Att mäta sociala värden Slutredovisning av projekt om utvärderingsmetoden SROI (Social Return on Investment)
|
|
- Daniel Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (17) Slutredovisning av projekt Datum Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitténs sekretariat, Kultursekretariatet, Regionutvecklingssekretariatet, Rättighetskommitténs kansli Till folkhälsokommittén, kommittén för rättighetsfrågor, kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden Att mäta sociala värden Slutredovisning av projekt om utvärderingsmetoden SROI (Social Return on Investment)
2 Att mäta sociala värden, (17) Innehåll Sammanfattning Introduktion Projektets bakgrund, syfte och mål Kortfattad beskrivning av metoden SROI En av flera metoder Om rapportens upplägg Resultatredovisning Projektets innehåll och genomförande Projektdeltagarnas upplevda nytta Projektdeltagarnas upplevda nytta av utbildningen Utbildningens påverkan på synen på den egna verksamheten Metodens användbarhet vid verksamhetsutveckling Kan SROI-analysen påverka externa aktörers syn på verksamheterna? Tjänstepersonernas uppfattade nytta Den politiska referensgruppens uppfattade nytta Diskussion och slutsatser Tankar om metodens tillförlitlighet och användbarhet Måluppfyllelseanalys och slutsatser Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling för social ekonomi? Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? Projektgruppens slutsatser Bilaga 1: Utvärderingsfrågor Bilaga 2: Kansliernas nuvarande uppföljnings- och utvärderingsarbete... 15
3 Att mäta sociala värden, (17) Sammanfattning Projektet Att mäta sociala värden har genomförts i samarbete mellan den sociala ekonomin och Västra Götalandsregionen. Inom ramen för projektet har en utvärderingsmetod provats i syfte att försöka svara på om den är lämplig för att mäta sociala värden (som exempelvis stärkt självförtroende). Sju organisationer från den sociala ekonomin har erbjudits utbildning och handledning i att använda utvärderingsmetoden Social Return on Investment (SROI). En projektgrupp med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen och en referensgrupp med politiska representanter har följt arbetet på nära håll. Projektgruppen konstaterar att metoden har ett antal fördelar. Bland annat att den sätter sociala värden i fokus, att den antar ett brukarperspektiv och att den ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Dock konstateras att metoden kan vara resurskrävande att genomföra och att SROI-värdet inte kan användas som grund för jämförelser mellan olika verksamheter. Projektgruppen drar följande slutsatser: - Vi ser en möjlighet att använda SROI När syftet är verksamhetsutveckling och när möjlighet finns att ge extra stöd är SROI en användbar metod. - Vi ser att SROI inte är en lämplig metod När syftet är att kontrollera en verksamhets resultat eller att skapa ett beslutsunderlag för att göra prioriteringar mellan olika verksamheter att finansiera är SROI inte någon lämplig metod eftersom SROI-värdena inte är jämförbara. - Vi ser att det finns en risk att metoden missbrukas SROI-värdet är ett enkelt och tydligt sätt att kommunicera en verksamhets värde i siffror. Det är lätt att använda och sprida. Eftersom de politiska beslutsunderlagen behöver vara tydliga finns risk att SROI-värdet missbrukas i jämförande analyser mellan verksamheter och används som grund för prioriteringar. - Vi ser att syftet måste styra val av metod Valet av metod är inte bara en fråga om hur sociala värden ska mätas utan den första frågan som måste besvaras är varför vi ska mäta sociala värden. Olika syften ger olika svar på om en metod är lämplig eller inte. De sekretariat som har arbetat med projektet är olika och har olika behov av utvärderingsmetoder. Det går därför inte ge ett entydigt svar på om metoden är lämplig. - Vi tror att mer kunskap är nödvändig Projektet har testat en enskild metod för att mäta sociala värden. Vi tror att mer kunskap är nödvändig. En metod kan aldrig förväntas fylla alla kunskapsbehov. En bredd i angreppssätt och metoder samt en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet och beslutsfattandet tror vi är viktigt.
