Anhöriga. Huliganutredningen. Björn Eriksson berättade att huliganproblemet. fenomen. Den äldsta kända huliganproblematiken

Transkript

1 Konferensdokumentation Hur hanterar vi social oro i Västmanland? Det var rubriken på en tvådagarskonferens som Länsstyrelsen ordnade i Västerås 30 september till 1 oktober. Konferensen, som lockade ett 150-tal deltagare från hela länet, är en del i Länsstyrelsens pågående arbete om sociala risker/social oro. Syftet med konferensen var att belysa olika perspektiv på social oro och att sätta igång tankar och idéer om hur vi kan förebygga och hantera social oro i vårt län. Landshövding Ingemar Skogö inledde dagarna genom att lyfta just de olika perspektiven på social oro: samverkan, anhöriga, idrottsvåld, media, krisstöd, ekonomi, segregation, utanförskap och marginalisering. Vi måste alla hantera social oro och framförallt måste vi arbeta förebyggande, sa Ingemar Skogö. Därför är det viktigt att dela med sig av erfarenheter och lära av andra. I samverkan åstadkommer man de riktigt bra resultaten och i Västmanland har vi en bra samverkan, exempelvis genom U-sam-nätverket. Ingemar lyfte även vikten av gemensamma övningar och att dra lärdomar från andra håll. Ingemar Skogö inledningstalade. Ekonomi Anhöriga Huliganutredningen SOCIAL ORO Media i teorin Idrottsvåld Media i praktiken Marginalisering Björn Eriksson berättade att huliganproblemet inte är något nytt fenomen. Den äldsta kända huliganproblematiken vid fotboll finns dokumenterad från 1300-talet. I pressen började man skriva om fotbollsvåld på 1850-talet och i Sverige var den första stora redogörelsen för huliganism Den egentliga startpunkten kan dock sägas vara VM i fotboll på 1960-talet. I Stockholm började man samverka mot huliganism, vilket ledde till att man startade en utredning. Per Unckel påbörjade arbetet, men sedan tog Björn Eriksson över som nationell samordnare. Relationen mellan staten - det offentliga - och idrotten är problematisk. Om det som levereras är våldsamma bataljer - hur länge Samverkan Utanförskap Krisstöd Segregation kommer då staten vilja vara med och stödja idrotten? Hur kan man värna den goda supporterkulturen? Bilden av att huliganismen eskalerar är inte sann. Det blir tvärtom bättre, sa Björn Eriksson. Men - när det väl spårar ur så gör det det ordentligt. Vi har också en mediabild som spelar in här. Media blir en megafon, en högtalare, eftersom det passar media att beskriva den här typen av våldsamma händelser. De värsta huliganerna i Sverige är en grupp på cirka 650 personer. Tre procent av alla supportrar är stökiga, resten är vanliga idrottsåskådare. Alltså måste man fokusera arbetet på att stödja den goda supporterkulturen och bekämpa den onda. Gruppen på 650 personer består av en bred samling människor. Att få slåss är en beroendeframkallande Konferensen genomfördes med stöd av MSB.

