Vänliga hälsningar ULF NILSSON ordförande ULRIKA CEDERHOLM samordnare

Transkript

1 Styrelsens ledamöter Styrelsens ersättare för kännedom Kallelse till styrelsens sammanträde torsdagen den 25 oktober 2018 Styrelsens ledamöter kallas till sammanträde enligt följande. Tid: Kl , därefter lunch Fika serveras från kl Plats: Oskarshamns folkhögskola, Oskarshamn Program Föredragningslista med handlingar finns på Meddela Ulrika Cederholm tfn , e-post om du inte kommer till sammanträdet. Meddela även om du kommer att delta som ej tjänstgörande ersättare. För resa med bil gäller samåkning i största möjliga mån. Vänliga hälsningar ULF NILSSON ordförande ULRIKA CEDERHOLM samordnare REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

2 2 Sändlista Ledamöter Ilko Corkovic (S) Ann-Marie Fagerström (S) Lars Rosander (C) Lina Danlid-Burke (C) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Marianne Dahlberg (S) Liselotte Ross (V) Christina Fosnes (M) Roland Åkesson (C) Henrik Yngvesson (M) Christina Davidson (C) Jimmy Loord (KD) Kaj Göransson (S) Peter Wretlund (S) Sylvia Borg (V) Mathias Karlsson (L) Henrik Nilson Bokor (S) Helen Nilsson (S) Tomas Kronståhl (S) Dan Nilsson (S) Harald Hjalmarsson (M) Margaretha Lööf Johanson (S) Saad Benatallah (S) Ulf Nilsson (S) Anders Henriksson (S) Lena Granath (V) Akko Karlsson (MP) Malin Sjölander (M) Leif Larsson (C) Åke Nilsson (KD) Vakant Tommy Ivarsson (SD) Ersättare för kännedom Eva-Lena Israelsson (S) Maria Ixcot-Nilsson (S) Åke Bergh (M) Jonas Erlandsson (S) Mattias Adolfson (S) Roger Holmberg (S) Lasse Johansson (S) Bertil Dahl (V) Inger Hilmansson (L) Anders Johansson (C) Anna-Kajsa Arnesson (C) Ingeli Ivansson (C) Mildred Persson (M) Catarina Bentsrud (S) Thina Andersson (S) Gunnar Westling (MP) Ingemar Lennartsson (KD) Lena Gustafsson (V) Tomas Peterson (M) Conny Tyrberg (C) Carl-Henrik Eriksson (C) Jon Sjölander (M) Lejla Bajraktarevic (S) Martina Andersson (S) Jonny Bengtsson (S) Mats Wedin (S) Linda Fleetwood (V) Eva-Karin Holgersson (MP) Eddie Forsman (M) Ingegerd Pettersson (C) Gudrun Brunegård (KD) Pär-Gustav Johansson (M) Martin Kirchberg (SD) REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

3 3 Föredragningslista 1. Sammanträdet öppnas 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Välkommen till Oskarshamns kommun Anderas Erlandsson, kommunalråd Information från regiondirektören och kansliet 5. Information från Smålands Shanghaikontor Föredragande: Wang Zhi 6. Rapport om kartläggning av strandskydd i länet samt yttrande över landsbygdsutveckling i strandnära läge Föredragande: Carolina Gunnarsson 7. Handlingsprogram Fossilbränslefri region Föredragande: Carolina Gunnarsson 8. Delårsrapport Föredragande: Helena Nilsson, Tina Erlandsson 9. Aktuellt angående bildande av regionkommun och kommunförbund Helena Nilsson 10. Aktuella frågor för regional utveckling Helena Nilsson Gruppmöten Beslutsärenden Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling 11. Mikrostöd Förslag till beslut: Styrelsen inför stödformen mikrostöd (SFS 2015:210, 13 ) som komplement till de nuvarande företagsstöden. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

4 4 Rund och gränslös region 12. Yttrande Naturvårdsverkets skrivelse uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Förslag till beslut: Styrelsen avger yttrande enligt förslag. Miljö i balans 13. Handlingsprogram Fossilbränslefri region Förslag till beslut: Styrelsen skickar förslaget till handlingsprogram för fossilbränslefri region till länets kommuner och andra relevanta aktörer, för förankring och eventuella synpunkter. Administration 14. Delårsrapport Förslag till beslut: Styrelsen godkänner delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti Överlåtelse av aktier, projekt samt inventarier Förslag till beslut: Styrelsen överlåter Regionförbundets i Kalmar län aktier för IT Plattform Småland & Öland AB, E22 AB och Industriellt Utvecklingscentrum, IUC Träcentrum i Nässjö AB till Landstinget i Kalmar län till bokfört värde senast 31 december Styrelsen avslutar sitt medlemskap i Sweden China Trade Council, ekonomisk förening och förordar att Region Kalmar län blir medlem. Styrelsen överlåter pågående projekt med aktuellt saldo med regionförbundet som projektägare till respektive ny huvudman senast 31 december Styrelsen beslutar att inventarier, undantaget teknisk utrustning som datorer, som finns på Nygatan överlåts till Kommunernas Hus i Kalmar AB och det som finns i Bryssel överlåts till Landstinget i Kalmar län, utan kostnad senast 31 december Övriga frågor 16. Delegationsärenden 17. Rapporter REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

5 5 18. Anmälningsärenden A. Arbetsutskottets protokoll B. Reviderad handlingsplan för att stärka miljö, energi och klimat i det regionala tillväxtarbetet 19. Övriga ärenden 20. Nästa möte 6 december, Gränsö slott, Västervik REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

6 D 2018/ Styrelsen Mikrostöd Förslag till beslut Styrelsen inför stödformen mikrostöd (SFS 2015:210, 13 ) som komplement till de nuvarande företagsstöden. Bakgrund Regionförbundet arbetar målmedvetet med att stimulera nyföretagande, speciellt bland underrepresenterade grupper (entreprenörer med invandrarbakgrund, kvinnliga entreprenörer samt entreprenörer yngre än 30 år). Arbetet är dock komplext då verksamheter i dessa grupper ofta präglas av lokal konkurrens. Det är också vanligt att personer i dessa grupper inleder sitt företagande med förhållandevis små investeringar. Vidare är det i tidiga skeden inte ovanligt att en materiell investering är den utlösande faktorn för att kunna starta ett företag. Behovet av stöd till en sådan investering kan vi idag inte tillgodose med befintliga konsultcheckar. För att stimulera nyföretagande och därigenom bättre kunna stödja entreprenörer i underrepresenterade grupper finns anledning att pröva stödformen mikrostöd. Regionförbundets ställningstagande I arbetet med att stimulera till nyföretagande, och speciellt bland underrepresesenterade grupper, har regionförbundet genom åren prövat olika angreppssätt. Uppsökande aktiviteter, information på träffar, kampanj på sociala medier är några exempel. Resultaten i form av antal beviljade ansökningar om stöd har dock varit lägre än önskat. I många fall finns en lokal konkurrenssituation i de verksamheter som är aktuella, men det finns även ett behov av andra typer av investeringar än rena konsulttjänster. Ibland är en materiell investering högre prioriterad än en konsultinsats när man står inför steget att starta en verksamhet. Det är också troligt att personer från dessa grupper är försiktigare i sina (initiala) investeringar än personer som hunnit längre i sitt företagande. Det kan därför finnas ett visst signalvärde i att adressera nystartsituationen med ett speciellt stöd, även om stöd till konsulttjänst även kan sökas av mindre nystartade företag redan idag.

7 2 I förordningen om statligt stöd för att främja små och medelstora företag (SFS 2015:210) finns i 13 stödformen mikrostöd. Utmärkande för mikrostödet är att maxbidraget är begränsat till SEK (max godkänt stödunderlag SEK och stödandelen är max 50 %) samt att bidrag även får lämnas till maskiner och inventarier. Flera regioner i Sverige använder mikrostödet, men ofta enbart i nystartssituationen (t.ex. max 3 år efter start) även om förordningen inte ställer krav på detta. Regionförbundet bedömer att ett mikrostöd enligt SFS 2015:210, där även hårda investeringar är stödberättigade, bör prövas för att stimulera nyföretagande, speciellt bland prioriterade grupper. Mikrostödet bör i så fall begränsas till max 3 år efter företagsstart, samt enbart gälla s.k. mikroföretag (max 9 anställda med en omsättning på max 2 miljoner euro eller en balansomslutning på max 2 miljoner euro). Vid bedömning av ansökningar (avseende snedvridning av lokal konkurrens m.m.) bör stödet hanteras likvärdigt med andra stöd. Förslagsvis avsätts en begränsad del av 2019 års företagsstödsbudget till mikrostöd och utvecklingen följs upp under verksamhetsåret. Stödet kan börja sökas då budgeten är beslutad. Beslutsunderlag Bilaga: Stödkarta (sammanställning över Regionförbundets företagsstöd) Skickas till (senast) - Handläggare: Thomas Tiger, thomas.tiger@rfkl.se,

8 Stödkarta Stödbenämning Inriktning Motivering Typ av stöd Godkänt stödunderlag (mjuka/hårda investeringar) Storlek på företag (anställda) Storlek på företag (oms./balansomsl. i mkr) Stödnivå (%) Min. och maxbidrag (tkr) Övrigt Allmänna stöd Marknadsutveckling Ny geografisk marknad + ny kundgrupp. Konsultcheck Mjuka / Produktutveckling Utveckla produkt alt. tjänst. Konsultcheck Mjuka / Organisation, ledning, rutiner, Företagsutveckling system, certifieringar etc. Konsultcheck Mjuka / Inkluderar mässa samt export. Inkluderar FoU samt design. Mikrostöd Nystartade företag (upp till 3 år). Stimulerar nystart samt når lättare underrepresenterade grupper. Stöd till företagsutveckling Mjuka + hårda / Bör ges max 1 ggr till samma företag. Prioriterat Digital omställning Nya IT lösningar av större karaktär. Prioriterat område. Konsultcheck Mjuka / Sådd Innovationsstöd Utveckling, immaterialrätt, prototyp, 0 serie. Bidrag mot royalty Mjuka + hårda / Max 5 år gamla företag. Riktade stöd Skärgårdsstöd Verksamhet i skärgården. Särskilt investeringsstöd Mjuka + hårda /40 25 Max 40 till båtar. Stöd till kommersiell service Tillfällig ekonomisk hjälp. Servicebidrag Max 150/år i 3 år. Internationalisering samt Kompletterar våra egna checkar Affärsutvecklingscheck digitalisering. då de ej belastar vårt 1:1 anslag. Konsultcheck Mjuka / Inkluderar även hemsändningsbidrag. Belastar ej vårt 1:1 anslag.

9 D 2018/ Styrelsen Yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse - Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Förslag till beslut Styrelsen avger yttrande enligt förslag. Bakgrund Naturvårdsverket fick 2017 i uppdrag av regeringen, som ett uppdrag i 22- punktsprogrammet om ett ökat bostadsbyggande, att se över LIS-reglerna i syfte att undersöka möjligheterna att utöka byggandet av permanentbostäder i strandnära lägen utan att äventyra strandskyddet. Regeringen ser på grund av Naturvårdsverkets begränsade svar att frågan ska utredas vidare och begär också in förslag på åtgärder, till exempel eventuella författningsändringar. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, innebär att geografiskt avgränsade områden utses för byggnation. LIS-områden kan pekas ut i kommunernas översiktsplaner och i fördjupningar och tillägg till översiktsplaner. LIS syftar till att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som natur- och friluftslivsvärden inte äventyras. I LIS-områden kan dispens från strandskydd ges genom det särskilda skälet för landsbygdsutveckling, om åtgärden bidrar till landsbygdsutveckling. Orsaken till varför frågan utreds är flera. Naturvårdsverket och Boverket konstaterar dels att landsbygdsutveckling definieras olika och att LIS-verktyget inte upplevs flexibelt. Strandskyddsdelegationen lyfte kommunernas svårigheter att i översiktsplaner förutse var landsbygdsutveckling med småföretagande/lokalt engagemang uppstår. Länsstyrelserna ställer olika krav på kommunerna i tillämpningen av LIS. Länsstyrelserna påpekar att takten för genomförandet av åtgärder inom LIS-områden inte har gått i den takt kommunerna önskat.

10 2 LIS-systemet ses dock genom möjligheten till dispenser och upphävande av strandskydd som positiv kompensation för landsbygden. 1 Vidare är det svårt att avgöra om LIS har lett till landsbygdsutveckling. 2 Naturvårdsverkets överväganden och förslag I skrivelsen behålls huvuddragen i LIS-regelverket oförändrade. Förändringar som föreslås rör ändrade kriterier och definitioner. Förslag på nya förändringar: 1. LIS-områden behöver inte ha en begränsad omfattning utan istället en sådan omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. 2. Åtgärder som kan upprätthålla landsbygdsutvecklingen. 3. Det ska räcka med att en utredning kan visa att dispensen kan antas bidra till landsbygdsutvecklingen. 4. Nuvarande restriktivitet som gäller för att tillämpa LIS-reglerna i eller i närheten av tätorter specificeras till att gälla för större tätorter. Regionförbundets ställningstagande Kalmar län har landets längsta strandlinje. Kalmar län har 475 mil lång kuststräcka och många sjöar och vattendrag. Tack vare länets kuster finns det stora möjligheter till friluftsliv, rekreation och turism. Kuststräckan är jämfört med västkusten relativt lite påverkad av sentida exploatering. För att bibehålla kulturvärden i en levande kust och skärgård ser regionförbundet behov av att fler kan bo och verka i dessa attraktiva miljöer. Regionförbundet är i huvudsak positiva till de lättnader som Naturvårdsverket föreslår. Regionförbundets ståndpunkt är att lagstiftningen behövs, men vill se en strandskyddslagstiftning som möjliggör en anpassning av regionala och geografiska förutsättningar. Regionförbundet är positiva till att öppna upp för en utveckling av LIS-områden samt att se över det generella förbudet att bebygga längs ostkusten. 1 Naturvårdsverket, NV , Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen, s

11 3 Definitioner Regionförbundet bejakar en terminologi som tydliggör LIS-regelverket, men ser att det fortfarande är för vagt. Regionförbundet vill se en ökad tydlighet i såväl regelverk som information om detta. Naturvårdsverkets förslag till definitionen sådan omfattning är fortsatt otydlig och ger utrymme för olika tolkningar. Definitionen i närheten av tätorter föreslås ändras gälla enbart för större tätorter. Enligt SCB definieras tätort som har sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Hur definieras en större tätort? Regionförbundet ifrågasätter varför kommunerna ska definiera landsbygd när andra definitioner formuleras nationellt. Regionalt uppdrag Regionförbundets styrelse gav kansliet under sommaren 2018 i uppdrag att sammanställa kommunernas synpunkter angående strandskyddets effekter på utveckling och tillväxt. Kommunerna ombads också att lämna eventuella förslag på lagförändringar. Flera kommuner lyfte förslag om översyn och/eller omarbetning av LIS-regelverket. Kommunerna menar att det ska vara enklare och snabbare att ta fram LIS-områden. Idag är det en process som tar oproportionerligt mycket tid i anspråk i förhållande till övriga planeringsfrågor. Kommunerna inkom med förslag om att öppna upp för LIS-områden utmed kusten, i skärgården och att LIS-områden ska kunna tas fram utan krav på att ligga vid befintlig bebyggelse i glest befolkade kommuner. I tidigare svar (M2013/2429/Nm) om landsbygdsutveckling i strandnära lägen betonades att vår glest bebyggda skärgård mer än väl uppfyller villkoren för att tillskapa LIS-områden. Med åtgärder som främjar landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter eller som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygder. Bebyggelsetrycket är lågt och tillgången till orörda stränder är god. Vi menar att det här finns goda möjligheter till landsbygdsutveckling i strandnära läge som kan utformas så att strandskyddets syften fortfarande långsiktigt tillgodoses. Ställningstagande Regionförbundet ställer sig bakom det kansliyttrande och författningsförslag som Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) redovisade under remisskonferensen De nya förslagen öppnar upp möjligheten att peka ut fler LISområden. SKL:s förslag bereddes på samhällsbyggnadsberedningen den 11/10 och går till beslut den 16/11. SKL menar att miljöbalken måste anpassas till verkligheten och dagens behov. Lagändringarna i strandskyddsreglerna 2009 och 2010 uppfyllde inte syftet att det bland annat skulle bli lättare för kommuner att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Detta finns det, enligt SKL, en stor samstämmighet om hos kommunerna i landet. SKL:s nya förslag är efterfrågade hos merparten av de kommuner som svarat på den enkät som SKL skickade ut under våren 2018.

12 4 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att: Det statiska geografiska tillämpningsområdet inom vilket landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) kan kunna ske efter en kommuns utpekande bör ersättas med generella kriterier för var verksamheter och ny bostadsbebyggelse i strandnära läge ska kunna tillåtas tillkomma. Kravet att enstaka bostadshus ska ha anslutning till befintliga hus ska utgå. Särskild hänsyn bör tas till att förutsättningarna för landsbygdsutveckling skiljer sig åt i landet och varierar över tid. Även fritidshus ska omfattas av LIS-kriterierna. Särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i kommuner med svaga bostadsmarknader vid tillämpningen av kriterierna för landsbygdsutveckling. Balansen mellan bevarande- och exploateringsintressen måste även fortsättningsvis upprätthållas. SKL anser att följande angående strandskyddsreglerna behöver göras för att skapa en balans mellan bevarande- och exploateringsintressen som också beaktar de utmaningar som kommunerna står inför avseende bostadsförsörjningen: Anpassa strandskyddets syften till att omfatta det växt- och djurliv som är unikt för mötet mellan land och vatten (prop. 1993/94:229 s och 2008/09:119 s. 30 ff.). Genom denna anpassning ökar strandskyddets legitimitet. Återinför möjligheten för länsstyrelsen att besluta om generella avgränsningar av strandskyddet genom läns eller kommunvisa avgränsningsbeslut. Inför en möjlighet för kommunerna att upphäva strandskyddet i enskilda fall. Dels när det är uppenbart att ett visst område saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften och dels ifråga om små sjöar och vattendrag. Justera det särskilda skälet i 7 kap. 18 c 2 miljöbalken väl avskilt dels så att även mindre exploateringar än idag omfattas och dels för att reflektera den avskiljande verkan som även topografiska skillnader och liknande naturliga hinder kan medföra. Genom denna justering uppnås dels en möjlighet till en differentierad tillämpning som tar hänsyn till den varierande karaktär av transportinfrastruktur som präglar landet och dels en bättre anpassning av dispensmöjligheterna till landets faktiska terrängförhållanden.

13 5 Inför två ytterligare, generellt tillämpliga, särskilda skäl. Dels ett som tar sikte på sådana fall när platsen ifråga endast har ett obetydligt värde för strandskyddets syften och dels för de fall när åtgärden i sig endast har en obetydlig påverkan på allmänhetens tillgång till stränder. Regionförbundet ställer sig bakom SKLs nya författningsförslag och åtgärder för att skapa en balans mellan bevarande- och exploateringsintressen. Övriga synpunkter Regionförbundet, som företräder länets alla kommuner, ställer sig frågande till varför så få kommuner i länet och Länsstyrelsen i Kalmar län, som vi anser vara en viktig sakägare, inte fått ta del av denna remiss. Beslutsunderlag Remissmissiv - Naturvårdsverkets skrivelse - Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Sammanställning av kommunernas synpunkter Skickas till m.remissvar@regeringskansliet.se och m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se (senast 16 november 2018). Handläggare: Jaana Asp, jaana.asp@rfkl.se

14

15

16

17

18

19

20 D 2018/ PM Kartläggning av strandskyddets inverkan på regional utveckling och tillväxt i Kalmar län Inledning Denna sammanställning redovisar inkomna synpunkter från länets tolv kommuner om nuvarande strandskyddslagstiftningens effekter på utveckling och tillväxt. Bakgrund Regionförbundets styrelse diskuterade strandskyddets utformning och dess inverkan för Kalmar läns attraktivitet, bebyggelse- och näringslivsutveckling. Styrelsen gav Regionförbundets kansli i uppdrag att kartlägga kommunernas synpunkter i frågan. Kommunerna ombads även att inkomma med eventuella lagförslag. Frågeställningen var följande: Kommunerna ombads att bedöma hur kommunen påverkas av nuvarande lagsstiftning med ett 100 m strandskydd och länsstyrelsens bedömning av 300 m samt eventuella förslag till förändrad lagsstiftning. att utifrån sin synvinkel beskriva vad en förändrad lagstiftning skulle innebära för kommunen, framförallt med tanke på utveckling och tillväxt. Förutsättningar i Kalmar län Kalmar län har landets längsta kuststräcka, den är 475 mil lång, och i länet finns många sjöar och vattendrag. I många fall gäller 100 meter strandskydd såväl vid kust som vid inlandsvatten (även bäckar, vattenförande diken och dammar). I vissa områden gäller utökat strandskydd om 300 meter. Varje år är det ca 140 dispensärenden i länet. De senaste åren har sju till åtta procent av kommunens dispenser upphävts av Länsstyrelsen i Kalmar län. Länet har i ett förändrat klimat att förhålla sig och anpassas till t ex vattenbrist och stigande havsnivåer. En region med färre än 150 invånare per kvadratkilometer klassificeras enligt OECD som landsbygdsregion, således definieras hela Kalmar län som en landsbygdsregion. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LISområden, kan idag inte pekas ut utmed ostkusten, däremot i inlandet. Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät 2018 är det underskott på bostäder i samtliga länets 12 kommuner. Skärgården är ett exempel på område som har en outvecklad potential både vad gäller boende och att bedriva verksamhet.

21 2 Strandskyddslagstiftningen Strandskyddslagstiftningens syfte är: Allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara livsvillkor för djur- och växtlivet. Allmänheten ska ges fri passage mellan strandlinjen och planerade byggnader/anläggningar. Strandskyddet är ett generellt skydd som gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag i hela landet. Det generella strandskyddet är 100 m från strandlinjen ut i vattnet och upp på land medan det utökade är 300 m. Dispens från strandskyddet kan ges om något av de särskilda skäl som anges i miljöbalken uppfylls. Strandskyddet regleras i 7 kap h miljöbalken (SFS 1998:808). Strandskyddsfrågor behandlas i planoch bygglagen (SFS 1987:10) avseende översiktsplan, detaljplan, länsstyrelsens ingripande och överklagande. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, innebär att geografiskt avgränsade områden utses för byggnation. LIS-områden kan pekas ut i kommunernas översiktsplaner och i fördjupningar och tillägg till översiktsplaner. LIS syftar till att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som natur- och friluftslivsvärden inte äventyras. I LIS-områden kan dispens från strandskydd ges (genom det särskilda skälet för landsbygdsutveckling) om åtgärden bidrar till landsbygdsutveckling. Ändringar i strandskyddslagstiftningen beslutades av riksdagen 2009 i enlighet med regeringens proposition Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden. Ändringarna avsåg uppnå en mer enhetlig rättstillämpning och att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Vidare skulle prövningen effektiviseras genom en samordning av plan- och bygglagen samt miljöbalken. Ändringarna syftade till att främja landsbygdsutveckling i områden med god tillgång till stränder. Boverket och Naturvårdsverket utvärderade ändringarna som trädde i laga kraft 2009 och De bägge verken konstaterade att det ställdes stränga krav för att införa lättnader i strandskyddet i mindre sjöar och vattendrag och föreslog lagändring som gjorde det enklare. Vidare föreslogs åtgärder för att få mer likvärdig tillämpning av reglerna kring strandskydd. Regionförbundet i Kalmar län stödde dessa två förslag (Dnr 2013/ , M2013/2429/Nm). Nya regler infördes Länsstyrelsen har sedan 1/ möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag (Betänkande 2013/14:MJU26), om det område som upphävandet avser har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. På Landsbygdsriksdagen i maj 2018 aviserade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) att regeringen vill se ändringar i strandskyddet för att få till en bra utveckling på landsbygden. De politiska partierna har olika synsätt på hur förändra eller bevara strandskyddslagstiftningen.