4 Att mäta sociala värden, (17) 1. Introduktion Pilotprojektet Att mäta sociala värden var en gemensam satsning mellan folkhälsokommitténs sekretariat, kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet och rättighetskommitténs kansli. Inom projektet har verksamhetsutveckling inom social ekonomi varit i fokus och projektet har undersökt en metod för att mäta och förstå sociala värden. Metoden kallas för Social Return on Investment och förkortas SROI. I denna slutrapport beskrivs projektets genomförande och projektgruppens, projektdeltagarnas och den politiska referensgruppens reflektioner. Rapporten avslutas med slutsatser om metodens användbarhet för Västra Götalandsregionen. Rapporten kommer att redovisas för respektive nämnd under hösten Projektets bakgrund, syfte och mål Den sociala ekonomins råd (SER) är ett råd med representanter för ideella organisationer som arbetar med sociala frågor och representanter för regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen. Under ett SER-möte 2012 väcktes frågan om hur den ideella sektorn ska kunna beskriva vad den gör och dess värde på ett relevant sätt. SER-representanter diskuterade vilka utvärderingsmetoder som är lämpliga att använda och en av de metoder som väckte intresse var SROI. Efter detta möte fattade SER ett beslut att gå vidare och genomföra ett pilotprojekt för att testa metoden i praktiken. En budget på kronor avsattes gemensamt av fyra politiska nämnder inom Västra Götalandsregionens; folkhälsokommittén, kulturnämnden, kommittén för rättighetsfrågor och regionutvecklingsnämnden. Tjänstepersoner från respektive nämnds sekretariat bildade en projektgrupp och respektive nämnd utsåg representanter till en politisk referensgrupp. Projektet inleddes i maj 2013 och avslutades i april Enligt projektplanen var syftet att stärka den sociala ekonomin i Västra Götaland. Projektets mål när det gäller genomförande och resultat var följande: tillsammans med organisationer från social ekonomi i Västra Götaland genomföra ett gemensamt lärprojekt kring metoden SROI öka kunskapen om att mäta sociala värden testa ett verktyg för verksamhetsutveckling för social ekonomi pröva om resultatet av metoden fungerar för att mäta sociala värden dra lärdomar och utveckla regionens arbete med social ekonomi Åtta organisationer från den sociala ekonomin i Västra Götaland, erbjöds att under ett halvår genomföra en utbildning i metoden SROI. Varje organisation hade möjlighet att delta med två till tre deltagare i utbildningen. 1.2 Kortfattad beskrivning av metoden SROI Utvärderingsmetoden SROI har en bred ansats genom att försöka fokusera på det värde en verksamhet skapar både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är även en metod som försöker att studera den faktiska förändringen som verksamheten bidrar till och inte bara titta på processer eller genomförda
5 Att mäta sociala värden, (17) aktiviteter. När man begränsar en studie till att endast titta på processen landar analysen ofta i att beskriva hur många som har deltagit i en aktivitet. Metoden SROI syftar till att även beskriva tänkta effekter som exempelvis ökat självförtroende eller ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen eventuellt lett till. SROI-metoden går ut på att organisationen skapar en så kallad beviskedja som beskriver hur resurser är tänkt att omvandlas till insatser vilket antas leda till vissa resultat och effekter, se bild nedan. I analysen tas sedan hänsyn till vilka effekter som kan härledas till den specifika insatsen. Som ett avslutande steg kan ett SROI-värde räknas fram som beskriver varje insatt kronas avkastning. Exempelvis betyder siffran 1:3 att en investerad krona förväntas ge/antas ha gett tre kronor i avkastning. Enligt metodens förespråkare är SROI en av få metoder som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, social integration och egenmakt. Genom att försöka beräkna värdet av dessa effekter kan en total bild av förhållandet mellan kostnader och värde skapas. SROI sägs handla om nytta snarare än pengar. Pengar används som storhet eftersom det är ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde. Rätt använt menar förespråkarna att man kan förbättra möjligheterna till resursfördelning som inte bara baseras på ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. 1.3 En av flera metoder På såväl nationell som internationell nivå har medvetenheten ökat kring att vi för att kunna skapa en hållbar värld måste hitta alternativa mätmetoder som inte enbart fokuserar på ekonomiska resultat (exempelvis BNP). Det finns initiativ på EU-nivå där man lyfter upp behovet av nya metoder för att mäta hållbarhet men detta ligger i sin linda och det finns inga tydliga rekommendationer när det gäller vilken metod som bör användas på nationell nivå. Inom ramen för detta projekt har ingen systematisk kartläggning av alternativa metoder gjorts men det kan konstateras att SROI är en metod bland flera. Det verkar dock vara en av de mer kända och omtalade i dessa sammanhang. En annan metod som används mer generellt för att förklara ett socialt mervärde är Global Reporting Index (GRI), som försöker att skapa ett ramverk för att rapportera socialt, miljömässigt och ekonomiskt värde. I Sverige har SROI använts i Malmö stad för att utvärdera Folkets Park. 1.4 Om rapportens upplägg Med utgångspunkt i projektets mål har följande tre frågeställningar formulerats och fungerat som vägledning för slutrapporten:
