Anteckningar socialchefsnätverket/gr

Transkript

1 Socialchefsnätverket Anteckningar socialchefsnätverket/gr Nätverket: Ebba Gierow, Ale Catharina Johansson,Alingsås Camilla Blomqvist, Stenungsund Erika Hägg, Partille Jonas Arngården, Kungälv Margareta Antonsson, Partille Christina Alvelin, Lerum Lotte Mossudd, Lilla Edet Lena Arnfelt, Kungälv Lena Lager, Härryda Övriga: Elisabeth Beijer, GR Yvonne Witzöe, GR ( förhinder) Lisbeth Lindahl, GR Jonas Johansson, IVO Joakim Sebring, IVO Elin Svensson, GR Ragnar Lindblad, VGR Helena Söderbäck, GR Maria Ljung, GR Tid Fredag den 18 maj kl Plats GR, Anders Personsgatan 8, Trean 1 IVO (Bildspel och rapport bifogas) Joakim Sebring och Jonas Johansson, IVO, informerar om FINAL, tillsyner hösten 2017 inom ÄO-, FH- och IFO-området för att bedöma om socialnämnderna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete för handläggningen av utredningar. IVO gjorde tillsynen i fyra steg: 1. Egenkontroll av utredningar i samtliga kommuner. 2. IVO granskade egengranskade utredningar per kommun. 3. Besök med dialog till 40 kommuner 4. Enkät till kommunerna om uppfattningen kring tillsynsarbetet. Berörda områden för tillsynen var barn och unga, funktionshinder, missbruk och äldre. Totalt inkom 2600 egengranskade utredningar. Kommunerna kunde själva konstatera flertalet brister i områden i sina utredningar. IVO konstaterade att de överlag hade en samsyn med kommunernas egengranskning. Några av de områden som särskilt lyftes fram av kommuner och som IVO höll med om var:

2 Barn och unga: Brister i skyndsamheten i ärendehanteringen och i var fjärde utredning hade barnet inte fått komma till tals. Flera var av tillräcklig omfattning i förhållande till insats. Var 5:e utredning hade inte slutförts inom lagstadgad tid. Två saker sticker ut inom området barn och unga: kompetens hos handläggare och skyndsamhet. Funktionshinder: De flesta tillräckliga i förhållande till insats, var 10;e utredning bedömdes inte som skyndsamt. En brist var att besluten inte alltid kommunicerades korrekt. Missbruk: Det fanns få individuella planer, det framgår inte hur den enskilde uppfattar sina behov och bedömning har inte gjorts utifrån missbruket. Äldre: Snabb handläggning och föredömligt korta utredningar. Generellt hade den enskilde inte fått vetskap om vad de kan ansöka om och att besluten ej kommunicerades korrekt. Missbruksområdet sticker ut som något sämre av de fyra områden och äldreområdet såg mer positivt ut anser IVO. Sammanfattning hela tillsynen: IVO konstaterar att kommunerna behöver arbeta med förbättringsarbete inom olika områden som riskanalys och egenkontroller. (Ca hälften av kommunerna) De konstaterade även att 3 av 4 kommuner arbetade systematiskt med klagomål, synpunkter och rapporter. Det behövdes bättre analyser på aggregerad nivå. 3 av 4 kommuner vidtog även åtgärder utifrån den kunskap de hade om sin egen verksamhet. De som behövdes var att förbättra analysen och att komma igång med sina förbättringsområden. 22 av 40 kommuner fick ingen kritik alls. Övriga områden; egenkontroller, riskanalyser, beskriva processer för samverkan, systematiskt förbättringsarbete, rutiner för utredningsarbete saknas/brister. De reflektioner som IVO skickar med utifrån deras utredningsarbete är att kommunerna ska tänka på att göra så enkelt och effektivt som möjligt dvs anpassa kvalitetsarbetet till verksamheten. Fördela uppgifter på ett tydligt sätt. Se till all egenkontroll, det skrev mer egenkontroll än vad som beskrivs. Kvalitetsarbete ska vara en del av den löpande verksamheten och inte personbundet. Viktigt att arbeta med att alla arbetar efter processer och rutiner. Personalomsättning är en utmaning. Kommunerna har även fått ut en enkät efter utredningsarbetet som visar att flertalet kommuner ansåg att utredningen var till nytta samt en god dialog fördes. IVO fick även förslag på förbättringar som de tar till sig. De flesta vid dagens nätverksmöte känner igen vad IVO beskriver i sin Har IVO sett skillnad där man använder IBIC? Svar: De har inte gjort någon analys av detta.

