Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad. Sammanträde den 2 februari på Regionens hus i Uddevalla

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Sammanträde den 2 februari 2012 på Regionens hus i Uddevalla

2 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Referens Datum Jörgen Andersson HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN I TRESTAD Tid: Torsdag 2 februari 2012 kl Plats: Sammanträdesrum Tärnan i Regionens Hus, Uddevalla Ledamöter: Nicklas Attefjord (MP) ordförande Kenneth Borgmalm (S), förste vice ordförande Ulrik Hammar (FP), andre vice ordförande Anne-Lie Palm (S) Ann-Christin Holgersson (S) Åke Hansson (S) Inger Gillberg-Carlsson (S) Kalle Blomgren (S) Mariana Ekberg (M) Henrik Josten (M) Angelica Bielinski (M) Ingela Ruthner (M) Åsa Olin (V) Marie Henriksen (KD) Bo Carlsson (C) Ersättare: Lennart Sandgren (S) Bengt Andersson (S) Johanna Juntti (S) Henrik Sundström (M) Emelie Karlbom (M) Berit af Geijerstam (FP) Lars Erik Strömbergson (MP) Maria Nilsson (KD) Petra Andersson (C) Övriga: Regionråd Regionsekreterare Politiska sekreterare Fackliga organisationer Anmäl förhinder till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Jörgen Andersson tfn eller eller e-post jorgen.a.andersson@vgregion.se Beakta möjligheten att resa med buss eller tåg till sammanträdet. Ytterligare information om tider m.m finns på Västtrafiks hemsida. Handlingarna finns också på nämndens webbsida Jörgen Andersson Nämndsekreterare/kommunikatör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box UDDEVALLA Kilbäcksgatan 32 Växeln Direkt Jorgen.a.andersson@vgregion.se

3

4 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla Referens Datum Jörgen Andersson FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad den 2 februari 2012 Lokal: Sammanträdesrum Tärnan, Regionens Hus, Uddevalla ÄRENDEN Beslutsförslag: 1. Upprop 2. Val av justerare och justeringsdag 3. Dagordning 4. Närvarorätt för fackliga organisationer F 5. Sjukvårdsrådgivningens utmaningar - Information F 6. Folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor - Information Elisabeth Kvillén, kl 9.00 F 7. Projekt nationellt föräldrastöd - Information Hälsokällan, kl F 8. Årsredovisning 2011 Dnr HSN (Handlingar skickas ut separat) 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad godkänner nämndens årsredovisning Paragrafen förklaras omedelbart justerad F 9. Remiss Översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell Dnr HSN (Handlingar bifogas kallelsen) Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad avger svar på remissen Översyn av Västra Götalandsregionens investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell i enlighet med redovisat yttrande.

5 F 10. Läsvärdesundersökning av Första hjälpen Information 11. Rapporter från hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare, hälsopolitiska råden, handikappråden, samordningsförbunden, samt deltagande i kurser/konferenser 12. Övriga rapporter/frågor - Jourcentralen Trollhättan - Familjecentralen Vänersborg 13. Delegationsbeslut - Anmälningsärenden (Handling bifogas) BESLUT F = Närvarorätt för fackliga organisationer

6 ÄRENDE 8

7 Sida 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lars-Erik Hansson Telefon: E-post: lars-erik.x.hansson@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Årsredovisning 2011 Årsredovisningen är en uppföljning av nämndens ekonomi samt regionfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag. Strukturen följer en regiongemensam mall där nämndens årsredovisning sammanfattas under de fyra perspektiven; medborgar-, verksamhets-, medarbetar- och ekonomiperspektivet. Det ekonomiska resultatet ligger på 7,6 mnkr för året med samma avvikelse mot budget. Större negativa budgetavvikelser finns inom länssjukvård, primärvård. Nämnden kommer att utarbeta ett beställarbokslut, i vilket den beskrivning och analys som redovisas i årsredovisningen kompletteras och fördjupas. Beslutsförslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad godkänner nämndens årsredovisning Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Uddevalla BESÖKSADRESS: Kilbäcksgatan 32 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.uddevalla@vgregion.se

8 Sida 1(37) Årsredovisning 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad 2 februari 2012

9 Sida 2(37) 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 3 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG 7 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET 8 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG 37

10 Sida 3(37) 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Resultatet för året uppgår till 7,6 mnkr och budgetavvikelsen är på samma nivå. Större negativ budgetavvikelse finns inom övrig primärvård. Inom övrig primärvård är det de höga hjälpmedelskostnaderna som bidrar till en negativ budgetavvikelse på 14 mnkr. Riks- och regionsjukvård visar på minskade kostnader jämfört med 2010 och en positiv budgetavvikelse på 21 mnkr för året. Region och rikssjukvård Nämndens kostnader minskar jämfört med En analys av konsumtionen visar på att det är ett antal vårdtillfällen inom hjärtsjukvård och transplantationer som bidrar till kostnadsminskningen. Länssjukvård Nämndens kostnader för Länssjukvård ökar vilket ger ett underskott mot budget på knappt 15 mnkr. Det är både konsumtionen av sluten-, och öppenvård som har ökat jämfört med NU-sjukvårdens totala produktion för 2011 ligger över den beställning som tecknats av nämnderna och därför har nämnden gått in och finansierat köpt garantivård för NUsjukvården med 10 mnkr. Det förklarar till stor del budgetunderskottet för året. En av de mest positiva förändringarna är att tillgängligheten kraftigt förbättrats inom NUsjukvården. Kraven vad gäller vårdgaranti och kömiljard uppfylls i stort. Detta har åstadkommits dels genom egen produktion men även köpt vård hos andra vårdgivare. Uppföljningen av målrelaterad ersättning inom vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården visar att de uppfyller tillräcklig andel av de uppsatta målen för att få all ersättning inom områdena kvalitet och patientsäkerhet samt 90 % av ersättningen inom tillgänglighet. En av de större utökningarna i vårdöverenskommelsen med NU-sjukvården var fetmaoperationer. NU-sjukvården tilldelades en volymökning med 200 operationer. Den volymen uppnåddes inte utan det gjordes 116 operationer varav 37 operationer tillhörde nämndens område. En positiv förändring som berör detta område är att NU-sjukvården under året bildat ett team på barnmottagningen för att behandla barn med fetma. Behovet av en sådan verksamhet har lyfts fram av nämnderna under flera år. En annan ambition i vårdöverenskommelsen var att införa PCI behandlingar under dygnet runt även på helgerna. Den verksamheten har ännu inte kommit igång och invånarna får fortfarande åka till SU för att bli behandlade. Fler mottagningar i NU-sjukvården har under året infört webbtjänsten Mina vårdkontakter som ett steg för att underlätta för patienter att komma i kontakt med mottagningen. NU-sjukvårdens problem med överbeläggningar under året beror till viss del på utskrivningsklara patienter. För att förbättra situationen har NU-sjukvården skapat en

