen och Drevviken. Trehörningen och Orlången är Huddinges mest övergödda sjöar och de påverkar flera vattenområden nedströms negativt. Näringshalterna i de sistnämnda sjöarna behöver mer än halveras. 21

36 Figur 17. Fosforhalter i sjöarna i Tyresåns avrinningsområde. Sjöar, såsom Gömmaren och Ådran, vilka omges av bebyggelse med enskilda avlopp, är fortfarande näringsfattiga, men riskerar att bli övergödda om avloppslösningarna inte är tillfredsställande. För information om Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer, se vidare under avsnittet Svensk vattenförvaltning i detta dokument. 37 procent av Huddinges yta är skyddat som naturreservat. Både natur och vatten inom dessa områden är skyddat, se figur 18 nedan. Figur 18. VA-utbyggnadsområden i förhållande till natur och vatten som är skyddat som naturreservat (gröna områden). 22

37 Grundvatten och dricksvatten Grundvattnet rinner så småningom ut i sjöar, vattendrag och våtmarker. Det är därför en viktig utgångspunkt att se till att grundvattnet inte förorenas. Huddinge kommun berörs i västra delen av en grundvattenförekomst, Tullingeåsen. Tullingeåsen löper främst i Botkyrka kommun och är en viktig dricksvattentäkt. Huddinge kommun behöver beakta grundvattenförekomsten, så att den inte förorenas. Ytterligare en grundvattentäkt finns vid Vårby källa, vilken har sitt tillrinningsområde främst inom Gömmarens naturreservat. Även vid Huddinge sjukhus finns en grundvattentäkt som inte är i bruk idag. Vid brist på reservvatten skulle den däremot kunna iordningsställas. De flesta av kommunens invånare får sitt dricksvatten från Mälaren via Norsborgs vattenverk. I de delar av kommunen där det saknas kommunalt ledningsnät är man hänvisad till bergborrade eller grävda brunnar. Gemensamma anläggningar för flera hushåll finns i Ekedal, Granby, Lissma-Kvarntorp och i en del av Vidja. Där enskilda avlopp ligger nära brunnar kan risk finnas för påverkan på brunnsvattnets kvalitet, om inte avloppsanläggningar är i fullgott skick. Brunnar kan även påverkas av ämnen i berggrund och/eller mark där brunnen ligger. Generellt finns inga stora problem med den enskilda dricksvattenförsörjningen i Huddinge. Mälaren har ett vattenskyddsområde, Östra Mälaren, se figur 19 nedan. För att skydda Mälaren som dricksvattentäkt finns skyddsföreskrifter som ska följas. VAutbyggnadsområdena Västra Glömsta, Backen västra och Katrinebergsvägen ligger inom vattenskyddsområdet. Figur 19. VA-utbyggnadsområden i förhållande till Mälarens vattenskyddsområde (skuggad) 23

38 Dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter. Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar. När naturmark exploateras ändras regnvattnets naturliga avrinning. Den naturliga infiltrationen i marken minskar och en större del av nederbördsmängderna bildar dagvatten i stället för att transporteras till grundvattnet. Förändringen innebär att dagvattenvolymerna ökar. Dessutom förväntas nederbördsmängderna öka på grund av klimatförändringar. Dagvatten orsakar också spridning av föroreningar från mark och byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Spillvatten Med spillvatten menas vatten från vattentoalett samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT) från hushåll och arbetsplatser samt processvatten från olika verksamheter. Den största delen av spillvattnet går till Henriksdals avloppsreningsverk, i Stockholm. Den andra delen av vattnet från bland annat Segeltorp och Kungens kurva går till Himmerfjärdsverket i Botkyrka. När kommunalt VA byggs ut till ett område inrättas ett så kallat verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Stockholm Vattens verksamhetsområden i Huddinge visas i figur 20 nedan. Figur 20. VA-utbyggnadsområden i förhållande till Stockholm Vattens verksamhetsområde 24

39 Enskilda avlopp Enskilt VA innebär att fastighetsägaren löser vatten- och avloppsfrågan på den egna tomten eller i samverkan med andra fastigheter. Avloppet ska tas om hand på ett betryggande sätt så att risken för smittspridning och miljöbelastning minskas. I Huddinge finns det flera fritidshus- och omvandlingsområden som saknar kommunalt vatten och avlopp. Allt fler fritidshus omvandlas till permanent boende, men fritidshusområdenas enskilda vatten- och avloppssystem är inte alltid dimensionerade för de behov som då uppstår. Permanentningen av fritidshusområdena medför därför ökade utsläpp till mark, vattendrag och sjöar och risken för förorening av dricksvattenbrunnar ökar. Det finns cirka 1500 fastigheter som har abonnemang för slamtömning (permanent- och fritidsboende) hos SRV Återvinning AB. Dessa fastigheter är alltså inte anslutna till kommunalt VA. 25

40 Omvärldsfaktorer I detta avsnitt beskrivs de lagkrav, mål och övriga omvärldsfaktorer som VAutbyggnaden i Huddinge behöver förhålla sig till. Lagkrav och ramdirektivet för vatten ska bland annat säkerställa invånarnas hälsa och miljön generellt i Huddinge, men i synnerhet sjöarnas vattenstatus. De nationella målen är det som VA-utbyggnaden ska bidra till att uppnå. Ett förändrat klimat kommer att bli en utmaning för VA-hantering. Den påverkas framförallt av ökade nederbördsmängder, något som VA-utbyggnaden i Huddinge kommun behöver ta i beaktande. Lagkrav och villkor De lagar som är viktiga för VA-utbyggnad är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, LAV, är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster. 6 i lagen lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning. Enligt anläggningslagen (Lag 1973:1149) kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid Lantmäteriförrättning. Plan- och bygglagen, PBL (Lag 2010:900) innehåller ett antal bestämmelser för planläggning av mark och vatten och byggande. En av de viktigaste bestämmelserna är att kommunen ska upprätta en översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom hela kommunen. Miljöbalken (Lag 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Enligt PBL och miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Framtagandet av lokala och regionala vattenförsörjningsplaner är en viktig del i detta arbete. En kommunal VA-plan bidrar till att lyfta fram vattenfrågorna i planeringsarbetet. Nationella miljömål Riksdagen har antagit ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 13 etappmål inom fyra prioriterade områden som ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer i Sverige. Dessa mål ska uppnås till år Nedan redovisas de miljökvalitetsmål som berör VA-försörjningen. 26

41 Nationellt mål: God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Nationellt mål: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Nationellt mål: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Nationellt mål: Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljömålen. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljö och samhällsbyggnadsdialog 5. Inom ramen för dialogen har 6 av de 16 nationella miljömålen valts ut för prioriterade insatser i länet. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Strategin Ingen övergödning tar upp VA-utbyggnad. Svensk Vattenförvaltning År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet god status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Sveriges fem vattendistrikt har tagit fram förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning. Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden Inget vatten får heller försämras. I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de

42 åtgärder som bedöms nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsprogrammet anges bland annat att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla VA-planer, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Figur 21. VA-utbyggnadsområden i förhållande till sjöar med miljökvalitetsnorm (rutade sjöar) Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. 28

43 Statusen för Huddinges vattendrag och sjöar som har miljökvalitetsnormer är: Sjö Albysjön Drevviken Husbyån Kvarnsjön Lissma Långsjön (Paradiset) Långsjön (Älvsjö) Magelungen Mälaren Norrån Orlången Status god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status god ekologisk status, uppnår ej god kemisk status måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Tabell 4. Vattenstatusen i Huddinges vattendrag och sjöar med MKN För Tyresåns sjösystem finns ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet innehåller förslag till konkreta åtgärder uppdelade efter delavrinningsområde. Åtgärder som föreslås är inom områdena dagvatten, enskilda avlopp/spillvatten, biologisk mångfald, friluftsliv och hydrologi/vattenstånd. Principer för normal och hög skyddsnivå Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd 6 anger att kommuner bör ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver kommunerna ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Ett förändrat klimat Klimatförändringar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planering av infrastruktur. Det råder stor samstämmighet bland forskare om att nederbördsmängderna framöver kommer att både öka och minska beroende på var man befinner sig och vilken tid på året man avser. För Mälardalens del kommer nederbörden under sommarmånaderna att minska, vilket innebär torrare somrar med låga vattenstånd. Regnen under sommarmånaderna kommer dock att bli mer frekventa och intensivare, med större regnmängd under kortare tid. Under vintermånaderna kommer nederbörden och temperaturen att öka. Enligt nuvarande prognoser bedöms den globala havsnivåhöjningen vara större än landhöjningen i Stockholmsregionen från år och framåt. 6 Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17 29

44 Vid planering av bebyggelse och VA-hantering påverkas denna framförallt av ökade nederbördsmängder och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. Detta medför en rad utmaningar för VA-försörjningen: ökad risk för torka och vattenbrist ökad översvämningsrisk vid kraftiga regn eller hög havsnivå ökad risk för förorening av vattentäkter långsiktigt hot mot Mälaren som vattentäkt med hänsyn till höjd havsnivå Det kommer att krävas utredningar för att identifiera riskområden och förutsättningar för att skapa ytliga vattenvägar för avledning av det dagvatten som inte ryms i ledningssystem. I plan- och bygglagen framhålls kommunernas ansvar för klimatanpassning. Under år 2016 arbetar Huddinge kommun med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning. 30

45 Mål, planer och styrande dokument i Huddinge I detta avsnitt beskrivs de lokala styrande dokument som påverkar VAutbyggnaden. I översiktsplanen har det beslutats om riktlinjer för VAförsörjningen som VA-utbyggnadsprogrammet behöver förhålla sig till. Vad gäller de lokala miljömålen bidrar en VA-utbyggnad till att uppfylla mål inom flera temaområden. VA-utbyggnaden är också en viktig pusselbit i arbetet med att förverkliga åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången. Kommunens dagvattenstrategi är ett viktigt verktyg för att dagvattenfrågan ska tas om hand på ett så bra sätt som möjligt vid främst nybyggnation. Översiktsplan Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 antogs den 10 juni Den övergripande inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. I översiktsplanen anges riktlinjer för geografiska områden i kommunen. För sammanhållen bebyggelse utöver utpekade tätorter finns bland annat dessa riktlinjer som berör VA-försörjningen. I Huddinge finns ett flertal fritidshusområden som har vuxit fram från 1940-talet och framåt. Dessa påverkas av det exploateringstryck som finns i Huddinge och många har valt att bosätta sig permanent i områdena trots att byggrätterna är begränsade och ett allmänt vatten- och avloppssystem saknas. Det finns miljömässiga och sociala vinster av att på sikt detaljplanelägga Huddinges fritidshusområden för permanentboende och bygga ut allmänna vatten- och avloppssystem, medge en förtätning, komplettera med verksamheter och mötesplatser samt förstärka gatustrukturen. Detta bör göras med hänsyn tagen till områdenas befintliga karaktär och utifrån de miljömässiga krav som de ofta känsliga miljöerna ställer på omvandlingen. Dessa områden ska få bättre förutsättningar för ett året runt-boende med en kommunal standard på vägarna, ett kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser samt tillgång till mötesplatser och viss service. Dagvattenstrategi Kommunens dagvattenstrategi är ett viktigt verktyg för att dagvattenfrågan ska tas om hand på ett så bra sätt som möjligt vid främst nybyggnation. Dagvattenstrategin inleds med ett kapitel om styrmedel för hållbar dagvattenhantering. Vidare innehåller dokumentet riktlinjer och råd för dagvattenhanteringen för kommunen och övriga aktörer. I en bilaga finns arbets- och ansvarsfördelning för hur kommunen och övriga aktörer kan arbeta med dagvattenfrågorna i samhällsplaneringen. Bilagan är ett levande verktyg som justeras allt eftersom. Som komplement till strategin finns ett dokument som innehåller fördjupad fakta om dagvatten. Dokumentet behandlar dagvattenhantering vid nybyggnad, ombyggnad, ändrad markanvändning samt drift och underhåll av byggnader och anläggningar. 31

46 Lokala miljömål och miljöprogram Huddinges första agenda 21-dokument antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer. Under åren har flera revideringar gjorts. Miljöprogram är det fjärde agenda 21-dokument/ miljöprogram som kommunen har tagit fram. Miljöprogram är kommunens strategiska dokument för den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Miljöprogrammet har 6 temaområden som utgår från de nationella miljömålen. Av temaområdena är det främst dessa tre som berör VA-försörjningen: Vatten, Markanvändning och samhällsplanering samt Gifter i miljön. Gatukostnader Enligt Plan- och bygglagen har en kommun rätt att ta ut gatukostnader för att delfinansiera utbyggnaden av gator, men inte för drift och underhåll. I Huddinge kommun tillämpas gatukostnader vid nyexploatering samt vid omvandling av områden med fritidshusbebyggelse till permanent standard. Inom fördelningsområdet som fastställs i en gatukostnadsutredning, fördelas gatukostnaderna på de fastigheter som ingår vilket innefattar både befintliga och tillkommande fastigheter. Befintliga fastigheter betalar enligt reglementet halva gatukostnaden jämfört med tillkommande fastigheter. Skillnaden beror på att de befintliga fastigheterna ofta har bidragit till de redan existerande vägarna i området genom exempelvis en gemensamhetsanläggning. I Huddinge anges principerna för gatukostnader i kommunens gatukostnadsreglemente (HKF 3100) som godkändes i kommunfullmäktige den 5 november 2007 och senast reviderades den 8 december Åtgärdsplaner för Trehörningen och Orlången Huddinge kommun har tagit fram två åtgärdsplaner för kommunens mest påverkade sjöar Trehörningen och Orlången. Där beskrivs vilka åtgärder som redan idag görs inom befintlig budget för att bidra till bättre vattenkvalitet. Huvuddelen av planerna redovisar vilka investeringar i åtgärder som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna klaras. Åtgärderna fokuserar främst på att minska fosforbelastningen genom dagvattenåtgärder, men utbyggnad av kommunalt VA enligt VA-utbyggnadsprogrammet är också en viktig del av åtgärderna. VA-utbyggnadsområdena Gunhildsvik och Storön omfattas av åtgärdsplanen för Trehörningen och Lövstastigen av åtgärdsplanen för Orlången. 32

47 Bilaga 1. Kriterier för behov av åtgärder I tabellen nedan redovisas värden på enskilda kriterier för behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning samt möjlighet och resulterande prioritering av varje område. För varje kriterium anges den inbördes viktningen. Som underlag för att prioritera mellan olika områden har en bedömning gjorts av: Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området bebyggelsetryck: andel permanentboende i området i förhållande till antalet bebyggda fastigheter behov av planläggning av andra skäl än VA-försörjning, till exempel underlag för kollektivtrafik och service, bidrag till bostadsförsörjningen behov av gemensam dricksvattenförsörjning till exempel på grund av dålig dricksvattenkvalitet kända problem med dåliga markförhållanden som skapar svårigheter med att anlägga och sköta enskilda avlopp behov av skydd för känsliga recipienter (sjöar och vattendrag) Trehörningen och Orlången har kommunen valt att prioritera, eftersom statusen i dessa sjöar är sämst. Vidare prioriteras sjöar och vattendrag med MKN och vattenskyddsområde och därefter att ingen sjö får försämras. Möjligheten och kostnaden att tillgodose behovet genom kommunalt VA insatsen som krävs för att förse området med kommunalt VA avstånd till befintlig eller planerad VA-anläggning med tillräcklig kapacitet möjlighet till samordning med andra VA-investeringar andra faktorer som underlättar eller försvårar VA-utbyggnad Bebyggelsetryck Planläggningsbehov Dricksvatten Ej möjl för enskilda avlopp 33 Recipientskydd Sammanvägt behov Möjlighet Prioritering Område - Viktning 15% 15% 15% 20% 35% 100% Gunhildsvik ,5 1 1,3 Backen västra ,1 0,5 1,5 Svartvik ,0 1 1,7 Norra Glömsta ,8 1,5 1,7 Storön ,2 1 1,7 NV Länna ,0 1,5 1,8 Lyckåsen ,2 1 1,8 Lövstastigen ,5 0,5 1,8 Sjöviksvägen ,3 2 2,2 Västra Glömsta ,9 1 2,2 Katrinebergsvägen ,9 3 2,9 Ådran ,7 4 3,1 Solbacken ,4 3 3,2 Kvarntorp (Lissma) ,8 5 3,5 Skalan i tabellen är 1-5, där 1 är högst värde. Skuggad kolumn utgår från LAV 6 I sammanvägningen ges behoven en större vikt än möjligheterna (66 procent mot - 33 procent). Detta för att uppfylla LAV 6 och 10.

48 Bilaga 2. Fakta om områden I tabellen nedan redovisas antal fastigheter permanentboendegrad samt de uppskattade investeringskostnaderna för utbyggnad av VA till respektive område. Område Permanentboendegrad, totalt Permanentboendegrad, bebyggd Antal fastigheter Antal bebyggda fastigheter Uppskattad investeringskostnad för utbyggnad av VA (Mkr) Uppskattad kostnad överföringsledning (Mkr) (%) 7 (%) 8 Norra Glömsta Västra Glömsta Lövstastigen Backen västra Storön Gunhildsvik Solbacken Svartvik NV Länna Se Lyckåsen Lyckåsen Sjöviksvägen Kvarntorp (Lissma) se Ådran Ådran Katrinebergsvägen Permanentboendegrad i förhållande till totala antalet fastigheter (obebyggda och bebyggda) beräknat enligt uppgifter om antal året-runt -avtal för sophämtning inom respektive område. Uppgifter hämtade från SRV Återvinning AB perioden nov 2015-jan Permanentboendegrad i förhållande till antal bebyggda fastigheter beräknat enligt uppgifter om antal åretrunt -avtal för sophämtning inom respektive område. Uppgifter hämtade från SRV Återvinning AB perioden nov 2015-jan Bebyggda och obebyggda fastigheter 34

49 Bilaga 3. Rutiner Rutiner vid VA-utbyggnad I kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt bestäms när i tiden planeringsarbetet för olika områden ska starta och ungefärlig tid för start av utbyggnaden. Sedan 1997 är Stockholm Vatten (SVAB) VA-huvudman i Huddinge. I takt med att kommunen byggs ut ska nya verksamhetsområden inrättas, där vattentjänsterna behöver ordnas (enligt LAV 10 6 punkt 1). Det är kommunfullmäktige som beslutar om verksamhetsområdets utbredning efter samråd med SVAB. Lagen möjliggör en uppdelning av verksamhetsområdet på olika vattentjänster och i Huddinge har två verksamhetsområden upprättats, ett för dricksvattenförsörjning och spillvatten respektive ett för hantering av dagvatten. SVAB reviderar sina kartor över verksamhetsområden en gång per år. Det är genom verksamhetsområdet som huvudmannens och fastighetsägarnas rättigheter och skyldigheter gällande VA bestäms. Huvudmannen blir skyldig att bygga ut VA till de fastigheter inom verksamhetsområdet som behöver det och ska låta fastighetsägarna använda anläggningen. Fastighetsägarna i sin tur blir skyldiga att betala avgifter till huvudmannen. För att täcka kostnaderna för vattenoch avloppsanläggningen ska fastighetsägaren betala avgifter enligt SVABs gällande taxa. Kommunfullmäktige beslutar om SVABs utformning av taxan. SVABs styrelse beslutar om avgiftsnivåerna. Om en särskild särtaxa 11 ska tillämpas i ett område, beslutar kommunfullmäktige om detta i samband med beslutet om verksamhetsområde. Avgiftsskyldighet inträder när SVAB upprättat förbindelsepunkt (där anslutning kan ske) och underrättat fastighetsägaren om detta. Detta gäller under förutsättning att fastigheten är belägen inom verksamhetsområdet och att dess behov av anordningar för vatten och avlopp inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt än genom anslutning till VA-ledningsnätet. Fastigheter inom verksamhetsområdet som inte ansluts debiteras tills vidare som obebyggda. Om även gatukostnader ska debiteras samordnas detta så att förutsättningarna blir tydliga för fastighetsägaren. Reduktion av avgiften ges om fastighetsägaren själv tar hand om sitt dagvatten lokalt inom fastigheten. VA-ledningssystemet dimensioneras efter ett visst antal anslutna fastigheter. För optimal funktion är det därför viktigt att antalet anslutna fastigheter blir enligt beräkningarna. I VA-utbyggnadsprogrammet har VA-försörjning via självfallssystem förutsatts. Inför utbyggnaden av respektive område genomförs en mer detaljerad studie och livscykelanalys som istället kan leda till att området VA-försörjs via LTA-system (lätt tryckavlopp). Skillnaden mellan ett LTA-system och ett konventionellt avloppssystem är att med LTA-system behövs en pumpenhet som pumpar bort avloppsvattnet medan det konventionella avloppssystemet har avrinning genom 10 Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 11 enligt LAV 31 35

