Strategisk samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet

Transkript

1 Strategisk samverkan Kalmar läns kommuner och regionförbundet Minnesanteckningar 1 juni 2016 Närvarande: PKN Tomas Kronståhl Ann-Marie Fagerström Stina Johansson-Evertsson Roger Holmberg Bertil Dahl Henrik Yngvesson Roland Åkesson Christina Davidsson Andreas Erlandsson Göte Pettersson Henrik Nilsson Bokor Helene Nilsson Kommunchefer Anders Björlin Lars-Gunnar Fagerberg Anette Strömblad Anders Johansson Monica Högberg Fredrik Johansson Jan Darell Rolf Persson Håkan Petersson Carolina Leijonram Regionförbundet Charlotte Gustafsson Helena Nilsson Cilla Ilhammar Ulf Nilsson Övriga Ebbe Westergren och Tina Lindström, Kalmar läns museum Caroline Hansén, Jo Skåmedal och Anders Danielsson, Linnéuniversitetet Anita Holm, Överförmyndarnämnden Kent Johansson

2 2 I minnesanteckningarna hittar du följande; 1. Inledning 2. Alla tiders Kalmar län - RUS 3. Lupp-resultatet Organisationen för gode män 5. Rapport från indelningskommittén 6. Kommunförbund

3 3 1. Inledning Tomas Kronståhl och Charlotte Gustafsson inleder lunch-lunch-mötet med att hälsa välkomna och presentera innehållet för dagen. Henrik Yngvesson hälsar välkommen till Mörbylånga kommun. Han berättar om Mörbylångas stora bekymmer just nu, nämligen den rådande vattenbristen som bland annat beror på att de inte har några vattenreservoarer utan helt förlitar sig på grundvattnet. 12 av 13 pumpar är nu torra. Åtgärder är på gång, bland annat en vattenledning från Revsudden, bevattningsförbud samt sparpåbud. Än har man inte sett någon beteendeförändring. Just nu förbereder de sig för kommande turistanstormning. De stora företagen på Öland är beroende av vattentrycket. Kommunen ser över VA-taxan. Inför budget 2017 kommer de att jobba med att ta igen det de förlorar i arbetet med vattenförsörjningen. De bedömer att de har läget under kontroll för de kommande sex månaderna. Grundvattennivån har sjunkit med 4-6 meter. Tomas och Charlotte fortsätter att prata om vikten av samverkan och att vattensituationen på Öland är ett tydligt exempel på detta. Vi blir bättre tillsammans. De går igenom dagens program och gör en tillbakablick på förra mötet vi hade i Högsby den 10 februari. Hur kan vi organisera arbetet om vi blir en större region? Hur har arbetet gått med de folkhälsopolitiska planerna? Hur kan vi få en samsyn kring gemensam riktning och mål i länet? Hur leder planerna till faktisk förändring? Det handlar om social hållbarhet och jämlikhet. En utbildning för chefer kring att leda och styra jämställt är på gång. Landstinget har ett uppdrag att jobba med jämställdhet och har tittat mycket på hur Kalmar kommun har arbetat. Landstinget vill öppna upp för ett gott samarbete. Det är viktigt att hålla sig informerade om vad de olika aktörerna gör på detta område så att det inte blir dubbelarbete. 2. Alla tiders Kalmar län - RUS Föredragande: Ebbe Westergren och Tina Lindström, Kalmar läns museum och Helena Nilsson Ebbe och Tina presenterar sig. Ebbe inleder med en kort historisk tillbakablick av Kalmar läns olika bygder. Fram till 1800-talet pratar man inte om smålänningar, utan bygden bestod av små land, skilda geografiska små bygder. Folklanden blir centra först under medeltiden. Kalmar län är centralt beläget i Östersjöområdet. Det var ett innovationsområde fram till 1960-talet. Nyheter presenteras här och

4 4 det är en mötesplats. Ett centralt kommunikationsområde. Detta förändrades efter andra världskriget. Kulturarv vad är det? Livet! Ständig förändring Alltid många perspektiv Något man väljer och något man gör Handlar om nutid och framtid Det lokala är i centrum platser och berättelser Tidsresemetodiken Pedagogisk metod som använder det lokala kulturarvet i en försjupad lärprocess för att skapa reflektion över nutid samhällsfrågor Social sammanhållning, de arbetar med att samla människor. Kalmar läns museum har arbetat med tidsresemetodiken i ca 30 år. Ebbe berättar om det arbete museet drivit runt om i världen ibland annat Sydafrika, Uganda, Kenya, Irland och USA. Bridging Ages finns i ca 25 länder idag. Hur kan vi arbeta i Kalmar län med detta? Hur använder vi denna metodik för att forma det goda samhället i Kalmar län? Kan vi utveckla en regional stödstruktur som kan användas i länet? Spela roll, civilkurage. Pedagogiska samtal med ungdomar. Tina berättar om Alla tiders Kalmar län som integrationsrådet i länet beställt. De har genomfört upprop i olika kommuner. Syftet är att samla civilsamhället för att kraftsamla för att hjälpa alla nyanlända som kommit till vårt län den sista tiden. Gott engagemang och stor uppslutning. 7 av 12 kommuner har de besökt. Det görs väldigt mycket. Behov: Bostäder, kollektivtrafik och praktikplster efterfrågas. Samordning och mötesplatser En tankesmedja har genomförts. Slutsatser: Det finns ett stort intresse och engagemang kring frågor om social sammanhållning och kulturarv på alla håll. Det finns ett stort behov av och en stor vilja i lokalsamhället till att forma framtiden gemensamt, skapa social sammanhållning. Kommunal och regional samordning är betydelsefull.