11 Sida 4(37) vårdplaneringsenhet som ska samverka med kommunerna för att förbättra denna process. Akutmottagningen Det finns fortfarande problem med att nå tillgänglighetsmålen för akutmottagningen på NÄL. Antalet invånare som söker till akutmottagningen har ökat under året trots de åtgärder som gjorts för att minska patientflödet. Vårdöverenskommelse 2012 En ny vårdöverenskommelse har förhandlats fram under hösten för 2012 vilket följer de givna ägardirektivens krav på effektiviseringar. Avtalet kommer bland annat innebära förändringar av verksamheten som bedrivs på lokalsjukhusen. Avtalet är en grund för NU-sjukvårdens möjligheter att förbättra sin ekonomiska situation. Primärvård Nämndens kostnader för VG Primärvård ger ett litet överskott jämfört med budget. Det är kostnaden för vårdtyngd samt ålder och kön som är lägre än budgeterat. Från och med 1 april övergick Torpa VC från offentlig till privat regi. Det var MedPro Clinic AB som tog över driften av vårdcentralen. I Lilla Edet inbjöds vårdgivare att etablera eller ta över nuvarande vårdcentral. Två vårdgivare ansökte om att få starta en VC i Lilla Edet. Vi årets slut var resultatet att Med Pro Clinic tog över driften av den befintliga vårdcentralen från och med januari I Uddevalla sålde Carema sin vårdcentral i Uddevalla till Achima Care AB under året. Det nya avtalet om förskrivning av hjälpmedel har lett till kraftigt ökade kostnader för nämnden. Nämnden har under året betalat förskrivna hjälpmedel inom arbetsterapin på löpande räkning, vilket har inneburit ökade kostnader med 11 mnkr för nämnden. Tandvård Ett vårdvalssystem inom barn- och ungdomstandvården har införts i VGR. Tidigare var Folktandvården ansvarig för listningen av barn och ungdomar. Med tanke på konkurrensneutralitet infördes därför ett administrativt system, Barn 2011, för att möjliggöra val av tandläkare som slutit kontrakt med regionen. Kontraktet reglerar vad som ska utföras och hur uppföljning sker. Systemet är också kopplat till utbetalning av ersättning för barn- och ungdomstandvård. Även för uppsökande verksamhet infördes ett nytt administrativt system, Uppsök 2011, kopplat till utbetalning av ersättning. Habilitering och hälsa Nämnden tecknade en ettårig överenskommelse gällande 2011 med undantag för hörsel- och dövverksamhet samt synverksamhet som även gäller för En förändring som skett under året är att syncentralsverksamheten samlokaliserats till Vänersborg. Ett tillägg till överenskommelsen tecknades under året för insatser riktade mot barn- och ungdomar med varaktiga funktionshinder för att förbättra den psykiska hälsan samt öka

12 Sida 5(37) möjlighet till delaktighet. Tillägget innefattar även ett åtagande om att inleda ett prioriteringsarbete inom barn- och ungdomshabiliteringen. Framtiden hälso- och sjukvård Ett arbete har inletts för att utveckla den nära vården i Fyrbodal. Det har sin utgångspunkt i nuvarande vårdsamverkan. En gemensam problembild och målbild för den nära vården ska tas fram. Målgruppen är äldre med sammansatta behov av vård och omsorg, personer med psykisk ohälsa sjukdom och gruppen barn och ungdomar. Kraven på den framtida vården är att den ges i samverkan och när befolkningen. Den nära vården utvecklas utifrån specifika behovs- och patientgruppers särskilda behov av vård och omsorgsinsatser, inte organisation och struktur. Arbetet ska utveckla en ny kultur för samverkan samt ett nytt avtal för 2012 och framåt med berörda huvudmän och organisationer. Under våren 2011 har det i Västra Götalandsregionen genomförts flera fokusgruppsundersökningar med syftet att få reda på Invånarnas förväntningar på framtidens hälso- och sjukvård. Avsikten med fokusgrupperna har varit att få fram ett underlag till det regionala projektet framtidens hälso- och sjukvård. Prioriteringsarbete Hälso- och sjukvårdsnämnderna har påbörjat ett arbete med prioriteringar i enlighet med avtalen för 2011 med NU-sjukvården och Habilitering och Hälsa. Utöver detta pågår ett prioriteringssamarbete med sjukgymnastiken Fyrbodal och den privat drivna sjukgymnastiken i Lysekil. Syftet är att utveckla innehållet i vården och för att kontinuerligt utveckla användningen av olika metoder för att tillgodose invånarnas föränderliga behov av hälso- och sjukvård. Som stöd för detta arbete samarbetar kansliet med Prioriteringscentrum i Linköping. Samarbetet gäller bl.a. utbildning av metodstödjare och handledare i en arbetsmodell som avser vertikala prioriteringar Hälso- och sjukvårdsnämndens presidie samt tjänstemän från kansliet deltog också i den nationella prioriteringskonferensen som hölls under hösten 2011, där en utveckling mot horisontella prioriteringar (som blir nästa utmaning) presenterades. Jämställd vård Hälso- och sjukvårdsnämnden medverkar i ett utvecklingsarbete inom jämställdhet tillsammans med Kunskapscentrum för jämställd vård. Utvecklingsarbetet består av 4 olika delprojekt: hur kan ungdomsmottagningen bli mer jämställd, depression hos unga vuxna, typ 1 diabetes skillnader i vården samt behandlingsresultat samt NU-sjukvården med fokus på väntetider på akutmottagningen samt dialyssjukvård. De olika delprojekten har kommit olika långt men målet är att genom kartläggning och analyser förbättra avtal och beställningar med vårdgivare inom Fyrbodal.

