Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad. Sammanträde den 31 januari 2013 på Regionens Hus i Uddevalla

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Sammanträde den 31 januari 2013 på Regionens Hus i Uddevalla

2 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Referens Datum Maria Hessman HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN I TRESTAD Tid: Torsdag 31 januari 2013 kl Plats: Sammanträdesrum Tärnan i Regionens Hus, Uddevalla Ledamöter: Nicklas Attefjord (MP) ordförande Kenneth Borgmalm (S), förste vice ordförande Ulrik Hammar (FP), andre vice ordförande Anne-Lie Palm (S) Ann-Christin Holgersson (S) Bengt Andersson (S) Inger Gillberg-Carlsson (S) Kalle Blomgren (S) Mariana Ekberg (M) Henrik Josten (M) Angelica Bielinski (M) Ingela Ruthner (M) Åsa Olin (V) Marie Henriksen (KD) Bo Carlsson (C) Ersättare: Lennart Sandgren (S) Johanna Juntti (S) Maria Nyqvist (S) Anita Almén Björk (S) Henrik Sundström (M) Emelie Carlbom (M) Berit af Geijerstam (FP) Lars Erik Strömbergson (MP) Maria Nilsson (KD) Petra Andersson (C) Övriga: Regionråd Regionsekreterare Politiska sekreterare Fackliga organisationer Anmäl förhinder till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Maria Hessman tfn eller eller e-post maria.hessman@vgregion.se Beakta möjligheten att resa med buss eller tåg till sammanträdet. Ytterligare information om tider m.m finns på Västtrafiks hemsida. Handlingarna finns också på nämndens webbsida Maria Hessman Nämnds- och informationssekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Uddevalla VÄNERSBORG Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Växeln Direkt Mobil: maria.hessman@vgregion.se

3

4 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Uddevalla Referens Datum Maria Hessman FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad den 31 januari 2013 kl Lokal: Regionens Hus, Uddevalla ÄRENDEN 1. Upprop 2. Val av justerare och justeringsdag 3. Dagordning 4. Närvarorätt för fackliga organisationer F 5. Avtal -Vårdsamverkan Fyrbodal HSN (Handlingar bifogas kallelsen) 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad godkänner för sin del samverkansavtalet Vårdsamverkans Fyrbodal Paragrafen förklaras omedelbart justerad F 6. Uppföljningsbilaga till överenskommelse om beställd primärvård i norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Dnr HSN (Handlingar bifogas kallelsen) F 7. Årsredovisning HSN (Handlingar skickas ut separat) F 8. Ledamotsinitiativ nr 1 & 2 HSN (Handlingar bifogas kallelsen) F 9. Samverkande sjukvård Hälso- och sjukvårdnämnden i Trestad godkänner för sin del förslaget till uppföljningsbilaga till överenskommelsen om beställd primärvård under perioden Hälso- och sjukvårdnämnden i Trestad godkänner nämndens årsredovisning Paragrafen förklaras omedelbart justerad Information Information 10. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare, hälsopolitiska råden, handikappråden, samordnings-

5 förbunden, samt deltagande i kurser/konferenser 11. Övriga rapporter/frågor -Framtidens hälso- och sjukvård Återkoppling presidieöverläggningar med NU-sjukvården -Information om resursfördelningsmodellen Information om vårdval rehab -Information om blåa sidorna 12. Delegationsbeslut - Anmälningsärenden (Handling bifogas) BESLUT F = Närvarorätt för fackliga organisationer

6 ÄRENDE 5

7 Sida 1 (1) T jänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN H älso- och sjukvår dsnämnder nas kansli Handläggare Carina Hansson Telefon: E-post carina.hansson@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Samverkansavtal Vårdsamverkan Fyrbodal Primärvård, länssjukvård och kommunerna inom Fyrbodal samt Lilla Edets kommun har sedan 1997, via projektet Samverkan genom vårdkedjor ( ) och därefter via driftsorganisationen Vårdsamverkan Fyrbodal ( ) samverkat i syfte att överbrygga organisationsgränser. Det gemensamma målet är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvården i området för att härigenom skapa ökad trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för brukaren/patienten samt resurshushållning med bibehållen och förbättrad vårdkvalitet. Som stöd för vårdsamverkan finns ett gemensamt finansierat kansli vars funktion är att koordinera, bereda, stödja och följa upp vårdsamverkansarbetet. Verksamhetens totala driftsbudget under år 2013 är kr. Därav betalar NU-sjukvården kr, Hälso- och sjukvårdsnämnderna kr (proportionellt enligt regionbidrag) och kommunerna tillsammans kr, fördelat enligt invånarantal. Avtalet omfattar tiden , med möjlighet till förlängning under maximalt 2 (två) år. Förslag till beslut 1.Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad godkänner för sin del samverkansavtalet Vårdsamverkans Fyrbodal Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla POSTADRESS: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Regionens Hus,Uddevalla VÄNERSBORG BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

8

9 Godkänt Delregionalt politiskt samrådsorgan samt Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp Samverkansavtal Avtalsslutande parter Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Dalsland, Norra Bohuslän och Trestad, Styrelsen för NU-sjukvården samt kommunerna: Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Åmål. Bakgrund Primärvård, länssjukvård och kommunerna inom Fyrbodal samt Lilla Edets kommun har sedan 1997, via projektet Samverkan genom vårdkedjor ( ) och därefter via driftsorganisationen Vårdsamverkan Fyrbodal ( ) samverkat i syfte att överbrygga organisationsgränser. Vårdsamverkan är en del i varje huvudmans uppdrag och genom denna samverkansorganisering skapas plattform där vårdgivare på ett naturligt sätt möts för informations-/kunskapsutbyte och problemlösning, bland annat via närsjukvårdsgrupper och olika nätverk. Det gemensamma målet är att genom ökad samverkan förbättra och utveckla närsjukvården i området för att härigenom skapa ökad trygghet, tillgänglighet och kontinuitet för brukaren/patienten samt resurshushållning med bibehållen och förbättrad vårdkvalitet. Syfte Skapa en gemensam arena för långsiktig hållbar vårdsamverkan mellan berörda huvudmän i frågor som berör ingående parter Verka för att resurser används på ett optimalt sätt Skapa förutsättningar för att brukare/patient skall uppleva insatserna som en helhet utan gränser Organisation/Arbetssätt/Uppdrag Arbetet leds av partsammansatt ledningsgrupp. I denna ingår även parter som inte är direkt avtalstecknande. Nuvarande struktur för vårdsamverkansarbetet är följande: Delregionalt politiskt samrådsorgan består av 12 ledamöter varav sex ledamöter från Fyrbodals Kommunalförbund och sex ledmöter från Västra Götalandsregionen (VGR). VGRs platser fördelas mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna, NU sjukvårdens styrelse, Styrelsen för Beställd primärvård samt Styrelsen för Habilitering och hälsa. Arbetet sker utifrån antagen Arbetsordning och inriktningsdokument. Ledningsgruppen består av sex representanter för kommunerna, två representanter från vardera Hälso- och sjukvårdskansliet i Uddevalla och NU sjukvården samt tre representanter för VG PV, varav en för de privata utförarna. Arbetet sker i dialog med det politiska samrådsorganet. VÅRDSAMVERKAN FYRBODAL Vänerparken, Edsvägen 1C Vänersborg Tel

