Verksamhetsplan Naturskyddsföreningens kansli sydost

Transkript

1 Verksamhetsplan Verksamhetsplan Naturskyddsföreningens kansli sydost kansli Sydost Sammanställd av: Hanna Karlsson 1 of 14

2 Innehåll: 1. Bakgrund regionala kanslier 3 2. Kansli sydost Verksamhetskoordinator och styrgrupp Geografi Medlemsstatistik 6 3. Planering av verksamhet Process Kretsenkät 9 Styrkor och svagheter 10 Nätverk 10 Aktivera flera 10 Utbildningsbehov Verksamhetsplan Kontaktuppgifter kansli Sydost 14 2 of 14

3 1. Bakgrund regionala kanslier På riksstyrelsens uppdrag har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för det ideella arbetet i kretsar, länsförbund och nationella nätverk de senaste åren setts över. I uppdraget ingick att att hitta lösningar för att på bästa sätt använda resurserna inom Naturskyddsföreningen för att stimulera och utveckla verksamheten. En del av utredningen undersökte då om det fanns resurser vid rikskansliet som skulle göra större nytta i föreningen om de regionaliserades. Vid utredningens start fanns åtta länskanslier och ett regionkansli, och en utgångspunkt för utredningen var att finansiering för att ge alla län kanslistöd inte räckte till. Beslutet som riksstyrelsen sedan tog var därför ge förutsättningarna att etablera 10 regionala kanslier. Beslutet föregicks av ett remissförslag som kretsar och länsförbund tog del av under Och under 2014 har föreningens länsförbund arbetat för att förbereda genomförandet av den stora processen att under 2015 etablera 10 regionala kanslier över hela landet. Indelningen av Naturskyddsföreningens regionala kanslier. Med regionalt kansli inom Naturskyddsföreningen avses alltså ett samarbete där ett eller flera länsförbund samverkar om att driva ett gemensamt regionalt kansli i enlighet med de beslut 3 of 14

4 som riksstyrelsen tagit om stöd till regionala kanslier. Det regionala kansliet ska i huvudsak syfta till att stärka länsförbundens stadgeenliga verksamhet: Länsförbund ska regionalt verka för Naturskyddsföreningens ändamål. Vidare ska länsförbunden stödja och utveckla kretsverksamheten, inventera det regionala utbildningsbehovet och erbjuda utbildning, samt samordna kretsarna i det regionala naturoch miljövårdsarbetet. Avtalet gäller med en löptid på fem år från 1 januari Avtal upprättat efter 1 januari 2015 gäller med en löptid på fem år från avtalets tecknande. En utvärdering ska göras efter 3 år. Från rikskansliet utgår stöd till utveckling och samordning av de regionala kanslierna både i förhållande till varandra, men även till riksföreningens aktiviteter. Just nu pågår flera processer där de länsförbund som gått ihop om sitt regionala kansli ska lägga grunden för hur samarbetet ska fungera och hur man ska prioritera både sakfrågor och föreningsutvecklingsfrågor som de vill jobba med. Detta dokument är ett led i denna process. 4 of 14

5 2. Kansli sydost 2.1 Verksamhetskoordinator och styrgrupp För Naturskyddsföreningens kansli Sydost ansökte länsförbunden Gotland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland. Resultatet blev att Kronobergs länsförbund tagit formellt arbetsgivaransvar för anställd verksamhetskoordinator, och kansliet har fått sin placering i Växjö. Kronobergs länsförbund fungerar därför även som sammankallande för kansliets styrgrupp. Styrgruppen är det regionala kansliets främsta företrädare, som bevakar det regionala kansliets intressen och som beslutar å länsförbundens vägnar det som berör kansliets verksamhet. Styrgruppen består av en ledamot från Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Östergötlands länsförbund, samt ersättare för varje ledamot. 2.2 Geografi Kansli Sydost, länsvis geografi och befolkningsstatistik: Län Folkmängd* Yta** landareal (km 2) Yta** totalareal (km 2) Befolkningstäthet* invånare/ km 2 Gotland Jönköping Kalmar Kronoberg Östergötland Gotland Folkmängd* 0980 Gotland Jönköping 13 kommuner Kalmar 12 kommuner Folkmängd* Folkmängd* Kronoberg 8 kommuner Folkmängd* Östergötland 13 kommuner Folkmängd* 0604 Aneby Högsby Uppvidinge Ödeshög Gnosjö Torsås Lessebo Ydre Mullsjö Mörbylånga Tingsryd Kinda Habo Hultsfred Alvesta Boxholm Gislaved Mönsterås Älmhult Åtvidaberg Vaggeryd Emmaboda Markaryd Finspång Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Kalmar Nybro Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm of Växjö Ljungby Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby

6 2.3 Medlemsstatistik Antal medlemmar per län***: Fullbet Familje Totalt Naturskyddsföreningen i Gotlands län Gotland Naturskyddsföreningen Jönköpings län Kretslösa 1 1 Bankeryd Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Huskvarna-Gränna Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Naturskyddsföreningen Kalmar län Döderhult (Oskarshamn) Emmaboda Emådalen (Hultsfred) Handbörd (Högsby) Kalmar Nybro Sevedebygden (Vimmerby) Stranda (Mönsterås) Tjust (Västervik) Torsås Öland of 14

7 Naturskyddsföreningen Kronobergs län Alvesta Lessebo Linnébygden (Älmhult) Sunnerbo (Ljungby och Markaryd) Tingsryd Uppvidinge Växjö Naturskyddsföreningen Östergötlands län Finspång Kinda-Ydre Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Åtvidaberg Ödeshög Totalt i region Sydost: *källa: SCB, scb.se, **källa: SCB MI 65 SM 1201 ***källa: medlemsregistret of 14

8 3. Planering av verksamhet 3.1 Process Som ett första steg i att sätta ramarna för den verksamhet som ska utgå från Naturskyddsföreningens kansli Sydost hölls i mitten av mars 2015 workshopen Framtidsverkstan, där 18 representanter från länsförbundens styrelser (Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län och Östergötlands län) fanns på plats i Växjö. Under en halvdag brainstormades det tillsammans under tre olika teman: kompetensutveckling, föreningsutveckling och verksamhetsutveckling. Efter workshopen, när anteckningar och resultat analyserats, kunde två huvudinriktningar för kansliets verksamhet identifieras. I stora drag såg de ut så här (fig 1), där det gröna representerar den inre verksamheten, det röda den utåtriktade verksamheten (alla dokument finns även som bilaga): Fig. 1 8 of 14

9 Fig.2 Innan en slutgiltig verksamhetsplan kunde tas fram har underlaget gåtts igenom ytterligare. Det har bollats med både Hans Brehnfors (föreningsutveckling på riksorganisationen) samt anställda på de andra kanslierna och deras arbetsbeskrivningar och verksamhetsplaner (och i vissa fall brist på sådana). Värdefull kunskap har hämtats från dem om dels vad som är rimligt för en 75-procentig tjänst att ansvara för, dels vilken typ arbete som bör utföras via kansliet - så att de ideella krafterna inte ersätts, utan istället blir mer och starkare, och inte minst lätt och roligt 3.2 Kretsenkät De ideella krafterna i vår förening finns ute i kretsarna. Och för att arbetet som utgår från kansliet i slutändan ska kunna stödja och utveckla kretsverksamheten, samt erbjuda utbildning och samordna de regionala kretsarna det regionala naturoch miljövårdsarbete så är det också viktigt att kretsaktiva medlemmar fått uttala sig om hur engagemanget och behoven ser ut lokalt. För att samla in denna information skickades det ut en omfattande kretsenkät i april, vars sammanfattning nu finns med i verksamhetsplanen. Enkätsvaren hittas i sin helhet här: 9 of 14