13 Sida 6(37) 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet I Hälso- sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen och dialogen med brukare har fortsatt. Förtroendevalda från nämnderna och tjänstemän från kansliet har gått med i ett nätverk via Sveriges kommuner och Landsting med syftet att utveckla medborgardialogen. På ett seminarium i Stockholm har våra nämnders erfarenheter av medborgardialogen presenterats. Utifrån genomförda diskussioner på nämnderna pågår arbetet med att ta fram en årsplan för planerade medborgardialoger. Arbetet med att analysera resultatet från 2011 års folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor har inletts under hösten. Måluppfyllelsen bedöms som bra 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Under verksamhetsperspektivet fokuseras på de prioriterade mål som omfattar nämndens uppdrag att beställa hälso- och sjukvård och som nämnden arbetat med under För varje mål görs en bedömning av måluppfyllelsen. Några exempel på mål är Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska, Bemötandet av patienter i vården ska förbättras samt Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Måluppfyllelsen bedöms som ok 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet På Hälso och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla finns 23 anställda som alla har en tillsvidareanställning. Kansliet har en personalsammansättning som motsvarar behovet och några vakanser finns inte. Personalen har kompetens inom flera olika områden vilket är en förutsättning för att klara sitt uppdrag. Måluppfyllelsen bedöms som bra 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Resultatet för året uppgår till 7,6 mnkr och budgetavvikelsen är på samma nivå. Större negativ budgetavvikelse finns inom övrig primärvård. Inom övrig primärvård är det de höga hjälpmedelskostnaderna som bidrar till en negativ budgetavvikelse på 14 mnkr.

14 Sida 7(37) Riks- och regionsjukvård visar på minskade kostnader jämfört med 2010 och en positiv budgetavvikelse på 21 mnkr för perioden. Måluppfyllelsen bedöms som bra 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Nämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälso- och sjukvård. Det är befolkningens behov som ska vara styrande för all hälso- och sjukvård som beställs. För att leva upp till uppdraget är kunskapen om vilka behov av hälso- och sjukvård befolkningen i området har av central betydelse. Nämnden tar fortlöpande fram olika kunskapsunderlag som på olika sätt beskriver befolkningens behov. De senaste reviderade upplagorna av behovsbeskrivningarna har samlats i en rapport Befolkningens behov som spridits till politiker och tjänstemän. Nämndernas mål- och inriktningsdokument har före sommaren fastställts i nämnderna. Området framtidens hälso- och sjukvård har fått ett eget avsnitt med fördjupning inom följande områden: samverkan kring den nära vården, barn och unga, personer med psykisk ohälsa och äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg. Mål- och inriktningsdokumentet är utgångspunkten för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och andra huvudmän. I dokumentet beskrivs de behovsgrupper dvs. grupper i befolkningen där nämnden bedömer att det behövs ett särskilt fokus i ett eller annat avseende. De särskilda behovsgrupperna har under 2011 varit: - Personer med psykisk ohälsa fokus på unga kvinnor och depression - Personer med riskbruksproblem - Personer med missbruksproblem - Personer med övervikt och fetma - Personer med varaktig funktionsnedsättning fokus på personer med neuropsykiatriskt hinder - Personer med kroniska sjukdomar fokus på personer med hjärt-kärlsjukdom, stroke och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) - Personer med cancersjukdomar fokus på jämlikhetsperspektiv avseende personer med lungcancer och livmoderhalscancer - Äldre personer med sammansatt vårdbehov Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas i ett beställarbokslut. Nämnden har betalningsansvar för all vård som nyttjas av befolkningen i Trestad. Arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna har fortsatt under Nämndens presidium och tjänstemän från nämndens kansli har deltagit i nationella nätverk och

15 Sida 8(37) konferenser kring medborgardialog, med syfte att skaffa kunskap om erfarenheter och användbara verktyg och metoder. Dialogområden och delmålgrupper för medborgardialog under 2012 har identifierats, och genomförandeplaner som inkluderar olika metoder har arbetats fram. En utbildning för hela nämnden i medborgardialogfrågor har förberetts till mars MEDBORGARPERSPEKTIVET I Hälso- sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Arbetet med att utveckla medborgardialogen och dialogen med brukare har fortsatt. Förtroendevalda från nämnden och tjänstemän från kansliet har gått med i ett nätverk via Sveriges kommuner och Landsting med syftet att utveckla medborgardialogen. På ett seminarium i Stockholm har nämndens erfarenheter av medborgardialogen presenterats. Utifrån genomförda diskussioner på nämnden har en årsplan tagits fram för planerade medborgardialoger. Arbetet med att analysera resultatet från 2011 års folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor har inletts under hösten. Resultatet kommer att användas vid revideringen av behovsgrupperna och sammanställning av befolkningens hälsa i Fyrbodal. Hälso- och sjukvårdsnämnden får ett underlag baserat på svar från i Fyrbodal (norra Bohuslän: 5 300, Dalsland: 4 200, Trestad: 3300) för prioriteringar av förebyggande och hälsofrämjande insatser och en möjlighet att rikta insatser mot olika grupper i befolkningen. 3.2 Insatser för kommunikation I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Genom dialog och kommunikation vill nämnden öka befolkningens delaktighet, engagemang och kunskap om nämndens roll, samt inhämta information och synpunkter kring befolkningens behov. Medborgardialog Arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna har fortsatt under Nämndens presidium och tjänstemän från nämndens kansli har deltagit i nationella nätverk och konferenser kring medborgardialog, med syfte att skaffa kunskap om erfarenheter och användbara verktyg och metoder. Dialogområden och delmålgrupper för medborgardialog under 2012 har identifierats, och genomförandeplaner som inkluderar olika metoder har arbetats fram. En utbildning för hela nämnden i medborgardialogfrågor har förberetts till mars Handikappråd Nämndens ledamöter ingår med två representanter per kommun i de kommunala handikappråden. I dessa får nämndsledamöterna information från brukarorganisationerna samtidigt som man får ta del av synpunkter ur brukarnas perspektiv på de överenskommelser och avtal som nämnden träffar.

