Resultatrapport RådgivningsProgram för ökad utevistelse

Transkript

1 Resultatrapport RådgivningsProgram för ökad utevistelse

2 Sammanfattning Rådgivningsprogrammet för ökad utevistelse omfattar 33 företag med sammanlagt 53 stallar. Deltagarnas intresse och engagemang är stort, många uttrycker en lugnare och tryggare känsla inför uppgiften nu jämfört med 2014 eftersom reglerna har formulerats om. Programmet har medfört stora förbättringar i utevistelsen tack vare många olika initiativ och aktiviteter i rastgårdarna. Det har planterats gran, salix och fruktträd. Alla jobbar dessutom med växtlighet, flyttbara tak och halmbalar som skydd. Det är en stor variation mellan olika flockar och hur mycket flockarna utnyttjar utevistelsen. Förutom konkreta åtgärder i rastgården har vi diskuterat grundförutsättningar som förbättrar hönsens vilja att gå ut några exempel är tidigt utsläpp, fler tuppar, god befjädring och att rastgården är tillgänglig längre tid under året. Resultaten av enkätundersökningen visar att hönsen går i medeltal 30 meter längre bort i rastgården och de uppehåller sig 27 meter längre ut. Unghönsen släpps ut 2,5 veckor tidigare i livet. Hönsen aktiveras mer för att kunna locka ut dem. Många beställer bruna tuppar för de ökar utevistelsen i flocken. Hönsen har 2,5 månaders längre utevistelseperiod under 2015 och 2016 jämfört med före projektstart och man öppnar luckorna till utevistelsen tidigare på morgonen. Rovdjur upplevs som det största problemet med utevistelsen vilket också har lett till åtgärder, 74 % av stallarna har ett fast yttre stängsel jämfört med 20 % innan projektet startade. 4

3 Innehåll 1. Inledning och bakgrund Metoder Resultat... 7 Allmänt om företagen som deltar i projektet... 7 Åsikter och förväntningar på projektet... 7 Tuppar och tidigt utsläpp... 8 Läget Läget Befjädring... 9 Läget Läget Utevistelsens tillgänglighet... 9 Säsong och tider för utevistelse... 9 Läget 2015 och Sammanfattning Hur långt ut går hönsen Läget Läget Observationer 2016 utevistelse vid olika tidpunkt på dagen Rastgårdarna Rastgårdarna innan projektet startar Åtgärder i rastgårdar Åtgärder Åtgärder Den mest effektiva åtgärden Svårigheter med utevistelsen Läget Läget Bedömning av framsteg Diskussion Inställningen till projektet Faktorer som påverkar hönans vilja att gå ut Djurmaterial Utevistelsens tillgänglighet Sjukdom och smittor Hur långt ut går då hönsen? Slutsats Bilagor:

4 1. Inledning och bakgrund Rådgivningsprogrammet för utökad utevistelse startade under sommaren 2014 och avslutades i december Projektet kom till som ett resultat av de regeldiskussioner som förts sedan hösten 2013 om hönsens utnyttjande av rastgårdarna. Ett förtydligande i KRAV s regler 2014 innebar att om rastgården sträcker sig mer än 150 m från hönshuset ska producenten kunna visa att hönsen använder hela rastgårdsytan. Fortsatta diskussioner i projektet och i KRAVs arbete med regelremissen 2015 medförde en ändrad formulering i 2016 års regler. Innebörden i 2016 års regler är den att inga nyanmälda eller befintliga ombyggda stallar ska tillåtas ha längre utsträckning än 150 meter från hönshuset och att producenten ska jobba aktivt för att få ut hönsen i rastgårdarna. Regelformuleringen kring rastgårdar har ändrats under projekttiden men syftet och visionen var att få fler hönor hos KRAV-anslutna äggproducenter att gå ut mer. Projektet har också syftet att tillhandahålla en tillfällig fristad för de producenter som deltar i projektet men som år 2014 inte klarade regeln om betesdrift med avseende på hönsens utnyttjande av rastgården. KRAV och i förlängningen marknaden har nu ett underlag med övergripande resultat från projektet för utvärdering av effekter, måluppfyllelse och i förlängningen regeluppfyllelse. Denna slutrapport 2016 är en sammanställning av dagsläget i rastgårdarna jämfört med före projektets start. 2. Metoder I samband med projektets start eller vid det första rådgivningsbesöket intervjuades producenterna enligt en startenkät som omfattade dels lite allmänna frågor om stallet, produktionen och rutiner i samband med utevistelsen, dels vilka åtgärder som planeras för att förbättra utevistelsen. I enkäten ställs också några ytterligare frågor som bedöms ha betydelse för utevistelsen. För att få en bedömning av projektets effekt har producenter besvarat uppföljande enkäter under 2015 och Vid rådgivningsbesöken har dessutom en subjektiv bedömning enligt mall gjorts av rådgivare. Bedömningen har gjorts med utgångspunkt hur rastgårdarna såg ut före projektstart och det jämförs med åtgärder som utförts under 2014 och 2015, skillnaderna illustreras i tabell och polärdiagram. Under sensommaren 2016 har producenterna gjort en observationsstudie och bedömt utevistelsens omfattning under olika tider på dagen. 6