6 Att mäta sociala värden, (17) 1. Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? 2. Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling inom den sociala ekonomin? 3. Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? I kapitel två beskrivs hur projektet har genomförts och vilka som har deltagit. Därefter presenteras de deltagande organisationernas erfarenheter och uppfattningar om nyttan med metoden. Sedan redovisas tjänstepersonernas och den politiska referensgruppens tankar och erfarenheter. I det tredje och sista kapitlet presenteras reflektioner utifrån redogörelsen och slutsatser dras. 2. Resultatredovisning I följande kapitel redovisas projektets resultat och olika intressenters tankar om SROI-metodens nytta och användbarhet. 2.1 Projektets innehåll och genomförande Projektets huvudsakligen innehåll var en utbildning som omfattade sex tillfällen under perioden september 2013 till februari De deltagande organisationerna disponerade dessutom individuellt stöd av kursledaren, motsvarande tio timmar per organisation. Även projektgruppen deltog under utbildningstillfällena för att få kunskap om metoden och dess användbarhet i praktiken. De tre första tillfällena bestod av en grundkurs i metoden varav den första innehöll en gemensam introduktion med representanter från den politiska referensgruppen. Utbildningen varvade föreläsningar med dialog och övningar. Mellan utbildningstillfällena följde perioder där deltagarna jobbade på egen hand med analyser av valda delar av sin respektive verksamhet. Omfattningen av det egna arbetet varierade. Enligt projektplanen beräknades varje organisation behöva lägga ner arbetstimmar per person för genomförandet av utbildningen. I uppföljningen redovisas mellan timmar avsatta för eget arbetet utöver utbildningstillfällena. Beroende på organisation har deltagarna avsatt arbetstid eller ideell tid. Under det sista gemensamma utbildningstillfället presenterades analyserna som organisationerna genomfört. Deltagarna fick då möjlighet att öva på att presentera sin SROI- analys för varandra. Tanken var att de då också skulle få kunskap om hur organisationer är värdeskapande på olika sätt och ge dem möjlighet att diskutera metodens användbarhet. Utav de åtta organisationer som fick erbjudande om att delta i projektet var det sju stycken som anmälde sitt intresse. I tabell 1 redovisas vilka dessa sju var tillsammans med namnen på de verksamheter som organisationerna valde att analysera. I tabellen visas också vilka som genomfört utbildningen och SROIanalys. Tabell 1 Redovisning av deltagande organisationer och analyserade verksamheter Deltagande organisation Verksamhet som Genomfört Genomfört en
7 Att mäta sociala värden, (17) analyserats med SROImetoden utbildning fullständig SROI-analys Stadsmissionen Ungdomsprojekt Ja Nej Gula Huset Uddebo Café Trikåfabriken Ja Ja Folkhögskolan Allmän kurs, Ja Ja Hässleholmen grundskolenivå Rädda Barnen Gruppverksamhet för barn Ja Ja och ungdomar Microfonden Väst Remade4you Ja Ja Mamas Retro Arbetsträning Ja Ja Länsnykterhetsförbundet VG Stödfunktion för medlemsorganisationer Ja Nej Stadsmissionen har inte avslutat sin analys på grund av tidsbrist. En deltagare ifrån Länsnykterhetsförbundet avslutade utbildningen tidigare av personliga skäl och ytterligare en deltagare från organisationen deltog inte vid alla utbildningstillfällen på grund av sjukdom. Som ett avslut på projektperioden genomfördes ett slutseminarium då både organisationerna, politiker, tjänstepersoner och utbildningsanordnaren närvarade. Vid detta tillfälle presenterade organisationernas sina SROI-analyser och fick svara på frågor. Sedan fördes en bred diskussion om metodens användbarhet. 2.2 Projektdeltagarnas upplevda nytta Efter avslutad utbildning fick deltagarna svara på hur de uppfattade nyttan med projektet genom en enkät. Enkätfrågorna redovisas i bilaga 1. Enkäten besvarades anonymt och av de 16 deltagarna besvarade 11 enkäten. Nedan presenteras en sammanfattning av svaren på de frågor som projektgruppen funnit relevanta för projektet Projektdeltagarnas upplevda nytta av utbildningen På frågan om vilken framtida nytta deltagarna tror sig ha av utbildningen har flertalet svarat att de ser metoden som ett verktyg för att förtydliga, beskriva och tänka i effekter. De ser också att metoden ger dem möjlighet att beskriva sin verksamhet och skapa argument för de social värden som verksamheten ger. En deltagare skriver: Ett nytt tänk! Större förståelse för insatser kopplat till effekter (Enkätsvar) Utbildningens påverkan på synen på den egna verksamheten I enkäten ställdes frågor om hur deltagarna uppfattar att utbildningen påverkat deras syn på den egna verksamheten. Svaren tyder på att utbildningen i alla fall till viss del haft denna form av påverkan, se tabell 2. Beroende på fråga så är det endast en eller två organisationer som svarar Ja, till stor del. De flesta anger svarsalternativet Ja, till viss del. Tabell 2: Enkätfrågor till deltagande organisationer Tycker du och/eller din verksamhet att fördjupningskursen gjort Nej Ja, till viss del Ja, till ganska stor del Ja, till stor del Ej svar Totalt
8 Att mäta sociala värden, (17) att du/ni ser verksamheten på ett annat sätt? fått syn på nya saker i verksamheten? lärt känna verksamheten bättre? ser andra möjligheter med verksamheten? Tabellkommentar: n-tal 11. De mest frekventa svaren markeras med fetstil Metodens användbarhet vid verksamhetsutveckling På frågan om SROI kommer att kunna användas av organisationerna för verksamhetsutveckling svarar de flesta att de tror det. Ett par deltagare anger dock att de är osäkra eller har svårt att svara på det i dagsläget. Tre av de svarande menar att kunskapen kommer att kunna användas för kommunikation med externa aktörer såsom vid marknadsföring, samverkan med nya parter eller vid kommunikationen med finansiärer. Flera lyfter också fram att metoden kan bidra till att förbättra den interna kommunikationen. En deltagare skriver: Att sprida SROI-tänkandet i gruppen för att kunna få en djupare diskussion som leder till bättre verksamhet. (Enkätsvar) Flera deltagare svarar att metoden är användbar för verksamhetsutveckling eftersom den styr tanken mot effekter istället för aktiviteter Kan SROI-analysen påverka externa aktörers syn på verksamheterna? På frågan om deltagarna tror att metoden kommer att kunna bidra till att externa aktörer ser på verksamheterna på ett annat sätt svarar de flesta att metoden kan hjälpa dem. Det kommer att bli lättare att presentera vår verksamhet för aktörer runt omkring. Förhoppningsvis ser de att vår verksamhet är viktig. (Enkätsvar) Att kunna argumentera för de sociala eller mjuka värdena framstår som viktigt för de svarande. Någon lyfter fram att metoden ger en ökad säkerhet och tillförlitlighet när de ska beskriva sin verksamhet. Informationssamlandet och enkäter ger fakta mer än antaganden. Detta leder till säkerhet, vilket är viktigt i möte med olika aktörer. (Enkätsvar) Några svarar dock förhoppningsvis eller vi får hoppas det och framstår därmed som något mer tveksamma till metodens förmåga att hjälpa dem förändra den bild externa aktörer har av verksamheten. 