50 självfall till huvudledningsnätet. Med LTA-system kan man lägga ledningarna grundare än konventionellt avloppssystem. Generellt väljs överföringsledningar istället för lokala VA-lösningar beror i huvudsak på att lokala VA-lösningar/reningsverk inte i samma utsträckning uppfylller reningskraven för utsläpp till sjöar. Om tillsynsnämnden i Huddinge kommun får information från SVAB om att en fastighet inte har anslutits till VA-nätet kan tillsynsnämnden ställa krav på att fastigheten ska anslutas till kommunalt VA. Tillsynsnämnden gör bedömning i varje enskilt fall. Rutiner för områden med fortsatt enskild VA-försörjning Enskild VA-försörjning innebär att den enskilde fastighetsägaren löser vattenförsörjningen och avloppshanteringen själv eller i samverkan med andra fastigheter. Efter genomförd utbyggnad av kommunalt VA till områden i programmet kommer det fortfarande att finnas små områden eller enstaka fastigheter kvar som fortsättningsvis kommer att ha enskilda avlopp. För att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar dit vattentoalett ska anslutas behövs tillstånd från tillsynsnämnden 12. Enligt lokala föreskrifter 13 krävs det exempelvis tillstånd att inom vissa områden inrätta avloppsanordning dit vatten från bad-, disk- och tvättvatten ska anslutas. Tillsynsnämnden följer även Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd 14. Nämnden gör i varje enskilt fall i samband med ansökan om enskilt avlopp en rimlighetsbedömning om vilka krav gällande skyddsnivå som gäller för just den fastigheten. WC-vatten till sluten tank och infiltrationsanläggning för bad disk och tvättvatten är det vanligast förekommande alternativet när det gäller enskilda avlopp i Huddinge. Eftersom huvuddelen av näringsämnena fosfor och kväve kommer från WC-vattnet blir utsläppen av övergödande näringsämnen till recipienten små och därmed miljöpåverkan liten med en sådan lösning. Risken för att bakterier från avloppet når den egna och grannarnas dricksvattenbrunnar minimeras när urin och fekalier samlas upp i en sluten tank. Ur kretsloppsperspektiv är sluten tank också ett bra alternativ eftersom näringsämnena kan tas om hand och återvinnas som näring till åkermark och användas som biogas. Tillsynsnämnden har även hand om inspektioner, inventeringar och klagomålshantering vad gäller enskilda avlopp. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att en enskild avloppsanläggning fungerar och inte ger upphov till olägenhet. Tillsynsnämnden kan med stöd av miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs i syfte att skydda människors hälsa eller miljön. 12 enligt miljöbalken (1998:808), förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 för att skydda människors hälsa och miljön 14 HVMFS 2016:17 36

51 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Sida 1(20) Handläggare Johanna Pettersson Sammanställning av remissvar Nedan redovisas inkomna remissvar, instans för instans. Natur- och byggnadsnämnden Vid utbyggnad ska hänsyn tas till dricksvattenfrågan och risken för hälsofarligt vatten. Områden med dålig dricksvattenkvalitet ska prioriteras. Svar: Dricksvattenfrågan är en faktor som har ingått i prioriteringen av områdena och har efter remissen övervägts ytterligare. Viktningen av frågan har höjts från 10 till 15 procent i behovsbedömningen. Generella synpunkter Förvaltningen kan utifrån Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) definition av begreppet VA-utbyggnadsplan konstatera att det mest centrala i en VAutbyggnadsplan, är att det framgår vilka områden i kommunen som är aktuella för att få kommunalt vatten och avlopp (VA) och varför det är viktigt att bygga ut kommunalt vatten och avlopp. När det gäller att besvara frågan vilka områden som är aktuella och vilken prioriteringsordning utbyggnaden har, framgår det klart och tydligt redan i sammanfattningen och i programmets första kapitel. Däremot anser förvaltningen att svaret på frågan varför just dessa områden är prioriterade för utbyggnad behöver förtydligas vilket förklaras längre fram. Svar: Alla områden med fler än 10 fastigheter som saknar kommunalt VA är med i programmet utom koloniområden. Koloniområden och områden med färre fastigheter än 10 har undantagits då dessa områden inte kommer att bli föremål för detaljplanering, förtätning och ökat bostadsbyggande. Koloniområden och övriga små områden kan dock lösa avloppsfrågan genom att anlägga någon slags gemensamhetsanläggning. Fortsatt tillsyn i områden med enskilda lösningar är viktig. Kapitlet om omvärldsfaktorer på sidorna bör konkretiseras och sättas i sitt sammanhang genom att till exempel förklara hur Huddinge kommun förhåller sig till lagkrav och villkor inom vattenområdet och hur kommunen tagit sig an miljömålen med beröring på VA-försörjning. Samma typ av konkretiseringar föreslås i kapitlet mål, planer och styrande dokument i Huddinge på sidorna Till exempel skulle det kunna förklaras hur VA-arbetet i kommunen förhåller sig till översiktsplanen etc. Svar: Texten i programmet förtydligas. Postadress Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge Besöksadress Kommunalvägen 28 Telefon (vx) och fax vx E-post och webb huddinge@huddinge.se

52 Huddinge kommun Datum Sida 2(20) Inledningen, sidan 5 Förvaltningen saknar en beskrivning om hur VA-utbyggnadsprogrammet förhåller sig till kommunens dagvattensstrategi och om kommunen har en VA-plan/strategi och varför eller varför inte man inte har en sådan. Förvaltningen föreslår att inledningen kompletteras med en förklaring av begreppet VA. Ett förslag är att använda HaV:s definition. Svar: Texten i programmet förtydligas. Inledningen behöver kompletteras med en karta som visar vilka recipienter som har behov av särskilt skydd och ur vilket avseende. Svar: Programmet kompletteras med ytterligare kartor som till exempel visar vilka vatten som har miljökvalitetsnorm och vilka som är skyddade som naturreservat. VA-utbyggnad , sidorna 7-17 Förvaltningen anser att det är bra att kommunstyrelsen på ett övergripande sätt förklarar hur prioriteringen av utbyggnadsområden genomförts. Förvaltningen anser att det i VA-utbyggnadsprogrammet bör framgå hur man gått till väga när man till exempel beaktat behov av skydd för känsliga recipienter. Som ett exempel skulle förvaltningen önska att det lättare gick att förstå varför området Norra Glömsta (med avrinning till Gömmaren och Fullerstaån) och området Ådran (med avrinning till sjön Ådran och ådranbäcken) har klassats olika. De nämnda vattenområdena är idag näringsfattiga med mycket höga naturvärden. Svar: Kommunen har pekat ut Trehörningen och Orlången som prioriterade då de har sämst status. Det är dock viktigt att ingen försämring sker i övriga sjöar. Norra Glömsta avrinner till Gömmaren och Fullerstaån som rinner vidare till den prioriterade sjön Trehörningen. Därför har Norra Glömsta fått en annan klassning är Ådran. Förvaltningen anser vidare att de behöver föras in kompletterande och korrigerande information om vilka recipienter som områdena rinner till. Även vattendrag är recipienter och flera områden avrinner till fler sjöar än som anges. Exempelvis avrinner bebyggelseområdet vid Ådran både till sjön Ådran, Ådranbäcken och Kärrsjön i Haninge kommun. Svar: Informationen om recipienterna korrigeras och kompletteras. Figur 1 som benämns Prioritering av områden kan uppfattas som komplicerad och behöver förklaras. Svar: Bildtexten förtydligas. Under varje kartbild på sidorna vore det bra med några rader samlad motivering/förklaring till hur projektgruppen bedömt och prioriterat utbyggnaden av det aktuella området. Det bör där också framgå uppskattade kostnader för utbyggnation. Svar: En generell metodbeskrivning läggs till i texten om hur behovsbedömningarna och möjlighetsbedömningarna gjorts. De olika områdenas bedömning och kostnader passar bättre att redovisa i tabellform för att få en helhetsbild av alla områden och för att kunna jämföra områden. Norra Glömsta (1.): Förvaltningen efterlyser en förklaring till varför det anslutande området vid Skogslyckevägen som idag saknar kommunalt VA,

53 Huddinge kommun Datum Sida 3(20) inte är med. Svar: Skogslyckevägen läggs till i området Norra Glömsta. Storön (5): Figuren är missvisande, eftersom Storön har mycket smala vägar och saknar rundslinga. Området omfattas av strandskydd. Svar: Kartan är tagen ut kommunens GIS-system, som används som underlag för kommunens olika planer och utredningar. Kartan justeras genom att zoomas ut. Information om strandskydd läggs till i beskrivningstexten. Gunhildsvik (6): Handlingarna i bilaga 2 anger att området har 50 fastigheter, vilket verkar vara en överskattning. I områdets västra del finns 13 obebyggda fastigheter varav fyra som ligger inom naturreservat och de övriga har höga naturvärden och är därför inte lämpliga att bebygga. Området har snarare 34 bebyggda fastigheter. Svar: I bilaga 2 redovisas det totala antalet fastigheter i området, både bebyggda och obebyggda. Detta förtydligas i texten. Kvarntorp Lissma (12): Förvaltningen föreslår att ett alternativ skulle kunna vara samordning med överföringsledning från det planerade verksamhetsområdet vid Gräsvreten. Svar: Stockholm Vatten har gjort bedömningen att det är bättre med en koppling mot Vidja. Förvaltningen anser att miljöeffekterna av utbyggnader av kommunalt VA till stor del beror på hur dessa nät utformas. Hittills har näten utformats med möjligheter att släppa ut förorenat vatten till omgivande vattenområden i samband med olika tekniska problem (bräddningar). Nya moderna nät behöver utformas, så att detta inte är möjligt. Bräddningar bör istället kunna tas omhand inom själva ledningsnätet eller i tillräckliga magasin. Kostnadskalkylerna behöver ha detta i beaktande. Näringsfattiga mark- och vattenområden såsom Gömmaren med dess tilloppsbäckar och utlopp via Fullerstaån, Ådran med dess tilloppsbäckar och utlopp via Ådranbäcken, Kvarntorpsbäcken från Kvarnsjön i Lissma, Djupån vid nordvästra Länna är sådana områden där bräddningar inte får ske, eftersom dessa innebär både akuta och långsiktiga försämringar av naturmiljöerna. Idag kan dessa miljöer betraktas som opåverkade eller mycket lite påverkade. Svar: Programmet kompletteras med text om detta. Det är viktigt att se till att bebyggda fastigheter har godkända enskilda avloppslösningar med bibehållen funktion i avvaktan på allmänna lösningar. Tillsynsarbetet behöver prioriteras särskilt i områden, där det är viktigt att vattenkvaliteten inte försämras. Svar: Ja, tillsynen av enskilda avlopp är viktig och pågår enligt plan. Förvaltningen ställer sig tveksam till om Storön ska behöva utsättas för det intrång en utbyggnad av kommunal anläggning kan innebära, såvida det inte finns ett smidigare alternativ. Enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 1 finns inte heller någon särskilt stark problembild avseende exempelvis dricksvatten och bebyggelsetryck. Den intilliggande sjön Trehörningen har ett starkt behov av att avlastas från näringsämnen, men den problembilden har främst andra orsaker än påverkan från Storön. Påverkan från Storön kan minimeras med godkända enskilda avlopp och regelbunden tillsyn av dessa.

54 Huddinge kommun Datum Sida 4(20) Svar: I arbetet med programmet har bedömningen gjorts att Storön ska ingå i programmet, även om området inte är så stort. Den bedömningen kvarstår. Rutiner för VA-utbyggnad, sid Förvaltningen föreslår att det förtydligas vad skillnaden är mellan ett självfallssystem och ett lätt tryckavlopp (LTA) avseende utbyggnad, miljö och kostnader. Svar: Programmet förtydligas i enlighet med synpunkten. Vatten i Huddinge, sid Förvaltningen föreslår att kapitlet kompletteras med ytterligare kartor som förklarar det som beskrivs i texten så som sjöarnas namn och näringsstatus samt vilka områden som försörjs av kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Vidare föreslår förvaltningen att rubriksättningen av texterna och innehållet ses över eftersom begreppet avloppsvatten omfattar både dagvatten inklusive dräneringsvatten, det som står under stycket avloppsvatten och det som står under enskilda avlopp. Svar: Programmet kompletteras med ytterligare kartor och information om bland annat sjöarna namn och näringsstatus. Rubriker och texter justeras angående avloppsvatten. Tillsynsnämnden Generella synpunkter Förvaltningen kan utifrån Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) definition av begreppet VA-utbyggnadsplan konstatera att det mest centrala i en VAutbyggnadsplan, är att det framgår vilka områden i kommunen som är aktuella för att få kommunalt vatten och avlopp (VA) och varför det är viktigt att bygga ut kommunalt vatten och avlopp. När det gäller att besvara frågan vilka områden som är aktuella och vilken prioriteringsordning utbyggnaden har, framgår det klart och tydligt redan i sammanfattningen och i programmets första kapitel. Däremot anser förvaltningen att svaret på frågan varför just dessa områden är prioriterade för utbyggnad behöver förtydligas vilket förklaras längre fram. Svar: Alla områden med fler än 10 fastigheter som saknar kommunalt VA är med i programmet utom koloniområden. Koloniområden och områden med färre fastigheter än 10 har undantagits då dessa områden inte kommer att bli föremål för detaljplanering, förtätning och ökat bostadsbyggande. Koloniområden och övriga små områden kan dock lösa avloppsfrågan genom att anlägga någon slags gemensamhetsanläggning. Fortsatt tillsyn i områden med enskilda lösningar är viktig. Kapitlet om omvärldsfaktorer på sidorna bör konkretiseras och sättas i sitt sammanhang genom att till exempel förklara hur Huddinge kommun förhåller sig till lagkrav och villkor inom vattenområdet och hur kommunen tagit sig an miljömålen med beröring på VA-försörjning. Samma typ av konkretiseringar föreslås i kapitlet mål, planer och styrande dokument i Huddinge på sidorna Till exempel skulle det kunna förklaras hur VAarbetet i kommunen förhåller sig till översiktsplanen. Svar: Texten i programmet förtydligas.

55 Huddinge kommun Datum Sida 5(20) Inledningen, sidan 5 Förvaltningen saknar en beskrivning om hur VA-utbyggnadsprogrammet förhåller sig till kommunens dagvattensstrategi och om kommunen har en VA-plan/strategi och varför eller varför inte man inte har en sådan. Förvaltningen föreslår att inledningen kompletteras med en förklaring av begreppet VA. Ett förslag är att använda HaV:s definition. Svar: Texten i programmet förtydligas. Förvaltningen anser att det även bör framgå i inledningen att programmet också är ett verktyg för att skydda människors hälsa (i enlighet med 6 Lagen om allmänna vattentjänster, LAV). Svar: Detta läggs till i programmet. VA-utbyggnad , sidorna 7-17 Förvaltningen anser att det är bra att kommunstyrelsen på ett övergripande sätt förklarar hur prioriteringen av utbyggnadsområden genomförts. Det bör dock framgå hur kommunen i sin prioritering mellan områden tagit hänsyn till 10 LAV och intresset av en god hushållning med naturresurser. Begreppet VA-utbyggnad avser vanligtvis anslutning till det allmänna VAnätet med avledning till större kommunalt reningsverk, men verksamhetsområden för VA kan inrättas med kommunen/stockholm Vatten som huvudman utan att en överföringsledning har anlagts. Svar: Texten förtydligas kring detta. Förvaltningen anser att miljöeffekterna av utbyggnader av kommunalt VA till stor del beror på hur dessa nät utformas. Hittills har näten utformats med möjligheter att släppa ut förorenat vatten till omgivande vattenområden i samband med olika tekniska problem (bräddningar). Nya moderna nät behöver utformas, så att detta inte är möjligt. Bräddningar bör istället kunna tas omhand inom själva ledningsnätet eller i tillräckliga magasin. Kostnadskalkylerna behöver ha detta i beaktande. Näringsfattiga mark- och vattenområden såsom Gömmaren med dess tilloppsbäckar och utlopp via Fullerstaån, Ådran med dess tilloppsbäckar och utlopp via Ådranbäcken, Kvarntorpsbäcken från Kvarnsjön i Lissma, Djupån vid nordvästra Länna är sådana områden där bräddningar inte får ske, eftersom dessa innebär både akuta och långsiktiga försämringar av naturmiljöerna. Idag kan dessa miljöer betraktas som opåverkade eller mycket lite påverkade. Svar: Programmet kompletteras med text om detta. Det är viktigt att se till att bebyggda fastigheter har godkända enskilda avloppslösningar med bibehållen funktion i avvaktan på allmänna lösningar. Tillsynsarbetet behöver prioriteras särskilt i områden, där det är viktigt att vattenkvaliteten inte försämras. Svar: Ja, tillsynen av enskilda avlopp är viktig och pågår enligt plan. Förvaltningen ställer sig tveksam till om Storön ska behöva utsättas för det intrång en utbyggnad av kommunal anläggning kan innebära, såvida det inte finns ett smidigare alternativ. Enligt vad som framgår av tabellen i bilaga 1 finns inte heller någon särskilt stark problembild avseende exempelvis dricksvatten och bebyggelsetryck. Den intilliggande sjön Trehörningen har ett starkt behov av att avlastas från näringsämnen, men den problembilden har främst andra orsaker än påverkan från Storön. Påverkan från Storön kan minimeras med godkända enskilda avlopp och regelbunden tillsyn av dessa

56 Huddinge kommun Datum Sida 6(20) Svar: I arbetet med programmet har bedömningen gjorts att Storön ska ingå i programmet även om området inte är så stort. Den bedömningen kvarstår. Figur 1 som benämns Prioritering av områden kan uppfattas som komplicerad och behöver förklaras.. Svar: Bildtexten förtydligas. Under varje kartbild på sidorna vore det på sin plats med några rader samlad motivering/förklaring till hur projektgruppen bedömt och prioriterat utbyggnaden av det aktuella området. Det bör där också framgå uppskattade kostnader för utbyggnation. Svar: En generell metodbeskrivning läggs till i texten om hur behovsbedömningarna och möjlighetsbedömningarna gjorts. De olika områdenas bedömning och kostnader passar bättre att redovisa i tabellform för att få en helhetsbild av alla områden och för att kunna jämföra områden. Rutiner för VA-utbyggnad, sid I kapitlet beskrivs bland annat ansvarsfördelningen mellan Stockholm Vatten AB (SVAB), som sedan 1997 är Huddinge kommuns VA-huvudman och Huddinge kommuns tillsynsnämnd. Förvaltningen föreslår att kapitlet läggs som bilaga och då bör en kort text och hänvisning till bilagan föras in på sidan 7 i slutet av tredje stycket. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten. Förvaltningen föreslår en mindre korrigering i kapitlets sista stycke enligt följande: ( ) kan tillsynsnämnden ställa krav på att den enskilda avloppsanläggningen ska åtgärdas eller att fastigheten ska anslutas till kommunalt VA. Tillsynsnämnden gör bedömning i varje enskilt fall. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten. Vatten i Huddinge, sid Förvaltningen föreslår att de två första meningarna på sidan 25 under rubriken Avloppsvatten förtydligas enligt följande. Med avloppsvatten menas totalett- och tvättvatten spillvatten från vattentoalett (WC) samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT) från hushåll och arbetsplatser samt processvatten från olika verksamheter. Detta vatten kallas för spillvatten. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten. Sidan 26, sista stycket, förslag till tillägg enligt följande: ( ) krav. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att en enskild avloppsanläggning fungerar och inte ger upphov till olägenhet. Tillsynsnämnden kan med stöd av miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs i syfte att skydda människors hälsa eller miljön. Svar: Programmet justeras i enlighet med synpunkten.