5 3. Resultat Allmänt om företagen som deltar i projektet Projektet omfattar 33 företag med sammanlagt 53 stallar. Under 2015 har rådgivningen besökt 30 företag eller sammanlagt 45 stallar som inhyser ca ekologiska värphöns. Det är mer än hälften av de ekologiska värphönsen i Sverige. De flesta företagen har fler än ett stall, det varierar dock mellan ett och upp till sex olika stallar i samma företag. Mer än hälften deltagande företag har två olika stallar. Besättningsstorleken varierar mellan 3000 höns upp till värphöns per stall. Stallarna indelas i avdelningar med högst 3000 värphöns per avdelning. De allra flesta avdelningarna, 67 % har 3000 höns medan 33 % har färre än 3000 höns. Fördelningen mellan hybrider var 24 % LSL och resterande Bovans. Alla stallar i projektet har vita höns men några enstaka brukar beställa några hundra bruna höns för stalldörrsförsäljning av bruna ägg. Hönsen slaktas normalt vid 80 veckors ålder. Produktionen ligger i medeltal på drygt 21 kg ägg per insatt höna och dödligheten är 6 %. Åsikter och förväntningar på projektet På frågan om vad man förväntade sig av projektet svarade producenterna (utan inbördes ordning) bland annat att: projektet ska ge kunskap om rastgårdar och hur man planerar utevistelsen att projektet ska underlätta så hönsen kommer ut bättre man vill få ut dem lättare man vill fortsätta att förbättra utevistelsen att projektet ska komma fram till resultat som fungerar man vill bli godkänd i certifieringen man vill ta del av idéer och få inspiration det är viktigt gentemot konsumenter man vill veta vad konsumenten accepterar man vill förbättra utevistelsen oberoende av hönsomgång man vill ha besked om hur utevistelsen ska vara man vill komma överens om en lösning man vill vara kvar som KRAV producent man vill få ut dem längre ut men det kommer inte att lyckas man vill ha lugn och ro Följande svar och reflexioner var på frågan vad man själv kan bidra med till projektet: testa vatten, tak, rishögar egna erfarenheter och att prova nya idéer mina höns brukar gå ut bra bete, sly och klippta korridorer testar örter och ettåriga växter 7