16 Sida 9(37) Pensionärsråd Fyra pensionärsråd har genomförts under året. Råden har tidsmässigt förlagts så att pensionärsorganisationerna ska ha möjlighet att lämna synpunkter på arbetet med nämndens Mål och Inriktning och på nämndens beställnings- och budgetprocess. Dessutom behandlas frågor från de olika pensionärsorganisationerna. Ett arbete med att utveckla arbetsformerna för pensionärsråden har inletts, där syftet är att ytterligare öka pensionärsorganisationernas delaktighet och möjlighet till inflytande. Detta har bland annat skett genom gruppvisa diskussioner kring aktuella frågor och ärenden. Samordnad vårdinformation I maj distribuerades Första hjälpen en liten handbok om vården i Fyrbodal till Fyrbodals samtliga hushåll. Handboken är producerad i samarbete med NU-sjukvården och Primärvården Fyrbodal och ger en samlad bild av vårdutbud och resurser i området. Distributionen föregicks av en reklamkampanj i framför allt tidningar och radio för att öka uppmärksamhetsvärdet kring handboken. Under hösten genomfördes en läsvärdesundersökning med hjälp av externt undersökningsföretag, och med telefonintervjuer som metod. Undersökningen visar att 39 procent har uppmärksammat handboken. Av dessa har 77 procent tittat i eller läst den, varav de flesta läst/tittat igenom hela boken. 74 procent har även sparat boken. Siffrorna anses genomgående vara höga och bedömningen är att handboken mottagits positivt och haft stor genomslagskraft i samtliga åldergrupper. 3.3 Jämställdhetsintegrering Nämnden arbetar aktivt med att lyfta in ett jämställdhetsperspektiv i de avtal som tecknas med vårdgivarna med ett särskilt fokus på uppföljning, där omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas. Varje år görs en bedömning av alla nytecknade avtal av hur väl jämställdhetsperspektivet har integrerats. Bedömningen har gjorts tillsammans med representanter från de andra hälso- och sjukvårdskanslierna i Västra Götalandsregionen. BEDÖMNING AV HUR JÄMSTÄLLDHET FÖREKOMMER ANTAL ÖK DÅLIGT Överenskommelser/uppdrag som inte har något omnämnt om jämställdhet över huvudtaget hamnar i Dåligt! 6 VARNING Överenskommelser/uppdrag som endast har omnämnt jämställdheten hamnar i fältet Varning! 3 OK Överenskommelser/uppdrag som har omnämnt jämställdheten som ett mål och/eller uppdrag och inte har någon konkret uppföljning på målet/uppdraget hamnar i fältet OK! 9 BRA Överenskommelser/uppdrag som har omnämnt jämställdheten som ett mål och/eller uppdrag och har någon konkret uppföljning 3

17 Sida 10(37) på målet/uppdraget hamnar i fältet BRA! Överenskommelser/uppdrag som har konkreta skrivningar om 15 genomförda eller planerade aktiviteter för jämställdhetsintegrering UTMÄRKT av sin verksamhet hamnar i fältet Utmärkt! En generell bild är att målbeskrivningarna ofta är alltför generellt hållna och att det saknas tydliga mål- och uppföljningsplaner för att följa upp jämställd vård. Det är vanligt att begreppen jämställdhet och jämlikhet används på olika sätt eller som synonymer. Nedanstående överenskommelser har fått betyget utmärkt: Överenskommelse om Tandvård, Tandvårdsstyrelsen i Västra Götaland Överenskommelse avseende Mödra- och Barnhälsovårdspsykologerna, Styrelsen för primärvården Fyrbodal Ungdomsmottagning Hälsokällan NU-sjukvården Kommentar I avtalen finns konkreta skrivningar om jämställdhet. Krav finns att utvalda uppföljningsvariabler ska redovisas ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanställning och analys ska göras, vid behov ska en åtgärdsplan tas fram. För att utveckla arbetet framåt har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli medverkat i arbetet med att ta fram en broschyr för arbetet med en jämställdhetsintegrerad budgetprocess. Den beskriver vad jämställdhetsintegrering i praktiken innebär i arbetet med överenskommelser, detaljbudget, och verksamhetsplanering. Broschyren riktar sig till dig som är delaktig i budget-, verksamhetsplanerings- och uppföljningsarbetet. Kansliet medverkar också i ett utvecklingsarbete inom jämställdhet tillsammans med Kunskapscentrum för jämställd vård. Utvecklingsarbetet består av 4 olika delprojekt; hur kan ungdomsmottagningen bli mer jämställd, depression hos unga vuxna, diabetes typ 1 inom länssjukvården, samt rehabilitering inom NU-sjukvården. Målet är att genom kartläggning och analyser förbättra avtal och beställningar med vårdgivare inom Fyrbodal.

18 Sida 11(37) 3.4 Funktionshinder Hälso- och sjukvårdsnämnden tar, i sina uppföljningar av de verksamheter nämnden har avtal med, upp frågor om tillgänglighet och bemötande. Den nationella patientenkäten undersöker patienters syn på information, delaktighet och bemötande. Vårdgivarna redovisar sina resultat utifrån enkätsvaren och nämnden för en diskussion på vilket sätt man kommer att jobba vidare. De patienter som får en del av sin vård hos förvaltningen Habilitering & Hälsa får lämna sina synpunkter på bemötande och delaktighet genom anpassade bemötandeundersökningar kopplade till syn-, hörsel- eller habiliteringsverksamheter. Resultatet redovisas och diskuteras vid den uppföljning nämnden gör. 3.5 Mångfald Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar utifrån visionen att alla medborgare genom hela livet ska ha förutsättningar för en god hälsa samt hälsosamma livsvillkor och levnadsvanor. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar är en utgångspunkt att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde oberoende av kön, ålder, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet, bostadsort eller ekonomiska förutsättningar. Personer med varaktig funktionsnedsättning ska tillförsäkras lika god tillgång till hälso- och sjukvård som personer utan funktionsnedsättningar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2011 fortsatt att jobba med mångfald på olika nivåer: Inom VG Primärvård används Care Need Index (CNI), ett index som utifrån socioekonomiska variabler används för att fördela resurser till vårdenheter med hög socioekonomisk tyngd. Ett exempel från överenskommelsen om tandvård är att samtliga barn i grundskolan inom socioekonomiskt utsatta områden ska fluorlackas åtta gånger per år i enlighet med folktandvårdens riktlinjer för preventiva insatser. I överenskommelsen med Habilitering & Hälsa finns målet att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika i samhället utifrån sina personliga förutsättningar. Resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov. Genom tolkverksamheten erbjuds tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade personer och talskadade personer. Hälso- och sjukvårdskansliet arbetar utifrån Västra Götalandsregionens Jämställdhets- och mångfaldsplan Syftet är att arbetsmiljö, verksamhet och budget ska beredas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. I höstens förhandlingsarbete med avtal och överrenskommelser inför 2012 har mångfaldsperspektivet funnits med. Exempel på resultat är att nämnden har initierat en uppdragsutbildning i normkritik och praktisk andrologi för personalen på ungdomsmottagningarna i Fyrbodal. Uppdragsutbildningen kommer att genomföras under 2012 genom Högskolan Väst.