22 3 Regeringskansliet har i augusti 2018 återremitterat Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Regeringen ser på grund av Naturvårdsverkets begränsade svar att frågan ska utredas vidare och begär också in förslag på åtgärder, till exempel eventuella författningsändringar. Svaren från denna sammanställning kopplas samman med Regionförbundets yttrande (Dnr. 2018/ ). Sammanfattning av kommunernas svar Kartläggningen visar att nuvarande strandskyddslagstiftning hindrar/begränsar kommunernas utveckling. De främsta hindren utgörs av skillnader i hur landsbygden och staden har möjlighet att med dagens strandsskyddsregler utvecklas och skapa tillväxt. Synpunkter 1. Strandskyddslagstiftningen är tillväxthindrande. Länet är glest befolkat och exploateringstrycket är förhållandevis lågt med god tillgång till stränder och kust. Länet straffas av storstädernas tidigare höga strand- och kustnära exploateringstryck. Kommunerna uttrycker att de har orimligt mycket strandskydd. 2. Kommunernas attraktionsförmåga och tillväxtpotential ses bestå i att kunna erbjuda vattennära byggnation för bostäder och verksamhet. Planerad och önskvärd nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen i kommuner utanför storstadsregionerna försvåras på ett olyckligt sätt av strandskyddet. 3. Kommunerna anser att strandskyddsfrågorna tar oproportionerligt mycket tid i anspråk i förhållande till övriga planeringsfrågor. 4. Endast blå ytor ska vara föremål för strandskydd. Inför generellt upphävande av strandskydd för små sjöar och vattendrag. 5. Använd det utökade strandskyddet om 300 m mer restriktivt. 6. Klimatsmarta lösningar förhindras. 7. De sex särskilda skälen för dispens från strandskyddet är begränsande och för snävt utformade. Att endast se till de sex särskilda skälen för med sig en alltför snäv prövning i en så viktig fråga. Platsens hela karaktär, utveckling och behov av skydd av olika slag bör kunna vägas in vid en prövning.

23 4 Föreslagna lagförändringar 1. Kommunerna vill ha ett större inflytande eftersom de har bäst lokalkännedom. Bestämmelsen om Länsstyrelsernas överprövning av kommunala beslut tas bort (jmf övrig prövning enligt MB). Om Länsstyrelsen önskar bevaka områden särskilt viktiga för regional eller nationell nivå kan en regel om remissförfarande skrivas in för dessa områden. Staten kan även fungera som en vägledande myndighet. 2. En ändrad lagstiftning måste ändras så att den bättre avspeglar landsbygdens villkor. Det gäller även tillämpningen av lagen genom efterföljande domslut. Detta kan göras utan att göra avkall på strandskyddet syften. 3. Flera kommuner lyfter förslag om översyn och/eller omarbetning av LIS-regelverket. Kommunerna menar att det ska vara enklare och snabbare att ta fram LIS-områden. Det har inkommit förslag om att öppna upp för LIS-områden i skärgården och att LIS-områden ska kunna tas fram utan krav på att ligga vid befintlig bebyggelse i glest befolkade kommuner. 4. Ta bort det generella strandskyddet och låt kommunerna utse områden med strandskydd. 5. Utveckla och tydliggör begrepp, som t ex vattenförande, tätort och landsbygd. 6. Se över de sex särskilda skälen för dispens. Inför ytterligare särskilda skäl som kommunen skulle kunna använda för att upphäva strandskyddet genom detaljplanering. 7. Lagstiftningen bör ge möjlighet att pröva ärenden ur ett hållbarhetsperspektiv där såväl social, ekonomisk som ekologisk hållbarhet prövas. Konsekvenser av lagförändringar Sammanfattningsvis ser kommunerna en potential att med lättnader i strandskyddet öka attraktiviteten och tillväxten lokalt och regionalt både när det gäller bostadsbyggande och näringslivsutveckling och då särskilt vad gäller besöksnäringen. En mera differentierad syn på strandskyddet i lagstiftningen skulle innebära större möjligheter för kommunen att fortsätta vara en levande bygd. Detta gäller framförallt för södra och östra delen av kommunen som har en negativ befolkningsutveckling och där det är angeläget att kunna upprätthålla kommunal

24 5 och kommersiell service. Flera av byarna och tätorterna i söder ligger i strandnära läge. Med 300 meters strandskydd generellt och utan möjlighet till LIS-områden är det i princip stopp för en utveckling av dessa orter och flertalet av kommunens tätorter. Att kunna utveckla turistnäringen så att servicen kan bibehållas är en av de motorer som även ger människor möjlighet att bo kvar och då kan även lantbruket leva vidare. En ändrad lagstiftning skulle även ge större möjligheter till förutsägbarhet och tydlighet för kommun, intressenter och boende. Det skulle också kunna innebära en effektivare och i vissa fall mindre kostsam planprocess eftersom spelreglerna skulle bli tydligare. Idag läggs tid och pengar på att pröva om dispenser eller upphävande överhuvudtaget är möjliga eller inte. För att ytterligare motverka godtycke och otydlighet bör de särskilda skälen omformuleras så att myndigheter och gemene man förstår vad de står för. Bedömningen är att ändringar/lättnader i strandskyddsbestämmelserna på ett positivt kan påverka kommunernas attraktivitet genom en positiv näringslivsutveckling, särskilt vad gäller besöksnäringen. Eftersom våra små kommuner inte kan konkurrera med byggkostnader måste marken vara attraktiv för att locka till nybyggnation. Att bygga nära vatten anses mycket attraktivt. Eftersom kommunerna har många sjöar, långa kustlinjer kan de bebyggas utan negativa konsekvenser för miljön eller människor. Inflyttning till glest befolkade kommuner skulle öka. Lättnader skulle kunna ge fler bostadsområden (och enskilda hus) i vattennära läge samt bad- och brygganläggningar. Tillväxten bedöms kunna ske i anslutning till stad, pendlingsstråk, skärgård och på landsbygden. Tillgängligheten skulle öka genom etableringen av fler besöksanläggningar. Det är endast på attraktiv mark som det är möjligt att få bostadslån för nybyggnation. En viktig framgångsfaktor för att kommunen ska kunna växa och utvecklas är därför att kunna ge dispens för byggnation i attraktiva, kustnära lägen. En förändrad lagstiftning skulle innebära att flera projekt som önskar genomföra skulle vara möjliga och ett antal attraktiva havsnära bostäder skulle kunna byggas. Det skulle också innebära att enskilda i större utsträckning kan utveckla sina befintliga bostäder till något som i högre grad passar dem. Kommunerna ser att lättnader i strandskyddslagstiftningen skulle öka möjligheterna att utöva det kommunala självstyret. Större betydelse bör kunna läggas på kommunens översiktsplaner. Möjlighet bör finnas för alla kommuner att peka ut områden som möjliga utbyggnadsområden i

25 6 sina översiktsplaner. På så sätt erhålls ett helhetsperspektiv och en långsiktigt hållbar planering. Andra berörda myndigheter kan då tidigt ta ställning och få ett helhetsperspektiv. Lagstiftningen bör ge möjlighet att pröva ärenden ur ett hållbarhetsperspektiv där alla de olika delarna i hållbarhetsbegreppet prövas, såväl social, ekonomisk som ekologisk hållbarhet. Synen på tillvaron bör vidgas i miljöbalken. En allmänt utbredd uppfattning om att det inte går att få dispens innebär att fastighetsägare inte söker dispenser. Detta leder till behov av ökad tillsyn för kommunerna.

26 D 2018/ Styrelsen Handlingsprogram Fossilbränslefri region mål, strategier och handlingsprogram Förslag till beslut Styrelsen skickar förslaget till handlingsprogram för fossilbränslefri region till länets kommuner och andra relevanta aktörer, för förankring och eventuella synpunkter. Bakgrund Fossilbränslefri region är ett av flera handlingsprogram under länets regionala utvecklingsstrategi. Handlingsprogrammen ska förtydliga och konkretisera RUSens övergripande strategier och innehålla mål och delstrategier, samt prioriterade insatsområden för regional samhandling. De avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till insatser som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att dokumentet inte omfattar allt utvecklingsarbete för en fossilbränslefri region. Målen är satta till 2025 respektive 2030 medan de prioriterade aktiviteterna har ett kortare tidsperspektiv. Listan över prioriterade aktiviteter kommer därför att behöva uppdateras efter en tid. Dokumentet kommer att arbetas in i länets energi- och klimatstrategi, vilken ska vara färdigställd och antagen hösten Den kommande regionbildningen gör att det slutliga handlingsprogrammet för fossilbränslefri region kommer att antas av regionfullmäktige samt länsstyrelsen. Förhoppningen är att också andra organisationer kommer att ställa sig bakom det slutliga dokumentet.

27 2 Beslutsunderlag: Fossilbränslefri region mål, strategier och handlingsprogram. Förslag. Förslag till sändlista. Checklista för jämställda beslut. Handläggare: Carolina Gunnarsson,

28 Handlingsprogram för Fossilbränslefri region 2030 Kalmar län FÖRSLAG Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

29 Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

30 Innehåll Förord 4 Inledning 5 Strategier för ett fossilbränslefritt län 9 Handlingsprogram mål och aktiviteter 1. fossilbränslefri energiproduktion fossilbränslefri energianvändning effektiv energianvändning växande näringsliv för hållbar utveckling kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion 24 Samarbeten 25 Definitioner och utgångspunkter 26 Källor 29 Bilaga 1, Kalmar län Bilaga 2, Några tankeexperiment 33 Bilaga 3, Sammanställning över samtliga mål, delmål och aktiviteter 34 Sid Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

31 Förord Arbetet för att minska klimatutsläppen är en global fråga av största vikt. Utvecklingen styrs till stora delar av internationella och nationella beslut, men åtgärderna måste genomföras lokalt. Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte år 2006 som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Sedan dess har energi- och klimatarbetet varit en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. Utgångspunkten är att arbetet ska leda till minskade utsläpp av fossil koldioxid, en effektivare energianvändning och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling. Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med hållbar tillväxt. Den största utmaningen finns inom transportsektorn. Länets aktörer enskilda, företag, organisationer och myndigheter kan göra mycket, men framtiden avgörs till stora delar av frågor som ligger utanför vad dessa aktörer själva kan besluta om. Här krävs teknikutveckling, samt nationella och internationella beslut och styrmedel för en hållbar transportsektor. Handlingsprogrammet vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv, myndigheter och föreningsliv. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i genomförandet. Handlingsprogrammet rör Kalmar län som geografisk yta och avgränsas till områden av strategisk betydelse och till insatser som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att handlingsprogrammet inte omfattar allt utvecklingsarbete för en fossilbränslefri region. Målen är satta till 2025 respektive 2030 medan de prioriterade aktiviteterna har ett kortare tidsperspektiv. Listan över aktiviteter kommer därför att behöva uppdateras efter en tid. Dokumentet kommer att arbetas in i länets energi och klimatstrategi, vilken ska vara färdigställd och antagen hösten Dokumentet har antagits av Region Kalmar län och länsstyrelsen, som ett underlag för länets utvecklingsarbete. Vi hoppas att också kommunerna ställer sig bakom dokumentet, antar motsvarande mål för respektive kommun, samt tar fram egna handlingsplaner. Thomas Carlzon Landshövding Länsstyrelsen Kalmar län NN Ordförande Region Kalmar län Kommentar, remissupplagan: Landstinget och regionförbundet bildar vid årsskiftet 2018/2019 en ny regionkommun Region Kalmar län. I och med detta upphör Regionförbundet i Kalmar län. De regionala utvecklingsfrågorna förs istället över till en regional utvecklingsförvaltning inom Region Kalmar län. Förslaget till handlingsprogram har tagits fram av Regionförbundet i Kalmar län och kommer att antas av Region Kalmar län. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

32 Inledning Styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län satte 2006 som mål att länet år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. Sedan dess har energi- och klimatarbetet varit en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. Arbetet, som samordnas av länets klimatkommission, drivs gemensamt och baseras på ett handlingsprogram med gemensamma mål, strategier och prioriterade aktiviteter. Regionförbundets styrelse uppdrog åt länets klimatkommission att ta fram förslag till reviderat handlingsprogram för fossilbränslefri region. Klimatkommission Kalmar län lämnade ett sådant förslag i början av år 2018, ett förslag som sedan bearbetats vidare. Handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region omfattar i första hand energi- och klimatpåverkan från energiförsörjning (inklusive el), transporter och arbetsmaskiner i Kalmar län. Programmet föreslår också några aktiviteter för att minska länets indirekta klimatpåverkan. Övriga klimatgaser ingår inte. Den som pekas ut som ansvarig har uppdraget att se till att arbetet med respektive aktivitet fortsätter, d.v.s. att initiera och samordna fortsatt samarbete. Det betyder inte att denna organisation ansvarar för att aktiviteten verkligen genomförs. Detta eftersom flera av de prioriterade insatserna kräver samarbete och gemensamma överenskommelser och ofta också separata formella beslut. Klimat att växa i regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) är en övergripande strategi för länets utveckling och anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län. RUS:en är en vägvisare som pekar ut i vilken riktning vi vill att länet ska utvecklas. Genom att arbeta mot en gemensam målbild skapar vi tillsammans förutsättningar för att Kalmar län ska bli en plats att växa på. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

33 Länets regionala utvecklingsstrategi innehåller bland annat följande delstrategi: Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat. Utsläppen av klimatpåverkande gaser från Kalmar län ska minska, totalt sett och inom alla sektorer. I dag kommer de största utsläppen från jordbruk, transporter och energiförsörjning vilket gör dessa sektorer till prioriterade områden. Vi ska också arbeta för att länet ska vara fossilbränslefritt år Redan idag kommer två tredjedelar av den energi som används i länet från förnybara energikällor. Utgångspunkten är att arbetet ska leda till minskade utsläpp av fossil koldioxid, en effektivare energianvändning och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling. Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi också börja anpassa samhället till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram och planer. Detta handlingsprogram för en fossilbränslefri region är en sådan fördjupning. Handlingsprogrammet vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv, myndigheter och föreningsliv. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i genomförandet. Ett exempel är länets energibolag, som med egna resurser kan fungera som viktiga motorer för omställning. Handlingsprogrammet definierar de utmaningar och möjligheter kopplade till regional utveckling som bedöms ha störst betydelse för länet de närmaste åren. Dokumentet innehåller mål och strategier, samt ett antal prioriterade aktiviteter. Dessa avgränsas till områden av strategisk betydelse och till aktiviteter som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att handlingsprogrammet inte omfattar allt utvecklingsarbete för en fossilbränslefri region. Målen är satta till 2025 respektive 2030 medan de har ett kortare tidsperspektiv. Listan över aktiviteter kommer därför att behöva uppdateras efter en tid. Handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region är en del i ett större länsgemensamt arbete för minskad klimatpåverkan och god regional utveckling. Exempel på andra viktiga regionala måldokument är Kalmar läns energi- och klimatstrategi, länstransportplanen, kollektivtrafikstrategin, den regionala digitala agendan, samt åtgärdsprogrammet för länets miljömål. Det klimatpolitiska ramverket EU antog år 2014 ett klimatpolitiskt ramverk 2030 samt en så kallad roadmap för Lagförslag kring energipaket och utsläppsrätter ska lägga grunden för att uppnå följande: Minst 40 procents minskning i utsläpp av växthusgaser (jämfört med 1990) Minst 27 procents andel förnybart Minst 27 procent högre energieffektiviteten jämfört med business as usual År händer det mycket inom EU när det gäller minskade koldioxidutsläpp. EUkommissionen arbetar till exempel med ett stort energipaket, nya förslag inom transportsektorn och bindande utsläppsmål för olika sektorer och på nationell nivå. Detta kommer att få en stor påverkan också på det regionala energi- och klimatarbetet och är något som vi måste förhålla oss till framåt. Dock vet vi inte utfallet när detta handlingsprogram skrivs. Därför finns det anledning att ha ett relativt kort perspektiv på handlingsprogrammets aktiviteter. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

34 Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018 och innebär att varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Varje regering ska också tydligt redovisa hur arbetet med att nå målen fortskrider. Sveriges klimatmål gäller samtliga klimatgaser, det vill säga inte bara koldioxid från transporter, arbetsmaskiner och energiförsörjning, vilket ju är avgränsningen i handlingsprogrammet för fossilbränslefri region. Klimatmålen beskriv så här på regeringens hemsida: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige är mindre än till exempel den mängd koldioxid som tas upp av naturen som en del av kretsloppet, eller mindre än de utsläpp Sverige bidrar till att minska utomlands genom att investera i olika klimatprojekt. De kvarvarande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska dock vara minst 85 procent lägre än utsläppen år Utsläppen i Sverige i de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990, och minst 75 procent lägre år Utsläppen som omfattas är främst från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk. Dessa utsläpp ingår inte i EU:s system för handel med utsläppsrätter, som omfattar det mesta av utsläppen från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion samt flygningar med start och landning inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES. På motsvarande sätt som för det långsiktiga målet finns även möjlighet att nå delar av målen till år 2030 och 2040 genom kompletterande åtgärder, såsom ökad upptag av koldioxid i skog eller genom att investera i olika klimatprojekt utomlands. Sådana åtgärder får användas för att klara högst 8 respektive 2 procentenheter av utsläppsminskningsmålen år 2030 och Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

35 Agenda 2030 Under 2015 beslutade FN:s medlemsländer att förbinda sig till 17 globala hållbarhetsmål som ersätter Milleniemålen. Dessa mål ska vara uppfyllda till år 2030, varför vi i Sverige ibland refererar till dem som Agenda Målen handlar om att avskaffa extrem hunger, minska ojämlikheter, främja fred och rättvisa, och lösa klimatkrisen. Arbetet för en fossilbränslefri region ska inte bara leda till minskad klimatpåverkan, fler jobb och mer export. Även hållbarhetsbegreppets övriga dimensioner måste uppmärksammas. Här utgör Agenda 2030 och FN:s globala hållbarhetsmål ramen. Genom att sätta in handlingsprogrammet i detta större perspektiv är det lättare för företag och organisationer att koppla på sitt eget hållbarhetsarbete och på så sätt hitta samverkansytor. Detta bäddar för möjligheter till gemensamma projekt och till att få fler engagerade i arbetet för en fossilbränslefri region. Detta handlingsprogram har tydligast koppling till följande Agenda 2030-mål: 3. God hälsa och välbefinnande 7. Hållbar energi för alla 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringarna 15. Ekosystem och biologisk mångfald 17. Genomförande och globalt partnerskap Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

36 Strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar län I Kalmar län ska vi tillämpa en helhetssyn på klimat- och energifrågorna. Det innebär att vi ska utgå från Agenda 2030 och genomföra val och åtgärder med hänsyn till de tre hållbarhetsdimensionerna, regional nytta och ett livscykelperspektiv. Genom att vara medvetna energianvändare och bygga vårt agerande på kunskap och erfarenheter kan vi använda rätt energi till rätt saker. Våra strategier är att: Minimera och effektivisera användningen av energi och råvaror Cirkulera Konvertera från fossil energi till förnybar sådan. Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Strategierna hjälper oss att nå uppsatta mål. Det finns också andra delar som är viktiga för att lyckas och som handlar om hur vi arbetar tillsammans. Vi ska i allt arbete inkludera länets regionala utvecklingsstrategis tre horisontella perspektiv kompetensförsörjning, digital omställning och internationellt samarbete profilera regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt och aktivt nyttja möjligheten till pilot- och demonstrationsprojekt samarbeta över administrativa och geografiska gränser och aktivt söka ny kunskap och nya samarbeten såväl inom som utom landet tänka nytt, ifrågasätta gamla mönster och prova nya lösningar underlätta för företag, organisationer och enskilda att öka sin kunskap och medvetenhet och att kunna agera på ett klimatriktigt sätt vara aktiva i påverkansarbete när det gäller frågor som är strategiska för regionen Fossilbränslefria transporter - den största utmaningen Målet om att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region, och definitionen av detta mål, antogs För att nå dit behöver samtliga mål 1-3 förverkligas (fossilbränslefri energiproduktion, fossilbränslefri energianvändning, effektiv energianvändning). Dessutom är mål 4, om att bidra till ett växande näringsliv, viktigt ur perspektivet regional utveckling. Transportmålen är svårast att nå, och därmed kanske viktigast att prioritera i det länsgemensamma arbetet. Mål och aktiviteter för fossilbränslefria transporter beskrivs i avsnitt 1.1, 2.1 och 3.1. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

37 Klimatsamverkan Kalmar län Klimatsamverkan Kalmar län är ett gemensamt initiativ av länsstyrelsen och regionförbundet. Klimatsamverkan Kalmar län ska öka takten i genomförandet av länets energi- och klimatmål, bidra till att anpassa samhället till ett förändrat klimat och finna nya metoder och lösningar för att nå uppsatta mål. I uppdraget ingår att vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte samt ökad kunskap, synliggöra det pågående energi- och klimatarbetet, föreslå åtgärder, aktiviteter och prioriteringar till respektive berörd huvudman, följa upp och utvärdera utvecklingen inom berörda samverkansområden samt bidra till ökat samarbete med andra regioner. Samverkansområden: Minskade klimatutsläpp från fossila bränslen (fossilbränslefri region) Minskade klimatutsläpp, övriga klimatgaser Klimatanpassning Arbetet samordnas i klimatkommissionen, som består av 11 personer med bred erfarenhet från offentlig, privat och akademisk sektor. Detta handlingsprogram berör fossilbränslefri region. Det länsgemensamma arbetet för klimatanpassning samlas i klimatanpassningsplan och vattenförsörjningsplan. Övriga klimatgaser ingår i länets energi- och klimatstrategi. Handlingsprogrammet för fossilbränslefri region kan ses som en delmängd av länets energi- och klimatstrategi. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