6 testar spannmål med insådd erfarenheter att betet korsar gårdsväg de går ut bättre om de har skydd det är viktigt att diskutera foder och befjädring stängsel som skapar lä engagemang i regeldiskussioner och i rastgårdsstudier erfarenheter av träd t ex äppelträd, poppel och energiskog sunt förnuft Tuppar och tidigt utsläpp Vid projektets start släppte man ut hönsen för första gången vid i genomsnitt 22 veckors ålder. De flesta har tuppar med i flocken, några påpekar dock att de inte beställer tuppar utan endast har det antal som är felsorterade och följer med leveransen av unghöns. Antalet hönor per tupp varierar mellan stycken. Läget 2015 Hösten 2015 uppger producenterna att de släpper ut unghönsen första gången vid 19,5 veckors ålder. 77 % av producenterna menar att tidigt utsläpp har en positiv betydelse. 86 % av producenterna i projektet anser att tupparna har en positiv effekt på utevistelsen. Läget 2016 De flesta släpper ut hönsen vid 20 veckors ålder och 63 % anser att tidigt utsläpp har en positiv betydelse för utevistelsen. Reglerna har ändrats 2016 och unghönsen ska ut senast fyra veckor efter att de kommit till gården. Resultat av projektet är att hönsen släpps ut 2,5 veckor tidigare i livet. Alla som besvarade enkäten har tuppar med i flockarna. Hälften av dem har beställt bruna tuppar. 68 % anser att det har en positiv effekt för utevistelsen. Många fler producenter beställer tuppar och unghönsuppfödare är positiva och försöker tillmötesgå den ökade efterfrågan på bruna tuppar. 8

7 Befjädring Befjädringens betydelse för utevistelsen diskuterades redan vid projektstart. Vid rådgivningsbesök bedömdes flockens befjädring enligt bedömningsmall på innevarande flock. Medelvärdet låg på 3,1 av en fyrgradig skala där 4 är full befjädring. Läget 2015 Befjädringen anses vara god i 78 % av flockarna. Läget % av producenterna anser att flockarna har god befjädring Utevistelsens tillgänglighet Säsong och tider för utevistelse För några år sedan lät de flesta deltagarna hönsen få tillgång till utevistelse under sex månader från april till oktober. Utsläpp Installning 0 så snart vädret tillåter 0 när vädret inte tillåter 5 % mars 0 % - december 76 % april 16 % - november 18 % maj 70 % - oktober 13 % september Under betesperioden var det vanligast att släppa ut dem mellan sju och nio på morgonen samt att stänga luckorna mellan klockan 21 och klockan % släpper ut dem före klockan 8 på morgonen. Läget 2015 och 2016 År 2015 är utevistelsesäsongen i regel åtta månader från mars april till november. Utsläpp Installning 18 % - så snart vädret tillåter 14 % - när vädret inte tillåter 36 % - mars 10 % - december 36 % - april 43 % - november 10 % - maj 33 % - oktober Under betesperioden öppnar de allra flesta, 90 %, luckorna före klockan 8 på morgonen. Sammanfattning 2016 Hönsen har 2,5 månaders längre utevistelseperiod 2016 jämfört med före projektstart. Fler producenter öppnar för utevistelse före klockan 8 på morgonen och fler stänger sent på kvällen. 9

8 Hur långt ut går hönsen Producenternas bedömning vid projektets start är att hönsen vanligen uppehåller sig ca 37 m (variationer från 10 m till 80 m bort) bort från hönshuset, som längst går de 90 meter (variationer från 30 till 200 meter). På frågan om hur mycket hönsen utnyttjar rastgårdarna svarar de flesta att det är mycket svårt att bedöma, svaren svävar mellan 10 och 50 % av rastgården utnyttjas och 58 % anser att det är mindre än 20 % av rastgården som utnyttjas. Läget 2015 Hönsen uppehåller sig vanligen 48 m från hönshuset (variationer från 20 meter till 100 meter) och de går som längst 115 m ut i rastgården(med variationer från 50 m till 200 m). På en direkt fråga om läget har förbättras anser 68 % av deltagarna att hönsen går längre nu ut än för några år sedan. Läget 2016 Hönsen uppehåller sig vanligen 64 meter från hönshuset och de går som längst 120 meter från hönshuset. Hönsen går nu 30 m längre ut i rastgården och de uppehåller sig vanligen 27 meter längre ut än innan projektet. På en direkt fråga om läget har förbättras anser 60 % av deltagarna att hönsen går längre nu ut än för några år sedan. Observationer 2016 utevistelse vid olika tidpunkt på dagen All producenter fick i uppdrag att observera hönsens spridning i rastgården under två dagar på sensommaren Vi fick in 56 observationer. Resultatet var att det var mycket mindre skillnader i spridning i utevistelsen olika tider på dygnet än förväntat. Det var fint väder i augusti och september när observationerna utfördes, mellan grader varmt, mest soligt väder och inte så blåsigt. Andelen höns som var ute i rastgården samtidigt var i medeltal 25 % och flest höns 28 % var ute på eftermiddagen. Diagram 1. Hönsens spridning i rastgården. 10