5 5 Det finns uttalade önskemål om utbildningar för ökade insikter, mer information, att skapa mötesplatser, användbara program, verktygslåda och samordning Kulturarvet är något i ständig förändring, riktat mot framtiden. RUS-processen En ny regional utvecklingsstrategi ska tas fram under året och Anna-Carin Pålsson ska leda arbetet tillsammans med Trine Nyberg och Per Ålind. Anna-Carin har en bakgrund inom kommunikationsbranschen och har arbetat med bland annat analys och varumärkesfrågor. Ett omtag krävs eftersom en del av grundfundamenten ändrats, inte minst alla nyanlända i länet som påverkar demografin. Digitaliseringens möjligheter och utmaningar är ett nytt område. Detta arbete är inte minst viktigt då vi troligen snart kommer att ingå i en större organisation eller geografi. Dialoger kommer att föras med kommunerna, ideell sektor och näringslivet. Eventuellt kommer nya mötesplatser skapas och det är viktigt att vi närmar oss landstingets beslutande församlingar och knyter ett tätare samarbete. Regionförbundets arbetsutskott kommer att besluta om processen på sitt möte i augusti. Troligen fattas ett beslut om den nya regionala utvecklingsstrategin under våren Lupp-resultatet 2015 Föredragande: Caroline Hansén, Linnéuniversitetet (Lnu) Resultaten visar att ungdomar i Kalmar län och Eksjö kommun generellt sett upplever sina levnadsvillkor som goda och de ser även ljust på framtiden. De tycker att det finns mycket att göra på fritiden, oberoende på var i länet de bor eller vilken årskurs de går i. Den vanligaste fritidsaktiviteten ungdomarna, oavsett kön, ägnar sig åt är idrott/träning. Utmärkande är dock att killarna i större utsträckning spelar TV- /online-/dataspel, medan tjejerna främst ägnar sig åt att läsa/blogga. Detta skiljer sig inte åt mellan årskurserna. Ungdomar upplever även skolmiljön som god. Man upplever även möjligheten till extra stöd och hjälp av lärare som bra. Upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig åt mellan de olika årskurserna. I årskurs 8 är viljan att vara med och påverka dubbelt så hög, som

6 6 möjligheten av att kunna påverka. En kraftig ökning av möjligheterna att påverka har skett bland ungdomarna i årskurs 2. Viljan att vara med påverka är större bland tjejerna än killarna, oavsett vilken årskurs de går i. Känslan av trygghet på samhällets olika arenor, privata som offentliga, har minskat över tid. Upplevelsen av trygghet är även lägre bland tjejerna än killarna, oavsett årskurs. Upplevelsen av stress är också mest utmärkande bland tjejerna, oavsett årskurs. Det trots att ungdomarnas generella bedömning av sitt hälsotillstånd är relativt bra. Undersökningen har riktat sig till ungdomar i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet i Kalmar län och Eksjö kommun. I undersökningen deltog följande kommuner: Årskurs 8: Borgholm, Eksjö, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik Årskurs 2, gymnasiet: Eksjö, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby och Västervik. Rapporten ligger till grund för kommunernas arbete med ungdomsfrågor och tas fram i samarbete mellan Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniversitetet. Det är tredje gången som LUPP-enkäten genomförs i länet. Diskussion Det är viktigt att fortsätta att analysera siffrorna och ha dialoger med ungdomar. 4. Organisationen för Gode män Föredragande: Anita Holm, Överförmyndarnämnden En av våra kanske viktigaste utmaningar för unga i länet just nu är organisationen för Gode män. Därför har vi bjudit in Överförmyndare Anita Holm från Högsby kommun. PKN hade på sitt förra möte besök av en god man och en föreståndare för ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Socialcheferna hade också en god man på sitt förra möte för att få en bild av hur uppdraget som god man fungerar. Anita menar att de som har 15 barn fungerar bäst för de kan hålla uppdraget på en bra nivå. En del gode män går för långt och tar ett för stort ansvar. Vi skulle behöva samverka mer. I Högsby fungerar det bra, men det ser väldigt olika ut i olika kommuner. Den enda kommun som inte ingår i något samarbete just nu är Västervik. Det primära uppdraget är att vara osårbara och att kunna hantera ensamkommande barn. Det är viktigt att på kanslinivå förstå att det är ett gemensamt uppdrag och ansvar och att det ska vara rättssäkert.