2 mekanik. Det finns flera högintelligenta personer inom gruppen - ett ledargarnityr. Man måste ha med sig vetskapen om att den är en drog, den här lusten att slåss, sa Björn Eriksson. Om man inte förstår hur kulturen fungerar så är den svår att bekämpa. När man ska bekämpa den måste man börja med att titta på lagstiftningen. Det handlar bland annat om tillträdesförbud. Björn Eriksson vill ha tre års tillträdesförbud till arenorna. På det sättet slår man sönder kontaktnätet genom att huliganerna inte får gå på matcherna. Allra helst skulle Björn Eriksson se ett förbud för de här människorna att ens befinna sig runt arenan. Utmaningen är hela tiden att får bukt med huliganerna utan att slå sönder den goda supporterkulturen, avslutade Björn Eriksson. Utanförskapets pris Christina Wahlström från Skandia berättade om hur Skandia samverkar i en stiftelse och ger pengar för förebyggande arbete inom tre fokusområden: eldsjälar, självkänsla/föräldrastöd och utanförskapets pris. Skandia har jobbat med utanförskapets pris sedan Man tror på det ideella arbetet och man tror på civilsamhället. Skandia har bland annat medarbetare som volontärarbetar i olika ideella organisationer. Utanförskapets omfattning: 12,8 procent av alla ungdomar hamnar i utanförskap, sa Christina Wahlström personer som hamnar i utanförskap kostar samhället 155 miljarder. För att räkna fram utanförskapets pris har man försökt att identifiera alla kostnader som uppkommer för samhällets aktörer, t ex kring en missbrukare. Om vi sätter in pengar och insatser tidigt istället, så slipper vi höga kostnader senare. Tidiga insatser är både bättre och billigare. Christina Wahlström lyfte exemplet med sociala investeringsfonder. Det handlar om en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastningar. Man måste vara beredd på att ta lite risker och man måste också vara beredd på en omfördelning av kostnader. Andra samhällsaktörer kanske får ta vinsten av de investeringar kommunen gör. Sociala medier i teorin Jonas Landgren är forskare på Chalmers i Göteborg. Hans forskningsområde handlar om design av praktikfokuserad teknikanvändning, dvs hur kan vi designa mötet mellan individen och praktiken bättre? Det är lätt att köpa tillgång till teknik, men det är svårt att designa tekniken. Här har sociala medier kommit in som en liten komponent, sa Jonas Landgren. Poängen med sociala medier är att man kan skapa och sprida information i flera led. Allt handlar om hur man är sammanlänkad. Man vill att informationen ska länkas vidare, men man får ingenting gratis utan man måste hela tiden se till att vara intressant. De som följer dig ska ha stora nätverk så att din information når vidare. Vid social oro och kravaller produceras en mängd information, bilder, filmer etc, som sedan sprids vidare i sociala medier. Ibland blir de här rapporteringarna väldigt krigsliknande Björn Eriksson berättade om huliganutredningen. eftersom man har en dramaturgi i det som om man rapporterar från ett krigsområde. Det blir en konstig typ av logik där man i media gärna vill visa upp brinnande fordon o dyl. Utifrån mediabilden kommer sedan en flod av reaktioner och det är en utmaning hur man som organisation tar hand till exempel om sitt Facebookflöde. Myndigheters användning av sociala medier Myndigheter bör fundera över vilka effekter de vill uppnå genom att finnas i sociala medier. Det måste finnas en strategi och en idé bakom användandet en idé om hur man kan nå ut. Man måste få folk att sprida budskapet. Sociala medier ska ses som en del av en digital närvaro. Där människor är, där ska vi vara. Jonas Landgren pratade om myndigheters använding av sociala medier.

3 Myndigheters arbete i sociala medier bygger ofta på ett personligt engagemang och det hanteras under kontorstid. När man börjar engagera sig i sociala medier är det viktigt att man funderar kring uthålligheten framöver. Det finns olika syften för myndigheter att arbeta med sociala medier. Det kan bland annat handla om att förmedla nyheter, marknadsföra verksamheten, öka sin service genom att besvara frågor, medborgardialog, informera vid samhällsstörningar. Det gäller att arbeta med en mix av plattformar, sa Jonas Landgren: den egna webben, Facebook, Twitter, YouTube mfl. Genom att följa sociala medier kan man förbättra sin lägesbild vid social oro. Med hjälp av sociala medier kan man få in dimensionen: hur uppfattar omvärlden våra insatser just nu?. Man bör följa ett antal starka röster och se hur de reagerar på händelsen och på våra insatser. Det finns två centrala analyser som man bör göra när man skapar sin lägesbild - händelseanalys och aktörsanalys. Händelseanalys innebär att man följer något över tid och försöker se hur det hänger ihop. Utifrån händelseanalysen kan man skapa en tidslinje. Det gäller att se förändringar över tid. En aktörsanalys handlar om att se vilka aktörer man ska följa för att få en bra bild av ett skeende. Har det kanske dykt upp nya aktörer som man måste ha koll på? Jonas Landgren berättade att det pågår ett arbete mot en automatiserad omvärldsbevakning med prediktivanalys. Det innebär en omvärldsbevakning som genom att följa och analysera flöden och strömningar kan förutsäga vad som kommer att hända. PO Michel berättade om hur hjärnan fungerar och hur människor reagerar vid kriser. krisstöd bör utformas för att ge önskad effekt. Vad är en kris? Människor upplever kränkningar när något som är stort och viktigt försvinner. Det kan handla om allt från ens boende vid exempelvis en brand till ett älskat husdjur. Är det något som är viktigt för den drabbade så får det stor påverkan, oavsett hur obetydligt det kan te sig för en utomstående. Hur drabbas man av en kris? Om man inte vet vad det är som sker och inte har möjlighet att påverka - vad gör man då? Då blir utfallet av ett krisskeende värre. Om man tidigare har blivit traumatiserad är man lättare påverkad. Parallell livsstress ger också en allvarligare påverkan. Socioekonomisk status kan vara ett exempel på parallell livsstress. Mer introverta personer drabbas ofta hårdare av en kris. Personer med låg IQ är också mer utsatta. Kvinnor drabbas hårdare och barn är en riskgrupp generellt sett. Om den enskilde har upplevt ett livshot blir det en allvarligare påverkan på den individen. Bristande socialt stöd är en negativ faktor, därför är det viktigt ur ett krisstödsperspektiv att ta reda på hur det sociala nätverket runt en krisdrabbad person ser ut? Den akuta stressreaktionen efter en allvarlig händelse bör vara borta efter tre-fyra dagar. Om den inte går över kan den utveckla sig till andra, bestående reaktioner som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Jonas Landgren, PO Michel och Christina Wahlström i paneldiskussion ledd av moderator Rainar All. Organisation och uthållighet krävs om man ska kunna förstå, förebygga och hantera social oro, avslutade Jonas Landgren. Modernt krisstöd efter allvarliga händelser PO Michel föreläste om hur kriser påverkar människor och hur ett modernt

4 Vad är det som fungerar i krisstöd? Psykologisk första hjälp Uppföljning oerhört viktig! Personer som uppvisar mer mindfulness och övar sig i detta övar sig i att vara nöjd med tillvaron - klarar sig bättre. Ledarskap och det upplevda stödet från organisationen är oerhört viktigt. Socialt stöd handlar om förväntan. Goda förväntningar stärker människor. Personers förmågor för psykologisk återhämtning Marginalisering och segregation, ungdomar och utanförskap Professor Masoud Kamali från Mitthögskolan inledde med att säga att den här problematiken har vuxit. Segregationen i samhället har ökat och Sverige är ett av Europas mest segregerade länder. Ungdomar kopplas ofta till social oro. Vi måste förstå mekanismerna bakom brottsligheten. Ungdomar är impulsiva och tänker inte på konsekvenserna. Gränsen mellan att begå brott eller inte är hårfin. Ungdomarna är här- och nuorienterade. De är emotionella. Det här måste vi vara medvetna om. De är också identitetssökande och identifieringsprocessen är väldigt komplex. Ungdomskulturen är inte likadan i hela världen, den är heterogen. Det gemensamma är dock att ungdomar saknar makt och inflytande. Därför söker de en gemenskap och de söker inflytande i samhället. Olika ungdomar har olika möjligheter att komma in i samhället. Villkoren för ungdomarna ser väldigt olika ut. Många lärare i segregerade områden saknar exempelvis lärarkompetens och det här påverkar ungdomarnas chanser att komma vidare. Masoud Kamali pratade om avcivilisering och demonisering av "mörka förorter. Staten drar sig tillbaka därifrån vilket leder till marginalisering och stigmatisering. När välfärdsstaten drar sig tillbaka drabbas den som har det svårast först. Förorter blir sedda som farliga, vilket gynnar dem som bygger myter på det. Den mörka förorten är den strukturella diskrimineringens rumsliga konsekvens. Den är ett rum för "de andra". Vad finns det då för föreställning om förortsungdomar? Förorten är platsen för invandrarna och deras aggressiva och hotfulla unga män. Unga invandrartjejer är passiva offer för invandrarnas patriarkat/hederskultur. Förortsungdomarna bildar kriminella gäng, misshandlar rånar etc. Utanförskap kan vara självvalt. En del människor väljer att segregera sig. Den påtvingade segregationen ansvarar dock vi i samhället för. Masoud Kamali talade om vikten av att förstå bakgrundsfaktorerna till att social oro uppstår. Vad gör man när segregationen ökar? Man röstar med fötterna. Man stannar hemma istället för att gå till vallokalen. Man utvecklar självförsvarsmekanismer och idealiserar marginaliseringen. Hur kan vi då minska social oro och kravaller? Genom att minska socioekonomiska ojämlikheter. Genom att bekämpa den strukturella institutionella diskrimineringen. Genom att skapa lika möjligheter och möjliggöra ungas deltagande i samhällslivet och uppmärksamma den komplexa utsattheten hos dessa ungdomar. Vi måste bryta våldets romantik och respektingivande funktion. Skogsbranden i Västmanland Efter det ordinarie konferensprogrammet dag 1 bjöds vi på en extrainsatt föreläsning om skogsbranden i Västmanland. Mats Jansson, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund inledde med att berätta om de första dagarna under branden. Därefter tog Lars-Göran Uddhom, Södertörns Brandförsvarsförbund över och berättade om den period då han var räddningsledare. Slutligan berättade Åke Jacobsson, ansvarig för den nuvarande krishanteringsorganisationen för skogsbranden på Länsstyrelsen, om vad som sker framöver.