10 Godkänt Delregionalt politiskt samrådsorgan samt Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp Beredande arbetsutskott (AU) består av fyra ordinarie ledamöter från ledningsgruppen samt samordnare. Därtill finns: Beredningsgrupp för psykiatri/missbruk med vardera tre representanter för kommun och region samt samordnare. Beredningsgrupp för information/kommunikation som tillika utgör delregional förvaltningsorganisation för SVPL rutin. Gruppen består av en verksamhetsrepresentant för kommunerna och NU sjukvården samt två representanter för VG PV och tre representanter för IT samt samordnare. Basen för genomförandet av samverkansarbetet i linjeorganisationerna är de fem närsjukvårdsgrupperna där ledningen från ingående samverkansparter finns representerade. I dessa bör ledningsfunktion från vårdcentraler, NU sjukvården, social-/ vård och omsorg från samtliga kommuner, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli samt samordnare ingå. Även andra funktioner från ingående parter kan utgöra en del av gruppens sammansättning. Psykiatrisamverkansgrupperingarna utgör på motsvarande sätt samverkansarenor för genomförandet av de lagreglerade bestämmelserna som syftar till att säkerställa samarbete kring personer med behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Som stöd för vårdsamverkan finns ett gemensamt finansierat kansli vars funktion är att koordinera, bereda, stödja och följa upp vårdsamverkansarbetet. Ledningsgruppens uppgift är att prioritera och handlägga gemensamma vårdfrågor i Fyrbodal. I detta ingår att utarbeta verksamhetsplaner vars mål och utformning skall utgå från de problemområden som påverkar flödet mellan vårdgivarna samt strategiska mål för närsjukvårdsarbetet. Respektive vårdgivares styrdokument, t ex lagstiftning, politiska beslut/prioriteringar och lokala beslut inom Fyrbodal, påverkar uppdragens utformning. Vårdsamverkans mål, inriktning och samt verksamhetsplaner godkänns av delregionalt politiskt samrådsorgan. Verksamhetsplanerna fastställs därefter hos respektive ingående part. Uppföljning av resultat skall utgå från verksamhetsplanernas mål. För nya uppdrag krävs konsensus i ledningsgrupp och dialog med det delregionala politiska samrådsorganet. Arbetsformer för Vårdsamverkans organisering beskrivs i upprättade uppdragshandlingar för respektive del i organisationen. Finansiering Finansiering inom ramen för detta avtal avser de gemensamma kostnaderna på övergripande Fyrbodalnivå såsom kansli och administration. VÅRDSAMVERKAN FYRBODAL Vänerparken, Edsvägen 1C Vänersborg Tel

11 Godkänt Delregionalt politiskt samrådsorgan samt Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp Verksamhetens totala driftsbudget under år 2013 är kr. Därav betalar NU-sjukvården kr, Hälso- och sjukvårdsnämnderna kr och kommunerna tillsammans kr, fördelat enligt invånarantal. Ersättningen skall vara fast från tidpunkten för avtalets tecknande till Från justeras ersättningen årsvis med vårdprisindex (VPI) som fastställs och publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting. 1 Om SKL:s publicering av VPI upphör ska indexklausulen omförhandlas. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel och statliga satsningar sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodals arbetsområde. Vårdsamverkan Fyrbodals firma tecknas av ordförande och kansliets enhetschef i förening Administration NU-sjukvården åtar sig under avtalstiden ansvara för den administrativa hanteringen av aktuell personal och av verksamhetens ekonomi. NU-sjukvården får också genom detta avtal betalningsansvar för de kostnader som uppstår i den avtalade driftsorganisationen. NU-sjukvården debiterar VSFBD 4 %, av årlig omsättning, för administrationskostnad. Arbetsgivaransvar tydliggörs i uppdragshandling för ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal. Avtalets giltighet Avtalet omfattar tiden , med möjlighet till förlängning under maximalt 2 (två) år. Omförhandling och tvister Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen ändras genom t ex lagstiftning eller andra faktorer som ligger utanför avtalsparternas kontroll kan avtalet omförhandlas med syfte att förändringarna inte orättvist bara skall drabba eller gynna en part. Eventuella tvister med anledning av detta avtal skall i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om tvisten därefter kvarstår skall den avgöras av allmän domstol. 1 Helårsersättningen år 200X räknas om med det fastställda procenttalet år 200X enligt formeln: A (1+p/100) = B där A är helårsersättningen år 200X, p är det fastställda procenttalet för år 200X och B är helårsersättningen 200(X+1). Om avtalet löper ut under året ska det sista årets ersättning beräknas enligt: B Y/12 = C där B är den beräknade helårsersättningen och Y är antalet månader det sista året som avtalet avser. VÅRDSAMVERKAN FYRBODAL Vänerparken, Edsvägen 1C Vänersborg Tel

12 Godkänt Delregionalt politiskt samrådsorgan samt Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp Detta avtal är upprättat i sjutton (17) exemplar av vilka parterna tagit ett vardera... NU sjukvården - datum Befattning. Hälso- och sjukvårdskansliet i Uddvalla - datum Befattning... Bengtsfors - datum Befattning.. Dals-Ed - datum Befattning.. Färgelanda - datum Befattning.. Lilla Edet - datum Befattning. Lysekil - datum Befattning.. Mellerud - datum Befattning... Munkedal - datum Befattning.. Orust - datum Befattning Sotenäs datum Befattning Strömstad - datum Befattning VÅRDSAMVERKAN FYRBODAL Vänerparken, Edsvägen 1C Vänersborg Tel

13 Godkänt Delregionalt politiskt samrådsorgan samt Vårdsamverkan Fyrbodals ledningsgrupp Tanum - datum Befattning.. Trollhättan - datum Befattning Vänersborg - datum Befattning Uddevalla - datum Befattning Åmål - datum Befattning VÅRDSAMVERKAN FYRBODAL Vänerparken, Edsvägen 1C Vänersborg Tel

14 ÄRENDE 6

15 Sida 1 (1) T jänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN H älso- och sjukvår dsnämnder nas kansli Handläggare: Anna Aronsson Telefon: E-post:anna.aronsson@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2 och 3 Uppföljningsbilaga till överenskommelse om beställd primärvård i norra B ohuslän, Dalsland och Trestad Hälso- och sjukvårdsnämnderna i norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har slutit en överenskommelse med styrelsen för beställd primärvård avseende sjukvårdsrådgivning, barnmorskeverksamhet, ungdomsmottagning, sjukgymnastik, arbetsterapi inklusive hjälpmedel, FOU samt mödra- och barnhälsovårdspsykologer. Som en del av överenskommelsen har parterna nu på tjänstemannanivå utarbetat ett förslag till uppföljningsbilaga som till stor del är gemensam för hela kansliet. Lokala uppföljningsparametrar har också utarbetats med hänsyn till de lokala avvikelser som förekommer i överenskommelserna. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad godkänner för sin del förslaget till uppföljningsbilaga till överenskommelsen om beställd primärvård under perioden Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef Uddevalla POSTADRESS: Hälso- och sjukvårdnämndernas kansli Regionens Hus Uddevalla VÄNERSBORG BESÖKSADRESS: TELEFON: Kilbäcksgatan Uddevalla HEMSIDA: E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