38 Handlingsprogram mål och aktiviteter 1. Fossilbränslefri energiproduktion Mål 1 Fossilbränslefri energiproduktion. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi minst lika stor som länets totala energianvändning. Länets aktörer bidrar genom att köpa och/eller producera förnyelsebar energi. Delmål 1.1 Produktion av förnybara drivmedel. År 2020 uppgår produktionen av förnybara drivmedel i Kalmar län till 200 GWh och år 2025 till 250 GWh. År 2020 uppgår produktionen av biogas till 160 GWh, varav merparten uppgraderas till drivmedel. Utgångsläge 2016: 68 % Utgångsläge 2017: 33 GWh (drivmedel) 2017: 51 GWh (biogas) Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Produktion av biometanol Förvätskning till flytande biogas (LBG) Utökad produktion av biogas Utökad produktion av övriga förnybara drivmedel Delmål 1.2 Utgångsläge Produktion av förnybar el. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar el minst lika stor som länets totala elanvändning. 2016: 52 % Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Aktuella vindbruksplaner i alla kommuner Havsbaserad vindkraft Länsstyrelsen (samordning) Inom befintliga ramar Länsprojekt solceller Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (steg 1) Inom befintliga ramar (Steg 1) Delmål 1.3 Utgångsläge Övrig energiproduktion. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi för värme och kyla minst lika stor som länets totala användning av värme och kyla 2016: 85 % förnybara bränslen till fjärrvärme Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Bioenergiplattform Energikontor Sydost 2018 (förstudie) Delfinans Region Kronoberg, TVV Detta handlingsprogram fokuserar på produktion av förnybar energi som till exempel biobränsle, biodrivmedel, sol och vind. Produktionen av el vid kärnkraftverket i Oskarshamn berörs inte. Kärnkraftverket i Oskarshamn räknas istället som en extern, nationell, producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender, förändringar och så vidare. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

39 Vi är beroende av andras beslut Målet om produktion av förnybar energi delas i följande avsnitt upp i separata delmål för produktion av förnybara drivmedel, förnybar el respektive övrig förnybar energi. För el och övrig energiproduktion bedömer vi det som möjligt att producera förnybar energi i proportion till länets energianvändning. Däremot ser vi stora svårigheter att, med nuvarande förutsättningar, producera förnybara drivmedel i en mängd som motsvarar användningen. Produktionsmålet för förnybar energi stämmer alltså inte överens med underliggande mål för respektive sektor. Här krävs bland annat teknikutveckling, samt nationella och internationella beslut och styrmedel för en hållbar transportsektor. Detta är frågor som ligger utanför vad länets aktörer själva kan besluta om. 1.1 Produktion av förnybara drivmedel Energimyndigheten med fleras plan för omställning av transportsektorn anger tre nödvändiga delar för en sådan omställning ett transporteffektivt samhälle, mer energieffektiva och fossilfria fordon samt förnybara drivmedel. De redovisas i detta handlingsprogram under separata rubriker. Så här skriver man om förnybara drivmedel: När det gäller förnybara drivmedel har Sverige goda förutsättningar att ställa om jämfört med många andra länder, men för att potentialen ska realiseras krävs insatser i alla led produktion, användning och distribution. EU:s regelverk påverkar dock möjligheterna att utforma styrmedel och därför behöver Sverige fortsätta sitt påverkansarbete gentemot EU. Det finns också ett antal prioriterade insatser som kan genomföras på nationell nivå. Regeringen menar också att transportsektorn behöver elektrifieras i högre grad. I denna handlingsplan förutsätter vi att man avser att detta ska ske med hjälp av el från förnybara energikällor och med hållbara produktionsmetoder för fordon och batterier. Under händer det mycket inom EU när det gäller energifrågor och minskade koldioxidutsläpp. Nya EU-mål och -direktiv kommer att påverka det regionala arbetet och leda till att vissa delar av handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region kan behöva omarbetas tidigare än andra. Detta gäller inte minst avsnitten om förnybara drivmedel och klimateffektiva transporter. 1.1 Delmål för produktion av förnybara drivmedel År 2020 uppgår produktionen av förnybara drivmedel i Kalmar län till 200 GWh och år 2025 till 250 GWh. År 2020 uppgår produktionen av biogas till 160 GWh, varav merparten uppgraderas till drivmedel. Prioriterade aktiviteter Biometanol. Södra planerar att ta tillvara den råmetanol som är en biprodukt vid tillverkningen av pappersmassa och producera biometanol som kan användas som drivmedel. Biometanolen kommer att tillverkas i en anläggning vid Södras massabruk i Mönsterås som ska vara färdig hösten Målet är att producera 6000 ton (cirka 37,7 GWh per år) biometanol per år Förvätskning av biogas till LBG (flytande biogas), vilket ger möjlighet att leverera till andra fordonstyper och till en geografiskt större marknad Utökad produktion av biogas, i första hand från restprodukter (inklusive gödsel) och för drivmedelsanvändning Utökad produktion av andra förnybara drivmedel. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

40 Åtgärder för ökad produktion av förnybara drivmedel är naturligtvis direkt kopplade till att det finns en marknad för dessa produkter. De prioriterade aktiviteter som listas här ska bland annat ses tillsammans med de prioriterade aktiviteterna i avsnittet om fossilfria och energieffektiva fordon, sidan 17. Regional produktion av förnybara drivmedel är också viktiga ur näringslivssynpunkt, se avsnittet om ett växande näringsliv för hållbar utveckling (sidan 23). 1.2 Produktion av förnybar el En ökad produktion av förnybar el i länet bidrar till en hållbar tillväxt, lägre utsläpp av hälsoskadliga partiklar, lägre koldioxidutsläpp i länet etc. För att klara målet måste flera olika projekt till på regional nivå. Här spelar t.ex. energibolag en betydande roll. Även andra enskilda aktörer kan bidra genom att satsa på egen produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och/eller solkraft. Målet innebär inte att varje elkonsument förväntas satsa på enbart lokalproducerad förnybar el och täcka hela sin elanvändning med förnybar el från länet, utan målet är satt på systemnivå där i första hand elproducenter kan göra störst skillnad. Länets elkonsumenter kan, genom att köpa förnybar el, bidra till att bygga marknad. 1.2 Delmål för produktion av förnybar el År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar el lika stor som länets totala energianvändning. Prioriterade aktiviteter Aktuella vindbruksplaner i samtliga kommuner När man sätter upp vindkraftverk, i synnerhet stora parker antingen på land eller till havs, innebär det en påverkan på landskapet. Det är därför viktigt att lokaliseringen föregås av en fysisk planering och att kommunerna i sina översiktsplaner har tagit ställning till om och i så fall var man bedömer det lämpligt eller mindre lämpligt med vindkraft. Detta görs ofta i form av vindbruksplaner. Ny kunskap, ny teknik och allt större vindkraftverk gör att det är viktigt att vindbruksplanerna är aktuella. Kunskapsutbyte mellan kommunerna och andra myndigheter kan underlätta arbetet. Ansvar: Länsstyrelsen (samordning) Tidplan: Resursbehov: Inom befintliga ramar Havsbaserad vindkraft Länsprojekt solceller Undersöka förutsättningarna för, och om möjligt genomföra, ett länsgemensamt samarbete för ökad installation av solceller. Det kan handla om att bedöma potentialer, informera målgrupper och att utveckla affärsmodeller för till exempel andelsägande. Ansvar: Klimatsamverkans länsgrupp Tidplan: 2019 (steg 1) Resursbehov: Inom befintliga ramar (steg 1) 1.3 Övrig energiproduktion Detta avsnitt handlar främst om produktion av förnybar värme och/eller kyla, dock inte den del som utgörs av el. Det innebär i första hand biobränsle, sol eller annan förnybar energi som används för uppvärmning och industriprocesser, samt den energi som med värmepumpars och värmeväxlares hjälp kan utvinnas från till exempel luft, vatten eller mark. Värmepumparnas elförbrukning ingår dock i delmålen om el. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

41 Vi saknar produktionssiffror för vissa sektorer. Det gäller t.ex. den ved som används för egen uppvärmning, den del av värme/kyla från värmepumpar som inte är el, samt solvärme. Siffrorna i dagens energibalans förutsätter att allt använt biobränsle produceras i länet och energibalansen tar alltså inte hänsyn till eventuell import eller export av biobränsle över länsgräns. 1.3 Delmål för övrig energiproduktion År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi för värme och kyla minst lika stor som länets totala användning av värme och kyla. Prioriterade aktiviteter Bioenergiplattform med syfte att utveckla bioenerginäringen samt att kommersialisera innovationer inom sektorn. Bioenergibranschen bidrar starkt till energianvändningen i Kalmar län genomförs en förstudie för att kartlägga behovet av en bioenergiplattform samt för att utforma lämplig struktur och identifiera vilka aktörer som kan ingå en sådan plattform. Ansvar: Energikontor Sydost (förstudie). Tidplan: 2018 (förstudie). Resursbehov: förstudien delfinansieras av Region Kronoberg och Tillväxtverket. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

42 2. Fossilbränslefri energianvändning Mål 2 Fossilbränslefri energianvändning. Kalmar läns användning av förnybar energi ska öka kontinuerligt. År 2025 använder offentlig sektor endast sådan energi, köpt eller egenproducerad. År 2030 är all energianvändning i Kalmar län fossilbränslefri. Delmål 2.1 Transporter. År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70% lägre än år År 2020 är alla samhällsbetalda resor i Kalmar län klimatneutrala. År 2025 är samtliga samhällsbetalda transporter och arbetsmaskiner fossilbränslefria. Utgångsläge Uppfylls idag Se separat uppföljning 2016: 68 % Utgångsläge 2016: 10 % lägre Se separat uppföljning Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Fossilfritt resande Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (Steg 1) Inom befintliga ramar (steg 1) Biogas BOOST, fler biogasfordon Miljöfordon syd ,6 MSEK Pilotprojekt flytande biogas i tunga fordon Region Kalmar län (Steg 1) 0,2 MSEK Delmål 2.2 Utgångsläge Flyg. År 2019 använder de bolag som trafikerar Kalmar läns flygplatser 5% flygbiobränsle. År 2025 är motsvarande siffra 50% och år 2030 kan man erbjuda flygbolagen 100% flygbiobränsle. Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Mer förnybart flygbränsle. Kalmar Öland airport Delmål 2.3 Infrastruktur, förnybara drivmedel. År 2025 finns det en infrastruktur som gör det möjligt att köra fossilbränslefritt i hela Kalmar län. Då finns det bland annat minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Utgångsläge 2018: Tankställe biogas i 5 kommuner. Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Plan, infrastruktur för förnybara drivmedel och fordon. Länsstyrelsen (samordning) Inom befintliga ramar (steg 1) Delmål 2.4 Elanvändning. År 2020 använder Kalmar län endast el från förnybara källor. Delmål 2.5 Energianvändning i bostäder. År 2025 använder Kalmar län inga fossila bränslen för bostäders värme, kyla eller varmvatten Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

43 Transporter energieffektiva och fossilfria fordon Energimyndigheten med flera har tagit fram en strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Den anger tre nödvändiga delar ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster samt högre andel förnybara drivmedel. Så här skriver man om fordon: För mer energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster är energieffektivisering, möjlighet att använda förnybara drivmedel avgörande för fordon, fartyg, flygplan och arbetsmaskiner. Utvecklingen inom området styrs till stor del på internationell nivå. Ett exempel på betydelsefull styrning är de krav som ställs på EU-nivå på nya fordons koldioxidutsläpp. På nationell nivå kan ekonomiska incitament styra mot minskade utsläpp från fordon som säljs i landet, men även främja att fordon kan nyttjas mer energieffektivt. Regeringen menar också att transportsektorn behöver elektrifieras i högre grad. Detta handlingsprogram förutsätter att man då avser att detta ska ske med hjälp av el från förnybara energikällor. Vi har, i detta handlingsprogram, valt att också lägga frågor om infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon under detta avsnitt. Vi är beroende av andras beslut Delmålen om samhällsbetalda transporter kräver bland annat teknikutveckling, nationella och internationella beslut samt styrmedel, som gör det möjligt att resa fossilbränslefritt med flyg och tåg. Det kan handla om nya drivmedel, eller när det gäller tåg, om elektrifiering av befintliga banor. Detta är frågor som ligger utanför vad länets aktörer själva kan besluta om. Länets aktörer uppmanas, enligt strategin på sidan 10, att kompensera för de klimatutsläpp som inte kan undvikas. 2.1 Delmål för transporter År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70 procent lägre än år Kommentar: Fem år tidigare än det nationella målet för inrikes transporter utom flyg. År 2020 är alla samhällsbetalda resor i Kalmar län klimatneutrala. År 2025 är samtliga samhällsbetalda transporter och arbetsmaskiner fossilbränslefria. 2.2 Delmål för flyg År 2018 använder de bolag som trafikerar Kalmar läns flygplatser 5 procent flygbiobränsle. År 2025 är motsvarande siffra 50 procent och år 2030 kan man erbjuda flygbolagen 100 procent flygbiobränsle. 2.3 Delmål för infrastruktur för förnybara drivmedel År 2025 finns det en infrastruktur som gör det möjligt att köra fossilbränslefritt i hela Kalmar län. Då finns bl. a. minst ett tankställe för biogas i varje kommun. Prioriterade aktiviteter Fossilfritt resande Undersöka förutsättningarna för, och om möjligt genomföra, ett länsprojekt eller -kampanj för fossil- och energisnåla fordon, resor och transporter. Ansvar: Klimatsamverkans länsgrupp Tidplan: 2019 (steg 1) Resursbehov: Inom befintliga ramar (steg 1) Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

44 2.1.2 Biogas BOOST - informationsprojekt för fler biogasfordon Genomföra projektet Biogas BOOST där länets kommuner med flera samarbetar för att öka kunskapen om, och försäljningen av, biogasfordon. Arbetet påbörjas 2018 och samordnas av Miljöfordon Sverige. Projektet delfinansieras med medel från Klimatklivet samt regionala utvecklingsmedel Ansvar: Miljöfordon Sverige (samordning) Tidplan: Resursbehov: 3,6 MSEK Pilotprojekt flytande biogas i tunga fordon Undersöka förutsättningarna för, och om möjlighet genomföra, ett pilotprojekt där några av länets stora transportköpare använder flytande biogas för sina lastbilstransporter och sjöfart. Bygger på förstudien Flytande biogas på land och till havs, vilken genomförts av Energikontor Sydost i samarbete med regionala biogasaktörer. Ett genomförandeprojekt kräver delfinansiering från projektparter samt externa projektmedel, t.ex. Regionala fonden för Småland och öarna, Klimatklivet eller andra medel. Ansvar: Regionförbundet/Region Kalmar län Tidplan: (projektutveckling), (eventuellt projekt) Resursbehov för projektutveckling: 0,2 MSEK (regionala utvecklingsmedel), samt egna resurser Mer förnybart flygbränsle Kalmar Öland Airport erbjuder idag sina resenärer möjlighet att köpa flygbiobränsle motsvarande den egna flygresan. Utökad information om denna möjlighet kan leda till en ökad användning av förnybart flygbränsle. Ansvar: Kalmar Öland Airport Tidplan: Plan, infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon. Alla länsstyrelser i Sverige ska till hösten år 2019 ha tagit fram en plan för infrastruktur för förnybara drivmedel och elfordon. Genomförandet av denna plan är en prioriterad insats i länets energi- och klimatarbete. Ansvar: Länsstyrelsen (samordning, steg 1), olika aktörer enligt plan (genomförande) Tidplan: Resursbehov: inom befintliga ramar (steg 1) Övrig fossilbränslefri energianvändning Fossilbränslefri elanvändning och fossilbränslefri energianvändning i fastigheter och industriprocesser minskar utsläppen av klimatgaser och bidrar till en hållbar tillväxt. Viktiga insatser krävs från länets olika aktörer och det finns god kunskap om väl fungerande lösningar. Detta handlingsprogram prioriterar dock, i nuläget, inte länsgemensamma aktiviteter inom dessa områden. 2.4 Delmål för elanvändning År 2020 använder Kalmar län endast el från förnybar källor. 2.5 Delmål för energianvändning i bostäder År 2025 använder Kalmar län inga fossila bränslen för bostäders värme, kyla eller varmvatten. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

45 3. Effektiv energianvändning Mål 3 Effektiv energianvändning. Energieffektiviteten ska öka kontinuerligt. År 2020 är Kalmar läns energianvändning 20 % effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP. År 2030 är motsvarande siffra 50 %. Kommentar: målet för år 2030 motsvarar den nationella energiöverenskommelsen. Delmål 3.1 Utgångsläge 2016: I stort sett stillastående. Utgångsläge Transporteffektivt samhälle. Energiintensiteten per trafikslag ska minska kontinuerligt. Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Cykling Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (Steg 1) Inom befintliga ramar (steg 1) Regionala strukturbilder Starka stråk för buss Delmål 3.2 Regionförbundet/ Region Kalmar län Kalmar Länstrafik, Regionförbundet/ Region Kalmar län och kommuner (Steg 1) 0,5 MSEK (Steg 1) Utgångsläge Energieffektiva bostäder och lokaler. År 2020 är energianvändningen i Kalmar läns bostäder och lokaler 20 % lägre än år Då byggs endast s.k. nära-nollenergibyggnader. År 2030 är energianvändningen i bostäder och lokaler 30 % lägre än år Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Energieffektivisering i fastigheter och företag Incitament för energieffektivisering Länsstyrelsen Projektfinansierat Delmål 3.3 Utgångsläge Offentliga bostäder och lokaler. Halverad energianvändning från 1995 till Vid hyra av lokaler ska krav på energi och miljöpåverkan ställas till uthyraren. Verksamhetsel inklusive belysning ska effektiviseras kraftfullt. Vid ny- och ombyggnad ska klass A enligt BELOK:s anvisningar, det vill säga 50 kwh/m2 lokalyta, gälla för såväl egna som förhyrda lokaler. Alla nybyggnader ska ha en tillförd energi som är 25 % lägre än gällande lagkrav i BBR. "Faktor 2" ska tillämpas vid renovering av byggnader, det vill säga en halverad energianvändning efter åtgärd. Vid nybyggnad eller renovering ska alltid övervägas om solenergianvändning kan integreras i byggnaden. Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Handlingsplaner för offentliga bostäder och lokaler Respektive organisation med stöd av projekt SUPPORT Inom befintliga ramar samt 0,1 MSEK (SUPPORT) Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

46 Detta avsnitt omfattar såväl energieffektivisering som energibesparing. Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar - som lågenergilampor och bränslesnåla bilar - medan energibesparing innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor, till exempel genom att samåka med bil eller släcka onödig belysning. Ett transporteffektivt samhälle Samhället måste använda transporter smartare, inklusive en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. Så här skriver man i den strategiska planen för omställning av transportsektorn till fossilfrihet: Med ett transporteffektivt samhälle menar myndigheterna i samordningsuppdraget ett samhälle där trafikarbetet med energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg minskar. Detta kan ske både genom överflyttning till mer energieffektiva färdmedel/trafikslag och genom att transporter effektiviseras, kortas eller ersätts helt. Effektivisering av transporter kan ske genom exempelvis ökad fyllnads/beläggningsgrad i gods- och personfordon. Transporter kan kortas genom exempelvis en mer tät och funktionsblandad bebyggelse. Ersättning av transporter kan ske via bland annat resfria möten eller förändrade arbetssätt och konsumtionsval. I och mellan städer och tätorter är en överflyttning till andra alternativ än personbil och lastbil enklare än på landsbygden där bilen är fortsatt viktig. Även vad gäller minskat flygande ser förutsättningarna olika ut i olika delar av landet. 3.1 Delmål för ett transporteffektivt samhälle Energiintensiteten per trafikslag ska minska kontinuerligt. Prioriterade aktiviteter Det pågår ett kontinuerligt arbete för att på bästa sätt knyta ihop och utveckla sambanden mellan näringsliv, verksamheter, boende, kollektivtrafik och transportinfrastruktur. Detta är ett stort, viktigt och långsiktigt arbete som inte inkluderas i handlingsprogrammet för en fossilbränslefri region. Det beskrivs istället i andra länsdokument som bredbandsstrategi, cykelstrategi, handlingsprogram för mobilitet/transporter/infrastruktur, kollektivtrafikstrategi, trafikförsörjningsprogram, länstransportplan samt kommande handlingsplan för infrastruktur för elfordon och fossilfria drivmedel. Samtliga planeringsdokument har den regionala utvecklingsstrategin som målbild. I detta ingår att åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods samt att nå målen för en fossilbränslefri region. Nedan redovisas några prioriterade aktiviteter för ökad samverkan i den fysiska samhällsplaneringen Cykling Undersöka förutsättningarna för, och om möjligt genomföra, ett länsprojekt eller kampanj för att öka cyklingen. Exempel på insatser kan vara barn och ungas cykling, arbetspendling med elcykel, cykelturism etc. Ansvar: Klimatsamverkans länsgrupp Tidplan: 2019 (steg 1) Resursbehov: Inom befintliga ramar (steg 1) Regionala strukturbilder Syftet med att ta fram regionala strukturbilder är att ge en samlad kunskapsbild av regionala rumsliga strukturer, samband och relationer som har betydelse för den regionala utvecklingen och att därmed komplettera och förtydliga den regionala utvecklingsstrategin. Med andra ord Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

47 att visualisera strategin, som underlag för ställningstaganden och prioriteringar på såväl regional som kommunal nivå. Ansvar: Regionförbundet/Region Kalmar län Tidplan: (fas 1), 2019 (fas 2) Resursbehov: 0,5 MSEK för fas 1, finansiering inom befintliga ramar samt regionala utvecklingsmedel Starka stråk för buss Gemensamt arbete för att utveckla starka stråk för buss i länet på de platser där det inte finns utbyggd järnväg. Arbetet med att bygga upp ett Bus rapid transit system (BRT) går under devisen: Tänk tåg, kör buss!. Det handlar om ett koncept som dels består av snabba och gena trafikupplägg som enbart stannar i en kommun eller i en huvudort, dels det fysiska upplägget med nya stationer med goda faciliteter liknande en tågstation. Detta innebär hög attraktivitet i form av tillgänglighet, trygghet och service i olika former och med hög tillgänglighet till och från stationen och centrum. Under drivs arbetet i form av olika kompletterande projekt, såväl inom länet som regionöverskridande. Ansvar: Kalmar länstrafik, regionförbundet/region Kalmar län och berörda kommuner i olika delar. Tidplan: Resursbehov: Pågående förstudier finansieras bl. a. med medel från parterna, regionala utvecklingsmedel och Regionala fonden för Småland och öarna. Möjlig framtida finansiering via stadsmiljöavtalet. Övrig energieffektivisering Nedanstående delmål kan vara svåra att följa upp på systemnivå Kalmar län, men är likafullt viktiga som delmål för enskilda aktörer och för att nå fossilbränslefri region. 3.2 Delmål för energieffektiva bostäder och lokaler År 2020 är energianvändningen i Kalmar län bostäder och lokaler 20 procent lägre än år Då byggs endast s.k. nollenergihus. År 2030 är energianvändningen i bostäder och lokaler 30 procent lägre än år Kommentar: Detta kan jämföras med riksdagens mål om halverad energianvändning i bostäder och lokaler åren , samt EU:s direktiv om nollenergihus år Delmål för offentliga bostäder och lokaler Halverad energianvändning från 1995 till Vid hyra av lokaler ska krav på energi och miljöpåverkan ställas till uthyraren. Verksamhetsel inklusive belysning ska effektiviseras kraftfullt. Vid ny- och ombyggnad ska klass A enligt BELOK:s anvisningar, det vill säga 50 kwh/m2 lokalyta, gälla för såväl egna som förhyrda lokaler. Alla nybyggnader ska ha en tillförd energi som är 25 procent lägre än gällande lagkrav i BBR. "Faktor 2" ska tillämpas vid renovering av byggnader, det vill säga en halverad energianvändning efter åtgärd. Vid nybyggnad eller renovering ska alltid övervägas om solenergianvändning kan integreras i byggnaden. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

