Hälsoskola för ensamkommande ungdomar

Transkript

1 KCSH 3:2018 Hälsoskola för ensamkommande ungdomar Ett pilotprojekt med sex- och samlevnadsundervisning på lättare svenska

2 Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa (KCSH, tidigare Lafa enheten för sexualitet och hälsa), arbetar med frågor som rör förebyggande och hälsofrämjande arbete kring hiv, STI, oönskade graviditeter och sexuell hälsa inom Stockholms läns landsting. KCSH har bland annat i uppdrag att leda utformandet av strategier inom SRHR-området (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) och att ge expertstöd i hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med SRHR-relaterade frågor. KCSH samordnar även landstingets arbete med det omgivande samhället i frågor som rör förebyggande och hälsofrämjande arbete på SRHR-området och utbildar personer som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med personer med risk för hiv, STI, oönskade graviditeter och sexuell ohälsa. Webbadresser: E-post: kcsh.hsf@sll.se Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från stadsanslaget Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar, som fördelas av Folkhälsomyndigheten för att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60) RAPPORTEN ÄR EN BEARBETNING AV EN TEXT AV ANNA KNÖFEL MAGNUSSON OMSLAGSFOTO: MARTINA JUNSTRÖM

3 Hälsoskola för ensamkommande ungdomar Ett pilotprojekt med sex- och samlevnadsundervisning på lättare svenska

4 Innehåll Bakgrund och kunskapsläge 5 Hälsoskolan ett pilotprojekt 7 Syfte och metod 7 Syftet med Hälsoskola för ensamkommande ungdomar 8 Samarbetet med Sveriges Ensamkommandes Förening 9 Utformning av projektet 10 Behovsanalys och utmaningar 10 Planering av Hälsoskolan 10 Rekrytering av de unga 11 Ungdomarnas frågor påverkade kursinnehållet 11 Språk och tolkning 11 Tjejer och killar i blandad grupp 11 Handlingsberedskap inför svåra upplevelser 13 Genomförandet 14 Skapa en trygg grupp 14 Metoder 14 Att leva i flera normsystem 15 Delaktighet och engagemang 16 Kontinuitet i deltagandet hur får man ungdomarna att fortsätta följa kursen? 16 Hur upplevde ungdomarna Hälsoskolan? 17 Planera en Hälsoskola 20 Utmaningar och erfarenheter 20 Allmänna råd 21 Deltagarna 21 Val av lokal 22 Förslag till lektionsplanering baserat på Hälsoskolans kursupplägg: 23 Kurstillfälle 1. Skapa en trygg grupp 23 Kurstillfälle 2. Sexuell hälsa fokus kroppen 24 Kurstillfälle 3. Kärlek och andra känslor 25 Kurstillfälle nr 4. Sexuell hälsa, fokus sex 27 Kurstillfälle 5. Sexuell hälsa, fokus sjukdomar och preventivmedel 27 Kurstillfälle 6. Hur kan man förstå och hantera sina känslor? 28 Referenser 30

5 Faktaruta: Mellan 2015 och 2016 kom ett stort antal människor på flykt till Sverige. År 2015 sökte personer asyl här. Av dessa var barn och av dem var ensamkommande ungdomar under 18 år. Merparten av de ensamkommande ungdomarna var pojkar; 2015 var 93 procent pojkar och sju procent flickor. De flesta kom från Afghanistan ( av samtliga ensamkommande 2015), men även från Eritrea, Irak och Somalia med flera länder och områden. 1 Faktaruta: FN:s flyktingorgan UNHCR definierar ensamkommande barn enligt följande: Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet. Bakgrund och kunskapsläge Utbildning, inklusive sexualundervisning, är en grundläggande mänsklig rättighet och finns bland annat uttryckt i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna och i barnkonventionen. För att unga människor ska kunna göra väl underbyggda och kloka val kring sin sexuella hälsa behöver de tillgång till sexualundervisning. Nyanlända och ensamkommande ungdomars möjlighet till delaktighet och inflytande är beroende av att de får ta del av information om sina rättigheter. Men forskning visar att nyanlända ungdomar av olika skäl inte får sådan information. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) skriver i rapporten Fokus 15: Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter att de arenor där unga ensamkommande befinner sig bara erbjuder sporadisk och icke behovsanpassad undervisning. 2 Det råder också brist på information på olika språk, vilket i kombination med avsaknad av utbildning och riktlinjer för boendepersonal, är ett grundproblem. Den utbredda kunskapsbristen hos boendepersonal är vidare förknippad med en osäkerhet att diskutera sex och samlevnad med de boende samt med negativa attityder kring huruvida det är lämpligt för de boende att få SRHR-information. 3 1 Vad behöver unga nyanlända? En studie av ensamkommandes och andra unga nyanländas behov när det gäller frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och psykisk hälsa, UMO, Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter, Fokus 15, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2015, s Ibid 5

6 MUCF beskriver också att ungdomsmottagningar inte når ut till boenden för ensamkommande på ett strukturerat sätt. 4 Det råder också brist på sex- och samlevnadsundervisning på språkintroduktionsprogrammet och sfi (svenska för invandrare). Detta är särskilt olyckligt eftersom det hos målgruppen dessutom finns en mindre benägenhet att söka hjälp än i andra grupper. 5 RFSU Stockholm, som arbetat med sex- och samlevnadsundervisning för ensamkommande ungdomar, lät utvärdera sin verksamhet ensamkommande ungdomar intervjuades och majoriteten av dem uppgav till exempel att de inte har haft någon form av undervisning inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i sina tidigare hemländer. En del berättar att de varit utsatta för övergrepp under flykten. Och precis som de flesta unga runt om i världen har de många frågor och funderingar kring kropp och sexualitet. 7 Många av de intervjuade i RFSU:s utvärdering har sedan de kom till Sverige tagit del av någon form av sex- och samlevnadsundervisning på sina språkintroduktionsprogram. Det är, enligt utvärderingen, ett bra sätt att nå målgruppen på. Utvärderingen visar dock att det finns en pedagogisk utmaning i att undervisa målgruppen i ämnet eftersom spännvidden inom grupperna är så pass stor. Det handlar både om språkoch kunskapsbarriärer. 8 Ungdomsmottagning på nätet, UMO 9, konstaterar också i en behovsanalys 10 som gjordes inför ett uppdrag att se över hur de skulle kunna tillgodose behovet av information hos gruppen unga nyanlända i Sverige, att många ensamkommande ungdomar har bristande kunskaper i frågor som rör kropp, hälsa, sexualitet, jämställdhet, psykisk hälsa, sociala koder och möjligheten att ta hjälp MUCF, s MUCF, s Etnografisk utvärdering av Sexualundervisning på lättare svenska, Splitvision Research, Ibid, s 6, 8 Ibid 9 UMO, Ungdomsmottagning på nätet, är en landstingsägd verksamhet som fungerar som ett komplement till de traditionella ungdomsmottagningarna i Sverige. Verksamheten vänder sig till unga mellan 13 och 25 år. På UMO.se finns texter, filmer, bildspel och annat material med information om sex, hälsa och relationer. 10 UMO, Ibid, s 7 6