16 Gemensam uppföljning för beställd primärvård 2013 samt lokala frågor för Fyrbodal All redovisning ska vara könsuppdelad och om möjligt per nämnd. Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Tidsintervall Varje månad Delårsbokslut Helår 15 jan 1.1 SVR Uppföljning enligt Ineras styrkort, VGR, HSN, Riket PV skickar X 1.2 SVR Följa vart samtal från SVR hänvisas, där det är möjligt Skriftligt från PV X X redovisa lokala uppdrag 1.3 SVR Redovisa patientnöjdhetsmätning på regionnivå Skriftligt från PV X 1.4 SVR Redovisa genomförda åtgärder för att öka tillgängligheten till Skriftligt från PV X X SVR 1.5 SVR Vårdbarometern Skriftligt från HSNK X Känner du till att du kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård? (Halvår och helår) Har du under de senaste 6 månaderna ringt till 1177? Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon senaste gången du ringde till 1177? Känner du till webbplatsen 1177.se där du bland annat kan få råd och hjälp om sjukvård? 1.6 SVR Dialogmöte HSNK och SVR Dialog X X 1.7 SVR Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från PV X 2.1 MVC Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från PV X väntetider 2.2 MVC Redogör för medverkan i familjecentral om det finns i Skriftligt från PV X kommunen 2.3 MVC Redovisa andel förstagångsföräldrar som deltagit i Skriftligt från PV X föräldragrupp (avslutade under året) minst hälften av gångerna, uppdelat på kön 2.4 MVC Redogör för vilka åtgärder som har vidtagits för att få fler Skriftligt från PV X kvinnor att ta cytologprov, särskilt riktat mot grupper som är svåra att nå 2.5 MVC Redogör för samverkan kring olika grupper, exempelvis Skriftligt från PV X

17 personer med psykisk ohälsa, våld i nära relationer och missbruk 2.6 MVC Cytologprover: antal kallelser och genomförda prover. Skriftligt från PV X X 2.7 MVC Andel genomförda AUDIT-samtal samt hur många som får Skriftligt från PV X 10 poäng eller mer vid AUDIT-test 2.8 MVC Andel blivande mammor som fått ABCD-samtal vid första Skriftligt från PV X besöket 2.8 MVC Andel kvinnor med registrerat BMI vid första besöker Skriftligt från PV X 2.10 MVC Andel gravida med BMI över 30 vid första besöket Skriftligt från PV X 2.11 MVC Redovisa det totala antalet besök samt antal besök fördelat på: Skriftligt från PV X X - Graviditet - Abortrådgivning - Preventivmedelsrådgivning - Cytologprovtagning - Könssjukdomar 2.12 MVC Andel gravida som röker vid inskrivning, resp. v.32 Skriftligt från PV X 2.13 MVC Andel gravida som har ingått i våldscreening Skriftligt från PV X 2.14 MVC Implementering av egenkontrollprogram Vårdhygienisk Skriftligt från PV X standard 2.15 MVC Redovisning av hur arbetet med att ingå i Skriftligt från PV X tillgänglighetsdatabasen fortskrider 2.16 MVC Andelen procent som registreras i Nationella mödrahälsovårdsregistret Skriftligt från PV X 2.17 MVC Dialogmöte HSNK/PV X X 2.18 MVC Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från PV X 2.19 MVC Fyrbodal Redogör för insatser mot övervikt, registrering av medel och median-bmi vid inskrivning av gravida Skriftligt från PV X 2.20 MVC Fyrbodal Redovisa antalet registrerade genomförda audit-enkäter samt poängen, grupperade enligt följande: 0, 1-6, 6-10, >10 Skriftligt från PV X

18 2.21 MVC Fyrbodal Redovisa andelen graviditeter som registrerats i nationella Mödrahälsovårdsregistret Skriftligt från PV X 3.1 Rehabilitering Redogör för eventuella skillnader i vårdkonsumtion mellan kvinnor och män. 3.2 Rehabilitering Redovisa - genomsnittligt antal besök per patient på mottagningsnivå - antal unika individer per mottagning - antal individuellt mottagningsbesök - antal gruppbesök - antal hembesök 3.3 Rehabilitering Redovisa genomsnittlig väntetid för första besök hos arbetsterapeut och sjukgymnast på kommunnivå (stickprov samtliga mottagningar) 3.4 Rehabilitering Redogör för arbetet med FYSS/FaR Beskriv utvecklingen av arbetet Antal förskrivna FYSS/FaR-recept Dialog Skriftligt från PV Skriftligt från PV/Dialog Skriftligt från PV X X X X 3.5 Hjälpmedel Redovisa kostnaderna för hjälpmedel och förskrivning per nämnd (per kön endast förvaltningsnivå) Skriftligt från PV X X 3.6 Hjälpmedel Kostnader per antal invånare och ålder. Analysera eventuella skillnader mellan nämnderna avseende förskrivning av hjälpmedel Skriftligt från PV/Dialog X 3.7 Rehabilitering/hjälpmedel Dialogmöte HSNK/Rehab Dialog X X 3.8 Rehabilitering Fyrbodal Det ska finnas möjlighet att i journalen dokumentera mål och om dessa är kommunicerade med patienten Skriftligt från PV X Hur stor andel av patienterna har dokumenterade mål i journalen och hur stor andel av dessa är kommunicerade med PV ska arbeta för att detta ska gå att ta fram annars stickprov

19 patienten 3.9 Rehabilitering Fyrbodal Redogör för nya behandlingsmetoder/insatser utifrån nya riktlinjer och eventuella prioriteringar Skriftligt från PV X X Hur ser följsamhet ut till prioriteringar för Lumbago och Lumbago Ischias? (krävs att koppling finns mellan diagnos och KVÅ) HSNK Uddevalla tar fram underlag som diskussion utgår från 3.10 Rehabilitering Fyrbodal Redovisa i vilken utsträckning tidbokning är möjlig via internet Skriftligt från PV X 3.11 Rehabilitering Fyrbodal Redogör för verksamhetens rutiner för avvikelserapportering Skriftligt från PV X 3.12 Rehabilitering Fyrbodal Redogör för verksamhetens deltagande i samverkan med verksamheter i kommunen Skriftligt från PV X 3.13 Rehabilitering Fyrbodal Redovisa antal bassängträning i grupp Skriftligt från PV X 4.1 FOU Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från PV X 5.1 Ungdomsmottagningen Redogör för tillgängligheten: öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från PV X väntetid för första besök per personalkategori 5.2 Ungdomsmottagningen Redogör för gjorda insatser/aktiviteter i det utåtriktade Skriftligt från PV X arbetet samt uppskatta hur stor del av verksamheten som har lagts på det utåtriktade arbetet. (jämförelser behövs ej) 5.3 Ungdomsmottagningen Redovisa samverkan med exempelvis kommunens elevhälsa Skriftligt från PV X och socialtjänst riktade till ungdomar 5.4 Ungdomsmottagningen Redovisa i vilken utsträckning tidbokning är möjligt via Skriftligt från PV X X internet /(Avser vilka UM som har tidbokning via internet) 5.5 Ungdomsmottagningen Redogör för särskilda satsningar gjorda under året för att minska spridningen av STI Skriftligt från PV X