9 När det gäller andel höns som befinner sig på verandan uppskattas det till 26 % i medeltal och flest, 29 %, befann sig där mitt på dagen. I medeltal befann sig 44 % av de höns som var ute 0 15 meter från stallet. Som väntat var det flest höns nära stallet på kvällen, 50 % av de som var ute, se diagram 1. Hönsen ger sig iväg längre bort från hönshuset mitt på dagen, 63 meter, se diagram, 2. Diagram 2. Hönsens spridning vid olika tidpunkter på dagen Hur långt ut går hönsen vid olika tidpunkter på dagen meter morgon 11middag eftermiddag kväll

10 Rastgårdarna Det är en stor variation på hur rastgårdarna ser ut och vad de har för förutsättningar. Många rastgårdar har träd och naturligt skydd men de flesta ligger i ren slättbygd. Vid projektets start fanns det veranda på 62 % av stallarna. En hygienåtgärd är att byta ytskikt i rastgården mellan omgångar vilket görs på 64 % av stallarna. I åtta rastgårdar eller 20 % hade man inget bortre stängsel, i 48 % av rastgårdarna används viltstängsel, i 30 % har man flexinät och 3 stallar med sambetesdjur har stängsel med två eltrådar. De allra flesta växlar inte fålla utan har 4 m 2 rastgårdsyta tillgängligt hela tiden medan 18 % stänger av och använder 2 m 2 i taget. Rastgårdarna innan projektet startar Vid projektets start har 40 % av stallarna sex stycken skydd per hektar. Då räknar man både naturliga skydd och byggda tak, de är ofta utspridda. Många eller 60 % av rastgårdarna har byggda tak i rastgården, 24 % har ställt ut enstaka halmbalar medan 13 % har något slags staket som ger trygghet att följa längre ut i rastgården. När det gäller växtlighet har 16 % av rastgårdarna buskar, 42 % träd och många, 60 %, jobbar med hög växtlighet där de också klipper gångar. 20 % har lockat ut hönsen med t ex en sandhög. Många gårdar, 42 % tillämpar sambete. En sammanfattande bedömning av rådgivare före projektets början 2014 är att enbart 13 % av rastgårdarna erbjuder tillräckligt med skydd och att 17 % av rastgårdarna erbjuder lä i någon omfattning. Vid projektets slut har 96 % av gårdarna fler än 6 skydd per hektar, det kan jämföras med 40 % av gårdarna innan projektstart. Ett annat resultat är att 74 % har ett fast yttre stängsel jämfört med 20 % innan projektet. Åtgärder i rastgårdar 2014 De åtgärder som utfördes under 2014 var förutom där det fanns naturlig skog bland annat att bygga tak, flytta tak, plantera buskar, plantera granplantor eller sticklingar av salix och poppel, placera ut fler halmbalar eller ensilagebalar, placera ut redskap och vagnar i rastgården, locka ut hönsen med rishögar eller sandhögar, använda ettåriga eller fleråriga grödor och örter som skydd. Några klipper korridorer för att erbjuda spätt betesgräs. Fyra stycken har anpassat utgångshål eller stängsel för att uppfylla reglerna eller minska de flaskhalsar som funnits i rastgården. Åtgärder 2015 Under 2015 väntar de som planterat ett större antal träd på att de ska växa upp. Under tiden jobbar de med flyttbara tak och balar. De flesta fortsätter att jobba med samma åtgärder som under 2014 dvs. med fler byggda tak och halmbalar. Fyra gårdar har aktivt deltagit i examensarbetesstudien där man jämförde placeringar av byggda tak och halmbalar. Träd och buskar planteras i öar för att lättare kunna skydda dem från sambetesdjuren. Några gårdar experimenterar med att flytta större träd eller buskage in i rastgården. Andra planterar gran i 12