2.3 Tjänstepersonernas uppfattade nytta De tjänstepersoner som deltagit vid utbildningstillfällena och följt organisationerna under projekttiden har uppfattat att metoden fungerat för att visa på andra värden än rent ekonomiska. Tjänstepersonerna i projektgruppen menar att deltagarna visat att de efter genomförd utbildning kunnat behärska grunderna i metoden. De anser att organisationerna vid det sista utbildningstillfället visade på
9 Att mäta sociala värden, (17) en klart förbättrad förmåga att beskriva och lyfta fram de sociala värdena av sina verksamheter. Dock menar tjänstepersonerna att det krävts en relativ stor arbetsinsats av projektdeltagarna för att genomföra utbildningen och att denna arbetsinsats måste jämföras med nyttan med att använda metoden. Det finns en farhåga att organisationer många gånger inte kan prioritera att lägga de nödvändiga resurserna utan att metoden är beroende av att Västra Götalandsregionens går in med särskilt stöd. Tjänstepersonerna framhåller slutligen att det varit värdefullt att de deltagit i utbildningen eftersom det möjliggjort för dem att förstå metoden och kunna se dess möjligheter och begränsningar. 2.4 Den politiska referensgruppens uppfattade nytta Efter slutseminariet fick de politiska referenspersonerna möjlighet att svara på följande tre frågor: 1. Anser du som förtroendevald att sociala värden eller utfall av social verksamhet behöver mätas? 2. Utifrån den kunskap om metodens SROI som du har idag, ser du att metoden kan fungera som ett underlag för politiska bedömningar/prioriteringar? 3. Utifrån dagens presentationer tycker du att du fått en större förståelse för verksamheternas sociala värden? Fem personer har svarat på frågorna. En sammanställning av deras svar visar att de anser att det behövs metoder för att mäta sociala värden och utfall av social verksamhet. Några svarar att de ser utfall av sociala värden som en betydelsefull och intressant parameter inför politiska beslut. Någon skriver att genom att mäta via ekonomiska termer kommer ideellt arbete att uppskattas mer vilket gör det lättare att argumentera för verksamheten. På frågan om SROI metoden kan fungera som ett underlag för politiska bedömningar/prioriteringar är svaren mer skiftande. Några svarar att det behövs jämförbara bedömningspunkter och att SROI kan var en metod bland flera och att det behövs bättre och fler strukturer för jämförelse. Några svarar att det är svårt att överföra social verksamhet till ekonomiska termer och att man bör vara försiktig med när denna metod lämpar sig. På tredje frågan om de har fått en större förståelse för SROI metoden är svaren mer tveksamma. Majoriteten svarar att de fått något större förståelse för verksamheterna men att de tycker att det varit mycket information och svårt att ta till sig. 3. Diskussion och slutsatser I detta sista kapitel förs ett resonemang om metodens styrkor och svagheter med utgångspunkt i de olika synpunkter som framkommit i redovisningen ovan. Sedan dras utifrån denna diskussion slutsatser om metodens användbarhet för Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin.
10 Att mäta sociala värden, (17) 3.1 Tankar om metodens tillförlitlighet och användbarhet Anledningen till att pilotprojektet startades var behovet av en metod som klarar av att värdera verksamheter med kulturella och/eller sociala mål. Det fanns en önskan att kunna beskriva och mäta effekter såsom ökad självkänsla eller ökad delaktighet och ge dem samma vikt som andra, exempelvis ekonomiska, värden. Som redovisats ovan innebar SROI-metoden att målgruppen själv fick bedöma om effekterna inträffat och vilka värden de i så fall hade. Det faktum att värderingen görs av de individer som är tänkta att påverkas skapar möjlighet att kritisera metoden för att inte vara tillförlitlig eftersom dessa individer inte antas kunna göra en objektiv, och därmed sann, bedömning av värdet. Dock bör frågan ställas om inte värden i den sociala dimensionen ofta kommer vara beroende av att den som ska påverkas ombeds att svara på huruvida de upplever förändringen eller inte. Att ifrågasätta metodens subjektiva inslag blir därför lätt ett ifrågasättande av mätningen av sociala värden som idé. Att värdena uppskattas av målgrupperna själva skapar dock en begränsning i metodens användbarhet när det kommer till möjligheter att göra jämförelser. Eftersom verksamheterna i grunden är så olika och att värderingen är subjektiv så skapar metoden inte resultat som är jämförbara mellan olika verksamheter. Såsom metoden är applicerad inom ramen för detta projekt blir således inte ett SROIvärde jämförbart med ett annat. Metoden fungerar alltså inte som grund för att fatta politiska beslut som handlar om att prioritera mellan finansiering av olika verksamheter inom den sociala ekonomin. Denna poäng är viktig att minnas. Ett annat tillförlitlighetsproblem som också är relevant att belysa handlar om beroendeförhållandet mellan aktörerna. Eftersom den ideella organisationen får ekonomiska medel av den offentliga aktören finns ett beroendeförhållande dem emellan. Om SROI ska användas som ett kontrollinstrument kan dess tillförlitlighet