Kommundialog - Kompetensförsörjning 2016

Transkript

1 Kommundialog - Kompetensförsörjning 2016 Samanställning Syftet med kommundialogen var att samtala om kommunernas arbete i aktuell fråga samt deras förutsättningar och behov utifrån ett kommunalt perspektiv. Kommunernas synpunkter ska bidra med underlag till det fortsatta arbetet med kompetensförsörjningsfrågor i regionen. Vid kommundialogerna träffade Camilla Håkansson, områdesansvarig för näringsliv och kompetensförsörjning, Ana Emilia Klasson, ansvarig för kompetensförsörjning och Johanna Brolin, processledare inom näringsliv och kompetens, kommunstyrelseordförande, kommunchefer, näringslivschefer och skolchefer bland andra. Varje kommun bestämde själva vilka som skulle delta vid respektive möte. Samtalet fokuserades kring följande rubriker; Kommunen, Näringslivet, Utbildning och Digitalisering. Under varje rubrik samtalades kring ett antal frågor som presenteras under respektive område nedan.

2 Kommunen Hur ser rekryteringsbehovet ut i kommunerna? I kommunernas verksamheter på kort sikt, dvs idag-3 år? Svara gärna utifrån åldersstruktur, kompetensbehov och trolig personalomsättning. I kommunernas verksamheter på lång sikt, dvs 4-10 år? Skiljer sig behovet från det på kort sikt ovan? Vad finns för hinder/utmaningar för att lösa rekryteringsbehoven ovan? De tolv kommunerna har under perioden maj juni följande antal anställda i sina verksamheter: Borgholm ca 1000 Emmaboda ca 750 Hultsfred ca 1500 Högsby ca 500 Kalmar ca 6000 Mönsterås ca 1100 Mörbylånga ca 1200 Nybro ca 2000 Oskarshamn ca 2400 Torsås ca 700 Vimmerby ca 1300 Västervik ca 3000 Varje kommun har en stor andel pensionsavgångar under de närmast kommande åren. Detta tillsammans med det faktum att antalet invånare över 80 år ökar och ökade krav på utbildning ger en stor utmaning för framtiden. Det är dock inte pensionsavgångarna som skapar den främsta oron, utan de avgångar som man inte kan förutspå. Personalcheferna i kommunerna träffas med jämna mellanrum för att hitta samverkansmöjligheter kring rekryteringsutmaningar bl a. Vi har en plan kommunen gjorde en allmän annons kring framtida rekryteringsbehov och listade ett antal yrken utan specifika tjänster. Hultsfred kommun Samtliga kommuner är överens om att det finns kompetenser som är klart svårare att rekrytera än andra. Dessa är lärare (alla slags lärare, men framför allt förskollärare samt matematik och naturvetenskap), under- och sjuksköterskor, kompetenser inom samhällsbyggnad och teknik samt socionomer (framför allt socialsekreterare). Generellt sett verkar det svårt att rekrytera högre utbildade personer och chefer. Det går inte att se några tydliga skillnader vad gäller lång och kort sikt. Minst lika viktigt som att hitta personal vid rekrytering är att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla befintlig personal och jobba med kontinuerlig kompetensutveckling.

3 Det upplevs svårare och svårare att rekrytera. Tunnare och tunnare underlag att arbeta med. Därmed väldigt viktigt att behålla de vi har! Attraktiv arbetsgivare genom att ge möjlighet att påverka, kompetensutveckling osv. Det blir färre anställda men med höge produktivitet. Torsås kommun De mindre kommunerna upplever att de ofta är plantskola åt de större. Sänkta krav på behörighet för att klara behoven är vanligt. Att genomföra lärarutbildning lokalt ger stor effekt, men LNU gör inte detta längre. Flera kommuner ser inte någon förståelse för landsbygdsproblematiken hos de styrande. När lärare som utbildas i Kalmar inte kan utföra sin praktik i de norra länsdelarna blir det svårt anser man. Det är viktigt att hitta möjligheter för lärcentra, annars löser man inte problematiken på sikt. I vissa fall är man överens om att utbildning inte är det avgörande, rätt människa är viktigare. I en liten kommun måste man vara generalist inom ex tekniska förvaltningen, går inte att anställa smala kompetenser. Mörbylånga kommun Hinder för att lösa behoven är helt enkelt tillgången på kompetens. Konkurrensen gör dessutom att framför allt lärare headhuntas och byter jobb med högre lön som främsta argument. Många nyanlända barn i skolorna ställer extra höga krav på personalen för att klara utmaningarna de ställs inför. Nya yrkeskategorier behövs för att möta utmaningarna inom skola och omsorg, fler händer krävs. Ibland annat Kalmar kommun pågår diskussioner kring hur man kan bygga upp stödjande team inom ex vård/omsorg och i skolan. Stora resurser läggs i våra kommuner på att tillvarata den kompetens som kommer med de nyanlända. Detta är avgörande även för att klara av försörjningsstödet i kommunerna framöver. Att använda och sprida de strukturer och goda exempel som finns i länet är viktigt. Praktikplatser är ett bra instrument för att locka framtidens arbetskraft. Skillnad från förra flyktingvågen på 90-talet då hade kommunen hela etableringsansvaret och anställde två personer som handgripligt följde med ut till näringslivet. Nu Af ansvar men man tar inte sitt fulla ansvar. Näringslivet upplever det som krångligt och svårt att hitta lämplig lösning. Mönsterås kommun