3 Tillitsbaserad tillsyn? Svar: Det pratas allt mer om tillitsstyrning än granskning. IVO har i uppdrag att ska granska om man uppfyller socialtjänsten utifrån lagar, rekommendationer och uppdrag. Vid lagar måste IVO vara mer strikta i sin granskning. Om det är rekommendationer kan de ge mer rekommendationer och även låta kommunerna granska sig själva och ha dialoger. Ytterst är det tillit mellan IVO och de som de granskar som är av vikt för att det ska vara användbart ute i kommunerna. IVO:s generaldirektör är ledamot i tillitsdelegationens och delegationen ska snart komma med en ett betänkande om lärande tillsyn. Regeringen har även gjort ett förtydligande att IVO ska granska mer utifrån de vi är till för. Detta leder till att på sikt kanske de måste utgå mer och mer från brukare och patienter. Könsuppdelat och ådersuppdelat är något som de kommer fråga mer efter framöver. Synpunkter från nätverket: Hur gör man kvalitetsarbete och egenkontroller enklare och hur får vi med brukare? Här uttrycker kommunerna att de vill få stöd då tiden är knapp för alla. Hur kan vi arbeta ihop med universitetet så att man redan där påverkar kompetensen hos handläggare? En önskan finns att IVO ska hjälpa till med omvärldsbevakning så att kommunerna lättare kan hitta goda exempel. IVO återkommer till socialchefnätverket med tips på goda exempel från GR-kommuner. Socialchefsnätverket skickar med förslag på områden att granska till IVO: Samverkan: hur vi utformar den, blir det som vi tänkt? Ansvarsfrågan då vi ibland tar över från andra verksamheter och vad får det för konsekvenser. Brukarperspektiv: ffa barn och unga. IVO erbjuder sig att komma tillbaka och att besöka andra GR-nätverk om det finns intresse. 2 Avfallsplan Läs mer i länken: Länk Elin Svensson, GR, berättar om arbetet med att ta fram en ny avfallsplan, vilken kommer att påverka samtliga verksamheter i kommunerna. Generellt är vi duktiga på återvinning men inte på hållbar konsumtion. Då vi konsumerar så mycket leder det till väldigt mycket avfall. Vi behöver arbeta mer med avfallet. Långsiktigt mål: inget avfall alls ska uppstå. Det finns en avfallstrappa för att minimera miljöpåverkan, ju högre upp desto bättre. Högst upp ligger det förebyggande och återanvändning och detta ska vi arbeta med i den nya planen. Avfallsplan är ett styrdokument och det är lagstadgat att alla kommuner ska ha en avfallsplan. GR har startat upp ett arbete kring detta som kommer påverka alla kommuner. A2030 ersätter A2020, den gäller till år 2030 och innehåller nya områden. Alla nya områden måste förtydligas och skapa mål och åtgärder kring.

4 Ex på nya områden: nedskräpning, förebygga avfall (kommunerna måste vara föregångare ex via upphandling), avfall i fysisk planering, det avfall som kommunen ansvarar för ffa sina egna verksamheter. Det finns nu sju arbetsgrupper på GR som ska ta fram planerna. I sitt arbete ska de ta hänsyn till ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Elin Svensson efterfrågar att så många kommuner som möjligt påverkar arbetet genom att delta i arbetsgrupp (kring tillgänglighet), komma med förslag och synpunkter till arbetsgrupp eller kommentera på remissomgång. Elin Svensson berättar även om ett nytt projekt om resurssmart äldreboende. Mölndal startar nästa vecka med detta. I projektet använder de sig av samma framgångsrika metod som Göteborg stad (Sekelbo Äldreboende) gjorde. Det är kostnadsfritt att delta. Om någon kommun vill vara med kontakta Elin. Synpunkter från nätverket: Efterfrågar mer konkret vad man vill ha för fokus i de olika arbetsgrupperna. Elin Svensson återkommer i höst med detta till socialchefsnätverket. 3 Trygghetsboende Lisbeth Lindahl, GR, informerar om erfarenheter från FoU-arbeten som rör trygghetsboende. Vi sneglar tillsammans på den föreslagna formen för biståndsbedömt trygghetsboende. Definitionen är att trygghetsbostäder ska vara i det vanliga bostadsutbudet, ofta hyresrätt och inte vara biståndsbedömt. Det ska finnas god tillgänglighet och möjlighet i social samvaro. Det finns ett kommunalt bidrag på kr/år/ lägenhet i vissa kommuner (Gbg, Borås, Varberg mfl) som finansierar en trygghetsvärd (personal), och vissa trygghetsåtgärder (spisvakt, titthål i dörr, handtag på toalett mfl). Viktigt för en hållbar social miljö. Lisbeth Lindahl berättar om en studie hon gjorde kring trygghetsboende. Orsaker till varför de äldre vill flytta är försämrad hälsa och funktionsförmåga, planering inför framtiden (framtida hälsa) ökad frihet, slippa skötsel och ansvar. Ensamhet (inte lika vanligt) I Göteborg finns ett trygghetspaket där det ingår dörrautomatik, stödhandtag toa, titthål i dörr, spisvakt. Detta ger ökad självständighet och trygghet.

5 Studien visar på att det är högre omsättning i dessa typer av bostäder än andra vilket genererar i högre kostnader för fastighetsägaren. Konverterade hyresrätter ger låga hyror vilket är fördelaktigt. Upplevelsen av trygghet är viktigt för de äldre och det är ffa fyra delar som lyfts fram: 1. Möjlighet att klara sig själv. Tillgängligheten ger större självständighet. 2. Ett tryggt och socialt sammanhang. Känna grannar och människor runtomkring. Vi behöver platser att mötas på och någon som faciliterar detta. En fin plats för samvaro. Det finns ett symbolvärde hur trygghetsboendet är placerat. Närhet till personal är väldigt viktigt för att skapa en bra social samvaro. 3. Att kunna bo kvar. Även om framtida hälsan ändras. 4. Skydd och säkerhet runt omkring i området. Vi sneglar även på projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer): Projektet baseras på fyra exempel som har valts ut för att illustrera olika sammanhang och sätt att samverka på. Gemensamt för dem är att samtliga handlar om bostäder för personer över 65 år. Exemplen finns i Alingsås, Göteborg, Mölndal och på Tjörn. I Mölndal är nybyggnation av ett trygghetsboende på gång och i Alingsås ett 65+ boende. Det finns några skillnader i dessa två boenden och vad de boende efterfrågar tex vikten av gemensamhetslokal är större i Mölndal än i Alingsås. Har man byggt helt nivåfritt ut till balkongen (gott exempel). Länk till Diabahs kommer med i anteckningar: Länk Regeringens förslag om biståndsbedömt trygghetsboende: Lisbeth Lindahl har undersökt vad SABO och Boverket säger om regeringsbeslutet. Det ser olika ut i kommunerna och hur man har byggt upp verksamheten kring trygghetsboenden. Ulrika Häger (Boverket) menar att direktivet är till för kommuner där man inte ser möjlighet att bygga trygghetsboende utifrån dagens direktiv. Nu finns på detta sätt möjlighet för en kommun att vara byggherre. SABO menar att kommunen kan ta ut avgift för denna typ av boende. Lisbeth Lindahl menar att det är svårt att ha samma namn på två olika saker. Socialchefsnätverket har effektivt boende som ett av sina temaområden. Arbetsgruppen kommer att träffas i juni för att skriva samman ett förslag på hur arbetet ska kunna utformas.

6 4 Verksamhetsinriktning GR En ny långsiktig verksamhetsinriktning för GR ska tas fram. De strategiska nätverken och styrgrupperna är ombedda att lämna synpunkter. I nuvarande verksamhetsinriktning finns åtta områden som vi ska arbeta med. Under åren har det vuxit fram ytterligare områden: kompetensförsörjning, samordning av EU frågor, integration samt hälsooch sjukvård. Tre områden lyfts inom socialchefsnätverket som strategiskt viktiga för framtiden. 1.Kompetensförsörjning, vilket hänger samman med att vara en attraktiv arbetsgivare och kommun. Hur kan GR arbeta med detta? Hur kan vi arbeta ihop mer tillsammans över gränserna så att vi inte konkurrerar utan kompletterar. 2. Hälso och sjukvårdsfrågan, kommer bli stor framöver. Verksamhetsfrågorna och även ansvaret blir större (FVM och kunskapsfrågorna). Behov av samordning inom och mellan kommunerna. 3. Digitaliseringsfrågan, hur tar vi oss dit? Paradigmskiftet i ansvar och på alla nivåer. Finns det en risk att digitaliseringen bara bygger på, utan att underlätta? Brukares egenansvar en viktig del i utvecklingen. Vi sneglar på vad styrgruppen för social välfärd sade på sitt möte. 5 FVM Framtidens vårdinformationsmiljö, Ragnar Lindblad, VGR Information om Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM), vad FVM betyder för kommunerna samt innebörden av det ESF-projekt som beviljats VGR med koppling till FVM. Mötet i denna del sker tillsammans med kommundirektörerna. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliserings och e- hälsa. Detta står i Vision e-hälsa 2025 = nationell vision som har tagits fram av SKL och Regeringskansliet. Vi lär oss ett nytt ord. Interoperabilitet=system som ska kunna prata med varandra, så även verksamhetssystem. I VGR har politikerna bestämt att det ska vara interoperabilitet mellan 49 kommuner och VGR. Detta i sig är en utmaning och påverkas på många sätt bl a utifrån om det lagligt är ok, organisatoriskt, semantiskt (termer i sig) och tekniskt möjligt. MÅL: Inga organisatoriska gränser inom HS för alla verksamheter. Både inom region och kommun.

7 Systemet som upphandlas ska vara inom hälso- och sjukvård, inte inom SOL. Ett nytt system innebär att all hälso- och sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för dem som behöver den. Det ska vara enklare att vara invånare, patienter och medarbetare. Detta ger möjligheter för patienten att vara delaktig i sin vård och medarbetarna ska hitta information enklare. IT-stöd ska vara som ett kärnsystem. I sak innebär det ett nytt journalsystem där man kan hitta en mängd olika delar: patientportal, vårdplaner, läkemedelslista, resurshantering, vårdbegäran, beslutsstöd. Det ersätter inte alla system men många av dem. Ragnar Lindblad presenterar en kort historik över vad landstingssidan gjort i FVM. Första upphandlingsförsöket avbröts och nu har man påbörjat nytt. Inför den nya upphandlingen inkom alla 49 kommuner med optioner. Utifrån de optioner som inkom finns tre delar att samverka kring: 1. Informationsdelning (SAMSA) 2. Elevhälsa 3. Kommunal HS Har man inte tecknat option nu så är det svårt att komma in på det man inte var med på från början, enligt VGR:s jurister. Av de som ville vara med i någon/några delar ska man bestämma sig inom 1 år om man vill ha det eller inte. Själva tecknandet kan pågå till Tidsplan: upphandla system, 2019 design, konfiguration & driftsättning, 2020 utbildning och utrullning. Implementering ska starta 2020 vara klart Var är processen nu? Allt sker enligt ordinarie upphandlingsprocess + att ca 500 medarbetare ska få tycka till. Den 17 maj 2018 godkändes förfrågningsunderlaget på 3000 sidor. Leverantörerna har nu 10 v på sig från 18 maj för att inkomma med handlingar. 25 sept förväntas beslut och tilldelningsbeslut sker den 8 okt VGR ska vara driftansvariga och kommunen ska köpa systemet av dem. Driftsättning sker via the big bang : VGR byter system över natt. GR blir nr två ut i att använda det nya systemet och elevhälsa sker samtidigt. VGR behöver hjälp av kommunerna för att testa systemen design, konfiguration och driftsättning under V 34. Möjlighet att tycka till om anbuden. Det behövs personer som ska vara med från kommunens sida.

8 ESF VGR har tillsammans med VästKom beviljats medel för att stärka medarbetare i omställningsprocessen (25 milj kr). Detta ska användas i samverkan kommun, landsting och privata utförare genom nätverkande och utbildning. VGR och VästKom ska ha ett utbildningspaket på två halvdagar. Introduktions workshop runt om i regionen. Pengarna ska bland annat finansiera ett kansli som håller i processen, 250 metodledare, 4000 medarbetare inom projektet. Fråga från socialchefsnätverket: Var sker idag kommunernas diskussion kring kommunernas system? Svar från GR: Kommunerna måste mobilisera och lägga pengar på att utveckla kommunsidans digitalisering. I kärnsystemet finns möjlighet till integrering. Det pågår ett arbete på GR med att kartlägga de system som kommunerna har idag. Helena Söderbäck föreslår att socialchefsnätverket och kommundirektörerna bildar ett arbetsutskott för att komma med idéer, förslag och för att kunna påverka. Mottages positivt. Finns temaansvariga i socialchefsgruppen som lätt kan kopplas samman med kommundirektörsgruppen. Avslutningsvis säger Helena Söderbäck: Viktigt att agera nu! Det är en stor fördel att vi har en god struktur på övergripande nivå för att arbeta vidare. 6 Gryning Vård AB Helena Söderbäck, GR Information om att det så kallade In-house-undantaget upphört. Vi äger ett bolag tillsammans med de andra kommunalförbunden. Helena Söderbäck informerar om att Gryning Vård är inne i en omställningsfas utifrån att bolaget fick ta en risk för att utveckla sin verksamhet under några år. Sedan kom nya regeringsdirektiv som inte alls gick i linje med hur bolaget satsat. Problematiskt nu är konkurrenslagstiftningen vilket innebär att bolaget inte får sälja mer än 20%. Nu ligger Gryning Vård på 21% vilket gör att vi inte kan arbeta med in-house. GR håller på att diskutera hur ingången ska vara ur ett ägarperspektiv. Vad är kommunernas uppfattning om att man släpper in-houseundantaget? Kommunerna måste göra avrop nu. Socialcheferna bedömer inte att detta inte är en stor fråga. Syftet med bolaget att möta de allra största behoven.

9 Vid anteckningarna Maria Ljung/Elisabeth Beijer