7 Hälsoskolan ett pilotprojekt Det stora antalet ensamkommande barn som kom till Sverige 2016 ställde stora krav på att stat, kommuner och landsting skulle kunna tillgodose de nyanländas behov och rättigheter. Under 2016 genomförde Gullmarsplans ungdomsmottagning och Lafa, Stockholms läns landstings enhet för sexualitet och hälsa en Hälsoskola för nyanlända ensamkommande ungdomar. Anledningen till det var att det under 2016 fanns en stor efterfrågan från HVB-hem, lärare och socialtjänst i hela Stockholm på sexualundervisning för ensamkommande ungdomar. Gullmarsplans ungdomsmottagning hade redan utbildat ungdomar och personal i sex och samlevnad på boenden i södra Stockholm, men hade inte kapacitet att fortsättningsvis som ensam aktör möta de stora behoven som uppstod under 2015 och Ungdomsmottagningens personal inventerade sina möjligheter att erbjuda undervisning till fler och tillsammans med Lafa blev det möjligt att välkomna unga ensamkommande till gruppundervisning i det som kom att kallas för Hälsoskolan. Projektet var en del av en mer omfattande insats som Gullmarsplan och andra ungdomsmottagningar genomfört, som riktats till ensamkommande ungdomar. Det finansierades med bidrag från statsbidraget för insatser mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Hälsoskolan genomfördes i samarbete med etablerade ensamkommande ungdomar som är aktiva i Sveriges Ensamkommandes Förening, SEF 12. Syfte och metod Syftet med den här rapporten är att beskriva projektet för att sprida erfarenheterna från Hälsoskolan. Tre projektledare och en av mentorerna från SEF har intervjuats: Maja Österlund, projektledare på Lafa, Sara Güttler och Monica Rosenberg, båda kuratorer på Gullmarsplans ungdomsmottagning samt Mushtag från SEF. Dessutom har tre ensamkommande nyanlända ungdomar som deltagit i hälsoskolan intervjuats. De kallas här Aischa, Tarek och Salim, men heter i verkligheten något annat. 12 Den 14 december 2013 bildades Sveriges första riksförbund av och för ensamkommande ungdomar. SEF Riksförbund består av 10 lokala SEF- föreningar. SEF ska: Främja medlemmarnas kulturella och sociala intressen. Sprida information om det svenska samhället och föreningslivet. Bedriva idrottsliga, konstnärliga, vetenskapliga, pedagogiska, kulturella och samhälleliga aktiviteter. Knyta kontakter med andra organisationer som har likartad agenda. (Från SEF:s sida på Facebook.) 7

8 Syftet med Hälsoskola för ensamkommande ungdomar Hälsoskolan var ett pilotprojekt som startades på grund av den stora efterfrågan på sexualundervisning för ensamkommande ungdomar, och mot bakgrund av bristerna i deras möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Hälsoskolan gavs under vår- och höstterminerna 2016 och var ett pilotprojekt som hela tiden utvecklades under perioden som det pågick. Under hösten 2016 delades deltagarna upp i två grupper då antalet ungdomar som önskade delta hade ökat. Ambitionen var att ge deltagarna ökade kunskaper om kroppen, sexualitet, relationer och psykisk hälsa. Genom att kalla kursen för en hälsoskola ville initiativtagarna visa att kursen hade ett bredare innehåll än enbart sexualundervisning. Det var också lättare att marknadsföra kursen till målgruppen med ett namn som hade ett bredare anslag. På vårterminen bestod gruppen av 15 ungdomar. Den leddes av en projektledare från Gullmarsplans ungdomsmottagning, en från Lafa och med stöd av två unga mentorer från SEF med egna erfarenheter av att komma ny till Sverige. Under höstterminen utökades projektet till att omfatta undervisning för två grupper med 15 deltagare i varje. Ytterligare två projektledare rekryterades då och de två mentorerna från SEF delade upp sig och deltog i var sin grupp. Hälsoskolan erbjöds vid 6 tillfällen à 2 timmar på lättare svenska. Mentorerna från SEF fungerade som språkstöd på arabiska och dari/persiska. Projektledarna från Lafa stod för det sexologiskt inriktade perspektivet på kursplanen, medan projektledarna från Gullmarsplans ungdomsmottagning bidrog med fokus på det psykosociala och kurativa innehållet. Deltagarna hade olika bakgrund och varierande språkkunskaper i svenska. Variationen i språkkunskaper gagnade arbetet, anser projektledarna. De som kunde mer kunde hjälpa dem som kunde mindre. Endast tre av de sammanlagt 45 deltagarna var tjejer, resten var killar mellan 13 och 22 år. 8

9 Samarbetet med Sveriges Ensamkommandes Förening Mentorskapet som de etablerade ungdomarna från SEF stod för i projektet var betydelsefullt ur flera olika avseenden. De fungerade både som pedagogiskt stöd och som förebilder för ungdomarna som deltog i kursen. Mentorerna var också en viktig brygga mellan projektledarna och deltagarna. De ensamkommande ungdomarna upplevde att de kunde identifiera sig med och lita på mentorerna som själva varit i deras situation och gått igenom processen att komma som nyanländ. De etablerade ensamkommande ungdomarna, som vi samarbetade med, vet vad målgruppens behov är. Vi vet ju i teorin vad som gäller, men de delar deras erfarenheter. Mentorerna hade den genuina magkänslan och förståelsen för vad de ensamkommande har med sig. Projektledare Mentorernas delaktighet bidrog även till att ge det som sades i undervisningen större legitimitet och trovärdighet i ungdomarnas öron, som till exempel när myter om mödomshinnan och onani diskuterades. Att komma ny till ett land där ens egna sanningar plötsligt omvärderas kan kräva att det finns trovärdiga källor att tillgå för att kunna ta in och förstå budskapet. De etablerade mentorerna var också mycket viktiga som språkbroar under kursen. De översatte ord, uttryck och kunde ge hela perspektiv. 9

10 Utformning av projektet Behovsanalys och utmaningar Projektledarna såg initialt flera utmaningar för att projektet skulle slå väl ut. Till exempel var det svårt att veta vilken typ av övningar som skulle fungera, vilken språklig nivå som kursen skulle ligga på så att deltagarna skulle få ut så mycket som möjligt av den. Vilka teman var mest relevanta för målgruppen? Det var viktigt att hitta rätt pedagogisk nivå så att ungdomarna skulle förstå lektionsinnehållet och ta det till sig. Det man pratade om måste vara så pass intressant att de ville komma tillbaka nästa gång. Hur många kurstillfällen skulle erbjudas, hur många gånger kunde man förvänta sig att ungdomarna skulle komma tillbaka? Mentorerna från SEF, som träffar målgruppen dagligen i sin föreningsverksamhet, var viktiga samtalspartner gällande dessa frågor. De har även egna erfarenheter av att som mycket ung fly och komma till ett nytt land. Samarbetet med SEF var alltså mycket viktigt för att kunna avgöra målgruppens behov och på så vis hitta rätt nivå på kursen. Planering av Hälsoskolan Planeringen inför Hälsoskolan från inledande diskussioner fram till kursstart tog cirka två månader. De tre aktörerna träffades inledningsvis och planerade kursens innehåll tillsammans. Alla bidrog utifrån sina olika professioner och roller och kompletterade varandra på ett effektivt sätt. Prioriterade frågor var sådana som handlade om normer, gränssättning, genus, preventivmedel och könssjukdomar, kroppens funktioner och psykisk hälsa. Utifrån dessa diskussioner togs ett innehållsförslag fram, där sexuell hälsa, psykisk hälsa och hur man själv kan påverka sitt mående var huvudrubriker. Teman och ämnen: Vem är du och hur är det att komma till Sverige? Kärlek och relationer, samtycke, att vara tillsammans. Kärlek som grund för trygghet. Sexuell hälsa könsorganen, slidkransen och myten om mödomshinnan, mens, graviditet, onani. Sexuell hälsa vad är sex? Vilka känslor tillhör sex? Sexuell hälsa lust, könssjukdomar, preventivmedel, testning. Hur kan man förstå och hantera sina känslor, besök på ungdomsmottagning. Självhjälp. Hur man kan påverka sitt psykiska mående. Alla människors lika värde jämlikhet, jämställdhet. Hbtq ingick i alla teman Lagar och rättigheter i Sverige. 10

11 Rekrytering av de unga SEF hade redan kontakter med många ungdomar i sin förening. Man skickade även ut information om kursen till HVB-hem, familjehem och gode män. Ytterligare inbjudningar gick ut via socialtjänst och till lokala SPRINT-gymnasier (språkintroduktionsprogram). Några ungdomar som besökte ungdomsmottagningen på Gullmarsplan i andra ärenden bjöds också in. Att inbjudan kom från SEF gav projektet trovärdighet menar projektledarna. Mushtag från SEF berättar att när han rekryterade unga så var det mycket viktigt att tala om för dem vad kursen skulle handla om och vad syftet med den var. Ungdomarna kunde enligt honom vara skeptiska och undra vad de skulle bli indragna i. Därför var det jätteviktigt att förklara kursens innehåll ordentligt och att sex- och samlevnadsundervisning är obligatoriskt i skolan för alla barn och unga i Sverige. Detta ökade ungdomarnas motivation och de kunde känna att de själva aktivt valt att gå kursen istället för att ha blivit tvingade att gå dit. Ungdomarnas frågor påverkade kursinnehållet De ungdomar som deltog i Hälsoskolan var visserligen inte med i planeringen inför kursen, men hade möjlighet att anonymt lämna in egna frågor under lektionerna, som sedan diskuterades vid ett annat tillfälle. Och efter varje kurstillfälle tillfrågades deltagarna om vad de skulle vilja veta mer om nästa gång. På så vis blev de mer delaktiga, vilket projektledarna anser gjorde programmet mer givande. Språk och tolkning Undervisningen gavs på lätt svenska med de etablerade ungdomarna från SEF som språkbryggor. Hälsoskolan valde medvetet bort att arbeta med tolk. Det berodde bland annat på att samtal kan begränsas när de måste passera genom ytterligare en person i rummet. Tolken har också egna värderingar och normer som kan återspeglas i tolkningen. Det går heller inte att kontrollera hur det man säger översätts och hur svaren och reaktionerna på detta översätts tillbaka på svenska. När personer i en grupp talar flera olika språk kan det oavsett vilken tolk/språkmetod man väljer ändå innebära att budskap inte når fram. Hälsoskolans ledare poängterar att språkbarriärer och språkförbistringar tog upp mycket av lektionstiden. Tjejer och killar i blandad grupp Majoriteten av de ensamkommande ungdomar som har kommit till Sverige de senaste åren är killar. Det avspeglades även i vilka som kom till Hälsoskolan, av projektets sammanlagt 45 deltagare var bara fyra tjejer. För- och nackdelar med könsblandade grupper var ett av de ämnen som diskuterades ingående under planeringsstadiet. Man enades om att blandade grupper var bäst: 11

12 Det är självklart att tjejer och killar ska delta blandat i samma grupp. Om det uppstår problem kring detta får vi som ledare lösa det på samma sätt som om det uppstår problem mellan killar i en renodlad killgrupp. Maja Österlund, projektledare Lafa Om vi pratar med ungdomarna att de ska anpassa sig till svenska värderingar och normer samt hur det svenska samhället fungerar med jämställdhet, så kan vi inte dela upp dem utifrån kön i denna utbildning. Det ger fel signal. Mushtag, mentor SEF Orsaken till att så få tjejer sökte sig till Hälsoskolan beror förstås till stor del på den ojämna könsfördelningen bland de unga ensamkommande, men kan även ha andra förklaringar, tror Sara Güttler, projektledare, Gullmarsplans ungdomsmottagning: Två tjejer som hade anmält sig till kursen under höstterminen slutade att komma efter ett par gånger. En orsak till det kan vara att det är svårt för tjejerna i målgruppen att prata sexualitet och hälsa i grupp tillsammans med killar. De kunde vara rädda för att det skulle skvallras om dem. De ungdomar som intervjuats för den här rapporten tycker alla att det var en bra lösning med könsblandade grupper. Aischa, 16 år, berättar att killarna retades med henne de första två gångerna, men att hon inte brydde sig om det och efter det blev hon en i gänget. Hon säger att afghanska killar är väldigt ovana vid att träffa eller umgås med tjejer: Både tjejer och killar ska delta tillsammans. Afghanska tjejer vill helst inte vara nära afghanska killar. De är rädda för dem. Men om vi alla deltar i samma grupp så får vi lära oss att vi är lika. Vi tjejer är precis som dem. Aisha 16 år, deltagare Tidsåtgång Ett projekt som Hälsoskolan kräver tid, engagemang och tydlig kommunikation. Projektledarnas erfarenhet är att det är viktigt att ha stor flexibilitet och utrymme i planeringen för att improvisera lite ibland utifrån vilka frågor som ställs. Det fanns en tendens att fastna i grundläggande frågor som de inte hade planerat att lägga så mycket tid på. Tolkning och språkförklaringar är en annan orsak till att allt tar mycket längre tid än planerat. Ungdomarnas upplevelser av vad man hann med under kurstillfällena skiljer sig åt: Det var lite för kort tid. Två timmar bara och då åt vi pizza en del av tiden. Och så var vi så många och alla skulle få prata och ställa frågor så jag kände att jag inte riktigt fick tid att ställa mina frågor. Salim 12