4 Näringslivet Känner ni till hur rekryteringsbehovet ser ut i kommunernas näringsliv på kort sikt, dvs idag-3 år? Svara gärna utifrån åldersstruktur, kompetensbehov och trolig personalomsättning. Känner ni till hur rekryteringsbehovet ser ut i kommunernas näringsliv på lång sikt, dvs 4-10 år? Skiljer sig behovet från det på kort sikt ovan? Vad finns för hinder/utmaningar för att lösa rekryteringsbehoven ovan? Struktur i näringslivet? Har länets kommuner någon bransch som är mer framstående än någon annan inom näringslivet? Vilka näringslivsforum/-nätverk finns i kommunerna? Det är naturligtvis inte möjligt för kommunerna att ha en tydlig bild av kompetensbehoven I alla företag, men de flesta har ändå en nära kontakt med många företag och därmed en uppfattning om hur deras utmaningar ser ut. Vissa kartläggningar görs för att förstå kompetensbehoven i näringslivet bättre. Generationsskiften är ytterligare en dimension på kompetensbehov då många i nästa generation inte vill ta över och istället läggs verksamheten ner. De branscher som lyfts fram som betydande i vårt län är teknik, tillverkningsindustri, trä, bygg, transport, besöksnäring och gröna näringar. Kompetenser som verkar svårare än andra att hitta är kockar, ingenjörer med spets, operatörer (framför allt CNC) samt specialistkompetenser. Många kommuner har bra information om vilka nätverk som finns i näringslivet. Vissa tycker att de som finns fungerar bra, medan andra tycker att det finns för många och att de inte har något tydligt syfte. Det finns några nätverk som fungerar bra för kompetensförsörjningsfrågor i dagsläget. Företagarna och Svenskt näringsliv nämns som viktiga organisationer för framtiden. Frågor kring kompetensförsörjning, attraktivitet, kommun/infrastruktur, bostadsbyggande handlar också om arbetsmarknadsregion. Torsås ligger mitt i en bra arbetsmarknadsregion! Torsås kommun Kommunens möjlighet att erbjuda barnomsorg, bostäder, fungerande infrastruktur och kommunal service i övrigt påverkar i någon mån vardera arbetsmarknadsregions möjlighet att lösa kompetensförsörjningen. Marknadsföring till potentiella inflyttare blir viktigare och viktigare. En åsikt är att näringslivet måste bli bättre på att visa upp/förutspå rekryteringsbehov. Det finns ett utvecklat samarbete mellan kommunerna längs Kalmarsund (Kalmar, Mönsterås, Oskarshamn, Mörbylånga och Torsås) för öka samverkan kring inflyttning och rekryteringar.

5 Utbildning Vilken typ av vuxenutbildning bedrivs i er kommun? Exempelvis Komvux, Yrkeshögskola, Folkhögskola osv. Vilken typ av samarbeten finns mellan företag och utbildningsaktörer i er kommun? Eftergymnasiala utbildningsalternativ varierar från kommun till kommun. I de fall där gymnasieskolorna har nära koppling till en större lokal industri fungerar kompetensförsörjning av grundkompetenser relativt väl, t ex i Emmaboda där i stort sett alla som går ut med fullständiga betyg får jobb i regionen. I Högsby genomförs en förstudie med medel från TVV, SFI varvat med svetsutbildning. Det finns flera lyckade exempel på utbildningsinitiativ med tydlig koppling till näringslivet, men svårigheten är ofta att locka elever till utbildningarna. Exempel på eftergymnasiala utbildningsanordnare i länet: Teknikcollege, Vård- och omsorgscollege, Campus Småland (där uppdragsutbildningar blir vanligare och vanligare, ingenjörsprogram går igång 2017) och Komvux. YH-utbildningar finns på ett antal platser i länet, men det har också ansökts om flertalet utbildningar där man fått avslag. 4-årig teknisk utbildning saknas, men en ändring är på gång. Linnéuniversitetet är en mycket viktig aktör, men mycket kan göras för att skapa lärcentra och sprida möjligheterna. I många av de utbildningar som efterfrågas inom vissa branscher ex: trä, teknik, byggsektor är söktrycket lågt. Viktigt att hitta en lösning på att olika kommuner har utbildningar men upptagningsområdet är större, dvs man finansierar utbildningar som andra får nyttan av. Hur kan vi systematisera kartläggning av nyanlända innan etableringsfasen? Nybro kommun