11 rader för att ge hönsen skydd nära huset eller för att leda dem längre ut i rastgården. Många har beställt bruna tuppar då projektet utreder om de har en positiv effekt när det gäller trygghet i flocken och viljan att gå längre ut. Allt fler släpper ut hönsen tidigt. Några har under året infört sambete med kor. En ny idé är 50 meters snöstaket i plast som hjälper till att leda hönsen längre bort. En annan intressant idé är att använda solceller som tak i rastgården. Bilaga 1 ger en bild av tre stallar före och efter projektets start. Åtgärder 2016 Många förbättrar nu hönsens utemiljö ytterligare genom att bygga ännu fler tak som skydd. Man använder också balar, staket och testar att placera skydd i olika formationer och med olika höjd för att ge sysselsättning skugga och vindskydd. Några använder trädstammar, grenar, rishögar, cementrör, lastpallar och en gård placerade en utrangerad hötork i hönshagen för att tjänstgöra som skydd. Ett annat exempel är jordhögar som ett spännande och lockande inslag för hönsen. Många planterar träd och buskar som till exempel salix, poppel, äppelträd, vinbärsbuskar, forsythia och syren. Man experimenterar med att plantera i grupper eller i rader. 13

12 Förutom de faktiska skydden jobbar de flesta med gräs och inslag av högre växtlighet. Att klippa gångar för att erbjuda spätt bete och skydd i det högre gräset är en åtgärd som de flesta gör. Flera gårdar har utvecklat en strategi att så in spannmål nära stallet på senhösten. Det ger en tidig uppväxt som lockar ut hönsen. Fler växter som sås in i breda gångar är t.ex. solros, fodermärgkål och raps. Flera gårdar har planterat jordärtskockor i rader. Någon nämner att de utökat rasthagen och dränerat marken. Flera har byggt staket runt hela rastgården. Och någon nämner att de börjat fållindela. Arbetet med bruna tuppar och tidigt utsläpp fortsätter. Men när det gäller att locka ut hönorna är det inte många spontana kommentarer i enkätsvaren. En gård har orangea plastbaljor inomhus med mineralfoder, de flyttas ut på våren och fylls med godsaker för att locka ut hönsen. En annan viktig åtgärd är att jaga rovdjur som stör flockens utevistelse. Sambete förekommer i ungefär samma omfattning som tidigare år. Några har slutat och några har testat annat djurslag i sambetet. 14

13 Den mest effektiva åtgärden På frågan om vilken enskild åtgärd som varit mest effektiv för att få ut hönsen fick vi följande svar. Bygga skydd Placering av skydd ovanpå varandra t.ex. 3 skydd högt hönorna gillar att sitta högt Skapa korridorer med skydd. det är ca 30 meter mellan varje rad Salix Trädplanteringar Buskar och olika växter Lusern Bra befjädring Bruna tuppar Tidigt utsläpp Klippta gångar i högt gräs Stora jordhögar Platsbaljor Bra väder påverkar absolut hönsens utevistelse Jordärtskockor Vädret påverkar Byte av hybrid till Novogen Bekämpa rovdjuren Svårigheter med utevistelsen Deltagarna har vid två olika tillfällen fått frågan om de upplever problem med utevistelsen. Vid projektets start svarade två tredjedelar, 67 %, att de tyckte det var problem och några kommentarer var: rovfåglar, havsörn, korp rovdjur 3 %, 5 %, 6 %, 6 % dödlighet p.g.a. rovdjur att hönsen inte går ut 350 m fungerar inte hitta en fungerande lösning regn, vattensamlingar ogräs i stängslet blött, lerigt och kladdigt reglerna - de går inte långt på lång sikt N-belastning uppfylla KRAV s regler inga problem bara de att de inte vill gå ut att få snabb etablering på växtlighet 15