57 Huddinge kommun Datum Sida 7(20) Stockholm Vatten Hållbar dagvattenhantering Ett av de huvudsakliga syftena som nämns med programmet är att man ska uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) för de recipienter som påverkas. Utbyggnad av allmänt avlopp i områden med enskilda lösningar är därför ofta en viktig pusselbit. Det som nämns i programmet är en långsiktigt hållbar VA-försörjning, men man bör kanske trycka lite ytterligare på att detta också inbegriper en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Utan detta finns annars en stor risk att man istället kan få problem med en alltför stor påverkan från tillkommande dagvatten som motverkar uppfyllandet av MKN. Huddinges enskilda avlopp har ju generellt sett hög säkerhetsnivå med låg belastning på nedströms liggande recipienter (krav på sluten tank, även om vissa undantag från detta sannolikt finns). Sammantaget kan det därför här finnas en större risk att man med utbyggt VA - om det även inbegriper dagvattensystem till recipient kan komma att öka belastningen. Svar: Text om detta läggs till i programmet. Bedömning av recipientbelastning I VA-utbyggnadsprogrammet saknas en bedömning av respektive områdes belastning på recipient (för recipientens primära problem, oftast näringsämnen) för: l. dagens förhållanden 2. med utbyggt VA och inklusive de exploateringar detta öppnar upp för Det är denna helhetsbedömning av minskad/förändrad påverkan i kombination med en eventuell recipientprioritering som borde ligga till grund för denna del av behovsbedömningen och prioriteringen av områdena. Svar: Beräkningar av näringsbelastningen i områdena i dag och när området har byggts ut med kommunalt VA och förtätats är något som kan bli en fördjupning av VA-utbyggnadsprogrammet längre fram. I dagsläget finns inte tillräckligt med fakta om hur de kommande områdena kommer att se ut för att göra denna typ av beräkningar. Områdesbeskrivningarna - recipient Områdesbeskrivningarna verkar innehålla en hel del felaktigheter vad gäller recipienter, se kommentarer i bilagd remissutgåva av VAutbyggnadsprogrammet. Man kan förstås ha planer på att i vissa fall leda dagvatten till en annan recipient, men i stort borde det överensstämma med vår kartering och det gör det inte helt för ett antal av områdena. Detta måste säkerställas. Svar: Programmet korrigeras där felaktigheter finns. Beskrivning recipienter Det framgår inte riktigt hur man viktat de olika recipienterna. De berörda recipienterna skiljer sig en del åt vad gäller befintlig problembild och uppfyllande av MKN, vilket ju man sannolikt har koll på och ha stämt av mot VISS. Huddinge har även gjort en egen prioritering för arbetet med att uppfylla MKN, där t.ex. Trehörningen getts en hög prioritet trots att denna sjö f.n. inte omfattas av MKN. Några av recipienterna berör även naturreservat och utgör vattenskyddsområden. Det vore dock bra med en kortfattad beskrivning av respektive recipient som berörs av VA-

58 Huddinge kommun Datum Sida 8(20) utbyggnadsprogrammet. Förslagsvis kan detta även kortfattat redovisas i texten vid detaljkartorna för respektive utbyggnadsområde, t.ex. genom att uppge recipientstatus (måttlig/god ekologisk status). Svar: Texterna under detaljkartorna kompletteras med ytterligare information om recipienternas status. En text om recipienternas viktning läggs till i programmet. Stockholm Vattens verksamhetsområde Verksamhetsområdet bör synliggöras i programmet. Förslagsvis i översiktskartan på sidan l0 alternativt i detaljkartorna för respektive utbyggnadsområde (figur ). Svar: Programmet kompletteras med en karta över verksamhetsområdet. Utbyggnadstakt I dagsläget pågår VA-utbyggnad i 4 omvandlingsområden i Huddinge. Dessa är Gladö Kvarn, Högmora, Västra Länna samt Vidja. De flesta av områdena kommer att vara färdigutbyggda tidigast om 2-3 år. Stockholm Vatten befarar att VA-utbyggnaden till samtliga områden i utbyggnadsprogrammet inte kommer att hinna genomföras inom föreslagen tidsperiod, tom. år Det kommer att ge konsekvenser i uppfyllnaden av MKN. Hur är det tänkt att hanteras? I dagsläget är volymen och utbyggnadstakten av övriga infrastrukturprojekt i kommunen mycket hög, vilket kommer att påverka tidplanen för VA-utbyggnadsprogrammet om inte extra resurser tillsätts. Utöver MKN gäller även lagen om allmänna vattentjänster, LAV 6, som säger att behovet av VA-försörjning ska tillgodoses "snarast". Uppfylls detta? Svar: VA-utbyggnadsprogrammet redovisar de behov av VA-utbyggnad som finns för att bidra till att MKN ska uppnås. Den detaljerade tidplanen för varje projekt avgörs inte i VA-utbyggnadsprogrammet, utan vägs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt tillsammans med alla övriga samhällsbyggnadsprojekt. I den avvägningen tas även LAV i beaktande. Beslut i styrelse Styrelsen för Stockholm Vatten VA AB beslutade den 9 juni 2016 att godkänna förslaget till VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun. Länsstyrelsen Övergripande synpunkter Länsstyrelsen välkomnar kommunens initiativ att genom ett förvaltningsövergripande samarbete ta fram ett underlag för att prioritera vilka fritidshus/-omvandlingsområden i kommunen som ska förses med kommunala vattentjänster. Ett väl utformat och avgränsat VAutbyggnadsprogram kan fungera som stöd för att visa att kommunen följer kraven i lagen om allmänna vattentjänster. Vi förordar därför att den slutliga prioriteringen av VA-utbyggnaden slås fast redan i VA-utbyggnadsprogrammet och inte hänskjuts till Plan för samhällsbyggnadsprojekt. Svar: Det är inte möjligt att fastställa en slutlig tidplan för VAutbyggnaden utan att ta hänsyn till övrig samhällsbyggnad i kommunen. Kommunens rutin är att avvägning och prioritering av olika exploateringsprojekt görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt. Därför

59 Huddinge kommun Datum Sida 9(20) anser kommunen att även VA-utbyggnadsprojekten ska vägas tillsammans med övriga projekt enligt utarbetad rutin. Fortsatt arbete, till exempel till stöd för att prioritera ledningsnätsförnyelse eller tillsyn av enskilda avlopp i de områden som inte kommer att anslutas till den allmänna anläggningen samt i de områden där utbyggnad kommer att dröja, vore välkommet. Svar: Fördjupning av VA-utbyggnadsprogrammet kan komma att bli aktuellt i ett senare skede. Koppling mellan VA-planering och fysisk planering Länsstyrelsen bedömer att utbyggnadsprogrammet generellt, tydligt och bra kopplar till översiktsplanen och berörda styrande dokument. Vi noterar att översiktsplanen från 2014 pekar ut de tidigare fritidshusområdena Vidja, Ådran, Gladö kvarn och norra Glömsta som omvandlingsområden där VAutbyggnad prioriteras. Översiktsplanens planeringshorisont är till 2030 och utbyggnadsprogrammet gäller fram till 2025 för att få genomslag på vattenstatus år Det framgår dock inte vad den föreslagna prioriteringen (1-3) innebär i tid för respektive område och om andra faktorer kan påverka genomförandet av programmet. Svar: Det är inte möjligt att fastställa en slutlig tidplan för VAutbyggnaden utan att ta hänsyn till övrig exploatering i kommunen. Kommunens rutin är att avvägning och prioritering av olika exploateringsprojekt görs i Planen för samhällsbyggnadsprojekt. Därför anser kommunen att även VA-utbyggnadsprojekten ska vägas tillsammans med övriga projekt enligt utarbetad rutin. Avgränsningar Ett VA-utbyggnadsprogram är en viktig del i en vatten- och avloppsvattenplan enligt åtgärd 37 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Norra Östersjön (motsvarande åtgärd återfinns även i Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram för ). Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning för kommunal VAplanering i vilken begreppet kommunal VA-plan definieras som (s. 13) ett styrdokument som beskriver hur VA-försörjningen ska ordnas i hela kommunen, dvs. både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Avloppsvatten innefattar spillvatten samt dagvatten, ibland även dräneringsvatten. Länsstyrelsen uppfattar att den valda avgränsningen, att till exempel inte ta med kända förtätnings- och exploateringsområden eller områden där detaljplanearbete redan startat, gör det svårt att bedöma kommunens samlade behov av framtida VA-försörjning och därmed programmets konsekvenser i förhållande till behoven i den allmänna anläggningen i övrigt (se vidare nedan angående utbyggnadsplan enligt lag om allmänna vattentjänster). Det gör det även svårt att få en uppfattning om programmet kommer att leda till det uttalade syftet att nå miljökvalitetsnormerna för sjöarna. Svar: I detta uppdrag har inte ingått att ta fram en heltäckande VA-plan. Dock har kommunen redan tagit fram många av de delar som ingår i en VA-plan.

60 Huddinge kommun Datum Sida 10(20) På kommunens hemsida redovisas pågående och planerade projekt både i kartor och text. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) Kommunen har övergripande prioriterat vilka områden som är aktuella för kommunal utbyggnad utifrån en bedömning av respektive områdes behov av en samlad VA-lösning och dess möjligheter och kostnader för att tillgodose behovet. Prioriteringen utgår från behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i området. Länsstyrelsen uppfattar att vid behovsbedömningen har behovet av en samlad lösning baserat på hälsa och miljö viktats tämligen lågt och bebyggelsetryck och planläggningsbehov av andra skäl än VA getts för stor tyngd om avsikten är att bedöma behov enligt LAV. Det är inte helt tydligt hur möjlighetsbedömningen har gjorts, men det verkar som att avstånd till befintlig VA-anläggning har vägt tungt. Svar: Kommunen anser att hälso- och miljöaspekterna i bedömningen har vägt tungt. Enligt LAV ska man ta hänsyn till befintlig och blivande bebyggelse. Genom att utöver LAV lägga till planläggningsbehov i behovsbedömningen försöker kommunen förutse kommande behov av bebyggelse. I programmet har nu planläggningsbehovet viktas ned till 15 procent istället för 20 procent i behovsbedömningen. Dricksvattenfrågan har viktats upp från 10 procent till 15 procent. I tabellen med behovsparametrarna görs ett förtydligande i programmet genom att markera de parametrar som utgår från LAV. En förtydligande text kring bedömningen av möjligheter läggs till i programmet. Både i programmets sammanfattning och i inledningen (s. 5) anges att den slutgiltiga att utbyggnad görs i Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt som prioriterar och viktar alla kommunens planerings- och exploateringsprojekt. Det framgår inte vilka faktorer som kommer att beaktas vid den prioriteringen. Svar: I Plan för samhällsbyggnadsprojekt görs en sammanvägd bedömning för att komma fram till vilken prioritet projekten ska ges. Det kan till exempel handla om bedömning mot kommunens övriga investeringsbehov, konsekvenser för förskole- och skolsituationen, bedömning av var bostäder ska tillkomma i kommunen samt begränsade resurser hos kommunen att driva fler projekt. Länsstyrelsen vill därför påminna om 6 LAV (jfr VAutbyggnadsprogrammet s. 20). Länsstyrelsen har tillsynen över att kommunen följer kravet i 6 LAV. Det saknas stöd i LAV för ekonomiska avvägningar. Men det finns inte heller något absolut krav på kommunal anslutning bara för att fler än fastigheter behöver vattentjänster i syfte att skydda människors hälsa eller miljön. Förutsättningen, att behovet behöver lösas i ett större sammanhang (det vill säga, det kan inte tillgodoses med enskilda lösningar), behöver också vara uppfylld. Men uppfylls dessa kriterier så ska kommunen ansvara för VA-försörjningen. Avstånd till nuvarande verksamhetsområde eller exempelvis bebyggelsetryck kan möjligen påverka valet av lämplig teknik, men är alltså inte relevant för bedömningen av om ett område bör förses med kommunala vattentjänster eller inte. Länsstyrelsen anser därför att det inte är förenligt med LAV att utan en närmare bedömning avfärda eller nedprioritera områden från

61 Huddinge kommun Datum Sida 11(20) kommunalt huvudmannaskap enbart baserat på att de ligger långt från befintlig anläggning. Mot bakgrund av detta anser vi att möjligheten till framförallt dricksvattenförsörjning behöver belysas bättre i beskrivningen av de olika områdena och ges större tyngd i behovsbedömningen och prioriteringen. För områden som ligger avsides från befintliga allmänna VAsystem, men där det finns behov en samlad lösning för VA-försörjningen, kan andra lösningar än överföringsledning för att uppfylla kommunens åtaganden enligt LAV behöva övervägas. Här finns även möjliga mervärden i form av lokala kretslopp för näringsåterföring. Svar: Texten om dricksvattenförsörjningen förtydligas i programmet. I behovsbedömningen har viktningen för dricksvatten höjts från 10 till 15 procent. Vid varje VA-projekt görs en livscykelanalys och då bedöms om överföringsledning behövs eller inte. I detta program har det inte gjorts någon bedömning om det i ett senare skede kan bli aktuellt med någon slags gemensamhetsanläggning. Det skulle möjligen kunna vara överskådligt med flera behov- /möjlighetsdiagram (s. 9), med mer renodlade behov. Till exempel ett utifrån kraven i 6 LAV, ett för recipientbehov och ett för planbehov. Möjlighet skulle också kunna illustreras av både möjlighet till anslutning till befintlig allmän anläggning respektive möjlighet för lokal (allmän) lösning. Svar: Kommunen anser att befintliga tabeller belyser de olika aspekterna på ett tillfredställande sätt. I tabellen med behovsparametrarna görs dock ett förtydligande i programmet genom att markera de parametrar som utgår från LAV Rutiner för VA-utbyggnad Kommunen har uppmärksammat (s. 8) att det har funnits anledning att se över rutinerna för samverkan mellan kommunen och Stockholm vatten AB, bland annat eftersom rutinerna för när anslutningsavgifter tas ut medfört underfinansiering av VA-utbyggnaden. Den nya rutin som framgår av programmet (s. 19) anger att kommunfullmäktige ska besluta om verksamhetsområdets utbredning efter förslag från Stockholm vatten AB. Stockholm vatten AB, som VA-huvudman, har rimligen inte full kännedom om utvecklingen i de områden som inte har kommunal anslutning idag. Den kunskapen torde finnas hos kommunen. Svar: Ja, den kunskapen finns men arbetet sker i samråd med Stockholm Vatten. Texten förtydligas. Enligt 17 LAV får huvudmannen (inte kommunen) vänta med att utföra de anläggnings- eller utbyggnadsarbeten som är nödvändiga för att fastighetsägaren ska kunna använda VA-anläggningen, om 1. arbetena behöver samordnas med andra arbeten och samordningen annars skulle väsentligt försvåras, och 2. utförs i den ordning som följer av huvudmannens utbyggnadsplan. Enligt praxis har fördröjningar upp till åtta år kunnat godtas om det finns en beslutad utbyggnadsplan enligt 2. Däremot är utebliven detaljplanering inget godtagbart skäl för att skjuta upp en VA-utbyggnad om väl behov enligt LAV har konstaterats i ett område. Utebliven detaljplanering är heller inget godtagbart skäl till att skjuta upp kommunens beslut om att utöka VA-

62 Huddinge kommun Datum Sida 12(20) verksamhetsområdet. Svar: Kommunen och Stockholm Vatten anser att det är viktigt att samarbeta och hitta samordningsvinster kring VA-utbyggnad och övrig samhällsbyggnad. Parterna är dock medvetna om föreskrifterna i LAV. Vad gäller områden som Ådran och i viss mån Kvarntorp (Lissma), som är stora områden, är parterna uppmärksamma på läget och har en beredskap för att om behoven blir större planera för utbyggnad av VA. En livscykelanalys får då visa vilken teknik som blir aktuell. Dricksvattenförsörjning och regional vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen kommer att, i samverkan med kommunerna i länet, kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting (TRF), ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Stockholmsregionen. Arbetet, som kan ha inverkan på den framtida förvaltningen av kommunens råvattenresurser, har påbörjats och kommer att pågå under åren Recipienter och miljökvalitetsnormer för vatten Det är inte helt tydligt hur innehållet i avsnittet med rubrik Sjöar och vattendrag (s.25) har påverkat utbyggnadsprogrammet. Även om det är troligt att en vattenförekomst påverkas positivt av att enskilda avlopp ansluts till en kommunal anläggning, så saknas det underlag för att kunna bedöma utbyggnadsprogrammets eventuella påverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna i berörda vattenförekomster. Det skulle därför vara illustrativt om det framgick om de omnämnda sjöarna påverkas av något av de i programmet aktuella områdena. Det skulle även vara intressant om ni beskrev förväntad effekt på utsläpp av näringsämnen och andra föroreningar i och med ombildandet från enskilda lösningar till kommunalt omhändertagande. Ett sätt att göra det på är att de inledande tabellerna (på s. 7, 9, 10) kompletterades med en recipientkolumn och eventuellt en kolumn för hur stor betydelse en utbyggnad har på recipientens status (eller på det samlade behovet av avlastning). Svar: Beräkningar av näringsbelastningen i områdena i dag och när området har byggts ut med kommunalt VA och förtätats är något som kan bli en fördjupning av VA-utbyggnadsprogrammet längre fram. I dagsläget finns inte tillräckligt med fakta om hur de kommande områden kommer att se ut för att göra denna typ av beräkningar. Både skydda relativt opåverkade sjöar och åtgärda de som påverkas mest Ur recipientsynvinkel bör man antingen genom utbyggnad av avloppsnätet eller genom ökad tillsyn av enskilda avlopp, ge hög prioritet åt att skydda de kvarstående och mer eller mindre opåverkade skogssjöar som ännu inte har drabbats av övergödning. Exempel på sådana sjöar är Ådran, Öran och Gömmaren (sjöar som redan har långsiktigt skydd genom naturreservat eller N2000 tas inte upp här). Svar: Det är en viktig fråga och tillsyn pågår enligt plan. Ur recipientsynvinkel bör kommunen även prioritera avlastning av sjöarna Orlången och Trehörningen-Sjödalen. Dessa sjöar är kraftigt övergödda och har en tydlig påverkan på samtliga nedströms belägna sjöar i Tyresåns huvudfåra. De har också egna åtgärdsplaner, vilket omnämns på s. 22. Utveckla gärna detta avsnitt så att det tydligare framgår vilka utbyggnadsområden som omfattas av dessa åtgärdsplaner. Svar: Text läggs till om vilka områden som omfattas av åtgärdsplanerna.

63 Huddinge kommun Datum Sida 13(20) Pågående utbyggnadsområden Länsstyrelsen vill betona att det är angeläget att pågående VA-utbyggnad bland annat Vidja prioriteras samt att kommunen tar fram en realistisk tidplan för när områden som Vidja, Rosenhill, Björnvägen, Högmora, och Gladö kvarn kommer att förses med vattentjänster. Gladö kvarn och Vidja är två stora områden som saknar bra avloppslösningar och där utbyggnad pågår men har dragit ut på tiden. I synnerhet Vidja bör ha högsta prioritet med tanke på Orlångens dåliga miljötillstånd. Även Gladö kvarn bör prioriteras för att anslutning. Kvarnsjön har idag god status med avseende på näringsämnen. Svar: Arbete med dessa områden pågår men försening har bland annat skett på grund av överklagan av framtagen detaljplan. Planläggning av dessa typer av områden är tidskrävande. Miljökvalitetsmålen Genomgången av berörda miljökvalitetsmål på s. 21 kan kompletteras med ett avsnitt om det regionala miljömålsarbetet, länets prioriterade miljökvalitetsmål och relevanta regionala strategier, särskilt strategin för Ingen övergödning. Se Länsstyrelsens webbplats. Notera att den regionala miljömålsdialogen nu har ändrats till en regional miljö- och samhällsbyggnadsdialog. Svar: Programmet kompletteras med detta. Klimatanpassning Länsstyrelsen välkomnar kommunens ambition att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning och kan vara ett stöd i detta arbete. Länsstyrelsen beslutade under 2015 om nya rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren respektive Östersjökusten i Stockholms län. Vi rekommenderar lägsta nivå +2,7 i höjdsystem RH2000 för ny sammanhållen bebyggelse samt för viktiga samhällsfunktioner. Vid Mälaren kan det räcka att placera enstaka byggnader av lägre värde ovan nivån 1,5 meter (RH2000). Det bör framgå av klimatanpassningshandlingsplanen hur dessa rekommendationer har beaktats. Det bör även framgå om det finns områden med befintlig bebyggelse eller delar av befintlig anläggning som behöver åtgärdas. I arbetet med klimatanpassningsplanen kan det även vara intressant att undersöka om det finns anledning att se över eller komplettera kommunens dagvattenstrategi. Svenskt vatten har tagit fram nya riktlinjer som kan vara ett stöd i det arbetet. Svar: Synpunkten lämnas vidare till pågående arbete med handlingsplan för klimatanpassning. Detaljerade synpunkter På s. 4, 20 och 27 finns avsnitt om tillstånd och tillsyn av små avlopp som bland annat nämner att generellt inom Huddinge ställs krav på hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd med hänvisning till vattenmyndighetens åtgärdsprogram (s. 22). Länsstyrelsen vill här förtydliga att kravet i åtgärdsprogrammet avser små avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår god status. Utan att ha undersökt saken närmare bedömer Länsstyrelsen att det sannolikt finns små avlopp i kommunen som inte kan sägas bidra enligt ovan. Dessa ska därmed inte, utan rimlighetsbedömning, omfattas av generella krav på hög skyddsnivå.