19 Sida 12(37) I avtalet om länssjukvård för 2012 åtar sig NU-sjukvården att: i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli undersöka utvalda patientgruppers vård och behandling för att se om män och kvinnor får likvärdig vård och behandling. Finns omotiverade skillnader ska dessa analyseras och en beskrivning göras på vilka åtgärder som satts in. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärder sättas in. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet I hälso- och sjukvårdsnämndens roll som befolkningsföreträdare ingår uppdraget att skapa förutsättningar för att medborgarna ska få inflytande i den demokratiska processen. Under 2011 har presidiet och tjänstemän från kansliet skaffat kunskap och erfarenheter och om användbara verktyg och metoder för att utveckla medborgardialogen. Dialogområden och delmålgrupper för medborgardialog under 2012 har identifierats, och genomförandeplaner som inkluderar olika metoder har arbetats fram. Medborgardialogen via de kommunala handikappråd och nämndens pensionärsråd har fortsatt. I maj distribuerades Första hjälpen en liten handbok om vården i Fyrbodal till Fyrbodals samtliga hushåll. En genomförd läsvärdesundersökning visar att handboken mottagits positivt och haft stor genomslagskraft i samtliga åldergrupper. 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Hälso- och sjukvårdsnämndens roll är att vara befolkningsföreträdare och beställare av hälsooch sjukvård. I de avtal och överenskommelser som nämnden tecknar med vårdgivarna ska regionfullmäktiges prioriterade mål och strategiska inriktningar beaktas. En viktig utgångspunkt är också nämndens mål- och inriktningsdokument med vision och angivna mål för att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Under verksamhetsperspektivet fokuseras på de prioriterade mål som omfattar nämndens uppdrag att beställa hälso- och sjukvård och som nämnden arbetat med under Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över organisatoriska och sektoriella gränser Hälso- och sjukvårdsnämnden har haft avtal med alla kommuner i området i drygt tio år. Det tidigare avtalet löpte under perioden och har under 2011 följts upp inför ett fortsatt samarbete med kommunerna från 2012 och framåt. Nämnden har i uppföljningen sammanställt och analyserat kommunstyrelsernas, kommunchefernas och folkhälsosamordnarnas synpunkter på folkhälsoavtalet, den lokala organiseringen av folkhälsoarbetet, förändringar över tid samt förbättringsområden framåt. Underlaget har sedan legat till grund för diskussionen om det fortsatta samarbetet. Enligt avtalet ska finnas ett politiskt forum där både kommun och representanter från hälsooch sjukvårdsnämnd ingår. Folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå och det ska finnas

20 Sida 13(37) tvärsektoriellt sammansatt forum kopplat till folkhälsoråden. Där finns också representanter från kommun, primärvård, tandvård, statliga myndigheter och frivilligorganisationer. Sammansättningen kan variera något mellan kommunerna. Avsikten är att insatserna i allt större utsträckning ska fokusera på befolkningens livsvillkor och förutsättningar för hälsa. Som ett verktyg för att driva processen finns det i alla kommuner en heltidstjänst folkhälsosamordnare som är solidariskt finansierad, men med kommunen som huvudman. Arbetet ska vara av långsiktig karaktär och beslutas i planer och årlig budget. Genomförda insatser rapporteras årligen till Hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunstyrelsen. Under 2011 har nya folkhälsoavtal förhandlats. De justeringar som gjorts i förhållande till föregående avtal handlar i första hand om förtydliganden gällande styrning och strategisk förankring. Syftet är att stärka kopplingen mellan folkhälsoråden och kommunens verksamheter och därmed förbättra förutsättningarna för gemensamt utvecklingsarbete för bättre folkhälsa. På andra avtalsområden finns det inskrivet i avtal att det förutsätts en aktiv medverkan i det lokala folkhälsoarbetet. Det gäller ungdomsmottagningarnas, vårdcentralernas och folktandvårdens avtal. Enligt genomförda uppföljningar följer vårdgivarna de åtagandena. Måluppfyllelsen bedöms som bra Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska Kommunerna bedriver via folkhälsoråden ett aktivt tobaks-, alkohol- och drogförebyggande arbete, där tyngdpunkten för insatserna är riktade mot barn och ungdomar samt föräldrar via skolan. Under hösten 2011 inleddes ett pilotprojekt i samverkan med några ungdomsmottagningsverksamheter för att bättre identifiera och stödja ungdomars med ett riskbruk av alkohol. I avtalet med kommunerna om gemensamma folkhälsoinsatser ( ), som förhandlats under 2011, finns inskrivet att Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med kommunerna ska genomföra en drog-/levnadsvaneundersökning. Första undersökningen planeras till år 2013 och sedan med ett regelbundet intervall utifrån gemensamma beslut i regionen. I Västra Götalandsregionen har den totala alkoholkonsumtionen minskat något men är fortfarande högre än i början av 1990-talet. När det gäller personer med riskabel alkoholkonsumtion så det fler i yngre åldrar som har en riskabel alkoholkonsumtion och män i något högre grad än kvinnor. I befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2011 (HLV) framgår bland svaren i Fyrbodal att det totalt sett skett en minskning av det som bedöms som riskabel alkoholkonsumtion, i gruppen år, med tre procent till ca 28 procent. Resultatet är något lägre än snittet i VG som ligger på drygt 30 procent. Det har skett en minskning i Trestad. Rökningen i gruppen år har ökat i Västra Götaland som helhet med 2,5 procent till 13,4 procent. I Trestad har ökningen varit ännu större med hela 4,5 procent till 12,9 procent. När det gäller cannabis har det skett en liten ökning i Fyrbodal totalt sett mellan 2007 och 2011, bland åringar. Uppgifter saknas för att bedöma utvecklingen när det gäller andra droger.

