Jy#e Rüdiger Projektkoordinator och utvecklingsstrateg Regional och lokal utveckling med fokus landsbygd, folkrörelse och ungdomspoli?

Transkript

1 Projektkoordinator och utvecklingsstrateg Regional och lokal utveckling med fokus landsbygd, folkrörelse och ungdomspoli?k

2 Vem bygger landet? Om unga och vuxna i den regionala utvecklingen

3 Erfarenheter Leader Astrid Lindgrens Hembygd - Projektrådgivare landsbygdsprogrammet med fokus ungas goda uppväxt Regionförbundet i Kalmar län - Koordinator ungdomspoli?sk uppföljning Hela Sverige ska Leva Landsbygdsnätverket Doing Rural

4 Unga fly#ar!

5 2009 Kalmar län Mer än 50% av våra unga fly1ar. Ju större stad, färre som fly1ar. I länet bor det unga i åldern I hela länet har det ökat med 193 personer, alla åldersgrupper. 472 personer har lämnat länet inklusive Eksjö (55 st) 2008 i - åldersgrupper Kalmar har vuxit med 148 personer. Alla övriga kommuner har tappat.

6 Sidan 6 Befolkning i obalans

7 Som en man i Östra Jämtland u#ryckte det; "Här har vi hay lågkonjunktur i 30 år och hela kommunen är som e# ålderdomshem."

8 Kalmar län Differens inflyttning utflyttning 2009, år, kvinnor och män (antal individer) Differens år år år år år år år år år år år år år Eksjö Högsby Torsås Mörbylånga Hultsfred Mönsterås Emmaboda Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Sidan 8

9 Jönköpings län Flyttningsöverskott 2009, år, kvinnor och män (antal individer) Aneby Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Gnosjö Mullsjö Tranås Kvinnor Män

10 Program med störst andel fly1are Este?k 80 Media 80 Naturvetenskap 77 Samhällsvetenskap 77 Hantverk 75

11 Program med störst andel stannare Naturbruk 33 procent Individuellt program 26 procent Fordon 25 procent Bygg 23 procent Industri 15 procent Barn och fri?d 15 procent

12 Utmaningar brist på arbetskray stor ungdomsarbetslöshet fler som inte klarar grundskolan befolkningsutbud och arbetskraysutbud åldrande befolkning, sjunkande befolkningstal aetyder Ungas minskade organisering genera?onsskiye, vanliga jobb.

13 Vad är problemet Vems är problemet Vem äger uppdraget Vem ska göra jobbet Hur ska vi göra

14 Kunskapsinhämtning Attitydundersökning Dalarnas forskningsråd, 2002 Entreprenörskapsforskning, Växjö 2003 LUPP, 2005, 2007 och nu 2009 Mats Trondman o co Ungas organisering över tid, 2010, Astrid Lindgrens Hembygd, Uppsala Universitet Översyn av nordisk ungdomspolitik, Uppsala Universitet, 2011

15 Ungt entreprenörskap - De satsar inte på oss lite äldre - Skendemokrati - 6 av 10 uppfattar att vi inte stödjer ungas idéer och bara när det passar oss - Mediabilden och företagare negativa - Relativt god självtilltro - Ser sig som kreativa, kan tänka sig att starta företag - Mest företagsamt är att göra saker tillsammans och till nytta för andra - Vill ha vuxnas stöd

16 Attitydundersökning Ska flytta Tjejer tror mindre på möjligheten i bygden än killarna Gymnasietiden = gråzon Känner inte vägarna för inflytande Vill vara med och påverka Generellt positiva till sin hemort Ser gärna att eventuella barn växer upp i samma miljö

17 Idag vet vi a#: - Unga ser sig som företagsamma och krea?va! - Unga gillar sin bygd! - Unga vill vara med och påverka! - Unga vill ta ansvar - Unga vill vara delak?g i den lokala utvecklingen.

18 Unga eyerfrågar Mötesplatser Inflytande Vuxna Stöd för a# kunna genomföra idéer Kommunika?oner Mer kultur

19 Lo#a Svensson Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! - Flytta el stanna vad är normalt, naturligt för moderna unga? - Medelklassen har tolkningsföreträde - Unga som vill stanna blir inte sedda eller blir betraktade med misstro - Vuxna hävdar att unga inte är intresserade av regional utveckling - Unga talar om brist på inflytande och att det är ett skäl till att flytta

20 E# regionalt problem? En grupp unga anser sig ha vissa möjligheter?ll inflytande och uppfa#as som unga med resurser. Denna grupp säger i hög grad a# de kommer a1 fly1a från regionen.

21 En regional möjlighet? En grupp unga säger a# de inte har något inflytande - de vet inte vem de ska tala med och inte heller om vad och förväntas inte heller ha sådana ambi?oner eller resurser. Dessa unga är de som visar störst intresse för a# vilja stanna i regionen

22 Vems är problemet? Det är inte ungas aetyder som behöver förändras, det är vuxnas!

23 Region Dalarnas ordförande Anders Ahlgren i ringtagen

24 Vem äger uppdraget? Stat, kommun och familjens roll

25 Nordisk ungdomspoli?k Gemensam idétradi?on i norden går mer och mer mot en spli#rande idétradi?on. Idépoli?ska värden med fokus familj, välfärd och vuxnas ansvar har by#s mot unga för och med sig själva.

26 Exempel på en glidande förändring av våra grundvärderingar Sjukhusstadgan 1940 gav följande instruk?on?ll en klinikchef: Det åligger klinikchefen a7 själv bemöta de vårdbehövande med vänlighet och människokärlek samt =llhållla den honom underställda personalen a7 kärleksfullt mot dem uppfylla sina åligganden. Motsvarande instruk?on från 1972 säger:..a7 svara för a7 klinikens vårdplatser, personal och utrustning utny7jas effek=vt, a7 personalen noggrant fullgör sina åligganden, a7 se =ll a7 verksamheten bedrives så ekonomiskt som möjligt.

27 SkiYande värderingar i ungdomspoli?ken Förr: under talet handlade ungdomsinsatser om stöd?ll studieorganisa?oner och kommuner med syye a# organisera unga och därigenom skapa alterna?v för de som saknade?llgång?ll konstruk?va ungdomsmiljöer. Ansatsen var norma?v och styrande. Idag: Från 1971 handlar ungdomspoli?ken om a# unga ska organisera sig för och med själva. Fostran och norma?v värdegrund har försvunnit.

28 Från e# Fostrande anslag?ll e# annat Från 1930 och fram?ll idag ser vi en förskjutning av den statliga ungdomspoli?ken från en värdegrundsbaserad ansats med välfärdspoli?ska ambi?oner och insatser (t.ex. vuxna motar bort unga från riskmiljöer)?ll dagens mer individbaserade ungdomspoli?k vars ambi?on är a# skapa delak?ghet och inflytande där unga själva förväntas orientera sig bort från riskmiljöer, ägna sig åt demokra?ska ak?viteter etc.

29 Målet med ungdomspoli?ken förr - Tydlig målstyrning organisera ungdomen - Skapa mötesplatser för unga - Genera?onsmöten, vuxna har ansvaret - Utbyte av kunskaper - Förmedling av rollförebilder och normer som unga och vuxna?llsammans skapade - Där familjen inte lyckas går staten in Värdegrunden var tydlig i vad man ville uppnå.

30 Ungdomspoli?ken idag Stat och kommun bidrar ekonomiskt?ll verksamheter som uppfyller statens målsä#ningar om antal medlemmar. Ungdomar får autonomt bestämma vad och på vilket sä# de väljer a# organisera sin fri?d. Styrningen av bidrag riktas?ll föreningsak?va ungdomar vilket gör a# man förbiser de utanför föreningslivet. Staten stö#ar organisa?onsstrukturer som har sin hemvist i medelklassen. En förskjutning i synsä1 från unga &llsammans med vuxna Vll unga för sig själva.

31 Lärdomar CheYjänstemän och rektorer e# hinder Otydligt lokalt uppdrag bland offentligt anställda Idépoli?k som inte är kopplat?ll verksamhet Regionen föregår med go# exempel, drar med sig andra Opera?v verksamhet utveckling sker lokalt men poli?ken kan göras regionalt

32 Råd Vänta inte?ll ungdomen nå# års ålder, inled lokalt/regionalt stolthetsarbete?digare - Inkludering av skola/samhälle/arbetsliv för a# skapa bra förhållande för unga - Nätverk, nätverk, nätverk: a# bli erkänd som individ Upplevda möjligheter lokalt ger effekter regionalt - Mångfald, småskalighet, långsik?ghet

33 Stolthetsarbete i Norrbo#en

34 För a# kunna skapa stolta unga behöver vi stolta vuxna först.