Startpromemoria för planläggning av Telemark 1 i stadsdelen Husby (ca 160 bostäder)

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (17) Handläggare Ays Alayat Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Telemark 1 i stadsdelen Husby (ca 160 bostäder) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi Thomas Stoll Monika Joelsson Vestlund Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Syftet med projektet är att möjliggöra byggnation av två kvarter med bostäder i flerbostadshus, som ska ersätta befintlig bebyggelse som består av parkeringsdäck i två våningar samt ett f.d. fritidshem och en tvättstuga. I planarbetet prövas möjligheten att uppföra ca hyresrätter. Planförslaget är ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål och för att åstadkomma goda boendemiljöer. Planområdet består av fastigheten Telemark 1 som ägs av Stockholm Stad och upplåts med tomträtt till D. Carnegie & co AB Stadsbyggnadskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden att fyra detaljplaner för bostäder och offentliga rum samt en detaljplan för skola och idrott ska starta samtidigt i Husby, då kontoret ser en samordningsvinst och möjlighet att arbeta med en samlad strategi för Husby och dess offentliga rum samt tillvarata tidigare dialoger med boende. Trafik, rörelsemönster och gångbanor är exempel på övergripande, gemensamma frågor att studera. Planarbetet ska använda verktyg för jämställd stadsplanering med syfte att skapa trygga och inkluderande allmänna platser. Stadsbyggnadskontoret förslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete ska starta.

2 Sida 2 (17) Den rosa markeringen visar planområdets läge i stadsdelen. Det aktuella området avgränsas av Norgegatan och Nidarosgatan i öster och söder, i norr och väster av grönområdet mot Helenelund. Utlåtande Syfte Syftet med planförslaget är att möjliggöra nya flerbostadshus för ca 150 lägenheter samt skapa en tryggare stadsmiljö. Förslaget ska inrymma en lokal mot Norgegatan, vilken bidrar till ett mer levande stadsrum och en tryggare gatumiljö. Planarbetet ska använda verktyg för jämställd stadsplanering med syfte att skapa trygga och inkluderande allmänna platser. Planförslaget ska utformas med en gestaltning som tydliggör privata, halvprivata och offentliga ytor. De två flerbostadshusen planeras med tre parkeringsplan under bostadshusens gårdar med en mekaniserad lösning. Bakgrund En ansökan om planändring för fastigheten Telemark 1 och Akalla 4:1 inkom till stadsbyggnadskontoret från exploateringsnämnden den 16 februari 2016, då exploateringsnämnden fattade beslut om markanvisning till D. Carnegie & co AB för 160 hyresrättslägenheter i flerbostadshus. Planområdets läge och omfattning Planområdet avgränsas av Norgegatan och Nidarosgatan i öster och söder, i norr och väster av grönområdet mot Helenelund. Totalt är planområdet ca kvm.

3 Sida 3 (17) Markägoförhållanden Fastighetsägaren är Stockholm Stad och fastigheten Telemark 1 upplåts med tomträtt till D. Carnegie & co AB. Den del av stadens fastighet Akalla 4:1 som berörs är ca 700 kvm och består av infartsvägen inom kv. Telemark. Infartsvägen servar endast den aktuella fastigheten, varför den avses att planläggas som en kvartersmarksgata. Detta innebär att tomträttshavaren kommer att ha rådighet över dess användning och utformning samt stå för drift och underhåll. Helhetsplanering i Husby Stadsbyggnadskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden att fyra detaljplaner för bostäder och offentliga rum samt en detaljplan för skola och idrott ska starta i Husby, då kontoret ser en samordningsvinst och möjlighet att arbeta med en samlad strategi för Husby och dess offentliga rum. Trafik, rörelsemönster och gångbanor är exempel på gemensamma frågor att studera. I syfte att möjliggöra en ökad social hållbarhet och integration ska även kopplingarna till omkringliggande stadsdelar ses över och stärkas. Projekten innebär ett tillskott på ca 600 bostäder, vilket är ett välkommet bidrag i ett mycket bra kollektivtrafikläge. Sedan utbyggnaden av Husby på 1970-talet har få nya byggnader tillkommit. Tidigare dialoger med boende i Husby har visat på behov av förbättringar, framförallt i offentliga miljöer, med mer service och handel samt fler spontana mötesplatser. Utöver exploateringskontoret, byggaktörerna, de boende och övriga hyresgäster är trafikkontoret, stadsdelsförvaltningen och trafikförvaltningen avgörande parter i utvecklingen av Husby. Planerna som föreslås starta är: Oslo m.fl., ca 120 lägenheter (röd markering nedan) dnr Ålesund 1 m.fl., ca 240 lägenheter (blå markering) dnr Halden 3, ca 90 lägenheter (orange markering) dnr Telemark 1, ca lägenheter (gul markering) dnr Dalhagens bollplan, idrottshall och skola (lila markering) dnr Pågående projekt i närområdet: Odde 1 m.fl., ca 2000 bostäder, förskolor och verksamheter (grönstreckad markering) dnr