20 5.7 Ungdomsmottagningen Hur arbetar UM med HBTQ-frågor? Skriftligt från PV X 5.8 Ungdomsmottagningen Redogör för hur UM arbetar för att få fler pojkar att söka Skriftligt från PV X vård. 5.9 Ungdomsmottagningen Redogör för hur verksamheten arbetar för att tillgodose Skriftligt från PV X behoven hos ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar 5.10 Ungdomsmottagningen Redogör hur gränsdragningen/samverkan fungerar mellan Dialog X ungdomsmottagning och vårdcentral/psykiatri när det gäller psykisk ohälsa bland ungdomar 5.11 Ungdomsmottagningen Dialogmöte HSNK/UM Dialog X X 5.12 Ungdomsmottagningen Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från PV X 6.1 Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Skicka in verksamhetsberättelse inkl årets utvecklingsfrågor. Redovisa besök, gjorda utredningar, konsultationer samt deltagande i föräldragrupper Skriftligt från PV 7.1 Barnhälsovårdsteam Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från PV X 8.1 Mödrahälsovårdsteam Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från PV X X

21 ÄRENDE 7

22 Datum Diarienummer HSN H älso- och sjukvår dsnämnder nas kansli Handläggare: Lars-Erik Hansson Telefon: E-post: lars-erik.x.hansson@vgregion.se Hälso- och sjukvårdnämnden i Trestad Årsredovisning 2012 Årsredovisningen är en uppföljning av nämndens ekonomi samt regionfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag. Strukturen följer en regiongemensam mall där nämndens årsredovisning sammanfattas under de fyra perspektiv; medborgar-, verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektivet. Resultatet för året uppgår till 0 mnkr vilket är i nivå med budget. Resultatet är efter riskdelningar genomförts. I riskdelningen inom Fyrbodal fick nämnden 37 mnkr i bidrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland. Det kan konstateras att nämnden ekonomi är i balans och inget eget kapital behöver tas i anspråk. Nämnden kommer att utarbeta ett beställarbokslut, i vilka den beskrivning och analys som redovisas i årsredovisningen kompletteras och fördjupas. Beslutsförslag 1.Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad godkänner nämndens årsredovisningen Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Regionens Hus, Uddevalla VÄNERSBORG BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 UDDEVALLA TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

23 Sida 1(34) Årsredovisning 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad 1 februari 2013

24 Sida 2(34) 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 2 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG 7 3. MEDBORGAR-/PATIENT-/KUNDPERSPEKTIVET 8 4. VERKSAMHETS-/PROCESSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET 17 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET 23 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET 32 REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I EKONOMIPERSPEKTIVET Sammanfattning och slutsats Resultatet för året uppgår till 0 mnkr vilket är i nivå med budget. Resultatet är efter den regionala riskdelningen. Större negativ budgetavvikelse finns inom region- och rikssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser.

25 Sida 3(34) Region- och rikssjukvård Nämndens kostnader har ökat jämfört med En analys av konsumtionen visar på att det är ett ökat antal vårdtillfällen inom hjärtsjukvård som bidrar till kostnadsökningen. Bland annat gjordes två hjärttransplantationer Den öppna vården minskar något jämfört med Länssjukvård Nämndens kostnader för länssjukvård är under budget. Det beror på riskdelningen inom Fyrbodal där nämnden i Dalsland lämnar ett bidrag till trestadsnämnden på 37 mnkr. Den utomregionala länssjukvården minskar i kostnader jämfört med Under året har NU-sjukvården aktivt arbetat med en rad åtgärder för att klara tillgängligheten amtidigt som den egna ekonomiska situationen varit problematisk. Bland annat arbetar alla opererande kliniker infört produktionsplanering för att klara vårdgarantin. För de områden där det trots åtgärder finns problem med tillgängligheten, har NU-sjukvåden använt sig av att köpa vård av externa vårdgivare med avtal. Nämnden har också överenskommit med sjukhuset om målrelaterad ersättning för tillgänglighet inom cancersjukvård, barn och ungdomspsykiatri och neuropsykiatrisk utredning. NU-sjukvården har uppnått målet för tillgängligheten förutom neuropsykiatrisk utredningar. Uppföljningen av målrelaterad ersättning inom vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården visar att de uppfyller tillräcklig andel av de uppsatta målen för att få all ersättning inom områdena kvalitet och patientsäkerhet samt 90 % av ersättningen inom tillgänglighet. Fler mottagningar i NU-sjukvården har under året infört webbtjänsten Mina vårdkontakter som ett steg för att underlätta för patienter att komma i kontakt med mottagningen. NU-sjukvårdens problem med överbeläggningar under året beror till viss del på utskrivningsklara patienter. För att förbättra situationen har NU-sjukvården skapat en vårdplaneringsenhet som ska samverka med kommunerna för att förbättra denna process. Akutmottagningen Det finns fortfarande problem med att nå tillgänglighetsmålen för akutmottagningen på NÄL. Antalet invånare som söker till akutmottagningen har ökat under året trots de åtgärder som gjorts för att minska patientflödet. Vårdöverenskommelse En ny vårdöverenskommelse har förhandlats fram under hösten för 2013 och 2014 vilken följer de givna ägardirektivens om tvååriga vårdöverenskommelser. Överenskommelsen öppnar upp för NU sjukvården att förändra sin produktion och är en grund för NUsjukvårdens möjligheter att förbättra sin ekonomiska situation. Det konstateras i överenskommelsen att nivån på ersättningen innebär att NU sjukvården har en fortsatt ekonomisk obalans motsvarande 75 mnkr.

26 Sida 4(34) Primärvård Nämndens kostnader för primärvårdsverksamhet för året ligger något över budget. Det är nämndens kostnader för övrig primärvård som bidrar till den negativa budgetavvikelsen. Nämnden kostnader för VG primärvård ökar men ligger under budget. En uppföljning av vårdcentralerna har genomförts under året. Den visar på att det finns flera förbättringsområden bland annat inom arbetet riktat mot psykisk ohälsa. Redovisning av rapporten och fördjupad analys av nämndens resultat sker i början av Tillgängligheten är bra inom primärvården i nämndens område. Generellt ligger tillgängligheten till primärvården i Fyrbodal på en hög nivå med en tillgänglighet på över 90% utifrån satta måltal. För väntetid till läkarbesök ligger måluppfyllelsen på 98,1 % vilket är över snittet i vgr. Måluppfyllesen för telefontillgängligheten är 97,7% vilket är något under snittet i vgr på 98,1 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. För sjukvårdsrådgivningen visar uppföljningen på ökade samtal med 9 % samt en förbättrad tillgänglighet. I regionens budget satsades 20 mnkr för att tillgänglighetens skulle förbättras. Målet för tillgängligheten är att 90% av samtalen skall besvaras inom tre minuter. Under 2012 har sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal förbättrat sin tillgänglighet från 60% i januari 2012 till 78 % i november Tillgängligheten för december månad uppgår till 58% vilket enligt SVR beror på ökat antal samtal och stängda vårdcentraler under helgerna. För hela året är tillgängligheten 65% i Fyrbodal, motsvarande siffra för 2011 var 40%. För hela VGR uppgår tillgängligheten 2012 till 64% och för riket 57% vilket fortfarande är långt från målet om att 90% ska ha besvarats inom tre minuter. Habilitering och hälsa Uppföljningen av överenskommelsen habilitering och hälsa visar på bra måluppfyllelse. Samtliga mål med målrelaterad ersättning uppnås. För arbetet med överviktiga/underviktiga barn redovisar habilitering hälsa bra strukturerade arbetsrutiner för med barn som har gastronomi och barn med övervikt. I överenskommelsen finns också två mål med särskild ersättning relaterade till diagnosregistrering, de gäller barn och ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen. Verksamheterna lever med god marginal upp till båda målen. Målet för barn- och ungdomshabiliteringen är att minst 90 % ska vara diagnosregistrerade, där är resultatet 99 %. För vuxenhabiliteringen är målet att minst 75 % av alla vuxna ska vara diagnosregistrerade, där är resultatet 81 %. Habilitering och hälsa har i sin överenskommelse med nämnden ett uppdrag att arbete med den nationella modellen för prioriteringar. Arbetet fortskrider enligt planering, men med en förskjutning av tidplanen med tre månader. Habilitering och hälsa har valt att dela upp prioriteringsarbetet i olika delar med olika arbetsgrupper för att involvera många medarbetare och chefer. Detta för att ha tillgång till så mycket kompetens som möjligt samt underlätta allas delaktighet. Prioriteringsarbetets process sker i flera steg och aktuell information finns på