64 Huddinge kommun Datum Sida 14(20) Svar: Tillsynsnämnden gör i varje enskilt fall i samband med ansökan om enskilt avlopp en rimlighetsbedömning om vilka krav gällande skyddsnivå som gäller för just den enskilda fastigheten. Vidare nämns att väsentlig ändring av en befintlig enskild avloppsanläggning ska föregås av krav på tillstånd. Länsstyrelsen vill påminna om att 14 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) föreskriver att en ändring av en avloppsanordning om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning ska föregås av en anmälan. I 13 FMH, bemyndigas kommunen att föreskriva krav på tillstånd för vissa anmälningspliktiga avloppsanordningar. Bemyndigandet omfattar dock inte ändringar. Texten behöver förtydligas i detta avseende. Att inrätta en ny avloppsanordning på en annan plats än en befintlig är dock inte en ändring utan ska föregås av tillstånd för nyinrättande. Svar: Texten i programmet förtydligas om detta. Första meningen samt laghänvisningen i näst sista stycket på s. 27, behöver ses över. Svar: Texten i programmet justeras. s. 26 sista stycket: förtydliga gärna om de fastigheterna med enskilda avlopp i kommunen huvudsakligen bebos permanent eller inte och om ni enbart räknar fastigheter med vattentoalett eller även tar med fastigheter med en torr toalettlösning. Svar: Texten i programmet förtydligas om detta. Kretslopp och resurshushållning s. 27: Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att toalettavloppsvatten till sluten tank och separat rening av BDT-vattnet generellt är en bra lösning som minimerar risken för lokal olägenhet och möjliggör kretslopp. Vi passar på att informera om att Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) har ersatts av Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) där det av råd till 2 kap. 5 miljöbalken under rubrik Kretslopp och hushållning, hantering av restprodukter framgår: Kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande av hygien och minimering av potentiell smittspridning. Svar: Texten i programmet ändras så att hänvisningen blir korrekt. Botkyrka kommun Tekniska nämnden tycker att det är en bra plan. Vissa sjöar går även in i Botkyrka kommun, vilket innebär att programmet har en positiv påverkan med att få bort avloppspåverkan i sjöarna. Några ytterligare synpunkter har inte tekniska förvaltningen. Tyresö kommun Sammantaget bedömer Tyresö kommun att det föreslagna VAutbyggnadsprogrammet mycket väl bidrar till att minska miljöbelastningarna och förbättrar miljöstatusen i recipienterna som tillhör Tyresåns sjösystem.

65 Huddinge kommun Datum Sida 15(20) Tyresåns vattenvårdsförbund Generella synpunkter Tyresåns vattenvårdsförbund välkomnar en översyn av VAutbyggnadsprogrammet och uppföljningen av hur det tidigare programmet har efterlevts. Det är positivt att samtliga större områden med enskilda avlopp nu finns med i programmet. Det skulle vara intressant att få en ungefärlig tidshorisont på hur länge det dröjer innan samtliga områden kan vara anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Svar: Det är inte möjligt att fastställa en slutlig tidplan för VAutbyggnaden utan att ta hänsyn till övrig exploatering i kommunen. Kommunens rutin är att avvägning och prioritering av olika exploateringsprojekt görs i Plan för samhällsbyggnadsprojekt. Därför anser kommunen att även VA-utbyggnadsprojekten ska vägas tillsammans med övriga projekt enligt utarbetad rutin. Positivt är också att recipientens känslighet tas med i viktningen mellan utbyggnadsområden. Förbundet skulle helst se att recipientens känslighet får en större betydelse i viktningen. Exempelvis skulle utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp kring sjön Ådran i så fall bli högre prioriterad. Svar: Kommunen anser att recipientskyddet har fått en tillräckligt hög viktning. Det är viktigt att ta stora hänsyn när områden förtätas och vägnätet förstärks. Detta både med hänsyn till områdenas karaktär men inte minst också för att förhindra ökade dagvattenflöden och ökad föroreningshalt i dagvattnet. Svar: Ja det är viktigt. Miljökvalitetsnormer En korrigering behöver göras när det gäller status och miljökvalitetsnormer. Det är lämpligt att använda sig av Vattenmyndighetens senaste klassning, där Orlången, Magelungen och Drevviken har Otillfredsställande status. Drevviken uppnår inte God kemisk status, detta beroende på att ämnet TBT har hittats i halter över gränsvärdet. Svar: Texten i programmet justeras så att det blir korrekt. Naturskyddsföreningen Förslaget omfattar inte t ex koloniområden. Det kan dock finnas risk för att även de (f d) koloniområden, som är försedda med stugor, på lite sikt behöver bättre VA-lösningar. I övrigt har naturskyddsföreningen inte anledning att ge synpunkter på kommunens prioriteringsordning mellan olika områden. Svar: Koloniområden har undantagits då dessa områden inte kommer att bli föremål för detaljplanering, förtätning och ökat bostadsbyggande. Koloniområden kan dock lösa avloppsfrågan med att anlägga någon slags gemensamhetsanläggning. Fortsatt tillsyn i koloniområden är viktigt. Vårt intresse ligger på det övergripande planet. Skäl för utbyggnad av kommunalt VA är behovet av att skydda våra sjöar och i många fall förbättra deras status. För detta finns ett övergripande regelverk, på såväl EU- och riksnivå som regionalt och kommunalt. Sjöarnas ekologiska, kemiska

66 Huddinge kommun Datum Sida 16(20) och kvantitativa status ska kontinuerligt mätas. Som anges i programmet har sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången god kemisk ytvattenstatus men endast måttlig ekologisk status. Naturskyddsföreningen vill med all kraft understryka behoven av att skydda våra sjöar och vattendrag mot övergödning och annan oönskad påverkan! Med klimatförändringarna kommer sannolikt vattenfrågor att få en allt större betydelse. Bl a i en rapport 2015 från Global Risk Perception Survey, World Economic Forum, rankas vattenproblem som den allra största risken framöver. I det sammanhanget ingår även några små sjöar i en svensk kommun. Vi måste värna vårt vatten! Föreningen Storöborna Möjligheter och kostnader Vid kostnadsberäkningen av nya Va-nät utgår VA-utbyggnadsprogrammet från självfallsavlopp. På grund av de topografiska förhållandena innebär detta för Storöns del att en anslutning till kommunalt VA beräknas kosta 20 miljoner kronor, vilket skulle betyda en kostnad per fastighet på 2 miljoner kronor, eventuella vägkostnader oräknade. En sådan kostnadsnivå gör en VA-anslutning för Storöns mycket svår att genomföra. Följaktligen får Storön en låg prioritering vad det gäller Möjlighet i VAutbyggnadsprogrammet. Föreningen Storöborna har istället undersökt förutsättningarna och kostnaderna för en lättrycksanläggning, LTA, på Storön. Ett LTA-system innebär att rören kan följa de naturliga marknivåerna och att nästan ingen sprängning behövs. Anläggningskostnaden blir betydligt lägre än för självfallsavlopp, medan driftkostnaderna för fastighetsägarna blir något högre. Vi har fått hjälp med beräkningarna av Skandinavisk kommunalteknik AB, som är en av de största leverantörerna av LTA-avlopp i landet. Skandinavisk kommunaltekniks kostnadsberäkning landar på 1,6 1,8 miljoner kronor plus eventuella mindre sprängningsarbeten, byggherrekostnader samt moms. Det vill säga 90 procent lägre än kostnadsberäkningen i VA-programmet (bilaga 1). Se även bilaga 2 som visar förlag på anläggning samt anslutning av ett LTA-avlopp enligt Skandinavisk kommunalteknik AB. Möjligheterna till genomförande förstärks ytterligare genom att samtliga enskilda fastighetsägare på Storön ställer sig positiva till en anslutning till kommunalt VA. Mot denna bakgrund menar vi att Storön bör få en lägre siffra (= högre prioritet) beträffande Möjlighet. Svar: Möjlighetssiffran för Storön har ändrats från 2 till 1 utifrån att ett fel i tabellen gjorts i remissutgåvan av programmet. Kommunen står i övrigt fast vid sin bedömning i detta avseende. I VA-utbyggnadsprogrammet bedöms alla områden på likande sätt, det vill säga utifrån en självfallslösning. LTA-system kan bli en lösning i flera områden, men detta har inte bedömts påverka den inbördes prioriteringen. Behov När det gäller behov av VA-anslutning menar vi att Storön bör prioriteras upp i kategorierna Dricksvatten och Ej möjlighet för enskilda avlopp. Vattnet till de bebyggda fastigheterna tas idag från borrade brunnar. Vattnet i brunnarna är icke otjänligt men innehåller kraftigt förhöjda halter av bl.a.

67 Huddinge kommun Datum Sida 17(20) järn och mangan, vilket medför att det smakar mindre angenämt. Vi anser därför att Storön borde få en lägre siffra (= högre prioritet) beträffande Dricksvatten. Svar: Viktningen av dricksvattenfrågan har höjts generellt från 10 till 15 procent i behovsbedömningen. I övrigt står kommunen fast vid sin bedömning i detta avseende. På de flesta av Storöns fastigheter är det till följd av den tunna jordskorpan svårt att ordna avloppsinfiltration. En upphöjd markbädd måste skapas genom att massor påförs. Detta stöter i sin tur ofta på problem eftersom de stora nivåskillnaderna gör anläggningsplatsen svåråtkomlig för maskiner. Flera nya infiltrationsavlopp är under projektering på Storön om ingen anslutning till kommunalt VA kommer till stånd. Vi anser därför att Storön borde få en lägre siffra (= högre prioritet) beträffande Ej möjlighet för enskilda avlopp. Detta kan även kopplas till miljöaspekten och prioritering för recipienten Trehörningen där vi redan har högsta prioritet. Svar: Kommunen står fast vid sin bedömning i detta avseende. Svartviks Tomtägarförening Svartviks Tomtägareförening har en del frågor och synpunkter ang. VAutbyggnadsprogrammet i Svartvik. Till att börja med undrar vi hur tidsplanen ser ut. När är arbetet tänkt att starta och hur länge bör det pågå? Ifall detta inte är fastställt ännu, när och var kommer vi att kunna få reda på den informationen? Svar: Detaljplaneringen för Svartvik har skjutits ett år fram i tiden på grund av resursbrist jämfört med tidigare plan. Start av detaljplanering beräknas till mitten på Detaljplaneläggningen beräknas ta cirka 3-5 år. Utbyggnaden av VA tar sedan cirka 2 år. Ni har även tagit upp gatukostnader, men det saknas information om vad det är vi betalar för och varför. I Svartvik finns det en åldrande befolkning som för det mesta har planerat sin ålderdom ekonomiskt, bl.a. betalat sina lån på huset o.s.v. och att sedan behöva ta lån på sin ålders höst för något man själv inte har planerat för ännu mindre vill ha är att inkräkta på ens personliga frihet att förfoga över sin egen egendom - det är inte skäligt eller rättvist. Därför bör befintliga fastigheter helt befrias från gatukostnader. Svar: Enligt plan- och bygglagen har kommunen vid detaljplaneläggning rätt att ta ut gatukostnader vid anläggning och förbättring av gator och andra allmänna platser. I Huddinge har kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska tillämpa ett gatukostnadsreglemente. För att kunna ta ut gatukostnader gör kommunen en gatukostnadsutredning. Gatukostnadsutredningen beskriver inom vilket område gatukostnaderna ska tas ut, den totala kostnaden för utbyggnaden och hur kostnaden ska fördelas. Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens bärkraft eller andra omständigheter och kan man ansöka om anstånd. Vi anser att demokratin bör vara ömsesidig, det kan inte vara så att kommunen bestämmer och vi betalar. Idag tar majoriteten av Sveriges kommuner inte ut någon gatukostnad, den betalas via skattsedeln. Dessutom måste investeringen stå i proportion till nyttan. Vi som bor här anser att vägstandarden bör vara i proportion med områdets karaktär. Svar: se svar ovan.

68 Huddinge kommun Datum Sida 18(20) Vi hoppas att kommunen beaktar våra synpunkter i den fortsatta planeringen av Svartviks detaljplan, samt överväger att gatorna ska finansieras på annat sätt. Invånare 1 Har med stort intresse läst remissunderlaget för nytt V/A-program. Det glädjer mig att Huddinge i underlaget tar ett större avstamp i miljöperspektivet. Vidare är det mycket bra att de svårigheter som finns för den enskilde att anlägga relevanta anläggningar utifrån geologiska förhållanden viktas. I programmet rankas Norra Glömsta, med all rätt, som ett högt prioriterat område. Områdets påverkan på Tyresåns sjövattensystem är uppenbar. Det är ett mycket attraktivt friluftsområde, placerat nära social service, inte minst Dammtorpsvägen och Gömmaråsvägen. Berörda fastigheter ligger omringade av Gömmarens naturreservat, vilket ansetts vara försvårande för förtätning. Min åsikt är att kommunen med lätthet och utan någon större påverkan på naturvårdsområdet eller områdets karaktär skulle kunna förtäta och därmed också finansiera programmet. Detta genom: Att bygga stadsradhus längs med Dammtorpsvägen från parkeringen till Källbrinks IP till Dammtorpsvägen 1. Detta i två led på djupet. Att tillåta avstyckning av befintliga fastigheter med en minsta tomtyta om 1200kvm. Marken där jag föreslår stadsradhus är idag slybeväxt gammal bilskrotsmark. Nyttjas inte av någon och är inte på något sätt viktig för naturområdet. Förtätningen skulle dessutom försörja busslinje 706. Källbrink- och Glömstaskolan ligger i direkt anslutning, detsamma gäller i dagsläget två förskolor, snart tre. Beträffande Gömmaråsvägen skulle även den kunna förtätas och bättras utan några större ingrepp i naturupplevelsen. Svar: Kommunen tar med sig idéerna om byggnation till kommande arbeten. Invånare 2 Jag undrar varför Gunhildsvik och Solbacken hanteras som olika områden trots att det bara skiljer 200 meter mellan områdena. Tomterna som ritats ut i Gunhildsvik i VA-programmet innebär dessutom att de två områdena helt växer ihop. Det borde medföra en stor besparingspotential att hantera Gunhildsvik och Solbacken som ett område. Svar: Gunhildsviksområdet avrinner direkt till sjön Trehörningen och problem med till exempel bristfälliga enskilda avlopp finns i området. Trehörningen är kommunens högst prioriterade sjö avseende åtgärder för att minska miljöbelastningen. Solbacken avrinner via Balingsholmsdalgången till Ågestasjön och prioriteras därför inte lika högt. Vad gäller möjligheter ligger Gunhildsvik också närmare befintligt ledningssystem. Solbacken har en förhållandevis hög permanentboendegrad och andelen permanentboende ökar stadigt, även enkla fritidshus i området nyttjas numera som permanentbostäder. I och med attefallstilläggen i PBL ökar sannolikheten för att barnfamiljer bor kvar i Solbacken, vilket medför ökade

69 Huddinge kommun Datum Sida 19(20) utsläpp till närmiljön. De kraftigt ökande bostadspriserna i Storstockholm ökar sannolikt också benägenheten att bosätta sig i fritidshusområden nära stan, så som Solbacken. En VA-utbyggnad och planläggning av Solbacken skulle öka möjligheten till försäljning av det närliggande upplagsområdet och därmed innebära en förtätning, så att Högmora på sikt kan växa ihop norr och söder om Ågestavägen (upplagsområdet har tidigare varit ute till försäljning, men utan att bli sålt av olika skäl). Svar: En försäljning av upplagsområdet är något som får utredas i vid en framtida detaljplaneläggning. Den parametern har inte ingått i VAprogrammets bedömning av planläggningsbehov. Invånare 3 Det är med glädje ser jag att vårt område, Vasavägen/Karolinerstigen står fortfarande bland högst prioriterade områden i utbyggnadsprogrammet. Vi boende har länge önskat att få kommunalt VA och vill att planläggningen påbörjas snarast. Vårt område har varit Prio 1 sen 2004 utan åtgärder. Men varför ha en prioriteringslista om inte följs ändå? Svar: Tyvärr kan det hända saker under årens lopp som gör att den ursprungliga prioriteringsordningen inte kan följas till exempel har föreläggande från länsstyrelsen gjort att utbyggnad i Vidja fått prioriteras upp. Det sker förändringar i vårt närområde tex Glömstaskolan slår upp portarna nu på hösten, en idrottshall kommer utföras i närmaste åren vid Bergavägen som ökar förutsättningarna att förtäta vårt område genom att detaljplanläggning. Det är många barnfamiljer som vill ha gångavstånd till barnens skola eller idrottshall. Jag håller inte med att Tvärförbindelse Södertörn är en förutsättning som måste uppfyllas för att planläggning ska kunna ske. Jag vet att Trafikverket vill inte öka trafikbelastningen på en redan överbelastat Glömstavägen. Det går att lösa det genom att bygga ut Jarlastigen mellan Vasavägen och Skålgropsvägen för att avleda ut och infarten via Vasavägen från område. Det finns exempel längst med Glömstavägen tex radhusen vid Blomstergränd, där har man löst problemet med en parallell gata och en rondell. Vid bebyggelse av häst ängen vid Eijravägen även Kästavägen kan fungera som in och utfartsled på samma sätt. Utbyggnaden av Flemingsbergsdalen som kommer öka rejält trafik mängden på Glömstavägen, inte utbyggnaden av vårt område. Jag önskar att planering av VA utbyggnad på Backen Vänstra börjar snarast enligt framtagen prioriteringslista och oberoende när och om Tvärförbindelsen byggs. Svar: Det finns flera orsaker till att kommunen avvaktar med detaljplanering av området. Överbelastning av Glömstavägen är en anledning. Nybyggnadsförbud längs Glömstavägen är ett annat skäl. Eftersom farligt gods transporteras på Glömstavägen råder även ett skyddsavstånd för bebyggelsen. Bullerpåverkan är ytterligare en aspekt.

70 Huddinge kommun Datum Sida 20(20) Invånare 4 För mig är det obegripligt att VA nätet inte redan är utbyggt runt Gömmaren (och längs de delar av ån som går till Trehörningen), som är starten för Tyresåns vattensystem, ännu konstigare blir det när jag läser om EU:s ramdirektiv för vatten som antogs år 2000, dvs för 16 år sedan. Vad har hänt, jo man har börjat rena Trehörningen, i min värld städar man en trappa uppifrån, man börjar inte på mitten! Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande står det på sidan 22, visa det också, kom inte bara med tomma ord. Svar: Det stämmer att miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Många åtgärder behöver göras för att Trehörningen ska få en god vattenstatus. En åtgärdsplan har tagits fram för att belysa vilka åtgärder som krävs för att Trehörningen ska må bättre. Åtgärderna är många och omfattande och många olika aktörer är inblandade. Åtgärder består till exempel av förebyggande åtgärder, tillsynsåtgärder och reningsåtgärder. I översiktsplan 2000, pekades norra Glömsta ut som ett fritidshusområde, det ligger fågelvägen ganska exakt tio (10) km från centrala Stockholm, det var ett mycket märkligt och direkt felaktigt utpekande då beläggningsgraden på åretruntboende på tex Dammtorpsv låg på 92 %. Vilket det för övrigt gör fortfarande, kommunen äger den enda obebodda fastigheten. I denna remiss och i översiktsplan 2030 har politikerna äntligen börjat förstå att den första var felaktig och att trycket efter rent vatten och bostäder är så stort så något måste göras. Och VA utbyggnaden bör prioriteras där den gör mest nytta för vattensystemet, dvs i norra Glömsta. Svar: Ja, VA- utbyggnaden prioriteras där den gör mest nytta. Norra Glömsta ingår i prioriteringsgrupp 1.