4 Sida 4 (17) Kartan visar ungefärliga markeringar för de detaljplaner som föreslås starta i Husby under våren 2017 samt pågående projekt i närområdet. De platser som föreslås för bebyggelse är dels i Husby centrum, där platserna har utpekats som mindre attraktiva av boende och verksamhetsinnehavare samt nio befintliga parkeringsdäck (ny parkering arrageras under de nya husen). I Kvarteret Telemark förslås en före detta tvättstsuga rivas. Tidigare ställningstaganden Översiktsplanen I översiktsplanen presenteras fyra strategier för stadens utveckling. Strategi 2, Satsa på attraktiva tyngdpunkter, Strategi 3 Koppla samman stadens delar och Strategi 4 Främja en levande stadsmiljö i hela staden är relevanta för Husbys fortsatta utveckling. Följande vägledningar faller väl in i ramen för projektet: Tillvarata möjligheter att skapa ett rikt utbud av levande och trygga offentliga miljöer i alla områden Planera för kompletteringsbebyggelse i goda kollektivtrafiklägen Prioritera förändringar som innebär att marken utnyttjas så effektivt som möjligt Planera för ny bebyggelse som minskar barriäreffekter och minskar miljöstörningar från trafiken samt skapar nya kopplingar Planera för ett variationsrikt utbud av bostäder som attraherar många stockholmare

5 Sida 5 (17) I översiktsplanen är Husby utpekad som tät stadsbebyggelse. Stadsdelen ligger i anslutning till Kista som är utpekad som en tyngdpunkt. En utveckling av Husby kan bidra till att stärka Kista, som enligt översiktsplanen är en viktig del för en positiv utveckling av alla stadsdelar kring Järvafältet. En uppdatering av översiktsplanen pågår och i samrådsförslaget är Järva och Kista utpekad som fokusområde. Budget I Stockholms stads budget för 2017 finns flera mål som gäller arbetet med socialt hållbar planering, där stadsbyggnadsnämnden ska verka för attraktiva och inkluderande offentliga platser med förbättrad kvalitet och ökad trygghet. Särskild fokus ska läggas på stadsmiljön i ytterstaden i enlighet med den sociala hållbarhetskommissionens analyser. I planeringen av nya stadsdelar såväl som kompletteringsbebyggelse ska ett jämställdhetsperspektiv inkluderas och redovisas. Stadsbyggnadsnämnden ska även verka för att grupper som inte tidigare medverkat i dialog inom planprocessen får möjlighet att framföra sina synpunkter. Målen i budgeten är utgångspunkt i de kommande planarbetena i Husby. Skillnadernas Stockholm Rapporten är framtagen inom ramen för Kommissionen för ett socialt hållbar Stockholm som ett första steg i arbetet med att kartlägga sociala skillnader inom Stockholms stad. Stadsdelsnämndsområdet Kista-Rinkeby med Husby avviker negativt från genomsnittet i flera avseenden. Husby hör till de stadsdelar där invånarna är mest trångbodda och en av de stadsdelar där personer känner sig otrygga/mycket otrygga i sitt bostadsområde. Jämställd stadsplanering Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholms analyser visar på skillnader i levnadsvillkor och tillgång till det offentliga rummet mellan olika samhällsgrupper. Trygghetsmätningar har visat att det finns en större oro att ursättas för överfall eller våld i det offentliga rummet i Husby än i överiga delar av staden. Några av målsättningarna i planarbetet är att det ska bli lättare, tryggare och säkrare att röra sig i Husby. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett planeringsunderlag för jämställd stadsplanering och fått i uppdrag att utveckla ett verktyg för socialt värdeskapande analys som kommer att ligga till grund för det fortsatta planarbetet.