7 7 130 ärenden kom in på två månader. Höga mål inom 24 timmar ska en god man tillsättas. Olika organisationer skiljer sig lite åt. Gode män Organisation och aktivitet i länet: ÖiS Högsby/Hultsfred/Oskarshamn/Mönsterås ärenden varav 280 ekb Övis Vimmerby/Kinda/Ydre/Åtvidaberg 600 ärenden varav 250 ekb Nybro/Emmaboda/Torsås/Uppvidinge överförmyndarnämnd 850 ärenden varav 250 ekb Kalmar/Borgholm/Mörbylånga avtal gemensamt kansli, from 2019 gemensam nämnd ärenden varav 350 ekb Västervik 550 ärenden varav 150 ekb Vem kan bli god man? Lagen säger att till god man eller förvaltare skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna. Lagen är allmänt hållen och de krav som anges lever de flesta vuxna personer upp till. Ingen kan bli tvingad att bli god man, det är ett frivilligt uppdrag där man själv får bestämma om man vill åta sig eller inte. Godmanskapet är ett lekmannauppdrag. En god man är uppdragstagare, inte anställd av kommunen (öf tillsynsmyndighet, ej arbetsgivare) God man är juridisk ställföreträdande, men inte mamma eller pappa. Diskussion: Hur ser volymen ut? De är lite för få i Högsby idag för att vara trygga ifall något händer. Hur många ärenden har varje god man? Det är individuellt hur många ärenden man klarar av att ha. Är man van kan man ta fler än om man är helt ny.

8 8 Det är viktigt att ha en beredskap inför eventuell anstormning av nyanlända. God man-skapet är tänkt som ett tillfälligt tillstånd innan ungdomen fått PUT. Sedan ska en övergång ske till en särskild förmyndare. 5. Indelningskommittén Föredragande: Ulf Nilsson I Kalmar län är vi inte så rädda för en ny geografi som på en del andra håll i landet. Vi vill ha en flerkärnighet i den nya regionen. Vi stärks av att staten vill göra en enhetlig statlig indelning och vill förbättra befintliga organisationer. Samtal förs med Trafikverket. De som vill ha en sammanslagning redan 2019 kommer att få göra så, medan de som vill vänta får göra det. Om beslut fattas under våren 2018 så att det kan bli verklighet I annat fall kan det bli fråga om sammanläggningsdelegerande. Motion som ska utskottsbehandlas i Riksdagen. Riksdagen beslutar om länsindelning medan regeringen beslutar om regionindelning. Arbetsmarknadspolitiken och polisväsendet är två frågor som sannolikt kommer att påverkas av beslutet. De nya regionerna måste snabbt bli funktionella med bland annat infrastrukturen. Eventuellt görs en fallstudie av Småland och Östergötland när det gäller detta. Svensk kollektivtrafik och WSP ska ta fram en studie över hur vi påverkas. Vi har ett bra samarbete med Blekinge, Kronoberg och Jönköping. När det gäller Östergötland har vi inte något pågående arbete. Där är det landstingsfrågorna som varit aktuella. Vi ska samarbeta kring sjukvård, regional utveckling och infrastruktur. Öresundstågen, Kalmar Köpenhamn. Länsöverskridande samarbeten måste till. Förslaget kommer på remiss i höst till Landstinget och Regionförbundet och eventuellt även kommunerna. Kanske blir det så att Jönköping, Kalmar och Östergötland går ihop 2019 och sedan Kronoberg Kronoberg säger i dagsläget nej till alla samarbeten, även Skåne. 6. Kommunförbund/kommunalt intresseorgan Föredragande: Kent Johansson Kommunerna har i samband med utredningen om bildandet av Region Kalmar län fört dialog om behovet av att bilda ett kommunförbund i samband med att det regionala utvecklingsuppdraget övergår från Regionförbundet till landstinget. Kommunerna enades i början av 2016 om att bilda ett gemensamt organ för de primärkommunala frågorna. Frågan som återstår är bland annat vilka uppdrag och frågor som det kommunala samverkansorganet ska hantera samt organisations-

9 9 och arbetsformer för kommunförbundet. PKN gav i november regionförbundets kansli i uppdrag att utreda frågan. Ett första uppdrag är att föreslå vilka uppdrag, vilka frågor, som ska hanteras inom ramen för det kommunala intresseorganet i Kalmar län. Detta uppdrag utgår från de utgångspunkter som anges i PM I uppdraget ingår att lämna förslag till arbetsformer, men inte att utforma stadgar och andra juridiska dokument för bildandet av kommunalt intresseorgan. Förutsättningarna för bildandet av ett kommunalt intresseorgan i Kalmar län kan komma att påverkas av bildandet av större regioner. Denna utredning handlar främst om vilka uppdrag och frågor som bör ingå i uppgifterna för ett kommunalt intresseorgan. Frågeställningarna kring ett kommunalt intresseorgans uppgifter är lika relevanta oavsett om bildandet sker i förhållande till en organisation inom Kalmar län eller i en större region. Uppdraget ska vara genomfört till den 20 augusti Avstämning sker med kommunala företrädare genom PKN samt löpande med PKNs samt Regionförbundets presidium. Dialog ska också föras med kommuncheferna genom gemensamt möte. Anteckningar: Cilla Ilhammar