behöva ifrågasättas. På grund av den ideella organisationens beroendeförhållande till den offentliga aktören finns ett incitament att överdriva den påverkan som verksamheterna har. Detta kan göra mätningen av de sociala värdena osäker, i alla fall på det sätt som SROI använts inom ramen för detta projekt. Slutligen kan det sägas framkomma i redovisningen ovan att mätning av sociala värden och social påverkan är en komplicerad och resurskrävande uppgift. Användandet av metoden bedöms ha varit ganska resurskrävande. På grund av detta är SROI antagligen inte en metod som kan tillämpas på alla projekt och verksamheter som Västra Götalandsregionen finansierar. Det kommer antagligen att behövas extra stöd i form av utbildning och handledning för att kunna genomföra metoden i sin helhet. Den förväntade nyttan med att använda metoden måste vid varje tillfälle ställas till de resurser som krävs för att genomföra den. 3.2 Måluppfyllelseanalys och slutsatser I detta avsnitt diskuteras måluppfyllelsen. Stycket är indelat i tre avsnitt motsvarande de tre frågeställningar som inledningsvis formulerades i rapporten. Därefter presenteras rapportens sista avsnitt i vilket projektgruppens slutsatser tydliggörs.
11 Att mäta sociala värden, (17) Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? Projektet har nått målet om att ge ny kunskap om att mäta sociala värden. Både tjänstepersoner och representanter för den sociala ekonomin har fått en ökad kunskap om möjligheterna och svårigheterna med att mäta sociala värden. Utbildningen var av god kvalitet och uppskattad av dem som fick möjlighet att gå den Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling för social ekonomi? Målet att testa ett verktyg för verksamhetsutveckling för social ekonomi är i och med projektets genomförande uppnått. Ovanstående redovisning har visat på att metoden fungerar för verksamhetsutveckling inom organisationer i den sociala ekonomin men att det krävs ganska stora resurser för att klara av att genomföra den i sin helhet. Någon form av stöd bedöms vara nödvändig Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? Målet var att testa om metoden fungerar. Eftersom projektet är avslutat och genomfört i enlighet med planen kan målet sägas vara nått. Dock är det svårare att ge ett tydligt svar på om SROI är en lämplig metod för att mäta sociala värden. Ovanstående analys pekar mot vissa fördelar och vissa risker. Nedan listas dessa i punktform. Fördelar med SROI Är en etablerad metod på europeisk nivå för att mäta sociala värden. Sätter fokus på sociala effekter de som alltid inte syns i traditionell redovisning. Försöker beskriva den sociala ekonomins värde i ekonomiska termer Ger ett brukarperspektiv. Ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Kan fungera som ett verktyg för intern styrning. Kan fungera för att förmedla en verksamhets värde och innehåll till externa aktörer. Nackdelar med SROI Kan vara resurskrävande eftersom metoden är omfattande och relativt komplicerad att använda. Värderingen av de sociala värdena görs av brukarna vilket innebär att de alltid kommer att kunna ifrågasättas eftersom de är subjektiva. Fungerar sämre som kontrollinstrument eftersom det finns ett beroendeförhållande mellan finansiärer och den sociala ekonomin vilket riskerar att skapa incitament för att överdriva effekter. SROI-värdet går inte att användas som grund för att jämföra och prioritera mellan olika verksamheter. Finns inte denna medvetenhet kan SROIvärdet missbrukas Projektgruppens slutsatser Den projektgrupp som arbetat med projektet representerar fyra olika kanslier inom Västra Götalandsregionen. Nedan listas projektgruppens slutsatser i punktform. - Vi ser en möjlighet att använda SROI
12 Att mäta sociala värden, (17) När syftet är verksamhetsutveckling och när möjlighet finns att ge extra stöd är SROI en användbar metod. Den kan då uppfylla ett lärandesyfte för organisationer inom den sociala ekonomin genom att skapa en större förståelse för den egna verksamheten vilket i förlängningen kan leda till verksamhetsförbättringar. Detta kan gynna utvecklingen av den sociala ekonomin och därmed Västra Götaland. - Vi ser att SROI inte är en lämplig metod När syftet är att kontrollera en verksamhets resultat eller att skapa ett beslutsunderlag för att göra prioriteringar mellan olika verksamheter att finansiera är SROI inte någon lämplig metod eftersom SROI-värdena inte är jämförbara. - Vi ser att det finns en risk att metoden missbrukas Metoden skapar, genom sitt SROI-värde, ett enkelt verktyg för kommunikation kring en verksamhets värde. Detta värde är lätt att använda och sprida. Det finns i det politiska systemet behov av beslutsunderlag som gör tydliga analyser. Vi ser en risk för missbruk av SROI-värdet om det används för jämförande analyser och som grund för prioriteringar. - Vi ser att syftet måste styra val av metod Genom projektets genomförande har det synliggjorts att syftet med att mäta sociala värden är viktigt för att kunna svara på vilken metod som är lämplig. Valet av metod är inte bara en fråga om hur sociala värden ska mätas utan den första frågan som måste besvaras är varför vi ska mäta sociala värden. Olika syften ger olika svar på om en metod är lämplig eller ej. De kanslier som har arbetat med projektet är olika och har olika behov av utvärderingsmetoder. Därför är det också svårt att ge ett entydigt svar om metodens lämplighet. I bilaga 2 redogörs för hur de olika kanslierna arbetar. Denna sammanställning, tillsammans med föreliggande rapport, kan fungera som ett underlag för fortsatta diskussioner om SROI-metodens lämplighet. - Vi ser att mer kunskap är nödvändig Projektet har testat en enskild metod för att mäta sociala värden. Vi ser att mer kunskap är nödvändig. En metod kan aldrig förväntas fylla alla behov. En bredd i angreppssätt och metoder samt en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet är viktigt.