6 Sida 6 (17) Tidigare dialogarbete Husbydialogen och Vision Järva 2030 Hösten 2007 enades samtliga politiska partier i kommunfullmäktige om en gemensam målbild för Järvalyftet, som är en långsiktig investering för att förbättra levnadsvillkoren i stadsdelarna kring Järvafältet; Akalla, Husby, Kista, Hjulsta, Rinkeby och Tensta. Målsättningen var att genom medverkan från boende och samverkan med andra parter skapa en positiv social och ekonomisk utveckling som gör Järva till ett område dit många vill flytta och stanna kvar. Järvafältet skulle också vara en motor för tillväxt i hela Stockholm. Med Vision Järva 2030 som målbild genomfördes under 2009 Husbydialogen med medverkande från stadens berörda förvaltningar, Svenska Bostäder och Hyresgästföreningen, där ca 2000 boende i Husby deltog. Dialogmötena resulterade i fler än 900 förbättringsförslag på hur Husbyborna ville utveckla sin stadsdel. Under dialogen identifierades bland annat platser som uppfattades som bra och dåliga av boende. Flygfoto på Husby. Platser som upplevdes som bra (grön) eller dåliga (röd). Den gula makeringen anger bostadsadress. Flera av förbättringsförslagen som kom in berörde Husby centrum där många boende påpekade behovet av upprustning, en förändrad situation vid tunnelbaneuppgången samt mer service och handel. Som helhet fanns ett behov av att utveckla en centrumkänsla. Bland övriga synpunkter återfinns förslag om att skapa fler spontana mötesplatser. För många som deltog var närheten till naturen och Järvafältet en stor kvalitet.

7 Sida 7 (17) Strukturplan Husby Som ett resultat av dialogerna tog stadsbyggnadskontoret fram en strukturplan fram för Husby under Denna plan som innehöll förslag till nya bostäder, förnyat centrum och en koppling till det framväxande västra Kista mötte motstånd bland de boende främst på grund av förslagen att ta bort några av gångbroarna. Strukturplanen fördes inte vidare till beslut. Gällande detaljplaner Gällande detaljplanen från Pl.7425 som antogs anger bebyggelsen vid Nidarosgatan som garage för närboende. F.d. fritidshemmet och tvättstugan anges som gemensamhetsanläggningar. Marken som ligger norr om det f.d. fritidshemmet samt mellan det f.d. fritidshemmet och bostadsbebyggelsen anges som område som inte får bebyggas. All bostadsbebyggelse inom Telemark 1 anges i fem våningar. Marken mellan de två parkeringsdäcken anges som allmän platsmark och är en del av stadens fastighet Akalla 4:1.