71 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Pettersson, Johanna johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Miljöpris 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Miljöpriset 2016 tilldelas Mary Babok, verksamhetschef inom äldreomsorgen, med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober Sammanfattning Huddinge kommuns miljöpris delas ut till en enskild person eller en grupp av personer (exempelvis en skolklass eller en ideell förening) som är verksam inom Huddinge kommun, och som genom sin verksamhet utfört en betydande insats för natur och miljö i Huddinge. Prissumman är kr. Det har inkommit fyra nomineringarna till årets miljöpris. Nomineringarna och motiveringarna har god kvalitet och därför har det varit svårt att välja bland dem. För sitt engagemang, inspirationsförmåga och driv att miljöanpassa de verksamheter som hon är chef över, föreslår förvaltningen att Mary Babok tilldelas årets miljöpris. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 1990 att instifta ett miljöpris samt att uppdra åt dåvarande miljö- och hälsoskyddsnämnden att utse pristagare. Miljönämnden fortsatte sedan att dela ut miljöpriset. Eftersom kommunen inte längre har någon miljönämnd har kommunstyrelsen i oktober 2016 beslutat att denna framöver ska besluta om priset. Kommunstyrelsens förvaltning har utformat nya regler, som ersätter reglerna från Huddinge kommuns miljöpris delas ut till en enskild person eller en grupp av personer (exempelvis en skolklass eller en ideell förening) som är verksam inom Huddinge kommun, och som genom sin verksamhet utfört en betydande insats för natur och miljö i Huddinge. Prissumman är kr. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

72 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Fyra nomineringar har inkommit: Huddinge- Botkyrka trädgårdssällskap, två nomineringar Mary Babok, verksamhetschef inom äldreomsorgen, en nominering Trädgårdssångarens förskola, en nominering Förvaltningens synpunkter Det har inkommit fyra nomineringarna till årets miljöpris. Nomineringarna och motiveringarna har god kvalitet och därför har det varit svårt att välja bland dem. Förvaltningen föreslår att miljöpris 2016 tilldelas Mary Babok, verksamhetschef inom äldreomsorgen. Mary har ett stort engagemang för miljöfrågor och inspirerar sina medarbetare att delta i förändringsarbetet på ett bra sätt. Miljöfrågorna är en stående punkt på arbetsplatsträffarna och verksamheterna har miljöombud. Konkret har förändringsarbetet inneburit att verksamheten nu har full källsortering, olika typer av plast- och engångsmaterial har tagits bort, inköpen har miljöanpassats, arbete pågår med att minska energianvändningen. Förändringsarbetet har en hög ambitionsnivå och överstiger den nivå som utpekats i social- och äldreomsorgens verksamhetsplan. För sitt engagemang, inspirationsförmåga och driv att miljöanpassa de verksamheter som hon är chef över, föreslår förvaltningen att Mary Babok tilldelas årets miljöpris. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Johanna Pettersson Miljöstrateg Bilagor Nomineringarna Beslutet delges Mary Babok

73 -----Ursprungligt meddelande----- Från: Skickat: den 4 oktober :29 Till: Postlåda-Huddinge kommun (Registrator) Ämne: Nominering till Miljöpriset nominerades_namn: Trädgårdssångarens förskola Motivering: Pedagogerna på Trädgårdssångaren arbetar medvetet för att öka barnens förståelse för hållbar utveckling, ekosystem i balans och odling. På ett spännande och lustfyllt sätt uppmärksammar pedagogerna barnen på naturvetenskap, naturvårdsfrågor och miljö samt vikten av att värna växter och djur. Tack vare sitt engagemang skapar pedagogerna rika tillfällen för barnen att utforska naturvetenskap utifrån det som väcker deras nyfikenhet och intresse. Tillsammans med barn och föräldrar har pedagogerna anlagt en sinneslund där barnen på ett konkret sätt får möjlighet att utforska och följa växandet från frö till planta. Vad är ett frö, vad behöver det för att växa, vilka insekter är viktiga att värna om för att en växt ska kunna sprida sig och bära frukt är exempel på frågor som barn och pedagoger arbetar med. Barnen har möjlighet att uppleva, känna, dofta, höra och ibland smaka på det som växer eller odlas. Under vintern då naturen ligger i dvala arbetar barn och pedagoger bland annat med att studera fröer och mönster med hjälp av bland annat skapande och digitala verktyg som uttrycksform. Fröer som samlats in under hösten används också för att göra mat till fåglarna på vintern och för att driva upp nya växter när våren kommer. Fler barn har under arbetets gång delat med sig av sin kunskap till hemmen och några familjer har själva börjat odla. Kompostering har blivit ytterligare ett tillägg i undervisningen. Barnen får möjlighet att upptäcka och utforska nedbrytningsprocesser och hur livet i en kompost ter sig. Barnen får erfara hur insekter och mikroorganismer bryter ner trädgårdsavfall och hur jorden som bildats sen tas tillvara för att skapa förutsättningar för nytt växande. I länken nedan beskriver pedagogerna själva sitt arbete kring odling och kretslopp. Nominerads_kontaktuppgifter: Uppgiftslamnarens_namn: Uppgiftslamnarens_adress: Uppgiftslamnarens_postnummer: Uppgiftslamnarens_postadress: Uppgiftslamnarens_telefon: Uppgiftslamnarens_epost:

74 -----Ursprungligt meddelande----- Från: Skickat: den 22 september :26 Till: Postlåda-Huddinge kommun (Registrator) Ämne: Nominering till Miljöpriset nominerades_namn: Mary Babok Motivering: Mary delar med sig av sina miljökunskaper och inspirerar sina medarbetare till att göra bättre miljöval. I verksamheterna som hon ansvarar för så gör hon stora förändringsarbeten för att anpassa verksamheterna till att bli bättre miljöanpassade. Nominerads_kontaktuppgifter: Mary Babok,. Uppgiftslamnarens_namn: Uppgiftslamnarens_adress: Uppgiftslamnarens_postnummer: Uppgiftslamnarens_postadress: Uppgiftslamnarens_telefon: Uppgiftslamnarens_epost:

75 nominerades_namn: Huddinge Botkyrka Trädgårdssällskap Motivering: Jag nominera Huddinge Botkyrka Trädgårdssällskapet. De leverera och inspirera medlemmar o även icke medlemmar inom kommunen o över hela landet Med Deras motto "Huddinge-Botkyrka Trädgårdssällskap är en ideell förening vars syfte är att under trivsamma former öka vårt kunnande om trädgård. Där miljön är viktig punkt men även den sociala delen, fikarast i samband med kurs, föredrag eller besök på varandras trädgårdar är alltid trevligt o uppskattat. Föreningen har idag 480 medlemmar. Ordnar 30-tal aktiviteter per år. Nominerads_kontaktuppgifter: Uppgiftslamnarens_namn: Uppgiftslamnarens_adress: Uppgiftslamnarens_postnummer: Uppgiftslamnarens_postadress: Uppgiftslamnarens_telefon: Uppgiftslamnarens_epost:

76 nominerades_namn: Huddinge-Botkyrka trädgårdssällskap Motivering: Vi ordnar föredrag om att odla miljövänligt, hur vi ska få vilda djur och insekter att trivas i våra trädgårdar, att vi ska äta upp vårt ogräs istället för att bespruta det och många fler ämnen. Vi har hela tiden stort miljötänk och har haft ett föredrag om hur man kan anlägga trädgårdsdammar utan dyr teknik och massa medel, med hjälp av vattenrenande växter. Vi uppmuntrar till att odla sig egen, giftfria mat, vi har hämta hästgödselträffar, vi ordnar mustning av äpplen som annars kanske skulle ruttna bort i trädgårdarna. Nominerads_kontaktuppgifter: Uppgiftslamnarens_namn: Uppgiftslamnarens_adress: Uppgiftslamnarens_postnummer: Uppgiftslamnarens_postadress: Uppgiftslamnarens_telefon: Uppgiftslamnarens_epost:

77 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Lena Fyrvald Lena.Fyrvald@huddinge.se Katarina Persson Katarina.Persson2@huddinge.se Johanna Pettersson Johanna.Pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Miljöprogram för Huddinge kommun - antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöprogram för Huddinge kommun, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 2016, antas. Sammanfattning Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen och samlar alla kommunens miljömål i ett och samma strategiska dokument. Miljöprogrammet har delats in i sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem). Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

78 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Beskrivning av ärendet Miljöprogram för Huddinge kommun Den 17 juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram. Genomförda översyner av Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan samt Plan för miljöarbete (kommunens ledningssystem) visade att det fanns behov av en tydligare styrning inom miljöområdet och att samla de kommunala mål som har bäring på miljöområdet i ett och samma styrdokument. Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete till och med år Detta för att uppnå globala och nationella miljömål samt målen i kommunens dokument Hållbart Huddinge Syftet är också att samla kommunens miljömål i ett och samma paraplydokument, vilket innebär att miljöprogrammet kommer att innehålla både nya och redan beslutade mål från andra kommunala styrdokument. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. De olika miljömålen har i programmet sorterats in under de sex temaområdena: Klimat och luft, Vatten, Biologisk mångfald och friluftsliv, Markanvändning och samhällsplanering, Gifter i miljön samt Informera och engagera. Under respektive temaområde finns de nationella miljömålen för respektive område, Huddinges mål, uppföljningsmått, nuläge samt ansvarig. Miljöprogrammet ersätter Lokal Agenda 21 för Huddinge , Huddinges klimat- och energiplan (2010) samt Plan för miljöarbete (2010). Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) är varje kommun skyldig att ha en energiplan men den behöver inte vara ett eget dokument. Klimat- och energifrågorna ingår i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Dessa avsnitt i miljöprogrammet uppfyller således lagens krav på energiplanering. Plan för miljöarbete har ersatts att kapitlet Metod för kommunens interna miljöarbete i detta miljöprogram. Miljöprogrammet har varit utskickat på remiss till externa och interna remissinstanser under tiden februari-maj Information där allmänheten bjudits in att lämna synpunkter har funnits i tidningar, på kommunens hemsida och i sociala medier. 34 remissvar inkom under remisstiden. Inkomna synpunkter och förvaltningens svar på dessa finns redovisade i ett särskilt dokument, se bilaga 2.

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Lokal Agenda 21 för Huddinge samt Klimat- och energiplanen - så gick det I och med att Lokal Agenda 21 för Huddinge upphör att gälla och målen i dokumentet ska ha uppnåtts till 2015, har en slutbedömning vad gäller måluppfyllelsen gjorts i Miljöbokslut 2015, godkänt av kommunstyrelsen den 11 februari Uppföljningen av agenda 21- dokumentet visar att 22 delmål har uppnåtts, 17 delmål har uppnåtts delvis och 10 delmål har inte uppnåtts. Vad gäller åtgärderna så är 46 åtgärder genomförda, 57 åtgärder är påbörjade, 2 åtgärder är försenade och 8 st åtgärder är inställda. Klimat- och energiplanen har följts upp i sin helhet och godkändes av kommunstyrelsen den 21 oktober Uppföljningen visade att de mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av revision av utsläppsdata. Det korrigerade målet för år 2021 uppnåddes emellertid redan För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till ökning av målsättningen. Även på transportsidan överträffades det i planen beslutade målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. I Lokal Agenda 21 ingår även utsläpp från flygresor i denna siffra. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har blivit genomförda delvis och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Förvaltningens synpunkter Synpunkter som förts fram under remisstiden är att miljöprogrammet är ett bra och ambitiöst program och att det är positivt att miljömålen samlas i ett dokument. Dock anser flera remissinstanser att det är många mål. Efter remissomgången har några mål tagits bort och några lagts till men generellt är det svårt att minska antalet mål eftersom ca 2/3 av målen är redan beslutade mål som finns i andra styrdokument. I slutdokumentet har en del mål justerats och förtydliganden gjorts, bl a har ansvarig för respektive mål lagts till. Miljöprogrammets roll i förhållande till övriga kommunala styrdokument och kommunens årliga styrningsprocess har förtydligats, liksom avsnittet om uppföljningen av miljöprogrammet. Förvaltningen föreslår att Miljöprogram för Huddinge kommun enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 27 oktober 2016, antas.

80 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lena Fyrvald Miljöstrateg Bilagor Bilaga 1. Miljöprogram för Huddinge kommun. Bilaga 2. Sammanställning av remissvar. Beslutet delges

81 Miljöprogram för Huddinge kommun

82 Innehållsförteckning Förord 3 Uppdrag och syfte 4 Hållbart Huddinge 2030 hit ska miljöarbetet nå 4 Miljöprogrammet upplägg 5 Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet 8 Inriktning för Huddinge kommuns miljöarbete 10 Temaområde: Klimat och luft 11 Temaområde: Vatten 17 Temaområde: Biologisk mångfald och friluftsliv 23 Teamområde: Markanvändning och samhällsplanering 28 Temaområde: Gifter i miljön 39 Temaområde: Informera och engagera 45 Huddinges miljöprogram och omvärlden 48 Metod för kommunens interna miljöarbete 54 2

83 Se Huddinge som en del av helheten Idag är det tydligare än kanske någonsin tidigare att vi Huddingebor är en del av vår omvärld. De globala miljöproblemen når oss både när vi reser och när vi tar del av nyhetsrapportering. I detta finns också en stor möjlighet, nämligen att se Huddinges och Sveriges miljöproblem som en del av något större. Då kan nämligen lösningarna på problemen också vara gemensamma. I Huddinge kommun ska vi vara stolta över våra framgångar på miljöområdet. Vi är landets främsta naturvårdskommun och vi har minskat klimatutsläppen mer än andra kommuner i Stockholms län. Genom samordnade varutransporter, inköp av ekologiska livsmedel och nya åtgärdsplaner för våra sjöar visar Huddinge kommun ett ledarskap i Stockholmsregionen som jag tycker att vi ska fortsätta att ta. Och självklart ska vi göra det ännu bättre. Två områden där vi med Miljöprogrammet utvecklar strategierna är miljöhänsyn i samhällsbyggandet och arbetet för att få bort farliga kemikalier. Som invånare påverkas vi av miljöproblemen. Vi bidrar också själva till att skapa dem. Därför är det nödvändigt att införa mål inte bara utifrån ett produktionsperspektiv utan även ett konsumtionsperspektiv. Det var detta som klimatmötet i Paris handlade om: ömsesidigt beroende och gemensamt ansvar. Huddinge kommun ska fortsätta ta sitt ansvar och med detta Miljöprogram inför vi nu ett mål för nollnettoutsläpp till år Huddinge kommun behöver också vara en förebild för andra kommuner, företag, organisationer och privatpersoner. I Huddinge ska det vara enkelt att göra hållbara val, såväl för de som bor och verkar i kommunen som för besökare. Det vi gör idag kommer att påverka hur samhället ser ut i framtiden. Den insikten är grunden för Huddinge kommuns miljöarbete. Miljöprogrammet utgör kommunens strategiska dokument för framför allt den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Genom miljöprogram bidrar kommunen till att uppnå de av FN beslutade globala målen såväl som nationella och regionala miljömål. En tydlig målstyrning och en regelbunden uppföljning kommer framöver att vara en förutsättning för att kunna nå målen som vi nu antar. Jag vill framföra ett tack till alla som har engagerat sig i framtagandet av detta mycket viktiga styrdokument. Nu bygger vi framtidens hållbara Huddinge! Christian Ottosson (C) Kommunalråd med ansvar för miljöfrågor 3

84 Uppdrag och syfte Huvudsyftet med miljöprogrammet är att peka ut riktningen för kommunens miljöarbete fram till år Detta för att uppnå globala och nationella miljömål samt målen i dokumentet Hållbart Huddinge Syftet är också att samla kommunens miljömål i ett och samma paraplydokument. Miljöprogrammet utgår från de av riksdagen beslutade nationella miljömålen. Genom att samla de mål som kommunen arbetar med och som har bäring på miljö ges en bättre övergripande bild av det arbete som kommunen bedriver inom miljöområdet jämfört med att ha målen uppdelade på flera olika dokument. Detta innebär att flera av de beslutade målen som finns i andra dokument återfinns i miljöprogrammet. Miljöprogrammet ersätter Agenda , Klimat- och energiplanen (2010) samt kommunens dokument för det interna miljöarbetet; Plan för miljöarbete (kommunens miljöledningssystem), beslutad Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) är varje kommun skyldig att ha en energiplan men den behöver inte vara ett eget dokument. Klimat- och energifrågorna ingår i miljöprogrammet under avsnitten Klimat och luft och Markanvändning och samhällsplanering. Dessa avsnitt i miljöprogrammet uppfyller således lagens krav på energiplanering. Plan för miljöarbete har ersatts att kapitlet Metod för kommunens interna miljöarbete i detta miljöprogram. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in de mål som har bäring på miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). Mer information om de globala målen, se Huddinges miljöprogram och omvärlden. Hållbart Huddinge 2030 hit ska miljöarbetet nå Huddinge kommun antog 2012 långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling till år Texten nedan beskriver en ögonblicksbild av Huddinge år 2030 för området: Ansvar för naturresurser närmar vi oss målet om att det ekologiska fotavtrycket 1 är lika med ett jordklot. Huddinges bidrag till de negativa miljö- och klimatförändringarna minskar kontinuerligt. Växthusgasutsläppen per invånare minskar till följd av en medveten konsumtion, låg fossil energianvändning och hållbara transporter. Den välfungerande kollektivtrafiken samt de utbyggda och trygga gång- och cykelvägarna är en viktig faktor bakom denna utveckling. 1 Ekologiskt fotavtryck är en mätning av den jord- och vattenyta en person tar i anspråk för det som denne konsumerar och för det avfall som måste tas om hand. Ett jordklot, eller 1,8 globala hektar/invånare, är värdet för global miljömässig hållbarhet. 4

85 Exploatering och bostadsbyggande sker i första hand i och i anslutning till områden med god infrastruktur och kollektivtrafiklägen. Genom en väletablerad planeringsprocess är Huddinge ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv gynnas. Nya bostäder byggs med lösningar som skapar energieffektivitet och med miljöanpassade och giftfria material. Den elenergi och fjärrvärme som används i befintligt bestånd är utan fossila inslag. De drivmedel som används i gods- och persontransporter är även de näst intill fossilfria genom användning av ny miljöteknik och utbyggd infrastruktur som ger möjlighet till alternativa drivmedel. Luften är sedan länge så gott som fri från luftföroreningar då transporterna är rena och industriprocesserna släpper ut allt färre hälsovådliga ämnen. Konsumtionen i Huddinge är hållbar genom en stor medvetenhet bland invånarna. Vid samtliga kommunala inköp och upphandlingar ställs höga sociala och miljömässiga krav. En dominerande del av alla livsmedel inom den kommunala organisationen är ekologiska och måltiderna planeras utifrån ambitionen att minimera livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Den kommunala organisationen arbetar för ökad återvinning och energiutvinning i enlighet med EU:s avfallstrappa och möjliggör för invånarna att sortera sitt avfall för återvinning och lämna till återbruk. Den hållbara konsumtionen medför dessutom att avfallet är begränsat. Huddinge värnar om naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt utvecklar funktionella parker och sammanhängande grönområden för att stärka de gröna banden. Kommunen har natur- och grönområden kännetecknade av biologisk mångfald med myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Huddinges sjöar och vattendrag har sedan länge nått miljökvalitetsnormerna för god ekologisk och kemisk status. Detta har skett genom ett strukturerat arbete med åtgärder för dagvatten, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, åtgärder av brister i befintligt vattenoch avloppssystem samt arbetet med enskilda avlopp. Huddinges dricksvatten är av utmärkt kvalitet och uttaget är lägre än nybildat dricksvatten. Risken för smittspridning är liten genom god beredskap och tryggade vattentäkter. Miljöprogrammets upplägg Temaområden Miljöprogrammet är indelat i sex temaområden. Varje temaområde bygger på flera olika nationella miljömål, utom temaområdet Informera och engagera som inte relaterar till några specifika nationella miljömål. Temaområdena relaterar även till hållbarhetsprinciperna, de planetära gränserna och de globala målen. Nedan redovisas vilka temaområden som relaterar till vilka mål, hållbarhetsprinciper och planetära gränser. 5

86 Mer information om nationella miljömål, hållbarhetsprinciper, planetära gränser och globala mål finns under rubriken: Huddinges miljöprogram och omvärlden. Temaområdena i miljöprogrammet är: Klimat och luft Hållbarhetsprincip: 1, Planetära gränser: 1, Globala mål: 3, 7, 11, 12, 13 Nationella miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft. Vatten Hållbarhetsprinciper: 2, 3, Planetära gränser: 2, 5, 7, Globala mål: 3, 6, 11, 14, 15, Nationella miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker. Biologisk mångfald och friluftsliv Hållbarhetsprinciper: 2, 3, Planetära gränser: 2, 6, 8, Globala mål: 2, 12, 15, Nationella miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv. Markanvändning och samhällsplanering Hållbarhetsprinciper: 1, 2, 3, 4, Planetära gränser: 1, 2, 5, 6, 7, 8, Globala mål: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15, Nationella miljömål: God bebyggd miljö, Säker strålmiljö. Gifter i miljön Hållbarhetsprincip: 2, Planetära gränser: 3, 5, 8, 9, Globala mål: 2, 3, 6, Nationella miljömål: Giftfri miljö, avfallsdelen från miljömålet God bebyggd miljö. Informera och engagera Hållbarhetsprinciper: 1,2, 3, Planetära gränser: 1, 2, 6, 7, 8, 9, Globala mål: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15. Det finns inga nationella miljömål för detta temaområde. Följande nationella miljömål ingår inte i miljöprogrammet: Skyddande ozonskikt, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö. Miljöproblemen kopplade till dessa mål är små i Huddinge och har därför inte prioriterats. Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan Riktlinjer från Huddinge kommuns översiktsplan (ÖP) med bäring på miljöområdet finns med under de olika temaområdena i miljöprogrammet. Översiktsplanen vägleder och ger stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Riktlinjerna har samma status i miljöprogrammet som i ÖP, utom i vissa enstaka fall, då ÖP-riktlinjer fått målstatus genom att implementeras i måltabellerna. 2 Huddinge kommun

87 Mål (redan beslutade respektive nya mål för Huddinge) Målen i miljöprogrammet är dels en sammanställning av redan beslutade miljömål, dels nya miljömål. För varje beslutat mål anges i vilket kommunalt styrdokument det är beslutat. De dokument som har mål med bäring på miljöområdet och som ingår i miljöprogrammet är: Agenda 21-dokumentet, Avfallsplanen, Dagvattenstrategin, Hållbart Huddinge 2030, Klimat- och energiplanen, Mål och budget, Plan för miljöarbete, Trafikstrategin samt beslutade trafikplaner (Cykelplanen, Mobility managmentplanen och Parkeringsprogrammet). Nya mål anges med texten: (nytt mål). Nytt mål innebär att målet inte har varit med i något av kommunens styrdokument tidigare. De nya målen har tagits fram i samråd med experter inom varje temaområde och utifrån önskemål från politiker. Det har även saknats mål för vissa områden i föregående miljöprogram, Agenda 21. Där fanns till exempel inte mål för Giftfri miljö. De nationella delmålen har också varit vägledande i arbetet med att ta fram nya mål. Målen i miljöprogrammet är uppdelade dels för Huddinge som geografiskt område, dels för Huddinge kommuns egna verksamheter. Med rubriken Huddinge som geografiskt område menas det område som avgränsas av kommungränsen. Målen för Huddinge som geografiskt område berör alla invånare och aktörer i Huddinge. Kommunen har därför inte rådighet över alla de åtgärder som krävs för att nå de uppsatta målen. Däremot kan kommunen genom olika insatser verka för och skapa förutsättningar för att målen ska kunna nås. Med rubriken Kommunens egna verksamheter menas de kommunala verksamheter som kommunen har rådighet över, det vill säga där kommunen själv kan besluta om åtgärder. Mål som berör kommunala bolag finns delvis under kommunens egna verksamheter och delvis under kommunen som geografiskt område. Detta eftersom bolagen verkar både inom kommunala verksamheter och i det geografiska området. Mått De flesta målen har ett eller flera mått kopplade till sig. Dock har inte alla mål mått. Detta beror på att vissa mål är svåra att mäta, men ändå behövs för att visa riktningen för ett område. Måtten är en viktig del av uppföljningen av miljöprogrammet. Måtten bidrar till ögonblicksbilder och trender för att visa måluppfyllelsen. Resultaten av måtten ger vägledning om målen kommer att nås eller om ytterligare åtgärder behövs. Alla mått följs inte upp varje år eftersom vissa mått inte förändras så mycket från år till år att det är meningsfullt att följa upp dem årligen. Vissa mått kräver mycket resurser att mäta, varför de inte heller kan följas upp varje år. Nuläge I miljöprogrammet finns ingen omfattande nulägesbeskrivning. Men vid varje mål och mått anges en nulägessiffra för måttet, där det finns. Vissa mått är helt nya och ett nuläge har ännu inte tagits fram. För utförlig nulägesbeskrivning hänvisas till Miljöbarometern. 7

88 Ansvariga Vid alla mål redovisas vilka aktörer som är ansvariga för att målen nås. Dessa aktörer ska ta fram åtgärder och aktivt arbeta för att förverkliga målen. Genomförande och uppföljning av miljöprogrammet Miljöprogrammet ska peka ut riktningen för miljöarbetet i kommunen. I det årliga framtagandet av kommunens Mål och budget ska målen i miljöprogrammet beaktas, bland annat genom att en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön ges i dokumentet PM Planeringsförutsättningar. Mål och budget styr nämnderna i deras prioriteringar av arbetet. Nämnderna ska redovisa, för respektive nämnd, relevanta, åtaganden och åtgärder för att uppnå de miljömål som Mål och budget pekar ut. För åtgärder som inte kan ske inom ordinarie budget får ekonomiska äskanden göras enligt ordinarie styrningsprocess. De kommunala bolagen är ansvariga för att uppnå de mål som de berörs av. De ska således planera och genomföra åtgärder som leder till måluppfyllelse. Miljöprogrammet följs upp årligen. Uppföljningen bidrar med kunskap till PM planeringsförutsättningar, se ovan. Uppföljningen redovisas också i Miljöbarometern och i ett Miljöbokslut. Miljöbarometern är en kombinerad databas och ett presentationsverktyg som finns på kommunens hemsida. Miljöbarometern beskriver statusen för tillståndet i miljön i Huddinge. Ytterligare information på Miljöbokslutet är ett utdrag ur Miljöbarometern. Uppföljning av de miljömål som Mål och budget pekat ut och som nämnderna redogör för i sina verksamhetsplaner sker även i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Ansvaret för genomförandet av miljöprogrammet vilar huvudsakligen på kommunens nämnder, förvaltningar och kommunala bolag, men framgången i arbetet beror på alla aktörers och invånares aktiva medverkan. För att nå ett hållbart Huddinge 2030, behöver miljöprogrammet ha en hög ambitionsnivå. Dock är det en utmaning att tillgodose alla intressen och behov i ett växande samhälle. Målkonflikter kommer därför att uppstå och avvägningar behöva göras. 8

89 Figur 1. Miljöprogram i förhållande till övriga strategiska dokument med bäring på miljö och till den årliga styrningsprocessen. Miljöprogrammet samlar alla kommunens miljömål under ett och samma paraply. Miljöprogrammet, tillsammans med övriga strategiska dokument ger styrsignaler och hjälper till att prioritera vid det årliga framtagandet av Mål och budget. 9

90 Inriktning 3 för Huddinge kommuns miljöarbete Hållbar utveckling omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på utveckling. Ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett eget värde och att vår rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta den väl. Punkterna nedan utgår ifrån de fyra hållbarhetsprinciperna som bygger på vetenskapliga grunder och som sammanfattar problematiken med dagens ohållbara samhälle. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: ta hänsyn till miljö- och naturvärden i våra beslut. medverka till att bevara, utveckla och återskapa biologisk mångfald i kommunen. arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser. förebygga föroreningar och minimera avfallsmängder. kontinuerligt minska klimatpåverkan och energianvändningen. öka andelen förnyelsebar energi och minska andelen fossilbaserad energi i såväl bostäder, lokaler som fordon och transporter. verka för ett miljöanpassat och hälsosamt samhällsbyggande. aktivt minska innehållet av farliga ämnen i varor och kemiska produkter i kommunens verksamheter samt i kommuninvånarnas vardag. ställa relevanta krav i upphandling av varor och tjänster. öka inköp och användning av ekologiska livsmedel samt miljömärkta produkter. engagera och utbilda medarbetare och förtroendevalda så att arbetet inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas. kommunicera hållbar utveckling med invånare och andra intressenter. 3 Kan likställas med en miljöpolicy 10

91 Temaområde: Klimat och luft Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Riktlinjer från översiktsplanen (ÖP) med bäring på temaområdet Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av detta miljöprogram). Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. 11

92 Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 1 Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare 4 (produktionsperspektivet 5 ) senast 2030 och senast 2045 ska nettoutsläppen 6 vara 0 ton/ invånare (reviderat från Agenda ). 2 Koldioxidfotavtrycket 7 ska minska till 4,0 ton/ invånare senast 2030 jämfört med 2004 (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030) och 1,0 ton/invånare senast 2045 (nytt mål). 3 Halten av kvävedioxid ska senast 2020 inte överstiga 20 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde 8 där människor stadigvarande vistas (beslutat i Mål och budget). 4 Halten av partiklar (PM10) ska senast 2020 inte överstiga 15 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde 9 där människor stadigvarande vistas (beslutat i Mål och budget). Växthusgasutsläpp per invånare (ton/inv). Mäts årligen. Växthusgasutsläpp per sektor (procent och ton/inv). Mäts årligen. Koldioxidfotavtryck (ton/inv). Mäts vart femte år. Halten kvävoxider årsmedelvärde (µg/m 3 ). Mäts vart femte år. Halten partiklar årsmedelvärde (µg/m 3 ). Mäts vart femte år. 1,7 ton/ inv (2013). 10,2 ton/inv (2004). Nuläge saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 4 74 procent jämfört med Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras inom kommunens gränser till exempel utsläpp från industrier och trafik. 6 Med nettoutsläpp menas skillnaden mellan de utsläpp som görs inom ett område och det upptag av växthusgaser som görs av kolsänkor, främst skog och mark. I miljömålsberedningens betänkande Ett samlat förslag till klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21) föreslås att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast Koldioxidfotavtrycket mäter den mängd utsläpp av fossil koldioxid som vi orsakar, direkt eller indirekt, via konsumtion av varor och tjänster, oavsett var i världen utsläppen har skett till exempel importerade matvaror. 8 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än den lagstadgade miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 9 Målet är detsamma som det nationella miljömålet för Frisk luft. Detta är skarpare än den lagstadgade miljökvalitetsnormen som är 40 mikrogram per kubikmeter luft. 12

93 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 5 Andelen energi i första hand från förnyelsebara energikällor och i andra hand från återvunna material/avfall i kommunala lokaler ska utgöra 100 procent av den totala energianvändningen Minst 95 procent ska komma från förnyelsebara energikällor (reviderat från Agenda ). 6 Energianvändningen per kvadratmeter i Huges fastighetsbestånd ska minska med 30 procent till 2020, 40 procent till 2030 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 (beslutat i Huges fastigheter AB:s energiplan). 7 Mängden framställd energi från förnybar energi från olika aktörer i kommunen ska öka jämfört med 2014 (nytt mål). Andel energi från förnyelsebara energikällor och återvunna material/ avfall i kommunala lokaler (procent). Mäts årligen. Andel energi från förnybara energikällor i kommunala lokaler (procent). Mäts årligen. Andel plast i Söderenergis bränslekross (procent). Mäts årligen. Energianvändning i Huges fastighetsbestånd (procent). Mäts årligen. Andel producerad energi från sol och vind i förhållande till total mängd använd energi i Huges bestånd (MWh). Mäts årligen. 96,8 procent 10 ( 2015). 93,8 procent 11 (2015). 5,3 procent (2015). Minskning med 22 procent (2015). 3,2 procent (2014). Söderenergi AB Huge fastigheter AB Huge fastigheter AB Kommunala bolag Verksamma Boende procent av elen är förnyelsebar. Av fjärrvärmen är 94,4 procent från förnyelsebara energikällor och återvunna material/avfall procent av elen är förnyelsebar. Av fjärrvärmen är 89,1 procent från förnyelsebara energikällor. 13

94 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 8 Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel ska öka till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). 9 För miljöbilar (enligt statlig definition) ska strävan vara att andelen uppgår till minst 40 procent 2021 (nytt mål). Antal tankställen och laddplatser för förnyelsebara drivmedel (antal). Mäts årligen. Andel miljöbilar (procent). Mäts årligen. 14 tankställen 12 (2015). 23 procent (2015). Kommunstyrelsen Verksamma Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 10 Vid nybyggnation av kommunala lokaler ska strävan vara att använda något av de etablerade miljöcertifieringssystemen (nytt mål). 11 Energianvändningen, inklusive verksamhetsel, i kommunala lokaler ska senast 2020 vara högst 137 kwh/m 2 (beslutat i Mål och budget). Dessutom ska energianvändningen för gatubelysningen minska (nytt mål). 12 Kommunens fordonsflotta ska vara fossiloberoende 2025 (nytt mål). 13 Koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil och flyg ska minska med 50 procent till 2021 jämfört med 2015 (nytt mål). 14 Koldioxidutsläppen från arbetspendlingsresor ska minska till 2021 jämfört med 2017 (nytt mål). Andel nybyggda lokaler som är miljöcertifierade (procent). Mäts årligen. Energianvändning, inkl verksamhetsel, i kommunala lokaler (kwh/m 2 ). Mäts årligen. Mått om gatubelysning under framtagande. Andel fordon med förnyelsebara drivmedel i kommunens fordonsflotta (procent). Mäts årligen. Koldioxidutsläpp från kommunens tjänsteresor (procent, kg/anställd). Mäts årligen. Koldioxidutsläpp från kommunens arbetspendlingsresor (procent, kg/anställd). Mäts 2017 och Nytt mått, nuläge saknas. 151 kwh/m 2 (2015). Nuläge saknas. 20 procent (2015). 58 kg/ anställd (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Samtliga nämnder, Huge Fastigheter AB, Verksamma Samtliga nämnder Samtliga nämnder Samtliga nämnder 12 Avser publika tankställen/laddplatser. Av de 14 är 2 biogas, 11 etanol, 1 RME och 9 laddplatser 14

95 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 15 Koldioxidutsläppen från kommunens varutransporter ska minska med 70 procent till 2021 jämfört med 2013 (nytt mål). 16 Inköpt mängd kött och charkprodukter av nötoch fläskkött ska minska till 2021 jämfört med 2016 i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (nytt mål). Koldioxidutsläpp från kommunen varutransporter (ton). Mäts Andel inköpt mängd kött och charkprodukter av nöt- och fläskkött i förhållande till den totala inköpsmängden livsmedel (procent). Mäts årligen. 30 ton/år (2013). 16,2 procent (2015) Samtliga nämnder Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden Konsekvenser Kommunen som geografiskt område För att uppnå målen för kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter som drivs av fossila bränslen och öka attraktiviteten för gång-, cykeloch kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare och företag samt samarbete med näringslivet. Alla typer av energibesparande åtgärder kan ha en initial kostnad, men innebär ekonomiska besparingar på sikt. Om kommunen inte vidtar åtgärder för att uppnå målen riskerar kommunen att inte leva upp till de nationella målsättningarna på klimatområdet. Om miljökvalitetsnormerna för luft inte klaras kan EU besluta om sanktioner. Kommunens egna verksamheter För kommunens verksamheter innebär målen i temaområdet en omställning dels till att effektivisera, det vill säga minska använd energi och antalet transporter, dels till en högre andel förnyelsebara bränslen. Initialt kan fler fordon med förnyelsebara drivmedel vara kostnadsdrivande. Dock är exempelvis elfordon betydligt billigare i drift, då drivmedlet är billigare. Att tillämpa något av de certifieringssystem för byggnader som idag finns på marknaden är ett sätt för kommunen att anpassa sig till artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) som säger att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollbyggnader efter den 31 december Själva certifieringen av byggnader innebär en kostnad. En lägre energianvändning innebär också lägre kostnader vid användning av byggnaden. Certifieringssystemen tar även upp andra miljöfrågor som till exempel materialval, avfall och inomhusmiljö. 15

96 Vad gäller målet om att inköpt kött ska minska är detta ett mål som innebär en minskad kostnad eftersom kött är dyrare i förhållande till många andra livsmedel. Ur hälsosynpunkt bör man dra ner på mängden rött kött och charkuterier då dessa livsmedel är klassade som hälsofarliga i alltför stora mängder. Vad gäller mål och arbetspendling finns en konflikt i att försöka påverka anställdas sätt att ta sig till och från arbetet, då detta ligger utanför arbetstid. Dock har tre resvaneundersökningar som genomförts i kommunen, visat att en majoritet av de anställda i kommunen anser att arbetsgivaren ska arbeta för att minska utsläppen från personalens arbetspendling. Flera av målen i temaområdet kan innebära en omställning för kommunala verksamheter. En omställning som i sig kan kräva resurser i form av tid och kostnader. Dessa omställningar ger dock på sikt ofta vinster. 16

97 Temaområde: Vatten Nationella miljömål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Hav i balans samt levande kust och skärgård 13 Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 13 Många av Huddinges sjöar och vattendrag rinner via Tyresåns vattensystem ut i Kalvfjärden, Östersjön. 17

98 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar nedströms. Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med programmet. Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras. Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/ dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande dagvattenanläggningar finns markerade på markanvändningskartan. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 17 Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker ska uppnås senaste Inget vatten får försämras (beslutat i och med Vattendirektivet 14 ). Andel sjöar som uppfyller god ekologisk status (procent). Mäts vart sjätte år. Andel sjöar som uppfyller god kemisk status (procent). Mäts vart sjätte år. 45 procent (5 av 11 som har MKN). 0 procent (0 av 11 som har MKN) Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma 14 Alla sjöar och vattendrag ska ha god kemisk och ekologisk status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. 18

99 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 18 Näringstillförseln till sjöar och vattendrag 15 ska minska. Fosforhalterna i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senast 2021 minska till: Långsjön (Segeltorp): ca 23 µg/l, Trehörningen (Sjödalen): ca 28 µg/l, Orlången: ca 23 µg/l, Magelungen: ca 22 µg/l, Drevviken: ca 18 µg/l (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Fosforhalter i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (µg/l). Mäts årligen. Långsjön (Segeltorp): 51 µg/l Trehörningen (Sjödalen): 100 µg/l Orlången: 46 µg/l Magelungen: 31 µg/l Drevviken: 32 µg/l (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma 19 Siktdjupet 16 i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senast 2021 öka till: Lång-sjön (Segeltorp): ca 2,0 m, Trehörningen (Sjödalen): ca 1,8 m, Orlången: ca 1,9 m, Magelungen: ca 2,2 m, Drevviken: ca 2,2 m (reviderat från Agenda ). 20 Påverkan/läckage av näringsämnen från jordbruk och gödselhantering ska minimeras. Skyddszoner 18 ska införas senast 2017 på kommunalägd jordbruksmark. Kommunen ska verka för att detta även sker på övrig jordbruksmark (nytt mål). 21 Alla enskilda avlopp ska vara inventerade, åtgärdade och godkända senast Siktdjup i Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken (meter) Mäts årligen. Areal och längd skyddszoner (ha, meter). Mäts årligen. Mått under framtagande. Långsjön 1,0 m, Trehörningen 0,6 m, Orlången: 0,8 m, Magelungen: 2,1 m, Drevviken: 3,1 m 17 (2015). Balingsholm: ca 1,9 ha, 2300 m. Björksättra: ca 1,7 ha, 2500 m. (2016). Nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma Verksamma Natur och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Tillsynsnämnden 15 Från till exempel dagvatten, avloppsledningar, enskilda avlopp, jordbruk, gödselanläggningar med mera. 16 Med siktdjup menas vattnets genomskinlighet, ett mått på hur djupt ner i vattnet man kan se med blotta ögat, det vill säga hur grumligt av partiklar vattnet är. I övergödda sjöar är siktdjupet dåligt eftersom det i dessa är mycket näringsämnen, som leder till ökad växtlighet, som leder till ökad grumlighet. 17 Målet och miljökvalitetsnormen för siktdjupet i Drevviken har uppnåtts för Dock kan inte målet anses vara uppnått generellt förrän en trend av bra siktdjupsvärden kan redovisas. Målet ändras inte heller eftersom det är detsamma som miljökvalitetsnormen. 18 I skyddszoner får det inte plöjas, gödslas eller spridas bekämpningsmedel. Vegetationen i zonerna ska skördas kontinuerligt genom slåtter eller bete. Skyddszoner är även viktiga för att tillgängligöra odlingslandskapet för friluftslivet samt för att gynna den biologiska mångfalden. 19