21 Sida 14(37) Målet anses inte vara uppfyllt då andelen ungdomar som testat cannabis ökat, totalkonsumtionen och riskbruket av alkohol fortfarande är hög samt att andelen rökare har ökat bland personer år. Måluppfyllelsen bedöms som varning Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska Från början av 2000-talet fram till 2008 ökade antalet klamydiainfektioner kraftigt, för att sedan minska något under 2009 och När det gäller 2011 kan vi däremot se en svag ökning igen. Detta är en utveckling som har skett i Fyrbodalsområdet* men också i övriga regionen samt nationellt. Det är flest klamydiafall i åldersgruppen år. Ser vi på siffrorna könsuppdelat så har det skett en uppgång 2011 bland både män och kvinnor. Det har skett en ökning i alla åldrar upp till 30 år förutom bland kvinnor år, där det har minskat något. Uppgången vi ser behöver inte tyda på att klamydiafallen ökar utan att fler testar sig och att smittspårningen blivit effektivare. Det är viktigt att få fler att testa sig så att risken för att ha klamydia utan att veta om det minskar, därmed minskar också risken för att sprida klamydia vidare. I dagsläget finns inte uppgifter om antalet testade under 2011 men tidigare år har det inte varit stora variationer i antal testade. För gonorré, syfilis och hiv är siffrorna för små för att följa utvecklingen över tid i Fyrbodal. Nämnden har avtal avseende ungdomsmottagningsverksamhet som arbetar aktivt med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar upp till 24 år. De ansvarar också för smittspårning när det gäller sin åldersgrupp, i många kommuner ansvarar också ungdomsmottagningen för smittspårning för de över 25 år. Målet bedöms som dåligt. Det har skett en ökning bland både män och kvinnor under 2011 och antal klamydiafall ligger fortfarande på en hög nivå. Måluppfyllelsen bedöms som dålig *förutom kommunerna i Fyrbodal ingår även Ale, Stenungsund och Tjörn Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Antalet självskador och självmordsförsök bland invånarna i Trestad, som registreras inom öppen- och slutenvården, har under de tre senaste åren legat på en oförändrad nivå. Det är vanligare med självskador och självmordsförsök bland kvinnor än bland män. Det är särskilt vanligt med dessa problem hos gruppen unga kvinnor. Jämfört med snittet för Västra Götaland ligger andelen självskador och självmordsförsök bland både kvinnor och män på en lägre nivå i Trestad. I Trestadsområdet är dock dessa problem vanligare än i övriga Fyrbodal.

22 Sida 15(37) Man bör dock vara medveten om att det finns en betydande osäkerhet i rapportering och registrering av självmordsförsök och självskadebeteende. Det är sannolikt att många självskador och självmordsförsök inte rapporteras till vården eller får en annan diagnos. Nämnden har i tidigare årsredovisningar haft särskilt fokus på självmordsförsök och självskador som registrerats hos de som haft kontakt med vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin. Här har Fyrbodal legat på en högre andel än genomsnittet i Västra Götaland och nämnderna har haft som målsättning att få ned den under länsgenomsnittet. I sin uppföljning av både NU-sjukvården har frågan uppmärksammats. Uppgifter från vårddatabasen Vega för år 2011 visar att målsättningen nu uppnåtts men underlaget är litet och därför ska resultatet tolkas med försiktighet. I Socialstyrelsens dödsorsakstatistik redovisas avlidna till följd av självmord. Statistiken som sträcker sig fram till år 2010 och omfattar hela Västra Götaland visar att medan det är vanligare hos kvinnor att utföra självmordsförsök är verkställda självmord vanligare bland män. För länet som helhet tyder statistiken på att det skett en nedgång av antalet självmord under det senaste mätåret. Nämnden kommer under år 2012 fortsätta arbetet med suicidprevention. Under året kommer fokus ligga på att ta initiativ till att utarbeta lokala larmplaner i samverkan med kommunerna, vårdgivare, polis, räddningstjänst och andra berörda aktörer. Måluppfyllelsen bedöms som ok

23 Sida 16(37) Andelen överviktiga och feta barn ska minska Hälso- och sjukvårdnämnden följer upp övervikt och fetma bland barn genom uppgifter från barnhälsovården avseende 4-åringar. När det gäller utvecklingen bland 10-åringar kan nämnden endast följa i de kommuner där skolhälsovården sammanställer BMI vilket de inte gör i alla kommuner. Det är endast ett fåtal kommuner där skolhälsovården har digitala journalsystem vilket försvårar redovisningen. Statistik från barnhälsovården samlades in första gången 2010 och då hade 20,5 % av 4- åringarna i Trestad övervikt eller fetma, varav 4 % med fetma. Då statistiken för 2011 inte är tillgänglig ännu kan vi inte uttala oss om det skett någon förändring. En ny undersökning från 2011, Hälsa på lika villkor, visar att det har skett en kraftig ökning av fetma (BMI >=30) bland ungdomar år i Fyrbodal sedan Ökningen har gått från 3 % till 7 %. Andel med övervikt (BMI 25-30) i denna åldersgrupp ligger kvar på samma nivå som vid förra mätningen (17,5 %). Nämnden har avtal med kommunen avseende folkhälsoinsatser. Goda levnadsvanor är ett prioriterat område i alla folkhälsoråd eller motsvarande med fokus på hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. Nämnden har också avtal avseende mödrahälsovård, barnhälsovård och ungdomsmottagning som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande insatser och där tidiga insatser för att motverka uppkomst av övervikt och fetma är ett prioriterat område. Barn- och ungdomskliniken inom NU-sjukvården har under 2011, efter påtryckningar från nämnden, bildat ett team för att behandla barn med fetma. Måluppfyllelsen bedöms som dålig Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska Nämndens uttalade mål är att alla äldre personer skall ha rätt läkemedelsbehandling. Hälsooch sjukvårdsnämnden har på olika sätt försökt att arbeta mot målet. Ett av angreppsätten har varit att introduktionsfinansiera äldresjuksköterskor i primärvård genom statliga stimulansmedlen. Genom åren har nämnden också påverkat vårdgivare att använda apotekarkompetens vid genomgångar av äldres läkemedelskonsumtion, arbetssättet har varit framgångsrikt i stunden men det har varit svårt att få in arbetssättet i ordinarie verksamhet. Regionen har beslutat om riktlinjer för äldre och läkemedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden frågar vårdgivare om hur man lever upp till riktlinjerna. NU- sjukvården svarar att arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för äldre och läkemedel, som utgår från regionens riktlinjer. En faktor som starkt är kopplad till antal läkemedel är Apodossystemet. Statistiskt har områden med många Apodosanvändare också många invånare som har många läkemedel.