8 Sida 8 (17) Karta som visar planområdet. Gult markerar mark som ägs av Stockholm Stad och upplåts med tomträtt till D. Carnegie & co AB. Gult markerar området som är det f.d. fritidshemmet och parkeringsdäcken. Nuvarande förhållanden Husbys historia och karaktärsdrag Husby byggdes under åren Sammanlagt finns ca lägenheter varav en femtedel är bostadsrätter. År 2015 var antalet invånare ca Husby karakteriseras av en eftersträvad homogen bebyggelse. Idén om den täta staden var utgångspunkten för Husbys stadsplaner som tillsammans med Akalla och Kista planerades efter bandstadsprincipen. Genom idén om bandstad är Husby inte omgivet av en grön bård som tidigare epokers stadsdelar. Istället är Akalla genom Sibeliusgången och Husby genom Edvard Griegsgången (till del även Kista) sammanlänkade med ett servicestråk kantad med bostäder, affärer, skolor, tunnelbaneuppgångar etc. Längs centrumstråket i Husby bildar åtta våningar höga skivhus en ryggrad i stadsdelen. I resten av stadsdelen finns ca 120 lamellhus i fem våningar grupperade kring gårdar. Som ett identitetsskapande stadsbyggnadselement löper gröna vikar från Järvafältet in i stadsdelen. Antalet personer per lägenhet i Husby är 2,4 jämfört med staden 2,0. En strikt trafikseparering i enlighet med tidens ideal var utgångspunkt i planeringen. Den enda genomgående gatan är den nedsänkta Norgegatan. Från denna huvudgata leder återvändsgator in i stadsdelen. Gatorna är enbart avsedda för fordonstrafik och saknar gångbanor, butiker och entréer. Gående och cyklister tar sig genom området via gångbroar som kopplar samman service och bostäder. En effekt av trafiksepareringen kan utläsas i upptrampade stigar och stundvis otrygga miljöer samtidigt som fördelarna för barn och unga att röra sig trafiksäkert i stadsdelen är stora.

9 Sida 9 (17) Flygbilden visar Husby med centrumstråket med den högre bebyggelsen i en rad i mitten och den lägre bostadsbebyggelsen grupperad kring gårdar runt om. Kista syns till höger i bild och början av Järvafältet nederst. Stadsbild Planområdet består av två parkeringsdäck i två våningar, ett före detta fritidshem som har hunddagisverksamhet och en före detta tvättstuga som används som livsmedelsbutik. Det finns en restaurang på bottenvåningen av parkeringsdäcket mot Norgegatan. Parkeringsdäcken har slutna fasader. På andra sidan Norgegatan finns ett flerbostadshus som har långa loftgångar som medför en indragen fasad, vilken minskar övervakning av gatumiljön av boende och kan skapa otrygghet. Bilden tagen visar parkeringsdäckens relation till norra Nidarosgatan.

10 Sida 10 (17) Bilden tagen visar placering av det förra detta fritidshemmet och tvättstugans relation till norra Nidarosgatan och omgivande bebyggelse. Bilden tagen visar det förra detta fritidshemmets och tvättstugans relation till norra Nidarosgatan och omgivande bebyggelse. Kulturhistoriskt värdefull miljö Bägge parkeringsdäcken har kulturhistorisk klassificering gul av Stadsmuseet, vilket innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde. En konsekvensbeskrivning för de kulturhistoriska värdena ska tas fram inom planarbetet. Gator och trafik Området angörs med bil från Nidarosgatan och Norgegatan. Den befintliga gatumiljön saknar relation till parkeringsdäcken från gåendes perspektiv, då parkeringsdäckets fasad som består av långa fönsteröppningar blockerade med ribbor upplevs sluten. Inom planarbetet ska den nya bebyggelsens fasaders relation till gaturummet samt gaturummets gestaltning utredas och förbättringar i gaturummet föreslås.

11 Sida 11 (17) Bilden tagen visar gatumiljön på Nidarosgatan mot Norgegatan. Bilden tagen visar gångbrons situation. Bilden tagen visar gångbrons relation till parkeringsdäck och Norgegatan.

