Erika Hägg, Partille Lena Arnfelt, Kungälv

Transkript

1 Socialchefsnätverket Anteckningar Närvarande Nätverket: Ebba Gierow, Ale Karin Alvermalm, Alingsås Catharina Johansson, Alingsås Louise Odengard, Göteborg Shuja-At Noormohamed, Tjörn Arne Wiik, Göteborg (förhinder) Tina Isaksson, Göteborg Lena Lager, Härryda Lillemor Berglund, Kungsbacka Camilla Blomqvist, Stenungsund Margareta Antonsson, Partille Malin Tisell, Öckerö Anette Johannesson, Göteborg Christina Alvelin, Lerum Lotte Mossudd, Lilla Edet Monica Holmgren, Mölndal Mio Saba, Mölndal Erika Hägg, Partille Lena Arnfelt, Kungälv Anette Johannesson, Göteborg Övriga: Elisabeth Beijer, GR Yvonne Witzöe, GR Maryam Wahlund, GR Maria Ljung, GR Rosanna Björklund, GR 1 Digitalisering och välfärdsteknik Erfarenheter från Mölndal av nya arbetssätt inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsområdet med stöd av automatiserade processer. (Mio Saba) (Bildspel finns). Automatisering är ingen enskild IT fråga utan det handlar mer om uppdrag och verksamheter. Förändringsledning är viktigt. Man måste arbeta med processbeskrivningar, information, riskbedömningar, dialog med facket och IT för att få detta i hamn. Det handlar inte om att ta bort tjänster utan att byta arbetssätt och det ger positiva effekter som exempelvis bättre arbetsmiljö. Trelleborgs modell bildar utgångspunkt och Mölndal har anpassat modellen efter sin egen verksamhet. Mölndal har ett större socialt perspektiv i sitt arbete. Mölndal lagt fokus på två saker: Arbetsgivarfokus (ekonomi, klara volymökningar och därmed arbetsmiljö, snabba flöden) Medborgarfokus (tekniska lösningar/möjligheter, digitala medborgare, snabb service). Automatisering är en fråga för hela förvaltningen. De ekonomiska effekterna är långsiktiga och svårt att räkna fram idag. Det finns inga avsatta pengar utan verksamheten tillsätter ändå projektledare och