24 Sida 17(37) VGR har en andel på strax under 30 % Apodosanvändare och område Fyrbodal har flest användare i regionen vilket är flest i Sverige. Måluppfyllelsen bedöms som varning Antalet resta mil i tjänsten ska minska Antal körda mil med bil (summan av privat bil, förmånsbil och leasingbilar) Antal resta mil med flyg Måltal 2011 Eventuellt eget måltal Utfall 2011 Minskning med minst 10 % jämfört med Minskning med minst 5 % jämfört med 2009 Västra Götalandsregionens måltal för antal körda mil i tjänsten är att de 2011 ska ha minskat med 10 % jämfört med Även internt har kansliet ett mål om att minska antalet resta mil i tjänsten med 10 %. År 2009 var antalet resta mil 6245 mil och 2011 är motsvarande siffra 4282 mil, vilket innebär en minskning med 33 %. Målet är därmed uppnått. Måluppfyllelsen bedöms som bra Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Hälso- och sjukvårdsnämnderna har påbörjat ett arbete med prioriteringar i enlighet med avtalen för 2011 med NU-sjukvården, Habilitering och Hälsa. Utöver detta pågår ett prioriteringssamarbete med sjukgymnastiken Fyrbodal och den privat drivna sjukgymnastiken i Lysekil. Syftet är att utveckla innehållet i vården och för att kontinuerligt utveckla användningen av olika metoder för att tillgodose invånarnas föränderliga behov av hälso- och sjukvård. Som stöd för detta arbete samarbetar kansliet med Prioriteringscentrum i Linköping. Samarbetet gäller bl.a. utbildning av metodstödjare och handledare i en arbetsmodell som avser vertikala prioriteringar. Prioriteringscentrum har tillsammans med ett antal andra aktörer tagit fram en rapport 2007:1 "Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård där arbetet presenteras.

25 Sida 18(37) Hälso- och sjukvårdsnämndens presidie samt tjänstemän från kansliet deltog också i den nationella prioriteringskonferensen som hölls under hösten 2011, där en utveckling mot horisontella prioriteringar (som blir nästa utmaning) presenterades. Måluppfyllelsen bedöms som ok Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras Nämnden följer upp NU-sjukvårdens arbete med att minska antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner. Nämnderna har också under året överenskommet med NUsjukvården om en målrelaterad ersättning med målvärdet < 8 % vårdrelaterade infektioner. NU-sjukvården genomför punktprevalensmätningar under våren och hösten varje år sedan Vid mätningen under våren var andelen patienter som vårdades inom NU-sjukvårdens somatiska enheter och som hade en vårdrelaterad infektion 7 % motsvarande siffra vid mättillfället under hösten var 8,8 %. Vid mätningarna under 2010 var andelen patienter med VRI under våren 10 % och vid mätningen på hösten 8,5 %. Trenden visar alltså på en fortsatt minskning. Högst förekomst av vårdrelaterade infektioner finns inom infektionssjukvården (16 %), Urologi 15 % samt Kirurgi (11 %). Jämfört med mätningarna 2010 minskar postoperativa infektioner och läkemedelsrelaterade infektioner. Vid mätningen i oktober 2011 ökade antalet vårdrelaterade infektioner inomgruppen Övriga med debut > 48 timmar efter inskrivning. Förutom avvikelserapportering arbetar NU-sjukvården med att leta efter så kallade triggar i journalen som indikerar att en vårdskada kan ha förelegat. Journalgranskningssystemet Global Trigger Tool (GTT) innebär att 20 patientjournaler per månad tas fram med hjälp av en slumpgenerator. Journalerna granskas sedan av ett team bestående av sjuksköterskor och läkare. Även dessa mätningar visar att vårdskadorna minskat i antal inom NU-sjukvården. Måluppfyllelsen bedöms som bra Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor Behov av vård och hur detta kan tillgodoses skiljer sig mellan individer och grupper utifrån många olika orsaker som till exempel socioekonomiska förutsättningar, kön, etnicitet, stadsmiljö/landsbygd och boende. Inom uppdraget till VG Primärvård utbetalas särskild ersättning för några variabler med anknytning till ovanstående ex CNI, Care Need Index och ACG (vårdtyngd samt geografitillägg som gynnar vårdenheter som ligger långt från akutsjukhus bl. a). Inom tandvårdsområdet utgår särskild ersättning till socioekonomiskt utsatta områden. Inom tandvården, för barn och ungdomar, arbetas även särskilt förebyggande, genom FRAMM, särskilda satsningar görs också i områden med hög socioekonomisk utsatthet.

26 Sida 19(37) I vad mån dessa ersättningar också medför att avsedda grupper får bättre tillgång till rätt vård har dock inte följts upp. Nämnden arbetar ur ett brett perspektiv, med att ta fram behovsanalyser, följa upp behoven och i vad mån vårdgivare lever upp till ingångna avtal. Det som framkommer ligger till grund för att nämnden genom, avtal och överenskommelser, ändrar beställningarna och sitt mål- och inriktningsdokument. Hälso- och sjukvårdsnämnden reviderar årligen behovsanalyserna för nämndens olika behovsgrupper. Under 2011, reviderades omvärldsanalysen för att säkerställa att rätt behovsgrupper lyfts fram utifrån nämndens mål- och inriktning. Hälso- och sjukvårdsnämnden deltar också i ett regiongemensamt arbete för att bidra till att behovsanalyser görs på ett likartat sätt. Resultatet av dessa analyser används dock i olika omfattning och på olika sätt beroende på lokala förutsättningar. Vård på lika villkor innebär inte att alla ska erbjudas lika vård, utan att vården ska erbjudas utifrån varje individs olika behov. Under året har ett fortsatt samarbete med KJV (Kunskapscentret för Jämställd vård) skett i syfte att på ett bättre sätt rätt beställa vård ur ett jämställdhetsperspektiv. Under året har också inletts ett arbete med att säkra jämlikhetsperspektivet för beställningar och avtal samt uppföljning. För att tillgodose vård på lika villkor förutsätts en kunskap om invånarnas behov av vård samt hur dessa ska tillgodoses. Vem som ska tillgodose behoven ur ett organisatoriskt perspektiv är i stor utsträckning avhängigt de lokala förhållandena. Nämndens budget 2011 är en avspegling av resultatet av avtal och överenskommelser som nämnden träffat med olika utförare. Avtalen grundar sig på en prioritering utifrån olika perspektiv där vård på lika villkor är en tung faktor. Utfallet 2011 avviker gentemot budgeterad nivå främst inom riks- och regionvård som kostar mindre än budgeterat. Utfallet beror på ett fåtal dyra patienter som är omöjligt att förutse. I övrigt överensstämmer budget i stort sett med utfallet., förutom för hjälpmedel där kostnadsutvecklingen vida överstigit budgeterad nivå beroende på det nya avtal som skrevs avseende detta 2010, och fick fullt genomslag Måluppfyllelsen bedöms som ok Bemötandet av patienter i vården ska förbättras Nämnderna följer årligen upp patienternas uppfattning om bemötandet vid enheterna inom länssjukvård och primärvård. För patienter som besvarar den nationella patientenkäten, och anser sig respektfullt bemötta som individer, är regionens mål att det patientupplevda kvalitetsvärdet (PUK-värdet) bör vara

