Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl

Transkript

1 Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg kl NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Roland Karlsson, VGR Anders Fasth, VGR Rosie Rothstein, VGR Per Pellby, VGR Lotta Forslind, Fyrbodal Anders Perme, Fyrbodal Lars Jusonios, Fyrbodal Camilla Olsson, Fyrbodal Sven Bartilsson, Göteborg Dragan Dobromirovic, Göteborg Pia Svanqvist, Göteborg Anita Zetterman, Sjuhärad Kjell Gröndahl, Sjuhärad Anne Svensson, Skaraborg Sven-Erik Åstrand, Skaraborg Tjänstgörande ersättare: Kristina Berneholm, Skaraborg Sekreterare: Lisa Lundin, VGR 1. Inledning Mötesordförande Ulrika Frick hälsade välkommen och presenterade dagens tema, Västra Gö 2. Arbetet med en regional överenskommelse Camilla Olsson berättar om läget i arbetet med att ta fram en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Hon är den ena processledaren i arbetet utifrån den sociala ekonomins perspektiv vid sidan om Birgitta Adler som arbetar som tjänsteman på Västra Götalandsregionens kultursekretariat. Knuten till processen finns en arbetsgrupp med följande representation: Västra Götalandsregionen Social ekonomi Regionens sjukhus Regionens övriga sjuk och hälsovård Tillväxt och utveckling Rättighetsfrågor och Folkhälsa Regionservice Habilitering och hälsa De fyra delregionala råden för social ekonomi Folkbildningen Coompanion Västsvenska Idrottsförbundet Pensionärsrådet Rådet för funktionshinder 1

2 Undergrupper Svenska Kyrkan IOGT - NTO HSSL Röda Korset, m fl Den 17 september har man på bred front bjudit in företrädare från båda sektorerna till en första gemensam dialog och partnerskap. Det som kommer fram under konferensen kommer att vara en viktig input till innehållet i överenskommelsen och de personer som anmält sig kommer att vara referenspersoner framgent. Utöver detta kommer bland annat fyra olika dialogmöten att äga rum runtom i regionen under vecka 43. Parallellt sker informationsmöten, förankring och dialoger vid olika tillfällen (dagens dialog på SER är ett exempel). Den nationella överenskommelsen vilar på sex principer som i mångt och mycket kan vara en bra utgångspunkt i den regionala överenskommelsen. Men det är viktigt att hålla fram vikten av att denna överenskommelse är vår (Västra Götalandsregionen och sociala ekonomins organisationer i Västra Götaland). I dag har vi våra delregionala plattformar för den sociala ekonomin, vi har Sociala ekonomins råd och programmet för social ekonomi. En ÖK är att ta ett steg längre och på ett mer övergripande plan skapa en plattform för bredare samverkan mellan Västra Götalandsregionen och social ekonomi. ÖK ska fungera som vår gemensamma vision utifrån vilken vi kan utveckla och förbättra medborgarnas Västra Götaland. Det ska vi göra utifrån våra specifika roller och det handlar inte om att ta över varandras unika uppdrag. Något som också är viktigt att framhålla är att en ÖK är en fortgående process. En ÖK är heller ingen lag och den ska kunna revideras. Här kommer vikten av uppföljning in. Vi måste ha en tanke om vad som händer efter att ÖK undertecknats. Det är egentligen då det verkliga och viktiga arbetet börjar. Tidplan: Konferens Skrivargrupp pågående Dialogmöten v 43 Fler dialogmöten oktober - november Remiss november - januari Sammanställning februari 2014 Möte med politiken och förankring SE Dokumentet skickas ut mars Politisk process maj Överenskommelse skrivs under augusti 2014 i Skara Rådet inklusive politiken ger inspel: SER undrar hur vi får med oss alla? Utifrån presentationen kan man till exempel uppleva att de etiska minoriteternas intresseorganisationer saknas i arbetsprocessen. Man diskuterar vem som har ansvar för vad och hur de delregionala plattformarna kan förankra och fånga upp sina respektive organisationer på hemmaplan. Visserligen sitter det med en tjänsteman som representerar rättighetsfrågorna i arbetsgruppen men frågan är om det är tillräckligt. Camilla och Birgitta vill här uppmana att man tar kontakt med dem för att hitta en lösning. 2

3 Ordförande Ulrika Frick framhåller att processen inte ska tappa fart och att ÖK bör undertecknas innan valet. Anders Fasth håller med och poängterar att det är vad som händer efter det att vi undertecknat ÖK som är det viktigaste att det blir verkstad! Det finns en otrygghet i vad som är överenskommelsens nytta och denna osäkerhet måste vi råda bot på. Förslaget att ta fram en lathund som säljer in och förklarar vikten av ÖK lyfts fram. Även om det är paraplyorganisationerna på regional nivå som kommer att underteckna vid sidan om VGR är det varje enskild organisation som står för om man vill vara med eller inte. Bilaga 1) presentation ÖK Camilla 3. Återblick från 2011 ÖK-diskussion på SER Lisa Lundin återkopplar från den diskussion som SER hade kring överenskommelsen 2011 och vad man lyfte fram som viktigt då. Hon visar också några aktuella och konkreta exempel på samverkansprojekt/verksamheter mellan VGR och social ekonomi. Bilaga 2) presentation ÖK Lisa 4. Workshops i tre grupper utifrån frågeställningar Vi delar upp oss i tre grupper med fokus på tre av principerna från den nationella överenskommelsen: Självständighet och oberoende Långsiktighet Öppenhet och insyn Varje grupp funderar över frågeställningarna: Vad betyder principen för oss? (VGR respektive den sociala ekonomin i VG) Hur främjar/motverkar dagens organisation/struktur principen? Vad har vi som fungerar bra? Finns det motsättningar/hinder/målkonflikter? Exempel på ansvar/åtagande att ta med i vår ÖK? Vem gör vad? Nedan följer en sammanfattning av de inspel som presenterades utifrån diskussionerna i grupperna under respektive princip: Principen om öppenhet och insyn - Det är svårt att få med alla organisationer inom den sociala ekonomin i processen. De små föreningarnas organisering kan vara spretig och det är svårt att hitta en ingång. Här kan de delregionala nätverken vara en tillgång för att sprida information och hämta kunskap. - För att främja öppenhet och insyn behöver vi ta fram enkla informationsmaterial som på ett tydligt sätt säljer in idén med en överenskommelse. Det kan vara i form av en flyer som kan delas ut i olika nätverk och till de som berörs och där man kan läsa vad som är nyttan med en överenskommelse och för vem. Vi måste skapa en känsla av sammanhang för båda parter där man tydligt ser sin roll i sammanhanget. - Sekretessfrågan gentemot Hälso- och sjukvården måste hanteras. - Förankingen gentemot facket måste hanteras. 3