5 Anhörigperspektivet vid allvarliga händelser Unni Espeland Marcussen berättade om sin dotter Andrine som var den sista som sköts på Utøya. Hon berättade om hela skeendet, händelsen i sig och vad som hände efteråt. Hon berättade också om Nasjonal støttegruppe som stiftades i augusti Støttegruppens roll är att vara ett språkrör in mot myndigheterna. Målet är att hjälpa dem som drabbades att gå vidare. Det är ingen homogen grupp som deltar utan det är både de som har förlorat en anhörig och de som fick hem sina barn efter Utøya. Just nu pågår arbete med minnesmärken och frågan om att bygga upp verksamhet på Utøya igen. Här pågår diskussioner om Utøya ska få stå orört som det är eller om ön återigen ska användas för ungdomsläger etc. Många personer i støttegruppen arbetar med att berätta för andra, delta på konferenser etc. Den allra viktigaste funktionen för gruppen är dock att jobba med att stötta varandra, för det här går aldrig över, utan vi måste lära oss att leva med det. Som samhälle måste vi vara förberedda på att det värsta kan hända. På kommunnivå måste vi vara förberedda varje dag. Det är viktigt att stödet finns där och att invånarna vet vilken hjälp som finns. Det anhöriga i kris behöver allra mest är information. När en människa är i kris är det de första veckorna ingen idé att fråga vad hon behöver för det vet man inte då. Vi behövde att någon fanns där som vi kunde fråga och vända oss till. Sorg yttrar sig på så många olika vis och människor i kris behöver rådgivning för att veta vad som är normalt, avslutade Unni. Metodhandbok för samverkan mot social oro, erfarenheter från Husby Projektet Metodhandbok för samverkan mot social oro baseras på praktiska erfarenheter från flera olika sektorer och yrkesgrupper. Projektet bygger på en utvärdering av samverkansarbetet i Järvaområdet och kunskapsinhämtning från studiebesök i Uppsala, Göteborg och Malmö samt London, Köpenhamn och Paris. Gemensamt för dessa områden är att de har drabbats av social oro i form av våldsamma upplopp, skadegörelse, anlagda biloch skolbränder samt stenkastning mot företrädare för samhället. Unni Espeland Marcussen berättade om sin dotter Andrine som var den sista som sköts på Utøya och om arbetet med Nasjonal støttegruppe. Johnny Lindh presenterade arbetet med metodhandboken för samverkan mot social oro. Johnny Lindh, kommissarie vid Västerortspolisen, inledde föreläsningen med att visa en checklista över de indikatorer man hade på social oro innan Husbykravallerna drog igång. Den här checklistan är dock en efterhandsdokumentation. Man hade inte den i sina rutiner då, men det har man nu. Man arbetar efter en modell där lägesbilderna är indelade i grönt, gult, rött och orange och där grönt är normalläge. Arbetssättet baseras på att förutsättningarna för brottslighet är samspelet mellan tre faktorer: motiverad förövare, attraktivt objekt och avsaknad av någon form av avskräckande faktorer som till exempel social kontroll. När de tre faktorerna sammanfaller uppstår de största riskerna. Ett exempel på samverkan är de utsättningsmöten för fältarbetare, nattvandrare, övriga sk goda krafter och polisen som man håller på fredagar i Järva. Deltagarna får ett sms från kommunen inför mötet med lägesrapport och information för att skapa en gemensam lägesbild och vidta eventuella åtgärder. Gult läge betyder att det har inträffat händelser som kan eskalera. Om man ser tecken på social oro intensifieras arbetet, till exempel genom dagliga utsättningsmöten. Det är också viktigt att ta fram en mediestrategi och att någon bevakar och uppdaterar sociala medier. Ett exempel på en situation som snabbt eskalerade efter en dödsskjutning av polisen är upploppen i Husby som sedan spred sig över hela landet. Orange läge betyder efterarbete och förberedelse för övergång till det normala. Media och kommunikation vid Husbykravallerna Johnny Lindh berättade om medialäget vid Husbykravallerna och hur polisen