13 Att mäta sociala värden, (17) Bilaga 1: Utvärderingsfrågor 1. Fördjupningskursen har bestått av totalt sex gemensamma utbildningsdagar. Vilka av dessa har du deltagit vid? Ange med siffror, ex Dag 1, 2, 3 och Ungefär hur många timmar har du fram till och med sista kurstillfälle lagt på eget arbete med er SROI-analys, det vill säga timmar för eget arbete eller arbete i gruppen? Räkna inte tiden som du lagt under de gemensamma utbildningsdagarna. 3. Den tid du lagt på fördjupningskursen (den du angivit i fråga 1 och 2) kan betraktas både som arbetstid och något som görs på fritiden vid sidan av arbetet. Hur många procent av den tid du totalt lagt på kursen betraktar du som arbetstid? 4. Hur upplever du din förståelse av SROI som helhet (innebörden och tillämpningen)? 5. Hur säker/osäker känner du dig just nu i att göra en hel SROI-analys på egen hand? 6. Vi har en följdfråga till ditt svar på fråga 5. Om du markerat något av de tre första alternativen: vad tycker du behöver förändras i kursen för att du istället skulle känna dig Ganska säker? Om du ringat in Ganska säker : vad tycker du behöver förändras i kursen för att du istället skulle känna dig Säker? Om du ringat in Säker : lämna raderna tomma. 7. Vad är ditt generella intryck av kursen totalt sett? 8. Hur har du upplevt föreläsningsbilder och kursbok? 9. Hur upplever du de Excel-mallar du använt under kursens gång? Är det något du saknar och/eller något som bör ändras i Excelmallarna? 10. Hur har du upplevt kursledarens förmåga att förmedla innebörden och tillämpningen av SROI? 11. Har kursen hanterat frågor som rör jämställdhet och tillgänglighet på ett bra sätt, det vill säga har du exempelvis fått tillräckligt talutrymme, har hänsyn tagits till eventuella hinder som du har, har jämlika exempel används etcetera? 12. Har du någon gång under kursens gång känt dig diskriminerad? 13. Hur har du upplevt tempot i kursen? Dels under respektive kursdag: Dels antalet dagar mellan kursdagarna: 14. Finns det något i kursen du tycker vi bör ändra (utöver sådant du redan nämnt)? I så fall vad och på vilket sätt? 15. Finns det något i kursen som varit väldigt bra och som vi absolut inte skall ändra på? I så fall vad?
14 Att mäta sociala värden, (17) 16. Vilken framtida nytta, om någon, tror du framför allt att du kommer ha av det du lärt dig under fördjupningskursen? 17. Tycker du och/eller din verksamhet att fördjupningskursen gjort att du/ni ser verksamheten på ett annat sätt? fått syn på nya saker i verksamheten? lärt känna verksamheten bättre? ser andra möjligheter med verksamheten? 18. Tycker du att du och din verksamhet har användningen av era ökade SROIkunskap vid framtida verksamhetsutveckling? I så fall hur? 19. Tycker du att SROI kan bidra till att aktörer omkring er (som deltagare, anhöriga, politiker, myndigheter och företag) ser er verksamhet på ett annat sätt? I så fall hur? 20. Tycker du att utfallet av er SROI-analys är användbart för er för att se sammanhang med andra aktörer samt motivera ert bidrag till välfärden? I så fall hur? 21. Uppfyllde kursen dina förväntningar? Om du svarat Nej, eller Ja, till viss del, vad var det som saknades?