48 Prioriterade aktiviteter Energieffektivisering i fastigheter och företag Incitament för energieffektivisering Energimyndigheten samt landets länsstyrelser samarbetar i projektet Incitament för energieffektivisering. Projektet ska höja kompetensen hos kommunernas tillsynspersonal, energi- och klimatrådgivare samt på länsstyrelserna. Målet är att små och medelstora företag totalt i Sverige ska arbeta systematiskt och strukturerat med att minska sin energianvändning. Kalmar län har som mål att 66 företag vid projektets slut ska arbeta systematiskt och strukturerat med energieffektivisering. Ansvar: Länsstyrelsen i Kalmar län Tidplan: Resursbehov: 75 procents tjänst , med delfinansiering från EU:s nationella regionalfondsprogram Handlingsplaner för offentliga bostäder och lokaler Länsgemensamt arbete med målet att kommuner, landsting med flera senast år 2020 ska ha tagit fram handlingsplaner för hur de regionala målen för offentliga fastigheter och bostäder kan nås i den egna verksamheten samt för hur dessa kan följas upp och rapporteras. Samarbetet bör omfatta såväl offentliga ägda lokaler som bostäder, det vill säga såväl förvaltningar som bolag. Överensstämmer väl med Energikontor Sydosts projekt SUPPORT, vilket medfinansieras av Energimyndigheten. Ansvar: Respektive organisation, med stöd från Energikontor Sydost via projektet SUPPORT Tidplan: Resursbehov: inom respektive huvudmans befintliga budget, samt 100 tkr inom projektet SUPPORT(avser budget för att anordna regionala möten och aktiviteter). Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

49 4. Växande näringsliv för hållbar utveckling Mål 4 Växande näringsliv för hållbar utveckling. År 2025 är Kalmar läns utsläpp av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt 50 % lägre än år Kalmar läns miljösektor utvecklas bättre än riksgenomsnittet. Utgångsläge 2016: I stort sett stillastående Omsättning: bättre Sysselsatta: sämre Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Arena biogas Regionförbundet/ Region Kalmar län med flera ,6 MSEK (Fas 1) Biogas Sydost Energikontor Sydost Löpande Projektfinansierat Hållbart resande i besöksnäringen Regionförbundet/ Region Kalmar län (Förstudie) 0,4 MSEK (förstudie) Detta avsnitt handlar om utvecklingen i länets miljösektor men också om att alla typer av företag och verksamheter i Kalmar län ska leva upp till målen för en fossilbränslefri region, till exempel när det gäller energieffektivitet och energianvändning. För att kunna bidra till ett växande näringsliv för en hållbar utveckling av Kalmar län krävs ett övergripande hållbarhetsperspektiv i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda Se sidan 10. Arbetet för en fossilbränslefri region är en delmängd av detta hållbarhetsarbete. Näringslivet i länet verkar på en internationell marknad och möter konkurrens från företag i hela världen. Att ta vara på idéer och innovationer, i såväl nystartade företag som i befintliga, är en förutsättning för att vi ska behålla och öka vår konkurrenskraft. För att kunna göra detta krävs att företagen kan producera hållbara varor och tjänster, vilket i sin tur bland annat förutsätter en väl fungerande kompetensförsörjning med god kunskap inom hållbar utveckling. Prioriterade aktiviteter Arena biogas Utveckla Kalmar län till en nationell arena för komprimerad och flytande biogas. Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har initierat en diskussion om ett antal nationella arenor för fossilfria tunga vägtransporter. Arenorna är tänkta att bli show rooms för svensk teknik och kompetens. Kalmar län kan bli en sådan nationell arena för flytande biogas (LBG) och fossilfria tunga transporter. Samordning och marknadsföring skulle till exempel kunna finansieras med nationella medel, regionala fonden för Småland och öarna samt regionala utvecklingsmedel. Detta förutsätter naturligtvis att det etableras en anläggning för flytande biogas i regionen. Ansvar: Regionförbundet/Region Kalmar län i samarbete med Biogas Sydost, Energigas Sverige med flera. Tidplan: Resursbehov: 1,6 MSEK (samordning och marknadsföring) Biogas Sydost Utveckla samarbetet inom Biogas Sydost samt uppmuntra berörda aktörer att delta i detta samarbete. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

50 Ansvar: Energikontor Sydost Tidplan: Löpande Resursbehov: Projektfinansierat Hållbart resande i besöksnäringen Undersöka förutsättningarna för, och om möjligt genomföra, ett projekt kring hållbart resande i besöksnäringen. Genom att hitta hållbara transportlösningar som minskar klimatpåverkan från våra mest välbesökta besöksmål kan vi inspirera andra aktörer inom besöksnäringen att följa efter, såväl i regionen som nationellt. Arbetet påbörjas 2018 och samordnas av regionförbundet (Samordningsansvaret övergår från och med 2019 till Region Kalmar län). Förstudien är tänkt att finansieras med regionala utvecklingsmedel och medel från Regionala fonden för Småland och öarna. Ett genomförandeprojekt kräver delfinansiering från projektparter samt externa projektmedel. Ansvar: Regionförbundet/Region Kalmar län Tidplan: (förstudie), (genomförandeprojekt) Resursbehov: 0,4 MSEK (förstudie). Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

51 5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion Mål 5 Utgångsläge Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion. Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Utbildning och lärande Upphandling och ökat samnyttjande Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (steg 1) Inom befintliga ramar (steg 1) Vi ska underlätta för företag, organisationer och enskilda att öka sin kunskap och medvetenhet och att kunna agera på ett klimatriktigt sätt, bekämpa klimatförändringar och bidra till en hållbar utveckling. Det gäller såväl direkt som indirekt klimatpåverkan. I detta kan ligga insatser för att höja kunskapen och medvetenheten om hållbar konsumtion och produktion hos såväl barn som vuxna men det kan också handla om konkreta insatser för minskad klimatpåverkan och effektivare resursnyttjande. Fokus bör ligga på insatser med koppling till de övergripande målen för fossilbränslefri region, det vill säga till transporter, arbetsmaskiner och energianvändning. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att sätta in dessa frågor i ett större sammanhang, det vill säga i relation till ett bredare hållbarhets- och Agenda 2030 perspektiv. Prioriterade aktiviteter Utbildning och lärande för hållbar utveckling Med särskilt fokus på energianvändning och fossilbränslefri region Undersöka förutsättningarna för, och om möjligt genomföra, ett utökat länssamarbete kring upphandling och inköp och fossilbränslefria tjänster, samt ökat samnyttjande. Ansvar: Klimatsamverkans länsgrupp Tidplan: 2019 (steg 1) Resursbehov: Inom befintliga ramar (steg 1) Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

52 Samarbeten Följande samarbeten bör prioriteras framåt: Regionalt Klimatsamverkan Kalmar län (klimatkommission och tjänstemannagrupp), med stärkt medverkan från näringslivet. Energi- och klimathandläggarna i sydost. Kontinuerlig projektutveckling med stöd av Energikontor Sydost Nationellt och internationellt Regionernas bioekonominätverk. European Regions Research and Innovation Network, ERRIN ( Småland Blekinge Halland South Sweden som plattform för ett utvecklat EU-arbete ( Smart Islands Initiativ, EU-nätverk och åtagande om klimatanpassning och begränsad klimatpåverkan ( Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

53 Definitioner och utgångspunkter Detta handlingsprogram för en fossilbränslefri region omfattar energi- och klimatpåverkan från energiförsörjning (inklusive el), transporter och arbetsmaskiner. Definitioner energiproduktion och energianvändning Kalmar län utgör systemgräns. Kärnkraftverket i Oskarshamn räknas som en extern, nationell producent. Orsaken till detta är främst att kärnkraftverkets elproduktion är så stor att det annars blir omöjligt att läsa ut andra trender, förändringar och så vidare. Regionalt producerad förnyelsebar el, såsom motkraft, vindkraft innanför territorialgränsen, solel och vattenkraft räknas i energibalansen länet tillgodo. Länets övriga elanvändning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen. Regionalt producerad bioenergi (biobränsle, biogas) och förnybara fordonsbränslen räknas länet tillgodo, även om bränslet exporteras. Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi alltid att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar län. Vi ska producera lika mycket förnybar energi som den totala mängd energi som används i Kalmar län. Fossil koldioxid från kalksten vid cementtillverkningen ingår inte i fossilbränslefri region. Definition av målet om att offentlig sektor år 2025 endast använder förnybar energi Med detta menas direkt inköpt energi i form av el, drivmedel, värme eller kyla (såväl i egna lokaler som i hyrda lokaler), men också köpta transporttjänster. I detta fall räknas också sorterat brännbart avfall som förnybart. Definition av målet om klimatneutrala resor år 2020 Detta mål har funnits sedan 2010 och definieras som att fordonen drivs med förnybara drivmedel eller grön el, samt att eventuellt kvarvarande fossila resor klimatkompenseras. Definition av målet om fossilbränslefria samhällsbetalda transporter och arbetsmaskiner 2025 Med detta menas samtliga samhällsbetalda person- och godstransporter enligt Fossilfritt Sveriges transportutmaning, så som den formuleras i april 2018, det vill säga: Fossilfria transporter För att transporten ska räknas som fossilfri i det här sammanhanget krävs, i enlighet med förslaget till EU:s förnybarhetsdirektiv, att drivmedlet ger en utsläppsminskning på 70 procent jämfört med fossila alternativ. De drivmedel som i dagsläget lever upp till det kravet är el, vätgas, biogas, HVO, FAME, ED95. Köpta och utförda Både resor och transporter som organisationen utför själva och köper in räknas. Vid inköp av varor och tjänster där transporter ingår räknas transporterna om de står i rimlig proportion till det som handlas upp. Vid offentlig upphandling ingår de transporter som man Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

54 enligt Upphandlingsmyndigheten har möjlighet att ställa krav på. För mer info se Resor Anställdas resor i tjänsten räknas men inte resan till och från jobbet om de inte betalas av arbetsgivaren. Flyg Flyg ingår inte i riksdagens mål om 70 procents reduktion för inrikestransporter och räknas därför inte in. Vi ser ju dock gärna att man klimatväxlar eller klimatkompenserar för sina flygresor. Undantag Målet gäller under förutsättningen att det kommer att finnas tillgång till förnybart bränsle. Definitioner effektiv energianvändning Detta avsnitt omfattar såväl energieffektivisering som energibesparing. Energieffektivisering uppnås genom tekniska lösningar - som lågenergilampor och bränslesnåla bilar - medan energibesparing innebär att vi förändrar vårt beteende och våra vanor, till exempel genom att samåka med bil eller släcka onödig belysning. Det är i nuläget oklart hur delmålet för ett transporteffektivt samhälle ska följas upp på bästa sätt på regional nivå. Målet är ändå en viktig markör, för att visa på nödvändigheten av att arbeta med dessa frågor. Definitioner växande näringsliv för hållbar utveckling För att kunna bidra till ett växande näringsliv för en hållbar utveckling av Kalmar län krävs ett övergripande hållbarhetsperspektiv i enlighet med FNs globala hållbarhetsmål och Agenda Arbetet för en fossilbränslefri region är en delmängd av ett sådant hållbarhetsarbete. Detta mål handlar om en god utveckling inom länets miljösektor men också om att alla typer av företag och verksamheter i Kalmar län ska leva upp till målen för en fossilbränslefri region, t.ex. när det gäller energieffektivitet och energianvändning. Med detta menar vi att Utsläppen av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt ska minska kontinuerligt, mätt som fossil koldioxid från energiförsörjning (inklusive el), transporter och arbetsmaskiner per BRP-enhet i fasta priser. Länets miljösektor ska utvecklas bättre än riksgenomsnittet, mätt som andel av totalt sysselsatta i denna sektor. År 2015 utgjorde antal sysselsatta i länets miljösektor 3.6 procent av Sveriges totala antal sysselsatta inom denna sektor. o Här använder vi alltså ett bredare mått än energisektorn, nämligen miljösektorn som helhet. Skälet är att vi då använder samma definition som EU, Sverige och SCB. SCB:s miljösektor innehåller områden som avfallshantering, förnyelsebara energikällor, miljökonsulter, återvunnet material och avloppshantering. SCB arbetar just nu med en stor omläggning av statistiken om miljösektorn, vilket Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

55 kan komma att påverka vilken detaljeringsgrad vi kan använda för att följa upp målet. Alla företag och verksamheter i Kalmar län ska vara energieffektiva och senast år 2030 också fossilbränslefria, det vill säga leva upp till målen i detta handlingsprogram. Definitioner annat Vi inkluderar också arbetsmaskiner i de avsnitt som handlar om transporter. Tankeexperiment allt annat lika De tanke-experiment som presenteras i bilaga 2 har (om inte annat anges) år 2016 utgångsläge. Vi har också utgått från en livslängd på bilar på 16 år. Exemplen ska ses som mycket grova sådana, vilka endast ger en uppfattning om storleksordning inget annat. Elproduktionens klimateffekt Produktion av el leder till olika miljö- och klimateffekter, beroende på vilken energikälla och vilken teknik som används. Den el som produceras i Sverige har mycket låga koldioxidutsläpp. Samtidigt är el ett energislag som lätt kan transporteras långt och som köps och säljs på en avreglerad marknad där en del av produktionen sker i kolkondenskraftverk. Sverige tillhör den gemensamma nordiska elmarknaden. Ett angreppssätt är därför att utgå ifrån den nordiska elproduktionen, där 1 kwh (kilowattimme) i genomsnitt ger ca 100 gram utsläppt koldioxid. El av okänt ursprung beräknas ge upphov till 344 g CO2/kWh (2014). Beräkningarna baserar sig på Energimarknadsinspektionens beräkning av den så kallade residualmixen för Norden. Indirekt miljöpåverkan Ytterst är det människors konsumtionsmönster som driver på de ökande utsläppen av växthusgaser. En mycket stor del av regionens klimatpåverkan döljs i de tjänster och produkter som produceras utanför den egna regionen men som nyttjas på hemmaplan, samt i regionens aktiviteter utanför den egna geografin. Utsläppen från svensk konsumtion ökar mer i utlandet än inom Sverige. Å andra sidan ingår utsläpp och energianvändning från produktion av varor i de länssiffror som redovisas, oavsett om produkterna används på hemmaplan eller exporteras till andra regioner eller länder. Delmålen i detta handlingsprogram sätts i relation till länets direkta klimatpåverkan från fossila bränslen. Ett skäl är att detta är ett område där konkreta åtgärder kan genomföras, följas upp och utvärderas på lokal och regional nivå. Ett annat skäl är att arbetet ska kunna korreleras till det nationella miljömålsarbetet, vilket inte inkluderar indirekt klimatpåverkan. Det är till exempel viktigt att vi, vid upphandling av varor och tjänster, ställer tydliga krav på låg miljö- och klimatpåverkan, goda sociala villkor och så vidare. Detta trots att dessa insatser i nuläget inte fullt ut är uppföljningsbara på regional nivå. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

56 Källor Det klimatpolitiska ramverket. Regeringen Energibalans Kalmar län Sweco på uppdrag av Regionförbundet i Kalmar län. El av okänt ursprung. Svensk Energi Flytande biogas på land och till havs. Biogas Sydost/Energikontor Sydost Fossilfritt Sverige, Transportutmaningen Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Energimyndigheten. ER 2017: Uppföljning av Kalmar läns mål för fossilbränslefri region. Regionförbundet i Kalmar län. PM Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

57 Bilaga 1 Kalmar län 2016 Här redovisas några korta fakta om läget i Kalmar län. För mer detaljerad information hänvisas i första hand till uppföljningen av befintliga delmål, samt Energibalans Kalmar län Fossilbränslefri energiproduktion Övergripande Kalmar län har under de senaste decennierna producerat allt mer förnybar energi. Mängden egenproducerad el, fjärrvärme och uppgraderad biogas har ökat cirka 1,5 gånger från år 1990 till Samtidigt har den totala energianvändningen ökat med en faktor 1,3. Förnybara drivmedel År 2016 användes 2,8 TWh till transporter i Kalmar län. Det motsvarar cirka en femtedel av länets totala energianvändning. Däremot stod transporter och arbetsmaskiner för cirka två tredjedelar av utsläppen av fossil koldioxid från energisektorn. Länets utsläpp av koldioxid från vägtrafik, inrikes civil sjöfart, inrikes flygtrafik samt övriga transporter har minskat med ungefär 6 procent För vägtrafiken är motsvarande siffra 1 procent. År 2016 var 12 procent (329 GWh) av de drivmedel som såldes i Kalmar län förnybara, vilket kan jämföras med 6 procent år År 2016 uppgick produktionen av biogas till 51 GWh. Detta kan jämföras med 31 GWh år 2010 och 41 GWh år Cirka 30 GWh uppgraderas till fordonskvalitet (år 2017) och Biogas Sydost bedömer att det finns potential för en produktionsökning motsvarande ytterligare 120 GWh uppgraderad gas. Förnybar el År 2016 motsvarande länets produktion av el från förnybara källor 52 procent av konsumtionen av el. År 2012 var motsvarande siffra 44 procent. År 2016 var den totala elanvändningen 3,9 TWh. Övrig energiproduktion Fjärrvärmeleveranserna har fördubblats de senaste tjugofem åren. År 2016 kom 85 procent från förnybara bränslen medan den sista delen utgjordes av el, hetvatten från industrin eller fossila bränslen. Andelen fossila bränslen var 7 procent. Fossilbränslefri energianvändning Övergripande Vi använder en allt större andel förnybar energi. År 1990 var lite mer än hälften av all energi som användes i Kalmar län förnybar. År 2016 var motsvarande siffra två tredjedelar. Om man tittar på de koldioxidutsläpp som är kopplade till fossil förbränning (arbetsmaskiner, transporter och energiförsörjning) ser man att utsläppen 2016 är cirka 30 procent lägre än utsläppen år Fordon och infrastruktur för drivmedel Transporternas koldioxidutsläpp, det vill säga från vägtrafik, inrikes civil sjöfart, inrikes flygtrafik och övriga transporter, har minskat med ungefär 6 procent från år 1990 till år Väg: Utsläppen av koldioxid från vägtransporter i Kalmar län har minskat med en procent under perioden 1990 till Utsläppsminskningen på nationell nivå ligger samtidigt på cirka 3,5 procent. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

58 Flyg: Kalmar Öland Airport erbjuder idag 100 procent gröna inflygningar. Flygplatsen erbjuder kunder att kompensera sina flygresor genom att köpa förnybart flygbränsle. Sjöfart: Den sjöfart som trafikerar länets hamnar nyttjar fossila drivmedel. När det gäller Gotlandsfärjan är en upphandling nyligen genomförd och Destination Gotland kommer att sätta in en ny färja som kan drivas på flytande naturgas (LNG). Det är då möjligt att blanda in flytande biogas (LBG) om ett konkurrenskraftigt pris för LBG finns. Nuvarande avtal gäller till år Under 2018 genomfördes också en studie kring möjligheten att trafikera Oskarshamn Öland med en gasfärja. Järnväg: Kust-till-kust-banan är elektrifierad. Övriga järnvägar är inte elektrifierade. Arbetsmaskiner: Användningen av arbetsmaskiner i Kalmar län gav år 2016 upphov till 85 ton. Detta kan jämföras med 77 ton år 1990 och 106 ton år Samhällsbetalda resor: Från och med hösten 2017 är 93 procent av det totala antalet kollektivtrafikresor i KLTs regi förnybara (förnybara drivmedel eller grön el). När det gäller vägtransporter kommer man år 2020 att använda förnybara drivmedel till 100 procent. Kustpilen- och Krösatågen drivs idag med konventionell diesel men ett projekt har genomförts gemensamt av KLT och JT för att undersöka en omställning till förnybara bränslen. Skärgårdstrafiken använder delvis HVO, delvis diesel. Därutöver återstår mycket innan de samhällsbetalda persontransporterna är fossilbränslefria, men utvecklingen går åt rätt håll när det gäller kommunernas (motsvarande) egna fordon. År 2014 hade kollektivtrafiken i särklass störst andel förnybara drivmedel, följt av Kalmar och Oskarshamns kommuner när det gäller egna bilar har andelen förnybara drivmedel ökat och Kalmar följt av Västervik och Oskarshamn är nu bäst. Mörbylånga använder HVO till alla arbetsmaskiner och upphandlade år elbilar och 18 biogasbilar. Vid upphandling av andra samhällsbetalda resor (t.ex. hyrbilar eller andra persontransporter) ställs i stort sett inga klimatkrav. Däremot innehåller de flesta organisationers resepolicy skrivningar om att t.ex. använda resfria möten, cykel eller kollektivtrafik framför egna bilar eller flyg. Mycket återstår innan de samhällsbetalda godstransporterna är klimatneutrala. År 2016 ställde kommunerna (motsvarande) i princip inga klimatkrav vid upphandling av godstransporter, förutom för personbilar och lätta lastbilar. Kalmar kommun samordnar sedan år 2015 varudistributionen ut till sina egna verksamheter. Fordon: De senaste åren har merparten av länets nyregistrerade bilar varit dieselbilar och antalet dieselbilar har ökat kraftigt. År 2015 fanns 589 personbilar med gasdrift registrerade i Kalmar län. Detta kan jämföras med 336 bilar år KSRR, Oskarshamns kommun och Västervik Energi- och Miljö, har sammanlagt ett tjugotal biogasdrivna sopbilar. I 2018 fanns XX biogasbussar inom länstrafiken. År 2012 fanns 10 elfordon i Kalmar län, år 2015 hade siffran ökat till 55. Infrastruktur: År 2018 finns det sex tankställen för biogas (två i Kalmar samt ett vardera i Mönsterås, Mörbylånga, Oskarshamn och Västervik), Detta kan jämföras med tre tankställen år Mönsterås, Mörbylånga, Kalmar, Oskarshamn och Västervik har också bussdepåer med biogas. Tankställe för flytande biogas planeras i Västerviks kommun och för komprimerad biogas i Hultsfreds kommun. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

59 Övrig fossilbränslefri energianvändning År 2015 hade utsläppen av fossil koldioxid från energiförsörjning minskat med 31 procent, jämfört med år Detta kan jämföras med år 2010, då utsläppen av fossil koldioxid från energiförsörjning minskat med 11 procent, jämfört med år År 2016 var den totala elanvändningen 3,3 TWh. Effektiv energianvändning Länets energiförbrukning per bruttoregionkrona har under de senaste tio åren varierat från 190 till 225 MWh/MSEK, mätt i fast penningvärde. Det går inte att se någon tydlig trend. År 2015 förbrukades mer energi per bruttoregionkrona än vad som var fallet år Växande näringsliv för hållbar utveckling Länets utsläpp av energibaserad fossil koldioxid har minskat under det senaste decenniet, sett i relation länets bruttoregionprodukt. År 2015 var denna siffra 26 procent lägre än Kalmar län har en relativt hög andel sysselsatta inom miljösektorn. År 2015 arbetade cirka personer i Sveriges miljösektor , det vill säga 3,6 procent av dessa, arbetade i Kalmar län. Länets andel av totalen har sjunkit. År 2003 var motsvarande siffra 5 procent. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