10 Styrkor och svagheter Av 44 kretsar svarade 31 stycken. De svar som kom in berättade mycket om vilka fantastiska resurser vi har inom vår organisation, och den pekade ganska tydligt på gemensamma problem som många av kretsarna tampas med. Till exempel så vittnar svaren på frågan om vilka kretsens starka sidor är, om att det ofta finns en otrolig kompetens, ett brinnande engagemang och en uthållighet och lojalitet som är värd att beundra. Detta är krafter som organisationen i stort måste ta vara på, inte minst arbetet som utgår från kansliet. Många nämner behovet av föryngring, att det endast är styrelsen som är aktiv eller att för få deltar i evenemangen som kretsen ordnar, som de största utmaningarna inom kretsen. Samtidigt återkommer i flera av enkätsvaren behovet av att förmedla sakkunskap och it-kunskap till nya medlemmar eller till dem som inte redan besitter dem. Även de förväntningar utifrån (rådgrupper, strategisamtal etc) på att finnas tillgänglig under dagtid ger känslan av tidsbrist, något som också uppfattas som ett problem/behov som berör kansliet. Svårt - medlemsstyrda organisationer jobbar i motvind - fast vi syns i media, har ett brett utbud så går det trögt. Visserligen ökar vi något, är störst procentuellt i länet men medlemmarna sluter ändå inte upp. Vi har aktiva nätverk av yngre, t.ex. beträffande skolmaten, men vi hittar inte de gemensamma nycklarna som jag är övertygad om finns. Speciellt som vi kan ha ekonomi att faktiskt göra lite olika saker som inte ett löst nätverk har. Nätverk För att regionalt kunna jobba tillsammans för en starkare förening föreslås det krets- och länsträffar och/eller tematräffar för utbyte och peppning, ett behov som redan tidigare noterats och inkluderats in i verksamhetsplanen i ett tidigt skede. Att även kretsarna bidrog med detta förslag, understryker vikten av att satsa på sådana träffar. Vidare uttrycks det bland kretsarna att kansliet skulle kunna fungera som bollplank kring riksföreningens policy och verksamhetsriktlinjer, och att även i andra sammanhang vara länk mellan riksföreningen och kretsarna till exempel när det gäller nationella evenemang etc. Aktivera flera Ytterligare förslag på åtgärder gavs i enkätsvaren, och många gånger kan dessa förslag vara en konkret sak för både krets, kansli och respektive länsförbund att tillsammans fortsätta jobba med, både när det gäller allmän föreningsutveckling och utmaningen att få fler aktiva medlemmar. Exempel: personlig kontakt med nya medlemmar, utbildning i bland annat IT, marknadsföring och kommunikation, bli mer synliga, bli bättre på att starta arbetsgrupper utan att medlemmarna måste sitta i styrelsen, bättre nätverk inom Naturskyddsföreningen. Samtidigt som potentialen i att ha tillgång till ett kansli erkänns, så utrycks också en viss tveksamhet. Ibland verkar det på kretsnivå upplevas som att det finns en viss press från riksföreningen att hela tiden bredda och utöka, medan den egna känslan är att engagemanget redan nyttjas till max. Detta är bra för kansliet och länsförbund att vara medvetna om, så att vi är tydliga med vår kommunikation inom organisationen och att vi på så vis kan vara varsamma med de krafter som vi redan har. 10 of 14

11 Utbildningsbehov Vad gäller utbildningsbehovet ger följande staplar en bild över kretsarnas uppskattade behov och önskningar: Fig. 3 Dock kan det vara bra att bära med sig att 27% svarade nej på frågan om de tror att behovet av utbildningen motsvarar viljan och orken hos medlemmarna i kretsen att delta i utbildning på området, 38,5% svarade ja, och 34,5% kanske. För att verksamheten ska fortsätta vara relevant för medlemmarna blir därför förslaget att, allt eftersom verksamheten fortlöper, systematiskt beta av de olika utbildningsområdena i nära samtal och samarbete med kretsarna. En viktig poäng dök upp under enkätundersökningen. Under rubriken utbildning och gröna frågor föreslås det en grundutbildning för nya medlemmar och 11 of 14

12 styrelsemedlemmar om föreningen. En utbildning med bakgrundskunskap om hur föreningen fungerar, vilka frågor vi arbetar med och hur vi arbetar med dem. Viktigt för att engagera nya Inom allt det som medlemmar och allmänheten förväntar sig att Naturskyddsföreningen ska bidra med. Något att eventuellt fortsätta planera kring. Slutligen Svaren har gett en indikation på hur kansliarbetet kan prioriteras för att så gott som möjligt serva kretsarna. Även uteblivna svar berättar något om hur kretsen eller kommunikationen fungerar, och detta är också något väl värt att så småningom undersöka närmare. 3.3 Verksamhetsplan För att den process som startade med Framtidsverkstan, och fortsatte med bland annat kretsenkäten, skulle bli greppbar har önskemålen och tankarna från dessa gått från att ha varit spridda ord på post-it-lappar och enkäter till att brytas ner i en något sånär konkret handlingsplan. Denna har i olika skeden remitterats till både styrgrupp och länsförbundens styrelser. I denna slutliga versionen återstår två huvuddokument; en tidslinje (fig 4) med grovplanering över och ett mer detaljerat schema (fig 5) med mål, delmål och aktiviteter, det sistnämnda är i huvudsak till för kansliets anställd och styrgrupp. Båda dokumenten är dynamiska och kommer att uppdateras och förändras allteftersom tiden går och detaljer faller på plats. Luft i tidsschemat är därför en nödvändighet. (Alla figurer finns även som bilaga i separat pdf.) Fig of 14

13 Fig of 14

14 4. Kontaktuppgifter kansli Sydost Verksamhetskoordinator: Hanna Karlsson mob: Arbetsgivare: Kronobergs länsförbund Arbetsledare: Tim Lux mob: Kassör: Kaj Johansson mob: Styrgrupp: Jönköpings länsförbund: Henrik von Zweigbergk Kalmar länsförbund: Staffan Arvegård Kronobergs länsförbund: Tim Lux Östergötlands länsförbund: Göran Toss 14 of 14