14 Läget 2015 Hösten 2015 svarade 45 % att de hade problem med utevistelsen och några kommentarer var: rovdjur svårt att få ut dem de är överallt, flyger över staket smuts vattensamlingar Läget 2016 Alla utom en har kommenterat frågan om det är problem med utevistelsen. De flesta tycker som tidigare att det är ett stort problem med rovdjursangrepp. En kommentar var att med mycket nässlor som skydd har hökangreppen minskat till noll. En annan åsikt var att sambete med större djur medför mycket färre rovdjursattacker. Några andra bekymmer var: Det är svårt att behålla växtligheten i hagen då sådd blir uppätet Att nå hela vägen Det är svårt att få ut alla höns som Kravkontrollanten tror är möjligt Höns vill gå ut när vädret passar bra för dem och vill hellre stanna nära stallet Hönsen blir lortiga om fötterna och drar in lort i reden och då blir det lortiga ägg En del höns går inte in på kvällen från rastgården Köttdjuren förstör skydden ute i hagen Dåligt befjädrade höns påverkar utevistelsen negativt Hybriden Novogen flyger över staketen vilket gör att vi har hönor där vi inte vill ha dom (I verkstad, maskinhall, silos etc) 16

15 Bedömning av framsteg För att komplettera beskrivningen av de aktiviteter som genomförts i rastgårdarna gjordes en subjektiv bedömning av rådgivare Bedömningen omfattar 13 olika checkpunkter, se tabell 1 och 2, dessa vägs ihop i ett femuddigt polärdiagram, se diagram 3 och 4. Diagrammets yttre kontur som är grön representerar målbild eller ett önskat maxvärde (enligt dansk praxis) och den inre orangea linjen representerar dagsläget. Diagrammen nedan åskådliggör medelvärden i relation till en målbild. I projektet har vi hittills koncentrerat oss på hur hönsen nyttjar rastgården, (N) och vad rastgårdarna kan erbjuda i form av skydd (L). Tabell bedömningspunkter 2014 Aktivering av hönsen med grovfoder i rastgård (A) Aktivering av hönsen genom snäckskal el likn (A) Aktivering av hönsen i vinterträdgården (A) Staketets beskaffenhet (S) Nyttjande av bortre delen av rastgård (N) Nyttjande av närmaste delen av rastgården (N) Gömställen i bortre delen av rastgården (L) Skyddande växlighet i bortre änden av rastgården (L) Växtlighet som gömställe (L) Skyddande växlighet (L) Markens beskaffenhet > 50 m från stallet (H) Markens beskaffenhet utanför stallet (H) Vatten i rastgård (N)

16 Tabell bedömningspunkter 2015 Aktivering av hönsen med grovfoder i rastgård (A) Aktivering av hönsen genom snäckskal el likn (A) Aktivering av hönsen i vinterträdgården (A) Staketets beskaffenhet (S) Nyttjande av bortre delen av rastgård (N) Nyttjande av närmaste delen av rastgården (N) Gömställen i bortre delen av rastgården (L) Skyddande växtlighet i bortre änden av rastgården (L) Växtlighet som gömställe (L) Skyddande växlighet (L) Markens beskaffenhet > 50 m från stallet (H) Markens beskaffenhet utanför stallet (H) Vatten i rastgård (N) Två åtgärder eller aktiviteter som tillkommit under 2015 var aktivering med grovfoder och vatten i rastgården. Fler aktiverar hönsen på olika sätt nu och stängsel har satts upp och förbättrats. Rastgården nyttjas bättre av hönsen men det är ingen stor skillnad längst bort. Större skillnad mellan åren är det på förekomst av skydd och skyddande växtlighet. Diagrammen nedan visar på tydliga framsteg när det gäller nyttjande av rastgården samt att skapa skydd och lä. 18