60 Bilaga 2 Några tankeexperiment Tankeexperiment (allt annat lika): 20 gånger mer biodrivmedel år 2030 År 2016 använde vi 2,8 TWh fossila bränslen till transporter. Teknikutvecklingen går snabbt framåt, inte minst när det gäller fordon och drivmedel. Låt oss göra tankeexperimentet att hälften av allt transportarbete år 2030 sker med elfordon och att resten av fordonsparken endast gör av med hälften så mycket drivmedel per kilometer som idag. Då skulle behovet av drivmedel uppgå till 700 GWh per år. År 2017 producerades cirka 33 GWh biodrivmedel i Kalmar län (biogas). Tankeexperiment (allt annat lika): Dubbel produktionen av förnybar el År 2016 var länets elförbrukning 1,8 TWh större än länets produktion av förnybar el. För att kunna bli självförsörjande på förnybar el behöver vi till exempel fördubbla produktionen av el från vindkraft samt installera solceller motsvarande cirka 12 fotbollsplaner (effektiv yta solceller). I ett sådant tankeexperiment kommer mer än 15 procent av länets totala elförbrukning från solceller. Tankeexperiment (allt annat lika): 225 vindkraftverk till varannan elbil År 2016 användes 2,8 GWh fossila drivmedel i Kalmar län. Om detta transportarbete istället skulle genomföras med elfordon skulle det behövas cirka 225 nya vindkraftverk. Då förutsätter vi att ett vindkraftverk årligen producerar 5 GWh el och att traditionella förbränningsmotorer har en verkningsgrad på procent. Tankeexperiment (allt annat lika) Fossilfria personbilar år 2033 År 2016 fanns personbilar i Kalmar län och år 2016 registrerades cirka nya. Teoretiskt tar det alltså 16 år att byta ut hela personbilsparken. Om alla från och med år 2018 skulle välja att köpa bilar som drivs på förnybara drivmedel eller grön el skulle vi alltså ha en fossilbränslefri fordonspark år I verkligheten valde knappt 13,5 procent att köpa en miljöbil år Omkring hälften av dessa var snåla dieselbilar. Tankeexperiment (allt annat lika) Effektiv energianvändning Om vi ska nå målet om 50 procent effektivare energianvändning år 2030 och arbeta i samma takt hela tiden borde vi år 2016 ha nått ner till 150 MWh/MSEK. I verkligheten var värdet 195 MWh/MSEK. Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

61 Bilaga 3 Samtliga mål, delmål och aktiviteter Mål 1 Fossilbränslefri energiproduktion. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi minst lika stor som länets totala energianvändning. Länets aktörer bidrar genom att köpa och/eller producera förnyelsebar energi. Delmål 1.1 Produktion av förnybara drivmedel. År 2020 uppgår produktionen av förnybara drivmedel i Kalmar län till 200 GWh och år 2025 till 250 GWh. År 2020 uppgår produktionen av biogas till 160 GWh, varav merparten uppgraderas till drivmedel Utgångsläge 2016: 68 % Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Produktion av biometanol Förvätskning till flytande biogas (LBG) Utökad produktion av biogas Utökad produktion av övriga förnybara drivmedel Delmål : 33 GWh (drivmedel) 2017: 51 GWh (biogas) Utgångsläge Produktion av förnybar el. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar el minst lika stor som länets totala elanvändning. 2016: 52 % Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Aktuella vindbruksplaner i alla kommuner Länsstyrelsen (samordning) Havsbaserad vindkraft Länsprojekt solceller Delmål 1.3 Klimatsamverkans länsgrupp Övrig energiproduktion. År 2030 är Kalmar läns produktion av förnybar energi för värme och kyla minst lika stor som länets totala användning av värme och kyla Inom befintliga ramar 2019 (steg 1) Inom befintliga ramar (Steg 1) Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Bioenergiplattform Mål 2 Energikontor Sydost Fossilbränslefri energianvändning. Kalmar läns användning av förnybar energi ska öka kontinuerligt (förstudie) 2016: 85 % förnybara bränslen till fjärrvärme Delfinans Region Kronoberg, TVV Utgångsläge Uppfylls idag År 2025 använder offentlig sektor endast sådan energi, köpt eller egenproducerad. År 2030 är all energianvändning i Kalmar län fossilbränslefri. Delmål 2.1 Transporter. År 2025 är klimatutsläppen från transporter i Kalmar län 70 % lägre än år Se separat uppföljning 2016: 68 % Utgångsläge 2016: 10 % lägre År 2020 är alla samhällsbetalda resor i Kalmar län klimatneutrala. År 2025 är samtliga samhällsbetalda transporter och arbetsmaskiner fossilbränslefria. Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Se separat uppföljning Fossilfritt resande Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (Steg 1) Inom befintliga ramar (steg 1) Biogas BOOST, fler biogasfordon Miljöfordon syd ,6 MSEK Pilotprojekt flytande biogas i tunga fordon Region Kalmar län (Steg 1) 0,2 MSEK (Steg 1) Delmål 2.2 Flyg. År 2019 använder de bolag som trafikerar Kalmar läns flygplatser 5 % flygbiobränsle. År 2025 är motsvarande siffra 50 % och år 2030 kan man erbjuda flygbolagen 100 % flygbiobränsle. Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Mer förnybart flygbränsle. Delmål 2.3 Kalmar Öland airport Infrastruktur, förnybara drivmedel. År 2025 finns det en infrastruktur som gör det möjligt att köra fossilbränslefritt i hela Kalmar län. Då finns det bland annat minst ett tankställe för biogas i varje kommun Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Plan, infrastruktur för förnybara drivmedel och fordon. Länsstyrelsen (samordning) Delmål 2.4 Elanvändning. År 2020 använder Kalmar län endast el från förnybara källor. Delmål 2.5 Energianvändning i bostäder. År 2025 använder Kalmar län inga fossila bränslen för bostäders värme, kyla eller varmvatten 2018: Tankställe biogas i 5 kommuner Inom befintliga ramar (steg 1) Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

62 Mål 3 Effektiv energianvändning. Energieffektiviteten ska öka kontinuerligt. Utgångsläge 2016: I stort sett stillastående. År 2020 är Kalmar läns energianvändning 20 % effektivare än år 2005, mätt som tillförd energi i relation till BRP. År 2030 är motsvarande siffra 50 %. Kommentar: målet för år 2030 motsvarar den nationella energiöverenskommelsen. Delmål 3.1 Transporteffektivt samhälle. Energiintensiteten per trafikslag ska minska kontinuerligt. Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Cykling Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (Steg 1) Inom befintliga ramar (steg 1) Regionala strukturbilder Starka stråk för buss Delmål 3.2 Regionförbundet/ Region Kalmar län Kalmar Länstrafik, Regionförbundet/ Region Kalmar län och kommuner (Steg 1) 0,5 MSEK (Steg 1) Energieffektiva bostäder och lokaler. År 2020 är energianvändningen i Kalmar läns bostäder och lokaler 20 % lägre än år Då byggs endast s.k. nära-nollenergibyggnader. År 2030 är energianvändningen i bostäder och lokaler 30 % lägre än år Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Energieffektivisering i fastigheter och företag Incitament för energieffektivisering Länsstyrelsen Projektfinansierat Delmål 3.3 Offentliga bostäder och lokaler. Halverad energianvändning från 1995 till Vid hyra av lokaler ska krav på energi och miljöpåverkan ställas till uthyraren. Verksamhetsel inklusive belysning ska effektiviseras kraftfullt. Vid ny- och ombyggnad ska klass A enligt BELOK:s anvisningar, det vill säga 50 kwh/m2 lokalyta, gälla för såväl egna som förhyrda lokaler. Alla nybyggnader ska ha en tillförd energi som är 25 % lägre än gällande lagkrav i BBR. "Faktor 2" ska tillämpas vid renovering av byggnader, det vill säga en halverad energianvändning efter åtgärd. Vid nybyggnad eller renovering ska alltid övervägas om solenergianvändning kan integreras i byggnaden. Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Handlingsplaner för offentliga bostäder och lokaler Mål 4 Respektive organisation med stöd av projekt SUPPORT Växande näringsliv för hållbar utveckling är Kalmar läns utsläpp av fossil koldioxid per bruttoregionprodukt 50 % lägre än Kalmar läns miljösektor utvecklas bättre än riksgenomsnittet. Inom befintliga ramar samt 0,1 MSEK (SUPPORT) Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Arena biogas Biogas Sydost Hållbart resande i besöksnäringen Mål 5 Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion. Regionförbundet/ Region Kalmar län med flera Energikontor Sydost Regionförbundet/ Region Kalmar län 2016: I stort sett stillastående Omsättning: bättre Sysselsatta: sämre ,6 MSEK (Fas 1) Löpande (Förstudie) Projektfinansierat 0,4 MSEK (förstudie) Utgångsläge Aktiviteter Ansvar Tidplan Resurser Utbildning och lärande Upphandling och ökat samnyttjande Klimatsamverkans länsgrupp 2019 (steg 1) Inom befintliga ramar (steg 1) Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

63 Fossilbränslefri region Mål, strategier och handlingsprogram

64 Fossilbränslefri region reviderat handlingsprogram Förslag till sändlista för remiss 1. Borgholms kommun 2. Emmaboda kommun 3. Energikontor Sydost 4. Hultsfreds kommun 5. Högsby kommun 6. Kalmar Energi 7. Kalmar kommun 8. Linnéuniversitetet 9. Länsförsäkringar Kalmar län 10. Mönsterås kommun 11. Mörbylånga kommun 12. Nybro kommun 13. Nöbble gård 14. Oskarshamns kommun 15. Sodra Cell 16. Torsås kommun 17. Vimmerby kommun 18. Västerviks kommun Sändlistan utgörs av de organisationer som är representerade i Klimatsamverkan Kalmar län och/eller dess klimatkommission.

65 D-nr: xx Checklista för jämställda beslut Instruktion: För att säkerställa att Regionförbundet i Kalmar län bedriver en jämställd politik och verksamhet är det nödvändigt att jämställdhetsperspektivet beaktas i ärendeberedningen. Checklistan är ett hjälpmedel för detta och ska följa alla underlag till beslut i AU/styrelse och PKN. Beredande tjänsteperson gör tjänsteskrivelsen och granskar den utifrån checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Uppdaterad digital agenda för Kalmar län Ska checklistan användas? Vid nej, motivera i kommentarsfält nedan! Ja Nej 2. Berör ärendet kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Nej Bakgrund 3. Har du använt statistik? Ja Nej 4. Om du använt statistik, är den könsuppdelad? Ja Nej 5. Framgår könsfördelningen i ärendets målgrupp?(ex, ungdomar, äldre, företagare etc.). Vid nej, motivera i kommentarsfältet nedan! Bedömning Redovisas vilka konsekvenser ärendet får (positiva, negativa, oförändrade) för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Om svaret är nej, varför har det inte redovisats? Motivera i kommentarsfältet nedan! Fråga 4. Förslag Tar förslaget till beslut hänsyn till ev. skillnader i konsekvenser för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? Vid nej, varför inte? Motivera i kommentarsfältet nedan! Reflektion Har ärendet någon generell påverkan på jämställdhet i samhället? Om svaret är ja, beskriv på vilket sätt i kommentarsfältet nedan! Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kommentar: Den statistik som använts är inte individbaserad utan handlar istället om energiförbrukning, klimatutsläpp osv. Energi- och klimatfrågorna har koppling till jämställdhet på flera sätt, t ex när det gäller resvanor, arbetsmarknad, konsumtion, hälsa och beslutsmakt. Frågan behöver integreras vid genomförandet av många av de åtgärder som föreslås.

66 Riktlinjer - Checklista för jämställda beslut Regionförbundets styrelse beslutade den 19 juni 2013 att beslutsärenden till styrelsen, AU och PKN ska åtföljas av checklista för jämställda beslut. Nedan finner du stöd i hur du kan tänka när du fyller i checklistan. Checklistan skickas som bilaga till tjänsteskrivelsen i ärendet till styrelsens respektive PKNs samordnare. Ska checklistan användas? Med största sannolikhet berör ditt ärende direkt eller indirekt kvinnor, män, flickor och pojkar och då ska checklistan användas (fråga 1 och 2). Bakgrund Många gånger använder vi statistik för att underbygga tjänsteskrivelsen. Fråga 3 handlar om statistik har används över huvud taget oavsett om den är könsuppdelad eller inte. För att verkligen veta hur det förhåller sig är det sedan viktigt att ta fram aktuell statistik som är uppdelad på män och kvinnor (fråga 4). Likaså är det viktigt att synliggöra kvinnor, män, flickor och pojkar ex inom kvoten företagare, boende på landsbygden, ålder, utländsk härkomst, turister etc. (fråga 5). Ansvarig för statistik, analyser och prognoser på RF kan vara behjälplig i att ta fram den statistik du behöver. Detta kräver dock framförhållning. Kan du inte få fram statistiken könsuppdelad är det viktigt att du skriver en kommentar om det. Bedömning Beskriver handlingen på vilket sätt ärendet påverkar och vilka effekter det får för kvinnor, män, flickor och pojkar (fråga 6)? Det är viktigt att detta synliggörs i handlingen för att de förtroendevalda ska kunna fatta ett medvetet jämställt eller ojämställt beslut. Förslag Lyfter förslaget till beslut in din bedömning enligt riktlinjer i fråga 6 (fråga 7)? För att hjälpa de förtroendevalda att fatta ett medvetet jämställt eller ojämställt beslut är det viktigt att det i formuleringen framgår beslutets påverkan på kvinnor respektive män och flickor respektive pojkar. Exempel på formulering: Förslag till beslut: Regionförbundets styrelse föreslås besluta att... Ärendet har beretts ur ett jämställdhetsperspektiv. Reflektion Kan du se att detta beslut skulle kunna leda fram till att Kalmar län blir ett mer jämställt eller mer ojämställt län i stort (fråga 8)? Denna fråga kan vara svår att besvara men hjälp gärna ledamöterna att reflektera med hjälp av dina reflektioner. Vid muntlig föredragning av ärendet ska handläggaren beskriva hur jämställdhet beaktats i just det aktuella ärendet. REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

67 D 2017/ Styrelsen Delårsrapport 2018 Förslag till beslut Styrelsen godkänner delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti Bakgrund I delårsrapporten redovisas regionförbundets delårsbokslut samt måluppföljning för områdena Administration, Befolkning och välfärd, Hållbarhet och kommunikationer, Lärande och biblioteksstöd (där AV-Media ingår), Näringsliv och kompetens, samt Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Regionförbundets delårsbokslut visar ett positivt resultat på kronor. Resultat per enhet fördelar sig enligt följande: Kansli tkr, AV-media +840 tkr, Fokus avvecklingskostnader -802 tkr, Nka 0 kr och finansnetto 0 tkr. För helåret 2018 beräknas ett överskott på 754 tkr, att jämföra med budgeterat nollresultat. Beslutsunderlag Delårsrapport 2018 Skickas till (senast) Kommunerna i Kalmar län samt Landstinget i Kalmar län Revisorerna Handläggare: Helena Nilsson, helena.nilsson@rfkl.se

68 Delårsrapport Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

69 Verksamhet 2018 utvärdering 0831 Inledning 3 Vårt uppdrag 4 Det politiska arbetet 5 Verksamhetsområden Hållbarhet och kommunikation 6 Befolkning och välfärd 11 Näringsliv och kompetensförsörjning 16 Lärande och biblioteksstöd 20 Nationellt kompetenscentrum anhöriga 25 Administration 30 Ekonomisk redovisning Delårsbokslut 33 Medarbetare 44 Bilagor 1. Statliga regionalpolitiska medel Fördelning av företagsstöd 47 2 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

70 Inledning En ny regional utvecklingsstrategi med gemensamma mål och strategier beslutades i början av året. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län med hållbar regional tillväxt och utveckling som mål. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade strategier och planer. RUS vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och det civila samhällets organisationer såsom föreningsliv. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra RUS. Målet med den regionala utvecklingsstrategin är att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Målbilden är Klimat att växa i. Strategin pekar ut fyra prioriterade utvecklingsområden för att nå målbilden: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Hela processen har genomförts i god samverkan med landstinget som en förberedelse inför kommande regionbildning. Under våren beslutades också om en rad handlingsplaner kopplade till RUS. Efter ett remissförfarande beslöts den regionala transportplanen tidigt på året. Strax innan sommaren fattades också beslut om en reviderad digital agenda samt bredbandsstrategi. Båda har därefter skickats ut på remiss i länet för beslut under hösten. Vid sidan av detta pågår arbetet med andra handlingsplaner såsom handlingsplan för fossilbränslefri region samt för länet kompetensförsörjning m.fl. Bildande av Region Kalmar län 2019 Arbetet med att bilda Region Kalmar län samt kommunförbund pågår för fullt såväl på en övergripande nivå som i arbetsgrupper för specifika områden. De båda processerna har löpt parallellt och i augusti bildades Kommunförbundet Kalmar län formellt. I processen med att bilda Region Kalmar län pågår arbete med att ta fram plan och budget för regionens verksamhet kommande tre år. Helena Nilsson Regiondirektör 3 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

71 Vårt uppdrag Regionförbundets ändamål är att vara en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kalmar län för att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Regionförbundets uppgifter Regionförbundets uppgifter är att, enligt 3 lagen om samverkansorgan i länen (2002:34): 1. utarbeta program för länets utveckling som kommunerna och landstinget avser att genomföra i samarbete med andra parter, 2. samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet, 3. besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen, 4. besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur med mera vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur, 5. följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet, 6. lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen. Regionförbundet ska vidare 7. ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av betydelse för regionen. 8. ha möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionen, 9. verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov; 10. ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser och samordna dessa insatser med punkt ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde, 12. ansvara för regional turismverksamhet, 13. ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde, 14. utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde, 15. verka för att organisationer i Kalmar län som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter samordnar sina verksamheter, 16. ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet, 17. utgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommuner. För detta ändamål skall inrättas en primärkommunal nämnd enligt 8 nedan, 18. svara för den övergripande trafikpolitiken i länet. 4 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

72 Det politiska arbetet Styrelse Styrelsen är regionförbundets högsta beslutande organ. Den består av 33 ledamöter och lika många ersättare. Av dessa är 22 utsedda av kommunerna och 11 av landstinget. Under första halvåret 2018 har regionförbundets styrelse sammanträtt vid fyra tillfällen. Ordförande i styrelsen är Ulf Nilsson (S). Vice ordförande är Akko Karlsson (MP) och Harald Hjalmarsson (M). Arbetsutskott Regionförbundets arbetsutskott består av sex ledamöter och två ersättare. Arbetsutskottet bereder ärenden till styrelsens sammanträden. Utskottet sammanträdde vid fem tillfällen under första halvåret Ordförande i arbetsutskottet är Ulf Nilsson (S). Vice ordförande är Akko Karlsson (MP) och Harald Hjalmarsson (M). Primärkommunala nämnden Primärkommunala nämnden (PKN) består av 15 ledamöter och lika många ersättare och är ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Under våren har fyra sammanträden med PKN genomförts. Ordförande i nämnden är Tomas Kronståhl (S), Västervik, och vice ordförande är Henrik Yngvesson (M), Mörbylånga. 5 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

73 Hållbarhet och kommunikationer Handlägger ansökningar om regionala utvecklingsmedel samt driver och stödjer samverkan inom bland annat ehälsa, informationssäkerhet och miljötillsyn. Områdesgruppen utför nationella uppdrag inom bredbandssamordning och infrastrukturplanering samt genomför utbildnings- och informationsinsatser kring slutförvaret. Vi samordnar arbetet inom olika nätverk, bland annat Klimatsamverkan Kalmar län, nationella kommunala nätverket för informationssäkerhet samt vattenarbetsgruppen inom Euroregion Baltic. Arbets- och projektgrupper vi medverkar i är bl.a. sydsvenska samarbetet för infrastrukturfrågor, E22 AB samt stambanan.com. MÅL 1 Bidra till regional samhällsplanering som skapar förutsättningar för ett gott vardagsliv samt fler och växande företag i hela regionen Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Genomföra projektet Strukturbilder Kalmar län för att ge regionalt perspektiv på samhällsplaneringen och underlag för en gemensam målbild för länets rumsliga utveckling. Projektet genomförs i samverkan med kommuner och länsstyrelsen. En rapport om geografiska samband av betydelse för länets regionala utveckling har tagits fram. Minst 25 geografiska strukturbilder har tagits fram. Projektet genomförs enligt plan. Studiebesök har genomförts på Region Blekinge och Östergötland. Fem kommunbesök har hittills genomförts, resterande sker under hösten. Strukturbilderna är under framtagande och en workshop och ett dialogmöte för länets kommuner m.fl. arrangeras till hösten. Rapportens sammanställning pågår. Ta fram förslag till regional transportplan med inriktningen att minska antalet arbetsmarknadsregioner till två, stärka länets utveckling och skapa en funktionell region. Ta fram förslag till handlingsprogram för mobilitet, infrastruktur och transporter. Påbörja arbete med utveckling av bytespunkter längs E22 tillsammans med berörda kommuner, KLT och Trafikverket samt utredning av cykelled längs ostkusten. En regional transportplan har tagits fram. Ett handlingsprogram för mobilitet, infrastruktur och transporter framtaget. Den regionala transportplanen är fastställd. Ett förslag till handlingsprogram för transportinfrastrukturen ska lämnas på samråd under hösten 2018 och antas i början på En förstudie för konceptlösning av BRT-stationer (för så kallade superbussar längs E22 har startats och pågår under hösten Målet är att hitta gemensamma målbilder, sätta gemensamma tidplaner för framtida behov och investeringar samt titta på gemensamma ansökningar till Stadsmiljöavtal. 6 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

74 MÅL 2 Samordna arbetet inom Miljösamverkan Sydost, för att uppnå miljömålen och genomföra tillsynen på ett likvärdigt och effektivt sätt Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Genomföra projekten: Riktlinjer för dagvattenutsläpp Sätt P för fosforn IED Industridirektivet Samsyn inom livsmedelstillsynen Genomföra temadagar: Små och stora förbränningsanläggningar Miljöåtgärder i lantbruket Nedskräpning- enskilda tomter samt Minst tre temadagar knutna till miljöprojekten. Fyra projekt och sex temadagar har genomförts. Samtliga 15 parter inom Miljösamverkan Sydost har deltagit i något av projekten. Minst 80 % av parterna har deltagit inom varje projekt. Samtliga projekt pågår enligt planen, men parternas deltagande i projekten kan först mätas under hösten. En temadag om nedskräpning har genomförts. Övriga temadagar genomförs under hösten. MÅL 3 Bidra till att nå eller bibehålla god volym och kvalitet i grundvatten, ytvatten och hav och med särskilt fokus på dricksvattenförsörjning, minskad övergödning och farliga ämnen Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Utveckla och genomföra projekt med vattentema, bland annat: WaterNets RU, ett samarbetsprojekt mellan Kaliningrad och Kalmar län. Förstudie Vattenfördröjande åtgärder i landskapet med ambitionen att påbörja under Genomföra två projekt inom ramen för Miljösamverkan Sydost, se ovan. Fem projekt med vattentema har utvecklats eller genomförts. WaterNets Ru pågår enligt plan, en slutkonferens genomförs i Kaliningrad hösten Förstudien Vattenfördröjande åtgärder i landskapet har färdigställts. Diskussioner om fortsatt arbete pågår. En projektansökan, WaterPLUS, med inriktning mot effektiv vattenanvändning i livsmedelsindustrin, har lämnats in till Interreg Europe. Tre kommunala projekt med vattentema kommer att påbörjas under hösten. Miljösamverkan Sydost: se ovan. 7 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