13 Tiden var fullt tillräckligt jag fick ställa mina frågor och jag fick svar på dem. Det var mycket att tänka på och allt var nytt! Jag fortsatte att tänka på det efteråt när jag kom hem. Aisha Handlingsberedskap inför svåra upplevelser MUCF skriver i rapporten Fokus 15 att ensamkommande ungdomar kan ha erfarenhet av svåra saker som hänt dem. 13 Anledningen till att de har flytt är ofta förföljelser, krig och våld, både i samhället eller i familjen. Flykten gör också att de kan bära på trauman. Många mår mycket dåligt, något som yttrar sig i såväl fysiska som psykiska symptom. 14 Sådana svåra saker kom också upp till ytan ibland i Hälsoskolan. Projektledarna poängterar att det är viktigt att man som vuxen är förberedd på detta och kan fånga upp personer som berättar om traumatiska erfarenheter och vara ett stöd för dem. Det är också viktigt att på förhand ha tagit reda på vart man kan hänvisa ungdomar som har behov av en mer djupgående stödkontakt, till exempel en kurator på en ungdomsmottagning. 13 MUCF, s Ibid 13

14 Genomförandet Skapa en trygg grupp Det första kurstillfället ägnades åt att skapa en trygg grupp. En förtroendefull miljö är viktig för att nå fram till ungdomarna med känsliga frågor om kärlek, sexuell hälsa, psykisk stress, kropp och själ etc. Utöver en grundlig presentation av kursledarna och kursens upplägg, kan det vara ganska små, men viktiga saker man kan göra för att utforma en miljö som inbjuder till samtal. Till exempel att göra sitt bästa för att anpassa den lokal man har till sitt förfogande så att den känns mysig och inbjudande. Att inleda varje kurstillfälle med att bjuda på något att äta och dricka var också ett bra sätt för alla att småprata lite och skapa kontakt med övriga deltagare. Vid Hälsoskolans första kurstillfälle hade man även en genomgång av vilka regler som gällde inom gruppen. Alla skulle vara överens om: Att man måste visa respekt för allas olikheter, Att alla har rätt att få prata och fråga, Att inga frågor är för dumma, Att man har rätt att stå över ingen behöver svara om man inte vill. Man diskuterade även vikten av att inte prata om för privata upplevelser som inte hör hemma i gruppen och att var och en skulle tänka igenom vad man vill och inte vill dela med sig av till andra. Ytterligare en överenskommelse var att det som sades i gruppen skulle stanna i gruppen. Alla deltagare fick skriva på ett slags kontrakt om att tystnadsplikt gällde. Metoder För att ungdomarna skulle bli engagerade blandade projektledarna teoretiska katederlektioner med övningar, gruppdiskussioner, känslokort och filmer eller bildspel. Genom att aktivt bjuda in ungdomarna till att diskutera kunde kursledarna se om undervisning och språk låg på rätt nivå för deltagarna och reda upp eventuella missförstånd i stunden. Orden: Många ord som användes skrevs upp på tavlan/blädderblocket. Tillsammans vände och vred man på begreppen. Man gick igenom enstaka ords och begrepps nyanser och jämförde om de betydde samma sak på ungdomarnas hemspråk och vilka nyanser det fanns där. 14

15 Bilder: Ibland kan det vara lättare att överbrygga språkbarriärer genom att arbeta med bilder. Både tecknade bilder, film och bildspel. Det finns bra bildspel på webbplatsen umo.se/bildspel om till exempel: mens, graviditet, vad händer i kroppen när du blir kär, ångest med mera. 15 Känslokort: Känslokort kan vara ett bra komplement att använda för att kunna uttrycka känslor på ett språk man ännu inte riktigt behärskar. Värderingsövningar: Värderingsövningar som JA-NEJ-KANSKE och Fyra hörn användes i ganska hög utsträckning i Hälsoskolan, som ett sätt att komma igång med tankeverksamheten och få fart på diskussionerna. Utbildningsmaterial: RFSU:s metod- och undervisningsbok Sexualundervisning på lättare svenska 16 användes kontinuerligt. Materialet består av två böcker, en lärarhandledning och ett lektionsunderlag. Lärarhandledningen ger pedagogen fakta, vägledning, metoder och lektionsupplägg. Lektionsunderlaget innehåller bilder och texter till övningarna som beskrivs i lärarhandledningen. Metoderna och övningarna har utvecklats i nära samarbete med elever, vuxna studenter och pedagoger. Med hjälp av över hundra bilder och tillgängliga övningar tar materialet upp teman som kroppen, lust, könssjukdomar, normer, rättigheter och relationer. Att leva i flera normsystem Ungdomar har ofta frågor om relationer och hur man gör för att hitta någon att vara tillsammans med, och deltagarna i Hälsoskolan utgjorde inget undantag från detta. Samtidigt har de att hantera att befinna sig i och anpassa sig till en ny kulturell kontext, som ibland skiljer sig avsevärt från den där de har växt upp, till exempel då det gäller unga människor och relationer. Flera av deltagarna hade frågor kring detta och om hur normerna ser ut i Sverige, där det till exempel går att ha en partner utan att behöva gifta sig. Tarek och Salim, som intervjuats till den här rapporten berättar att de önskade tydliga svar på frågor som: Hur får man en relation?, Hur får man en relation att fungera?, Hur närmar man sig någon? och Hur berättar man att man tycker om/är förälskad i en annan person i Sverige? Dessa frågor behandlades under Hälsoskolans kärlekspass och diskuterades fram och tillbaka, men ungdomarna kunde bli frustrerade av att inte få tydliga svar. De ville veta, ha raka besked. Under utbildningen jämförde de ofta Sverige med sina hemländer och sa att det var otänkbart att göra på samma sätt i hemlandet. 15 Idag finns också webbplatsen youmo.se, som riktar sig till nyanlända och ensamkommande ungdomar med information och upplysning om bland annat sexualitet, jämställdhet och psykisk hälsa. 16 Sexualundervisning på lättare svenska, RFSU,

16 Ensamkommande ungdomar befinner sig mittemellan två normsystem och det är både energikrävande och svårt att navigera i. Projektledare RFSU:s utvärdering bekräftar detta. Många av de 108 intervjuade ungdomarna säger (utan att använda terminologin) att de har flera olika normsystem att förhålla sig till. 17 Dessa kan vara: nya normer när de kommit till Sverige bilden av svenska ungdomars normer de nyanländas föräldrars normer (bosatta i Sverige) hemlandets normer (släkt som bor kvar i hemlandet). Några av de intervjuade i RFSU:s utvärdering beskriver att det ibland uppstår situationer där de måste balansera mellan sina nya normer gentemot föräldrars normer, eller släktens normer de som är kvar i hemlandet (om föräldrarna bor i Sverige kan ibland deras normer stå närmare den unges än släktens i hemlandet.). Det handlar ofta om en balansgång och gäller områden som egenmakt, könsidentitet, sexuell läggning, att ha sex före äktenskapet preventivmedel, relationer, att presentera en eventuell partner för föräldrarna. 18 Delaktighet och engagemang Majoriteten av ungdomarna som deltog i kursen var engagerade och aktiva. Det anser både projektledare, mentorerna från SEF och de intervjuade ungdomarna. Det fanns en stor kunskapshunger från ungdomarnas sida. Alla var delaktiga. Vi var skeptiska först till hur det skulle gå med tjejer och killar blandat men det fanns bara en stor nyfikenhet! De var positiva och engagerade vilket var enormt betydelsefullt. Projektledare Kontinuitet i deltagandet hur får man ungdomarna att fortsätta följa kursen? De flesta av Hälsoskolans deltagare kom troget tillbaka varje gång. Medan några var rastlösa och försvann efter ett par gånger. Det är bra att tydliggöra kursens innehåll på ett tidigt stadium, och förklara att den ges för deltagarnas skull. Se till att ungdomarna vid första tillfället skriver upp datum och tid för undervisningstillfällena. Kursledarna på Hälsoskolan skickade ut påminnelse inför varje gång, och de hade frågat hur de ville ha påminnelsen. Via sociala medier eller sms till exempel. SEF hade 17 Splitvision Research, s Ibid 16

17 också en facebookgrupp där de kunde kommunicera. Att berätta att de ensamkommande ungdomarna skulle få diplom efter kursen var en bra morot. Under kursens gång kunde det hända att det dök upp ungdomar som hört talas om kursen och ville delta men som inte hade anmält sig. Projektledarna försökte i möjligaste mån hänvisa dem till nästa kurstillfälle (kölista) för att kunna bibehålla gruppens dynamik, överenskommelser och tystnadslöften. Hur upplevde ungdomarna Hälsoskolan? Enligt en snabbenkät som Lafa gjorde efter höstkursen med några av deltagarna var många i stort sett väldigt nöjda. Flera angav till exempel att kunskap om myten om mödomshinnan var mycket värdefull att få ta del av. De hade gärna pratat mer om relationer, kärlek, konsekvenser av sex, könssjukdomar, oskuld och olika sätt att ha sex på. Tre deltagare har intervjuats för den här rapporten, Aisha, Tarek och Salim. Aisha tyckte att kursen var mycket värdefull eftersom hon aldrig fått någon undervisning i sexualitet, kärlek och relationer. Allt innehåll var i stort sett ny kunskap för henne. Jag tyckte allt var bra. Särskilt om kroppen och hur den fungerar. Också könsorganen, både kvinnors och mäns. Det är helt nytt för killarna. Därför är kursen jätteviktig. De får förutom att lära sig om sitt eget kön kunskap om tjejers kroppar och hur reproduktionen fungerar. De får lära sig hur man beter sig när man träffar en tjej, och att respektera gränser. Något som de aldrig har fått lära sig förut. Tarek har vuxit upp i Pakistan och där fick han en del sex- och samlevnadsundervisning: Det var bra med information om könssjukdomar. Jag kände bara till hiv sedan tidigare. Även om han kunde en del om sex och kroppen innan, tror han att kursen var värdefull för hans kamrater som enligt honom inte kan så mycket om kropp, sexualitet och kön. Aischa, Tarek och Salim är alla tre mycket positiva till Hälsoskolan, men har en del förslag till hur den skulle kunna förbättras och utvecklas. Ett av dessa är att arrangörerna mer aktivt måste rekrytera tjejer: 17

18 Afghanska tjejer behöver verkligen denna information. Deras mammor pratar inte om dessa frågor med dem. Tjejer och kvinnor är mycket utsatta i Afghanistan. De kan bära på könssjukdomar som de inte vet att de har. De hade alla tre önskat mer kunskap om hur det svenska samhället fungerar, mer tid att prata om känslor, mer kunskap om relationer och om hur man blir ihop med någon i Sverige. På andra punkter tycker de olika. Salim hade till exempel önskat mer tid för diskussion och reflektion. Tarek tycker tvärt om: Jag hade velat att det fanns mer tid för lärarnas undervisning istället för gruppdiskussioner oss ungdomar emellan. Jag vill veta hur saker funkar i Sverige. Och så skulle de ha pratat mer om relationer. Tarek Mushtag, mentorn från SEF hade gärna sett att det funnits mer tid till att prata om normer, jämlikhet och jämställdhet. 18

19 Det är faktiskt så roligt! Det ger så mycket och får andra goda effekter. Även om det kan kännas lite vanskligt. Om andra ungdomsmottagningar och verksamheter vill genomföra liknande projekt så är det guld! Projektledare Det var ett kulturutbyte. Vi fick lika mycket av ungdomarna som de fick av oss. Vi fick ta del av deras fritidsintressen och musik som de lyssnar på. Vi fick veta saker som var nytt och häftigt att få kunskap om. Projektledare Det har varit underbart att få ta del av ungdomarnas engagemang, inlevelse, deras drömmar, annorlunda frågor och öppenheten att de vågade lämna ut sig. Projektledare Det får inte bli för töntigt. De etablerade mentorerna kände ung domarna och har befunnit sig i samma situation och därför visste de vad som var relevant att lyfta. Projektledare Om inbjudan bara kommit från ungdomsmottagningen och Lafa hade det kanske varit svårare att locka hit dem. Projektledare