15 Att mäta sociala värden, (17) Bilaga 2: Kansliernas nuvarande uppföljningsoch utvärderingsarbete Samtliga nämnder begär i dag in lägesrapporter för beviljade projekt vilket ger möjlighet att tillgodose att projektplan/budget och förväntade resultat följs upp. Därutöver har sekretariaten olika inriktning på sina uppföljningar och utvärderingar. Nedan beskrivs dessa inriktningar översiktligt. Regionutvecklingssekretariatet Samtliga projekt som regionutvecklingsnämnden medfinansierar följs upp i förhållande till de mål och förväntat resultat som anges i beslutet samt hur insatsen ställer sig i förhållande till aktuella styrdokument och nämndens budget. Det finns framtagna resultatindikatorer kopplade till Västra Götaland 2020 som beslutades av regionutvecklingsnämnden i januari Vidare genomförs utvärderingar av alla program samt ett urval av andra insatser som projekt och verksamheter. Utvärderingarna beställs och genomförs av utvärderare för att få en oberoende syn på en insats utveckling och resultat. Sedan hösten 2013 finns ett ramavtal med ett antal konsulter som ska användas i samband med utvärdering. Flertalet av de utvärderingar som genomförts har haft fokus på såväl processen som resultat och effekter. Djupare uppföljning genomförs också, i huvudsak av enheten för analys och uppföljning, av ett urval av projekt och verksamheter. I genomförda resultat- och effektutvärderingar belyser utvärderarna i första hand de effekter som förväntas enligt beslutet av insatsen och berört program. Exempel där den sociala dimensionen har belysts är i följeforskningen av programmet för socialt entreprenörskap som genomfördes i huvudsak under år Programmets effekter beskrevs i utvärderingen utifrån dimensionerna demokrati, social, ekonomisk respektive ekologisk. I den projektansökan som används ska sökande bland annat ange projektets mål samt förväntade långsiktiga effekter. I samband med effekter ska projektet även förklara på vilket sätt de bidrar till detta. Det finns härmed en möjlighet för sökande att lyfta de långsiktiga effekter i form av till exempel sociala värden som de önskar och som också ska presenteras i den slutrapport som sedan lämnas. Sedan 2009 arbetar sekretariatet efter en modell för lärande uppföljning och utvärdering. Modellen togs fram för att skapa en ökad systematik då regionutvecklingsnämnden medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter. I modellen anges till exempel att program bör föregås av en konsekvensanalys utifrån ett jämställdhets-, mångfalds- respektive miljöperspektiv. Vidare var syftet med modellen att öka lärande kopplat till uppföljning och utvärdering. Sedan år 2013 är modellen under utveckling med syftet att inkludera metoder, dvs. hur insatser bör utvärderas, samt öka fokus på lärandet. Folkhälsokommitténs sekretariat Folkhälsokommitténs sekretariat arbetar med externa utvärderingar av större projekt men även med olika ekonomiska metoder såsom socioekonomiska kalkyler och hälsoekonomiska beräkningsmodeller. Socioekonomiska kalkyler som visar de stora samhällskostnaderna för utanförskap (framtaget av
16 Att mäta sociala värden, (17) nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog) vilka kan undvikas om man vidtar nödvändiga förebyggande insatser. Hälsoekonomiska metoder syftar till att analysera vilka av två eller flera alternativa insatser som är mest kostnadseffektiva. Hälsoekonomiska metoder svarar upp mot de frågor som socioekonomiska beräkningar lämnar obesvarade som; Vad vet vi om insatsernas hälsoeffekt? Hur länge kvarstår effekten? och Vad kostar olika insatser? Hälsoekonomiska metoder kan komma att ligga som en grund för de sociala investeringar som ska göras inom ramen för Samling för social hållbarhet. Ekonomiska synsätt och metoder hjälper till att avgöra vilka insatser som bör prioriteras om tillgängliga resurser ska åstadkomma mesta möjliga hälsa eller största möjliga nytta för befolkningen. Ett annat verktyg för att förstå, utveckla och utvärdera föreningslivet är metoden Självvärdering, som organisationer själva kan arbeta med. Metoden är ett systematiskt verktyg för verksamhetsutveckling och utvärdering. Metoden Självvärdering täcker in verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat/effekter för brukare, personal och organisation. Självvärdering används för egenutvärdering men även för att reflektera över kvaliteten i verksamheten för att arbeta vidare med utveckling. Socioekonomiska kalkyler/hälsoekonomiska metoder och självvärdering kan inte användas för att mäta sociala värden såsom SROI gör. Kultursekretariatet Kultursekretariatet har en arbetsgrupp för analys och utvärdering som ansvarar för att koordinera uppföljning och föreslå utvärderingar. Under 2014 kommer ett utvecklingsarbete att påbörjas för att föreslå en struktur för att ett systematiskt arbetssätt för att utvärdera effekter av kulturpolitiken. Effektutvärderingar är ett utvecklingsområde inom kulturpolitiken. De flesta scenkonstinstitutioner och museer som får statliga medel redovisar årligen genomförda aktiviteter i Kulturdatabasen. Kultursekretariatet utvärderar resultat och effekter av de nationella uppdragen. Kulturverksamheter med långsiktiga uppdrag rapporterar in statistik till ansvariga myndigheter och kultursekretariatet tar del av dessa utvärderingar. Projekt inom ramen för Västra Götalandsregionens Kulturpolitiska handlingsprogram utvärderas löpande. Inom handlingsprogrammet Kulturella och kreativa näringar utvärderas till exempel projektet Kreativa Kraftfält i Skaraborg. Den metod som tillämpas har utvecklats av kulturekonomen Pier Luigi Sacco från IULM universitetet i Milano. Metoden bidrar till att kartlägga och analysera kulturella resurser och dess betydelse för tillväxt och utveckling. Metoden kan på så vis stärka kulturens betydelse för samhällsutveckling och hälsa. Ofta handlar kultur om kvalitativa värden som är svåra att mäta och SROI kan därför bidra till att utveckla utvärderingsmetoder även inom kulturområdet. Rättighetskommitténs kansli Kommittén för rättighetsfrågors arbete med den ideella sektorn bygger både på samråd och på medelstilldelning. Syftet är att ge invånarna möjligheter att dela
17 Att mäta sociala värden, (17) med sig av tankar om hur samhällsservicen fungerar och hur deras rättigheter beaktas. Det är alltså i stor utsträckning fråga om en process att inhämta kunskap, vars effekter i första hand ger kommittén möjlighet att fånga upp och kommunicera invånarnas behov till regionorganisationen i övrigt. En effektutvärdering av denna typ av verksamhet måste därför fokuseras på vad som sker inom Västra Götalandsregionen. Kommittén ger även organisationsstödet till regionala handikapp- och patientorganisationer. Förutom årlig uppföljning görs en fördjupad uppföljning var tredje år då mer specifika frågor ställs till verksamheterna. Ett kontinuerligt självvärderingsarbete sker internt på kansliet och i dialog med representanter för den ideella sektorns organisationer och utgör på så vis kärnan i kansliets utvärderingsarbete.