100 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 22 Värdefulla sjöar ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning, enligt fastställt program för skydd av sjöar med höga natur- och rekreations-värden. Öran, Rudträsket, Ådran, Mälaren (Vårbystranden) ska skyddas senast 2021 (reviderat delmål från Agenda ). 23 Sjöar och vattendrag 19 ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer och spridningsvägar för växter och djur (reviderat från Agenda ). 24 Vattenmiljöer ska bevaras, utvecklas och återskapas och kontinuerligt (reviderat från Agenda ). 25 Konstruerade vattenhinder ska åtgärdas kontinuerligt för att underlätta för utter, fiskar, vattenlevande insekter med flera att ta sig fram (reviderat från Agenda ). 26 Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på våtmarker/ dagvattenanläggning finns bör nya återskapas (ÖP 2030). Antal sjöar som skyddats som naturreservat under året. Mäts årligen. Mått saknas. Mått saknas. Antal vandringshinder som åtgärdats under året. Mäts årligen. Areal återskapad våtmark (ha). Mäts årligen. Mått om dagvattenanläggningar är under framtagande. 0 st (2015). Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. 5,35 ha (2015). Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen, Natur- och byggnadsnämnden, Kommunala bolag, Verksamma För mål om dagvatten, se vidare under kapitlet Markanvändning och samhällsplanering. 19 Vattendrag är till exempel: bäck, å, ström, dike. 20

101 Mål för Tyresåns vattenvårdsförbund Huddinge kommun är medlem i Tyresåns vattenvårdsförbund tillsammans med Haninge, Stockholm, Tyresö, Botkyrka och Nacka kommuner samt Stockholm Vatten och Länsstyrelsen. Vattenvårdsförbundet har tagit fram gemensamma mål och riktlinjer. Förorenade dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. Utsläpp av spillvatten som beror på bräddningar, felkopplingar och läckande ledningar begränsas så att miljökvalitetsnormerna följs. Påverkan från enskilda avlopp minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. Andelen restaurerad vattendragssträcka ökar i syfte att nå miljökvalitetsnormerna. Förekomst av vandringshinder minskar så att miljökvalitetsnormerna följs. Arealen skyddad natur ökar med syfte att värna om och utveckla naturen med särskilt fokus på förmågan att ta hand om vattnet i landskapet, livsmiljöerna för den biologiska mångfalden, värden för rekreation, kulturmiljö och friluftsliv. Beslutade miljökvalitetsnormer för ekologisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god ekologisk status 20. Beslutade miljökvalitetsnormer för kemisk status nås/bibehålls i ytvatten. Övriga vatten når/bibehåller god kemisk status. Beslutade miljökvalitetsnormer nås/bibehålls i grundvatten. De badplatser där kommunerna provtar badvattenkvaliteten har godkända prov under säsongen. Riktlinjer för Tyresåns vattenvårdsförbund Tyresåns höga naturvärden ska bevaras och utvecklas även med en ökande befolkning och verksamhet inom avrinningsområdet. Åtgärder ska bidra till att uppnå god ekologisk och kemisk status för alla vatten. Vid planering av åtgärder ska hänsyn tas till Tyresåns påverkan på Kalvfjärden och Östersjön. Hushållningen med marktillgångarna och recipientkapaciteten inom Tyresåns avrinningsområde ska präglas av långsiktighet. Allmänhetens tillgång till stränder och vattenytor ska hållas hög. 20 Om hög ekologisk status har nåtts gäller att nivån ska bibehållas 21

102 Bad och annat friluftsliv ska kunna bedrivas i ett friskt och tjänligt vatten i alla sjöar som är lämpade för bad. Sportfisket ska utvecklas i nära samklang med naturintressena och en mångsidig användning av vattendraget för rekreation. Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Övergödning är det största problemet i Huddinges sjöar och vattendrag. Vattenkvaliteten har förbättrats mycket under de senaste åren men trots det återstår arbete innan miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och EU kan utfärda sanktioner om de inte klaras. För att uppnå och behålla god kemisk och ekologiskt vattenstatus behövs ett aktivt åtgärdsarbete. Kommunen har tagit fram två åtgärdsplaner för kommunens mest påverkade sjöar, Trehörningen och Orlången. Arbetet med åtgärderna finansieras av den årliga kommunala Tyresåmiljonen, medel från Stockholm Vatten, årliga kommunala äskanden samt eventuella bidrag. Totalt beräknas åtgärdsarbetet för Trehörningen och Orlången att kosta cirka 60 miljoner kronor. Åtgärdsplaner för fler sjöar kommer att tas fram under de kommande åren bland annat för Magelungen, Norrån, Drevviken och Långsjön. Arbetet med dessa kommer att kräva resurser både i framtagandet men också när åtgärder ska genomföras längre fram. Vattenområdenas kvalitet och tillgänglighet är mycket viktiga för både rekreation, friluftsliv och djur- och växtlivet. Vattenåtgärder inom biologisk mångfald, som till exempel borttagning av vandringshinder, återskapande av små vattenmiljöer för groddjur med mera finansieras delvis inom ordinarie budget inom natur- och byggnadsnämndens ansvarsområde, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Många åtgärder för att värna Huddinges sjöar och vattendrag sker också inom ordinarie verksamhet till exempel via olika typer av tillsyn. Även Stockholm Vatten arbetar inom ordinarie verksamhet med att till exempel åtgärda felkopplingar, bräddningar och läckage i ledningsnätet. Om åtgärder inte genomförs för att minska påverkan på Huddinges sjöar och vattendrag kan det på sikt leda till igenväxning av sjöar, minskad artrikedom, fiskdöd, dålig badvattenkvalitet med mera. Mälaren utgör regionens dricksvattentäkt och behöver särskilt värnas för att inte drickvattenkvaliteten ska riskeras. Det finns särskilda skyddsföreskrifter för Mälarens vattenskyddsområde som måste följas. 22

103 Temaområde: Biologisk mångfald och friluftsliv Nationella miljömål Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Riktlinjer från översiktsplanen som har bäring på temaområdet Tillgodose behovet av promenad- och strövvänlig skog. Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö. I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård, Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat) och Ågesta. Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen 21 kan värnas och stärkas. De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (genomfört), 21 Tätortsnära sammanhängande regional grönstruktur som är nära bebyggelse och är minst 500 meter brett. 23

104 Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (genomfört). De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifika känslighet undviks. Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på icke kommunalägd mark. Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 27 De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat ska bildas för: Lissmadalgången (genomfört), Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden (genomfört), Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön (genomfört). De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. (ÖP 2030). Andel skyddad natur (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 300 meter till mindre grönyta eller park (0,1-5 ha) (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta (>5 ha) procent). Mäts årligen. Andel skogsmark som skyddats som naturreservat (procent). Mäts årligen. 37 procent (2015) av kommunens totala areal procent (2015) procent (2015) procent (2015) av den totala skogsmarken 25. Kommunstyrelsen Natur- och byggnadsnämnden Verksamma 22 Den areal som tillkommer är den från de i målet utpekade områdena 23 Siffran ska bibehållas eller ökas 24 Siffran ska bibehållas eller ökas 25 Den areal som tillkommer är den från de i målet utpekade områdena 24

105 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 28 Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas 26 och återskapas, så att alla naturligt förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga betingelser. Invasiva arter 27 ska bekämpas kontinuerligt (reviderat från Agenda ). Bekämpning av invasiva arter har skett enligt beslutad handlingsplan för bekämpning av invasiva arter (ja eller nej). Mäts årligen. 29 Naturen ska göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar till 2021 (reviderat från Agenda ). 30 Naturbetesmarkerna 28 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen naturbetesmarker ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). 31 Våtmarksbetesmarkerna ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen våtmarksbete ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). Antal besökare vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden (antal/invånare). Mäts årligen. Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår (procent). Mäts vart tredje år. Areal naturbetesmarker (ha). Mäts årligen. Areal våtmarksbetesmarker (ha). Mäts årligen. Nytt mått, nuläge saknas. 365 passager/ 1000 inv (2015) i ett naturreservat. 34,5 procent (2014). Nytt mått, nuläge saknas. 35 ha (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Boende Verksamma Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden 26 Att utveckla den biologiska mångfalden handlar främst om att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap. 27 t ex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla 28 Naturbetesmark är mark som använts länge (minst år) ofta hundratals år till bete men som inte plöjts, odlats eller skördats. 25

106 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 32 Ängsmarkerna 29 ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas. Arealen ogödslad ängsmark ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). Areal ängsmarker (ha). Mäts årligen. 33 Eklandskapet ska bevaras och utvecklas samt god skötsel säkerställas (nytt mål). 34 De tysta områdena i naturen ska värnas och utvecklas (reviderat från Agenda ). 35 Ekologiskt jordbruk ska eftersträvas på kommunens mark. Kommunen ska verka för att detta sker på övrig jordbruksmark (reviderat från Agenda ). 14 ha (2015). Natur- och byggnadsnämnden Mått saknas. Nuläge saknas. Natur- och byggnadsnämnden Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Areal jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler (ha). Mäts årligen. 28 procent ekologiskt jordbruk av total areal jordbruksmark (2015). Natur- och byggnadsnämnden 29 Ängsmark är marker där vegetationen består av gräs och örter. Den gödslas eller plöjs inte men skördas kontinuerligt. 26

107 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Huddinge utmärker sig som en kommun med mycket natur som är tillgänglig för många. Att utveckla den biologiska mångfalden innebär främst att återskapa biologisk mångfald där den en gång funnits, till exempel sköta ängsmarker som inte skötts på många år, beta hagmarker som fått växa igen eller ta bort granplanteringar som tagit över eklandskap. Ändamålsenlig skötsel av omställda marker är viktig, för att den biologiska mångfalden sedan ska behållas. Arbete och åtgärder för ökad biologisk mångfald faller till stor del inom naturoch byggnadsnämndens ansvarsområde. Åtgärderna finansieras delvis inom ordinarie budget, men medel behöver också äskas för större åtgärder. Det är viktigt att i samhällsplaneringen ta hänsyn till grönstrukturen och den biologiska mångfalden. Detta behövs till exempel för att bevara artrikdom och sammanhängande grönstråk, för att främja människors hälsa samt för naturlig dagvattenhantering. Det finns en inneboende målkonflikt i att bevara en variationsrik natur och den biologiska mångfalden mot att exploatera och bygga ut samhället. Översiktsplanen pekar ut de områden som ska bevaras, så kallade bevarandeområden. 27

108 Temaområde: Markanvändning och samhällsplanering Nationella miljömål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 30 Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Bebyggelse och ökad sammanhållning Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla områden. Det goda vardagslivet Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en samlokalisering med kommersiell service. Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service ska prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i anslutning till huvudkollektivtrafikstråk. Attraktiva parker och stora strövområden De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna (i översiktsplanen) bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet, tillgänglighet och variation. 30 Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har t ex målet om radon i förskolor uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är särskilt känsliga då skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska undvikas på platser där barn och unga vistas, t ex genom skuggande träd. 28

109 De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende kvalitet och tillgänglighet. Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800 meter till ett större grönområde. Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte påverkas negativt. Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster 31. Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation 32 används vid framtagande av Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt (numera Plan för samhällhällsbyggnadsprojekt), detaljplaner och exploateringsavtal. Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda kollektivtrafiklägen. Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver genomföras. Vatten är en grundförutsättning Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa en uthållig vattenförsörjning genomförs. Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar åtgärder avseende trafikdagvatten. Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras. Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk Jordbruksmark bör ej bebyggas. Gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan. De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens framkomlighet. 31 Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. 32 Med ekologisk kompensation menas att den som kommer att skada naturmiljöer som utgör allmänna resurser, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, ska gottgöra detta genom att tillföra nya värden med ambitionen att det inte ska kvarstå någon nettoförlust. Ekologisk kompensation tillämpas först när all rimlig hänsyn vidtagits. 29

110 Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av strategiskt viktiga länkar. I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS 2010 samt planera för resecentrum i varje regional stadskärna. Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik. Säkra livsmiljöer En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas. Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så att bullerstörningarna minskar. (Ett bulleråtgärdsprogram är framtaget och beslutat i december 2015.) Riktlinjer från handelspolicyn med bäring på målområdet Nya dagligvarubutiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som förbättrar tillgängligheten för de invånare som saknar tillgång till bil eller som av andra skäl har svårt att förflytta sig långa sträckor. Nya butiker ska i största möjliga utsträckning lokaliseras på ett sätt som minimerar de negativa miljöeffekterna, främst med avseende på effekterna av den tillkommande biltrafiken. I syfte att öka tillgängligheten till dagligvarubutiker, minska behovet av bil i samband med varuinköp och förbättra konkurrensen, kommer kommunen att verka för och ha en generös inställning till nya dagligvaruetableringar i bostadsnära lägen. Kommunen ska kontinuerligt verka för förbättringar av kollektivtrafikförsörjningen vid såväl befintliga som nya butiker. Nya områden för externhandel är inte aktuella. 30

111 Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 36 Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m 3 luft (reviderat från Agenda ). Radonhalten i under året mätta bostäder (Bq/m 3 ). Mäts årligen. 37 Försiktighetsprincipen ska tillämpas vad gäller elektromagnetisk strålning i samhällsplaneringen 33 (nytt mål). 38 Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska senast 2018 integreras i kommunens samhällsplanering (nytt mål). 39 Vid ny- och ombyggnation ska ett livscykelperspektiv användas, exempelvis med avseende på klimatpåverkan (nytt mål). 40 Uppkomsten av dagvatten ska minimeras (beslutat i Dagvattenstrategin). 41 Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka (beslutat i Dagvattenstrategin). 42 Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden (beslutat i Dagvattenstrategin). 71 procent (2015) av mätta bostäder under året. Tillsynsnämnden Fastighetsägare Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Mått saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Kommunala bolag Verksamma Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Kommunstyrelsen, Kommunala bolag, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, 33 Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendation. 31

112 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 43 Förorening av dagvatten ska undvikas (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. 44 Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts (beslutat i Dagvattenstrategin). 45 Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient (beslutat i Dagvattenstrategin). 46 Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden (beslutat i Dagvattenstrategin). 47 Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Kommun- styrelsen- Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Samtliga nämnder, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma, Boende Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma 32

113 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 48 Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras (beslutat i Dagvattenstrategin). Mått under utarbetande. 49 Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp (beslutat i Dagvattenstrategin). 50 Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks (beslutat i Dagvattenstrategin). 51 Antalet boende i bostäder som har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad, utmed kommunala vägar ska minska med 17 procent till 4700 personer De bostäder som åtgärdas ska efter åtgärd inte ha högre ljudnivå inomhus än 30 db(a) ekvivalentnivå (beslutat i Åtgärdsprogram för buller som gäller för befintliga bostäder) 34. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. Antal boende i befintliga bostäder som inte klarar riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Mäts årligen. Nuläge saknas. Nuläge saknas. Nuläge saknas personer har en dygnsekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad (2015). Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen, Huge Fastigheter AB, Stockholm vatten AB, Verksamma Kommunstyrelsen Tillsynsnämnden 34 Vad gäller buller vid nybyggnation gäller Boverkets och Riksdagens riktlinjer. 33

114 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 52 Andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent). Mäts vart femte år. 53 Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka fram till 2030 (beslutat i Trafikstrategin). Cykeltrafikanter i förhållande till folkmängden (antal/invånare). Mäts årligen. Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare). Mäts årligen. Andel invånare och arbetande som har max 600 meters gångavstånd till spårstation (procent). Mäts vart tredje år. Andel invånare och arbetande som har max 1200 meters gångavstånd till spårstation (procent). Mäts vart tredje år. Andel invånare som har max 500 meter till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik (procent). Mäts årligen. Alla resor i Huddinge: Gång: 13 procent, cykel: 4 procent, kollektiv: 24 procent, biltrafik: 57 procent (2015). 15 cyklister/ 1000 inv (2015). 219 resor/invånare (2015). 39 procent bor inom och 42 procent arbetar inom 600 meter i gångavstånd från spårstation (2015). 70 procent bor inom och 73 procent arbetar inom 1200 meter i gångavstånd från spårstation (2015). 86 procent (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Verksamma Boende Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Verksamma 34

115 55 Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande (beslutat i Mobility Managementplanen). 56 Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor (beslutat i Mobility Managementplanen). 54 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka (beslutat i Parkeringsprogrammet). Andel invånare som har max 400 meter till en dagligvaruaffär (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 500 meter gångavstånd till förskola (procent). Mäts årligen. Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till grundskola (procent). Mäts årligen. Färdmedelsfördelning: gång-, cykel-, kollektiv-, biltrafik (procent). Mäts vart femte år. Resor med kollektivtrafiken (resor/invånare). Mäts årligen. Mått under utarbetande. Mått under utarbetande. 35 procent (2015). 77 procent (2015). 78 procent (2015). Alla resor i Huddinge: Gång: 13 procent, cykel: 4 procent, kollektiv: 24 procent, biltrafik: 57 procent (2015). 219 resor/invånare (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende 35

116 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 57 Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen (beslutat i Mobility Managementplanen). Mått under utarbetande. 58 Andelen cykelresor i kommunen ska öka från 4 procent 2011 till 15 procent 2030 (beslutat i Cykelplanen) Andel cykelresor av totala antalet resor (procent). Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Kommunala bolag 4 procent (2011). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende Kommunens egna verksamheter 59 Strävan ska vara att grönytefaktorn 35 vid nybyggnation och befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar bibehållas eller ökas (nytt mål). Andel av befintliga förskolor, skolor och idrottsanläggningar där grönytefaktorn har bibehållits eller utökats (procent). Mäts vid förändring på platsen. Andel av nybyggda förskolor, skolor och idrottsanläggningar, där grönytefaktorn har bibehållits eller utökats (procent). Mäts vid förändring på platsen. Nytt mål, nuläge saknas. Nytt mål, nuläge saknas. Kommunstyrelsen, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Kultur- och fritidsnämnden Huge fastigheter AB 35 Grönytefaktorn är andelen yta med biologiska värden i förhållande till den totala ytan inom ett definierat område. En hög grönytefaktor har betydelse för dagvattenhantering, klimatanpassning, biologisk mångfald och människors hälsa. 36

117 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 60 För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus följas (nytt mål). 61 Andelen förskolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 24 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). 62 Andelen skolor som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 db(a) maximal ljudnivå för spårtrafik, på mer än 15 procent av gården ska minska till 11 procent till 2024 (beslutat i Åtgärdsprogrammet för buller). Mått saknas. Nuläge saknas. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Tillsynsnämnden Andel förskolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå (procent). Mäts årligen. Andel skolor med bullerutsatt yta över riktvärdet 55 db(a) dygnsekvivalent nivå (procent). Mäts årligen. 32 procent (2014). 26 procent (2014). Förskolenämnden, Tillsynsnämnden Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Tillsynsnämnden 37

118 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Översiktsplanens riktlinjer liksom de flesta av målen är redan beslutade, det vill säga de finns redan i kommunens styrdokument och ska genomföras och följas upp i enlighet med dessa. För kommunen som geografiskt område krävs insatser i samhällsplaneringen för att uppnå målen, exempelvis genom att planera samhället för att minimera transporter med bil och öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. I övrigt krävs informationsinsatser gentemot kommuninvånare, näringslivet och andra aktörer för att öka kunskapen om hur man kan minska växthusgasutsläppen med mera. Närhet till kollektivtrafik, service och grönområden bidrar till att skapa attraktiva boendemiljöer, där man minskar bilberoendet och risken för ohälsa. Målen innebär inga direkta ökade kostnader utan handlar mer om andra arbetssätt och kunskapsspridning. Nya verktyg och metoder kan behöva arbetas fram. Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare fråga, då bebyggelsen ökar och klimatet förändras. Genom att undvika att hårdgöra alltför stora ytor och genomföra klimatanpassningsåtgärder minskar risken för skador på fastigheter och samhällsviktiga funktioner vid kraftiga skyfall. Dagvatten utgör för Huddinges del den största källan till påverkan på sjöar och vattendrag. För att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska klaras måste dagvattnet tas om hand, så nära källan som möjligt. Om miljökvalitetsnormerna för vatten, luft och buller inte klaras kan sanktioner från EU beslutas. Kommunens egna verksamheter Gröna ytor fyller många viktiga funktioner men kan vara dyrare i drift beroende på hur dessa ytor är utformade. Dock har kommunen ett ansvar för att erbjuda barn och unga en hälsosam miljö. Att under lång tid utsättas för buller kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser. Idag ökar antalet fall av hudcancer. Att utsättas för stor mängd UV-strålning i unga år ökar risken för att drabbas. En ökad mängd grönyta i form av träd och buskar bidrar bland annat till skuggade miljöer. Förutom skugga bidrar gröna ytor till lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket medför mindre negativ belastning på våra sjöar samt har betydelse för klimatanpassning såväl som gestaltning. 38