27 Sida 20(37) minst 90. Den nationella patientenkäten har under 2011 på NU sjukvårdens eget initiativ genomförts inom de somatiska och psykiatriska verksamheterna. Enkäten har genomförts både inom slutenvårdsavdelningar och öppenvårdsmottagningar. Resultatet visar att NUsjukvården främst har behov av att förbättra sig när det gäller delaktighet och information, men har enligt enkäten ett gott resultat när det gäller bemötande inom somatiska verksamheten. För öppenvårdsmottagningarna är PUK värdet 94, 2010 var motsvarande värde 93. Resultatet för slutenvården var jämfört med För den psykiatriska verksamheten ligger värdena betydligt lägre. Slutenvården har ett PUK värde på 71 vilket är samma nivå som vid mätningen Öppenvårdens PUK värde är 84 vilket är ett något lägre värde än vid enkäten 2010 då värdet var 86. NU sjukvården har under 2011 arbetat med medarbetarskap där bemötande är en av de saker man fokuserat mest på. Patientvägledare finns vid varje klinik som återför synpunkter på vård och bemötande från patienter till berörd enhet. Bemötande av patienter inom primärvården har även det mätts genom nationella patientenkäten. Vid vårdcentralerna i Trestad angav en relativt hög andel av patienterna att de kände att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Samtliga vårdcentraler uppvisar samma eller högre värden än regiongenomsnittet (86,9) med undantag av Maria Alberts VC Trollhättan, Medpro Clinic Brålanda samt vårdcentralen Dalaberg som har mellan 80-86,9 % patienter som på enkäten angett att de är nöjda med bemötandet. Högst andel nöjda patienter i Trestad har Primapraktiken i Trollhättan där 97,3 % angett att de är nöjda med bemötandet. Måluppfyllelsen bedöms som ok Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Hälso- och sjukvårdsnämnden använder sig av den regionala listan för kvalitetsindikatorer i överenskommelsen med NU-sjukvården. Uppföljning av kvalitetsindikatorerna är kopplade till målrelaterad ersättning och NU-sjukvården ansvarar för att ta fram underlag. I relation till medicinska kvalitetsmål på den regionala listan 2011 klarar NU-sjukvården 28 av 36 mål. Förutom den regionala listan fokuserar nämnden gentemot länssjukvården på ett antal diagnoser där förbättringspotential finns, för 2011 har den uppföljningen gällt hjärtsjukdomar och reumatiska sjukdomar. Inom dessa områden kan NU-sjukvårdens resultat förbättras och hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att fortsätta att följa upp dessa områden. I öppna jämförelser är det främst sjukhusvård som jämförs. Kopplad till primärvård finns endast några få register nämnda. Det register som är mest känt i primärvård är NDR (diabetes) och till det finns ett regionalt måltal. Andra register där primärvården bör öka sin registrering är Swedem (demensregistret) och registret för palliativ vård. Till dessa kvalitetsregister är anslutningsgraden alltfår låg för att jämförelser skall kunna göras. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar för att få NU-sjukvården att öka sin registrering i dessa register. Måluppfyllelsen bedöms som ok

28 Sida 21(37) Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Den nationella vårdgarantin har tillsammans med ytterligare regionala beslut som mål att öka tillgängligheten för medborgaren. Generellt ligger tillgängligheten till primärvården i Fyrbodal på en hög nivå. Väntetidsgaranti läkarbesök Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad andelen akuta patienter av alla patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Genomsnittet för VGR i december månad är 95 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 99 %, Dalsland: 99 % och Trestad: 97 %. Telefontillgänglighet Enheterna i VG-primärvård mäter varje månad också telefontillgängligheten till vårdcentralerna. Andelen samma dag besvarade/behandlade samtal av alla samtal. Genomsnittet för VGR i december månad är 98 %. Motsvarande värden för Norra Bohuslän: 95 %, Dalsland: 96 % och Trestad: 96 %. Mätningen ligger också till grund som en av kvalitetsindikatorerna för målrelaterad ersättning i VG Primärvård där andelen besvarade samtal samma dag ska överstiga 95 %. NU- sjukvården Nämnden följer upp NU-sjukvårdens arbete med åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten till besök och behandling Under året har NU-sjukvården aktivt arbetat med en rad åtgärder för att öka produktionen. Bland annat arbetar alla opererande kliniker infört produktionsplanering för att klara vårdgarantin. För de områden där det trots åtgärder finns problem med tillgängligheten, har NU-sjukvåden använt sig av att köpa vård av externa vårdgivare med avtal. Nämnden har också överenskommit med sjukhuset om målrelaterad ersättning för tillgänglighet inom cancersjukvård, barn och ungdomspsykiatri och neuropsykiatrisk utredning. NU-sjukvården har uppnått målet för tillgängligheten inom cancersjukvården men har inte kommit upp i nivå för att nå målet inom de övriga områdena. Tillgängligheten till besök och behandling mäts utifrån två olika målnivåer. Målnivå ett utgår från de nationella vårdgarantigränserna om 90 dagar för besök, 90 dagar för behandling. Målnivå två utgår från regeringens kömiljard. Vårdgarantin Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantigränsen 90 dagar har legat stabilt på en låg nivå under första halvåret Under sommarmånaderna har en förväntad försämring skett. Höstens resultat visar dock på en kraftig minskning av antalet långväntare.