4 - Det måste vara tydligt på vilken nivå man kan tänka sig att den sociala ekonomin kan utföra tjänster för hälso- och sjukvården; köpa tidningar till patienter kontra utföra operationer? - För att förankra med politikerna i Västra Götalandsregionen kan det vara en bra idé för ÖK-gruppen att fånga upp politiker i foajén till något av regionstyrelsens möten. - En kommunikationsplan som är tydlig känns otroligt viktig i det här arbetet! - Den politiska förankringen kräver att varje parti tar upp frågan till diskussion internt. - Ta tillvara på erfarenheterna i Göteborgs stad där man i tidplanen haft med tanken på vad som ska hända efter att överenskommelsen tecknats, i deras fall i form av handlingsprogram. - När arbetsgruppen som tar fram överenskommelsetexten talar om att man gjort vissa avgränsningar måste man vara tydlig med vad man eventuellt har prioriterat bort. Principen om självständighet och oberoende - Det finns en målkonflikt mellan att få resurser från olika offentliga stödsystem och att kritisera detta system (bita den hand som föder en). Vi måste gemensamt fundera över vad man kan göra för att motverka rädslan hos den sociala ekonomin att göra fel. Grunden måste vara att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och en respekt för varandra vilket en överenskommelse kan bidra till att skapa. - Är man stor och stark måste man vara snäll. - Stödsystemen måste utformas så att de små kan vara med. Detta kan göras genom förenklade projektblanketter (görs redan inom utlysningen Socialt Entreprenörskap). - En överenskommelse bygger på något annat än beställar/utförarmodellen vilket måste tydliggöras. - Man måste komma bort från synen på den sociala ekonomin som bidragsberoende genom att lyfta värdet av de insatser som sektorn gör, t ex. genom att ge ersättning för arbetat tid. Principen om långsiktighet - Långsiktig finansiering handlar om att våga ha tålamod. Något som motverkar detta är ettåriga budgetar. - I stället för bidrag bör man använda begrepp som avtal och partnerskap. - Inom den sociala ekonomin finns kompetenser som är viktiga för utvecklingen i hela Västra Götaland. - En överenskommelse handlar inte om att spara pengar inom hälso- och sjukvården vilket är viktigt att framhålla! I förarbetet till nationella överenskommelsen finns det mycket bra resonemang kring detta som bör beaktas i den regionala ÖK. - Ideella organisationer har historiskt sett haft svårt att hävda sin rätt till ersättning. Nu är tiden mogen för att våga ta betalt för det man uträttar. 3. Övriga frågor a) Plattformsprojektet varför är finansieringen för år två och tre villkorad? Innan mötet har frågan inkommit från plattformarna. De politiska representanterna i SER tar med sig frågan och återkommer. b) Utlysning socialt entreprenörskap Lisa informerar om att hon kallat till ett informationsmöte där plattformarna kommer att får möjlighet att lära sig mer om projektblanketterna för utlysningen inklusive projektbudget så att de kan känna sig trygga i att hantera de projekt som nu börjar rulla in. 4

5 c) SROI att mäta sociala värden Projektet som syftar till att testa en metod för att mäta sociala värden kommer att dra igång under hösten. Satsningen görs gemensamt av regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, rättighetskommittén och folkhälsokommittén. De organisationer som hittills har valts ut och kommer att genomföra en analys av sina verksamheter är: - Dagfolkhögskolan Hässleholmen - Gula Huset i Uddebo - Rädda barnen Väst - Mamas Retro - Länsnykterhetsförbundet - Mikrofonden Väst (före detta Kreditgarantiföreningen) - Stadsmissionen SER ser fram emot att höra mer om projektet och vilka lärdomar som kommer göras. d) Årets utvecklingsgrupp i Västra Götaland Lisa Lundin undrar om hon ska väcka liv i det pris som Västra Götalandsregionen tidigare delat ut till Årets utvecklingsgrupp. Senast det gjordes i Västra Götalandsregionens regi var 2009 och då genom en check på 25 tkr till Kvänums intresseförening. SER tycker att det är värdefullt att lyfta upp de organisationer som gjort något extra så därmed beslutas att priset ska delas ut inom en snar framtid. 4. Avslutning och nästa möte Ulrika Frick tackar alla för dagens möte och de värdefulla diskussioner som har varit. Nästa möte hålls i Göteborg den 8 november kl på temat Programmet för Social ekonomi i Västra Götaland : prioriterade insatser inför En annan fråga som bör behandlas på mötet är arbetet med programskrivningarna för social- respektive regionalfonden. 5