20 Planera en Hälsoskola Det fanns en del utmaningar med att planera och genomföra Hälsoskolan. De tre aktörerna hade visserligen tidigare erfarenhet av att arbeta med målgruppen och såväl ungdomsmottagningen som projektledaren från Lafa hade lång erfarenhet av att arbeta med sexualundervisning. Men inte i den här formen och de tre parterna hade inte arbetat tillsammans. Projektledarna fick därför pröva sig fram och lära av sina misstag. Deras samlade erfarenhet är dock att det mesta gick att lösa. Samarbetet med SEF underlättade mycket och löste flera av utmaningarna. På följande sidor har vi försökt samla projektledarnas erfarenheter och vad de upplevde som utmaningar. Vår förhoppning är att det ska kunna vara till hjälp för dig som vill starta ett likande projekt. I slutet presenteras ett förslag på upplägg på kursen, som utgår från den ursprungliga planeringen inför Hälsoskolan. Utmaningar och erfarenheter Projektledarna från Lafa och Gullmarsplans UM såg flera utmaningar när de började planera kursen. Hur skulle till exempel inbjudan formuleras? Man hade valt att kalla kursen för Hälsoskola för att undvika att de ungdomar som växt upp i en kontext där det är tabu att prata om sexualitet, skulle avfärda kursen utan att ha närmare kunskap om dess upplägg. Men hur tydliga kunde de vara i presentationen av kursen kring det innehåll i kursen som handlade om sexualitetsfrågor. Målgruppens förmodade varierande förkunskaper och mognadsgrad, liksom kunskaper i svenska gjorde det även knepigt att veta på vilken nivå man skulle lägga undervisningen. Projektledarna lade ner tid på att hitta rätt teman med lagom komplicerat innehåll, som skulle kunna passa i en kunskaps- och språkmässigt blandad grupp. De tänkte även kring bra ingångar till att prata om känsliga ämnen som skulle kunna uppfattas som tabubelagda för en del ungdomar, och på hur de skulle kunna få deltagarnas förtroende att våga öppna sig. I detta förarbete var de unga mentorerna från Sveriges Ensamkommandes förening, med sina erfarenheter och kunskap om målgruppen, en stor hjälp i planeringsarbetet. En erfarenhet från Hälsoskolan är att det kan vara svårt ibland att arbeta normmedvetet och att detta kräver en genomtänkt förberedelse. Inte minst bristen på ett gemensamt språk gjorde ibland detta arbete svårt under kurstillfällena. Normdiskussioner kunde hamna på en abstrakt nivå där ungdomarna rent språkmässigt ännu inte var. Det var till exempel svårt att inte säga kvinna istället för person. En generell erfarenhet att ta med i förberedelser för en kurs av det här slaget är att allting tog tre gånger så lång tid på grund av språkförbistring. 20

21 Allmänna råd Planeringsstadiet: Ha god framförhållning från planeringsstadiet till kursstart. Se till att få tid i det ordinarie arbetsschemat till rekrytering och förberedelser. Ha gott om tid för utförandet. Avsätt tid i den ordinarie verksamheten för insatsen under tiden den pågår, inte bara till kurstillfällena utan även till det merarbete de skapar. När fler än en aktör är inblandad. Kommunikationen med alla som är inblandade i projektledningen måste vara mycket tydlig. Anta ingenting utan ta reda på och klara ut! Sträva efter att ha ett normmedvetet innehåll. Ha genus- och hbtq-perspektiv som självklar utgångspunkt och låt dessa genomsyra alla ämnen, diskussioner och samtal. Ta hjälp från mer etablerade ungdomar för att hitta rätt nivå och innehåll. Om den möjligheten inte finns är en annan idé att samla 3 4 ensamkommande ungdomar innan kursstart för att undersöka med dem vad kursen bör innehålla. Utbilda de mer etablerade ungdomarna som ska fungera som mentorer så att de har fördjupade kunskaper på ämnesområdet när kursen börjar. Ha utrymme i budgeten för att ge de etablerade mentorerna en rimlig ersättning. Deltagarna Hälsoskolan kan upplevas ha ett krävande innehåll. Deltagaren bör vara förberedd på vad det är för kurs och vilket innehåll den har. Hälsoskolans projektledare rekommenderar därför att, om man har möjlighet, träffa ungdomarna innan kursstart och gå igenom Hälsoskolans innehåll och vad den handlar om. Om de unga är förberedda blir de mer delaktiga och deltagande. Ställ inte för höga krav på de deltagande ungdomarna. De har redan stora krav på sig i skolan. Många sover också dåligt och är trötta. Se till att ha rutiner för eventuella negativa reaktioner. Försök i görligaste mån att undvika frågor som kan leda till alltför privata svar som kan göra en person utlämnad till andra personer i gruppen. För att ungdomarna skulle känna sig välkomna till Hälsoskolan och inbjudna till en gemenskap inleddes varje tillfälle med en samling där arrangörerna bjöd ungdomarna på pizza och läsk. 21

22 Val av lokal Om möjligt, försök att hitta en ombonad lokal med mycket utrymme som går enkelt att möblera om vid övningar som kräver plats. Försök möblera på ett inkluderande sätt så att ingen känner att hen hamnar vid sidan av. Ni kommer att behöva internetuppkoppling, möjlighet att titta på film och bildspel (vit duk) och större bord att lägga ut material på. Whiteboard och/eller blädderblock att fånga ord och tankar på. Förslag på material att använda i planeringen/under kursens gång: Sexualundervisning på lättare svenska lektionsunderlag och lärarhandledning, RFSU Youmo i praktiken en vägledning om att samtala med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet Hemsidor:

23 Förslag till lektionsplanering baserat på Hälsoskolans kursupplägg: Kurstillfälle 1. Skapa en trygg grupp Inledning: Vilka är vi? Kursledarna presenterar sig för gruppen. Presentation av kursens innehåll och syfte. Gemensamma regler. Gå igenom och diskutera regler för alla som deltar i kursen, såsom att alla måste ha respekt för olika sätt att vara och tänka, att alla som deltar i kursen har rätt att få möjlighet att prata och fråga, att inga frågor är dumma och att man har rätt att stå över om man känner sig obekväm med något. Det är även bra att prata om att privata upplevelser inte hör hemma i gruppdiskussionerna och att det är viktigt att man tänker igenom innan vad man vill dela med sig av och inte. Lära känna varandra Övning i grupper om två och två: Gruppdeltagarna intervjuar varandra och presenterar sedan sin samtalspartner för resten av gruppen. Exempel på frågor att ställa varandra: Vad heter du? Vilket land kommer du ifrån? Vilken musik tycker du om? Vilken mat tycker du om? Vad tycker du om att göra? Gruppdiskussioner: Att komma till Sverige, hur är det? Vad är bra och vad är dåligt? Var kan man hitta vänner? (Skriv upp de platser som föreslås på tavlan.) Övning: JA-NEJ-KANSKE Deltagarna grupperar sig utifrån vilket av svarsalternativen (ja, nej eller kanske) på nedanstående påståenden de väljer, varpå de olika ståndpunkterna diskuteras i storgrupp: Att skicka meddelande eller bild till någon är ett bra sätt att visa att man är intresserad. Att gå fram till någon och säga jag är kär i dig är ett bra sätt att visa att man är intresserad. Man kan ta fel på vänskap och kärlek. 23