27 Sida 5(34) webbplatsen som uppdateras kontinuerligt. Samverkande sjukvård Samverkande sjukvård är en samverkansform mellan kommunala hälso- och sjukvården, vårdcentraler och sjukvårdsrådgivningen 1177 inom primärvården och ambulansverksamheten och MÄVA (medicinsk äldrevårdsavdelning) inom NU sjukvården där man eftersträvar att arbeta med patienten i fokus och använda de samlade sjukvårdsresurserna effektivt. Strömstad har från årsskiftet 2012 valt att införliva arbetsmodellen i sin ordinarie verksamhet. Fortsatt utveckling av Samverkande sjukvård sker i projektform med Tanums kommun. Inriktningen är att denna modell ska införas i hela FyrBoDal. Samverkande sjukvård har väckt stort intresse runt om i Sverige. I somras presenterades projektet på Gotland under Almedalsveckan, i oktober bjöd Dagens Medicin in representanter från projektet till ett seminarium i Stockholm och den 27 november kom en delegation från Blekinge för att få höra mer om projektet. Jämställd vård 2010 inledde HSNK i Uddevalla ett samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV). Det samarbetet har resulterat i några utvecklingsarbeten som kansliet genomfört med stöd av KJV; depression bland unga, jämställd ungdomsmottagning samt att NU-sjukvården genom vårdöverenskommelsen har under 2012 påbörjat ett utvecklingsarbete kring jämlik hjärtrehabilitering som beräknas vara klart hösten Utvecklingsarbetet riktat mot ungdomsmottagningen resulterade bland annat i en uppdragsutbildning som nämnden initierade i normkritik och andrologi, unga män och maskulinitet i förändring 7,5 hp. Den genomfördes i samarbete med Högskolan Väst under Det var ca 20 barnmorskor och kuratorer på ungdomsmottagningarna i Fyrbodal som fullföljde utbildningen. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet I Hälso- sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen och dialogen med brukare har fortsatt. I mars genomförde HSN 1-3 en gemensam utbildning för nämnderna i medborgardialogfrågor. Utbildningen genomfördes med stöd av Sveriges kommuner och landsting och omfattade bland annat frågeställningar att beakta inför medborgardialoger samt metodval. Under 2012 har nämndens presidier med tjänstemannastöd tagit fram genomförandeplaner för nämndens medborgardialog. Planerna har bland annat omfattat ämnesområden, målgrupper och metoder. Planerna har diskuterats och förankrats i hela nämnden, och samtliga ledamöter och ersättare har varit involverade i planering och/eller genomförande av dialogaktiviteter.

28 Sida 6(34) Måluppfyllelsen bedöms som bra 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Under verksamhetsperspektivet fokuseras på de prioriterade mål som omfattar nämndens uppdrag att beställa hälso- och sjukvård och som nämnden arbetat med under För varje mål görs en bedömning av måluppfyllelsen. Några exempel på mål är Antalet självskador och själmordförsök ska minska, Bemötandet av patienter i vården ska förbättras samt Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Måluppfyllelsen bedöms som ok 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Den nya beställarorganisationen för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har medfört delvis nya arbetssätt och grupper för att beställa hälso- och sjukvård. Ex på detta är gemensamma team mellan de lokala kanslierna för beställd primärvård, habilitering och hälsa samt tandvård. Den nya organisationen innebär mer av samordnade beställningar och gemensamma uppföljningsplaner. Avsikten är att effektivisera uppdraget för HSNK genom att minimera dubbelarbete. Måluppfyllelsen är bra för många av de prioriterade målen inom perspektivet Måluppfyllelsen bedöms som bra 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Resultatet för året uppgår till 0 mnkr vilket är i nivå med budget. Resultatet är efter den regionala riskdelningen. Större negativ budgetavvikelse finns inom region- och rikssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. Måluppfyllelsen bedöms som ok

29 Sida 7(34) 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Nämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Nämnden tar fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. De senaste reviderade upplagorna av behovsbeskrivningarna har samlats i en rapport Befolkningens behov av hälso- och sjukvård i Fyrbodal, mars 2012 som spridits till politiker och tjänstemän. Nämndernas mål- och inriktningsdokument har före sommaren fastställts i nämnderna. Området samverkan inom framtidens hälso- och sjukvård har fått ett eget avsnitt där nämnden särskilt vill fokusera på: utvecklad samverkan genom Vårdsamverkan Fyrbodal mot äldre personer, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga, främja goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor samt verka för att primärvården skall ha en funktion som samordnar och vägleder i vården. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. I dokumentet beskrivs de behovsgrupper dvs. grupper i befolkningen där nämnden bedömer att det behövs ett särskilt fokus i ett eller annat avseende. De särskilda behovsgrupperna har under 2012 varit: - Personer med psykisk ohälsa fokus på unga kvinnor och depression - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med varaktig funktionsnedsättning fokus på personer med neuropsykiatriskt hinder - Personer med kroniska sjukdomar fokus på personer med hjärt-kärlsjukdom, stroke och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) - Personer med cancersjukdomar fokus på jämlikhetsperspektiv avseende personer med lungcancer och livmoderhalscancer - Äldre personer med sammansatt vårdbehov Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas i ett beställarbokslut. Nämnden har betalningsansvar för all vård som nyttjas av befolkningen i Trestad. Arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna har fortsatt under Nämndens presidier med tjänstemannastöd tagit fram genomförandeplaner för nämndens medborgardialog. Planerna har diskuterats och förankrats i hela nämnden, och samtliga ledamöter och ersättare har varit involverade i planering och/eller genomförande av dialogaktiviteter.

30 Sida 8(34) Hälso- och sjukvårdsnämndernas lokala kanslier ingår fr.o.m. 1 mars 2012 i en samlad beställarorganisation. Den nya organisationens uppdrag är att säkra en tydlig och effektiv ledningstruktur, att stärka beställarorganisationen, att skapa förutsättningar för samordnade beställningar och att effektivisera genom att minimera dubbelarbete. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli leds av en beställardirektör. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet I Hälso- sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen och dialogen med brukare har fortsatt. I mars genomförde HSN 1-3 en gemensam utbildning för nämnderna i medborgardialogfrågor. Utbildningen genomfördes med stöd av Sveriges kommuner och landsting och omfattade bland annat frågeställningar att beakta inför medborgardialoger samt metodval. Under 2012 har nämndens presidier med tjänstemannastöd tagit fram genomförandeplaner för nämndens medborgardialog. Planerna har bland annat omfattat ämnesområden, målgrupper och metoder. Planerna har diskuterats och förankrats i hela nämnden, och samtliga ledamöter och ersättare har varit involverade i planering och/eller genomförande av dialogaktiviteter. Under året har nämnden vid två tillfällen genomfört brukardialog med patientföreningar. Pensionärsråd har genomförts, medverkan sker också med två ledamöter per kommun i de kommunala handikappråden. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samt inhämta information och synpunkter kring befolkningens behov. 3.2 Insatser för kommunikation I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samt inhämta information och synpunkter kring befolkningens behov. Medborgardialog Under 2012 har nämndens presidier med tjänstemannastöd tagit fram genomförandeplaner för nämndens medborgardialog. Planerna har bland annat omfattat ämnesområden, målgrupper och metoder. Planerna har diskuterats och förankrats i hela nämnden, och samtliga ledamöter och ersättare har varit involverade i planering och/eller genomförande av dialogaktiviteter.