2 köper in roboten. Förankring och förståelse är viktigt framförallt på enheter med störst motstånd. Det handlar även om värdegrundsarbete. Skarpt läge för Mölndal är Man pratar nu mer försörjningsstödsprocess och inte ekonomiskt bistånd. Genom automatisering och förändring av arbetsprocess kan resurser flyttas från försörjningsstöd till arbetsmarknad/sysselsättning. Handläggning blir snabbare genom att personer själva fyller i ansökan, en robot analyserar och ger förslag på beslut. Handläggaren träffar sökande inom 24 h. Fokus blir att få ut personer i arbetsmarknadsåtgärder istället försörjningsstöd och att kontrollera uppgifter. Mölndal kommer behålla delar i nuvarande organisation så som att behålla aktiviteter inom arbetsmarknad som fungerar bra idag. Inom AME ska det finnas specifika handläggare som ska stötta de med störst behov. Genom förändrade arbetsprocesser kommer förhoppningsvis även arbetsmiljö att påverkas positivt. Idag är det höga sjukskrivningstal inom ekonomiskt bistånd och få inom arbetsmarknad och sysselsättning. I den del som byggs upp behövs blandad och ny kompetens exempelvis arbetsförmedlare. Viktigt med nära samarbete med IFO. Det är viktigt att ha med IT personer i projektet för systemen. Idag har man valt att inhandla system för att det ska vara kompatibelt med automatiseringsalgoritmen. Partille berättar att de har fått förfrågan om de vill vara pilotkommun för algoritmen i Treserva. Lägesrapport AllAgeHub (Monica Holmgren, Camilla Blomqvist och Yvonne Witzöe) Nuläget är att projektledaren har avslutat sin anställning. Yvonne Witzöe och Ulrica Furby på GR stöttar upp mer. Ny projektledare ska rekryteras. En fördel om det är någon som känner till arbetet i kommunerna då återstående projekttid är kort. Digitaliseringsfrågan finns på många områden idag, vilket skapat oklarhet hur allt hänger samman. AllAgeHub är ett komplext och innovativt projekt. Det är två tillfällen inbokade för halvtidsdialog, 24 sept och 2 okt. Dessa är viktiga för att bestämma riktning framåt och för kommunernas eget budgetarbete. Socialcheferna vill att vi håller fast vid dessa tider. Även utan projektledare pågår arbetet med full fart och kontakter är kvar med Vinnova och VGR mfl. Det finns kraft och engagemang i projektet och ännu kan det hända mycket positivt. Vi kommer att klara att docka an kommande projekt. Frida och Ulrika ansvarar för EXPO mässan i Mölndal i nov. Nätverket kan tänka sig att vara proaktiv till en ny eventuell utlysning av statliga medel 2019 för att införa välfärdsteknik för äldre. Vad ska socialchefsnätverket fokusera på när det gäller området digitalisering och välfärdsteknik? (Monica Holmgren, Louise Odengard, Rosanna Björklund och Elisabeth Beijer) (Dokument finns) Ett förslag på vad socialchefsnätverket ska fokusera på när det gäller området digitalisering och välfärdsteknik har tagits fram. Se bifogat dokument. E hälsonätverket har bland annat lyft att de gärna vill se att man samarbetar kring systemmiljöer (plattformar), tittar på arbetet med gemensamma upphandlingar och tar fram olika arbetssätt. Förändringsledning är en av frågorna som lyfts i planen. Länsgemensamt välfärdscentrum: Det finns ett embryo till projektplan som ska behandlas i VästKom i okt för beslut om arbetet ska fortskrida. Det handlar om kunskapsstöd och teknik. Temagruppsansvariga socialchefer bjuds in för att ge synpunkter på projektplanen.

3 FVM har en utbildningsinsats finansierad av ESF i digitalisering på 7,5 Hp. Ska kommunerna vara med där och i så fall vilka personer? Utbildningarna har utvecklats från det som ursprungligen sades. Socialcheferna anser att innehåll i de olika ESF satsningarna bör samstämma. VGR:s utbildning går via vårdsamverkan. Ett FVM och digitaliseringsutskott med representanter för kommundirektörerna och socialcheferna kommer att starta på tisdag 4 sept. Monica Holmberg och Louise Odengard deltar. Göteborg har testat nattkameror på SÄBO och rapporten kommer att delges nätverket via GR. Socialchefsnätverket ställer sig bakom planen på utveckling av digitalisering och välfärdsteknik. 2 Kompetensförsörjning assisterande tjänster (Maryam Wahlund) En kartläggning i GR kommunerna 2018 på initiativ av socialcheferna. 11 av 13 kommuner i GR har deltagit i intervjuerna. Tidigare har en FoU kartläggning genomförts: Assisterande tjänster som strategi för kompetensförsörjning. Nuläget: Rekrytering av utbildad vård och omsorgspersonal och sommarvikarier blir allt svårare. Personalrörligheten är stor då undersköterskor är en attraktiv yrkesgrupp. De flesta (9 av 11 kommuner) har extratjänster som kan beskriva som assisterande tjänster. Resultat: Synen på assisterande tjänsternas roll och arbetsuppgifter är olika. Några har generell roll och några har specifika. Vad gäller arbetsuppgifter och utbildning så ska det framförallt vara arbetsuppgifter som inte kräver vård och omsorg. Utmaningarna är ekonomin. Rollen ska finnas inom befintlig budget vilket kräver struktur och ledarskapsförändring så att resurser fördelas på större områden och mer effektivt. Gränssnitt mellan yrkesroller är svårt. Möjligheterna är att yrket blir mer attraktivt. Det kan även ge en större möjlighet att rekrytera och förbättra integration. Ett exempel på assisterande tjänster finns i Göteborg där det pågår ett projekt på SÄBO där de assisterande tjänsterna ska utföra städ. Hittills positiva effekter men lite svårt att ändra arbetssätt på helheten i huset. Chefens förändringsledning och förståelsen att det finns behov av att tänka om är viktigt. Borås har infört serviceassistent inom hemtjänst och Skövde har detta sedan en tid. Inom utbildningsområdet finns ett branschråd med uppdrag att ta fram nya roller. Beredning för fortsatt förhandling med facket pågår. Socialcheferna anser att det behövs ett bredare perspektiv på assisterande tjänster. Det behöves större volym för att ge ekonomiska effekter. Kommunerna är olika stora och behovet ser olika ut. Det måste finnas utvecklingspotential för att öka attraktiviteten och olika karriärvägar. Alla borde få arbeta utifrån toppen av sin kompetens. Tjänsterna är viktiga ur många perspektiv som ex rekrytering och integration. Socialcheferna är positiva till ett gemensamt arbete med rollen och att det hålls samman av GR. Börja med utbildningsinnehållet. Bra förpackning av innehåll och en implementeringsplan är viktigt.

4 Socialcheferna ser att förankring hos enhetscheferna är viktigt för att det ska lyckas då det handlar om förändringsledning. 3 Ersättare för Camilla Blomqvist Camilla Blomqvist slutar och blir stadsdelsdirektör inom Göteborg Stad, Norra Hisingen. Det kommer inte finnas representant i nätverket från Stenungssund fram tills ny person är rekryterad. Nya personer utses för Camillas uppdrag i nätverket: Ägarstyrgrupp AAH: Ebba Gierow Styrgrupp Vinnova/arbetsgrupp social hållbarhet: Jonas Arngården och Margaretha Antonsson Universitetsfrågor: Mio Saba. 4 Hälso och sjukvårdsområdet Skrivelse Socialdepartementet Ett förslag på skrivelse om att synliggöra den kommunala hälso och sjukvården har tagits fram (utskickad) och förbundsstyrelsen för GR föreslås besluta att skicka den till Socialdepartementet med kopia till SKL. Nära vård/omställningen VGR, vad behöver kommunerna vara uppmärksamma på? Anette Johannesson. (Bildspel finns) 25% av hälso och sjukvården utförs av kommunen idag. Det finns en nationell plan för god och nära vård som visar framförallt två saker. Mer vård i hemmet och att primärvården ska vara navet i allt. Tillgängligheten ska öka så att allt färre personer ska söka akuten. På kort sikt sker överföring av resurser genom statliga satsningar och på lång sikt är en omfördelning i landsting/regionernas budget. Den överföring av resurser som måste ske kommer många gånger att vara primärt i termer av kompetenser för att bedriva verksamhet, utbildning och forskning tog regionfullmäktige ett beslut att omställa vården i VGR. VGR startade en projektorganisation med en operativ styrgrupp. Denna ombildades vid årsskiftet. VGR har avsatt 1 miljard för denna satsning. Tre områden arbetar VGR med: Utveckla vård i hemmet, (Ex hemsjukvårdscentra, närsjukvårdsteam utgår från sjukhusen. Gränslös vård i Angered. Pilotprojekt kring palliativ vård av barn och unga.) Etablera närsjukvårdcentrum (Etablera närsjukvårdscentra. Svårt att beskriva vad detta är, men det är inget hus. Det finns en vision. Intensionerna är att följa nuvarande vårdnivåer. Det handlar om samverkan utifrån individens behov där man vill ha med även socialtjänst och skola. Fånga individen tidigt och flera aktörer samtidigt.) Stärka hälso och sjukvården som om bas. (Förflyttning av uppdrag till den nära vården Koncentrerad vård för bättre kvalitet och tillgänglighet, Utvecklande av digitala vårdformer och tjänster, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i form av bland annat en kompetensförsörjningsplan, Stärka första linjens vård för psykisk ohälsa hos barn och unga. Det pågår även en Utredning kring resursförflyttning)