75 MÅL 4 Bidra till att Kalmar län år 2030 är en fossilbränslefri region, effektivare energianvändning och ett växande näringsliv Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Ta fram ett förslag till reviderat handlingsprogram för Fossilbränslefri region Genomföra 2018 års handlingsplan för fossilbränslefri region. Ett reviderat handlingsprogram har antagits. 100 % av aktiviteterna i 2018 års handlingsplan är slutförda. 17 organisationer har deltagit i Klimatsamverkan Kalmar län. Regionförbundet samordnar, tillsammans med länsstyrelsen, arbetet inom Klimatsamverkan Kalmar län. Ett förslag till reviderat handlingsprogram för Fossilbränslefri region presenterades för regionförbundets och landstingets styrelser i juni. Det reviderade handlingsprogrammet var tänkt att vara klart redan under våren Klimatkommissionen valde, i väntan på detta, att inte ta fram någon handlingsplan för år Kansliet har under första halvåret bl.a. presenterat Energibalans Kalmar län 2016 presenterat en systemstudie för biogas i Kalmar län ansökt om medel för en förstudie om hållbara resor i besöksnäringen tagit fram en färdplan för Kalmar län som nationell arena för flytande biogas. 16 organisationer har deltagit i Klimatsamverkan Kalmar län. 8 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

76 MÅL 5 Bidra till att fler människor ska välja mat från Kalmar län och att livsmedelsbranschen ska öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Ta fram en handlingsplan för regionförbundets arbete med kompetensförsörjning inom livsmedelsbranschen. En handlingsplan har tagits fram. Kompetensbehoven inom länets livsmedelsbransch har kartlagts och presenteras i en rapport hösten Därefter påbörjas arbetet med en handlingsplan. Driva och samordna projektet livsmedelsutveckling Sydost. Aktiviteter under 2018: Tillväxtlyft livsmedel (lönsamhetsoptimering) MatPlus (forskarworkshops) MatLaget (expertteam för produktutveckling) Branschträffar och tematiska nätverk(kött och baljväxter). Ett antal rapporter för analyser av bland annat export och digitalisering. Minst 80 företagsbesök har genomförts. Minst 500 företags-kontakter har tagits. Minst 130 projektaktiviteter har genomförts. Minst 980 personer har deltagits i någon av aktiviteterna. Livsmedelsutveckling Sydost har: genomfört ca 200 företagsbesök tagit ca företagskontakter genomfört 225 aktiviteter för ca 400 individer (ej unika). En handlingsplan med tio prioriterade åtgärder har tagits fram. Åtta av dessa har genomförts och ytterligare en har påbörjats. Följande aktiviteter har genomförts: - Tillväxtlyft Livsmedel - Branschträffar och tematiska nätverk; kött Följande aktiviteter har påbörjats: - MatPlus - MatLaget - Branschträffar och tematiska nätverk; baljväxter - Fördjupningar inom områdena export, digitalisering, forskningsbehov och internationalisering Samordna genomförandet av länets livsmedelsstrategi. I detta ingår bland annat att under år 2018 ta fram indikatorer för uppföljning, att genomföra ett regionalt rådslag samt att uppdatera strategins prioriterade åtgärder. Ett uppdaterat handlingsprogram är framtaget Arbetet med att uppdatera handlingsprogrammet är något försenat, men har inletts. 9 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

77 MÅL 6 Samordna genomförandet av den regionala digitala agendan som syftar till att länet ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Ta fram förslag till reviderad version av länets regionala digitala agenda. En regional bredbandsstrategi har tagits fram. En reviderad version av regional digital agenda samt en ny regional bredbandsstrategi är ute på remiss hos kommuner och andra intressenter. De slutliga versionerna förväntas beslutas av regionfullmäktige under december 2018/januari Arbetet med att identifiera relevanta nätverk kopplade till digitalisering och bredband har genomförts under våren. Regionförbundet har anslutit sig till följande: - Regionala nätverket för digitalisering SKL - Digitri - Kluster av it-företag i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län - RegLab - Lärprojekt runt digital verksamhetsutveckling - Arkitektur för digital utveckling för landsting, regioner och kommuner - Ineras IT-arkitekturråd Identifiera relevanta nätverk för utveckling kring smarta samhällen på nationell och internationell nivå och föreslå regionförbundets engagemang/ medverkan. Antal deltagande aktörer i länsgrupp för bredband har ökat jämfört med Sedan tidigare är regionförbundet medlemmar i nätverken Läns-IT-rådet i Kalmar län och KommITS. Deltagandet i länsmöte bredband är oförändrat jämfört med Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

78 Befolkning och välfärd Samordnar arbetet inom Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård. Samordnar även utvecklingsarbetet inom socialtjänsterna i länets kommuner samt kommunernas arbetsmarknadsnätverk. Driver och stödjer samverkan inom samhällsorientering för nyanlända vuxna, unga och anhöriginvandrare på modersmål samt kring ungas uppväxt. Områdesgruppen är representerad i SKL:s nationella referensgrupp för arbetsmarknad och integration. MÅL 1 Bidra till en jämlik och jämställd region med fokus på vård och omsorg, nyanlända och ungdomar Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Samordna kommunstrategiska överläggningar med fokus på kommungemensamma utmaningar, behov och möjlig samverkan i länet. Minst fyra strategiska överläggningar har genomförts. Två kommunstrategiska överläggningar hölls under våren och ytterligare möten är inplanerade under hösten i samband med PKN. Redovisa och sprida resultatet av CaSYPoTenkäten inom ramen för Unga i samverkan Regionförbundet har deltagit i minst två internationella konferenser för att presentera resultatet från CaSYPoT. Regionförbundet deltog i en kick-off för SB YCGN-projektet under februari, samt i ett partnermöte avseende CaSYPoT-Ru i maj där resultatet från CaSYPoT presenterades. Deltagande planeras att ske i två så kallade spridningsevenemang under hösten. Samordna genomförandet av ungdomsenkäten Lupp i kommunerna i Kalmar län samt Eksjö kommun under hösten kommuner har genomfört Luppenkäten. LUPP-enkäten kommer att genomföras under hösten 2018 av de planerade kommunerna. Bevaka och sprida utvecklingen kring Barnkonventionens lagstadgande. Regionförbundet har närvarat vid SKL:s barnrättsnätverksträffar. Regionförbundet var inte representerade vid vårens nätverksträff. Däremot har vi kontakt med Barnombudsmannen och kommer att medverka på deras regionala träff i Kalmar län kring barnkonventionen som arrangeras i samarbete med Vimmerby kommun. Vidare har kontakt etablerats med landstinget och länsstyrelsen i frågan för att kunna göra gemensamma insatser kring barnkonventionens lagstadgande. 11 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

79 Informera om och sprida den nya regionala utvecklingsstrategins strategi God miljö för barn och unga i verksamheterna. Lupp-nätverket och andra nätverk som jobbar med unga har fått kunskap om den nya regionala utvecklingsstrategin. Lupp-nätverket har fått löpande information om den regionala utvecklingsstrategin såväl under framtagandet som efter dess godkännande. MÅL 2 Bidra till hög integration och etablering av nyanlända Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Driva projektet Vi blir fler- IKO, delta i Integrationsrådets arbete samt beakta och initiera olika initiativ för att höja kunskapsnivån och bidra till samverkan. Offentliga och ideella aktörer som möter nyanlända har fått ökad kunskap om integration och samverkan har ökat. Projektet är halvvägs i genomförandefasen och håller tidsplan och budget samt ligger över målet med genomförande av aktiviteter. Mer än 40 aktiviteter har genomförts med ca 1300 deltagare totalt, varav tre samverkansprojekt. Ett är pågående (tjänsteutveckling om temat heder). Projektet fokuserar nu på implementering. Erbjuda nyanlända vuxna, unga och anhöriginvandrare samhällsorientering på modersmål via regionförbundet. Samtliga nyanlända inom ramen för samverkan har erbjudits SO inom ett år. Första halvåret 2018 har samhällsorienteringen på modersmål för vuxna haft 17 grupper inom arabiska, tigrinja, kurmanji, dari, somaliska och swahili. 215 personer har deltagit från kommunerna Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås och Oskarshamn. Inom samhällsorientering på modersmål för unga har endast två grupper varit igång under sommaren med totalt 27 deltagare med undervisning på arabiska. De aktuella kommunerna var Oskarshamn och Kalmar. Samordna arbetet med att ta fram ett avtal kring hälsokommunikation i länet. Beslut har tagits om avtal om samverkan mellan kommuner och landsting kring en utökning av hälsokommunikation. Arbetet med att anställa personer och testa konceptet är igång. Landstinget är ansvarigt för projektet. Stödja och delta i det nationella projektet MILSA för utbildning av samhällskommunikatörer och hälsokommunikatörer. Fyra erfarenhets- och utbildningsträffar för samhälls- och hälsokommunikatörerna har genomförts. Regionförbundet har två deltagande samhällskommunikatörer som deltar i MILSAs utbildning. Två utbildningsträffar har genomförts i Växjö där våra 12 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

80 kommunikatörer deltagit. Utbildningen fortsätter under Genom projektet Samverkan leder till arbete stödja ett antal lokala verkstäder, mikroprojekt och mobila team att starta som aktiviteter i länet. Fler aktörer har samverkat kring vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända och unga. Projektet Samverkan leder till arbete är nu i gång och kommunerna har anställt verkstadsledare. Planer för kommande aktiviteter är skrivna och fortlöper enligt plan. MÅL 3 Bidra till samverkan och sammanhållen vård, stöd, omsorg och välfärd i Kalmar län Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Samordna utvecklingsarbetet inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Ett ramavtal mellan kommunerna och landstinget för ungdomsmottagningar i Kalmar län har beslutats om och genomförandet har påbörjats. En projektledare håller på att anställas som ska färdigställa det ramavtalsförslag som framtagits efter önskemål från Länsgemensam ledning för socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Bygga upp en kommungemensam kompetensutvecklingsplan och samordna utbildningstillfällena. Samtliga kommuner har deltagit i gemensam kompetensutvecklingsplan för socialtjänsten inom Kompass, Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänst. Vårens planerade introduktionsutbildning, som är en del av den gemensamma kompetensutvecklingsplanen, blev inställd på grund av försenad tillsättning av ny utvecklingssamordnare. Planering pågår för genomförande våren Utbildningar genomförs under hösten. Samtliga kommuner är delaktiga beträffande Kompetensutvecklingsplanens innehåll. Genom samordning verka för att brukares, patienters och närståendes erfarenheter och kunskaper tas tillvara i utvecklingen av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Fler av brukares, patienters och närståendes upplevelser har tagits tillvara i utvecklingen av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Under första halvåret 2018 har förfrågningar om medverkan inneburit att 14 aktiviteter genomförts där 17 brukare, patienter eller närstående involverats. Det finns nu medverkande i alla samordnande grupper förutom barn och unga. För att bättre nå barn och unga har en arbetsgrupp bildats som påbörjar sitt arbete under hösten Nyhetsbrev har skickats ut till alla medlemmar i Intressebanken. 13 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

81 Samordna arbetet med att Kalmar län arbetar mot ambitionen i ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Kommungemensamma styrdokument har tagits fram. Samtliga kommuner och landstinget har erbjudits utbildning i den nya lagstiftningen. Uppföljning av indikatorer på kommunnivå i enlighet med beslutad överenskommelse. Ett länsgemensamt styrdokument (överenskommelse) med tillhörande praktiska anvisningar har tagits fram. Utbildning har genomförts på de tre sjukhusen samt i varje kommun. Uppföljning görs regelbundet. Genomgång av avvikelser görs halvårsvis. Uppföljning för landsting och kommuner i maj och november gällande avvikelser i enlighet med beslutad överenskommelse. Bidra till att öka kunskapen och användningen av Samordnad Individuell Plan (SIP). Samtliga kommuner och landstinget har erbjudits utbildning i Samordnad Individuell Plan (SIP). Uppföljning har genomförts genom jämförelser i antal gjorda planer samt utifrån SIP- kollen. I samband med införandet av nya Cosmic LINK 2 i oktober kommer även utbildning att ske i SIP. Utbildningsmaterial och film finns på regionförbundets hemsida Uppföljning och redovisning sker halvårsvis. Delrapport har redovisats till beredningsgruppen Samordna och stödja arbetet med en gemensam plan för samverkan mellan landsting och kommunerna som inkluderar samtliga verksamheter som berör barn och unga såsom skola, socialtjänst, barnpsykiatri, habilitering. Bidra till förbättrad samverkan mellan barnoch ungdomshälsan, BUP och socialtjänst. En gemensam plan och överenskommelse är upprättad som inkluderar samtliga verksamheter som berör barn och unga såsom skola, socialtjänst, barnpsykiatri, habilitering. Beslut har tagits om en överenskommelse om fortsatt arbete. En överenskommelse har fastställts och beslutats mellan Barn och ungdomspsykiatrin, Barn och ungdomshälsan, Mödra- och barnhälsovårdsverksamheten och Kalmar läns kommuners socialtjänster. Nytt beslut har dock fattats om en ny överenskommelse där även skolan ska ingå. Ett arbete med den nya överenskommelsen samt praktiska anvisningar pågår. Samordna arbetet med en länsgemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Handlingsplanen inom området psykisk hälsa har reviderats och uppdaterats. Arbetet pågår och ska rapporteras till SKL senast den 31 oktober Ta fram en regional GAPanalys utifrån nya nationella riktlinjer för schizofreni. Implementera nya nationella riktlinjer för schizofreni. En regional GAP-analys utifrån nya nationella riktlinjer för schizofreni har tagits fram och implementeringen har påbörjats. Regionala GAP-analyser för kommunerna i länet respektive landstinget har tagits fram. Ett arbete med att ta fram ett vård- och insatsprogram för schizofreni pågår inom ramen för uppbyggnaden av Resurscentrum för psykisk hälsa. 14 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

82 Utvecklingsledaren ingår i den regionala arbetsgruppen. En konferens, gemensam för sydöstra sjukvårdsregionen, kommer anordnas i november. Där kommer GAPanalyser och implementeringsbehov presenteras för beslutsfattare. Bidra till förbättrade stödoch behandlings-insatser av personer omhändertagna enligt LOB, Lagen om omhändertagande av berusade personer. Arbetet har fortlöpt enligt plan. Enligt beslut i Länsgemensam ledning pågår ett arbete utifrån två spår. En utbildningsinsats för arrestvakter är planerad till hösten och ett arbete pågår med att ta fram gemensamma rutiner för socialtjänsterna i länet. MÅL 4 Bidra till samverkan, utveckling och forskning mellan länets socialtjänster genom Kompass Kommunal Praktisk Samverkan Socialtjänst Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Samordna arbetet med att formulera gemensam målbild för hela socialtjänstens område 2018 och framåt. En plan med tydlig målbild för socialtjänstens gemensamma utvecklingsarbete efter 2018 har tagits fram. Ett fortsatt samverkansavtal mellan länets kommuners socialtjänst har upprättats. En dialog pågår mellan socialcheferna och blivande kommunförbund med målsättningen att ett nytt avtal ska vara klart i september/oktober. Följa upp och utvärdera nuvarande regional samverkans- och stödstruktur. Beslut har tagits om utvecklad samverkan kring familjehemsvården. En utredning har färdigställts som utkast till ett förslag. Det ska upp för beslut på en socialchefsträff i oktober. Samordna aktiviteterna som social- och omsorgscheferna i länet styr och leder inom Kompass. Beslut har tagits om utvecklad samverkan kring familjerättsarbete. En utredning har färdigställts som utkast till förslag. Det ska upp för beslut på nästkommande socialchefsträff. Bidra till att samtliga kommuner tar aktiv del i Kompass olika utvecklingsspår. Samtliga kommuner har deltagit i utvecklingsspåren inom Kompass. Ett avtal med CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, är klart när det gäller genomförande av ny skolundersökning av alkohol- och drogvanor Tio av länets kommuner deltar. En planerad slutkonferens i april blev inställd på grund av för få deltagare. Länets kommuner deltar aktivt genom olika nätverk. 15 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

83 Näringsliv och kompetens Områdesgruppen driver utvecklingsfrågor inom till exempel kompetensförsörjning, näringsliv, innovation, internationalisering eller utveckling av besöksnäringen. Fördelar regionala utvecklingsmedel till företag i form av företagsstöd eller till organisationer, kommuner eller andra aktörer i form av projektmedel. Vi ansvar också för regional samverkan inom lärande, utbildning och kompetensförsörjning. Näringslivschefer, turistchefer, företagsfrämjande aktörer, yrkeshögskoleanordnare och skolchefer är några exempel på nätverk som vi samverkar genom. MÅL 1 Bidra till ökad digitalisering. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Inventera och kvalitetssäkra aktörernas arbete med tillgänglighet för att kunna bygga en digital tillgänglighetsguide för besöksnäringen. 200 aktörer inom besöksnäringen har deltagit i projektet. Under hösten kommer aktörerna att påbörja inventering och kvalitetssäkringen. Marknadsföra och sprida information om digitaliseringschecken via tillgängliga kanaler och nätverk. Visa exempel på företag som nyttjat stödet via artiklar i press och på webb. Antal inkomna och beviljade digitaliseringscheckar har ökat med 10 procent jämfört med (Mätning vid årsskiftet av antal beslut inklusive avslag) Första halvåret har antalet inkomna och beviljade checkar ökat med 21 % sedan föregående år. Under perioden har 31 (24)checkar beviljats av 31 (26)ansökningar. Till detta kan läggas Affärsutvecklingscheck/digitalisering (ej 1:1- anslag) där 3 (4) checkar beviljats. (siffra i parentesen avser 2017) Totalt har antal beviljade checkar ökat från 28 till 34, d.v.s. med 21 %. MÅL 2 Bidra till att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Förankra och påbörja genom-förandet av insatser i beslutat handlingsprogram för Kom-petensförsörjning Kalmar län. Handlingsprogram inkl. plan för uppföljning har tagits fram och beslutats. Arbetet pågår och beslut tas, efter remiss, av Region Kalmar län under våren Genomföra projektet Motivation leder till framgång enligt beslutad plan. Andelen behöriga till gymnasiet och till vidare utbildning har ökat jämfört med Mätning görs vid årsskiftet 16 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

84 Närvaron för målgruppen har ökat jämfört med Mätning görs vid årsskiftet Arrangera möten med det regionala nätverket för yrkeshögskoleutbildning för ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och bättre utfall för länet utifrån inlämnade ansökningar. Antalet beviljade yrkeshögskoleplatser per invånare till länet har ökat jämfört med våren Antalet beviljade platser per invånare har ökat under 2018 till 75 (72) platser för Kalmar län. MÅL 3 Bättre nyttjande av företagsstöd som verktyg för förnyelse av näringslivet. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Koppla beviljade företagsstöd tätare till de innovations-miljöer och branschsatsningar som initierats i länet och i samarbete med närliggande län. Antal ansökningar om konsultcheckar till branscher med särskild prioritet, till exempel besöksnäring, livsmedel med flera har ökat. För närvarande pågår ett arbete med att definiera prioriterade branscher i termer av SNI-koder. Detta kommer att göra det möjligt att följa upp dessa branscher i handläggarsystemet. Identifiera och hitta nya kanaler för att nå ut till andra grupper för ökad kännedom om regionförbundets företagsstöd hos underrepresenterade grupper såsom unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Sprida information via sociala medier. Genomförd satsning på sociala medier har följts upp efter avslutad kampanj. Under oktober 2017-mars 2018 gjordes en marknadsföringsinsats via Facebook och Twitter för att öka kännedomen om regionförbundets stöd bland underrepresenterade grupper. Kampanjen resulterade i få relevanta förfrågningar har kommit från kundgrupperna. Totalt har 29 svar inkommit vilket lett till 7 bokade besök. Sammantaget har 4 ansökningar inkommit som går att hänföra till kampanjen. Trots det statistiskt begränsade gensvaret går det att skönja en förhållandevis stor andel kvinnor (jämfört med den löpande verksamheten). Endast två av dessa ledde dock till en ansökan. 17 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

85 MÅL 4 Bidra till ökad internationalisering. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Ta ansvar för arbetet inom området Bioekonomi och utveckla modell för det fortsatta arbetet. Delta i kommunikationsplattform för bioekonomisk utveckling för svenska regioner. En modell har tagits fram för tydligare ansvarsfördelning mellan regionerna inom samarbetet för Brysselkontoret. Området Bioekonomi omfattar flera olika delområden där regionerna samarbetar sedan tidigare. Arbetet bygger på ex Skogsoch trästrategierna, Livsmedelsstrategin och inom bioenergi. Modellen som tas fram bör därför anpassas så att alla regioner i Brysselsamarbete nås på rätt sätt. Arbetet fortsätter utvecklas under Det processorienterade arbetet tillsammans med Brysselkontoret har öppnat nya vägar in i europeiska nätverk. Detta ökar möjligheterna för att ta del av information om nya EU-lagförslag. Det ökar också möjligheter för samordning av yttranden på regional nivå. Regionförbundet deltar också aktivt tillsammans med övriga regioner i landet i uppbyggnaden av en ny kommunikationsplattform för bioekonomisk utveckling. Under hösten fortsätter vi att aktivt delta i nätverket för att kunna påverka innehåll och form. Under första halvåret har 13 (10) checkar beviljats av 13 (10) ansökningar. (Siffran i parentesen avser 2017) Till detta kan läggas Affärsutvecklingscheckar/ internationalisering (ej 1:1-anslag) där 0 (6) checkar beviljats. Totalt har antal beviljade checkar minskat från 16 till 13. Antalet egna checkar har dock ökat från 10 till 13. Förbättra samarbete med Enterprise Europe network (EEN), Business Sweden med flera. Antalet ansökningar om företagsstöd för internationalisering har ökat jämfört med 2016/2017. Under hösten har länets nya exportcentra invigts vilket förhoppningsvis resulterar i ett större intresse för exportfrågor och internationalisering. Arbeta aktivt med Euroregion Baltic (ERB) genom att delta i sekretariats- och styrelsemöten, medverka som partner samt leda Regionförbundet har medverkat som partner i minst fem projekt med koppling till ERB. Regionförbundet har deltagit i ERB:s sekretariats- och styrelsemöten under första halvåret 2018 och genom Akko Karlsson som ordförande lett arbetet i organisationen fram till den 15 februari Regionförbundet har också lett arbetet i 18 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

86 arbetet i ERB Water Core Groupe. ERB:s Water Core Group under första halvåret Regionförbundet är projektledare för projekten CaSYPoT, CaSYPoT-Ru och Waternets-Ru samt partner i projektet Umbrella och associerad partner i projektet DUNC. Samtliga med koppling till ERB. Inom arbetet med besöksnäringen har regionförbundet inlett kontakter med projektet Baltic Tourism Center. Skapa kontakter med nätverk på europeisk nivå inom ramen för projektet Växande besöksnäring. Regionförbundet har deltagit i aktiviteter hos identifierade europeiska nätverk. En första kontakt har tagits av Brysselkontoret för att hitta rätt nätverk på europeisk nivå för utveckling av besöksnäringen 19 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

87 Lärande och biblioteksstöd Kompetensutvecklar länets skolledare, lärare och elever inom digitala verktyg och annan media. Kurser, omvärldsbevakning samt digital mediekatalog är verktyg i detta. Vi initierar, leder och samordnar också länets gemensamma utvecklingsarbeten inom biblioteks-området. Viktiga nätverk är bl.a. nätverken Splitvision, IT-pedagogerna i Kalmar län, bibliotekscheferna, barn och unga samt skolbibliotekarienätverket. Viktiga samarbets-partners är bl.a. Linnéuniversitetet, Reaktor sydost, UR, regionbibliotek i angränsande län, Sveriges kommuner och landsting samt Kungliga biblioteket. MÅL 1 Stödja länets skolledare i deras uppdrag att utveckla Kalmar läns skolor avseende digitalisering. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Kartlägga rektorers stödbehov i självskattningsverktyget LIKA och uppföljningssamtal. Minst 100 kartlagda skolor i länet med verktyget LIKA från SKL har inrapporterats till AV-Media. 72 LIKA-värderingar har skickats in från länets rektorer. Erbjuda relevant omvärldsbevakning. Frågor om kunskap för skolledare har lyfts fram vid minst fyra tillfällen genom nyhetsbrev. Ett första nyhetsbrev, om teknikval i skolan har gått ut i till de i nuläget 49 skolledare som anmält sitt intresse för att få nyhetsbrev. Erbjuda kompetenstödjande insatser som kurser, samtal, föreläsningar och nyhetsbrev. AV-Media har genomfört riktade insatser mot skolledare under året. Information om GDPR har lämnats till skolledare. Det har också lämnats information och delredovisning av LIKAvärderingar till förvaltningschefer. En del Facebookinlägg har riktats till personer i skolledande position. 20 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

88 MÅL 2 Ett tätare samarbete med kommunernas IKT-pedagoger som jobbar i skolor och förskolor. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Kartlägga kompetensen bland länets IKT-pedagoger. Nätverket har kartlagt sina kunskaper vid minst ett tillfälle. Planeras att genomföras i höst Utifrån kartläggningen ska AV-Media ta fram en kompetensutvecklingsplan för IKT-pedagognätverket. En kompetensutvecklingsplan för nätverket är framtagen. Planeras att påbörjas i höst Under 2018 planeras 4 nätverksträffar samt en resa till BETT (mässa för IKT och digital pedagogik) som samordnas av AV-Media. Fyra nätverksträffar samt resa till den brittiska IKT-mässan BETT är genomförd. Ett nätverksmöte för IKT-pedagoger har genomförts med tema Gapminder. Ett möte med Split-vision har genomförts. Splitvision är ett länsnätverk för utvecklingsledare och IT-samordnare inom utbildningsområdet. En resa till BETT-mässan i London har genomförts med 25 deltagare. Ett uppföljningsmöte har genomförts efter BETT-resan. 21 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

89 MÅL 3 AV-Medias tjänster ska vara mer kända bland skolledare, pedagoger och elever. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer AV-Media ska erbjuda introduktionsmöten om sitt utbud för nyanställda i länets 12 kommuner. Minst ett introduktionsmöte har genomförts i varje kommun. Ett introduktionsmöte är genomfört. Flera är planerade under hösten AV-Media ska medverka på pedagogiska konferenser och mässor i länet. AV-Media har synts på större mötesplatser för verksamma inom skola och förskola vid minst 4 tillfällen. AV-Media har genomfört föreläsning och workshop på Skoldatateksdagarna Södra regionen för 72 pedagoger. Genomföra riktade kampanjer via våra kanaler till olika målgrupper. Antalet följare till AV-Medias sociala medier har ökat från 400 till 700. AV-Medias nya testrum har haft 300 besökare. Antal delade planeringar i Plus har passerat 300. AV-media har vid halvårsskiftet 564 följare på Facebook och Instagram personal i skolorna följer AV-medias nyhetsbrev. Testrummet har från mars månad haft 52 besökare fördelade på 10 tillfällen. I testrummet har besökare kunnat testa och få stöd i hur de digitala lärverktyg som AV- Media lånar ut kan användas. Plus har 223 delade lektionsplaneringar som beskriver hur man kan arbeta med t.ex. mediekatalogens filmer utifrån läroplanernas intentioner. Arbeta för att fortsätta med befintliga samarbeten med Linnéuniversitetet avseende VFU (Verksamhetsförlagd utbildning). Minst 4 aktiviteter kring VFU har genomförts av AV-Media. Hittills har det genomförts 4 aktiviteter för totalt 94 studenter vid Linnéuniversitetet som ska ut på verksamhetsförlagd utbildning i skolor och förskolor. Det har varit 57 förkollärarstudenter som testat på ipad och interaktiv skärm som pedagogiskt verktyg. 37 fritidslärare och studenter ha fått pröva på att jobba med digitalt berättande och kommunikation. Förbättra tillgänghetsgraden och användandet av AV- Medias webbplats samt göra eventuella anpassningar utifrån den nya dataskyddsförordningen. AV-Medias webbplats har förbättrade mätvärden avseende tillgänglighet (enligt W3Cstandard) jämfört med mätning Mätning ej genomförd ännu. Gör större översyn över webblösning för kommunförbundet. Däremot har det skett en översyn och vissa anpassningar utifrån GDPR. 22 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

90 MÅL 4 Höjd kompetens hos länets biblioteksanställda för att bättre anpassa bibliotekens digitala erbjudande till medborgarna. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Kartlägga kompetensbehovet hos länets folkbibliotek. Utifrån kartläggningen erbjuda kompetensinsatser för anställda vid länets folkbibliotek. Minst 3 kompetenshöjande insatser som kurser eller föreläsningar har genomförts. Följande insatser genomfördes: 2 utbildnings-tillfällen om GDPR på bibliotek. 1 utbildnings-tillfälle om Talboken kommer med Myndigheten för tillgängliga medier 1 seminariedag om bibliotek och fritidsgårdar i samverkan 1 Workshop om stärkta bibliotek och hjälp med projektansökningar. MÅL 5 Regionbiblioteket ska belysa och stödja biblioteken i deras roll som arena för demokrati och fri information. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Erbjuda kompetensinsatser för bibliotekschefer vid länets folkbibliotek. Erbjuda en konferens om demokrati och bibliotek för regionens politiker. 1-3 möten och minst 1 utbildningsinsats har genomförts för chefer vid länets folkbibliotek. En konferens om demokrati och bibliotek har genomförts för regionens politiker. Under första halvåret har det genomförts 3 chefsmöten och 2 fortbildningsdagar inom området ledarskap. Fortbildningsdagarna genomfördes tillsammans med Blekinge/Kronoberg. Den 8 maj genomfördes en nationell konferens Historisk satsning på biblioteken i Kalmar. 80 personer deltog och 780 personer följde webbsändningen. Bland annat presenterades utkastet för den nationella biblioteksstrategin. MÅL 6 Undersöka förutsättningar för att utveckla en modell kring skolbiblioteksfunktion för små skolenheter. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer 23 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

91 Med utgångspunkt i regional skolbiblioteks-strategi genomföra en förstudie inför projekt som syftar till att främja mindre skolors skolbibliotek. En förstudie är genomförd. Ett förslag på projekt är framtaget. Efter samtal med landstinget utgår mål 6. MÅL 7 Förbättrad biblioteksservice med fokus på litteraturupplevelser på landsbygden. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Genomföra kartläggning om behovet av förbättrad biblioteksservice med fokus på litteraturupplevelser på landsbygden. En pilotkommun ska utses och en projektplan ska tas fram. En färdig kartläggning om behovet av biblioteksservice är framtagen. En pilotkommun är utsedd. En projektplan är framtagen. Efter samtal med landstinget utgår mål Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

92 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Utgör ett nationellt expertstöd till kommuner, landsting och enskilda avseende anhörigstödsfrågor. Ger kunskapsstöd till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och stora medicinska behov. Arbetet handlar bl.a. om att uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser i anhörigstödet, bidra till att underlätta förutsättningen att kombinera rollen som anhörig med arbete och god hälsa samt stödja och utveckla hälso- och sjukvården roll och ansvar kring stöd till anhöriga. Arbetet är ett regeringsuppdrag. MÅL 1 Bidra till högre kvalitet och produktivitet inom området stöd till anhöriga. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Stödja och underlätta ett utvecklingsarbete och implementering av anhörigstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare. Utveckling av metoder för ett individuellt och familjeorienterat anhörigstöd ska prioriteras. Nka har genomfört: remissvar på statlig utredning 20 konsultationer till myndigheter, beslutsfattare och personal nätverksträffar med fyra nätverk med praktiker och idéburna organisationer Målet är uppnått. Nka har genomfört: två remissvar, Socialstyrelsen och Swedish Standard Institute i genomsnitt tre konsultationer dagligen genomförs till myndigheter, beslutsfattare och personal träffar med två nätverk har genomförts och tre genomförs i höst. Fungera som en länk mellan forskning och praktik samt utveckla och förmedla metoder och verktyg. Nka har genomfört/medverkat/påbörjat/ avslutat minst: ett EU Horizon 2020 projekt - anhörigstöd tre EU Erasmus+ projekt - anhörigstöd två nationella forskningsprogram - anhörigstöd ett forskningsprojekt - anhörigstöd Målet är uppfyllt. Nka driver: EU-projektet Me-We för att utveckla insatser till unga anhöriga. Tre Erasmus+ projekt pågår Nka medverkar i ett inter-nationellt samt två nationella forskningsprogram Nka medverkar i ESF-projektet Motivation leder till framgång. Bidra till utveckling av metoder och verktyg samt till systematisk spridning och uppföljning av dessa. Nka ska ha genomfört/påbörjat/avslutat: stöd till minst tre utvecklingsprojekt hos kommuner, landsting och idéburna organisationer och följt upp anhörigstöd utvecklat en app (COAT) för att kartläggning av behov av behov hos anhöriga och planering av stöd minst ett blandat lärande nätverk om systematisk Målet är uppfyllt. Nka kommer i samverkan med Socialstyrelsen och intresserade kommuner leda projektet Koordinator till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Nka ingår i och stödjer Bräcke Diakoni i tre Arvsfondsprojekt om stöd till anhöriga. Apputvecklingen av COAT pågår i SKL:s tjänstedesignprojekt i samverkan med 25 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

93 uppföljning och kvalitetsutveckling. anhöriga och anhörigkonsulenter och en specifikation är framtagen. ett blandat lärande nätverk med 12 kommuner startar i september. Sammanställa samt förmedla forskningsresultat och bästa tillgängliga kunskap inom området. Nka ska ha förekommit i media om anhörigfrågor vid minst 10 tillfällen under året. Nka har publicerat minst: två kunskapsöversikter och rapporter tre vetenskapliga artiklar två nyhetsmagasin 10 digitala nyhetsbrev 100 inslag på NkA:s egna kanaler i sociala medier (Facebook, Twitter och MyNewsdesk) Nka har producerat: en nationell film om anhörigfrågan som spritts i hela landet en webbutbildning. Nka har genomfört: en nationell konferens medverkat vid 10 konferenser, seminarier och workshops en högskolekurs 10 webbinarier. Målen är på väg att uppfyllas under året. Nka har förekommit i media vid åtta tillfällen. Nka har publicerat en kunskapsöversikt och tre rapporter är under arbete två artiklar har publicerats i vetenskapliga tidskrifter sex digitala nyhetsbrev, ett nyhetsmagasin och 120 inslag på Nka:s egna kanaler i sociala medier (Facebook, Twitter och MyNewsdesk) Nka har påbörjat arbetet att: producera en film om anhörigfrågan i samverkan med Röda korset En webbutbildning håller på att planeras och kommer att produceras nästa år avseende Vuxensyskon som anhöriga. Nka har genomfört: en högskolekurs om Barn som anhöriga sex webbinarier varit medarrangör av två nationella konferenser Med medel från Social-departementet har Nka påbörjat utvecklingen av en verktygslåda avseende Anhöriga och fallprevention vilken kommer att bestå av en kunskapsöversikt, utbildningsmaterial, broschyrer och webbinarier. Ge kunskapsstöd direkt till föräldrar och anhöriga till personer, företrädesvis barn och unga, med kombination av flera omfattande funktionsnedsättningar och omfattande medicinska behov. Nka har för målgruppen: erbjudit konsultation till minst 40 föräldrar eller anhöriga publicerat minst tio artiklar om anhörigskap och flerfunktionsnedsättning genomfört minst två webbinarier genomfört en nationell konferens om Anhöriga och flerfunktionsnedsättning. Målet är uppnått. Nka har för målgruppen: erbjudit konsultation till 60 föräldrar/anhöriga publicerat 29 artiklar om anhörigskap och fler-funktionsnedsättning på Nka:s webbsida Genomfört en nationell konferens Livets möjligheter, anhöriga och flerfunktionsnedsättning, för 320 deltagare genomfört ett webbinarium. 26 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

94 Stödja och utveckla hälsooch sjukvårdens roll och ansvar när det gäller stödet till anhöriga. Nka har genomfört/påbörjat/avslutat: stöd till minst två utvecklingsprojekt som involverar hälso- och sjukvården. Målet är uppnått. Nka ger stöd till: Geriatriska kliniken, sjukhuset i Kalmar Arvfondsansökan planeras tillsammans med Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och Bräcke Diakoni Region Skåne och utvecklingen av närvård. MÅL 2 Verksamheten ska genomsyras av ett jämlikhetsperspektiv och uppmärksamma könsrelaterade skillnader och konsekvenser inom anhörigstödet. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Kartlägga situationen avseende könsrelaterade skillnader och konsekvenser inom anhörigstödet. En befolkningsstudie som kartlägger anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser inklusive könsrelaterade skillnader är genomförd. Befolkningsstudien har planerats och frågeformulär utformats under våren tillsammans med forskare fån Lunds universitet och Dalarnas högskola. Datainsamlingen kommer att genomförs under oktober och november av SCB på uppdrag av Nka och Linnéuniversitetet. Kartlägga det anhörigstöd som ges av kommunerna avseende omfattning, innehåll, könsrelaterade skillnader och jämlikhetsperspektiv En webbenkät till landets samtliga kommuner som också inkluderar könsrelaterade skillnader och ett interkulturellt perspektiv har genomförts. Planering av webbenkäten pågår. Involvera ett jämlikhetsperspektiv i pågående och planerade aktiviteter. Ett jämlikhetsperspektiv ingår i Nka:s samtliga aktiviteter och publikationer. Ett urval av aktiviteter och publikationer kommer att granskas ur ett jämlikhetsperspektiv under hösten. MÅL 3 Särskilt uppmärksamma anhörigstöd i ett interkulturellt perspektiv. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Involvera ett interkulturellt perspektiv i pågående och planerade aktiviteter. En befolkningsstudie som kartlägger anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser inklusive ett interkulturellt perspektiv är genomförd. Ett interkulturellt perspektiv ingår i den befolkningsstudie som genomförs i höst. En enkätundersökning till landets alla anhörigkonsulenter har gjorts avseende hur stödet till anhöriga anpassas utifrån ett interkulturellt perspektiv. 27 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

95 MÅL 4 Särskilt bidra till att underlätta förutsättningarna för att kombinera rollen som anhörig med arbetslivsdeltagande och god hälsa. Aktivitete r Indikatorer Uppföljning av indikatorer Kartlägga situationen avseende anhörigrollen, arbetslivsdeltagande och god hälsa. En befolkningsstudie som kartlägger anhörigomsorgens omfattning och konsekvenser inklusive könsrelaterade skillnader är genomförd. Undersökningen om könsrelaterade skillnader i anhörigomsorgen ingår i den befolkningsstudie som genomförs i höst. Genomföra olika insatser för att bidra till ökad medvetenhet om frågan hos arbetsgivare, beslutsfattare och media. En informationsaktivitet till arbetsgivare, beslutsfattare och media har genomförts. En informationsaktivitet planeras till 2019 när resultaten från befolkningsstudien är klara. I samverkan med arbetsgivare och anhöriga utveckla metoder för stöd till yrkesverksamma anhöriga. Ett utvecklingsarbete med minst fem arbetsgivare för att utveckla metoder för stöd till anhöriga har genomförts. Nka medverkar i Landstinget i Kalmar läns ansökan till EU för utvecklingsarbete kring stöd till anhöriga tillsammans med arbetsgivare i Sverige, Irland, Norge och Slovenien. MÅL 5 När det gäller barn som anhöriga särskilt bidra till sådant stöd att anhörigas svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer I pågående och planerade aktiviteter vara särskilt uppmärksam på att föreslagna insatser inte bidrar till att anhörigas svårigheter inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. Nka har utvecklat aktiviteter som medför att närståendes svårigheter inte inkräktar på barnets hälsa, utveckling och skolgång. De aktiviteter som utvecklas syftar till att de närståendes svårigheter inte inkräktar på barns hälsa, utveckling och skolgång. MÅL 6 Fungera som en samordnande nationell kontaktpunkt för internationellt samarbete och utbyte av kunskap, erfarenheter och information. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer 28 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

96 Ingå i internationella organisationer och nätverk och medverka i internationella samverkansprojekt och konferenser. Nka har medverkat i: Eurocarers (anhörigorganisationer och FoU-centra i Europa) Skandinaviskt nätverk för kunskapsutbyte avseende Barn som anhöriga det nordiska myndighetsnätverk avseende Barn som anhöriga. Målet är uppnått. Nka är aktiva i samtliga nätverk, varav Nka:s FoU-ledare är ordförande i Eurocarers. MÅL 7 Systematisk uppföljning och kvalitetsutveckling av Nka:s verksamhet. Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Kontinuerligt följa loggingdata från Nka:s webbsida och sociala medier och vidta kvalitetsutveckling baserat på det. Loggingdata har följts och kvalitetsutvecklingplan utarbetats. Loggingdata från Nka:s webbsida följs kontinuerligt och kommer att utgöra underlag för en ny webbsida som i större utsträckning stämmer med Nka:s nuvarande uppdrag och som förbättrar sökfunktion på webbsidan. Webbutvärdering av Nka:s verksamhet riktad till de prenumeranterna av nyhetsbrevet. Resultatet av webbutvärderingen har analyserats. Förbättringsförslag har implementerats i verksamheten. Analys av webbutvärderingen pågår Utvärdering av konferenser, utbildningar, webbutbildningar och webbinarier och vidta kvalitetsutveckling baserat på det. Utvärdering av webbutbildningen Barn som anhöriga har gjorts avseende hur budskapet omsatts i praktiken och en revidering av utbildningen görs baserat på utvärderingen. Utvärderingar av samtliga webbinarier har gjorts och kvalitetsutvecklingplan utarbetats och implementerats. En utvärdering av webbutbildningen Barn som anhöriga planeras till hösten 2018/våren 2019 Samtliga webbinarier utvärderas och en analys är planerad till hösten 2018/våren 2019 En sakkunnig granskning, s.k. Peer review-process" med specialistgranskning av Nka:s publikationer före publicering. En Peer review-process" har genomförts. Målet är uppnått. Peer review process genomförs alltid. 29 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

97 Administration Verksamhetsstyrning genom bland annat budget, redovisning, finansiering och uppföljning samt löpande arbete i form av ex. löne- och fakturahantering. Utöver detta ingår ansvar för frågor som rör posthantering och diarium, kontorsservice, kurs och konferens samt personal- och kommunikationsfrågor. Områdesgruppen arbetar också med analys och trender utifrån data och statistik inom regionförbundets verksamhetsområden samt ger administrativt stöd till den politiska organisationen. MÅL 1 Säkerställa god kvalitet i regionförbundets interna processer Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Följa de rutiner och processer som vi har och utveckla dessa vid behov. Kontroll av: Efterlevnad av ramavtal Utskick av underlag till sammanträden inom utsatt tid Efterlevnad av ramavtal kontrolleras via stickprov i en gång per år enligt fastställd kontrollplan. Vid tidpunkten för delårsrapporten har granskning inte utförts. Datumen för sista dag att lämna in underlag till sammanträden har tydliggjorts, framförallt via tydligare utskick till områdeschefer, vilket har inneburet en större kvalitetssäkring av underlagen. MÅL 2 Implementera de nya lagar som kommit inom området, bland annat ny kommunallag och dataskyddsförordning Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Genomgång av hur regelförändringarna påverkar regionförbundets verksamhet. Framtagna handlingsplaner för anpassning av verksamheten. När det gäller dataskydd har bland annat rutiner för behandling av personuppgifter tagits fram och all personal har erbjudits utbildning. Flera personuppgiftsbiträdesavtal har tecknats. I fråga om nya kommunallagen har bland annat nya rutiner för anslag och en direktörsinstruktion tagits fram. 30 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

98 MÅL 3 Bidra till ett korrekt och tydligt genomförande av övergångarna till regionkommun och kommunförbund Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Inventering av möbler och inventarier. Intern och extern kommunikation kring regionbildning. Anpassa våra rutiner och system till exempel ekonomisystem webb Personalfrågor vid verksamhetsövergång, riskoch väsentlighetsanalys samt förhandlingar. Framtagen inventarielista. Framtagna handlingsplaner för anpassning av rutiner och system. Inventeringen är till största delen klar. Lägesrapporter kring regionbildningen har under våren kommunicerats löpande i regionförbundets kanaler. En inventering av regionförbundets kanaler samt hur dessa påverkas av regionbildningen pågår. Därutöver fortskrider arbetet med de delar som är kopplade till det nya varumärket, såsom varumärkesbeskrivning, logotype, grafisk profil samt omgörning av kanaler m.m. En kommunikationsplan för regionförbundets upphörande samt för den nya organisationen håller på att tas fram. Med anledning av att kommunförbundet ska vara en ideell förening har det väckts frågor om vilka skattekonsekvenser det får för organisationen. Utredning pågår. Inför bildandet av kommunförbundet har beslutsunderlag tagits fram om stadgar, budget, finansieringsmodell mm. Checklistor och processer har tagits fram inom olika sakområden (HR, ekonomi, pensioner, arkiv/diarium, kommunikation) för att skapa en helhetsbild över bildandet av regionkommun och kommunförbund. Samarbeten med landstinget respektive kommunförbundet har fortskridit inom de administrativa områdena. Under början av året färdigställdes risk- och konsekvensanalysen av förändring och avslut av regionförbundet inklusive handlingsplan. Aktiviteter har genomförts i enlighet med handlingsplanen. 31 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

99 MÅL 4 Bidra till ett korrekt och tydligt genomförande av avvecklingen av regionförbundet Aktiviteter Indikatorer Uppföljning av indikatorer Avsluta, enligt listor, till exempel akter avtal/licenser inventarier Personalfrågor vid verksamhetsövergång, riskoch väsentlighetsanalys samt förhandlingar. Minskat antal öppna ärenden Minskat antal aktiva avtal Alla medarbetare som har öppna ärenden har fått lista på dessa och har ombetts gå igenom dem för att se vilka som ska vara öppna. Det samlade arbetet under perioden har gjort att antalet öppna ärenden minskat med ca 30%. Avtal har gåtts igenom har diskussioner förs med landstinget och kommunförbundet om vilka som ska föras över till andra organisationer, vilket är en förberedelse för minskning av antalet aktiva avtal. Checklistor och processer har tagits fram inom olika sakområden (HR, ekonomi, pensioner, arkiv/diarium, kommunikation) för att skapa en helhetsbild över avvecklingen av regionförbundet. Risk- och konsekvensanalys av förändring och avslut av regionförbundet inklusive handlingsplan färdigställdes under början av året. Aktiviteter har genomförts i enlighet med handlingsplanen. MBL- förhandling har skett med fackliga organisationer om avslut av regionförbundet. 32 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

100 Delårsbokslut Ekonomisk måluppfyllelse Delårets verksamhet har resulterat i ett överskott på kronor. Prognos för helåret beräknas till ett överskott på kronor, att jämföra med budgeterat nollresultat. Intäkter januari-augusti 2018 Regionförbundets intäkter hittills under året uppgår till kronor. Medlemsavgifter och medlemsbidrag från länets kommuner och landstinget utgör tillsammans 43 % av finansieringen. Resterande 57 % består av extern finansiering i form av projektbidrag, statsbidrag och övriga ersättningar och intäkter. Fördelningen mellan olika intäktsslag framgår av diagrammet ovan. Finansiella mål och ekonomisk ställning Styrelsen har fastslagit tre finansiella mål: Soliditet, betalningsförmåga på lång sikt, ska överstiga 20 % Likviditet, betalningsförmåga på kort sikt, ska överstiga 100 % Projektfinansieringsgrad, betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering, ska överstiga 100 % 33 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

101 Finansiella nyckeltal Soliditet, % Likviditet, % Projektfinansieringsgrad, % Observera att delårsboksluten 2017 och 2018 omfattar perioden januari-augusti medan de äldre jämförelsetalen omfattar januari-juni. Till förbundets förfogande står från föregående år balanserat resultat kr årets resultat kr Summa disponibla vinstmedel (eget kapital) kr Disponibla vinstmedel per resultatenhet Kansli kr (anm; 5,5 mkr är bundet i Kommunernas Hus AB) AV-Media kr Fokus Kalmar län kr Regionförbundet uppfyller Kommunallagens krav på att ha balans i ekonomin. Målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Viktigare händelser för bedömning av resultat och ställning Under 2017 tog arbetet i flera stora projekt fart, bland annat inom områdena livsmedel, integration, skolfrågor och ungdomspolitik. Regionförbundets omsättning ökade som en direkt följd av detta jämfört med föregående år då projektverksamheten påverkades av att befinna sig i glappet mellan två av EU:s programperioder. Projektverksamheten har under 2018 fortsatt på samma nivå som 2017, men med en något lägre omsättning till följd av att flera projekt med omfattande utbetalningar av projektbidrag och motsvarande projektintäkter som var i full drift hela 2017 nu har avslutats. I enlighet med verksamhetsplan och budget, och i likhet med år , belastar även i år finansiering av verksamheten kommunal praktisk samverkan socialtjänst (KOMPASS) resultatenheten Fokus med tkr för helåret (800 tkr i delårsbokslutet). Till detta kommer avvecklingskostnader för personal med 3 tkr enligt prognos. Regionförbundet i Kalmar län kommer att avvecklas per den 31 december 2018, och verksamheten övergår till Region Kalmar län respektive Kommunförbundet Kalmar län. Processerna medför kostnader utöver ordinarie verksamhet som belastar regionförbundet under När likvidationen avslutas kommer eventuella kvarvarande tillgångar fördelas mellan ägarna enligt förbundsordningen. Resultat Regionförbundet redovisar ett positivt resultat med tkr kronor. Budget för helåret 2018 är ett nollresultat, medan prognosen visar på ett överskott med 754 tkr. Delårsresultatet inkluderar underskott med 802 tkr i resultatenheten Fokus. 34 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

102 Driftredovisning per enhet (tkr): Driftredovisning, tkr Utfall Utfall Prognos 2018 Budget 2018 Prognos budgetavvikelse 2018 Utfall 2017 Kansli AV-Media Fokus Nka Räntenetto Resultat Kansliets överskott på tkr beror på att utfallet på projektbidrag och övriga ersättningar och intäkter under perioden blev högre än budgeterat, samtidigt som övriga rörelsekostnader är lägre än förväntat. För helåret beräknas resultatet bli ett lägre överskott. Prognosen visar en positiv budgetavvikelse på 226 tkr, vilket ger ett överskott på helåret på tkr för kansliet. AV-Media visar ett positivt delårsresultat på 840 tkr. Under årets första åtta månader har verksamheten periodvis haft vakanser som nu är tillsatta. Utfallet för helåret är ett mindre överskott och helårsprognosen beräknas till +65 tkr. Fokus redovisar ett underskott med 802 tkr i delårsbokslutet. Ingen verksamhet har bedrivits sedan 2013, men medel har nyttjats för verksamheten KOMPASS med 800 tkr och resultatenheten bär vissa avvecklingskostnader för personal. Prognos för helåret är ett underskott på tkr. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) redovisar nollresultat. Verksamheten finansieras av projektmedel och statsbidrag beviljade för särskilda uppdrag. Statsbidraget för 2018 är tkr och har under perioden erhållits i sin helhet. De medel som inte förbrukats vid tidpunkten för delårsbokslutet har balanserats. Årsprognosen är ett förväntat överskott med 449 tkr. Finansnettot för perioden i likhet med prognosen för helåret visar att ränteintäkterna är lika stora som de finansiella kostnaderna. Investeringsredovisning Inga investeringar har gjorts under perioden. Beträffande kapitalkrävande anskaffningar tillämpar regionförbundet i regel leasing. Ekonomisk framtidsbedömning Regionförbundets totala prognos för helåret är +754 tkr, där kansli inklusive finansnetto bidrar med ett överskott på tkr, AV-Media med 65 tkr och Nka med 449 tkr. Finansieringen av KOMPASS medför ett underskott på tkr. Då budgeterat resultat är ett nollresultat, ger prognosen en beräknad positiv budgetavvikelse på 754 tkr. Då Region Kalmar län och Kommunförbundet Kalmar län startar sin verksamhet den 1 januari 2019 kommer Regionförbundet i Kalmar län att avvecklas. Regionförbundets verksamhet kommer att bedrivas inom ramen för de två nya organisationerna. 35 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

103 Finansiella risker Den finansiella risken bedöms vara relativt liten. Projektverksamheten står för den mest känsliga delen, men ger också förutsättningar för att bedriva den verksamhet som genomförs. De enskilda projekten budgeteras på detaljnivå och uppföljning görs löpande under året. Vid en ekonomisk prognos om underskott i ett enskilt projekt finns det ofta handlingsutrymme för att minimera underskottet. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen skall enligt lagen om kommunal redovisning visa resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för regionförbundet och övriga juridiska personer i vilka regionförbundet har ett betydande inflytande. Kommunernas Hus AB (ägarandel 100 %) ska därför ingå i den sammanställda redovisningen. Då delårsbokslut inte upprättas för Kommunernas Hus AB, görs inte heller någon sammanställd redovisning per 31 augusti. Intern kontroll Granskning sker i enlighet med fastställd kontrollplan års kontrollplan innehåller kontrollmoment inom områdena upphandling/inköp, attesträtt, protokoll och it-säkerhet. Internkontrollplanen innehåller också åtgärder inom områdena personuppgifter och kvalitetssäkring av information. Återrapportering sker i anslutning till årsredovisningen. 36 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

104 Resultaträkning, kr not Prognos 2018 Budget Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Medlemsbidrag Projektbidrag Statsbidrag regional kulturverksamhet Övriga ersättningar och intäkter Jämförelsestörande poster 7 Verksamhetens kostnader Utbetalade bidrag Övriga rörelsekostnader Personalkostnader Jämförelsestörande poster 7 Avskrivningar 1, Rörelseresultat Övriga finansiella intäkter Övriga ränteintäkter m.m Finansiella kostnader Övriga räntekostnader m.m Resultat före extraordinära poster /Resultat efter finansiella poster Årets resultat Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

105 Balansräkning, kr not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Materiella varav ADB och Övrigt Finansiella varav aktier i koncernföretag i andra företag varav fordringar fordringar i koncernföretag Omsättningstillgångar Förråd, lager Rikskuponger Fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Interimsfordringar Kassa o bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav ingående eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensioner och liknande förpliktelser Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Interimsskulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

106 Kassaflödesanalys, kr not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, efter finansnetto Justering för av- och nedskrivningar Justering för betald skatt Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster (reavinst/förlust) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 13 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investering i finansiell leasing Försäljning av finansiell leasing Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar Övriga finansiella poster Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

107 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt Kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) samt i likhet med föregående årsredovisning, om inte annat anges nedan. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Till anläggningstillgångar hänförs inventarier och utrustning avsedd för stadigvarande användning i verksamheten (mer än tre år) och med ett anskaffningsvärde som överstiger kronor. Programvaror och minnesuppdateringar hänförs inte till anläggningstillgångar. AV- Medias datorer, TV-apparater, kameror och liknande hänförligt till produktion eller uthyrning betraktas inte som anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Antal år ADB-inventarier 3 Övriga inventarier 5 Leasingavtal, finansiella och operationella Samtliga leasingavtal är och redovisas som vanliga hyresavtal (operationell leasing). Tabellen nedan visar det nominella värdet (i tkr) av avtalade framtida leasingavgifter för avtal som tecknats för mer än 3 år. Antal Kaffemaskin Vattenkylare Kopieringsmaskin Bilar Not 2 Medlemsavgift Avser debiterade medlemsavgifter för länets kommuner och landstinget enligt beslutad budget. Not 3 Medlemsbidrag Här redovisas erhållna ersättningar och anslag från länets kommuner och landstinget. Projektbidrag ingår inte i posten. Not 4 Projektbidrag Posten omfattar projektbidrag där regionförbundet är projektägare (stödmottagare). Statsbidragen till verksamheten inom Nka ingår med tkr (motsvarar tkr för hela året) i beloppet. Av totalbeloppet tkr utgör tkr EU-bidrag, vilket är en fortsatt ökning av andelen EU-bidrag jämfört från 2015 och framåt. Anledningen till ökningen är att flera stora fleråriga projekt kom igång under Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

108 Not 5 Statsbidrag regional kulturverksamhet Regionförbundet får i år tkr i statsbidrag till regionbiblioteket från Kulturrådet, vilket blir 763 tkr omräknat till årets första åtta månader. Not 6 Övriga ersättningar och intäkter I posten övriga ersättningar och intäkter på tkr ingår bland annat kurs- och konferensavgifter med tkr, kansliersättning från länsstyrelsens anslag med tkr och finansiering av Brysselkontoret med tkr. Intäkterna avser såväl ordinarie verksamhet som projekt- och kursverksamhet. Not 7 Jämförelsestörande poster Inga jämförelsestörande poster har förekommit hittills under året. Not 8 Utbetalade bidrag Posten som totalt uppgår till tkr omfattar bidrag till ALMI med tkr och utbetalade projektbidrag inom kansliets projektverksamhet. I projektbidragen ingår bland annat Glasrikesmiljonen med tkr och Motivation leder till framgång med tkr. Not 9 Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader tkr, avser regionförbundets samtliga kostnader utöver personalkostnader och utbetalade bidrag. Kostnaderna avser såväl ordinarie verksamhet som projekt- och kursverksamhet. Kostnader för konsulter, inhyrd personal och föreläsare uppgår till tkr varav tkr avser kansliets projektverksamhet och tkr avser Nka. Not 10 Personalkostnader Personalkostnader tkr, avser regionförbundets samtliga personalkostnader, dvs såväl ordinarie verksamhet som projektverksamhet. Personalkostnaderna ligger något lägre än budgeterat. Not 11 Inventarier Inga investeringar har gjorts under perioden. Not 12 Finansiella intäkter och kostnader Periodens finansiella intäkter omfattar ränta på fordran på Kommunernas Hus AB och valutakursvinster uppgår sammanlagt till +20 tkr, medan de finansiella kostnaderna på totalt -20 tkr i huvudsak består av valutakursförluster. 41 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

109 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier (kr) Antal Aktier i Kommunernas Hus i Kalmar AB ( ) (100%) IT Plattform Småland & Öland AB (33,33%) Aktier i E22 AB (20%) Aktier i Industriellt Utvecklingscentrum IUC Träcentrum i Nässjö AB (2,5%) Sweden China Trade Council ekonomisk förening Långfristiga fordringar (kr) Långfristig fordran som förfaller till betalning Senare än fem år efter balansdagen: Avser fordran på Kommunernas Hus AB. Säkerhet är fastighetsinteckning på kr. Not 14 Fordringar och kortfristiga skulder Fordringar uppgår totalt till tkr fördelat på kundfordringar tkr, skattefordringar 524 tkr, övriga fordringar 545 tkr och interimsfordringar kr. Av interimsfordringarna utgör i tkr fordringar på projektbidrag. Kortfristiga skulder uppgår totalt till tkr fördelat på leverantörsskulder tkr, skatteskulder tkr och interimsskulder tkr. Av interimsskulder utgör tkr förskottsbetalad projektfinansiering. Not 15 Kassa och bank Regionförbundet har en (outnyttjad) checkkredit på kr. Bankbehållningen och förändringen av likvida medel framgår av balansräkning samt kassaflödesanalys. 42 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

110 Not 16 Avsättningar Avsatt till pensioner Ingående avsättning Justering Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändrad diskonteringsränta Nyintjänande PBF Nyintjänande OPF-KL Övrig post Förändring löneskatt Summa avsatt till pensioner Not 17 Eget kapital Eget kapital (kr) Belopp vid årets ingång Årets resultat, AV-Media Årets resultat, Fokus Kalmar län Årets resultat, övrigt Belopp vid årets utgång Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

111 Medarbetare Regionförbundets arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus. Medarbetarnas kompetens och delaktighet har, tillsammans med en väl fungerande dialog såväl internt som externt, alltid varit en bärande tanke i verksamheten. Medarbetarna har därför beretts god insyn i och gjorts delaktiga i arbetet med att bilda region och kommunförbund utifrån de olika yrkesrollerna. Förändringsarbete har intensifierats under våren, framförallt inom områdena kommunikation, ekonomi, IT, personal, ärendehantering, samt avtal. Frågor om medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är viktiga för en långsiktigt hållbar och effektiv verksamhet. I år har dessa områden särskilt uppmärksammats för att möjliggöra en tydlig och bra förändringsprocess. Under början av året gjordes, i dialog med fackliga organisationer, en risk- och konsekvensanalys avseende planerade organisationsförändringar. Det resulterade i en handlingsplan med aktiviteter som återkommande följts upp och kompletterats. Exempel på aktiviteter som genomförts har varit extrainsatta medarbetarsamtal, erbjudande om samtalsstöd hos företagshälsovården, förändringsarbetet som en stående punkt på interna möten, samt gemensamma aktiviteter med blivande kollegor i landstinget. Ambitionen är att genom konkreta aktiviteter agera sig in i förändringen. En omorganisation gjordes under våren som ett led i att närma sig de framtida organisationsstrukturerna. Regionbiblioteket och AV-Media bildade egna områdesgrupper och därmed upphörde Lärande- och biblioteksstöd som en områdesgrupp. Under hösten kommer ytterligare en omstrukturering att genomföras då följande områdesgrupper bildas: Företags- och projektstöd samt Samhällsplanering och tillväxt. Ytterligare aktiviteter kommer att genomföras bland annat olika utbildningsinsatser för att hantera nya IT-verktyg. Antal anställda Den 31 augusti var det 82 anställda vid regionförbundet, jämfört med 84 personer vid samma tidpunkt föregående år. Regionförbundets flexibla och projektorganiserade verksamhet bidrar till variationer i antalet anställda under året. Anställningsform och medelålder Av de totalt 82 anställda hade 61 personer en tillsvidareanställning och 21 personer en tidsbegränsad anställning. De tidsbegränsat anställda arbetade främst med kortare och externt finansierade projekt. Av de 21 tidsbegränsat anställda hade sex en intermittent anställning, d.v.s. en behovsanställning för specifika/enstaka mindre uppdrag. Av de anställda var 53 kvinnor och 29 män. Medelåldern var 48 år (49 för män och 48 för kvinnor). Personalomsättning Under 2018 har sex personer slutat sin anställning, varav tre pensionsavgångar. Åtta personer har nyanställts. Därutöver har det varit förändringar inom gruppen med en intermittent anställning. Orsaken till detta har framförallt varit ett minskat behov av insatser avseende samhällsorientering för nyanlända. Sjukfrånvaro Regionförbundets rutin för bevakning och uppföljning av sjukskrivningar medför att insatser sätts in i ett tidigt skede vid behov. Det finns också ett etablerat samarbete med företagshälsovården, som i samråd med aktuell chef gör en rehabiliteringsplan när sjukskrivningen bedöms vara arbetsrelaterad. 44 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

112 I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron. I materialet får dock små faktiska förändringar stort genomslag i de redovisade procenttalen beroende på att uppdelningen i de olika grupperna i tabellen ofta innehåller få antal medarbetare. Det är framförallt den totala sjukfrånvaron som är den mest relevanta siffran. Den ligger fortfarande på en relativt låg nivå med 2,83 procent av den totala ordinarie arbetstiden. Den har dock ökat något jämfört med augusti Åldersgruppen år har högst sjukfrånvaro med 4,20 procent. Den har ökat med 2,4 procentenheter jämfört med augusti Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har ökat och ligger nu på 37,21 procent. Procentsatsen ligger högt men beror framförallt på att korttidssjukfrånvaron är låg och att enstaka individer får stort genomslag i statistiken. Sjukfrånvaro i procent Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Total sjukfrånvaro 2,83 % 2,38 % Total sjukfrånvaro, kvinnor 3,61 % 3,05 % Total sjukfrånvaro, män 1,20 % 1,09 % Total sjukfrånvaro, 0 29 år * * Total sjukfrånvaro, år 4,20 % 1,80 % Total sjukfrånvaro, 50 år 1,87 % 3,07 % Sjukfrånvaro av total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro av total sjukfrånvaro (> 60 dagar) 37,21 % 33,46 % * Redovisas ej p.g.a. undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgiften inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ. Med grupp avses både ålderskategori och könsfördelning inom ålderskategori. 45 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

113 Bilaga 1 Statliga regionalpolitiska medel (1:1) Årets budget uppgår till 50 miljoner kronor med följande indikativa fördelning: Företagsstöd Projekt/EU Uppföljning/utvärd Redovisningen är upprättad med uppgifter per 30 juni Under årets första sex månader beslutades följande belopp: Beviljat belopp Under beredning Utfästelser 2018 Totalt intecknat Företagsstöd Regionala projekt EU-medfinansiering Summa Företagsstöd Under årets första månader har 151 beslut fattats och drygt 69 % av den indikativa budgeten är intecknad. Även under innevarande år har vi möjlighet att lämna stöd i form av affärsutvecklingscheckar till småföretag för internationalisering och för digitalisering. Stödet finansieras av Tillväxtverket och beslutas av oss. Årets tilldelning för dessa insatser från Tillväxtverket uppgår till kr och ligger utanför årets budget. Projekt och EU-medfinansiering Av den indikativa budgeten på totalt 33 miljoner kr har drygt 20 mkr tagits i anspråk under årets första sex månader. Ytterligare ca 13 miljoner kr finns i utfästelser för året. Detta innebär att vi inte kommer att kunna ta emot så många fler ansökningar under resterande del av året om samtliga utfästelser faller ut i beslut. 46 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

114 Bilaga 2 Företagsstöd Fördelning av regionalpolitiska medel mellan kvinnor och män (Antal och belopp) se nedan tabell: Beviljade företagsstöd exkl särskilda medel (affärsutveckling internationalisering, digitalisering) hemsändningsbidrag, servicebidrag Antal beviljade Andel i % Antal Avslag Andel i % Antal totalt Andel beviljat belopp (kr) Andel i % Kvinnor med svensk bakgrund som driver företag Kvinnor med utländsk bakgrund som driver företag Kvinnor % 0 0 % % Män med svensk bakgrund som driver företag Män med utländsk bakgrund som driver företag Män % 2 50 % % Män och kvinnor med svensk bakgrund och driver företag Män och kvinnor med utländsk bakgrund och driver företag Män och Kvinnor 11 8 % 2 50 % % Totalt ,0% ,0% 47 Regionförbundet i Kalmar län Delårsrapport 2018

115 D 2017/ Styrelsen Överlåtelse av aktier, projekt samt inventarier Förslag till beslut Styrelsen överlåter Regionförbundets i Kalmar län aktier för IT Plattform Småland & Öland AB, E22 AB och Industriellt Utvecklingscentrum, IUC Träcentrum i Nässjö AB till Landstinget i Kalmar län till bokfört värde senast 31 december Styrelsen avslutar sitt medlemskap i Sweden China Trade Council, ekonomisk förening och förordar att Region Kalmar län blir medlem. Styrelsen överlåter pågående projekt med aktuellt saldo med regionförbundet som projektägare till respektive ny huvudman senast 31 december Styrelsen beslutar att inventarier, undantaget teknisk utrustning som datorer, som finns på Nygatan överlåts till Kommunernas Hus i Kalmar AB och det som finns i Bryssel överlåts till Landstinget i Kalmar län, utan kostnad senast 31 december Bakgrund För att underlätta likvideringen av Regionförbundet i Kalmar län och övergången till Region Kalmar län samt Kommunförbundet Kalmar län föreslår kansliet att genomföra de överlåtelser som går under hösten Detta för att få en tydligare och enklare likvidation. Förslaget är att de aktier regionförbundet har i IT Plattform Småland & Öland, Aktier i E22 AB samt Aktier i Industriellt utvecklingscentrum IUC Träcentrum Nässjö överlåts till Landstinget i Kalmar län till bokfört värde senast 31 december När det gäller regionförbundets del i Sweden China Trade Council föreslås regionförbundet avsluta sitt medlemskap och förordar samtidigt att landstinget blir medlem. Detta då medlemskap i denna förening inte kan överlåtas. Styrelsen fattade beslut om Aktierna i Kommunernas Hus i Kalmar AB, Styrelsen

116 2 I projekt med regionförbundet som projektägare föreslås att projekten, med aktuellt saldo, förs över till respektive ny huvudman region/kommunförbund senast 31 december Projekt och aktuellt saldo preciseras i samband med överförandet. Regionförbundets inventarier består till största delen av kontorsmöbler, köksgeråd och några tavlor. De stora bokförda posterna som finns är ca kr för möbler vid Brysselkontoret, ca kr för solgardiner till huset och ca ytterligare för diverse möbler på kansliet. Med tanke på att det även skulle kosta i hanteringen om dess skulle säljas alternativt avyttras med hjälp av flyttfirma så föreslår regionförbundet att de inventarier, undantaget teknisk utrustning som datorer, som finns på Nygatan överlåts till Kommunernas Hus i Kalmar AB och det som finns i Bryssel överlåts till landstinget, utan kostnad. Beslutsunderlag - Skickas till (senast) Landstinget i Kalmar län Kommunförbundet Kalmar län Handläggare: Tina Erlandsson, tina.erlandsson@rfkl.se,

117

118

119

120

121 Kalmar län Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet Reviderad augusti