12 Sida 12 (17) Tillgänglighet På grund av topografin har den västra delen av kvarteret god tillgänglighet till omkringliggande gågator, medan den sydöstra delen av Nidarosgatan skapar en nivåskillnad. Cykel och gående Cyklisterna använder gångvägen för att cykla genom planområdet. Gångvägen är trafikseparerad. Områdets koppling till den östra delen av Norgegatan utgörs av en gångbro över Nidarosgatan. Service och kollektivtrafik Det är ca 200 meter till närmaste busshållplats vid Norgegatan med matarbussar mot Kista, Spånga och Vällingby samt ca 500 meter till Husby tunnelbana. Resan in till City med buss tar ca 20 minuter. I Husby finns en F-9 skola, två kommunala förskolor och ett antal privata förskolor. Området ligger på 350 meters avstånd till Husby Centrum som har ett brett serviceutbud med mataffärer, apoteket, tandläkare, bibliotek, kyrka och moské. Dalhagens Bollplan ligger på 500 meters avstånd och inom 700 meters avstånd finns även ishall och bad. Planförslaget Ny bebyggelse I ansökan om planändring föreslår tomträttshavaren ny bostadsbebyggelse där två parkeringsdäck, ett förra detta fritidshem och tvättstuga står idag. Förslaget förväntas att bidra med cirka 160 hyreslägenheter. Förslaget innebär att det befintliga parkeringsgaraget ersätts av ett nytt parkeringsgarage med mekaniserad lösning som staplar bilar på höjden för att få tillräckligt med platser. Den nya bebyggelsen syftar till att skapa definierade gaturum som kan bidra till ett mer sammanhängande och tryggare stadsområde för gående och cyklister. Riktlinjer för planarbetet Följande riktlinjer föreslås ligga till grund för planarbetet. Bebyggelsens placering, utformning och relation till sin omgivning Placering De föreslagna bostadskvarteren är placerade utmed Nidarosgatan och öppnar sig mot den befintliga bebyggelsen i norr. Dess placering och skala ska bilda en god helhetsmiljö och gemensamma gårdar med den befintliga bebyggelsen. Skivhusets placering i den norra delen av

13 Sida 13 (17) planområdet ska stärka kopplingen mellan Nidarosgatan och gångvägen till Dalhagen bollplan och vidare till Helenelund. Skala och utformning Omgivande bebyggelse har en skala om fem våningar och den mest vanliga bebyggelsetypologin är lamellhus byggda på talet. Byggnadshöjd och utformning ska bilda en god helhetsmiljö med befintlig bebyggelse. Gaturum och förstärkning av gränser Utvecklade gång- och cykelkopplingar längs de idag trafikseparerade gatorna bidrar positivt för verksamheter i kvarterets bottenvåningar.

14 Sida 14 (17) Placering av verksamheter Verksamheter i bottenvåningen mot Norgegatan kan bidra till att levandegöra gaturummet. Placering av verksamheter ska göras med hänsyn till gång- och cykelkopplingar. Tillgänglighet Nummer visar strategiska frågor om tillgänglighet.

15 Sida 15 (17) 1. Kopplingen mellan Nidarosgatan och Telemarksgången Möjligheten att koppla samman Nidarosgatan med gångvägen Telemarksgången som kopplar Husby till Telemarksbron och Dalhagens Bollplan ska studeras. Detta förutsätter att kvartersmark omvandlas till allmän platsmark. 2. Kopplingen mellan Nidarosgatan och Norgegatan I dagsläget möter Nidarosgatan Norgegatan med en gångbro och trappor. Nybyggnadens relation till gångbron och trapporna ska vidare utredas för att skapa tryggare och jämställda utomhusmiljöer. 3. Gång- och cykeltrafik Gång och cykeltrafik samt ny trottoar längs med Nidarosgatan ska utredas inom planarbetet. Nidarosgatans lutning ska utredas vidare för tillgänglighet med rullstol och rullator. Planförslagets konsekvenser Stadsbild Planförslaget innebär att en högre bostadsbebyggelse ersätter den befintliga tvåvånings parkeringsdäcksbebyggelsen. Volym- och solstudier kommer att användas för att studera påverkan på befintlig bebyggelse. Föreslagen bebyggelse bidrar till en mer definierad gatu- och bostadsmiljö. Med bibehållen gatustruktur, tillräckligt avstånd till omgivande bebyggelse och hänsyn till topografin bedöms bebyggelsen kunna anpassa sig till den befintliga stadsbyggnadsstrukturen samt tydliggöra privata-, halvprivata- och offentliga miljöer och kopplingen mellan bostadsområdet och parken. Tillgänglighet För att säkerställa stadsdelens koppling till grönområdet mot Dalhagen och Helenelund ingår i planarbetet att studera omvandling från kvartersmark till allmän platsmark. Utgångspunkten för trottoaren längs Nidarosgatan är att skapa nya och säkra gång- och cykelkopplingar i Husby. Den nya flerbostadsbebyggelsen placeras och utformas så att tydliga och trygga passager mellan ny och befintlig bebyggelse skapas. Behovsbedömning Genomförandet av detaljplanen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalkens 6 kap. 11, med beaktande av förordningen 1998:905 bilaga 4. En miljöbedömning med MKB kommer därför inte att göras i samband med planprocessen.