5 Det finns en regional handlingsplan utifrån en statlig utredning som går helt i linje med delbetänkandet för God och nära vård. Hela omställningen inom VGR hänger nära samman med det förändringsarbete som pågår inom FVMframtidens vårdinformationsmiljö. Det kommer att gå snabbt och VGR säger att upphandlingsförfarandet av FVM är pågående och ett tilldelningsbeslut kommer inom kort. Då är det viktigt att kommunerna fattar tilldelningsbeslut och avtal på hemmaplan. Mer information kommer inom kort från VGR. Information från möte i juni med VästKom (Anteckningar har skickats ut) samt kort information från VVG (Erika Hägg, Catharina Johansson, Anette Johannesson) Ett möte med VästKom, GR och socialchefer skedde i juni månad kring upplevelser i samverkan med VGR vad gäller ansvarsgränser inom hälso och sjukvård. Inför VVG hade socialchefsrepresentanterna ett förmöte där alla sade sig ha en samsyn. Ett nytt gemensamt avvikelsesystem är på gång. Detta är VGR:s system vilket möjliggör avvikelser i samverkan men inte internt i kommun. Detta medför en dubbeldokumentation för kommuner. Inga privata primärvårdsaktörer kommer att använda detta system. En fråga som kommer inom snar framtid är hur vi hanterar korttidsplatser under influensasäsong. Finns möjlighet att ha gemensamma vårdplatser inom kommunerna då? Socialcheferna ser positivt på detta. Sjukhusen upplever att det är svårt att få till vårdplaneringar via SKYPE idag. Socialcheferna säger OK till att ha SKYPE som förstaval där det är möjligt för patienten att delta. Socialtjänstens kunskapsstyrning (Catharina Johansson) Alla kommuner har fått ett informationsbrev från SKL som handlar om kommunernas gemensamma finansiering för en långsiktig kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter. VGR:s kunskapsstyrningsmodell (Elisabeth Beijer) VGR har påbörjat en förändring som samstämmer med den nationella satsningen på kunskapsstöd genom att bland annat organisera programråd utifrån olika diagnoser. Till varje programråd skapas arbetsgrupper som ska arbeta med bland annat både medicinska riktlinjer och arbetssätt. Kommunens medarbetare bjuds in till arbetsgrupper och antalet grupper kan växa snabbt i antal. Förändringen kring kunskapsstyrning kommer gå snabbt. När det gäller kunskapsstyrningen behövs en organisering och samordning kring detta. Elisabeth Beijer, GR och Lotta Wilhelmsson, VästKom, har tagit fram ett förslag på uppdragshandling för det gemensamma arbetet med kunskapsstyrning. Förslaget kommer att stämmas av med NSK s och socialchefsrepresentanter i varje kommunalförbund. Förslaget kommer att diskuteras med VGR med målet att få fram en gemensam uppdragshandling till VVG. RCPH SKL har tagit fram sju kriterier för RCPH. SKL vill ha ett formellt förfarande inför 2019 med påskrift av alla kommuner. GR kommer att skicka ut kriterierna till socialcheferna och VästKom tar upp kriterier för styrgruppen i psykisk hälsa nästa möte för godkännande.

6 Temaansvariga socialchefer Socialcheferna beslutar att deltagare i VVG från GR området ska ha ett uppdrag som temaansvariga i socialchefsnätverket. För närvarande är detta Lena Arnfelt, Erika Hägg, Catharina Johansson och Anette Johannesson. 5 Sammanträdestider 2018 Kommundirektörerna har uppdragit till GR att förlägga chefsnätverken till samma tider som då kommundirektörerna träffas. Socialchefsnätverket fastställer följande tider: 1 februari 12 april + 25 april träff med politikerna i styrgruppen för social välfärd/gr 14 juni 6 september 11 oktober november ev studieresa 6 december Samtliga nätverksträffar kl och som regel på GR. Några kommande sammanhang Nästa nätverksmöte är i samband med studieresan oktober (vanligt möte 23 november) FVM 4 september Integrerade arbetsformer missbruk/psykisk ohälsa 1 oktober Webbinarium 2 oktober Nära vård Socialchefsdagarna 3 5 oktober På spaning efter ett socialt hållbart samhälle, nästa seminarium med Lerum som värd, 11 oktober Aktuellt som rör samverkan, VästKom prel 29 november SKL möte riktat till socialchefer 3 december