31 Sida 9(34) Material för att marknadsföra nämnden har tagits fram, till exempel roll up, foldrar, och banderoller. I mars genomfördes tillsammans med HSN1 Norra Bohuslän och HSN2 Dalsland en utbildning för hela nämnden i medborgardialogfrågor. Utbildningen genomfördes med stöd av Sveriges kommuner och landsting och omfattade bland annat frågeställningar att beakta inför medborgardialoger samt metodval. Under våren bjöds slumpvis utvalda invånare i samtliga kommuner i nämndsområdet in till gruppsamtal med nämndens ledamöter kring bland annat vårdutbudet i respektive område. Under hösten bjöds de medverkande från våren in till uppföljningsmöten där diskussionen fortsatte och man även förde dialog utifrån specifika frågeställningar kring hur man tänker och går tillväga när man är i behov av vård, Deltagarna har överlag uttryckt uppskattning över att på detta sätt få möta sina hälso- och sjukvårdspolitiker, som också har fått ta emot många värdefulla råd och synpunkter. Handikappråd Nämndens ledamöter ingår med två representanter per kommun i de kommunala handikappråden. I dessa får nämndsledamöterna information från brukarorganisationerna samtidigt som man får ta del av synpunkter ur brukarnas perspektiv på de överenskommelser och avtal som nämnden träffar. Pensionärsråd Fyra pensionärsråd har genomförts under året. Råden har tidsmässigt förlagts så att pensionärsorganisationerna ska ha möjlighet att lämna synpunkter på arbetet med nämndens mål- och inriktningsdokument och på nämndens beställnings- och budgetprocess. Dessutom behandlas frågor från de olika pensionärsorganisationerna. Gruppdiskussioner kring aktuella frågor och ärenden är en arbetsform som har fortsatt att utvecklas i syfte att ytterligare öka pensionärsorganisationernas delaktighet och möjlighet till inflytande. Brukardialog Nämnden har vid två tillfällen under åren bjudit in patient- och brukarorganisationer för dialog om bland annat behov, prioriteringar och erfarenheter av vården. Under 2012 har nämnden träffat Bröstcancerföreningen Emelie, Vänersborgs-Trollhättans Fibromyalgiförening, BRIS Region Väst, Autism-Aspergerföreningen Fyrbodal, afasiföreningarna i Uddevalla och Norra Älvsborg, samt Diabetesföreningen norrra Älvsborg. Informatörsnätverk Fyrbodal Under 2011 samarbetade hälso- och sjukvårdsnämnderna med NU-sjukvården och Primärvården Fyrbodal i produktionen av Första hjälpen en liten handbok om vården i Fyrbodal. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under hösten 2012 tagit initiativ till nya återkommande möten tillsammans med NU-sjukvården och Primärvården i syfte att vid behov gemensamt hantera och samordna information till och kommunikation med invånarna.

32 Sida 10(34) 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering, funktionshinder, mångfald och barnrättsperspektivet har samlats under rubriken Rättighetsfrågor. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot dessa frågor och här redovisas uppföljningen av den planering respektive verksamhet har för Rapporteras i mars, augusti och årsredovisning. Alla nämnder/styrelser/bolag. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån visionen att alla medborgare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa samt hälsosamma livsvillkor och levnadsvanor. Nämnden arbetar aktivt med att lyfta in ett jämställdhetsperspektiv i de avtal som tecknas med vårdgivarna med ett särskilt fokus på uppföljning, där omotiverade skillnader ska analyseras och en åtgärdsplan ska tas fram. En utgångspunkt i alla avtal och överenskommelser är att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oberoende av kön, ålder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2012 arbetat med rättighetsfrågor på olika nivåer: Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla har påbörjat ett arbete med att få in barnrättsperspektivet i befintliga arbetsprocesser. Detta för att nämnderna bättre ska kunna beakta barns rättigheter i de beslut som tas. Hälsokällan, som nämnden har avtal med, är en hälsopedagogisk verksamhet som under året bland annat arbetat med kompetensutveckling/processtöd i normkritiskt förhållningssätt, likabehandling och hedersrelaterad problematik. Hälsokällan riktar sig till vuxna i barn och ungas närhet inom både kommunala och regionala verksamheter. Folkhälsokommittén arbetade under 2012 med att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. HSNK i Uddevalla har medverkat i det arbetet. Handlingsplanen är klar och ska upp i regionfullmäktige under våren I regionens budget för 2012 fick regionstyrelsen ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för att följa upp om den vård som ges i Västra Götalandsregionen är jämlik och jämställd. HSNK Uddevalla har representerat förvaltningen i det arbetet som bland annat belyser hur jämlik vård lyfts fram i avtal och överenskommelser med olika vårdgivare under I överenskommelsen med tandvården finns ett utökat uppdrag i socioekonomiskt utsatta områden där tandvården genomför fluorlackningar i ökad omfattning till barn och unga inledde HSNK i Uddevalla ett samarbete med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV). Det samarbetet har resulterat i några utvecklingsarbeten som kansliet genomfört med stöd av KJV; depression bland unga, jämställd ungdomsmottagning samt att NU-sjukvården genom vårdöverenskommelsen har under 2012 påbörjat ett utvecklingsarbete kring jämlik hjärtrehabilitering som beräknas vara klart hösten 2013.

33 Sida 11(34) Utvecklingsarbetet riktat mot ungdomsmottagningen resulterade bland annat i en uppdragsutbildning som nämnden initierade i normkritik och andrologi, unga män och maskulinitet i förändring 7,5 hp. Den genomfördes i samarbete med Högskolan Väst under Det var ca 20 barnmorskor och kuratorer på ungdomsmottagningarna i Fyrbodal som fullföljde utbildningen. När det gäller utvecklingsarbetet depression bland unga har en analys gjorts på hur vården möter behoven hos unga kvinnor och män med depression. Undersökningen bygger på litteraturstudier, analys av vårdata och läkemedelsförskrivning samt granskning av journaler hos ett begränsat antal vårdgivare. Undersökningen pekar på att behandlingsinsatserna inte når upp till de nationella riktlinjer som Socialstyrelsen fastställt på området. Ett resultat av arbetet är att hälso- och sjukvårdsnämnderna i sitt avtal med NU-sjukvården 2012 har en målrelaterad ersättning kopplad till att man inom BUP och vuxenpsykiatrin når fastställda behandlingsresultat för patienter med diagnosen depression. I nämndernas uppföljning av primärvården riktas också speciell uppmärksamhet åt denna fråga. För att säkerställa det fortsatta arbetet har en överenskommelse om plan för samverkan tecknats mellan HSNK och KJV under Verksamhets-/Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälsooch sjukvård. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar med vårdgivarna ska regionfullmäktiges prioriterade mål och strategiska inriktningar beaktas. En viktig utgångspunkt är också nämndens mål- och inriktningsdokument med vision och angivna mål för att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Den nya beställarorganisationen för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har medfört delvis nya arbetssätt och grupper för att beställa hälso- och sjukvård. Ex på detta är gemensamma team mellan de lokala kanslierna för beställd primärvård, habilitering och hälsa samt tandvård. Den nya organisationen innebär mer av samordnade beställningar och gemensamma uppföljningsplaner. Avsikten är att effektivisera uppdraget för HSNK genom att minimera dubbelarbete. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Under verksamhetsperspektivet fokuseras på de prioriterade mål som omfattar nämndens uppdrag att beställa hälso- och sjukvård och som nämnden arbetat med under Vårdgaranti - tillgänglighet Den nationella vårdgarantin har tillsammans med ytterligare regionala beslut som mål att öka tillgängligheten för medborgaren. Generellt ligger tillgängligheten till primärvården i Fyrbodal på en hög nivå med en tillgänglighet på över 90% utifrån satta måltal.