16 Sida 16 (17) Förskole- och skolbehov I dagsläget finns en överkapacitet på förskolorna i Husby. Behovet av förskoleplatser i och med tillkommande bostäder i föreliggande detaljplan, kan därmed tillgodoses inom befintliga förskolor. De fyra bostadsdetaljplanernas tillskott på bostäder kan dock sammantaget innebära ett ökat behov av förskoleplatser. Om så är fallet, ska möjlighet till ny förskola på kvartersmark, alternativt om behovet kan tillgodoses på annan plats där förutsättningarna är bättre, undersökas. Buller Enligt stadens bullerkartering förekommer buller från Norgegatan om dba, varför en utredning, som ska vägleda utvecklingen av planförslaget så att det klarar riktvärdena, ska tas fram. Dagvatten En dagvattenutredning ska göras i samband med planarbetet som redovisar att exploatering av området inte belastar Edsviken med föroreningar. Parkering Bebyggelsetillskott innebär ett ökat behov av parkeringsplatser. Idag finns 381 p-platser varav alla nyttjas av hyresgäster. Med ett beräknat p-tal på 0,6 tillkommer ett parkeringsbehov om 96 platser för de nya lägenheterna. Totalt är parkeringsbehovet 477 platser. Förslaget innehåller 473 parkeringsplatser, vilket bedöms vara acceptabelt. Miljöförvaltningen menar att cykelparkeringsplatser kan bidra till att nå Stockholm Stads miljöprograms mål om miljöanpassade transporter och därför ska cykelparkeringsplatser ingå i planförslaget. Naturvärden och ekosystemtjänster Området består av hårdgjord mark utan ekologiska värden. Det finns goda möjligheter att öka ekosystemtjänsterna inom området genom gröna inslag på de nya bostadsgårdarna. De gröna ytorna kan också bidra till att förbättra dagvattenhantering och luftkvaliteten förutom att minska den negativa upplevelsen av buller. Social hållbarhet Planförslaget kan bidra till en mer fysiskt integrerad, levande och trygg stadsmiljö genom nya och säkrare kopplingar som kan vara tillgängliga för en bredare social grupp än idag. En viktig aspekt för att skapa tryggare gaturum är överblick från boende, varför

17 Sida 17 (17) flerbostadshusen ska utformas med framsidor mot gatan. Verksamheten på bottenvåningen bidrar också till överblicken av gaturummet. Vad gäller utformning av gård och eventuella omgivande allmänna ytor som kan komma att ingå i planarbetet ska olika gruppers behov undersökas. Detta är ett exempel på verktyg för jämställd stadsplanering. Planprocess Planarbetet genomförs med standardförfarande. Kontoret bedömer utifrån programarbetet Husby strukturplan som pågick under , att ärendet bör redovisas för nämnden för nytt ställningstagande efter plansamrådet. Plansamråd planeras till kvartal 1, 2018 och granskning till kvartal 4, Antagande förväntas kunna ske kvartal 1, Ekonomi Byggaktören bekostar planarbetet genom planavtal. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Planförslaget utgör ett positivt tillskott för att uppnå stadens bostads- och sociala hållbarbetsmål samt bidrar till att utveckla boendemiljön i stadsdelen. Förslaget bidrar även till att förstärka gång- och cykel kopplingar och tydliggör gränserna mellan offentliga, halvoffentliga och privata miljöer för att uppnå ökad trygghet. Planen förväntas bidra till tryggare gaturum genom att möjliggöra överblick från boende, då flerbostadshuset ska utformas med tydliga framsidor mot gatan. En ökad överblick mot gatan och nya gångkopplingar är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Behovet av nya förskoleplatser och övrig samhällsservice ska utredas. Ett dialogarbete ska genomföras i samarbete med övriga detaljplaner som föreslås starta i Husby. Stadsbyggnadskontoret förslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete ska starta. SLUT