17 Diagram 3, projektstart Diagram 4, åtgärder Diskussion Inställningen till projektet Det ska understrykas att projektet inte kunnat genomföras utan de deltagande producenternas medverkan och engagemang. Producenternas svar på frågan om förväntningar och vad de kan bidra med signalerar att man efterlyser en tydlig bild och instruktion på hur en rastgård ska se ut och mer exakt hur man uppnår det. Fokus har ändrats under projektets gång från avstånd från hönshuset till att öka utevistelsen genom att skapa en bra och för hönan intressant utemiljö. En utemiljö som erbjuder skugga, skydd och lä. 19

18 Inställningen till projektet kan delvis också belysas utifrån vilka problem man upplever med utevistelsen. Det är färre som upplever problem år 2016 och ingen nämner nu reglerna som ett separat problem. Det märks också skillnad på lantbrukarnas inställning till reglerna och indirekt till projektet i enskilda diskussioner och på de träffar projektet genomfört. Många uttrycker att de känner en mindre press efter det att 2016 års regler publicerats i juni Intresset och engagemanget finns kvar och glädjen har kommit till i diskussionerna nu när man inte behöver visa att hönsen är vid den bortre delen av hagen. Den största svårigheten är rovdjuren, det finns exempel på att uppemot 5 % av hönsen blir till rovdjursmat, därnäst följer det faktum att det är svårt att få ut hönsen. Vi jobbar redan med att hitta lösningar för att få ut hönsen och vi ser ett tydligt behov av att jobba mer intensivt med rovdjursfrågan. Faktorer som påverkar hönans vilja att gå ut En attraktiv rastgård påverkar hönans välfärd positivt. En intressant och varierande miljö ute aktiverar hönorna vilket i sin tur stimulerar dem till att gå ut. Används rastgården mycket bidrar det även till större välfärd för de höns som är kvar inomhus eftersom det ger en betydligt lägre beläggning i stallet. Sammantaget ger detta en lägre stressnivå både för de höns som går ut och för de som är kvar i stallet. Hur mycket hönsen verkligen vill och kan utnyttja utevistelsen påverkas av många olika tillfälliga faktorer som säsong, väderförhållanden, tidpunkt på dagen, stress och rädsla samt andra plötsliga störningar i flocken. Förutom dessa störande faktorer vet vi att en rastgård som erbjuder trygghet samt möjlighet att beta spätt gräs är mycket mer attraktiv för hönan och det ger bästa möjliga utevistelse. Djurmaterial Genetiken spelar en mycket stor roll för utevistelsen. Vi har inte mycket att välja på i Sverige vad beträffar djurmaterial, det finns idag två olika hybrider båda finns i vit och brun variant men 95 % av alla värphöns är vita i Sverige. Det är ett medvetet val på grund av att vita höns har en lägre benägenhet att plocka fjädrar på varandra. De bruna hybriderna utnyttjar däremot utevistelsen mycket bättre än vita höns. Kanske beroende på att de har ett stort behov av sysselsättning och att de har ett mer utpräglat födosöksbeteende. En utväg för bättre spridning i rastgården vore att rekommendera bruna höns men det är inte försvarbart djurvälfärdsmässigt, kanske i framtiden när avelsarbetet kommit lite längre. Det kommer att testas en för Sverige ny vit hybrid inom kort. Projektet utreder i alla fall om de bruna tupparna kan göra en bättre uppgift än vita tuppar eller inga tuppar alls. Hittills har producenterna positiva erfarenheter, 86 % tycker att de bruna tupparna gör ett bättre jobb för att de gärna går ut och för att de är morskare. Projektet utreder också om det är positivt att släppa ut hönsen så tidigt som möjligt efter insättningen. 77 % svarar att det är positivt med tidigt utsläpp. När ekologisk unghönsuppfödning träder i kraft om några år ska unghönsen gå ut tidigt i livet om vädret tillåter och det är en omständighet som påverkar viljan att gå ut. 20