119 Temaområde: Gifter i miljön Nationellt miljömål Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Riktlinjer från översiktsplanen med bäring på temaområdet Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen. Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling av matavfall undersökas. Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för medborgarna. Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 63 Spridning av miljögifter, till exempel perfluorerade ämnen till sjöar och vattendrag ska minimeras (reviderat från Agenda ). Miljögifter (PFOS, PFOA) i ytvattnet i Drevviken (ng/l). Mäts årligen. 9,1 ng/l PFOS (2014) i ytvatten i Drevviken. Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma 39

120 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 64 Tungmetallhalterna (bly, kadmium och kvicksilver) i avloppsslammet 36 ska minimeras (reviderat från Agenda ). 65 Återanvändning och återvinning av byggmaterial ska öka och användningen av farliga ämnen och skadliga kemiska ämnen i byggprodukter ska minimeras (nytt mål). 66 Förorenade områden 37 ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö. Dessa områden ska fortsätta att inventeras och saneras (nytt mål). 67 Mängden insamlat hushållsavfall per invånare ska minska till 2021 jämfört med år 2000 (reviderat från Agenda ). 68 Insamlade tidningar och förpackningar ska senast 2021 öka till samma nivå som rikssnittet 38 (reviderat från Agenda ). Metaller i avloppslam, bly, kadmium och kvicksilver (µg/l). Mäts årligen. Bly 21 µg/l, kadmium 0,8 µg/l, kvicksilver 0,6 µg/l (2015). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Boende, Verksamma Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder, Huge fastigheter AB, Verksamma Inventerade och sanerade förorenade områden. Mäts årligen. Mängd hushållsavfall (kg/inv). Mäts årligen. Mängd insamlat källsorterat material (kg/invånare). Mäts årligen. Andel invånare i tätbebyggt område respektive glesbebyggt område som har max 400 meter respektive 800 meter till en återvinningsstation (procent). Mäts årligen. Nytt mått, nuläge saknas. 386 kg/invånare (2015). 55,5 kg/invånare (2015). 39 procent i tätbebyggt respektive 0,10 procent i glesbebyggt (2015). Tillsynsnämnden Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunstyrelsen, FTI AB, SRV återvinning AB 36 I Henriksdals reningsverk, som merparten av Huddinge avloppsvatten tas om hand i. 37 Av till exempel tungmetaller och miljögifter 38 Rikssnittet är 69,5 kg/invånare. 40

121 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område ska minst 60 procent av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska minst 65 procent av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska minst 70 procent av alla hushåll sortera ut matavfall (beslutat i Avfallsplanen 2011) ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll (beslutat i Avfallsplanen 2011). Andel enbostadshus med fastighetsnära insamling (procent). Mäts årligen. Andel flerbostadshus med fastighetsnära insamling (procent). Mäts årligen. Andel hushåll som sorterar ut matavfall (procent). Mäts årligen. Andel felsorterat farligt avfall (procent) Mäts årligen 44 procent (2015). Ca 10 procent (2015, samtliga SRVkommuner). Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Ca 35 procent (2015, samtliga SRVkommuner). Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Ca 0,3 procent (2015, samtliga SRVkommuner) Kommunstyrelsen, SRV återvinning AB Kommunens egna verksamheter 73 Samtliga farliga ämnen i varor och produkter som används i kommunens verksamheter och som kan ha allvarliga hälso- och/eller miljöeffekter 39 ska senast 2021 ha bytts ut. Detta ska ske främst inom områdena: städning, möbler, ljuskällor textilier, redskap i tillagningskök, lekmaterial, undervisning och engångsmaterial. Kommunen ska verka för detta i motsvarande verksamheter som drivs i privat regi (nytt mål). 74 Andelen miljömärkta varor i kommunala verksamheter ska öka (nytt mål). Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder Andel avtal där miljökrav ställs (procent). Mäts årligen. Nuläge saknas. Samtliga nämnder 39 De egenskaper som avgör om kemikalier anses farliga är huruvida de bryts ned i naturen (persistens), anrikas i människor eller djur (bioackumulation) eller är giftiga (toxicitet). Ytterligare egenskaper är cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande och hormonstörande. (Länsstyrelsen) 41

122 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 75 Produkter som innehåller farliga ämnen som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler 40 ska inte köpas in eller användas (nytt mål). 76 Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent senast 2020 (beslutat i Mål och budget). 77 Alla kommunala verksamheter ska senast 2018 källsortera de förpackningar (glas, metall, plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till (nytt mål) ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall (nytt mål). 79 Verksamheter, där mat serveras, ska arbeta aktivt med att minska matsvinnet, främst portionsmatsvinn (nytt mål). 80 Minst en ny återbruksverksamhet ska starta senast 2019 (nytt mål). Produkter och tjänster som innehåller farliga ämnen som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler har köpts in (ja eller nej). Mäts årligen. Andel ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter. Mäts årligen. Andel kommunala verksamheter som källsorterar förpackningar och tidningar (procent). Mäts årligen. Andel kommunala verksamheter som sorterar ut sitt matavfall (procent). Mäts årligen. Nuläge saknas. 40 procent (2015). Nytt mått, nuläge saknas. Nytt mått, nuläge saknas. Samtliga nämnder Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Socialnämnden, Äldreomsorgsnämnden Samtliga nämnder Samtliga nämnder Mått saknas. Nuläge saknas. Samtliga nämnder som har verksamheter där mat serveras. Antal återbruksverksamheter. 2 st 41 (2016). Kommunstyrelsen 40 REACH, bilaga XIV, XVII och kandidatföreteckningen 41 Datakvarnen och Barnkällaren 42

123 Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Om man ser till vad som händer i omvärlden på kemikalieområdet kan det konstateras att det hela tiden sker förändringar i takt med att olika kemikaliers skadliga hälsoeffekter upptäcks. Det finns hundratusentals kemikalier på marknaden idag. Av dessa känner forskarna till hälsoeffekterna av några hundra. Dessutom saknas kunskap om hur de olika kemikalierna reagerar med varandra och påverkar människors kroppar, den så kallade cocktaileffekten. Området giftfri miljö kräver en hel del kunskap hos dem som arbetar med det och dessutom krävs det att de som arbetar med frågorna inom kommunen håller sig ständigt uppdaterade. Tungmetaller och miljögifter så som perfluorerade ämnen vet man idag ger hälsorisker om de till exempel återfinns i dricksvatten. De kan även leda till förgiftning av växter och djur. Att bedriva ekologiskt jordbruk är viktigt för att minska giftspridningen. Det ekologiska jordbruket kan ge lite lägre avkastning än det konventionella. Vid exploatering tillkommer kostnader då förorenad mark behöver saneras. En ökad service för avfallshantering till invånarna kan innebära ökade kostnader. Detta regleras främst via avfallstaxan. Ansvaret för tidnings- och förpackningsinsamlingen ligger i dag på Förpackningsoch tidningsinsamlingen. Företagen som tillverkar förpackningar, ska också se till att dessa samlas in. Vid en eventuell övergång av ansvaret av förpacknings- och tidningsinsamling till kommunerna, behöver resurser avsättas. Kommunens egna verksamheter Kommunen har under flera år framgångsrikt bedrivit arbete för att öka andelen ekologiska livsmedel utan att ha extra medel avsatta. Detta har lyckats genom att planera måltiderna annorlunda, dra ner på mängden kött och använda livsmedel efter säsong. Ekologiska livsmedel är i många fall något dyrare än konventionellt producerade livsmedel. Liksom vid inköp av ekologiska livsmedel kan miljömärkta produkter vara något dyrare. Dessutom krävs det vid upphandlingar en relativt god marknadskännedom. En upphandlingsprocess som inte bara utvärderar anbud på priset kräver större kunskap. Därmed kan det behövas utbildningsinsatser för kommunens verksamheter. 43

124 Om kommunen inte vidtar åtgärder för att minska farliga kemikalier riskeras hälsan för dem som kommunens verksamheter är till för och för kommunens anställda. Det innebär ingen ökad kostnad i sig att sortera i olika fraktioner. Initialt krävs en kostnad för installation av avfallskärl där dessa inte finns. En återbruksverksamhet där möbler med mera inom den kommunala organisationen återvinns istället för slängs, innebär ekonomiska besparingar eftersom kommunen då inte alltid behöver köpa nytt. 44

125 Temaområde: Informera och engagera (Inget nationellt miljömål) Huddinges invånare och verksamma samt anställda i Huddinge kommun ska ha god kännedom om miljöproblemen och hur deras val till vardags påverkar möjligheterna att nå miljömålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot dem. Ambitionen är att invånare och verksamma ska uppleva miljöarbetet som utvecklande och att det är lätt att göra rätt. Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan kommunala verksamheter och mellan kommunen, boende och verksamma. Mål Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 81 Det ekologiska fotavtrycket 42 ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot) (beslutat i Mål och budget, Hållbart Huddinge 2030). Senast 2045 ska fotavtrycket minska till 1,75 globala hektar (vilket motsvarar 1 jordklot) (nytt mål). 82 Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag ska öka till 2021 (reviderat från Agenda ). 83 Kommunens miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer (nytt mål). Ekologiskt fotavtryck (globala hektar). Mäts vart femte år. Antal miljöcertifierade och miljödiplomerade företag. Mäts årligen. Antal publika arrangemang/ kampanjer. Mäts årligen. 5,5 globala hektar (2004). Samtliga nämnder, Kommunala bolag, Verksamma, Boende 134 st (2015). Kommunstyrelsen, Kommunala bolag, Verksamma Ca 10 st (2015). Samtliga nämnder, Kommunala bolag 42 För att beräkna det ekologiska fotavtrycket utgår man från statistik över vad vi konsumerar av olika varor och tjänster för att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har behövts för denna konsumtion, oavsett var i världen produktionen sker. 45

126 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunen som geografiskt område 84 De som bor och verkar i Huddinge ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval och är en hjälp för att undvika skadliga kemikalier (nytt mål). Arbete har skett för att informera och ge verktyg för invånarna att agera miljösmart (ja/nej). Mäts årligen. 85 Naturinformation och naturguidningar ska utvecklas kontinuerligt. Skyltar och broschyrer ska finnas i och om alla naturreservat. Naturinformation på webb och i sociala media ska hållas uppdaterad (nytt mål). 86 Energi- och klimatrådgivningen ska fortsätta att finnas tillgänglig för privatpersoner, företag och organisationer (reviderat från Agenda ). Arbete har skett med naturinformation (ja/nej). Mäts årligen. Antal kontakter/ rådgivningstillfällen via telefon, e-post eller besök. Mäts årligen. Ja, arbete har skett (2015). Ja, arbete har skett (2015). 86 (2015). Samtliga nämnder Kommunala bolag Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Kommunens egna verksamheter 87 Anställda och förtroendevalda i kommunen ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor (beslutat i Plan för miljöarbete). Andel medarbetare som har genomgått grundläggande miljöutbildning (procent). Mäts årligen. Nytt mål, nuläge saknas. Kommunstyrelsen 88 Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer (nytt mål). Internt miljöarbete ingår i utbildningen för nyanställda chefer (ja/nej). Mäts årligen. Ja, det ingår (2015). Kommunstyrelsen 46

127 Nr Mål Mått Nuläge Ansvarig Kommunens egna verksamheter 89 Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande ska öka till 20 procent senast 2021 (reviderat från Agenda ). Andel förskolor och skolor som är certifierade med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. (procent). 13,5 procent (2015). Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasienämnden, Verksamma Mäts årligen. Konsekvenser Kommunen som geografiskt område Arbetet med att engagera och informera invånarna har idag begränsade resurser. En ökad ambitionsnivå i detta arbete, som miljöprogrammet föreslår, innebär att ökade resurser behöver avsättas, både personella resurser och resurser för genomförande av åtgärder. I arbetet med att informera och engagera om miljöfrågor har flera föreningar i Huddinge ett bra och aktivt arbete inom detta område. Detta är ett viktigt arbete. Kommunens egna verksamheter Målet om att alla anställda ska ha grundläggande kunskap om miljöfrågor är inget nytt mål utan har funnits sedan länge i kommunen och ingår som en del i kommunens miljöledningssystem. Tidigare har kommunen haft en webbutbildning som samtliga anställda gjorde. Ett liknande upplägg är troligtvis den effektivaste metoden eftersom det innebär att varje anställd avsätter ca en timme någon gång under sin anställning i kommunen. Kostnad tillkommer för att köpa in utbildningen. Internt miljöarbete ingår redan nu i utbildningen för nyanställda chefer. Att certifiera förskolor och skolor enligt någon etablerad certifiering innebär en kostnad för de skolor och förskolor som certifierar sig, men erbjuder också ett sätt att arbeta systematiskt med miljöfrågor och att få in det i dem pedagogiska verksamheten. 47

128 Huddinges miljöprogram och omvärlden Huddinge kommun är beroende av sin omvärld. Kommunens miljö och invånare både påverkas av de globala miljöproblemen och bidrar till dem. Vi behöver därför förhålla oss till den forskning, de överenskommelser och det arbete som görs på internationell, nationell och regional nivå. Nedan beskrivs några av de viktigaste delarna som kommunen behöver ta hänsyn till i sitt strategiska miljöarbete och vid utformning av lokala mål och åtgärder. Det hållbara samhället definierat med hjälp av hållbarhetsprinciperna Internationella mål, konventioner och överenskommelser Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål Hållbart Huddinge 2030 Huddinges miljöprogram Boendes och verksammas miljömål och aktiviteter 48

129 Hållbarhetsprinciperna Det vetenskapligt grundade hållbarhetsprinciperna definierar de grundläggande villkoren för ett hållbart samhälle, samt hjälper till att säkerställa att vi inte systematiskt förstör de sociala och ekologiska systemen som vi är beroende av. De fungerar som instruktioner för att skapa ett välmående samhälle idag och i framtiden. I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler) Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen. 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve). 3. undanträngning med fysiska metoder (t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem). 4. och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Planetära gränser 43 Begreppet planetens hållbara gränser publicerades första gången 2009 och identifierar de miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Begreppet som utvecklades vid forskningsinstitutet Stockholm Resilience Centre innebär att det finns nio miljöproblem i världen och att vart och ett utav dem har en gräns för vad jorden kan hantera. De nio planetära gränserna är: 1. Klimatförändring. 2. Förlust av biologisk mångfald. 3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären. 4. Havsförsurning. 5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). 6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning). 7. Färskvattenanvändning. 8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer). 9. Nya kemiska substanser ( Novel entities : till exempel organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster)

130 Forskarna bedömer att fyra av de nio planetära gränserna nu överskrids. Dessa är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Överskridandet beror på oss människor och att vi har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Genom att överskrida gränserna riskerar till exempel marina ekosystem att förändras dramatiskt till följd av försurning och övergödning. Ett annat scenario är att temperaturer stiger så mycket att det hotar jordbruksproduktion, infrastruktur och människors hälsa. Ytterligare en konsekvens kan vara att fortsatt förlust av biologisk mångfald urholkar tillhandahållandet av de ekosystemtjänster som mänskliga samhällen är beroende av. 17 globala mål 44 På FN:s toppmöte den september 2015 beslutade världens ledare om 17 nya globala mål för hållbar utveckling. Dessa ersätter de åtta tidigare milleniemålen och kommer att vägleda internationellt utvecklingssamarbete fram till De 17 globala målen är: 1. Utrota fattigdom i alla dess former, överallt. 2. Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk. 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. 4. Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 5. Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning. 6. Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. 7. Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla. 8. Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla. 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. 10. Minska ojämlikhet inom och mellan länder. 11. Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara. 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster

131 13. Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. 14. Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling. 15. Hållbart skogsbruk, stoppa ökenspridning, bromsa och vända markförstöring samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssystem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer. 17. Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Av de 17 globala målen har kommunen arbetat in 9 i miljöprogrammet (mål nr: 2, 3, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 15). De nationella miljömålen 45 De nationella miljömålen har beslutats av riksdagen och utgör grunden i den svenska miljöpolitiken. Målen och dess preciseringar beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Preciseringarna används också i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Generationsmålet anger inriktningen för den omställning som behöver ske inom en generation för att miljömålen ska nås. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljömål. De 16 nationella miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö

132 15. God bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljömål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Uppföljningen innehåller en bedömning om dagens styrmedel och om de åtgärder som görs före år 2021 är tillräckliga för att nå målen. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. Regionalt miljömålsarbete Länsstyrelserna i landet har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljömålen. I Stockholms län arbetar länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och för att miljön ska bli bättre. I Stockholms län är miljömålsarbetet organiserat i en regional miljömålsdialog. 46 Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2021 valts ut för prioriterade insatser i länet. Arbetet med de prioriterade miljömålen ska samordnas med övriga insatser som görs i länet. Som ett stöd i hur detta görs har regionala miljömålsrådet hittills enats om ett antal strategier, åtgärdsprogram och gemensamma insatser. De prioriterade miljömålen för Stockholms län är: Begränsad klimatpåverkan. Frisk luft. Giftfri miljö. Ingen övergödning. God bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv. Strategier finns framtagna för målen Ingen övergödning, Giftfri miljö och för Ett rikt växt- och djurliv. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, uttrycker den gemensamma viljan för regionens utveckling fram till 2030 och med utblick mot Planen har arbetats fram av ett stort antal aktörer i regionen. Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Fyra övergripande mål ska nås till år

133 en öppen och tillgänglig region. en ledande tillväxtregion. en region med god livsmiljö. en resurseffektiv region. Den regionala utvecklingsplaneringen utgår ifrån ett stort antal olika sakområden. Flera av sakområdena har bäring på miljöområdet och är därmed något som har beaktats i miljöprogram , främst handlar det om sakområdena blåstruktur, grönstruktur och energi- och klimatpåverkan. RUFS 2010 kommer inom kort att ersättas av RUFS Dock kommer visionen och målen vara desamma. Huddinge kommun i samverkan Huddinge kommun är en ekokommun och är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Genom medlemskapet får kommunen tillgång till ett nätverk bestående av ett stort antal andra svenska kommuner och landsting för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Sekom arbetar även med att påverka beslutsfattare i viktiga frågor som rör det uthålliga samhället. Som medlem är kommunen med och påverkar. Till Sekom rapporterar kommunen årligen in siffror till de tolv nyckeltal som nätverket har tagit fram för att mäta tillståndet i medlemskommunerna. Sekoms medlemmar ska i alla politiska beslut ta hänsyn till de fyra hållbarhetsprinciperna 47. Hållbarhetsprinciperna presenteras på sidan 49. Kommunen har även genom Södertörnssamarbetet samarbete inom miljöområdet. Södertörnskommunerna tar årligen fram en nyckeltalsrapport med jämförande miljönyckeltal. I Södertörns utvecklingsprogram anges att Södertörnskommunerna ska leda omställningen till ett klimateffektivt samhälle. Inom detta område har kommunerna uppdrag kring att genomföra omställningen till samordnad varudistribution och kring att arbeta för en förstärkt infrastruktur för förnyelsebara drivmedel. 48 Kommunen deltar även i flera andra regionala samarbeten inom miljöområdet. Då utifrån mer specifika ämnesområden

134 Metod för kommunens interna miljöarbete 49 Principer för det interna miljöarbetet Kommunens interna miljöarbete är integrerat i kommunens styrmodell och planerings- och uppföljningsprocess och följer därmed principen för Planera Utföra Följa upp Förbättra. Planera Identifiera miljöaspekter och tillhörande miljöpåverkan I miljöarbetet ska de betydande miljöaspekterna prioriteras. Dessa är Energi- och vattenanvändning i verksamhetslokaler. Person- och varutransporter. Förbrukning av varor. Avfall. Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för att ta fram övergripande miljöutredningar för miljöaspekter som är kommungemensamma. På förvaltningsnivå identifieras miljöaspekter som gäller för förvaltningen. På arbetsplatsnivå används åtgärdslistor som är anpassade till respektive verksamhet och dess miljöaspekter. Identifiera lagar och andra krav Kommunstyrelsens förvaltning identifierar lagar och andra krav som kan vara relevanta för respektive förvaltnings miljöaspekter. Mål och åtaganden Mål ska finnas på övergripande nivå i miljöprogrammet, i Mål och budget. Mål ska även finnas på nämndnivå och redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. Till målen ska mått, nyckeltal och åtaganden finnas kopplade. På enhets- och verksamhetsnivå ska åtgärder finnas och följas upp. 49 tidigare Plan för miljöarbete 54