6 arbetade för att återta kommandot över mediabilden. Man hade inte speciella talespersoner, utan alla fick tala med media. Man tog fram huvudbudskap som alla skulle utgå från. Man använde inte Facebook utan Twitter för att sprida relevant information. Johnny Lindh avslutade med att berätta om hur läget är i Järva nu. Han berättade om en incident i Rinkeby i somras med en bilbrand, där polisen inte grep in på ett bra sätt utan fick kritik för att inte bry sig om invånarna. I Husby har man dock sett en liten ljusning i läget och det berodde enligt Johnny Lindh på att Fryshuset har startat en skola där och arbetar aktivt med ungdomarna i området. Robin Govik visade på hur medialandskapet och konsumtionen av nyhetser och information förändras. Nytt medialandskap/sociala medier i praktiken Robin Govik, Aftonbladet, inledde med att säga att han tror att Aftonbladets papperstidning kommer att läggas ner Han såg det inte som något större problem dock, eftersom tidningens nätupplaga har unika läsare varje dag. - Det här handlar om en revolution inom media konstaterade Robin Govik. Sociala medier kommer alltid att vara först med nyheter framöver och gammalmedia kommer inte att kunna konkurrera med sociala medier. Sociala medier är något helt annat än traditionella medier och medieflödet är omöjligt att överblicka. Robin Govik berättade om hur Aftonbladet ställer om sitt arbete efter det nya medialandskapet. Aftonbladet jobbar mycket med sociala medier och har bland annat startat Socialkoll.se. Sociala medier är utmärkta för att breaka nyheter, samla in information, hitta källor och bygga varumärket inom de yngre målgrupper där aftonbladet.se inte är etablerad. Man når fler läsare helt enkelt. Tonen i sociala medier är annorlunda än i vanliga medier. Den är mer direkt, mer personlig och närheten till läsarna är det viktigaste. Idag finns konstant tillgång till och delande av information. Dagens medialandskap är för stort och mångfacetterat för att ha en nyhetschef som ska ha koll på allt. Därför kommer Aftonbladets redaktion att förändras och ett större ansvar kommer att läggas ut på varje medarbetare att vara sin egen nyhetschef - att fatta mer självständiga beslut om vad som ska publiceras. Aftonbladet har en tipsportal där man får in cirka 800 tips varje dag. Även det här är dock på väg att förändras eftersom allt fler väljer att dela sin information via sociala medier istället för att tipsa en tidning. Robin Govik berättade om hur medier blev en aktör i Husbykravallerna. I början upplevde man nästan att man kanske underblåste och eldade på kravallerna genom sin bevakning av händelsen. Därför beslutade man sig under dag tre att vara fullt bemannad och beredd, men att ligga lågt i rapporteringen tills det verkligen hände något. Man ville inte ta på sig ansvaret för oroligheterna. Trots att man tonade ner sin bevakning fortsatt upptrappningen av händelserna ändå. Aftonbladet anklagades för att ha betalat ungdomar för att sätta eld på bilar. På redaktionen tog man det här på stort allvar och utredde om någon hade sagt något som kunde misstolkas. Man kom dock fram till att det inte fanns någon sanningshalt bakom påståendena. Traditionella medier och sociala medier lever i symbios. I sociala medier delas och sprids det som skrivs i de traditionella medierna. Det här innebär dock en risk, sa Robin Govik. Eftersom tyckande är det som delas mest i sociala medier finns risken att de traditionella medierna börjar vinkla nyheter hårdare för att få större spridning. Avslutningsvis kom Robin Govik med några konkreta tips till myndigheter som arbetar i sociala medier. Skilj på fakta och hörsägen. Var tillgänglig och öppen. Satsa på omvärldsbevakning. För mer information om Länsstyrelsens projekt inom området sociala risker/social oro, kontakta Per Wideberg, , per.wideberg@lansstyrelsen.se eller Malin Dreifaldt, , malin.dreifaldt@lansstyrelsen.se. Konferensen avslutades med en frågestund under ledning av Rainar All.