19 Utevistelsens tillgänglighet 6 mars november 2015 Utevistelsesäsongen är längre nu, 2,5 månader, jämfört med innan projektet. Det är positivt både för hönans beteende, vilja att gå ut efter vintersäsongen och för hennes välfärd. Sjukdom och smittor Utevistelsen är bra djurvälfärd men vi kan också vända på det och säga att en flock som inte mår bra och drabbats av en störning som t ex utbrott av e- coli eller fjäderplockning kommer inte att vilja gå ut i samma omfattning som en frisk flock. Det finns också risker i miljön utanför stallet som tillfälligtvis kan påverka hur en enskild flock får komma ut. Några producenter är mer tveksamma till att släppa ut hönsen efter ihållande regn eftersom det blir lerigt och hönsen dricker ur smutsvattenpölar. Tyvärr har lite för många flockar drabbats av rödsjuka under senare år. Vi har också haft ett allvarligt utbrott av Newcastle disease, (ND) under projektperioden. ND som är en virussjukdom kan vi inte värja oss för medan bakteriesjukdomar kan förebyggas genom en god hygien i rastgårdarna. Vi har inte lagt tyngdpunkten på hygienen utanför stallet i detta projekt eftersom vi generellt har en god hygien, vi kan bara konstatera att om hönsen sprider sig i rastgården blir ytan närmast stallet mindre belastad. I studien Healthy hen, SLU, har man kommit fram till att utevistelsen reducerar parasitangrepp eftersom maskäggen blir utsatta för solljus, låga temperaturer och uttorkning i utemiljön. Vi har i projektet många gånger diskuterat befjädringens betydelse för viljan att gå ut, nakna höns fryser ju lättare och väljer ofta att stanna inomhus. Det är positivt att notera att 63 % anser att deras hönor är bra befjädrade. Vi har jobbat med befjädringsfrågan på telefonmöten som initierats av projektet och flera projektdeltagare kommer att medverka i ett internationellt innovationsprojekt Hennovation där den huvudsakliga frågan är att hitta orsaker och förebyggande åtgärder för att motverka fjäderplockning. Hur långt ut går då hönsen? Det har hänt väldigt mycket i våra rastgårdar på ett och ett halvt år. Vi har lyckats med att flytta ut hönsen 30 meter längre bort i rastgården och det är positivt att vi kan mäta resultat men vi har inte nått vägs ände om vi jämför med diagram 1 och 2. Diagrammen visar på ökat utnyttjande av rastgården samt ökad 21

20 tillgång till lä och skydd. När det gäller aktivering av hönsen har vi åstadkommit en förändring men där finns det mer att göra. Ett problem är det långa vinteruppehållet, hönsen måste lära sig att gå ut en gång till. Vi vet av erfarenhet att flockar som sätts in vintertid och ska gå ut för första gången sent i livet är svåra att få ut. Att locka ut hönsen i början av säsongen är en ansträngning som leder till ökad utevistelse. Många producenter har inte varit medvetna om att det är tillåtet att utfodra med grovfoder och färskt grönfoder utomhus. Slutsats Projektet visar att det går att göra en förändring och att förbättringarna i utevistelsen har åstadkommits tack vare alla de åtgärder som aktivt genomförts i rastgårdarna under En slutsats är att vi behöver fortsätta arbeta dels med att skapa en attraktiv miljö som erbjuder hönorna trygghet i form av skugga, skydd och lä och dels med grundförutsättningar såsom, djurmaterial, tidigt utsläpp, större tillgänglighet och att aktivera hönan både inne och ute. Rovdjuren anses vara det största bekymret, de bidrar till högre dödlighet och ökad stress i flocken och det är därför en viktig fråga att jobba vidare med. 22

21 5. Bilagor: 1. Exempel som visar rastgårdar före och efter det att aktiviteter påbörjats Exempel 1. År 1 Få höns ute pilsticklingar nära verandan År 3 Många höns ute och spridda över hela rastgården 23

22 Exempel 2. Innan projektstart Försommar 2015, flera olika aktiviteter lockar ut hönsen 24

23 Exempel 3. Före projektstart Iordningsställt för studera effekt av skydd, hönsen är ännu inte utsläppta 25