6 Digitalisering Har ni påbörjat något konkret arbete inom er kommunala verksamhet gällande digitalisering? eblomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT, som kan användas av landets kommuner. Känner ni till eblomlådan? Arbetet med digitalisering har en mer framträdanden roll i de lite större kommunerna. Det handlar om prioriteringar och möjligheter. Användande av e-tjänster för kommunal service växer. Stort kompetensbehov, annan typ av kompetens efterfrågas nu. Mindre support och mer komplexa systemlösningar i framtiden där olika system integreras. Vi behöver jobbar med Kompetensdelning mellan kommunerna samt att får in flera kvinnor inom det området. Kalmar kommun I många kommuner har alla gymnasieelever egen dator. Stort arbete görs med fiberutbyggnad. Resursbristen är påtaglig i vissa kommuner, då gäller att prioritera driften före utvecklingen inom digitalisering. Samarbete mellan kommuner för att lösa IT-kompetensbehoven är vanligt. Oskarshamn, Hultsfred och Högsby har bildat E-utvecklingskontoret t ex. Arbetet med E-hälsa är viktigt för att klara framtiden. Endast en av kommunerna känner till och använder E-blomlådan.

7 Vi vill tacka er som deltog på våra träffar och bidragit till vårt regionala utvecklingsarbete. Emmaboda Ann-Marie Fagerström, kommunalråd-ordförande Jan-Olof Jäghagen, ordförande Bildningsnämnden Sten-Olof Johansson, kommunstyrelsens vice ordförande Per Sigvardsson, ordförande Teknik- och fritidsnämnden Bo Sunesson, vice ordförande Bygg- och miljönämnden Jan Lindborg, Ekonomi Jan Bonell, VD Möjligheternas hus Lennart Werner, bildningschef Anette Strömblad, kommunchef Tommy Persson, sekreterare Ann-Kristin Torgnysson, näringslivsutvecklare Nybro Christina Davidsson, kommunalråd-ordförande Mikael Svanström, Vice ordförande Jan Darell, kommunchef Gunilla Pettersson, gymnasiefrågor Marie Karlsson, Madesjö - områdeschef Maria Faltin, näringslivschef Borgholm Ilko Corkovic, kommunalråd-ordförande Sofie Loirendal, 1a vice ordförande: Marcel van Luijn, 2a vice ordförande: Ann Nilsson, HR chef Lars-Gunnar Fagerberg, tf kommunchef Hultsfred Anna Ahlgren, personalstrateg Hans Andersson, personalchef Conny Karlsson Öhrnros, samordnare på utbildningskontoret, skola utbildning. Pär Kågefors, Campus Hultsfred Högsby Stina Johansson Evertsson, Ordförande Anders Johansson, kommunchef Stellan Lindeberg, vik skolchef Sanna, Praktikant läser HR Kalmar Christina O Axelsson, personalchef

8 Kalmar Johan Persson, Ordförande Dzenita Abaza, ordförande i Kalmarsunds gymnasieförbund. Birgitta Agnesson, Kunskapsnavet Chatharina Gustavsson, Gymnasieförbundet Anne Elgmark, personalchef Magnus Garp, IT strateg Tomas Davidsson, näringslivschef Joakim Håkansson, Gymnasieförbundet Mönsterås Roland Åkesson,Ordförande Magnus Sjöstedt, skolchef Fredrik Johansson, kommunchef Thomas Svensson, näringslivssekreterare Mörbylånga Henrik Yngvesson, Ordförande Anna Kajsa Arnesson, andra vice ordförande Matilda Wärnefalk, kommunalråd Martin Hedemo, kultur och näringslivschef Monica Högberg, kommunchef, personalchef Oskarshamn Sofie Gunnarsson, Attraktiva Oskarshamn Peo Hossmark, Attraktiva Oskarshamn Rolf Persson, kommundirektör Matz Ingvarsson, bildningschef Bengt Karlsson, Nova Douglas Almqvist, näringslivschef Vimmerby Tomas Petersson,Ordförande Monica Bergh, personalchef Vimmerby kommun Birgitha Sahlin, förvaltningschef barn & utbildning, Vimmerby kommun Marie-Louise Johansson, campuschef Campus Vimmerby Carina Östh, näringslivsutvecklare, Företagslots, Vimmerby kommun Västervik Thomas Kronståhl, Ordförande Anders Björlin, kommundirektör Jerry Engström, Campus Västervik Magnus Bengtsson, grundskolechef

9 Torsås Henrik Nilsson Bokor, Ordförande Håkan Petersson, kommunchef Lena Sandgren Swartz, Bildningschef