24 Avslutning Avsluta kurstillfället med att öppna upp för frågor som kan ha dykt upp under passet. Berätta för kursdeltagarna vad ni kommer att prata om vid nästa tillfälle. Kurstillfälle 2. Sexuell hälsa fokus kroppen Övning: Ord på tavlan Ha tre blädderblock till hands. Be deltagarna skriva ner så många ord för kvinnligt kön, manligt kön och onani de kan, på svenska och på sitt hemlands språk. Prata om de svenska ordens valör och diskutera i vilka sammanhang olika ord och uttryck passar att användas. Information: Könet så funkar det Berätta om hur det manliga, respektive kvinnliga könet ser ut och fungerar med hjälp av t ex UMO:s bildspel eller andra tecknade bilder av kön. Vad händer när man blir upphetsad? Mens vad är det? Berätta med hjälp av t ex UMO:s bildspel. Ha med och visa en tampong, menskopp och binda och beskriv hur de används. Graviditet Hur blir man gravid? Vad händer i kroppen när man blir gravid? Även här finns ett bildspel på UMO som man kan använda. Kvinnlig könsstympning Berätta kort vad könsstympning är. Visa tecknade bilder om du bedömer det som lämpligt i din grupp. Sådana finns på till exempel umo.se. Utgå från att det finns personer i gruppen som har erfarenhet av könsstympning. Tänk därför på att: Använda de ord för könsstympning som deltagarna i gruppen själva använder. Var neutral när du pratar om detta ämne. Undvik att lägga ytterligare börda på deltagare med egna erfarenheter av könsstympning genom att uttrycka förfäran och fördömande. Betona att alla som har besvär av könsstympning har rätt att få hjälp. 24

25 För dig som inte har tidigare erfarenhet av att möta personer som kan ha utsatts för könsstympning eller har erfarenheter relaterade till detta: Könsstympning är en gammal tradition och är inte kopplad till religion. I Sverige är det förbjudet att utföra könsstympning på kvinnor (SFS 1982:316). Alla har inte besvär efter könsstympning, vare sig fysiskt eller psykiskt. Det finns hjälp för de flickor och kvinnor som behöver, hos ungdomsmottagningen, skolsköterskan eller hos gynekolog. I några landsting finns specialiserade mottagningar. Ta reda på hur det ser ut där du jobbar så att du kan ge rätt information. Avslutning Fråga om det är någon som undrar något kring det ni har pratat om under kurstillfället. Hemuppgift till nästa gång: Berätta att ni vid nästa tillfälle ska prata mer om kärlek. Uppmana deltagarna att till detta tillfälle ta med en bild från en tidning, själv rita eller fota med mobilen en bild av vad kärlek är för hen. Kurstillfälle 3. Kärlek och andra känslor Inledning, diskussion utifrån hemuppgiften: Alla lägger fram sina bilder på borden för diskussion. Varför tog du med just denna bild? Vad betyder den för dig? Vilka är representerade på bilden och hur framställs de? Vem kan man vara kär i? Diskutera 2 och 2: Vad är kärlek för dig? Vilka känslor hör till kärlek? Eventuell kortare redovisning och reflektion i storgrupp. Fyra hörn övning: Hamid är kär i Maria. De går i samma skola och har bestämt att de ska fika tillsammans efter skolan. Vad ska Hamid göra för att visa att han är kär i Maria? Hörn 1: Hörn 2: Hörn 3: Hörn 4: Hamid säger att han är kär i henne när de fikar. Hamid ställer många frågor till Maria för att visa att han är intresserad av att lära känna henne. Hamid skriver ett sms när de skiljs åt. Han skriver att han är glad över att ha träffat Maria idag och vill gärna träffa henne igen. Eget svar. 25

26 Hamid och Maria har träffats flera gånger och Maria säger att hon bara vill vara kompis med Hamid. Vad gör Hamid då? Hörn 1: Hörn 2: Hörn 3: Hörn 4: Hamid fortsätter att berätta för Maria hur kär han är (på sms eller i skolan). Hamid blir ledsen och vill inte träffa Maria mer. Hamid blir ledsen men vill ändå vara vän med Maria. Eget svar. Är det möjligt att bara vara vänner? Diskussion: Onani Onani var ett laddat ämne för många deltagare i Hälsoskolan. Det finns ofta mycket skuldkänslor kring onani som är viktiga att lyfta bort, tycker projektledarna och det viktigaste budskapet att förmedla är att det inte är farligt att onanera. Att det tvärtom kan vara ett bra sätt att lära känna sin egen kropp och vad man själv tycker om. Dela upp i två grupper för att dela med sig av myter och historier man har hört om onani (minst en ledare i varje grupp). Frågor att diskutera: Vad kan hända om man onanerar? Är det skillnad för män och kvinnor? Diskussion i storgrupp: Porr Var tydlig med att säga att syftet är att prata om porr som fenomen, inte att någon ska delge de andra om egna upplevelser. De flesta ungdomar har oftast någon erfarenhet, men utgå inte från att alla tar del av porr regelbundet, eller att de har samma inställning till pornografi. Förslag på frågeställningar: Vad är porr? Var hittar man porr? Är det lätt att hitta? Vad lär man sig om man tittar på porr? Vad är verklighet och vad är regisserat? Hur skildras män respektive kvinnor i porren? Kan det påverka vår syn och våra förväntningar på hur kvinnor och män ska vara? Anpassa nivån till gruppen. Ge diskussionen det utrymme gruppen behöver. Avslutning Hemuppgift: Uppmana deltagarna att skriva ner frågor de har kring vad ni har pratat om på kursen hittills och lämna in dessa (skicka in) till nästa gång. 26

27 Kurstillfälle nr 4. Sexuell hälsa, fokus sex Tillfället inleds med svar på de frågor eller kommentarer som kommit efter förra tillfället. Övning: Ord på tavla Vad är sex? Alla deltagare associerar till ordet sex en av ledarna skriver upp förslagen på ett blädderblock. Diskutera ordens betydelse och valör. Vidga begreppet sex kan vara många saker Smågrupper: Använd t ex bilder på olika kroppsdelar ur lektionsunderlaget till RFSU:s Sexualundervisning på lättare svenska för att prata om hur olika sexuella praktiker kan se ut. Skapa kombinationer av bilder om hur man kan ha sex. Samtycke Diskussionsfrågor: Hur vet man att man vill ha sex? Hur vet man om man inte vill ha sex? Hur vet man om en partner vill/inte vill? Hur kan man visa andra vad man vill och inte vill? Lagar och regler Gå igenom sexuallagstiftningen ålder för sex tillsammans med någon. Egna frågor Uppmana alla som har frågor att skriva ner dessa anonymt på lappar och samla in för att besvara vid nästa kurstillfälle. Kurstillfälle 5. Sexuell hälsa, fokus sjukdomar och preventivmedel Återkoppling till förra kurstillfället Frågor och svar Graviditet och mens Visa bildspel från UMO om mens Abort Vad är abort? Kort information. Så här fungerar abort i Sverige information om svensk aborträtt och regler. Fri abort fram till 18:de graviditetsveckan. Ingen åldersgräns. Kvinnans beslut. Man behöver inte uppge anledning till varför man vill göra abort. Informera om att det är gratis. Vart kan man vända sig om man tror att man är gravid? Testning hur går det till och var gör man detta? 27

28 Undvik att hamna i en diskussion som leder till ställningstaganden för och emot abort. Påpeka att det är en mänsklig rättighet att bestämma över sin kropp och att själv välja när och om man vill skaffa barn. Att aborter görs i alla världens länder, oavsett om det är lagligt eller inte. Skillnaden är att kvinnor som gör abort i länder där ingreppet är olagligt utsätter sig för stora risker. Använd tillfället att diskutera kvinnors rättigheter i ett internationellt perspektiv. Var lyhörd för deltagarnas kunskap och erfarenheter av oönskade graviditeter och abort i den kontext de kommer ifrån. Vill de dela med sig är det viktigt att lyssna, oro och risk för en oönskad graviditet är en stor del av många unga kvinnors liv och villkor. Könssjukdomar Skriv på tavlan: Vilka könssjukdomar känner ni till? Information: Gå igenom de vanligaste könssjukdomarna och vilka symptom de eventuellt kan ge. Berätta om var man kan testa sig och hur det går till. Så smittar det: Använd RFSU:s bilder av kroppsdelar ur lektionsunderlaget för Sexualundervisning på lättare svenska för att förklara hur könssjukdomar kan överföras. Kondom Visa hur man trär på en kondom på en tränis. Prata om olika storlekar och former på kondomer och att killar kan behöva testa sig fram för att hitta en sort som passar. Dela ut kondomer och uppmana killarna i gruppen att öva sig hemma. Diskussion: Hur kan man föreslå en partner att man ska använda kondom? Avslutning Berätta om temat för nästa tillfälle om att förstå och hantera sina känslor. Kurstillfälle 6. Hur kan man förstå och hantera sina känslor? Information om ungdomsmottagningen Var ligger närmaste ungdomsmottagning? För vem är den till? Vad kan man få hjälp med där? 28

29 Undervisning: känslor Vissa känslor är svåra att hantera, såsom sorg, skam, ilska och rädsla. Rädsla kan vara svår att hantera, men är viktig eftersom den hjälper oss att veta vad vi ska akta oss för. Den hjälper oss att överleva. Det svåra, om man har varit rädd under lång tid, är att lugna ner sig igen. Ibland kan det vara svårt att känna sig lugn trots att man vet i huvudet att man är säker. Rädslan har stannat kvar i kroppen. Diskussion: Vad kan man göra då? Ge tips på andra sätt att hantera rädsla som känns i kroppen trots att man vet att man inte behöver vara rädd längre. T ex att koncentrerat fokusera på något annat såsom: Hur många gröna saker kan du se i det här rummet?, Vad hör du för ljud just nu och var kommer de ifrån? eller Räkna upp dina klädesplagg inifrån och ut tyst för dig själv. Motion Berätta om träning och vikten av motion för att må bra. Vilken sorts träning gillar du? (alla tillsammans) Avslappning Berätta om andra sätt att lugna kroppen, t ex progressiv avslappning. Gör en kort övning där alla får prova att spänna kroppsdelar och sedan slappna av. Sömn Om man har mycket tankar och känslor kan det vara svårt att sova. Det är inte konstigt eftersom det inte är meningen att vi människor ska kunna sova när det är en stressig situation. Diskussion: Hur kan man hjälpa sig själv att sova? Sömnskola Träning och att vara utomhus när det är ljust gör att det blir lättare att sova på kvällen. Kramar och varmt te hjälper för att känna sig lugn i kroppen. Att dricka kaffe på kvällen gör det svårare att somna. Att hålla på med mobilen, datorn eller titta på tv gör det också svårt att somna. Känslokort Välj ett kort som beskriver hur du känner dig just nu. Dela med dig i gruppen. Utvärdering Det här var sista träffen hur har du tyckt att det har varit? Återträff Boka eventuellt in en tid en månad senare för att träffas igen och följa upp hur alla har haft det sedan sist, och om det har dykt upp frågor efter kursen. 29

30 Referenser Gustavsson, Erik; Höög, Karolina och Shalmashi, Salar, Sex och samlevnad i en ny värld. Ett projekt för ensamkommande flyktingungdomar, Stockholm, 2013 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter, Fokus 15, RFSU, Dahné, Agnes, Sexualundervisning på lättare svenska, Lärarhandledning och metoder, RFSU, Dahné, Agnes, Sexualundervisning på lättare svenska, Lektionsunderlag, Splitvision Research, Etnografisk utvärdering av Sexualundervisning på lättare svenska, UMO, (Ungdomsmottagning på nätet) Vad behöver unga nyanlända? En studie av ensamkommandes och andra unga nyanländas behov när det gäller frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och psykisk hälsa,

31

32 Utbildning, inklusive sexualundervisning, är en grundläggande mänsklig rättighet och finns bland annat uttryckt i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna och i barnkonventionen. För att unga människor ska kunna göra väl underbyggda och kloka val kring sin sexuella hälsa behöver de tillgång till sexualundervisning. Forskning visar att nyanlända ungdomar i Sverige ofta av olika skäl inte får tillgång till sådan information. Under 2016 genomförde dåvarande Lafa enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting (idag KCSH) och Gullmarsplans ungdomsmottagning en Hälsoskola för ensamkommande ung domar med fokus på sex- och samlevnadsundervisning och psykisk hälsa. Hälsoskolan genomfördes i samarbete med unga mentorer från Sveriges Ensamkommandes Förening, SEF. Syftet med den här rapporten är att föra erfarenheterna från arbetet med Hälsoskolan vidare till personer som vill starta liknande verksamheter.