34 Sida 12(34) Väntetidsgaranti läkarbesök Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i december månad är 95,8 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 98,1 %, Dalsland: 92,7 % och Trestad: 98,4 Telefontillgänglighet Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad också telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i december månad är 98,1 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 97,7 %, Dalsland: 97,5 % och Trestad: 95,8 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. NU- sjukvården Nämnden följer upp NU-sjukvårdens arbete med åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten till besök och behandling. Det finns en målrelaterad ersättning kopplad till måluppfyllelse av tillgänglighet till besök och behandling. Under året har NU-sjukvården aktivt arbetat med en rad åtgärder för att klara tillgängligheten amtidigt som den egna ekonomiska situationen varit problematisk. Bland annat arbetar alla opererande kliniker infört produktionsplanering för att klara vårdgarantin. För de områden där det trots åtgärder finns problem med tillgängligheten, har NU-sjukvåden använt sig av att köpa vård av externa vårdgivare med avtal. Nämnden har också överenskommit med sjukhuset om målrelaterad ersättning för tillgänglighet inom cancersjukvård, barn och ungdomspsykiatri och neuropsykiatrisk utredning. NU-sjukvården har uppnått målet för tillgängligheten förutom neuropsykiatrisk utredningar. Tillgängligheten till besök och behandling mäts utifrån två olika målnivåer. Målnivå ett utgår från de nationella vårdgarantigränserna om 90 dagar för besök, 90 dagar för behandling. Målnivå två utgår från regeringens kömiljard. Vårdgarantin NU-sjukvården uppfyller i stort vårdgarantikraven för besök samt behandling. Under sommarmånaderna har en förväntad försämring skett. Under andra halvåret har dock antalet långväntare >90 dagar ökat och ligger i december på klart högre nivåer än för ett år sedan. Ett skäl är att patienter som erbjuds vård och behandling genom kökortningsavtal väljer att avstå vårdgarantin och vänta längre för att få sin vård vid NUsjukvården. VGR vårdgarantier Andel patienter som väntat kortare tid än vårdgarantigränserna 90 dagar inom NU-sjukvården Mottagningsbesök Behandling/åtgärder jan-12 94% 95%

35 Sida 13(34) apr-12 97% 93% aug-12 92% 84% okt-12 94% 91% dec-12 92% 90% Kösituationen varierar mellan olika mottagningar och behandlingar/åtgärder. De områden där problemen med tillgängligheten för nybesök och behandling är som störst är ortopedi, ögon och urologi, det är också inom de områdena som NU-sjukvården köpt vård av externa vårdgivare. Även inom Barn- och ungdomspsykiatrin har NU-sjukvården haft svårigheter med tillgängligheten till nybesök, behandling och fördjupad utredning. Inom vuxenpsykiatrin måste NU-sjukvården förbättra tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning för vuxna där man i dagsläget endast kan erbjuda cirka 50 % av patienterna en utredning inom vårdgarantins gräns. Kömiljarden För att få del av regeringens kömiljard under 2012 ska andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på besök eller operation/åtgärd uppgå till minst 70 respektive 80 %. NUsjukvårdens resultat har förbättrats under hösten. Utfallet för december är för besök 68 % och behandlingar 66 % inom 60 dagar. Andel patienter som väntat kortare tid Inom 60 dagar Mottagningsbesök Behandling/åtgärder jan % 72 % apr % 74 % aug % 56 % okt % 73 % dec % 66 % Beräkningen omfattar patienter som själva valt att vänta längre tid än 60 dagar. De områden som uppvisar en måluppfyllelse under 70 % mot kömiljardens mål om 60 dagar är främst åtgärder inom ortopedi, ögon och urologi. Sjukvårdsrådgivningen Sedan februari 2012 finns ingen lokal kö för samtal i Fyrbodal. Samtal som ställs i kö besvaras gemensamt av sjukvårdsrådgivningarna i Fyrbodal, Skaraborg och Södra Älvsborg. Samverkan har sedan utökats under året. Fr.o.m. september ingår sjukvårdsrådgivningen i Göteborg dagtid i den gemensamma kön vilket sedan från 3 december utökats till att medverkan i den gemensamma kön dygnet runt. Funktionen callback/återuppringning är också införd för den gemensamma kön. Antalet samtal till SVR varierar över tid men uppgick i december till samtal till Fyrbodal och för hela VGR. Den totala siffran för hela året är för Fyrbodal samtal och VGR samtal vilket innebär en ökning med 9 procent sedan 2011 både i Fyrbodal och i VGR.

36 Sida 14(34) Målet för tillgängligheten är att 90% av samtalen skall besvaras inom tre minuter. Under 2012 har sjukvårdsrådgivningen i Fyrbodal förbättrat sin tillgänglighet från 60% i januari 2012 till 78 % i november Tillgängligheten för december månad uppgår till 58% vilket enligt SVR beror på ökat antal samtal och stängda vårdcentraler under helgerna. För hela året är tillgängligheten 65% i Fyrbodal, motsvarande siffra för 2011 var 40%. För hela VGR uppgår tillgängligheten 2012 till 64% och för riket 57% vilket fortfarande är långt från målet om att 90% ska ha besvarats inom tre minuter. Samverkande sjukvård Under 2012 har personalen successivt utbildats i arbetssättet för samverkande sjukvård. I snitt har 1,2 uppdrag förmedlats per dag flertalet är uppdrag till den kommunal hemsjukvård. 64% av samtalen har förmedlats via SVR-Uddevalla. Totalt har 496 uppdrag registrerats för 2012 vilket är en minskning med 10 % från Patientnöjdhet Under hösten har en patientenkät genomförts. Mätningen visar att åtta av tio är nöjda med bemötandet från personalen på SVR en något högre andel nöjda patienter än i riket. Vårdbarometern Åtta av tio personer i Västra Götaland uppger att de har tillgång till den vård de behöver. En liten ökning har skett på länsnivå mellan 2011 och Dalsland följt av Norra Bohuslän har 2012 lägst andel av befolkningen i VGR som anser ha tillgång till den vård de behöver. I Dalsland har andelen som är nöjda med tillgängligheten minskat med sju procentenheter från 75 procent 2011 till 68 procent Personer födda i norden inklusive Sverige, personer som uppger att de mår bra, personer äldre än 65 år, samt personer med kort utbildning anser i högre utsträckning än övriga att de har tillgång till den vård de behöver.