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Riktlinjer för sociala investeringsmedel
Riktlinjer för sociala investeringsmedel 1 Syftet med dessa riktlinjer är att skapa en enhetlighet i hanteringen av sociala investeringsmedel. Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har valt att investera
Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)
Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Utvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Professionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering
STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp
Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl
Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2013-09-04 kl 13.00 15.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Roland Karlsson, VGR Anders Fasth,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd
Sida 1(5) Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd 1. Sammanfattning Kommittén för mänskliga rättigheter har uppdraget att samordna Västra Götalandsregionens (VGR:s) arbete för att stärka
Strategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR
Krav på utvärdering för projekt med större omslutning är 1,5 miljoner EUR Sida 1 av 5 Från och med utlysning tre (ansökningsperiod 12 januari-19 februari 2016) ställer Sverige-Norge programmet krav på
VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Projektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Vilken roll har den lokala och regionala nivån i genomförandet av Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden SKL
Vilken roll har den lokala och regionala nivån i genomförandet av Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden SKL SKL skrivelse, november 2017 Välkomnar i allt väsentligt förslagen till en nationell handlingsplan
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation. Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd.
Kunskap, tillgänglighet och en stödjande organisation Resultat i sammandrag från kartläggning av kommuners arbete med föräldraskapsstöd. KONTAKT 08-545 556 80 foraldraskapsstod@mfof.se Växeln är öppen
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Haninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar
Rapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Styr- och ledningsmodell för Sundsvalls kommunkoncern
Styr- och ledningsmodell för Sundsvalls kommunkoncern Riktlinje Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2017-09-25 177 Giltighetstid Tills vidare Första översyn december 2018 Ansvarig funktion
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och
Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Förslag till Verksamhetsplan 2011
1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Projekt inom utvecklingsenheten
www.pwc.se Revisionsrapport Projekt inom utvecklingsenheten Johan Lidström Januari 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning
Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...
Kultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Utvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
8 steg till ett lokalt ANDT-arbete
8 steg till ett lokalt ANDT-arbete Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Foldern är framtagen av länsstyrelserna i Värmland och Örebro län samt kommuner. Länsstyrelsen en samlande
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd
Bilaga 1. Handledning till övningsledningen
Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning
Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,
Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning
Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp
- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet
- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen Kort om projektet Treårigt projekt med start 2014 Projektägare är Föreningen för familjecentralers främjande. Styrelsen är styrgrupp.
INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER
INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga
Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län
Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11
Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,
Inriktning Program social ekonomi inför 2014?
Inriktning Program social ekonomi inför 2014? Program för social ekonomi 2012-2015 Beslut regionstyrelsen 2012 Övergripande mål Att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt stärka den sociala
Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB
1(4) Samhällsbyggnad Amanda Bäckström Näringsdepartementet Regeringskansliet n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB
POLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening
MED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Detaljbudget folkhälsokommittén 2016
Sida 1(5) Detaljbudget folkhälsokommittén 2016 1. Sammanfattning kommer under 2016 arbeta med de av regionfullmäktige prioriterade målen: - Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Den psykiska
En ny mötesplats blir till.
En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL
Kommittédirektiv. En expertgrupp för digitala investeringar. Dir. 2017:62. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017.
Kommittédirektiv En expertgrupp för digitala investeringar Dir. 2017:62 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017. Sammanfattning En särskild expertgrupp i form av en kommitté ges i uppdrag att stödja
Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION
Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION 2018-05-14 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverket att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta fram olika handläggarstöd.
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet
Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna
CV, personligt brev och intervju
CV, personligt brev och intervju VÄLKOMNA! INTRODUKTION En jobbansökans två delar CV Personligt brev Anställningsintervjun ÖVNING CV och personligt brev Intervjuer och feedback ANSÖKAN BESTÅR AV CV OCH
16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE
16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes
Revisionsrapport. Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat. Ljusdals kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat Göran Persson-Lingman Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson Certifierad
Hållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Expertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.
11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:
Guide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
U2014/6874/IS Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 2014-12-01 Utbildningsdepartementet Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 december 2014 Kommenterad
SUS rapport augusti 2008
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN SUS rapport augusti 2008 Bakgrund SUS är ett nationellt system för resultatuppföljning
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?
Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust
Strategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Riktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Lärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata