Väg 531, gång- och cykelväg Ljungaverk

Transkript

1 VÄGPLAN MED MILJÖBESKRIVNING Väg 531, gång- och cykelväg Ljungaverk Ånge kommun, Västernorrlands län Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 186, Härnösand E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vägplan med miljöbeskrivning Väg 531 gång- och cykelväg Ljungaverk Utgivare: Trafikverket Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2016/54630 Kontaktperson: Annica Boström Trafikverket Uppdragsledande konsult: Anna Fräjdin, Tyréns AB Foton: Tyréns AB

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet Planläggningsprocessen Bakgrund Behov av förbättringar Åtgärdsvalsstudie Mål Angränsande planering Avgränsningar Miljöbeskrivning Förutsättningar Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska undersökningar Konstbyggnad Planerad gång- och cykelvägs lokalisering och utformning Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Effekter och konsekvenser av projektet Gång- och cykelvägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Byggnadsteknik Påverkan på miljömål Samhällsekonomisk bedömning Påverkan under byggtiden...37

4 7 Samlad bedömning Transportpolitiska mål Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med markoch vattenområden Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Påverkan på miljökvalitetsnormer Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden Markanspråk och pågående markanvändning Vägområde för allmän väg Vägområde för allmän vägrätt Vägområde inom detaljplan Område med inskränkt vägrätt Område med tillfällig nyttjanderätt Område för enskild väg Indragning av allmän väg Fortsatt arbete Genomförande och finansiering Formell hantering Organisatoriska frågor Genomförande Finansiering Underlagsmaterial och källor... 45

5 1 Sammanfattning Vägplanen omfattar ny gång- och cykelväg längs väg 531, i Ånge kommun, Västernorrlands län. Projektets utredningsområde sträcker sig mellan Fredriksgatan och infarten till Gamla vägen i Ljungaverk. Vägsträckan har bristande säkerhet för oskyddade trafikanter och ett behov av en gång- och cykelväg finns. De oskyddade trafikanterna är både barn (skolvägar) och arbetspendlare. I projektet ingår även en översyn av busshållplatsernas lägen och utformning, samt de passager över vägen som sträckningen och målpunkterna har behov av. Trafikmängden längs sträckan är ca 1260 fordon per dygn, varav 7 procent utgörs av tung trafik. Gång- och cykelvägen anläggs kantstensseparerad från körbanan på västra sidan med en bredd om ungefär 2 meter på bron över Ljungan, därefter 2,5 meter bred fram till Ljungavägen. Vid Ljungavägen fortsätter gång- och cykelbanan friliggande, 2,5 meter bred på den östra sidan om väg 531 fram till korsningen med järnvägsbron. Under bron blir gång- och cykelvägen kanstensseparerad, 2,0 meter bred, för att därefter återigen bli friliggande och 2,5 meter bred fram till busshållplats i anslutning till infart till tågstationen. Vid busshållplatsen anläggs en passage och gång- och cykelbanan ansluter till Gamla Vägen på västra sidan om väg 531, kantstensseparerad och 2,0 meter bred. När åtgärderna är genomförda bedöms positiva konsekvenser uppstå både för oskyddade trafikanter och övrig trafik längs vägen. Ljudnivåerna från vägtrafiken beräknas bli lägre till följd av den hastighetssänkning som föreslås. Intrång i mark kommer att ske till följd av projektet. Intrång på åkerholmar ger negativa konsekvenser för de naturvärden som är kopplade till biotopen. Riksintresse för kulturmiljövård berörs, men påverkan bedöms bli liten. Positiva konsekvenser för naturmiljön till följd av projektet är att åtgärder vidtas för att begränsa utbredningen av den invasiva arten blomsterlupin. Närboende kommer under byggtiden att bli störda av buller, vibrationer, damning och minskad framkomlighet. Byggtiden beräknas bli cirka 6 månader och enligt nuvarande planering kan vägen vara i drift under 2020/2021.

6 2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan, se figur 1. I början av planläggningen tas ett samrådsunderlag fram som beskriver rådande brister i trafiksystemet, kända förutsättningar och hur projektet kan komma att påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 2.2 Bakgrund I den regionala transportplanen finns byggande av gång- och cykelväg längs väg 531 i Ljungaverk med som en prioriterad åtgärd. Gång- och cykelvägen ska användas som skolväg, arbetspendlingsväg och förbättra koppling till kollektivtrafik; järnvägsstationen i Ljungaverk och busshållplatser. Inför detta tar Trafikverket fram en vägplan för ny gångoch cykelväg. En gång- och cykelväg skapas längs väg 531, dels för att fylla behovet av en säker skolväg för barn boende på norra sidan av Ljungan men även för att koppla ihop tågstationen med arbetsplatser och Ljungaverk centrum. Busshållplatsernas läge och utformning ses över i samråd med Kollektivtrafikmyndigheten och Ånge kommun. Vägbredden på 531 ska fortsatt möjliggöra god framkomlighet för fordonstrafik, inklusive kollektivtrafik och tunga fordon Projektets omfattning Utredningsområdet omfattar en sträcka om cirka 1 km av väg 531 i Ånge kommun, Västernorrlands län, se figur 2. Projektet innebär att en gång- och cykelväg planeras inom det angivna utredningsområdet, med start vid Ljungan i projektets södra del och fram till infarten till Gamla vägen i norr. Kantstensseparerad gång- och cykelväg placeras på västra sidan av väg 531 mellan Fredriksgatan och väg 520 (Ljungavägen) för att därefter fortsätta som friliggande gång- och cykelväg på östra sidan av vägen, undantaget under järnvägsbron där den blir kanstensseparerad, därefter återigen friliggande fram till infarten till tågstationen/ busshållplats på östra sidan av vägen. Innan busshållplatsen placeras en gång/cykelpassage och gång- och cykelvägen fortsätter kantstenbundet fram till Gamla vägen. Målet är att utforma ett trafiksäkert stråk för att skydda oskyddade trafikanter och möjliggöra att gå och cykla till- och från skola, arbete och målpunkter i Ljungaverk Brister Gång- och cykelväg saknas för sträckan, detta ger bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Förutsättningarna att ta sig till och från bostäder, arbetsplatser och andra aktiviteter i området är bristfälliga. Busshållplatser och passager över vägen längs sträckan är bristfälligt utformade. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 1. Trafikverkets planläggningsprocess. Projektet befinner sig nu i skede granskningshandling. 6

7 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km ± Översikt Väg 531 Datum: Lantmäteriet, dnr /4174 ") E14 Teckenförklaring Utredningsområde ") 520 ") 587 Gamla vägen Fredriksgatan ± ") 531 Ljungaverk ") km Figur 2. Översiktskarta för projektets lokalisering. 2.3 Behov av förbättringar För att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten finns behov av en gång- och cykelväg för att separera oskyddade trafikanter från övrig trafik. Genom en gång- och cykelväg skapas bättre förutsättningar för ett hållbart transportsätt och möjligheter till att cykla till- och från skola och arbete. Förbättring av busshållplatser och passager förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten till hållbara transportsätt. 2.4 Åtgärdsvalsstudie Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts för projektet. Projektet ingår i Regional transportplan för Västernorrlands län gällande gång- och cykelväg. Finansiering av projektet kommer från den Regionala planen. I detta projekt har fyrstegsprincipen tillämpats vid val av åtgärd för att öka trafiksäkerheten längs sträckan Fyrstegsprincipen Metoden för att välja rätt omfattning av åtgärd för att lösa ett problem sker enligt fyrstegsprincipen. Denna går ut på att alla åtgärder ska analyseras i följande fyra steg: 1. Tänk om - Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera - Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om - Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt - Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. För sträckan som utreds i detta projekt anses inte steg 1 och 2 vara relevanta med avseende på att lösa trafiksituationen för oskyddade trafikanter. Det kommer inte heller krävas en större ombyggnation enligt steg 4. Projektet 7

8 Meters kommer därmed att hamna inom steg 3 som innebär ombyggnationer av mindre omfattning Val av lokalisering Projektets lokalisering redovisas i figur 2. Planerad gång- och cykelväg byggs längs befintlig väg. Åtgärderna för vägen kommer att ske inom utredningsområdet. 2.5 Mål Projektmål Vägplanen upprättades för att ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt och reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän vägrätt och väganordning. I denna vägplan utreds möjligheterna att anlägga en gång- och cykelväg parallellt med väg 531. Förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter på den aktuella sträckan. Förbättra befintliga busshållplatser och passager över vägen efter sträckan Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Målet är uppdelat i ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet innebär att tillgänglighet ska skapas för människor och gods. En god kvalitet ska råda i transportsystemet och det ska även vara jämställt med avseende på mäns och kvinnors transportbehov. Hänsynsmålet innebär att transportsystemet ska vara hållbart med avseende på säkerhet, miljö och hälsa. Förutom nationella-, regionala- och kommunala miljömål är även målsättningen att uppfylla nedanstående projektmål: ± Detaljplaner Väg 531 Borrbodsvägen Datum: ") 587 ") E14 Gamla vägen Teckenförklaring Utredningsområde Lantmäteriet, dnr /4174 ") 520 Ljungavägen Bpl 22-TOR «B «J «B «B «J Detaljplaner Busshållplats Järnvägsstation 2260-P16/6 Bpl 22-TOR P16/6 Bpl 22-TOR Fredriksgatan Bpl P79/0122/2 Dp P00/0508/1 «B ") 531 Figur 3. Detaljplaner som ligger i projektets närhet. Kartan visar även läge för befintliga busshållplatser och järnvägsstationen (endast de hållplatser som angör väg 531). 8

9 2.6 Angränsande planering Kommunala planer Projektet ligger i Ånge kommun och omfattas av Översiktsplan Ånge kommun, antagen av kommunfullmäktige 13 september 2004, den uppdaterades och redigerades I ÖP anges att behov av en gång- och cykelväg finns inom området. Detaljplanelagd mark finns längs hela den vänstra sidan (inklusive vägen) mellan projektets start och fram till järnvägsspåret, se figur 3 och tabell 1. Projektet kan innebära en mindre avvikelse från 22-TOR-3766 då området är planlagt som allmän plats vägmark eller park eller plantering. Gång- och cykelvägen anläggs på mark som är park eller planteringsmark och en grönremsa anläggs på vägmark. I övrigt planenligt. Tabell 1. Detaljplaner inom utredningsområdet. 2.7 Avgränsningar Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen, utredningsområdet, redovisas i figur 2. Den del av väg 531 som berörs är omkring 1 km lång. Projektets influensområde är den direkta närheten till projektet. Figur 4 visar naturmiljö i influensområdet till projektet. De boende som är beroende av vägen för sina transporter kan anses bo inom influensområdet. Projektet påverkar även anslutande vägar. Influensområdet beträffande miljöaspekter är främst vägens direkta närområde, som inte skiljer sig avsevärt från utredningsområdet Avgränsning i tid Miljö- och trafikkonsekvenser bedöms på 20 års sikt från det år väganläggningen öppnas. Projektet kan vara färdigbyggt 2020/2021 enligt gällande tidplan. Detaljplan 22-TOR TOR P16/6 Avvikelse Mindre avvikelse Planenligt Planenligt Andra avgränsningar Vägplanen berör relativt få utpekade naturoch kulturvärden, dessa beskrivs i kapitel P79/0122/2 Planenligt 2260-P00/0508/1 Planenligt Parallella projekt Inga parallella projekt berörs. Trafikverket har gjort en bullerutredning i projektet. Byggandet av gång- och cykelväg för väg 531 betraktas inte som nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. 9

10 3 Miljöbeskrivning Vägplanens miljöbeskrivning finns uppdelad i olika delar av planbeskrivningen. Förutsättningar med avseende på miljöaspekter finns i kapitel 4 Förutsättningar. Den planerade gångoch cykelvägens lokalisering och utformning beskrivs i kapitel 5. I kapitel 6 beskrivs effekter och konsekvenser som projektet leder till för de aspekter som beskrivs i kapitel 4. I kapitel 6 berörs även de åtgärder som föreslås genomföras för att minska negativa effekter på miljön och människors hälsa. I kapitel 7 följer en samlad bedömning för att ge en övergripande bild av den totala påverkan som projektet leder till. Miljöbeskrivningen ska även innehålla uppgifter om framkomlighet, barriäreffekter och trafikflöden, detta beskrivs i kapitel 5. Hur projektet överensstämmer med miljöbalkens uppsatta hänsynsregler och miljökvalitetsnormer beskrivs i kapitel 8. Figur 4. Naturmiljö i influensområdet till projektet. 10

11 4 Förutsättningar 4.1 Vägens funktion och standard Väg 531 är en statlig väg, klassad som sekundär länsväg och har bärighetsklass 1 (BK1). Väg 511 och E14 följer Ljungan på vardera sidan om älven, väg 511 på den södra sidan och E14 på norra, se figur 2. Ett flertal vägar förbinder dessa, varav väg 531 är en av dem som knyter samman vägarna genom Ljungaverk. Kommunal gatubelysning finns på västra sidan av vägen längs hela utredningssträckan. Väg 531 passerar på bro över Ljungan, se figur Vägbredd Vägbredden är 8 meter Årsdygnstrafik För den del av väg 531 som omfattas av projektet är trafikmängden 1260 fordon/dygn, varav 7 procent utgörs av tung trafik Hastighet Från söder och över bron, fram till korsningen med Ljunganvägen, är hastigheten på Folkets Husvägen skyltad till 50 km/h. Hastigheten på Folkets Husvägen övergår därefter till 70 km/h Olyckor Under de tio senaste åren har två trafikolyckor med personskador rapporterats in till STRADA för det område som projektet berör. STRADA är en nationell databas för registrering av personolyckor som rapporteras in till Polis eller akutsjukvård. I båda olyckorna var cyklister inblandade Passager Ett målat övergångsställe finns vid Fredriksgatan Trottoarer Trottoar finns på västra sidan av vägen 531 på bron över Ljungan ca 100 meter, se figur Trafik och användargrupper Befintligt vägnät är av största vikt för transporter genom området och för boende att ta sig till och från arbete, skola och aktiviteter. Inom utredningsområdet ligger Permascand med 120 anställda. I tätorten Ljungaverk bor cirka 800 personer, av dessa arbetar ungefär 300 stycken inom kommunen, vilket för boende i Ljungaverk kan innebära buss- eller tågpendling till Fränsta eller Ånge. Ungefär 80 förvärvsarbetare pendlar ut från Ljungaverk till andra kommuner, elever som går högstadiet och gymnasiet tillkommer. 500 personer arbetspendlar in till Ånge. Figur 5. Trottoar på befintlig bro över Ljungan. 11

12 4.2.1 Kollektivtrafik Busslinje 191, Sundsvall-Ånge, trafikerar sträckan knappt tio gånger per vardag i båda riktningar, samt ett par gånger per helg. Barn berättigade till skolskjuts åker med ordinarie kollektivtrafik. Årskurs F-6 åker buss till Ljungaverks skola, årskurs 7-9 åker till högstadium i Fränsta och gymnasielever åker buss till Ånge. Busshållplatsernas läge visas på karta i figur 3. Figur 6 visar en av områdets hållplatser. Järnvägsspåret Mittbanan passerar projektet på bro och en station med pendlarparkering finns med anslutning från väg 531. Väg 531 ansluter i norr till E14, som är huvudförbindelsen mellan Sundsvall och E4 i öster och mot Östersund och Norge i väster. 4.3 Lokalsamhälle och regional utveckling Befolkning Vid årsskiftet 2015/2016 uppgick befolkningen i Ånge kommun till cirka invånare (Källa: SCB 2016). Befolkningsutvecklingen i Ånge kommun var positiv med 9 procent jämfört med året innan. Ungefär 800 personer bor i Ljungaverk Bebyggelse och annan markanvändning Bostäderna som omger vägsträckan är privatbostäder i form av fristående villor. I den norra delen av vägsträckan, längs Borrbodsvägen, finns tomter med direktutfarter mot väg 531, övriga sträckan har inga direktutfarter. Förutom tomtmark omges vägen av jordbruksmark och industrimark. I den södra delen av projektet finns företag som har sina utfarter mot väg Näringsliv och sysselsättning Vid etappstarten strax söder om Ljungan finns företagslokaler på båda sidor om vägen. Direkt norr om Ljungan finns, på vägens östra sida, ett stort företagsområde där företaget Permascand har sitt huvudkontor. Figur 6. Dagens hållplats norr om järnvägsstationen Viktiga målpunkter Söder om projektet finns centrum med skola (F-6), förskola, bibliotek, idrottsanläggningar och kyrka Figur 7. Projektet berör vägbron till höger i bild. Den vänstra bron används enbart för järnvägstrafik. Några av Ljungaverks många industrilokaler syns i fonden. 12

13 Söder om projektet finns industriområde, bl.a. träindustri Permascand angränsar till projektet i den södra delen Järnvägsstationen angränsar till projektet i den norra delen, se figur 8 och 9. Ca 900 meter norr om projektet ansluter väg 531 till E14 Målpunkterna redovisas i figur Miljö och hälsa Grundprincipen i planeringen av ett väg- eller järnvägsprojekt är att i första hand undvika att åstadkomma negativ påverkan på miljön. I andra hand ska den negativa påverkan minimeras genom skyddsåtgärder. Den här principen ska tillämpas under samtliga planskeden. Berörda miljöintressen redovisas i figur 10. Figur 9. Pendlarparkering vid järnvägsstationen. Figur 8. Ljungaverks järnvägsstation är en av de viktigaste målpunkterna längs vägsträckan Riksintressen och Natura 2000-områden Utredningsområdet berör inte något Natura 2000-område. Följande riksintressen finns i områdets närhet; riksintresse för kulturmiljövård MB 3:6, Ljungans dalgång Y7a, riksintresse kommunikation MB 3:8; Järnväg (befintlig järnväg Mittbanan, befintlig station för resandeutbyte) samt E14. Se figur Boende och hälsa Omkring femton bostadshus ligger i projektets närhet. Inga direktutfarter till väg 531 finns söder om korsningen Borrbodsvägen/ Folkets husvägen. Norr om korsningen finns fyra direktutfarter. Väg 531 utgör huvudgata genom Ljungaverk, den förbinder samhället med E14, som är den viktigaste förbindelsen med kringliggande samhällen. 13

14 Pendlarparkering Station Mittbanan ") 520 ") 531 ") 587 ") E14 Permascand AB Gräns för strandskydd Centrum med skola m.m Industriområde ± Miljö Väg 531 Datum: Meters Lantmäteriet, dnr /4174 Teckenförklaring Utredningsområde Riksintresse järnväg MB 3:8 Riksintresse väg MB 3:8 Allé Stenmur Åkerholme Invasiva arter Fornlämning punkt Fornlämning yta Riksintresse kulturmiljövård MB3:6 Naturvårdsobjekt Ljunganåsen Bevarandeplan för odlingslandskapet Grundvattenförekomst Figur 10. Miljöintressen samt målpunkter. 14

15 Befintligt vägnät är av största vikt för transporter genom området och för boende att ta sig till och från arbete, skola och aktiviteter. Längs vägen råder i dagsläget bra sikt, relativt låg trafikbelastning och vägen har inga räcken vilket gör att vägen är lätt att passera över och därmed inte utgör en särskilt stor barriär i området. De flesta bostäder ligger längs vägens västra sida medan arbetsplatser, centrumfunktioner och knutpunkter för kollektivtrafiken är på den östra sidan. Bullerberörda fastigheter Trafikbullerberäkningar har initialt genomförts från endast ombyggd vägsträcka för att identifiera bullerberörda byggnader inom utredningsområdet. Fyra bostadshus beräknas få nivåer över de riktvärdena som redovisas i tabell 2, vilket medför att dessa bostadshus blir bullerberörda i planen och redovisas i fastighetsförteckningen, flik 4. Det är åtgärdsnivåer för Befintlig miljö, se tabell 3, som utgör gränsen för när åtgärder ska övervägas. Detta övervägande baseras på beräkningar inklusive all övrig statlig infrastruktur inom utredningsområdet, vilket i detta fall är vägtrafikbuller från Väg 531 och E14 samt spårtrafikbuller från Mittbanan. Bullerutbredningen redovisas i figur Tabell 2. Trafikverkets riktvärden för buller och vibrationer från väg- och spårtrafik avseende bostäder. Lokaltyp Ekvivalent ljudnivå, L eq24h utomhus Ekvivalent ljudnivå, L eq24h utomhus på uteplats/ skolgård Maximal ljudnivå, L max utomhus på uteplats/ skolgård Ekvivalent ljudnivå, L eq24h inomhus Maximal ljudnivå, L max inomhus Maximal vibrationsnivå mm/s vägd RMS inomhus Bostäder 1, 2 55 dba 3 55 dba 70 dba 5 30 dba 45 dba 6 0,4 mm/s 7 60 dba 4 Tabell 3. Trafikverkets åtgärdsnivå för bostäder. * När trafikbuller förekommer från väg och järnväg samtidigt, ska åtgärder utomhus även övervägas om den lägre ekvivalentnivån är minst 59 dba och den summerade ekvivalentnivån är minst 63 db. Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå, L eq24h utomhus på uteplats/ skolgård Ekvivalent ljudnivå, L eq24h inomhus Maximal ljudnivå, L max inomhus Maximal vibrationsnivå vägd RMS Bostäder 1 65 dba* 40 dba 55 dba 2, 3 1,4 mm/s 4 ORDFÖRKLARING dba decibel A (Indexet A anger att ljudets frekvenser har viktats på ett sätt som motsvarar det mänskliga örats känslighet för ljud.) Leq ekvivalent ljudnivå (Medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall 24h) Lmax maximal ljudnivå (Kan förenklat beskrivas som den högsta förekommande ljudnivån vid exempelvis en lastbils- eller godstågspassage) Vägd RMS vägd root mean square = kvadratiskt medelvärde (Mäts som vibrationshastighet i mm/s och mätvärdet för komfortvibrationer uttrycks som vägd RMS.) 15

16 4.4.3 Landskapets karaktär Ljungaverk ligger i Ljungans dalgång och landskapsbilden domineras av det bördiga, böljande älvlandskapets samspel med omgivande barrskogsklädda berg. Framförallt norr om Ljungan har landskapet en tydlig lutning där bebyggelsen och väg 531 klättrar uppåt i sluttningen. Getberget dominerar synfältet för norrgående trafik, se figur 11. Även trafikanter i riktning åt söder har ett berg som tydligt landmärke, Borråsen. Framför den långsträckta bergsprofilen finns flera tongivande industribyggnader från olika epoker. Bergen och industribebyggelsen är inte bara viktiga element för trafikanter på vägen utan sätter stark prägel på hela samhället. De står för orienterbarhet och identitet. Älvfåran ligger djupt vilket innebär att älven i sig inte är något landmärke. Det är endast vid broläget som älven gör sig påmind. Kraftverksdammar gör att Ljungan växlar mellan att vara en torr vattenfåra och en forsande älv, se figur 12. Den steniga mittfåran kantas av branta stränder beväxta med höga tallar och en del björk. Både vägbron och den parallella järnvägsbron har låga konstruktioner i nivå med omgivande terräng och passeras obemärkt. Norr om projektet, högt upp i sluttningen mot Getberget, går den vältrafikerade vägen E14. En bård av barrträd mellan bostadsbebyggelsen och E14 skapar distans mellan trafiken på europavägen och orten. Projektets östra sida består av ett flackt odlingslandskap. Majoriteten av odlingsmarken ligger söder och öster om järnvägen men det finns även mindre fält och hagmark mellan järnvägen och väg 531. Järnväg, vägar, industri och bebyggelse innebär att de öppna fälten flikiga, småkuperade och varierade. Sikten hindras delvis av att vägen går i skärning under järnvägen och att det finns ett par åkerholmar med lövträd längs vägen som täcker möjliga utblickar över landskapet. Järnvägen, både Mittbanan och ett industrispår, går parallellt med vägen i norr. Mittbanan korsar snett över väg 531 på en järnvägsbro, se figur 13, medan industrispåret fortsätter parallellt med vägen in mot Ljungaverk. Spåren går på bank och har en längsgående bård av träd vilket gör att bebyggelsen och trafikanter på väg 531 inte har visuell kontakt med de stora öppna ytorna på andra sidan söder om stationsläget. Järnvägsbron har en smal öppning som tillsammans med vägens kurvning delar vägsträckan i projektet i två olika landskapsrum. Längs vägens västra sida består området av villor och företagslokaler, mellan bebyggelsen och vägen finns klippta gräsytor. I den norra halvan av projektet ligger bebyggelsen högre än vägen och på vissa sträckor, framförallt i anslutning till järnvägsbron, är slänterna höga och branta och täckta av vegetation. Mellan Ljungavägen och bron över Ljungan finns en längsgående park utmed väg 531. Här finns ett monument, ett turbinhjul från den gamla kraftstationen placerat på en kvarnsten, Figur 11. Väg 531, bostäder på västra sidan, Getberget i norr. 16

17 till minne av vattenkraftens utbyggnad som blev grunden till industrietableringarna och hela Ljungaverks utveckling, se figur 14. Monumentet ligger tätt intill vägen och är väl synligt för trafikanter i båda riktningarna. Monumentet är en viktig identitetsskapare för orten och ett landmärke i liten skala. I parken finns även ett par ekar och en lönn. En av ekarna står öster om vägen medan parken med de andra träden är förlagd väster om vägen. Träden är med stor sannolikhet planterade och kan eventuellt kopplas till disponentsvillan vars tomt angränsar mot parken Kulturmiljö Med kulturmiljö menas av människan påverkade spår i landskapet som berättar om historiska skeenden och processer som lett fram till dagens landskap. Aktuellt utredningsområde ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö. Riksintresse kulturmiljövård MB 3:6, Ljungans dalgång Y7a. Beskrivning av riksintresset: Älvdalsbygd som i älvens nedre lopp tillhör de äldsta i Norrland med kontinuerlig bosättning från tidig järnålder och en stor mängd fornlämningar. Viktig länk i kommunikationsleden mot Tröndelag och transportled för timmer. Storslaget jordbrukslandskap, vattenanknuten industrialisering med vattensågar, timmerhantering, järnbruk och kraftverk. Miljön fortsätter mot väster in i Ånge kommun. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö, Industrimiljö, Kraftverksmiljö, Bruksmiljö). Länsstyrelsen har utsett Ljungan till ett kulturklassat vattendrag, med lämningar efter olika vattenanknutna verksamheter. Inga fornlämningar ligger i vägens direkta närhet. Ljungaverk är starkt präglat av Sveriges industriella revolution och i form av utbyggda flottleder och den ökade efterfrågan på skogsprodukter etablerades Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag på orten. Tillverkning krävde stora mängder energi och parallellt med industrietablering byggdes även ett vattenkraftverk. Industrin kom även att ge orten sitt namn; Ljungaverk. Järnvägen mellan Sundsvall-Torpshammar och Torpshammar-Norge byggdes på 1880-talet. En ny station anlades under 1900-talet i Johannisberg vilken kompletterades med ett industrispår fram till fabriksområdet. Figur 12. Ljungan, vy norrut från bron över Ljungan. Den breda älvfåran vittnar om att flödet tidvis är betydligt högre än vid tidpunkten då bilden togs. 17

18 Ljungaverks fabrik, forsknings- och utvecklingslaboratorier kom att bli välkänt bland kemister och annat industrifolk i Sverige men även utomlands. Genom framgångsrik forskning utvecklades industrin med tillverkning av gummi, konst- och akrylfiber. Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag och dess efterföljare har under 1900-talet varit en av Sveriges största och mest betydande kemiska industrier. Tillverkningsindustri dominerade samhället och en mängd bostäder, lokaler, fabriks- och kontorsbyggnader, samt egnahemsområden uppfördes under den första halvan av 1900-talet Naturmiljö Med naturmiljö avses både den av människan påverkade naturen och den natur som av olika anledningar har lämnats orörd under lång tid. Hur naturmiljön ska och kan skyddas finns beskrivet i miljöbalken. Längs vägen finns vägdiken, mindre lövträd och öppen mark bestående av odlingsmarker och gräsytor. Vägen är inte upptagen som artrik vägkant i Trafikverkets inventeringar av vägar. Länsstyrelsen Västernorrland har registrerat Ljunganåsen som en skyddsvärd åssträckning och ett naturvårdsobjekt (ID 60070) av mycket högt naturvärde (klass 2), vilken berör projektet från Ljungans norra strand och knappt 300 meter norrut. Objektets värden längs med väg 531 bedöms vara små på grund av att området till stor del består av klippta gräsmattor och infrastruktur. Samtliga vilda fågelarter är fridlysta enligt 4 i Artskyddsförordningen. I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer har arter markerade med B i bilaga 1 till Artskyddsförordningen (därmed upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet), rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend inkluderats, se tabell 4. Dessa är arter som bör prioriteras i skyddsarbetet. För respektive art redovisas artens boplatsmiljö och häckningstid enligt Handbok för Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket, 2009). Begreppet häckningstid avser här perioden från det att bobygge påbörjas till dess att sista kullen är något sånär självständig (i enlighet med handboken). För rödlistade arter anges vilken rödlistekategori som arten förs till. Det finns fem kategorier: RE nationellt utdöd, CR akut hotad, EN starkt hotad, VU sårbar och NT nära hotad (ArtDatabanken, 2015). Rödlistade fågelarter nedan återfinns i tabell 5 i någon av de två lägsta kategorierna VU sårbar eller NT nära hotad. Tabell 4. Rödlistade arter som identifierats i vägens närområde och rapporterats in till Artportalen mellan januari 2014 och maj Artnamn Bivråk Storspov Spillkråka Mindre hackspett Nötkråka Stare Rödlistekategori Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Nära hotad (NT) Sårbar (VU) Gulsparv Sårbar (VU) Strandskydd råder inom 100 meter från Ljungan. Detta medför att den södra delen av projektet, strax förbi infarten till Permascand, omfattas av strandskydd. Figur 13. Järnvägen passerar över väg

19 Generellt biotopskydd Det generella biotopskyddet avser mark- och vattenområden som är skyddade enligt miljöbalken. Småvatten inklusive öppna diken, alléer, källor, odlingsrösen, stengärdesgårdar samt åkerholmar omfattas av det generella biotopskyddet och är miljöer som är särskilt viktiga för hotade djur- och växtarter. Längs vägen har ett antal generella biotopskydd identifierats. Strax söder om den korsande järnvägsbron finns, på vägens östra sida, två mindre åkerholmar. Dessa ligger vid sektion kilometer ca 0/450-0/480 samt sektion km ca 0/640-0/650. I figur 16 ses betesmark med åkerholmar. Direkt norr om Ljungan finns på den vänstra sidan om väg 531, inne på tomtmark för ett hus längs Storholmsvägen, finns en allé av björkar, sektion km ca 0/000-0/040, avståndet till vägkanten är drygt 10 meter. Längs vägens västra sida finns ytterligare två björkalléer, sektion km ca 0/650-0/740, båda belägna på den östra sidan om väg 531, mitt emot pendlarparkeringen vid järnvägsstationen. Sektion km ca 0/720-0/740 finns två korta stenmurar som utgör uppbyggnad av tomtmark. Stenmurarna omfattas inte av det generella biotopskyddet men har ändå ett värde för den mindre faunan. Norr om Ljungavägen korsar vägen ett öppet dike med anslutning mot åkermark, diket korsas även av järnvägen. Diket är inte ett naturligt vattendrag och dess vattenföring bedöms vara dålig och bedöms därmed inte omfattas av generellt biotopskydd. Naturvärdesobjekt Ett naturvärdesobjekt utgörs främst av en dominerande naturtyp och kan innefatta flera olika biotoper och element. Vid naturvärdesinventeringen som gjordes sommaren 2016 avgränsades två naturvärdesobjekt, se tabell 5 och figur 15. En fin betesmark ligger mellan väg 531 och järnvägen, se figur 16 som även innehåller lövträd och enstaka åkerholmar. Floran är hävdgynnad och artrikare än det omgivande landskapet. Innehar generellt biotopskydd åkerholme vilka beskrivs ovan. Naturvärdet är påtagligt enligt naturvärdesinventeringen, ängs- och betesmarker blir i dagens rationella jordbruk mer och mer ovanliga i det svenska landskapet. Flera ovanliga arter är knutna till den här sortens miljöer. Floran på östra sidan av vägen bör tas tillvara och återanvändas. Ljungan (VISS ID SE ) är en stor älv som är kraftigt utbyggd. Ca 80 meter uppströms bron finns en damm med funktionen att dämma de områden som annars skulle Figur 14. Park med monument, ekar och lönn. 19

20 Tabell 5. Resultat från naturvärdesinventeringen. Naturvärdesobjekt Objekt -ID Sektion km Beskrivning Innehavande skydd/ tidigare utpekat naturvärde Naturvärdesklass och motivering 1 0/200-0/510 Fin betesmark mellan väg 531 och järnvägen. Omgiven av lövträd. Enstaka åkerholmar finns i området. Floran är hävdgynnad och artrikare än det omgivande landskapet. Generellt biotopskydd - åkerholm Naturvärdesklass 3. Ängs- och betesmarker blir i dagens rationella jordbruk mer och mer ovanliga i det svenska landskapet. Flera ovanliga arter är knutna till den här sortens miljöer. Påtagligt naturvärde - Objektet omgärdas av en lövrik strandzon med storvariation av trädslag och ett rikt fält och buskskikt. 2 0/000 Ljungan är en stor älv som är kraftigt utbyggd. Närmsta kraftverk från utredningsområdet är Ljunga kraftverk ca 2,5 km uppströms. Ca 80 meter uppströms bron finns en damm med funktionen att dämma de områden som annars skulle bli mer eller mindre helt torrlagda på grund av kraftverket. I utredningsområdet forsar vattnet fram och mycket block finns. Vattenförekomst SE Naturvärdesklass 2. Vattendraget fungerar som livsmiljö, spridningskorridor och ledlinj i landskapet. Figur 15. Naturvärdesobjekt i inventeringen. 20

21 Figur 16. Betesmark med åkerholmar. bli mer eller mindre helt torrlagda på grund av kraftverket. I utredningsområdet forsar vattnet fram och mycket block finns. I naturvärdesinventeringen bedömdes naturvärdet preliminärt som påtagligt. Invasiva arter EU har förteckning över invasiva främmande arter, vilka inte får introduceras eller spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Längs väg 531 växer den invasiva arten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus), se figur 32. Det är av vikt att hindra spridningen av denna främmande art för att skydda den inhemska biologiska mångfalden Rekreation och friluftsliv Inom projektområdet finns inga utpekade riksintressen för friluftsliv. Vägens direkta närhet bedöms hysa små värden för rekreation och friluftsliv, det är dock en viktig väg för att ta sig till aktiviteter och naturområden belägna längre bort. Sankt Olofsleden är en pilgrimsled mellan Sundsvall och Trondheim. Leden passerar väg Tabell 6. Vattenförekomster och dess miljökvalitetsnormer. 531, under bron över Ljungan, på sin sträckning längs älven. I Ljungan, sydost om projektet, finns en badplats. På Getberget, norr om E14, finns skidanläggning för utförsåkning. En skoterled passerar över väg 531 som en förlängning av Åkervägen, cirka 100 meter söder om järnvägsbron. Utredningsområdet berörs av Ljungans södra fiskevårdsområde, som sträcker sig från Ljungan och söder ut Naturresurser Projektet ligger inom Jiingevaerie samebys område med betesmark. Projektet berör områden med jordbruksmark. Grundvattenförekomsten Ljungaverk (SE ), se tabell 6, är en sandoch grusförekomst med måttliga uttagsmöjligheter. ID Namn Status miljökvalitetsnorm Riskbedömning 2021 SE Ljungaverk God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status SE Ljungan God ekologisk potential 2027 God kemisk ytvattenstatus* * Undantaget kvicksilver och kvicksilverföreningar, samt bromerade difenyleter. Kemisk: risk Kvantitativ: ingen risk Kemisk: risk Ekologisk: risk 21

22 4.4.8 Klimat och energi Den miljöbelastning som finns i projektets närområde utgörs till största del av utsläpp från vägtrafiken. Den aktuella sträckan för detta projekt har en trafikmängd på drygt fordon/dygn. Inom Ljungaverk finns goda möjligheter att gå och cykla inom villakvarteren. Utsläpp från biltrafik är en stor bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser, partiklar samt andra för omgivningen skadliga ämnen Förorenad mark Längs vägsträckan finns fyra potentiellt förorenade områden, se tabell 7 och karta i figur 17. Området med MIFO-id F är Övre industriområdet Ljungaverk. Det är Ånge kommun som inventerar detta objekt. Där kan man misstänka att det finns föroreningar i marken. Ljunga reningsverk, MIFO-id F , ligger i anslutning till nyss nämnda industriområde. Objektet med MIFO-id F är klassat till verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel. Där ska man vara uppmärksam vid grävningsarbeten om det finns klorerade lösningsmedel i marken. Objektet med MIFOid F är ett mindre åkeri. Miljögeoteknisk undersökning I september 2016 utfördes översiktliga miljögeotekniska markundersökningar i utredningsområdet. Provtagning av jord gjordes i fem punkter. 24 stycken jordprov togs ur punkterna, på 10 av dessa gjordes laboratorieanalys. Analysparametrar valdes med utgångspunkt i misstänkta föroreningsämnen utifrån historisk verksamhet på platsen. markanvändning, KM (Naturvårdsverkets rapport 5976). Provpunkternas lägen redovisas i figur 17. Dessa resultat ska samrådas med berörd kommun i kommande skede. I aktuellt utredningsområde bör generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) vara tillämpbara, vilket inte överskrids i något av de analyserade proverna. Det bedöms inte finnas några risker för negativa hälsoeffekter för människor som vistas inom området, inte heller några risker för negativa miljöeffekter Miljökvalitetsnormer Gällande miljökvalitetsnormer omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. För detta projekt berörs inga fisk- och musselvatten. Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller enligt ett av kriterierna i lag SFS 2004:675. Trafikverket ska för de vägar som belastas med mer än 3 miljoner fordon/år vart femte år kartlägga bullret från vägen. Aktuell sträcka belastas med omkring fordon/år. Projektområdet berör två vattenförekomster som båda utgörs av Ljungans vattenområde, den ena är en grundvattenförekomst och den andra en ytvattenförekomst, miljökvalitetsnormerna beskrivs i tabell 6. Analysresultaten visar på generellt låga föroreningshalter i jordproverna. Endast i två av provpunkterna (16T04 samt 16T11) påträffas föroreningshalter överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden för känsliga Tabell 7. Potentiellt förorenade områden enligt länsstyrelsens uppgifter i MIFO-databasen. Se även karta figur 17. Nr MIFO-id Namn Primär bransch Branschklass 1 F Övre industriområdet Ljungaverk Verkstadsindustri - med halogerade lösningsmedel 2* 2 F Nynäs/Södermans rör Verkstadsindustri - med halogerade lösningsmedel 2* 3 F Ljunga åkeri AB Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri 3* 4 F Ljungaverk reningsverk Industrideponier 2* * Riskklass: 2 - stor risk, 3 - måttlig risk 22

23 ") 520 ") 531 ") 587 ^_ # ") E14 ^_ 16T04 # ^_ 16T06 # ^_ 16T08 ^_ 16T11 # Permascand AB 16T Meters Lantmäteriet, dnr /4174 Industriområde ± Miljöprovtagning väg 531 Datum: Teckenförklaring Utredningsområde ^_ Provpunkt markförorening # Potentiellt förorenad mark (MIFO-obj) Figur 17. Provpunkter markföroreningar samt potentiellt förorenad mark (MIFO-objekt). 23

24 4.5 Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förutsättningar Jordarter Enligt jordartskartan utgiven av SGU utgörs jorden i söder vid bron över Ljungan av finkorniga sediment bestående av silt och lera. Finsedimentens mäktighet avtar mot norr och ungefär där väg 531 korsar befintlig järnväg utgörs jorden av morän. Berggrund SGU:s bergrundskartan visar att berggrunden i utredningsområdet främst består av Granitoid och underordnad Syenitoid. 4.6 Geotekniska undersökningar Inga tidigare utförda geotekniska undersökningar finns i området, förutom enstaka noteringar på ritningar för bro (bro över Ljungan) och järnvägsbron över väg 531 ( ). Vägen och dess omgivning sluttar svagt mot Ljungan som med största sannolikhet också är där avrinningen koncentreras. Området består till största del av lera, men närmast Ljungan finns isälvssediment i vad som troligen är en rullstensås Resultat geoteknisk undersökning Överst utgörs jorden av ca 0,5-3,0 meter fyllning. Under fyllningen påträffades i områdets södra del finkorniga sediment, bestående av siltig lera och lerig silt med en mäktighet på ca 1-2 meter. De finkorniga sedimenten underlagras av isälvssediment bestående av sand och grus närmast Ljungan, men mot norr underlagras de av morän. Inget berg påträffades vid undersökningarna, men berg var synligt strax väster om bron över Ljungan. Egenskaperna för silt och lera varierar måttligt inom undersökt område och de har en medelhög relativ fasthet, medan moränen har en hög relativ fasthet. Inga sonderingar har drivits ned till berg men enligt SGU:s jorddjupskarta är det ca 8-16 meter jordtäckning på berget, vilket stämmer väl med noteringar i Brunnsarkivet. 4.7 Konstbyggnad Broar Brokonstruktioner, se tabell 8. Tabell 8. Brokonstruktioner. Bro-id Namn Typ Bro över Ljungan vid Ljungaverk Bro över allmän väg vid Ljungaverks hållplats km Vägbro, byggår 1963 Järnvägsbro, byggår Brunnar Enligt uppgifter från SGU:s brunnsregister finns några energibrunnar kring villorna som omger vägen. Inventering av brunnar kommer att ske innan byggstart Ledningar VA-ledningar samt el- och teleledningar finns inom utredningsområdet. Lägen för korsande och parallellgående ledningar som kan komma att beröras i projektet kommer att studeras närmare i nästa skede Trummor Inga naturliga bäckar finns längs vägsträckan. Trummor under vägen har funktion att avvattna vägen och omgivande mark. En truminventering kommer att ske i bygghandlingsskedet Belysning Väg 531 har belysning på trä/stålstolpar av olika modell och ålder. Samtliga armaturer är sedan tidigare utbytta till LED-armaturer, och anläggningen ägs av Ånge kommun. Stolparna är placerade på västra sidan av vägen. Byggnationen av gång- och cykelvägen innebär att delar av den kommunala belysningen kommer att rivas och ersättas. Inga undersökningar av grundvattnets nivå har utförts med grundvattenrör och inga noteringar om vatten gjordes under fältarbetets utförande. Grundvattenytan bedöms ligga ca 2-3 meter under markytan. 24

25 5 Planerad gång- och cykelvägs lokalisering och utformning Plankartor 101T T0202 redovisar planerade åtgärder samt gång- och cykelvägens lokalisering. Figur 25 nedan visar planerad gång- och cykelvägs lokalisering. Utgångspunkten för projekteringen är att dimensionerad hastighet på väg 531 ska vara 60 km/h hela vägen. Gång- och cykelvägen anläggs friliggande där utrymme medges medan den i trånga partier anläggs intilliggande och kantstensepareras från väg 531. I figur 18 och 19 nedan redovisas principskisser för denna utformning. Två bussfickor anläggs vilka ersätter dagens hållplatser. I projektet planeras för säkra gång- och cykelpassager och därför föreslås att ett målat övergångsställe tas bort. 5.1 Val av lokalisering Gång- och cykelväg Gång och cykelvägen förläggs där den ger minsta möjliga intrång i miljövärden och på kringliggande fastigheter. Vid val av lokalisering är även tillgänglighet avgörande. Gångoch cykelbana anläggs mellan Fredriksgatan och Ljungavägen på västra sidan av väg 531 för att bland annat undvika intrång i planterade solitärträd. På bron över Ljungan används befintlig trottoar. Se fotomontage, figur 20. Norr om Ljungavägen ligger ett bostadsområde med villor där barnen har mindre än två kilometer till skolan och dessa erhåller, med föreslagen placering, en skolväg utan korsningspunkter med väg 531. Gång- och cykelvägen passerar intilliggande och på den östra sidan väg 531 under järnvägsbron. Det smala utrymmet under bron medför att gång- och cykelvägen erhåller en bredd om 2 meter och kantstensepareras och väg 531 smalnas av. Se fotomontage, figur 21. Därefter föreslås gång- och cykelvägen anläggas friliggande, varefter den vid planerat busshållplats, en kort sträcka anläggs intilliggande läge, för att därefter återigen anläggas friliggande fram till korsningen med Gamla vägen där projektet slutar. Se fotomontage, figur Avfärdade gång- och cykelvägsalternativ För sträckningen av gång- och cykelvägen mellan Ljungavägen och Gamla vägen har två alternativ utretts, västra sidan och östra sidan av väg 531. Den västra sidan har avfärdats av bland annat terrängförhållanden, inverkan på vägkroppen, avsmalning till ej godkänd standard på vägdelen samt kostnadsskäl. Det västra alternativet skulle också innebära fler passager över anslutande gator/ vägar även om antalet passager över väg 531 skulle minskas med en. Figur 18. Principskiss friliggande gång- och cykelväg. Figur 19. Principskiss kantstensseparerad gång- och cykelväg. 25

26 Figur 20. Fotomontaget visar gång- och cykelvägen sträckning på den västra sidan över bron samt dess vidare fortsättning mot norr. Figur 21. Fotomontaget visar gång- och cykelvägens passage under järnvägsbron. Foto mot söder. Figur 22. Fotomontaget visar gång- och cykelvägens utformning i dess avslut vid Gamla vägen. 26

27 Även alternativet att förlänga gång- och cykelvägen på den västra sidan från Ljungavägen fram till Åkervägen och därefter fortsätta på den östra sidan har studerats men detta alternativ avfärdades då det inte ansågs lämpligt på grund av bland annat markintrång. Totalt sett är de båda alternativen likvärdiga vad gäller barns skolvägar med det östra alternativet är bättre för arbetspendling och att knyta ihop bytespunkter varför det östra alternativet valdes. En friliggande gång- och cykelväg är bättre än en kantstensseparerad gång- och cykelväg då de oskyddade trafikanterna kommer längre ifrån vägen. 5.2 Val av utformning Gång- och cykelvägen utformas så att trafiksäkerheten främjas och attraktiviteten ökar för att gå eller cykla längs väg 531. Passager anläggs med mittrefug för säkra passager för oskyddade trafikanter, se figur 23. Gaturummets avgränsning tydliggörs genom enhetlig utformning, materialval och typ av utrustning. Markbeläggning utförs med tåliga och hållbara material. Vägutrustning samordnas för att skapa ett likartat intryck. Bro över allmän väg vid Ljungaverks hållplats Bron bärs upp av pelare nära vägbanan, längre in går järnvägen på bank. Gång- och cykelvägen placeras mellan bropelaren och vägen, kantstensbunden med avsmalnad körbana. Vägens belagda bredd är projekterad till 6 meter Avfärdade broalternativ Alternativet att placera gång- och cykelvägen innanför bropelaren och ta bort delar av banken har avfärdats av brokonstruktions- och kostnadsskäl Passager Föreslagen passageutformning redovisas i figur 23 och samtliga passagers lägen redovisas i figur 26. Befintligt övergångställe vid Fredriksgatan (se figur 24) ersätts av passage med refug. Passager med refug anläggs i korsningen Ljunganvägen och Borrbodsvägen samt väster om de två busshållplatserna. Körbanans bredd vid dessa passager projekteras med 3,7 meter. Mellan Borrbodsvägen och grusad gångväg till järnvägsstationen anläggs en passage. Säkerhetszonen, det vill säga hinderfritt sidoområde, är satt till 3 meter från vägkant Konstbyggnad Bro över Ljungan Sektionen över befintlig bro över Ljungan bibehålls där kanstensbunden gång- och cykelväg placeras på befintlig trottoar. Figur 23. Föreslagen passageutformning. Figur 24. Befintligt övergångsställe vid Fredriksgatan. 27

28 Pendlarparkering Station Mittbanan ")587 ") E14 Permascand AB ± Gång- och cykelvägens lokalisering enligt planförslaget Datum: Meters Lantmäteriet, dnr /4174 Teckenförklaring Utredningsområde Gång- och cykelväg enl planförslag Gamla vägen Borrbodvägen Folkets husvägen Åkervägen Ljungavägen Storholmsvägen Fredriksgatan Figur 25. Gång- och cykelvägens lokalisering enligt planförslaget. 28

29 ^ ^ ^ ^ Pendlarparkering Station Mittbanan ")587 ") E14 Permascand AB ± Passager Datum: Meters Lantmäteriet, dnr /4174 Teckenförklaring ^ Utredningsområde Projekterade passager Gamla vägen Borrbodvägen Folkets husvägen Åkervägen Ljungavägen Storholmsvägen Fredriksgatan Figur 26. Projekterade passager. 29

30 5.2.4 Gångbanor Befintlig trottoar på bro över Ljungan ersätts av gång- och cykelbana som bibehåller dagens trottoars bredd på cirka två meter. Mellan Borrbodsvägen och passagen mot gångvägen till järnvägsstationen anläggs en grusad gånganvisning vid befintlig väg. Vid Fredriksgatans passage mot centrum av Ljungaverk, anläggs en grusad gånganvisning där dagens övergångställe slutar i en gräsmatta Sidoområden Gång- och cykelvägen ryms inte inom befintligt vägområde, utan ny mark kommer tas i anspråk. I område där utrymmet är begränsat anläggs gång- och cykelvägen intill vägen för att begränsa förändringar av sidoområdet. Slänter mot dike görs inte brantare än 1:3. Bakslänt utformas med lutningen 1:2. Utformning av diken sker främst som öppna diken. Avbaningsmassor tas tillvara och återförs vid efterbehandling av sidoområden. I de fall det inte är möjligt att återställa med avbaningsmassor besås ytor med fröer från artliknande flora Belysning Skäl för att belysa gång- och cykelväg anses finnas p.g.a. att gång- och cykelvägen ansluter till viktiga målpunkter för närliggande bostadsbebyggelse i form av t.ex. större arbetsplats (Permascand) samt hållplatser för buss och tåg. Gång- och cykelvägen kommer t.ex. att nyttjas för att ta sig till och från skolbussar Bussfickor Två bussfickor anläggs på vardera sidan om väg 531 och i anslutning till järnvägsstationen. Bussfickorna ersätter därmed befintliga hållplatser i korsning/infart till fastighet Föreslagna stängningar av infarter Fastigheten Ånge Västerhångsta 1:25 har två infarter idag, den som ansluter direkt mot väg 531 förslås stängas då den nya busshållplatsen är placerad mitt på infarten. Fastighetens andra infart ansluter mot Gamla vägen. I höjd med Ljungavägen finns en infart till Ånge Västerhångsta 1:150 som föreslås stängas. Infarten har ingen målpunkt och fastigheten nås via en ytterligare infart ungefär 100 meter söderut. Beslut om eventuella stängningar av infarter tas i ett separat beslut enligt 40 väglagen när vägplanen vunnit laga kraft. 5.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs. I vägplanen fastställs de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som krävs för att förebygga störningar och olägenheter i byggskedet. Inga objekt har identifierats och därmed sker ingen redovisning på plankartan. På de kantstensseparerade sträckorna anläggs gemensam belysning för körbana och gångoch cykelväg. Vid friliggande gång- och cykelvägsträckor anläggs separat belysning för gång- och cykelväg. Vid passage under järnvägsbro övergår friliggande gång- och cykelväg till kanstensseparerad och inskränker på körbanans bredd. Både gång- och cykelväg och vägen ska belysas under aktuell bro Anslutningar Anslutningar ses över i bygghandlingsskedet och kommer att kompletteras. 30

31 6 Effekter och konsekvenser av projektet I detta kapitel bedöms projektets påverkan. Både positiva och negativa konsekvenser behandlas. 6.1 Gång- och cykelvägens funktion och standard Gång- och cykelvägen förbinder de två kollektivtrafiknoderna i Ljungaverk, centrumkiosken och järnvägsstationen, se figur 27. Dessutom får anslutande gång- och cykeltrafikanter från Ljungavägen en separerad gång- och cykelväg längs väg 531. Det innebär en säker skolväg för alla barn inom två kilometer från skolan som måste passera bron över Ljungan på sin skolväg. Där gång- och cykelvägen korsar väg 531 anläggs säkra passager. 6.2 Trafik och användargrupper En gång- och cykelväg innebär en stor förbättring för oskyddade trafikanter som rör sig i området. Planerad gång- och cykelväg innebär ökad rörelsefrihet och samtidigt en förbättrad säkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter till skola, närliggande centrumfunktion, arbetsplatser och andra verksamheter. Gång- och cykelvägen skapar tillsammans med de säkra passagerna en säkrare trafiksituation för fotgängare och cyklister. Busshållplatserna flyttas ihop till en sammanhängande hållplats med tydligare koppling till tågstationen vilket kommer att underlätta för byten mellan trafikslag. Det skapar också flexibilitet i att kunna cykla eller ta bilen till bytespunkten för vidare färd med tåg eller buss. 6.3 Lokalsamhälle och regional utveckling Möjligheter ges till att välja cykel istället för bil för kortare resor och transporter såsom till arbete och skola. Gång- och cykelvägens planerade anslutning till tågstationen innebär att resande med kollektiva färdmedel främjas. 6.4 Miljö och hälsa Riksintressen och Natura 2000-områden Riksintresse kulturmiljövård: Projektet bedöms inte påverka några av de för riksintresset beskrivna värdena. Gång- och cykelvägen ska följa befintlig väg 531 och påverkan blir därmed mycket liten. Figur 27. Bytespunkt vid järnvägen, cykelställ under tak, pendelparkering och busshållplatser samlat. 31

32 Riksintresse för kommunikationer: Utbyggnad av gång- och cykelvägnätet bedöms inte påverka transporter längs E14. Projektet gynnar resandeutbyte med järnvägstrafik Boende och hälsa Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter längs vägen förbättras då gång- och cykelvägen anläggs. De boende i området får därmed ökade förutsättningar att på ett tryggt och säkert sätt röra sig i sitt närområde utan att vara beroende av bil. Andelen fordonstrafik bedöms endast marginellt minska och därmed kommer utsläpp till luft och bullerstörningar för boende längs sträckan att i princip förbli de samma som om gång- och cykelvägen inte anläggs. Inventering av bullerberörda bostäder har genomförts för att utreda bostädernas ljudisolering i fasad. Vid inventeringen fastställdes mått på rum, typ av fönster och vägg samt förekomsten av eventuella friskluftsventiler. Med detta som grund har inomhusnivån beräknats enligt Svensk Standard Genomförda beräkningar visar att inget av de bullerberörda bostadshusen riskerar att överskrida åtgärdsnivåerna för Befintlig miljö som redovisas i tabell 3. Inga bullerskyddsåtgärder föreslås i planen En hastighetssänkning från 70 km/h till 60 km/h ger sänkta bullernivåer i området. Bullerutbredningen vid 60 km/h redovisas i figur För närboende innebär byggtiden en period av buller och damning samt försämrad framkomlighet vilket är en negativ effekt under begränsad tid. Nollalternativet I jämförelse med idag, sker ingen påverkan på boende och hälsa. Figur 28. Ekvivalent ljudnivå endast ombyggd del sänkt hastighet till 60 km/h. Bullerberörda bostäder markerade med röda cirklar. 32

33 Figur 29. Maximal ljudnivå endast ombyggd del sänkt hastighet till 60 km/h. Bullerberörda bostäder markerade med röda cirklar. Figur 30. Ekvivalent ljudnivå inklusive övrig infrastruktur (järnväg och E14) sänkt hastighet till 60 km/h. Bullerberörda bostäder markerade med röda cirklar Figur 31. Maximal ljudnivå inklusive övrig infrastruktur (järnväg och E14) sänkt hastighet till 60 km/h. Bullerberörda bostäder markerade med röda cirklar. 33

34 6.4.3 Landskapets karaktär Gaturummets avgränsning tydliggörs genom enhetlig utformning, materialval, typ av utrustning, belysning med mera. Gång- och cykelvägen landskapsanpassas så mycket som möjligt. De generella landskapsvärdena påverkas inte av projektet, Getberget och Borråsen kommer fortsatt att vara de två stora landmärkena och älvens samspel med bergen och industrin kommer fortsatt att vara identitetsgivande,se figur 32. I projektet påverkas lokalt den omgivande närmiljön vid väg 531. Anläggandet av gång- och cykelvägen innebär att intrång kan komma att ske där idag björkar kantar väg 531. Vägrummet vidgas vilket kommer att bli ett mera dominerade inslag i landskapsbilden. Det breddade vägrummet innebär att väg 531 får en tydligare karaktär av huvudgata och att infrastrukturkorridoren i landskapet blir mer påtaglig. Positiva konsekvenser uppstår med avseende på att gående och cyklister med hjälp av en gång- och cykelväg ges bättre möjlighet att röra sig i landskapet på ett tryggt och lugnt sätt och därmed ökar upplevelsevärdet. Möjligheten till utblickar förstärks när tätt slutande och vägnära vegetation borttages. Den längsgående parken invid väg 531 ut- gör en viktig och identitetsskapande plats i Ljungaverk. Gång- och cykelvägen anläggs intilliggande och kantstensseparerad vilket minimerar intrånget i parkmiljön samtidigt som tillgängligheten till parken ökar. Passagen över älven kommer att vara oförändrad eftersom gång och cykelvägen ansluter till den befintliga trottoaren. Eventuellt kommer bron att upplevas som smalare då vägrummet breddas på båda sidor. Att bron upplevs som smalare leder till ökad hänsyn mellan trafikanterna och lägre hastighet. Gång- och cykelvägen anläggs omväxlande tätt intill vägen med kantsten och på några meters avstånd med dike emellan. Detta ökar vägrummets detaljeringsgrad, och en trolig effekt är att hastigheterna längs bilvägen hålls nere, detta gynnar upplevelsen av landskapet. Nollalternativet Inget intrång sker i vägsträckningens närområde och ingen negativ påverkan på landskapets värden och karaktär uppstår Kulturmiljö Riksintresset Ljungans dalgång Y7a bedöms inte påverkas negativt av projektet. De beskrivna värdena för riksintresset är av sådan art att gång- och cykelvägens inverkan blir mycket liten. Figur 32. Villabebyggelse norr om järnvägsstationen vid projektets slut i norr. 34

35 Inga kända fornlämningar eller andra kulturlager kommer att påverkas av projektet. Industrisamhällets kulturvärden bedöms inte påverkas av att gång- och cykelvägen anläggs. Nollalternativet Ingen påverkan på kulturmiljön sker Naturmiljö En friliggande gång- och cykelväg tar mer mark i anspråk än en intilliggande. Det vidgade vägrummet innebär att intrång sker i odlingsmarken inom naturvårdsobjektet Ljunganåsen. Markintrånget bedöms innebära små negativa konsekvenser. Den friliggande gång- och cykelvägen genererar fler diken och slänter, vilket gynnar lågväxande örter. Längs en lägre sträcka på den västra sidan och inom en kortare sträcka på den östra sidan om väg 531, växer idag den invasiva arten blomsterlupin, se figur 33. Jordmassor med risk för innehåll av fröer och växtdelar från denna får ej spridas utan måste hanteras på ett sådan sätt att växten utrotas. Ett eliminerande av blomsterlupinernas växtlokaler innebär att en återetablering av den naturliga vägkantsfloran kan ske vilket är en positivt för naturmiljön. Det bedöms vara mycket små arealer med lämpliga habitat för de fåglar observerade i området som påverkas av projektet. Miljöer som kan vara viktiga för fåglarnas födosök och reproduktion återfinns i det omkringliggande landskapet. Påverkan bedöms bli måttligt negativ då livsmiljön minskar. Avverkning och anläggningsarbeten kan dock medföra vissa störningar om åtgärder utförs under häckningsperioden. Som en skyddsåtgärd föreslås att sly- och buskvegetation sparas i så stor utsträckning som möjligt och vid behov återplanteras, vilket på sikt kan minska/förebygga störningen. Träd bör inte avverkas under fåglarnas häckningsperioder. En aspekt som är svår att bedöma är vilken påverkan buller medför för fåglar. Inom projektet kan tillfälliga bullerstörningar förväntas uppstå under utförandefasen i form av ljud från arbetsmaskiner. Området är redan påverkat av buller från vägen och järnvägen. Om möjligt bör bullrande verksamhet förläggas utanför fåglarnas häckningsperioder. Projektet bedöms inte påverka förutsättningarna för att uppnå gynnsam bevarandestatus för fåglarna som rapporterats i artportalen. Direkt norr om Ljungan växer solitära träd såsom lönn och ek på båda sidor om väg 531. Äldre träd har ett högt värde för insekter och fåglar. För att minimera intrång föreslås gångoch cykelvägen anläggs befintlig väg. Därmed sker inget intrång på den västra sidan mot ädellövträden. I byggskedet måste stor hänsyn tas till träden för att minimera risken för att skador uppstår. Intrång sker i två åkerholmar vilka omfattas av det generella biotopskyddet. Undantag från bestämmelser om generella biotopskyddet gäller vid fastställd vägplan enligt miljöbalken 7 kap 16. Där intrång sker tillvaratas och återanvänds det översta marklagret. Intrånget innebär att livsmiljöer för smådjur, fåglar och växter minskar vilket bedöms innebära måttlig negativ konsekvens. Inga övriga objekt vilka omfattas av det generella biotopskyddet påverkas. Anläggandet av gång- och cykelväg bedöms inte motverka syftet med strandskyddet avseende naturmiljön, då vägen går skilt från älven på hög bro och den nya vägen ligger intill den befintliga bilvägen. Undantag från bestämmelser om strandskydd gäller vid fastställd vägplan enligt miljöbalken 7 kap 16. Nollalternativet Befintliga värden bevaras, ingen påverkan på naturmiljön sker. Förekomsten av lupin riskerar få en fortsatt spridning vilket kan påverka vissa av de befintliga värdena negativt Rekreation och friluftsliv Positiva konsekvenser uppstår då en gång- och cykelväg anläggs längs väg 531. Ingen påverkan sker för Pilgrimsleden eller Ljungan. För skoterleden anpassas gång- och cykelvägens slänter för att medföra passage i samma utsträckning som dagens läge. Förutsättningarna för boende i området att ta sig till fritidsaktiviteter, samt omgivande skog och mark förbättras. Syftet med strandskyddet bedöms inte motverkas med avseende på friluftslivet. Nollalternativet Nuvarande situation för oskyddade trafikanter längs väg 531 kvarstår. 35

36 6.4.7 Naturresurser Projektet ligger inom betesmark för rennäringen, dock bedöms det område som projektet tar i anspråk inte vara av sådant intresse för rennäringen att den påverkas negativt. Jordbruksmark tas i anspråk vid anläggandet av gång- och cykelvägen. Enligt miljöbalkens tredje kapitel får inte jordbruksmark tas i anspråk om inte särskilda skäl förekommer. Anläggandet av en gång- och cykelväg anses vara av den art att det finns motiv till intrång i jordbruksmark. Intrånget i jordbruksmarken bedöms innebära små negativa konsekvenser. Ingen påverkan bedöms ske för grundvattenförekomsten (SE ) Ljungaverk. Vattenförekomsten Ljungan (SE ) bedöms inte påverkas negativt av projektet Nollalternativet Inget intrång sker i jordbruksmarken Klimat och energi Gång- och cykelvägar bidrar till förbättrade förutsättningar för människor att välja miljövänliga transportsätt och därmed bidrar projektet till en positiv utveckling i området med avseende på utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar Förorenad mark Den miljögeotekniska undersökningen visar att marken är lämplig för ändamålet gång- och cykelväg/ busshållplats. Risken är liten att eventuella icke påträffade föroreningar kan medföra miljö- och hälsorisker i sådan omfattning att åtgärder krävs. Men då utförd undersökning bygger på stickprovstagning kan det inte uteslutas att föroreningshalter överstigandes Naturvårdsverkets riktvärden för MKM kan förekomma lokalt, trots att detta inte har identifierats i undersökningen. Schaktmassor bedöms därmed kunna återanvändas inom arbetsområdet utan negativa konsekvenser. Om föroreningar upptäcks i den mark där gång- och cykelvägen ska anläggas kommer åtgärder krävas för att hantera dessa. Normala försiktighetsåtgärder vidtas och om misstänkta föroreningar påträffas ska detta anmälas till Trafikverket Gällande planer Detaljplan 22-TOR-3766 innefattar dagens vägområde mellan bron över Ljungan och fram till järnvägsbron. Detaljplanen är planlagd som parkmark och mark avsedd för gata. Trafikverket bedömer att vägplanens påverkan på detaljplanen är en mindre avvikelse som inte strider mot detaljplanens syfte. Figur 33. Den västra slänten där lupiner växer. 36

37 Ånge kommuns bedömning är, att eftersom syftet med den planerade gång- och cykelvägen är att förbättra trafiksäkerheten, är detta även förenligt med detaljplanens syfte och endast en mindre avvikelse som inte strider mot detaljplanen Miljökvalitetsnormer Inga miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten eller omgivningsbuller berörs inom projektet. Miljökvalitetsnorm för utomhusluft överskrids ej. Grundvattenförekomst Ljungaverk bedöms inte påverkas negativt av projektet om skyddsåtgärder vidtas under byggtiden. Försiktighet måste råda kring hantering av förorenad mark och uppställning av fordon, eller annan verksamhet som kan riskera grundvattnets kvalitet. Försiktighet måste även råda för att undvika skador på ytvattenförekomst Ljungan. Projektet bedöms vid vidtagna skyddsåtgärder inte motverka uppfyllelsen av miljökvalitetsnormerna. 6.5 Byggnadsteknik Geoteknik Med hänsyn till förekommande jordar, rådande topografi och belastningar bedöms det vara tillfredsställande förhållanden med avseende på stabilitet längs sträckan. Sättningarna tros bli acceptabla. Inga geotekniska förstärkningsåtgärder bedöms vara nödvändiga Konstbyggnad Planerade åtgärder innebär ingen belastningsförändring eller förändring i konstruktion på någon av de två broarna. Broräcke på bro över Ljungan behöver höjas då cykeltrafikräcken ska vara högre än vad gångbaneräcken behöver vara Brunnar Eventuell påverkan på brunnar studeras i kommande skede Ledningar Längs sträckan finns VA-ledningar samt el- och teleledningar i marken. Befintliga ledningar kommer att beröras av de schaktarbeten som kommer att utföras i samband med vägbygget. Trafikverket samråder med berörda ledningsägare om lämpliga åtgärder för att skydda och/eller flytta befintliga ledningar Belysning Gång- och cykelvägen erhåller en enhetlig belysning och busshållplatserna samt passagen under järnvägen kommer att vara belysta. Detta kommer att innebära en trafiksäkrare miljö för oskyddade trafikanter som rör sig längs sträckan. 6.6 Påverkan på miljömål Sverige har antagit 16 miljömål. Gång- och cykelvägen innebär mindre intrång i odlinglandskap (miljömålet Ett rikt odlingslandskap). Intrånget sker dels genom påverkan på åkerholmar men även ett visst intrång i åkermark sker. Projektet tar mark i anspråk som på lokal nivå motverkar måluppfyllelsen. Projektet bedöms bidra till måluppfyllelsen av miljömålet God bebyggd miljö. 6.7 Samhällsekonomisk bedömning Ingen samhällsekonomisk kalkyl har upprättats i aktuellt projekt. Åtgärderna som planeras bedöms dock som samhällsekonomiskt lönsamma i första hand sett till ej kvantifierbara effekter, som exempelvis den klart förbättrade tillgängligheten för oskyddade trafikanter, vilket är en stor positiv effekt som dock är svår att fånga upp i en samhällsekonomisk kalkyl. 6.8 Påverkan under byggtiden Byggtiden beräknas bli omkring sex månader lång. Projektet beräknas enligt gällande tidplan att vara färdigbyggt 2020/2021. Under byggtiden kommer det att uppstå risker för människors hälsa och säkerhet. För de boende i området kan störning som buller, vibrationer och damm uppstå. Säkerhetsrisker uppstår när arbetsfordon står uppställda och kör längs med vägen. Under byggtiden kommer även projektet att påverka framkomligheten då den stundtals kommer bli försämrad. Viss påverkan från schaktning kan också uppstå. Det kan ske i form av intrång och påverkan på häckar, staket, planteringar och annat som tillhör boendemiljö. 37

38 6.8.1 Åtgärder för att minska påverkan under byggtiden Information ska gå ut till närboende om att bullerstörningar kommer att uppstå under byggtiden. I Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2004:15) ges allmänna råd beträffande buller under byggtiden i anslutning till boendemiljöer. Byggtiden innebär sämre framkomlighet på väg 531, både för bilister och oskyddade trafikanter. Delar av arbetet kommer att kunna ske utanför befintlig väg vilket minskar de negativa konsekvenserna med avseende på framkomlighet. Inför byggstart utförs en inventering av brunnnar, träd, plantering staket, byggnader och annat som ligger nära vägen och kan komma att påverkas av projektet. Detta för att Trafikverket ska kunna åtgärda eller kompensera för eventuella skador som uppstår. Vegetation från de delar av åkerholmarna som ianspråktas av projektet återanvänds i exempelvis vägslänter för att påskynda vegetationens etablering. Viktigt att materialet hålls fuktigt under tiden det förvaras. Jordmassorna från området med lupiner omhändertas för att den invasiva arten inte ska spridas ytterligare i området. Avbaningsmassorna som återanvänds i vägslänterna eller under busshållplatser måste täckas med minst 0,5 meter fyllnadsmaterial för att lupinerna inte ska återetableras. Markområden för upplag återställs efter byggandets färdigställande för att den naturliga floran ska kunna återetableras så fort som möjligt. Under byggtiden får inga skador ske på de ädellövträd (solitärträd) som växer inom utredningsområdet. Träden mäts in för att säkerställa dess växtplats och i vägplanen avgränsas skyddsområden. För att ytterligare uppmärksamma träden bör märkas upp i fält för att ytterligare synliggöras. Om tidigare ej kända fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I länsstyrelsens databas för förorenad mark finns inom utredningsområdet fyra objekt avseende potentiellt förorenade områden. Om misstänkta föroreningar i mark påträffas ska marken undersökas innan arbetet kan fortgå. Entreprenören ska ha riskberedskap vid oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten t.ex. med absorptionsmedel, uppsamlingsplats och oljelänsar. Lagring, uppläggning och hantering ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage fångas upp och inte orsakar skada eller olägenheter för människors hälsa eller för miljön. Detta gäller alla kemiska produkter och allt material som hanteras i projektet, såväl insatsvaror som avfall. 38

39 7 Samlad bedömning Positiva konsekvenser som uppstår till följd av projektet är främst förknippat med framkomlighet och trafiksäkerhet. Rörelsemöjligheterna förbättras för gående och cyklister längs den aktuella sträckan och de kan därmed ta sig till arbete, skola, aktiviteter och målpunkter på ett säkrare vis. Negativa konsekvenser som projektet bidrar med är främst kopplat till det intrång som sker i naturmark Markintrången är dock begränsade i sin omfattning och den samhällsnytta som gång- och cykelvägen innebär bedöms överväga de negativa konsekvenserna. 7.1 Transportpolitiska mål Projektet ger positiva effekter för funktionsmålet eftersom det skapar tillgänglighet och en ökad trygghet och bekvämlighet. Projektet ger även positiva effekter för hänsynsmålet eftersom det gynnar både ökad trafiksäkerhet och minskade utsläpp. Projektet bedöms bidra till en positiv utveckling med avseende på möjligheterna att nå de transportpolitiska målen. 8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med markoch vattenområden 8.1 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2:a kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om åtgärden inte är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avser att tillämpas i arbetet med vägplan för gång- och cykelväg invid väg 531. Bevisbörderegeln 1. Uppfyllande av hänsynsregeln sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. Denna vägplan med miljöbeskrivning tas fram för att identifiera projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Kunskapskravet 2. Hänsynsregeln efterlevs genom de samråd, sammanställning av underlagsmaterial, platsbesök, beräkningar, utredningar och bedömningar som utförts under projektets planeringsprocess. Försiktighetsprincipen 3. De skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att projektet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön beskrivs i denna vägplan. Produktvalsprincipen 4. Trafikverket kommer vid upphandling av entreprenör ställa krav på val av produkter som används i projektet enligt Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93. 39

40 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5. Genom att uppskatta materialåtgången ger vägplanen en handledning för det fortsatta arbetet med att upprätta en bygghandling. Överskottsmassor ska i största möjliga mån återanvändas i projektet eller i närliggande projekt. Inget naturgrus ska användas i projektet. Lokaliseringsprincipen 6. Behov föreligger att anlägga en gång- och cykelväg i Ljungaverk och olika lokaliseringsalternativ har utretts. regleras i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De grundläggande bestämmelserna utgår från att framförallt skydda höga natur- och kulturvärden, samt att mark som är lämplig för ett visst ändamål inte ska påverkas så att detta motverkas. Anläggandet av en gång- och cykelväg i föreslaget läge bedöms inte påverka framtida nyttjande av mark- eller vattenområden på något negativt sätt. Skälighetsprincipen 7. Vid val av åtgärd har hänsyn tagits till vad som är ekonomiskt försvarbart att genomföra. Kalkyler för att få fram om olika åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamt har inte genomförts inom projektet. Skadeansvaret 8. De eventuella skador eller olägenheter som uppstår till följd av projektet under bygg- eller driftskede kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det anses skäligt enligt miljöbalken. 8.2 Påverkan på miljökvalitetsnormer Gällande miljökvalitetsnormer omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster Buller Miljökvalitetsnormen för buller är inte relevant att behandla i enskilda projekt. Det är en strategisk planeringsfråga som behandlas på översiktsplanenivå Luft Miljökvalitetsnormerna bedöms inte överskridas vare sig i bygg- eller driftskedet Vatten Inom området finns grundvattenförekomst och vattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer. Projektet bedöms varken påverka status för någon kvalitetsfaktor eller ekologisk status. Projektet påverkar inte möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer. 8.3 Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden Hushållning med mark- och vattenområden 40

41 9 Markanspråk och pågående markanvändning 9.1 Vägområde för allmän väg Mark för vägområde för allmän väg kommer att tas i anspråk längs den del av vägsträckan där gång- och cykelvägen anläggs. Markanspråket består av den nya vägen med tillhörande diken och slänter. Dessutom ingår i vägområdet utrymme för släntavrundning mot befintlig terräng och en kantremsa på båda sidor av vägen. Släntavrundning innebär att en mjuk avrundning av bankfot eller släntkrön görs mot befintlig terräng. Kantremsans bredd är 0,5 meter vid jordbruksmark och 0,0 meter vid tomtmark. Kantremsan behövs för att kunna säkerställa behovet av drift och underhållsåtgärder i framtiden samt av trafiksäkerhetsmässiga skäl. Intrång på kringliggande fastigheter redovisas på plankarta 101T T0202 och i fastighetsförteckningen. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är tillkommande områden som är angivet i fastighetsförteckningens areaberäkning, det vill säga det som ligger utanför befintligt vägområde för allmän väg. 9.2 Vägområde för allmän vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar mark i anspråk eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar totalt cirka 3310 m², varav äng 1620 m², skog 80 m² samt åker 1610 m². 9.3 Vägområde inom detaljplan Gång- och cykelvägen anläggs kantstensseparerad inom avsnitt med detaljplan 22- TOR Delen som berörs är planlagd som allmän plats vägmark eller park och plantering och kan innebära en mindre avvikelse. Ånge kommun bedömer i yttrande att intrånget är väl förenligt med detaljplanens syfte. Inom detaljplan kommer totalt 1810 m² att tas i anspråk varav 70 m² utgör tomt och 1740 m² utgör åker. 9.4 Område med inskränkt vägrätt I vägplanen föreslås cirka 230 m² på järnvägsmark (mark under bro) klassad som väg tas i anspråk. 9.5 Område med tillfällig nyttjanderätt I vägplanen föreslås cirka 590 m² tas i anspråk för tillfällig nyttjanderätt inom järnvägens parkering. 9.6 Område för enskild väg Ej aktuellt. 9.7 Indragning av allmän väg Ej aktuellt. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättning avgörs i domstol. Vägrätt kan inte uppkomma inom detaljplanelagd mark där kommunen är huvudman för allmänna platser. 41

42 10 Fortsatt arbete I kommande skeden kommer ett antal tillstånd och eventuellt dispenser att krävas. Utifrån utförd provtagning bedöms massor kunna återanvändas i projektet. Om massor vars föroreningsinnehåll överstiger haltgränserna för mindre känslig markanvändning (MKM) påträffas ska dessa omhändertas på godkänd mottagningsanläggning. En anmälan till tillsynsmyndigheten skall alltid göras om förhöjda halter föreligger. För transporter av förorenade massor och farligt avfall krävs särskilda tillstånd. Tillstånd ska sökas för etableringsytor. Tillstånd för påverkan på biotopskydd, arbete inom strandskyddsområde och anmälan om 12:6-samråd söks inte i de fall de omfattas av en fastställd vägplan. Miljökontrollprogram ska upprättas inför byggskedet. Analys och plan för hur trafiken hanteras under byggtiden ska tas fram. Fortsatta utredningar kommer att genomföras för avvattning av vägdagvatten. 11 Genomförande och finansiering 11.1 Formell hantering Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen. Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning. Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 2 kap väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när gång- och cykelvägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor. När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för gång- och cykelvägen. Mark 42

43 som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk för vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörd fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen. På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda mark tillfälligt så fort vägplanen har vunnit laga kraft, men ska meddela fastighetsägare/ rättighetsinnehavare när tillträde är beräknat att ske. Fastighetsägare/rättighetsinnehavare får inte utan tillstånd från Trafikverket uppföra byggnader eller på annat sätt försvåra för Trafikverket att använda den mark som behövs för anläggningen Organisatoriska frågor Framtagandet av denna vägplan har initierats av Trafikverket. Arbetet kommer att bedrivas i samråd med Ånge kommun, länsstyrelsen i Västernorrlands län, andra myndigheter, sakägare och allmänheten. Trafikverket ansvarar för upprättande och granskning av vägplanen. Fastställelse av vägplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket kommer att handlägga marklösenfrågor. Trafikverket är väghållare för gång- och cykelvägen invid väg 531. Entreprenörer kommer att upphandlas för byggandet av anläggningen medan Trafikverket kommer att utföra byggledning och utöva kontroll av arbetet under byggtiden Genomförande Organisatoriska frågor Trafikverket ansvarar för upprättande och granskning av vägplanen. Tidplanen för projektet innebär att vägen kan vara färdigbyggd 2020/ Finansiering Projektet finansieras genom den regionala planen. Bedömd totalkostnad uppgår till cirka 10 miljoner kronor. Trafikverket har rätt att bygga den anläggning som redovisas i vägplanen Väghållningsansvar Trafikverket är väghållare för väg 531. Någon förändring i väghållningsområdet planeras ej Överensstämmelse med kommunala planer Projektet strider inte mot gällande översiktsplan för Ånge kommun. Berörda detaljplaner finns listade i tabell 1. För en detaljplan bedöms projektet innebära mindre avvikelse. Trafikverket bedömer att intrånget inte strider mot detaljplanens syfte. 43

44 Annica Boström, Trafikverket 44