37 Sida 15(34) 4.4 Prestationer Utfall, prestationer HSN3 Inomregional vård sjukhus Länssjukvård Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2012 Budget Slutenvård, DRG-ersatt kvinna man totalt kvinna man totalt kvinna man totalt avvikelse Antal vårdtillfällen/ DRG-poäng/ Övrig slutenvård Vuxenpsykiatri vårdtillfällen/ Vuxenpsykiatri vårddagar/ BUP vårddagar/ Öppenvård Läkarbesök/ Besök DRG-ersatta/ DRG-poäng/ Övriga besök/ Regionsjukvård Slutenvård, DRG-ersatt Antal vårdtillfällen/101r DRG-poäng/102R Rikssjukvård Slutenvård, DRG-ersatt Antal vårdtillfällen/ DRG-poäng/ Riks- och regionsjukvård Öppenvård Läkarbesök/401R Besök DRG-ersatta/402R DRG-poäng/403R Övriga besök/405r Inom den somatiska slutenvården har utfallet påverkats av att NU-sjukvården har ett förändrat sätt att registrera patienter på observationsplats som numera skrivs in på sjukhuset. Det försvårar jämförelsen med Förändringen bidrar till ett ökat antal korta vårdtillfällen och en minskad medelvårdtid för sjukhuset jämfört med Den psykiatriska slutenvården ökar jämfört med 2011 och ligger över budget. Inom den öppna vården är volymerna på samma nivå eller något högre förutom drg ersatta besök. Volymerna ligger under budget. Utfall 2011 Utfall 2012 Budget 2012 Budget- VG Primärvård kvinna man totalt kvinna man totalt kvinna man totalt avvikelse Läkarbesök Besök hos ssk mfl Övriga besök pv Primärvård övrigt Läkarbesök Besök hos ssk mfl Övriga besök pv Sjukgymnastik Inom VG primärvård ökar besöken jämfört med 2011 och ligger över budget. Budgetvolymerna för den privata verksamheten är för låga. En översyn måste göras 2013.

38 Sida 16(34) Inom övrig primärvård minskar besöken hos läkare och sjuksköterska. Inom sjukgymnastiken ökar besöken och det kan konstateras att den minskade beställningen inte fått genomslag. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är numera hopslagna till ett samlat kansli (HSNK). Under hösten 2012 har en verksamhetsplan för år 2013 utarbetats för kansliet. I denna plan beskrivs organisationens egna mål och hanteringen av fullmäktiges mål. 5.3 Personalstruktur Personalstrukturen är oförändrad i jämförelse med tidigare. 5.4 Personalvolym Som framgår av nedanstående redovisning uppgick antalet anställda till 144 personer, vilket innebär en ökning med en person i jämförelse med läget Dessa siffror utgör ögonblicksbilder som inte beskriver faktiskt bemanningsläge eller egentliga personalförändringar under en längre tid. De 144 anställda består dels av 18 personer som arbetar som lokala folkhälsoplanerare i Skaraborg dels av 126 personer som vid det senaste årsskiftet var anställda vid HSNK. Av de anställda vid HSNK var 119 tillsvidareanställda. Motsvarande siffra för år 2011 uppgick till 122. Det finns inga ofrivilligt deltidsanställda vid HSNK. Anställda per personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande

39 Sida 17(34) Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration 111st 33st 144st 114st 29st 143st Summa 5.6 Bemanningsföretag Kansliet har inte använt sig av bemanningsföretag. 5.7 Jämställdhet och mångfald Enligt fastställd jämställdhets- och mångfaldsplan ska alla chefer och medarbetare ha utbildning i ämnet. Under 2012 erbjöds medarbetarna möjlighet att delta i en jämställdhets- och mångfaldsutbildning. Denna utbildning avser att belysa vilken betydelse exempelvis kön, etnicitet, ålder och funktionshinder kan ha för medarbetare och verksamhet. Även grundläggande begrepp och teorier med kopplingar till de mänskliga rättigheterna behandlas. Sammanlagt 39 medarbetare från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli deltog i denna utbildning. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har under 2012 genomgått en stor organisationsförändring och gått från fyra olika kanslier till ett kansli med fyra olika kontor. Arbetet med att bilda ett kansli inte har tagit avsevärd tid i anspråk. Detta har fått som konsekvens att jämställdhets- och mångfaldsfrågorna inte har fått eget fokus 2012 utan istället har blivit en del av det stora kulturarbetet som har genomförts vid kansliet. Jämställdhetsindexet JÄMIX består av 9 nyckeltal, vilka ska redovisas av förvaltningar och bolag med minst 50 anställda. JÄMIX-resultatet kommer att vara klart först i slutet av januari, och kommer därför att redovisas i särskild ordning. 7. Ekonomiperspektivet Resultatet för året uppgår till 0 mnkr vilket är i nivå med budget. Resultatet är efter den regionala riskdelningen. Större negativ budgetavvikelse finns inom region- och rikssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. 7.2 Ekonomiskt resultat Resultatet för året uppgår till 0 mnkr vilket är i nivå med budget. Resultatet är efter den regionala riskdelningen. Större negativ budgetavvikelse finns inom region- och rikssjukvård. Inom övrig verksamhet är enbart mindre budgetavvikelser. Regiongemensam riskdelning mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna

40 Sida 18(34) Vårdöverenskommelserna för år 2011 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusen, med undantag av Angereds Närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, förlängdes att gälla också för år Detta innebar att det uppstod en differens mellan sjukhusens ersättning och det ekonomiska utrymme som hälso- och sjukvårdsnämnderna hade möjlighet att finansiera. Mot bakgrund av detta föreslogs en regiongemensam riskdelning mellan samtliga tolv nämnder. Planeringsdirektiven kom sent i processen och alla nämnder hade inte möjlighet att budgetera för en riskdelning. Konsekvensen blev att det föreligger ett budgetmässigt underskott på sammanlagt 40 mnkr för de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Regionfullmäktige beslutade i samband med delårsbokslut mars att Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att gemensamt hantera de över- och underskott som uppstår som en följd av förlängningen av 2011 års vårdöverenskommelse avseende beställningen av sjukhusvård så att inga underskott sammantaget uppstår för nämnderna. ( 114/2012). Nedanstående tabell visar den regiongemensamma riskdelningen mellan nämnderna för Den utgår från årsresultaten för respektive nämnd justerat med den del av det beviljade utnyttjandet av eget kapital som behövt användas. Lokala riskdelningsjusteringar har gjorts före den regiongemensamma riskdelningen. HSN Resultat efter Användning av Risk- Res efter lokal riskdelning eget kapital delning riskdelning utöver eget res mkr mkr mkr mkr 1 1,5-1,5 0,0 2 1,9-1,9 0, ,0 0,0 3,4 0-3,4 0,0 4-1,5 2-2,0-3,5 5-1,5 2,1-2,1-3, ,0 0,0 11-0,5 0,8-0,8-1,3 12-1,6 2,2-2,2-3,8-5,1 7,1-7,1-12,2 6-28,1 28,1 0,0 8-3,2 3,2 0,0-31,3 0 31,3 0,0 9 1,3-19,5-18, ,5-1,3 18,2 20,8 0-20,8 0,0 Summa -12,2 7,1 0,0-12,2

41 7.2.1 Analys utfall/helårsprognos Sida 19(34)

42 Sida 20(34)